Skogen är en fantastisk naturresurs och ett ekosystem där alla arter är ömsesidigt beroende av varandra. Skogen är livsviktig både för människor och djur, och inte minst för moder jord som under årtusenden gjort att den till vår gemensamma resurs. Likt naturfolken måste vi visa respekt för vår natur, annars kommer den att vända sig emot oss.
Våra gemensamma resurser är ändliga, och så länge vår ledstjärna är lönsamhet och girighet går vi ovillkorligen mot en förödande återvändsgränd där alla blir förlorare. Det är alltså inte bara de som våldför sig på vår natur som blir förlorare utan även de som är helt oskyldiga, som våra barn, barnbarn och alla andra som kommer efter oss.
De som har makt, de som har möjlighet att göra sådana förändringar som får konsekvenser för andra, – det är dom som måste ta sitt ansvar och visa ett konsekventtänk, vilka konsekvenser deras handlingar medför för sina medmänniskor, djuren, miljön och för moder jord.
Till sist vill vi tacka alla skogsägare, som glädjande nog blir bara fler och fler som avstår från kalhyggen och kortsiktiga vinster till förmån för ett långsiktigt ekologist ägande.
Läs om stiftelsen naturarvet.se – Gammelskogens beskyddare
Läs om Våra flyttfåglar.
Läs om Fågelfaunan i Dellenbygden.
Naturskyddsföreningen, en resurs att räkna med
Sveriges däggdjursfauna – Wikipedia
Djurportalen – Wikipedia
En kunskapskälla är Naturhistoriska Riksmuseet. Läs mer här.
Lär om vår framtid – Klimatet – så här säger forskarna
Läs om att vägsalt lockar de vilda djuren
Kådan i skogen
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Bild tagen på väg upp till Gravmyrberget ovanför Ängebo
Skogen är en fantastisk naturresurs och ett ekosystem där alla arter är ömsesidigt beroende av varandra. Skogen är livsviktig både för människor och djur.
Den svenska marknaden för skogsmark är i princip helt öppen sedan 25 år tillbaka i tiden. I praktiken betyder detta att vem som helst kan köpa skog, även om man inte är svensk medborgare. I vissa fall kan man dock behöva ett förvärvstillstånd som utfärdas av länsstyrelsen.
Allemansrätten inkluderar en stor del av våra liv som vi inte tänker på. Allemansrätten gäller exempelvis ofta när du tar en promenad i skogen, paddlar kanot eller när du sätter dig på en sten för att reflektera. Allemansrätten är att betrakta som en helt unik möjlighet för alla medborgare då man bland annat kan vistas helt fritt i skogen. En möjlighet som inte är särskilt vanlig i andra länder. Det är dock viktigt att vara medveten om att någon äger exempelvis den skog som man vill besöka. Man bör därför ta ansvar vad gäller natur och djurliv för att inte förstöra den rättigheten lagstiftarna gett oss. Ett exempel på en olaglig aktivitet är att hugga sig en julgran.
Urskogen i Sverige idag uppgår till endast 25%, resten är resultatet av odlad skog, s.k. kulturskog.
Mestadels är skogen skiktad, vilket innebär att den består av olika höjdlager. Längst ner finner man mossor, svampar och lavar. Det kallas för bottenskikt. Efter det har man fältskiktet där ormbunkarna och växterna frodas. Sedan kommer buskskiktet och sist men inte minst, trädskiktet där granar, tallar och lövträd tar plats.
Källa: Skogshistoria.nu
Skogvaktare, var en yrkeskunnig person som visste vilka träd som skulle sparas och vilka som skulle avverkas för att få en livskraftig skog, men dom är nu alla döda vilket man kan förstå när man ser hur hur man våldför sig moder jord.
Utmaningar för miljömål och globala hållbarhetsmål
Avverkning av skogar med höga naturvärden, fragmentering och minskande livsmiljöer för ett antal hotade arter gör det svårt att nå målet om att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Men det går att möta dessa utmaningar genom åtgärder för grön infrastruktur, skydd och klimatanpassning i skogen.
Den svenska skogen bidrar positivt till klimatarbetet genom att lagra in kol som kan generera långlivade produkter som kan ersätta fossila material. I vilken grad skogen kan bidra till klimatmålen hänger samman med hur man klarar hänsynen till biologisk mångfald.
Vikten av lövskogar
Lövskogar kan hålla stora naturvärden och de fyller en viktig funktion i skogslandskapet. Många av skogens hotade arter är knutna till lövträd och lövskogar. Dessutom kan en satsning på att öka andelen lövträd innebära att riskerna för framtida klimatförändringar sprids.
Lövträden är ofta mer motståndskraftiga mot stormskador och drabbas inte av rotröta. Genom att knyta ihop lövskogar med höga ekologiska värden, satsa på föryngring av löv, eller skötselåtgärder som gynnar löv, på de marker som är utvecklingsbara kan vi få större sammanhängande lövskogsområden i olika successionsstadier.
Att verka för bevarande och utveckling av biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster i skogslandskapet är exempel på vad Naturvårdsverket arbetar med för att nyttjandet av skogslandskapet ska bli hållbart. Vi samverkar i dessa frågor med till exempel Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, skogsbruks- och miljöorganisationer.
Naturvårdsverkets roll i arbetet med grön infrastruktur handlar om samverkan med olika myndigheter däribland Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna som tagit fram handlingsplaner för grön infrastruktur.
Länsstyrelserna ansvarar för att genomföra handlingsplanerna. Skogsstyrelsen ska tillsammans med övriga aktörer medverka i genomförandet och särskilt verka för skogssektorns delaktighet. Dialog och samverkan med markägare och landskapets olika aktörer är avgörande för att nå miljömålen och hållbara landskap.
Källa: Naturvårdsverket.se. Besök sidan för att förstå vart vi är på väg
Se YouTube film, 5 min.
Läs om stiftelsen naturarvet.se – Gammelskogens beskyddare
Rovdjuren i Sverige
Vi kom tillsammans. För omkring 12 000 år sedan började den senaste inlandsisen att försvinna från den skandinaviska halvön. Både rovdjur och människor följde klövdjuren, när de vandrade till de isfria områdena. Sedan dess har vi levt tillsammans. Men vår syn på och förhållningssätt till rovdjuren har varierat kraftigt i takt med andra samhälleliga förändringar.
WWFs målsättning är att ha långsiktigt livskraftiga stammar av björn, järv, lo och varg i Sverige och att de stora rovdjuren kan leva i samexistens med människor. För att nå detta mål jobbar WWF för en ökad acceptans för stora rovdjur, en väl sammanhållen lagstiftning kring förvaltningen av vilt och stora rovdjur, tydliga förvaltningsplaner och en minskad illegal jakt.
För en del människor, till exempel djurägare, kan rovdjur innebära både oro och risker. Det är därför viktigt att minska konflikter mellan människor och rovdjur. Det är avgörande att skapa ett gott skydd för landets tamboskap, arbeta med förebyggande åtgärder och att ha en fungerande och långsiktig förvaltning, som tar hänsyn till olika intressen. Minskad oro, risk och konflikt kan i förlängningen leda till ökad acceptans för rovdjuren.
För andra kan rovdjuren skänka både glädje och inkomstkällor. Intresset för rovdjursturismen växer i Sverige – både hos svenskar och internationellt. De stora rovdjuren spelar en viktig roll i skogens fungerande ekosystem, och många vill få en chans att se djuren i sin naturliga miljö. Det finns gott om exempel där exempelvis varg-, järv- och björnskådning skapar inkomster och gynnar lokalsamhällen.
Källa: Världsnaturfonden WWF, besök sidan för att se alla vackra bilder och lära mer om vår natur
Sveriges lantbruksuniversitet skriver
Vårt uppdrag är att verka för ökad förståelse av skogliga ekosystem och de processer som driver dessa, samt att vidareutveckla principerna för hur skogsekosystem bäst kan förvaltas
Ekologiskt Jordbruk – Ekologisk mat – Ekologisk byggteknik –
Vad tycker Naturskyddsföreningen om kalhyggen?
Det är uppenbart att vi inte har en hållbar förvaltning av den svenska skogen idag, och den omfattande kalavverkningen är en starkt bidragande orsak. Naturskyddsföreningen tycker att kalhyggen ska fasas ut. Vi vill se en omställning till ett naturnära skogsbruk, så att vi kan fortsätta bruka skogen men utan att orsaka dramatiska förändringar i miljön.
Ett naturnära skogsbruk innebär att jobba tillsammans med skogen för att skapa levande skogar med friska livsmiljöer och fungerande ekosystemtjänster. Det ger trygghet inte bara för skogens arter utan även för oss människor eftersom vi är beroende av ekosystemtjänsterna.
På grund av den stora påverkan som trakthyggesbruket hittills haft på svenska skogar finns också ett stort behov av restaurering för att återskapa förstörda livsmiljöer. Och inte minst behöver vi skydda den skog med höga naturvärden som finns kvar!
Du kan läsa mer om naturnära skogsbruk och behovet av att skydda skogen i rapporten
Låt skogen leva – ett hållbart nyttjande av den svenska skogen.
Jag vill tacka dig som tidigare var en hänsynslös egoistisk skogsägare men som nu tänkt om – Tack!
När man kalhugger och fläker upp jorden inför plant sättning, då kollapsar ekosystemet men det bryr man sig inte om. Vad innebär det när ett mångtusenårigt ekosystemet kollapsar? Djur fåglar och insekter försvinner och grundvattnet förändras.
Och hur lång tid tar det innan det blir återställ? Kan den som förorsakat skadan svara på det?
Se film om ekosystemet – film 2.
Några av våra vanligaste träd
Tall – Lärk – Björk – Asp – Al – Vårdträd – Den fridlysta enbusken –
Skogens ekologi
Se YouTube film, 14 min
Se film, Skogens ekosystem 21 min.
Ljung – Mosse – Våtmark – Tjärn – Insjö –
Dike – Bäck – Lyssna till Allan Edvall om Lilla Bäcken – Älv – Flod –
Fjärilar – Wikipedia. Se vackra namngivna fjärilar –
Humlor – Viktigaste djuret av alla – Den viktiga Sälgen –
Getingar – Fakta om Getingar –
Bin – Honung – Biodling – Se film om Biodling Del 1 – Del 2 – Del 3 – Del 4 – Del 5 – Del 6 –
Myrorna i skogen – Wikipedia. Om myror och miljö–
Skogen räcker den? Se film, 20 min
Svampar – Wikipedia och Matsvampar – Wikipedia, och Lista över matsvampar – Wikipedia
Äpple – Lista över äppelsorter – Musta äpplen med fruktpress –
Plommon – Plommonsläktet – Plantera plommonträd –
Päron – Körsbär– Krusbär– Vinbärssläktet – Rabarber–
Bären och växterna i skogen.
Hallon – Blåbär – Lingon – Hjortron – Smultron – Nypon – Tranbär – Rönnbär – Kråkebär – Björksav – Nässlor – Maskros – Stensöta – Harsyra – Kirskål – Våtvarv – Groblad – Hästhov – Tussilago –
Lista över medicinalväxter – Alternativ medicin –
Några av våra vilda djur
Så ser djurens spår ut – Naturhistoriska museet
Ett ståtligt djur är Älgen.
Läs om Älgparker i Sverige.
Läs om Tama älgar i Bjuråker.
Läs om Älgjakt i Dellenbygden.
Se SVT Play – Den stora Älgvandringen.
Rådjur– se film med Rådjur. – Råbock ger skall.
Igelkottar– se film om vad vi kan göra för våra Igelkottar –
Rävar – så rör sig rödräven– Naturvårdsverket
Björnar – Se film Möte med Björnhonan och hennes ungar.
Varg – Se en kortfilm om Vargen –
Järv – Se kort film om Järven –
Några av våra stora fåglar
Fågelskolan Del 3 – Rovfåglar
Lyssna på Ugglesång -lektion 16
Ugglor – läs om den stora familjen ugglor
Berguv– Se Berguv och lyssna på dess stämma – Se Berguv. –
Tjäder se Galen tjädertupp – se Tjäderspel, 10 min.
Orre – se Orrspel 8 min – Orrspel 11 min – Orrspel 2018 – Orrspel 8 min.
Kungsörn – Kungsörn och Korpar 2 min. – Kungsörn –
Havsörn – släkten Havsörnar– se Havsörnar –
Lyssna på Havsörnsvalsen med Evert Taube
Fiskmås. – Se film Fiskmåsen – Hatad och hotad –
Lyssna på Stig Grybe – Fågelskådaren –
Fåglarnas läten
Lyssna till lektion 1 Bofink -lektion 2 Talgoxe – lektion 3 Taltrast – lektion 4 Sånglärka – lektion 5 Gärdsmyg – lektion 6 Bergfink – lektion 7 Lövsångare – lektion 8 Svartvit flugsnappare – lektion 9 Törnsångare – lektion 10 Trädgårdssångare – lektion 11 Gök – lektion 12 Kärrsångare – lektion 13 Hackspettar – lektion 14 större hackspettar – lektion 15 Ugglor – lektion 16 Nötväcka –
Några framtidsfrågor
Batterier – Elektricitet – Elektrisk motor – Elbil – Laddstationer – Bensinmotor – Gengasmotor –
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062