Uppgifterna om Indelningsverket viktiga verksamhet har vi hämtat ur Ilsbo släktbok.
Avskriften har gjorts av Viveca Sundberg
Läs om karoliner och se kända bataljmålningar.
Förteckning över militära förband.
Militära minnesmärken i Gävleborgs län.
Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Indelningsverket
Utskrivning av soldater före 1682
Knektar till krigsmakten togs ut genom en procedur som kallas utskrivning. Enligt gammal hävd tillämpades regeln en på tio. Före Gustav II Adolfs tid hade bestämmelserna tolkats så, att man tog ut en man på tio gårdar. Dock inte lika för alla, ty de många adliga egendomarna behövde endast släppa till halvparten, och helt fritagna var dessutom bönderna inom ”frihetsmilen” kring adelns sätesgårdar. Gustav II Adolf fick vid 1627 års riksdag adelsståndet att gå med på borttagandet av dessa privilegier så när som på själva sätesgårdarna. Tillämpningen skärptes även generellt. Utskrivningen ändrades till en på tio män istället för en man på tio gårdar.
Utskrivningen verkställdes på grundval av mantalslängder, upprättade sockenvis av prästerskapet. En mantalslängd för utskrivning upptager alla män mellan 15 och 60 års ålder och kallades roteringslängd. Denna roteringslängd var uppställd i rotar om tio män, och innehöll så många rotar som folkmängden i socknen medgav.
Undantagna från utskrivning utöver adeln och prästerskapet var socknarnas ”ämbetsfolk” d.v.s. länsman, gästgivare, skräddare, skomakare, murmästare, klockare och färjkarlar. Ur roten på tio män togs alltså en knekt ut. Den som utvaldes var en person som saknade fast arbete, eller som bonden kunde avvara. Detta ifråga om ny utskrivning, de gamla knektarna var i praktiken självskrivna. Utskrivningarna skedde när armén måste förstärkas efter genomlupna förluster.
En förebild för det kommande knektehållet för indelningsverket var i Gästrikland och Hälsingland det fungerande båtsmanshållet. Är 1634 genomfördes att alla städer och kustsocknar skulle uppsätta båtsmän till flottans bemanning. I våra landskap innebar detta att städerna Gävle, Söderhamn och Hudiksvall samt socknarna Valbo, Hille, Hamrånge, Skog, Söderala, Norrala, Trönö, Enånger, Njutånger, Tuna, Idenor, Hög, Rogsta, Harmånger, Jättendal och Gnarp lades under båtsmanshållet. Dessa orter uppsatte ett permanent antal båtsmän. Fyra hemman bildade tillsammans en rote, som lämnade en båtsman. Från år 1640 bildades fem hemman en rote, men vid krig skedde en fördubbling av antalet båtsmän genom att varje rote lämnade en extra man.
Allmogen i våra landskap gjorde vid riksdagen 1652 en första framstöt om att få ett ständigt knektehåll som en motsvarighet till båtsmanshållet. Bönderna fick bifall av kungen men verkställigheten uteblev. De återkom i samma ärende vid riksdagen i Uppsala 1675. Karl XI ställde i utsikt att i form av ett kontrakt med allmogen bekräfta en sådan överenskommelse. Kontraktsskrivningen lät vänta på sig och vid riksdagen i Stockholm 1680 kom ånyo frågan upp. Riksrådet fann inte förslaget lämpligt utan avstyrkte. Det var adelns motstånd som förlängde införandet, på något vis ansåg adeln sina privilegier hotade om ett ständigt knektehåll infördes. Med stöd av kungens löfte från 1675 framhärdade bönderna i sin begäran. Efter många turer fram och tillbaka, enades man om det fasta knektehållet som etablerades 1682.
Uppgifterna är tagna ur Tore Larssons ”Soldat i Hedesunda” med författarens tillstånd.
Indelningsverkets införande i Gävleborgs län
Bild från Wikipedia. Karl XI, skapare av det yngre indelningsverket.
I augusti 1682 skrevs kontrakt mellan konung Karl XI och allmogen om att soldater till Hälsinge regemente i fortsättningen skulle rekryteras genom att permanent knektehåll i Gästrikland och Hälsingland. Enligt kungens krav skulle regementet bestå av åtta kompanier om vardera 150 soldater, tillsammans 1200 man. Det hade varit mycket ackorderande om orättvisan mellan knekts- och båtmans socknarna. Bönderna ville att det skulle vara fem hemman om en knekt i likhet med båtmans socknarna. Detta skulle emellertid endast ge 400 man. Bönderna blev så småningom övertalade att gå med på en knekt på ett och ett halvt hemman, för att kunna uppfylla kravet på totalt 1200 man. Nu vidtog ett organisationsarbete för att uppnå en rättvis indelning av manskapet som varje socken i relation till sitt mantal skulle prestera.
Ett av de besvärligaste problemen gällde ”huvudlegan”, dvs de värvningspengar som soldaten fick vid sin anställning. Man hade bittra erfarenheter av att knekten rymt sedan han fått pengarna, varefter roten fått bekymmer med att skaffa en ny karl. Bönderna ville avskaffa huvudlegan och att soldaten istället skulle få årslön. Men för att roten överhuvud taget skulle få en duglig soldat var man tvungen att bibehålla huvudlega i någon form. Efter några års förhandlingar bestämdes i nådig förordning av den 17 januari 1687 en huvudlega om högst 100 daler kopparmynt. Utöver detta engångsbelopp utgick 40 daler kopparmynt, att utbetalas med hälften vid midsommar och hälften vid mickelsmäss, kosthållet skulle utgå med två tunnor spannmål och två lispund goda matvaror per år. Vidare fick soldaten rock och byxor av vadmal samt strumpor och ett par skor, den s.k. släpmunderingen, som kunde användas i det dagliga arbetet. Rotebönderna skulle förvara knektens uniform, som bara skulle användas vid möten, mönstringar eller krigstjänst. Knekten var skyldig att arbeta hos rotebönderna mot föda och en skälig dagpenning.
Roten fick lämna mark till soldaten, vanligtvis två tunnland, att utnyttjas för den tid kontraktet gällde. Till den anvisade tomten körde rotebönderna fram virke till en stuga om 14 stockvarvs höjd, av virket fick soldaten själv bygga boningshus och uthus. Han fick också stängselvirke och ved samt rätt till mulbete på allmänningen. Hade soldaten tjänat i minst 20 år, fick han behålla stuga och jord under sin och hustruns livstid. I några socknar ägde även barnen samma rätt.
Från och med 1684 års ingång var de flesta problemen lösta. Den 9 jan mönstrade Karl XI sex kompanier ur regementet och den 10 jan de resterande två kompanierna. Den 11 jan exercerade han regementet. I stort syntes han nöjd med vad han sett. Indelningsverket av år 1682 och som började fungera år 1684 levde kvar till år 1901, då den mer än tvåhundraåriga institutionen avskaffades.
Soldatrekrytering efter 1682
Roten var således skyldig att hålla en soldat till krigsmakten. Om soldaten dog i krig eller bortföll av annat anledning måste roten skaffa en ersättare inom tre månader. Om den svenska armen behövde förstärkning utöver ordinarie manskap kunde statsmakterna begära uppsättning av extra-soldater, kallade, vargerings-, tramännings-, fyrmännings- eller remmännings bataljoner. Detta innebär i tur och ordning en extra soldat på två tre, fyra resp. fem rotar. För Hälsinge regemente betydde det att en vargeringsbataljon nominellt bestod av 600 man, en tremänningsbataljon av 400 man, en fyrmänningsbataljon av 300 man och en femmänningsbataljon av 240 man.
Soldatnamnen kom till i sekelskiftet 1600/1700, då man även inom små förband lätt förväxlade soldater med lika namn. Under början av 1700-talet fixerades soldatnamnet med soldatnumret, vilket innebar att nyintagna soldater automatiskt erhöll det namn som vidlådde numret. Om en soldat skiftade mellan soldatnummer fick han byta namn efter det nummer han placerades vid. Ganska snart borttogs denna regel och soldaten kunde själv ge förslag till önskat namn samt bibehålla sitt namn vid byte av nummer. Om en soldat ej var nöjd med sitt namn kunde han få tillstånd till ändring.
Med vissa mellanrum skulle regementet mönstras. I regel förflöt ca fem år mellan dessa förrättningar men även betydligt längre uppehåll kunde förekomma. Vid mönstringarna granskades regementets personal och utrustning, rekryter antogs och gamla soldater fick avsked. Som mönsterherre kunde ett riksråd, en fältmarskalk, en general eller konungen själv tjänstgöra. Särskilt karl XI satte en ära i att själv mönstra alla sina indelta knektar. Till mönstringen hade särskilda rullor upprättats som upptog regementets personal med de förändringar, som skett sedan senare mönstringen. Uppgifter som antecknades i rullorna var ålder, tjänsteår, födelseplats, civil yrkeskunskap, civilstånd och från slutet av 1700-talet även längden på den mönstrade. Som regel tjänade föregående generalmönsterrulla som förebild vid upprättandet av den nya rullan, varför det händer att exempelvis felaktiga uppgifter om en knekt förs vidare från rulla till rulla. Vid sidan av generalmönstringarna förekom även något enklare besiktningsmönstringar, då mönsterherren skulle kontrollera att manskap, vapen och munderingspersedlar befann sig i bott skick samt att manskapet var väl exercerat. Vidare skulle de rekryter som anställts sedan senaste generalmönstring approberas (godkännas) eller kasseras. Vid mönstringarna kunde de enskilda korpralerna och soldaterna framföra sina önskemål. Det som där kommer till synes i mönsterrullornas anteckningar, är önskemål om att få avsked och eventuellt underhåll eller att få taga ett annat soldatnamn. Den soldat som fick avsked med underhåll kallades gratialist och noterades i rullan över gratialister.
Genom beslut av 1812 års riksdag infördes allmän värnplikt i Sverige. Beslutet fastslogs skyldigheten för de vapenföra männen i åldern 21-25 år att tillhöra hären samt underkasta sig 12 dagars övning. Är 1858 utökades övningstiden till 30 dagar fördelade på två år, år 1887 till 42 dagar. Är 1892 sattes övningstiden till 90 dagar och 1901 till 240 dagar. Fram till år 1872 kunde man leja annan i sitt ställe, därefter blev värnplikten fullt obligatorisk för de vapenföra i nämnda åldrar. Fr.o.m. år 1902 skulle hela indelningsverket avskaffas så fort ske kunde.
Antal kvarstående indelta soldater i Hälsinge regementet om 1920:
1902 1905 1910 1915 1920
Hedesunda 25 14 5 2 2
Livkompaniet 62 46 29 16 8
Fernebo kompani 60 36 15 10 9
Forsa kompani 69 42 20 10 10
Ovansjö kompani 57 35 16 8 5
Alfta kompani 51 34 21 7 7
Järvsö kompani 61 39 9 5 4
Arbrå kompani 72 51 29 12 10
Delsbo kompani 56 40 22 2 2
Totalt 488 323 161 70 55
Hälsinge regemente 1684
Då indelningsverket började fungera 1684 var Hälsinge regemente ett fullt organiserat förband med åtta kompanier. Från början benämndes kompanierna efter cheferna:
- Överstens livkompani.
- Överstelöjtnantens kompani
- Majorens kompani
- Kapten Gustav Gyllentrosts kompani
- Kapten Baltzar Pilar von Pilchaus kompani
- Kapten Anders Kullons kompani
- Kapten Hindric Rotkirchs kompani
- Kapten Kristian Bruchners kompani
Från år 1692 kallades kompanierna:
- Livkompaniet
- Överstelöjtnantens kompani
- Majorens kompani
- Ovansjö kompani
- Alfta kompani
- Järvsö kompani
- Arbrå kompani
- Delsbo kompani
Regementsstaben omfattade överste, överstelöjtnant, major, regementskvartermästare, två präster, regementsskrivare, regementsbarberare (läkare) med tre gesäller samt regementsgevaldiger med tre profosser, översten, överstelöjtnanten och majoren var samtidigt även kompanichef för var sitt kompani.
Kompanistaben omfattade kapten (med undantag av tre kompanier), löjtnant, fänrik, fältväbel, sergeant, mönsterskrivare, förare, furir, rustmästare, två trumslagare och en pipare. Piparebefattningen drogs in 1721. Manskapet tillsammans 150 man, var indelade i sex korpralskap om en korpral och 24 man.
Korpralerna och soldaterna hade dels ett regementsnummer 1-1200 och dels ett kompaninummer 1-150. Hedesundasoldaterna hade sina platser i överstelöjtnantens kompani (som från slutet av 1700-talet kallades Fernebo kompani). Majorens kompani kallades senare Forsa kompani.
Knektehållet i Gävleborgs län 1684
Roteindelningen som fastställdes 1684 fick nedanstående fördelning mellan socknarna i Gästrikland-Hälsingland. Uppställningen visar ansvarig socken med tilldelade soldatnummer inom respektive kompani.
Hälsinge regementes livfana och en karolinsoldat.
- Livkompaniet
Bollnäs (74) 1-24
49-95
145
147-148
Hanebo (40.5) 25-37
96-121
146
149
Järvsta (28.5) 38-48
121
122-137
150
Mo (7) 138-144
- Fernebo kompani
Hedesunda (59) 25-72
103-108
140
142-143
146-147
Torsåker (25) 1-24
145
Årsunda (22) 121-139
141
144
150
Österfernebo 73-102
109-120
148-149
- Forsa kompani
Bergsjö (37.5) 25-48
91
99-107
121
134
146
149
Bjuråker (18.5) 115
117-120
122-132
136-137
150
Forsa (59) 1-24
49-72
74-81
145
147-148
Hassela (9) 97
109-114
116
Ilsbo (9.5) 133-135
138-144
Norrbo (16.5) 73
82-90
98
137
- Arbrå kompani
Arbrå (49.5) 25-48
49-71
97
147-148
Järvsö (41) 86-96
98-120
122-126
149-150
Mo (20.5) 49
73
121
127-144
Rengsjö (25) 2-24
145-146
Undersvik (14) 1
72
74-85
- Ovansjö kompani
Ockelbo (51) 25-48
88-96
98-113
146
149
Ovansjö (66) 1-24
49-87
145
147-148
97
Torsåker (33) 114-144
150
- Alfta kompani
Alfta (78) 1-25
49-97
121
146-148
Bollnäs (29) 116-120
122-144
150
Ovanåker (43) 26-48
98-115
145
149
- Delsbo kompani
Bjuråker (24) 30-35
110-120
122-126
146
150
Delsbo (93) 1-29
49-109
121
145
147
Ljusdal (33) 36-48
127-144
148-149
- Järvsö kompani
Färila (41) 98-135
138
149-150
Horndal (8) 136-137
139-144
Järvsö (55) 1-24
49-77
145
147
Ljusdal (46) 25-48
78-97
146
148
Sammanfattning
Socken Antal soldater
Alfta 78
Arbrå 49.5
Bergsjö 37.5
Bjuråker 42.5
Bollnäs 103
Delsbo 93
Forsa 59
Färila 41
Hanebo 40.5
Hassela 9
Hedesunda 59
Horndal 8
Ilsbo 9.5
Järrsta 28.5
Järvsö 96
Ljusdal 79
Mo 27.5
Norrbo 16.5
Ockelbo 51
Ovansjö 66
Ovanåker 43
Rengsjö 25
Torsåker 58
Undersvik 14
Årsunda 22
Österfernebo 44
Summa 1200 soldater
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel. 0653-60062