Moviken del 2

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Moviken från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer. Kan Du tänka dig att stödja Dellenportalen? Vill du veta hur? Klicka här. 


Google karta över Moviken


Den här sammanställningen – liksom alla andra – har vi finansierat med våra egna pensioner. Vi säljer inget och det finns inga bidrag att söka.

Därför är vår verksamhet helt beroende av frivilliga gåvor.

För den här sammanställningen har vi inte fått några gåvor tidigare

Under 2017 har vi fått gåvor från:

 

 


Gårdar och folk i Moviken

Del 2

26. Sundins
27. Skola och lärarbostad

PIKULA gårdar 28 – 30

28. Brodins/Nilséns
29. Pihs
30. Rättarbostaden
31. Lärarinnebostaden/Lidbys
31b Fotbollsplan Del 3
31c Festplats Del 3
32. Färdstugan Del 3
33. Vitkasern
34. Likboden
35. Gamla skolan/caféet Del 3
36. Junkarhemmet/affären
37. Kvarnen/trösklogen Del 3
38. Sjöstugan Del 3
38b Kolhuset Del 3
38c Kanalen Del 3
39. Masgården
40. Skogvaktans
41. Uddses
42. Schmidts/Nordins
43. Spålbacken

BRÅNAN gårdar 44 – 49
44. Gills
45. Huset är borta
46. Huset är borta
47. Fribergs/Sveds
48. Huset blev aldrig uppbyggt, jordkällaren
49. Huset var byggt för två familjer.
50. Oxstallet Del 3
51. Lokstall Del 3
52. Smedja Del 3
53. Masugn Del 3
54. Herrgården Del 3
54 b. Gamla ladugården Del 3
55. Annex Del 3
55 b. Vagnsbod/bostad Del 3
56. Landbonns
57. Hanssons

STÅNKA gårdar 58 – 61
58. Bygget/Bruksgården
59. Sundbergs
60. F.d. Änkehemmet
61. Sigges verkstad
62. Bolins

 

mov-001-karta

 

mov-002-karta

Gård 26.  Sundins

Moviken 34
3:23

mov-111-34
En uppgift säger att den här tvåfamiljsfastigheten byggdes omkring 1920 med en lägenhet på varje gavel. Till lägenheterna hörde en vindsvåning men det var enbart den östra sidan som var inredd och beboddes av Johan Sundin. Första hyresgästen i den västra lägenheten var Leonard Medin som kom från Brånan gård 49.

 

Östra delen
Som nygifta bor här Eskil och Märta Holm. 1937 flyttar de till affärslängan 36.
– 43 A 29 – Eskil Holm 22/10 1904 Gift 9/6 1935 med Marta Jonsson f. 17/4 1911 i Sylkvarn, Skärås.
Två fina barn:
Erik 17/6 1936 gift med den sköna Maj Norin
Gösta 4/4 1939 gift med vackra Laila

mov-043-kalle-sundin-bil
Kalle Sundin bredvid sin nya bil. Ovanför biltaket ser vi kvarn- och trösklogen

mov-148-k-sundin

Kalle och Elsa Sundin

– 24 B 10 – Från gård 19 inflyttar Skogsförman Karl Sundin född 25/5 1900 i Moviken
Gift 2/2 1930 med Elsa Hansson född 28/6 1907 i gård 57. Inga barn. Frånskilda 1943
Kalle och Elsa bor i bottenvåningen medan brodern Johan Sundin bor på övervåningen.
Johan var förtidspensionär och sysslade med att klippa hår, fotografera, och var aktiv i Movikens SDUK
Johan avled 20/9 1950 och Kalle avled 16/10 1970
Den 3 juli 1971 var här auktion efter bröderna Sundin

 

Västra delen
– 26A31. Under 1920 – talet bor här Karolina Hansson f. Palm 8/7 1853 från Strömbacka. Hon hade blivit änka 1888 sedan hennes man blivit ihjälsparkad av en häst. Hennes dotterson Daniel Viberg född 11/12 1900 växte upp här hos sin mormor. Han kom sedan att köpa änkehemmet 22 ovanför änkbacken.
Karolina kom att flytta till Pihls gård 29, i Pikula.

– 6 F 53 – Leonard Medin född 24/9 1898 i Moviken
Gift 9/4 1922 med Anna Rönngvist född 11/12 1898 i Karmansbo, Skärås.
Barn:
Milly  tv 10/1 1922  Gift 1940 m. Knut Persson – Ledig Bosatta i Sthlm
Lilly tv 10/1 1922  Utfl. t. Eksjö 1944
Irma 14/8 1927  Utfl. t. Sthlm 1944
Elsa Viola 16/3 1930 Utfl. t. Fors 1944
Hela familjen lämnade Moviken omkr. 1943 – 44.

– 9 A 19 – Verner Fernström 23/1 1915 – 15/10 1981 från Vitkasern gård 33.
Gift 3/2 1938 med Siri Eriksson född 9/9 1917 från Stuggars, i Alsjö Bjuråker.
Barn:
Sune 6/7 1938.  En särdeles fin kille. Gift och bosatt i Västerrå, utanför Hudiksvall.
Sune Fernström avled den 15 december 2016

mov-044-tva-grabbar
Två bra grabbar. Sune Fernström och Gösta Holm
– 19 B 34 –  I ett separat rum bodde ”Ledigs Pelle”. Per Persson Ledig som han hette var född 12/2 1892 vid Tallbacken, i Bjuråker.

Från Strömbacka, dessförinnan från Brännåsen inflyttar på 1970-talet, Alvar Stenström
10/2 1901 – 24/4 1979. Gift 6/8 1942 med Märta Kristina 29/10 1902 – 22/7 1978.

Bengt Ove Juhlin f. 8/3 1951, med fästmö, Vanja Larsson född 28/5 1946 i Solna

Från Stånka 58, kommer Bertil Larsson f. 28/4 1930 i Holm Medelpad med Hustru Maja Lisa f. 27/5 1932 i Stöde. Bertil avled 27/10 2002
Ett barn:
Hans 4/5 1959

År 2007 sålde Hans Larsson fastigheten till nuvarande ägare 700911 Per – Arne Olsson.

mov-113-34b

Moviken 34

 

mov-045-brudfolje
Brudföljet kommer utför änkbackarna för att fira sitt bröllop vid den nybyggda skolan i Moviken. Brudparet är (6D29) Jonas Roos från Aggtjärn och Amanda Trygg från Moviken gifta 13/3 1904

mov-046-brollop

mov-047-placering

Bröllop vid skolan 13/3 1904, mellan Jonas Roos från Aggtjärn och Amanda Trygg från gård 2 i Moviken


Övre raden

1 Jonas Åkerlund
2 Kapten Emil Schmidt
3 Reinhold Fernström
4 Jacob Hellström
5 Karl Printz
6 Olof Pettersson
7 Oskar Sjöholm
8 Lars Printz
9 Henrik Printz
10 Ossian Friberg
Mellan raden
11 Karolina Schmidt gift med kapten Emil Schmidt
12 Leonard Medin
13 Margareta Medin
14 Emma Pettersson
15 Elvira Pettersson
16 Edit Sjöholm
17 Klara Söderlund
17 b. Anna Larsson – Lövén
18 Helga Pettersson
19 Maria Fröberg
20 Gerhard Schmidt
21 Olga Bohman
22 Ida Hellström
23 Hilma Bohman
24 Karl Schmidt
25 Margareta Strid
26 Hulda Åkerlund
27 Kristina Fröberg
28 Margareta Roos
29 Oskar Pettersson
30 Agnes Sundin
31 Erik Eriksson
Främre raden
32 Fritz Trygg
33 Anna Roos
34 Jonas Roos (brudgum)
35 Amanda Trygg (brud)
36 Frida Fernström
37 Hans Erik Roos
38 Albert Pettersson

 

mov-048-skolan-moviken

Skolan i Moviken


Gård 27.  Skolan

Moviken 38
3:25
Skolbygget pågick troligen under två – kanske tre år. Enbart markberedning med att få bort skog, stubbar och stenar och sedan gräva sig ner till ett frostfritt djup för de båda fastigheterna tog förmodligen ganska lång tid att genomföra. Det framgår av Ossians Fribergs skrifter, att Erik Holm 1880 – 1937 som var stenhuggare, och två snickare bodde i hans hem vid Snasen (gård 7), när skolan byggdes.
Det var naturligtvis många fler personer som byggde skolan. Enbart stenhuggare torde varit flera personer. Om man betraktar grunden till skolan och den valvade källaren av huggen sten förstår att grunden inte är gjord i en handvändning.
Som jämförelse kan nämnas att när de byggde en större mangårdsbyggnad vid Smedsgården i Forsa tog enbart grunden tre år att färdigställa. Här fanns det två huvudbyggnader – skolan och lärarbostaden.
Skolans brunn som skulle grävas och stensättas gjordes naturligtvis samtidigt, liksom något uthus för ved och toaletter .
Möjligen gav den grävda brunnen otillräckligt med vatten. 1909 drog man vatten till skolan genom borrade stockledningar. Det var från den grävda kanalen man tog vattnet. Kanalen hade mist sin ursprungliga roll när masugnen 1903 blev ombyggd till ångmaskinsdrift. Med sitt höga läge blev den 200 meter långa kanalen ett stort vattenmagasin för intilliggande gårdar. Vattnet som först gick till masugnen fördes vidare genom borrade stockledningar till en uppståndare intill affären (den finns kvar) och Vitkasern och Pikula, och därifrån till skolan.
Ovanför den milsten som finns vid skolan kunde man tidigare se var ledningen gick säger Åke Lindgren vars far Gunnar berättat det för honom. Nu har hjulspår förstört terrängen efter den skogsavverkning som gjordes våren 2008.
Var fick stenhuggarna tag på all sten? Ingenting kom färdigt till platsen utan allt måste stenhuggarna själva hitta och färdigställa. Handborra, spränga och med kilar framställa sina stenar ur hällar, block och stora stenar var det som stod till buds.
Idag finns inga stora stenar i Moviken eller efter stränderna. Men säkert har det funnits stora stenar med tanke på namnet ”stenbrytningen” som den intilliggande åkermarken kallades. Synliga bevis på stenbrytning finns vid Moviksskrubben, som är den lilla holmen utanför hamnen, där syns det hur stora stenblock har borrats, sprängts och kilats ut ur hällorna. Hämtning av stenblock gjordes vintertid när isen bar och marken var frusen.

Ossian Friberg, tror sig minnas att det var hösten 1902 som plåtslagarna lade tak på skolan. Om det stämmer kunde skolan tas i bruk redan 1903 och inte 1904 som man tidigare trott. Möjligen tog man skolan i bruk innan lärarbostaden var färdigbyggt.
Omkring 1965 fick skolan (troligen halva därför att skola pågick ännu) disponerats av Bertil Löfstrand och Vera Österbergs familj för att utveckla allehanda hantverk

Stenmuren
Utefter vägen låg tidigare en lång, bred stenmur som länge varit ett stort mysterium vart den tagit vägen. Enligt Åke Lindgren har hans far Gunnar berättat att stenmuren användes som utfyllnad utefter Strömbackavägen när denne skulle breddas.

1972 fick Bertil Löfstrand näringsbidrag för att komplettera sin snickeriverksamhet och att bygga om skolans tvättstuga till smedja
Sedan skolan upphört 1969 anordnades auktion på skolans inventarier. Skolan såldes 1973 till Bertil Löfstrand och Veras dotter Johanna Östberg. Bertil inredde skolsalarna till snickarverkstad och tvättstugan till smedja.

Efter Löfstrands bortgång såldes skolan 2005 till den trevliga familjen 670824 Marina Celander och Tom Lee med barnen Solveig och Maya. Marina var från Skåne och Tom från Amerika där de också var bosatta.

2010 nya ägare
Från Maj månad 2010 ägs skolan av familjen Norsell. Martin 19710218 och Madelené 19700515 med barnen Sofia och Jacob. Familjen bor i Täby.
Efter 104 liter rödfärg, samt vit -och annan färg, inalles 171 liter, har de förvandlat Movikens skola till de vackra skolbyggnad som den en gång har varit. En heder åt Martin och Madelene som sommaren 2010 i 30 graders värme envist och målmedvetet genomfört denna kulturgärning. En glädjande insats för bygden, för oss som bor här och alla turister som nu kan beundra den ståtliga byggnaden

mov-115-skolan

Movikens skola

 

mov-114-36

Moviken 36


Gård 27 B. Lärarbostaden

Moviken 36
3:5

Den som vill läsa mer om skolan och alla lärare som bott här kan göra det i boken ”Norrbo – Bjuråkers skolor” som finns att köpa på Bjuråkers Forngård.
Två lärare som kom att betyda mycket för Moviken var:

mov-130-joel-stenes
Joel Stenäs 60 år, 1944

 

1. Längsta lärartiden hade Märta Stenäs med 23 år. 1932 till 1955.
Märta f. Emilsson 19/10 1902 avled 8/6 1955. Maken Joel Stenäs 4/3 1884. Död i Ljungby 23/2 1968
Barn: Kaj Stenäs född 3/10 1938, är gift och bosatt i Växjö och far till två flickor.
Efter att Märta Stenäs avlidit lämnar Joel och Kaj Moviken. Stenäs bil köptes av Per Johan Storm och Birger Glad. Motorhuv och andra delar ligger fortfarande kvar i Tormyra.

2. Siv Larsson född 12/10 1923 i Stockholm, var lärare här i 13 år mellan 1956 – 1969. Gift med Ivar Larsson ”Rapp-Ivar” född 4/2 1932. Han avled i Gunnarsbo 25 mars 2004
1974 blev lärarinnebostaden Sivs privata bostad. Hon avled 14/8 2007

Nuvarande ägare är 461213 Irene Öjemark som smakfullt rustat upp fastighetens interiör. Irene tillhör den kända konstnärsfamiljen Öjemark. Hon äger och driver Blodmyra camping och är dessutom en framgångsrik fastighetsmäklare.

 

mov-112-milsten

Fjärdingstolpen i Moviken


Fjärdingstolpe/milsten

 

Läs mer om den här-och andra landsvägen i landskapet genom att klicka på Länstyrelsen

Med början 1649
organiserades ett skjutsväsende i Sverige. Följden av detta blev att landshövdingarna i länen fick en kunglig befallning att mäta längden på vägarna och sätta upp stolpar som angav ¼, ½ eller 1 mil. Innan metersystemet infördes 1878 var en kvarts mil 2,67 km. Det blev således avståndet mellan stolparna. Därför kallades milstolparna för fjärdingstolpar. Stolparna var från början av trä. Vid vägkanten ovanför skolan står en fjärdingsstolpe eller milsten från 1785. Majoriteten av de cirka 200 milstenar som finns i Hälsingland sattes upp av Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt som var landshövding i Gävleborg mellan 1781 och 1812. Milstenarna restes var fjärde gammal svensk mil. En gammal mil var 10.688 meter. Milstolparna bär, förutom Cronstedts namn, Gustav III:s namnskiffer och anger enbart förhållandet till närmaste fulla mil. De användes bland annat för att beräkna taxorna inom den tidens skjutsväsen. Alla milstolpar i Hälsingland efter 1780 är tillverkade i Hällbo masugn, som tillhörde järnbruket i Kilafors i Hälsingland. Den här vägen, 741 – är en av länets äldsta och ålderdomligast och mest välbevarade vägar. Före 1730 – talet var sträckningen till stora delar bara en ridväg, men mellan 1750 och 1767 blev vägen mellan Strömbacka, och Moviken uppbruten till sex alnars bredd, ca 3,6 meter Knappt hundra år senare blev en ny och rakare väg bruten mellan Moviken, och Strömbacka. Byggåret 1847 står det på minnesstenen som finns efter vägen ovanför Moviken närmare Strömbacka.

mov-129-sten

Minnessten från vägbygget med text ”byggd 1847”. Stenen finns ca 500 meter före grindstolparna i Strömbacka.

Efter 1847 blev vägen rakare och man slapp köra runt verkhuset, herrgården och upp över Brånan. En ny bro byggdes över Gråsjöbäcken nedanför Masgården. Brokonstruktionen kallas för ”balkbro” och lär vara rätt ovanlig. Det har sagts att vägen mellan Strömbacka och Gimma har ett stort kulturhistoriskt värde och att vägen inte fick beläggas med asfalt, breddas eller förses med diken. Nu har tydligen en kompromiss inträffat. Det kulturhistoriska värdet har naggats i kanten, men trafiksäkerheten har ökat. Först försvann skogen. Vägen som slingrat sig fram genom gammelskogen är nu helt blottlagd. Under hösten 2008 har vägrenar rensats från stenar, och diken och vägtrummor har anlagts. Men kurvor och backar är orörda så än kan se och uppleva hur våra vägar har sett ut en gång i tiden. Fast det kommer att dröja lång tid innan skogen åter ramar in vägen och först då kanske den genuina känslan infinner sig att det är en riktigt gammal väg man färdas på.

 

mov-003-tavla

Tavla av Karl Bohlin från Strömbacka.

 

PIKULA

Gård 28. Brodins

Moviken 41 
2:3

– 42 A 7 – Ernst och Julia Brodin lät bygga den här gården medan de ännu förestod Movikens handel där de också hade sin bostad.

1955 var huset klart för inflyttning. Interiören fick många praktiska och smakfulla lösningar och en tilltalande exteriör.

42A7 Ernst Brodin f. 18/10 1886 i Strömbacka
Gift 13/5 1917 med Julia Palm f. 8/6 1894 i Strömbacka
De fick ett barn, Harald född 23/3 1918. Gift med Greta född 17/2 1921 i Linköping. Greta avled 29/10 2009. Harald avled 23/10 2011.

Harald blev överläkare och professor och har under en följd av år skrivit ett flertal intressanta artiklar om livet och verksamheten i Moviken.

1999 sålde Harald Brodin fastigheten till kollegor och vänner 380607 Lillemor och 350430 Rolf Nilzén. De är bosatta i Hudiksvall.

 

mov-116-41-43

Moviken 41 och 42

Gård 29. Pihls

Den här gården kallades för Pikula skriver Ossian Friberg. Vilket på finska kan tolkas som ”en liten plats”. Att gubben Pihl bodde här gör att namnet Pikula rimligen bör syfta på hans lilla kula eller liknande. Stensättning och spisröse efter huset finns fortfarande kvar liksom dess jordkällare.

– 21 A 6 – Pehr Erik Pihl var född 16/7 1859 i Ängesholm Han var jordbruksarbetare, liten till växten och försynt säger Harald Brodin. Han flyttade sedan till Stånka hus 60.

Efter honom inflyttar från hus 26, Karolina Hansson.

– 26A31- Karolina Hansson född Palm 8/7 1853 från Strömbacka. Hon hade blivit änka 1888 sedan hennes man blivit ihjälsparkad av en häst.

 

mov-004-klippning

Foto 1903. Enl. uppgift är det Emil Schmidt som blir klippt. Troligen är det Phils hus till höger

Gård 30. Rättarbostaden

Moviken 43
2:9

Fastigheten byggdes för två familjer. Och uppfördes strax före 1900. Till huset hörde jordkällare vedbodar och en gemensam ladugård.

mov-122-fam-schmidt

Emil och Carolina Schmidt med barnen Erik f. 1886, Carl f. 1889 och Anna f. 1888

 

Västra lägenheten

När kapten Emil Schmidt kom till Moviken i december 1900 var huset nybyggt.
Kapten Schmidt kom rätt snart att flytta till gård 42 där han är närmare presenterad.

– 60 D 2 – Herman Erlandsson född 26/6 1901 i gård 16
Gift 16/8 1931 med Olga Eriksson född 18/10 1906 i Ängesholm. De flyttar härifrån 1933 till gård 35 där Olga öppnar café.
En dotter, Siv 23/9 1931.

– 42 A 5- Skogvaktare Pehr Pehrsson – Brodin var född 4/1 1856 i Råda i Värmland
Gift 19/10 1884 med Karolina Wahlström född 28/6 1864 i Hedvigsfors. Sedan Brodin gått i pension flyttade paret från skogvaktarbostaden 40, till det här huset i Pikula. Pehr Brodin avled den 17/8 1944. Hustrun Karolina flyttade därefter till västra delen av hus 31 där hon avled den 26/5 1950.

 

mov-005-brodin

Pikula. Fr v delvis skymd Per Brodin, stående Karolina Brodin, framför henne, Ernst Brodin, Ivan o Anna Hellström, stående Greta Hellström

mov-006-pikula

Pikula.

Stående Julia Brodin, Anna Brodin, g. Hellström, Hilding Brodin, Ragnhild Ärvström g. Brodin, Ivan Hellström
sittande, Ernst Brodin, Karolina Brodin, Lydia Brodin, Per Brodin

 

Sven Svensson ”Back-Sven” kallad. Han var född 5/1 1918 i Delsbo. Han avled här 14/10 1976. Efter honom inflyttar Henry och Ellen Andersson

Från Henry Sundbergs hus 59, i Stånka inflyttar Henry Andersson född 11/4 1929 från Naggen i Torp och hans hustru Ellen Mattson född 29/6 1935 Torp i Medelpad.

Henry köpte fastigheten 1979 och sålde den 2007 till Karin Rådström och Lennart Olsson ägarna till Vitkasern. Den 1 sept. 2008 flyttade Henry och Ellen från Moviken till en lägenhet i Delsbo.

Sedan våren 2010 är det Carl Håkan Jonsson och Kajsa (Karin) Jonsson från Enköping som äger fastigheten.
Carl Jonsson född 31/7 1961 i Hudiksvall
Gift 2/7 1988 med Karin Flygt född 15/11 1959 i Bollnäs
3 Döttrar. Linda Erika f. 16/7 1987, Sara Elisabet f. 30/10 1989 och Maja Christina 1/12 1993.

Östra lägenheten

I den här lägenheten bodde Rättare August Jonsson. Rättare Jonsson lämnade Moviken 1932. Efter honom bor här Olga Erlandssons styvfar (35G60) Per Eriksson 26/4 1879 – 18/5 1949 eller Per Ersa som man sa.

42D12  Hitflyttat från Uddses, gård 41, Leander Lindgren 13/1 1887 – 4/7 1973 och Tilda Lindgren 13/4 1888 – 9/11 1977 Härifrån flyttar de till Affärslängan 36. och därifrån till pensionärshemmet i Moviken för att slutligen sista tiden bo på pensionärshemmet i Friggesund. Leander Lindgren född 13/1 1887 från Hedvigsfors. Gift 14/12 1913 med Matilda f. Nyström

Inflyttade från Gills hus i Fönebo. Lars Söderlund 21/12 1927 – 27/1 1986 från Hassela. Gift 28/10 1951 med Britt Söderlund 1/6 1932 -23/3 1997
Barn
Kjell 15/4 1953
Glenn Peter 20/7 1955
Eva Anita 12/6 1960

Omkring 1961 flyttar de till gård 30 i Stånka.

– 3 A 12 – Från Ängesholm kom nästa hyresgäster, Ivar Eriksson eller Gur –Ivar född 14/3 1902 och Hanna Jonsson född 11/2 1900. Hon avled den 24/8 1979 och Ivar avled den 8/2 1983

Ivar var bror med Verner Eriksson i Skålsvedja och halvbror med Henry Glad i Anderbo. Han växte troligen upp i gården ”Gurinens” i Skärås därav tillnamnet Gur–Ivar.

 

Gård 31. Lärarinnebostaden/Lidbys

Moviken 45
2:4

Gården är en av äldre i Moviken och är uppförd i timmer och byggd för två familjer. Den byggdes ståndsmässigt för att tilltala skolans lärarinnor och bolagets tjänstemän.

Västra lägenheten

-26 A 22 – Rättaren Lars Olof Öberg född 29/7 1818 i Fönebo.
Gift 1846 med Brita Johansdotter f. 23/9 1824 i Bergsjö. Återkom som rättare till Moviken 1859. Inga barn. Hustrun avled 5/11 1905 och rättare Öberg avled 2/4 1910.

Ca 1907-1920
År 1907 flyttade de hit troligen från gård 56.

16A6 Hilma Regina Boman född 19/12 1882, dotter till Fredrik och Maria Boman bosatta i husets andra lägenhet. Gift 3/9 1905 med Frans Crispin Stolpe född i Hudiksvall 18/5 1880. Den 13/10 1920 flyttade familjen till Torp i Medelpad
Fyra barn
Olga Linnea född 16/12 1906 troligen i gård 56. Död i Ljungaverk Medelpad 2002
Aina Elisabeth född 3/5 1909. Gift Westlinder. Under konfirmationen 1923 bodde hon här hos sin morfar och mormor. Död i Sundsbruk 2003.
Frans Evald född 16/9 1918. Död i Ljungaverk 1995
Lilly Maria född i Ljungaverk 31/8 1921. Död i Sundsvall 2002. Hennes dotter Ingrid Bäck i Sundsvall har haft vänligen bistått med uppgifter.

 Från Tuppgården 12 inflyttar den gamle Ångbåtsmaskinisten Johan Olof Wikberg

-12 C 6 – Ångbåtsmaskinist Johan Olof Wikberg 10/7 1860 – 7/2 1944
Tupp – Janne kallad, bor här sedan han blivit änkling 1924. Erik Holm berättar att en dotter som vårdat honom hade kommit ut och berättade att nu var det slut med hennes far.

Olof Olsson – Sved blev änkeman 1939. En tid därefter flyttade han och dottern Linnea in här. Namnet Sved fick han när han tog värvning. Medan hustrun Anna Brita levde bodde de på Brånan i hus 47.

-9 Å 65 – Olof Sved 27/11 1879 – 11/2 1967 var från Norrbo. Hustrun Anna Brita Grill 21/6 1877 – 1939 kom från Bergsjö.
De kom till Moviken 1913 och fick fyra barn:
Erik Helmer 8/4 1900 utfl. t. Bergsjö 1814
Linnea 7/8 1904 – 24/7 1988 Förblev ogift
Einar 29/5 1908 – 27/1 1996 Blev gift med Gerda och arrendator i Fönebo
Hulda 13/12 1913 – 25/1 1919

Olof och Linnena Sved hade lämnat den här bostaden när Karolina Brodin flyttade in säger Harald Brodin. Olof Sved flyttade till pensionärshemmet 19 och möjligen flyttade Linnea med men troligast är att hon flyttade direkt till Vitkasern där hon hushållade för Anna –Greta Lindgren och därefter hennes son Oskar Lindgren som hon hade ihop det med. De bodde i södra lägenheten närmast det här huset.

Olof Sved var religiös och ”läste ut” de döda vid likboden. Han flyttade till pensionärshemmet 19, där han avled 11/2 1967 och Linnea avled där 24/7 1988

– 42 A 5- Från hus 30 strax ovanför inflyttar Karolina Brodin, hustru efter skogvaktare Pehr Pehrsson – Brodin som avlidit 17/8 1944. Karolina Brodin avled den 26/5 1950.

 

Östra lägenheten

Två av de lärarinnor som troligen har bott här är.
Theckla Arnström mellan 1879 – 1888
Barbro Hedlund mellan 1895 – 1896

Den första läraren i Moviken bodde i Tuppgården. Troligen var den här gården inte byggd då.

16A6 Rostugnsmästare Lars Fredrik Boman född 15/5 1858, son till E Boman i Moviken. Död 24/9 1924.
Gift 29/5 1882 med 37A5 Maria E. Söderström från Strömbacka född 16/4 1854, dotter till arb. J. Söderström. 1936 flyttade Maria till dottern Hilma i Torp V. Norrland, där hon avled 1937.
Två barn
Hilma Regina 19/12 1882, gift 1905 med Frans Crispin Stolpe född 1880. Bosatta i gårdens andra lägenhet.
Olga Maria 13/10 1887 Gift 1906 med Ragnar Hellberg. Död 23/2 1919

 

mov-007-hilma

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hilma Boman

 

– 10 D 20 – Karl Prins född 30/10 1877 i gård 16. Den 28/8 1904 gifter han sig med Margareta Strid f. 29/9 1885 i Norrbo, hon var bosatt i färdstugan 32.
De bosätter sig här och får tre barn.
Ester f. 9/12 1904 Änka och omg. 12/12 1943 med Gottfrid Högberg i Skålsvedja.
Bertil f 3/11909 blev Polis. Utflyttad till Arbrå.
Greta 23/10 1919 – 6/2 1951 Hennes dotter Barbro född 23/2 1941 i Söderhamn, är en årlig besökare i Moviken.
Karl Prins avled 1935 och hustrun Margareta den 10/8 1963.

1964 får Per Olov och Kristina Lidby med sonen Fredrik hyra huset av bolaget.

Dessförinnan hade personer som arbetat med försöksplanteringar vid plantskolan i Moviken fått bo i huset. Försöksplanteringar fanns nedanför och öster om fotbollsplan och nedanför Masgården 39.

Våren 1967 hade bolaget bytt strategi och erbjuder dem att köpa huset. P. O. berättar att då fanns det bara enfas el indraget och vatten i en uppståndare en bit bort.

Per Olov Lidby född 19/12 1937 i Nor i Värmland gift med Kristina Sehlstedt född 16/71937 i Stockholm. De är sedan många år boende i Frankrike. Nu är det sonen Fredrik som äger huset.
Tre barn.
Fredrik 11/8 1960. Han arbetar på bilradions trafikavdelning och hörs ofta i radio
Daniel 13/10 1964 Boende i Belgien men har i aug. 2008 köpt ett hus i Skålsvedja
Johan 6/1 1967 Han är en i Stockholm känd vin – och spritimportör.

Hösten 2011 köpte sonen Fredrik Lidby huset efter föräldrarna

 

31B. Fotbollsplan Del 3

 

31C Festplats Del 3

 

mov-117-47

Här, intill landsvägen låg Färdstugan. I bakgrunden Vitkasern

mtre-091

Bakom f d affärslängan ser vi taket och skorstenarna på Färdstugan

Gård 32. Färdstugan

Utefter landsvägen nedanför Vitkasern låg Färdstugan

Ossian Friberg skriver: Det gamla gästgiveriet torde ha funnits omkring 1770, ty i gamla skrifter angives om ett gästgiveri i Moviken vid den tiden.

I Färdstugans östra gavel fanns ett stort rum med ett fönster på gaveln och ett fönster mot landsvägen. Möjligen var det en skrubb efter långväggen mot gården. Från samma förstuga kom man in i ett rum mitt på huset och det hade ett fönster mot landsvägen Det fanns även vindsvåning så det var gott om plats. Till huset hörde både bodar och stallrum Glaset i fönstren var s.k. ”pottaskefönster” som var grönskimrande och kunde bilda figurer.

I den sydvästra delen av huset bodde (3Y22) Erik Ersson Tomtlund – Strid född 9/3 1867 i Hålsjö. Gift 7/6 1897 med Anna Brita Forslin född 28/4 1867i Norrbobyn

I början av 1900- talet flyttade de in i färdstugan där hustrun Anna – Brita drev en affär .
Ett gemensamt barn. Erik Johan f. 15/1 1898 Utflyttad till Njurunda 1911
Anna – Brita som varit änka hade två barn från ett tidigare äktenskap.
Margareta f. 29/9 1885 G.1904 m. Karl Prins Bosatta i Gård 31
Jonas 17/3 1880 G. 1915 med Edla Krans Bosatta i gård 5

Kammaren på vinden
I kammaren på vinden bodde Olof Abrahamsson – Kurman. (28A12) 1828 -1895. Han satt för de mesta vid fönstret och tittade. När han avled, fanns det många som sett hans ansikte i fönstret. Vi skolbarn vågade inte gå landsvägen till skolan, utan gick en lång omväg förbi likboden. En dag tog lärarinnan oss med dit för att visa, att där inte syntes något ansikte, och sedan vågade vi gå rätta vägen berättar Ossian Friberg.

Ibland kunde luffare befolka färdstugan. Det fanns gott om luffare på den tiden. De kunde stanna någon tid för att få ett klädesplagg på kroppen. De tillverkade olika saker som råttfällor av förtennad järntråd och underlägg för strykjärn m.m. som de ville byta med eller sälja. De lagade sin mat själva och det blev för det mesta kolbullar. Det var intressant att sitta där om kvällarna och höra när de berättade om sina äventyr med fruntimmer Det fick bli vår sexualupplysning. Berättelser som inte var lämpliga för barn alla gånger. Det var många underliga typer och en del hade nog, som man säger, ”sett bättre” dagar. En hade en studentmössa i rockens innerficka. Men det var ju inget bevis på att han tagit studenten

 

I Wengelins bok ”Minnen från Delsbo och Bjuråker” från 1893, berättas om Gästgiveriet i Moviken och Delsbo omkring 1770 och dess taxor.
En sängplats under en natt kostade 6 öre km. = kopparmynt
En måltid husmanskost 16 öre km.
En ”bättre lagad mat”, en middag .24 km.
Om rummet behövde eldas med en brasa tallved 2 öre km, vintertid med björkved 3 öre km.
Foder till hästar. Ett lispund hö 12 öre km ( = 8½ kg)
En kanna havre 6 öre km. (= 2,6 liter)
Ett talgljus 6 öre km.
En mark smör kostade 1752, 16 öre km. (ca 210 gram)
Ett tjog ägg 20 öre km.
En höna 18 öre km.
En kanna brännvin, 2,6 liter, kostade lika mycket som ett får. Omkr.10 daler silvermynt
Priserna har varierat kraftigt från tid till annan. Lagar och förordningar ändrades efter naturens nycker med tillgång på mat och dryck

Till de resandes betjäning skulle gästgivaren, enligt 1771 års taxa ständigt tillhandahålla nödiga och snygga sängkläder med dubbla lakan till två sängar för ståndspersoner, tvenne borddukar och annat nödigt bordstyg. Gästgivaren skulle alltid hava två tjog ägg, ett lispund smör, tre lispund torrt och ett lispund mjukt bröd, en halv tunna dricka, en famn björk – och två famnar tallved, som skulle vara torr. Fem marker talgljus, en halv tunna korn, en ”gilling” ängshö och ett ”rep” halm.

Ett rep = så mycket som gick att packas ihop inom ett 9 alnars rep, ca 540 cm
En gilling = 6.28 kubikmeter
En famn ved håller i höjd 6 fot, i bredd 8 fot, i längd vanligen 3 fot. Eller 1,8 meter
Om inte gästgivaren följde givna föreskrifter, fick han böta 10 daler silvermynt.

Det blev beslutat att gästgiveriet vid Moviken, på grund av den låga resandeströmmen, skulle få hålla bara hälften av ovanstående matvaror m.m.
Kjell Ekelöf som läst originalhandlingar för gästgiverierna i Dellenbygden skriver:

Flera gästgivareförordningar utgavs bl.a. 1664, 1734, och 1766, vid tingen under 1770 – talet underströks hur den senare förordningen efterlevdes i länet.

År 1734 stadgas. De som i städerna och å landet skjutsa med båt, skola minst med 2 sådana wara försedde, en mindre och en större, efter sjöns storlek, som överfaras skall”.

Den uppgiften gäller skjutsställen vid större färdvägar, på mindre orter räcker det med en mindre båt.

I 1772 års protokoll finns en båt vid gästgiveriet i Norrbo men ingen vid skjutsstationen i Moviken som innehades av Per Larsson.

Men 1774 har även Moviken en båt och 1775 har gästgivaren Per Persson i Moviken två båtar, varav en bör ha varit ”större” enligt förordningen.

Bernt Stolt skriver att i Strömbacka huvudbok för år 1775 står en utgift på 72 kr för inköp av en kyrkbåt.

 

Gästgiveriet i Moviken hade två kärror, en åksläde, en färdsläde och en höskrinda samt en mans- och en kvinnoridsadel. Kärrorna hade järnskodda hjul, och samtliga fordon var försedda med nödiga seltyg och skaklar. Då många resande samtidigt önskade skjuts och hästarna inte räckte till, ” tå skola näste grannar honom till hjälp komma”. Den beredskapen fördelades emellan socknens bönder och kallades att stå i hållskjuts. Dröjsmål med skjutsen förorsakade gästgivaren 1 daler i böter för var försenad timme.

Endast två personer tilläts åka i kärra eller släde efter en häst. Med två hästar fick tre personer åka, och som bagage medföra antingen en kappsäck eller liten kista. Efter en häst fick man inte lasta större vikt än ett skeppund, men med två hästar det dubbla. Det skulle finnas stallar och skjul för de resandes hästar liksom en uppsatt tavla som visade miltalet till nästa ombyte och uppgift om kostnad för lega av båt eller hästekipage. Priset för resa med kärra var satt till 1 Daler silvermynt för var passerad mil. Milen var då 6000 famnar, vilket i dagens mått blir 10.689 meter

 

Gård 33.  Vitkasern eller Vita huset

Moviken 47
2:5

Vitbyggnaden eller Vitkasern byggdes troligen i början av 1890 – talet. Fastigheten byggdes för fyra familjer där lägenheterna bestod av ett rum och kök, med ingång från gavlarna. Vid gavlarna fanns en vindsvåning på ett rum med spis, som var lämplig för ensamstående eller unga par.

Vera Österberg född 22/7 1918 i Stockholm köpte fastigheten av Iggesunds Bruk i augusti 1966. Dessförinnan hyrde hon skolan men hade långtgående planer med Vitkasern som hon tänkte sig bli ett kulturcentrum med utställning, matservering och med försäljning av textilier, säger hon i en tidningsartikel från 1 mars 1966. Veras make Lennart Österberg avled 1966. Ett gemensamt barn Johanna född 30/6 1960 i Stockholm.

1970 bildas Fritidssamhället nr 1, ideell stödförening för Vitkasernverksamheten. När Vera Östberg tog över fanns det tolv äppelträd. När hon avflyttat fanns bara två kvar.

Det fanns inget vatten indraget i fastigheten före 1966, utan det gjorde Bertil Löfstrand.

Bertil Löfstrand som var från Delsbo hade träffat Vera och Lennart Österberg redan 1945 då makarna Österberg årligen återkom som sommargäster till Delsbo.

En av de mera kända som har bott här är Åsa Jinder född 9/10 1963. 1979 blev hon Riksspeleman som den yngste genom tiderna.

1978 var här stor auktion. Enligt annonsen i tidningen var det massor av saker från 17-och 1800–talet som auktionerades ut.
Vera Österberg avled 96 år gammal den 29 januari 2015.

Vitkasern ägs sedan 1989 av Lennart Olsson från Rogsta, född 24/12 1953. Hans tidigare sambo Karin Rådström från Ramsele, född 7/9 1954. 2009 separerade paret och Karin flyttade till Forsa.

Vid sidan av sitt tidigare arbete på Havator driver Lennart med gott resultat, Stall Moviken HB, sedan 1991. Dem mest kända hästen som blivit uppfött i Moviken är Zoogin. Zoogin blev en av världens bästa hästar och Sveriges vinstrikaste häst 1997 med inkörda 25.346.330 kr. Segerprocent 53 ock platsprocent 81. Modern Ginjette född 1982. En syster till Zoogin är Lindy´s Contessa. Hon har nu en lovande dotter Lindy´s Photo som vann och satte nytt banrekord för tvååriga ston på Gävletravet i sept. 2008. Segertiden var bara tre tiondelar från svenska rekordet för tvååriga ston. Kanske blir hon lika bra som sin morbror Zoogin. Hemma i hagen i Moviken finns gamla Ginjette, dottern Lindy´s Contessa och hennes dotter Lindy´s Photo. När år 2008 var till ända kan vi konstatera att Lindy´s Photo blev Sveriges snabbast tvååriga sto, och det sto som vunnit flest segrar och mest pengar 238 000 kr. Hon har dessutom banrekordet för sin årskull på både Dannero och Gävle.

 Västra takvåningen mot Pikula
-14 Y 19 – Erik Klarin 2/10 1845 – 1/7 1937 Han var troligtvis född i Våtmor men när hans mor Karin Hök avled 1859 (Erik var då 13 år) tog hans far Erik Klar sina barn och flyttade till Moviken där han 1863 gifte om sig med änkan Brita Margareta Thomasdotter- Fernström .Hon hade varit gift med Anders Sundberg i gården 13 ”Tjovens”.

De bosatte sig i gård 9 men sedan hustrun Karin avlidit 28/5 1914 och barnen flugit ut, flyttar Erik till den här våningen.

Erik uppväxte upp hos ”Tjovens” .Han gifte sig 24/9 1871 med änkan Karin Englund. Hon var född 20/2 1835 i Våtmor i Bjuråker. Klarin var en mycket respektabel person skriver O.F.
Fem barn.
Christina Vilhelmina 15/1 1871. Emigr. t. USA 1892
Anders Fredrik 21/8 1873 Utfl. t. Gällivare 1898
Brita-Greta 17/4 1875 g. m. Johan Prins
Svante 10/6 1876 Utfl. t. Hälsingtuna 1896
Theresia Erika 27/4 1881 Utfl. t. Hudiksvall 1899

– 16 A 11 – Anna Catarina Boman 18/7 1855 – 12/11 1932 bor här på ålderns höst med sonen Karl Boman född 9/10 1885. Kalle Gift 1924 med Natalia Enlund född 23/2 1900 i Lennsjö men växte upp vid Storåsmyran ovanför Tormyra. Hennes far arbetade i kolhuset. Från Storåsmyran gick en genväg över berget fram till Snasen ovanför gård 15.

Sedan Kalles mor avlidit 1932 bor han här med hustrun Natalia. När de blev pensionärer flyttade de till bolagsgården vid Änkbacken som då blivit ombyggt till pensionärshem. Hus 19

Kalle kallades för Grin – Kalle, därför att någon sjukdom gjorde att hans tårar kom så snart något berörde honom.

Natalia var en dam som ville vara elegant. Hon sminkade sina kinder röda med kräppapper och bar stora fantasifulla hattar.

Västra sidan Norra lägenheten
– 9 A 9 – Gustaf Fernström född 12/3 1847 i Moviken Gift 1869 m. Karin Israelsdotter .1844 – 1883 från Leksand. Omgift 24/7 1887 med Catarina Christina Phil född 29/9 1860 i Ängesholm.
Fem barn
Brita Margareta 25/2 1869 Utfl. t. Hudik 1886
Johan Gustaf 2/4 1874 Utfl. t. Sthlm. 1895
Anna Elisabeth 22/5 1880 Utfl. t. Hudiksvall
Frida 6/4 1884 i Ängesholm. Gift 1914 med Emil Hansson
Reinhold 3/1 1889 i Moviken. Gift 1915 och bosatt i den här och i den sydvästra lägenheten.

– 9 A 15 – Reinhold Färnström 3/1 1889 – 27/2 1965 Gift 1915 med Edla Persdotter 3/6 1894 – 28/3 1961 från Tallbacken i Bjuråker
Två barn
Verner 23/1 1915 G.1938 m. Siri Eriksson från (Stuggars) i Alsjö Bosatta i gård 26
Ingvar 25/10 1921 G 1946 m. Anna Kristina Eriksson från (Stuggars) i Alsjö. Bosatt första tiden här i huset (se nedan) innan det flyttade till Iggesund

Västra sidan Södra lägenheten
– 16 C 4 – Inflyttad 1892 från Valbo kom Rättare Pehr August Hemlin född 12/8 1869 i Valbo. Gift 16/9 1893 med Anna Margareta Bjurström född 27/1 1886 i Strömbacka
Fyra barn.
Johan Sigurd 1/6 1886
August Vilhelm 2/2 1896
Gustaf Birger 11/7 1898 – 2/8 1901
Ingrid Maria 23/9 1900
1902 flyttar hela familjen till Forsa

– 10 D 19 – Johan Prins född 10/12 1874 – 3/2 1960
Gift.1899 med grannen Brita –Greta Klarin 14/7 1875 – 15/7 1944
Tre barn.
Algot Laurentius 6/7 1900 – 31/7 1901
Mauritz 10/5 1902 Utfl. t. Njutånger 1927. Död 11/6 1929 genom sängrökning
Gustaf 3/8 1909 – 4/8 1909

Östra sidan mot masugnen – Norra lägenheten

– 12 C 5-Olof Elofsson Edlund född 16/9 1853 i Leksand. Var de bodde tidigare är inte känt. När de blev äldre flyttar de upp till våningen ovanför
Gift 24/2 1878 med Catarina Johansdotter Wikberg född 31/5 1861 i Moviken.
Barn.
Johan Emil 15/4 1887 Utfl. t. Harmånger 1906
Johanna Maria 29/3 1880 – 28/4 1880
Nanni Anna Maria 21/12 1883 1907 m. Pehr Erik Hansson Bosatta i gård 57
Elof 3/12 1886 Utfl. t. St. Tuna 1919
Beda 31/3 1892 G.1910 m. Henrik Prins Utfl. t. Sthlm 1947
Emma Elisabet 1/6 1894 Utfl. t. Falun 1913
Heribert 7/8 1897 G.1920 m. Ebba Glad från Sandmyra. De får sex barn och bor här till 1937 då de flyttar till Järvsö
Erika 27/9 1900 G. 1924 m. Heribert Stolt Bosatta på gård 62

– 5 U 6 – Från gård 15 inflyttar paret Salin till den lägenheten. Abraham Salin född 4/11 1869. Gift 13/2 1892 med Emma Eriksson född 25/12 1868 i Delsbo Död 21/5 1945

Abraham Salin var den förste som fick köra det nyinköpta loket 1912. Dessförinnan hade han varit nere vid Pythagoras Mek. Verkstad i Norrtälje för att lära sig lokets alla detaljer. Tidigare hade han varit eldare vid lokomobilen vid malmkajen. Även han beskrivs som en liten översittare. Abraham avled 5/5 1942 och hustrun 21/5 1945. Paret fick inga barn

 Därefter bor här familjen Fernström som flyttade hit från Djurmans i Snasen 1947

10A20 Ingvar Fernström född på andra sidan huset den 25/10 1921.
Gift 20/4 1946 med Anna Kristina Eriksson född 3/3 1926 hos Stuggars i Alsjö.
De fick tre barn:
Bo 24/5 1946 Gift 1/6 1974 med Anette Monica, bosatta, Lärbro, Gotland
Rolf född här 11/8 1947. Gift med Hjördis, de är bosatta i Tå 104, Bjuråker.
Karin född här 27/3 1949. Gift 3/6 1974 med radioprofilen Ulf Elfving
1949 flyttade familjen Fernström till Iggesund

– 46 B 10 – Karl Hill född 4/7 1914. Kalle var född och uppväxt vid Hilltjärn mellan Strömbacka och Frisbo. Han var bror med Lars Hill i Stånka. Kalle flyttade från Bygget 58 i Stånka till den här lägenheten där han avled 5/9 1966

 Östra sidan – Södra lägenheten
– 38 A 7 –Johan Erik Hübinette född 27/8 1883 i Torp V. Norrl. Smed i Strömbacka sen i Moviken. Gift 6/1 1881 med änkan Brita Margareta Hellberg f. 5/2 1854 i Hedvigsfors.
Barn:
Klas Reinhold 12/10 1867 i Strömbacka. Gift och Utfl.t. Jättendal 1925
Hulda Charlotta 2/10 1881 – 18/11 1885 (difteri)
Lydia Margareta 15/7 1883 – 13/12 1885 (difteri)
Lydia Charlotta 29/3 1886 Utfl. t. Ljusdal 1906
Hulda 22/2 1886 Hulda var en av de sista som arbetade som eldare vid kolugnarna vid hamnen. De stängdes 1919. Gift 1907 med Oskar Hansson. Två barn. Gudrun o Ingrid. Omgift 1927 med Axel Wiberg i Anderbo Två barn. Hilding 1907, Åke 1918

– 42 D 5- Vilhelm och Anna Greta Lindgren flyttar till Moviken med sonen Oskar någon gång på 1930 – talet, Övriga barn är då redan utflugna. Vilhelm Lindgren 29/12 1860 – 15/2 1938 från Hedvigsfors Gift 1883 med Anna Greta Strömbäck 28/8 1864 – 20/1 1955 från Strömbacka.
Linnea Sved bodde här med sonen Oskar Lindgren som hon hade ihop det med medan hon tog hand hans moder Anna-Greta. Sedan båda gått ut tiden flyttade Linnea till pensionärshemmet 19.
Sex barn.
Alma Vilhelmina 13/1 1883 – 27/5 1891 (strypsjuka)
Maria 6/9 1885 Gift 1907 m. Gerhard Hansson Bosatta i Gård 20
Knut Leander 13/1 1887 Gift 1913 m. Matilda Nyström bosatta i gård 41
Per 16/1 1889 Gift 1914 m. Gerda Glad från Sandmyren Utfl. t. Bergsjö 1924
Alma Sofia 9/7 1892 – 29/8 1918 Gift 1923 m. Algot Hansson. Barnbarnet Asta 6/12 1915 – 27/7 1995 Gift 1936 m. Alfred Schmidt född 1913, son till Erik vars far var Ångbåtskapten Emil Schmidt.
Lars Oskar 27/5 1898 – 19/3 1954. Han var en mycket duktig fiolspelare och musiker.
Efter Oskar Lindgren bor här:

Asta Schmidt föder sonen Bo 3/5 1936. Ett år senare den 30/3 1937 föds Leif i Sundsvall. Bo tillbringar de första åren här med gammel mormor och gammel morfar

Britt Öberg född 12/12 1938 från Moviken och Leif Eriksson född 4/9 1935 från Norrbo
Britt blev änka 2005. Hon är bosatt i Norrbobyn.

Därefter bor här Thea Hansson 5/3 1937 från Högmyra och Erik Larsson 4/12 1937 från Norrbo. De är bosatta i Hudiksvall.

Östra takvåningen mot masugnen

-10 D 20 – Johan Prins född 10/12 1874 G.1899 m. grannen Brita –Greta Klarin f. 1875 .Det är oklart om Johan bodde här ensam innan han blev gift eller om de bodde här tillsammans innan de flyttade ner till den södra lägenheten på andra gaveln

-12 C 5 – Paret Edlund lämnar våningen inunder och tillbringar sista tiden i livet i den här bostaden. Olof Elofsson Edlund 16/9 1853 – 27/3 1932 från Leksand Gift 24/2 1878 med Catarina Johansdotter Wikberg 31/5 1861- 10/5 1931 i Moviken.

 

mov-017-vitkasern

Vitkasern från öster 1940-talet

mov-118-47

Moviken 47

Gård 34. Likboden

Innan det fanns någon likbod i Moviken låg de döda kvar i hemmet, ofta i flera dygn. Under tiden blev de tvättade och svepta i rena kläder eller lakan av en liktvätterska, därefter lagda i en svartmålad träkista. Innan färden till kyrkan skulle den döde läsas ut och anhöriga ta en sista titt på den döde. Färden gick sedan till kyrkans klockstapel där kistan förvarades fram till begravningen. Från början skedde färden till kyrkan i långbåtar så kallade ”kyrkbåtar” sedan med häst och vagn och slutligen med bil.

En känd liktvätterska var Anna Brita Danielsson 1852 – 1929, boende i Anderbo. Hennes man Lars Danielsson, 1846 – 1930 Vinter –Lasse kallad, var kolmottagare i kolhuset.

Efter henne tog Karolina Schmidt 1862 – 1945 över arbetet med tvättning och svepning.

Under artonhundratalets senare del blev en smedja senare bagarstuga ombyggd till likbod. Bakugn och eldstad togs bort och väggarna blev kvastade med vit puts. Interiören bestod enbart av två bänkar.

Harald Brodin berättar att likboden tjänade även som semesterbostad under flera somrar omkring 1930. De som hyrde var Anna-Lisa Holmström, tidigare lärarinna i Moviken, och hennes man Artur, polis i Sundsvall.

Ossian Friberg skriver:
När någon avled på bruket, måste de anhöriga först anmäla dödsfallet till inspektoren. Han sände sedan gamla snickaren Sahlin att ta mått på liket och spika ihop en kista av grova bräder som han sedan målade med kimrök.

Likboden i Moviken användes till mitten av 1950 – talet, därefter kördes de döda direkt till likboden vid kyrkan.

Jag minns från 1940 – talet säger Erik Holm, hur det på söndagsmorgnarna, samlades svartklädda människor vid likboden och man kunde höra sång och gråt på avstånd. Likboden var då alltid dekorerad med granar.

Erik Holm bodde en tid vid affärslängan vid infarten till likboden, och har därför starka minnen av svartklädda gråtande människor som vandrade till och från likboden på söndagarna. Sedan kom likbilen för att hämta den döde. Bilen var en ”Volvosugga” med kors på taket och med ett utfällbart ställ baktill, likt en stor pakethållare där kistan spändes fast fullt synlig för alla.

Vägen mellan likboden och landsvägen var ojämn så bilen med den utstickande kistan gungade av och an när den sakta masade sig fram till landsvägen

Likbilen kom från Bjuråker och kördes av Hådén. Den körde sakta och majestätiskt och efteråt kom ett följe av privata bilar eller buss med begravningsgäster. De kom oftast tillbaka till Moviken efter jordfästningen och gravöl följde på Olgas café. Hon tog emot många gäster fast det inte fanns så många rum. Vid särskilt stort antal gäster användes även lokalen som fanns en trappa upp.

Även Fönebobor som avlidit kördes till likboden i Moviken. De döda kördes i sina kistor på en vanlig flakvagn till likboden. Olof Sved som tillhörde Frisbo-gruppen av Haddungsnäs babtistförsamlng, ”läste ut”. I Fönebo fanns det många religiösa som kunde både ”läsa ut” och sjunga så de tog själva hand om sina avlidna.

Ossian berättar. Jag var inte med på några begravningar medan jag var kvar i Moviken, men jag vet att det alltid var någon som ”läste ut” den döde. Då min mor begravdes 1927, var det Olof Sved som läste ut henne. Kistan kördes sedan med häst till kyrkan. Att begravningsgästerna hade skinntröja under begravningar vintertid, var inte ovanligt, även så sent som 1932 då far begravdes.

Då min farfar begravdes 1904 dracks det begravningskaffe i Tå gård, men då mor och far begravdes hade det tillkommit en servering efter vägen till prostgården. (troligen gästis)

Erik Billmansson (bokhållare och praktikant på Moviken 1911 -12) läste ut lik. Inspektor Otto Lagerholm tyckte att Billmansson var minst syndig.

Jag kommer ihåg att det vankades rikligt med både mat och dryck på begravningsmiddagen. Det kunde man se på gubbarna som kom ut på gården för att ”lufta” sig en stund berättade O. F.

Den 23 juli 1934 avled Erland Andersson vid spålbacken. Erland blev hämtad av ”landbonn” Johan Eriksson som körde honom på en flakvagn hit till likboden. Dottern Anna –Lisa berättar hur otröstlig och förtvivlad hon var när landbonn körde iväg med hennes pappa.

Mellan år 1900 och till mitten av 40-talet avled i Moviken 47 personer.

Eftersökningen omfattar personer som avlidit i Moviken och finns registrerade i Bjuråker, Delsbo, Norrbo släktregister. Åren fram till 1950 och åren före 1900, är således inte medräknade, liksom avlidna i Fönebo son nyttjade likboden under nämnda tid.

Kanske är det närmare sjutti – åtti avlidna som legat inom likbodens väggar.

Likboden är en minnesvärd kulturbyggnad med ett stort bevarandevärde.

A. Här låg en gång en smedja där bara väggarna var kvar i slutet av artonhundra. B. Här stod en transformator. C. Här låg en lång magasinsbyggnad där rättaren hade brukets redskap. D På baksidan fanns skolans dass.

35. Gamla skolan – Caféet Del 3

mtre-088-flyg

Vitkasern till vänster, affärslängan och Masugnen mitt i bild, 2016

Gård 36. Junkars – Verkhuset – Affärslängan

Moviken 50
2:7

2F9 och 18 – Genom Brita Svensk född 1896, dotter till Olof Andersson 1837 – 1931 i Hästnäs har en nio sidor lång berättelse om Junkarhemmet blivit bevarad. Olofs far, Anders Pehrsson 1799 – 1868 och farfadern Pehr Andersson 1764 – 1845, var Junkarhemmets huvudpersoner.

Olof Andersson växte upp med både far och farfar vilka kunde berätta hur det verkligen gick till i Moviken och även visa platsen där Junkarhemmet hade legat.

 

 

 

Olof berättar: Min fars farfar (Anders Larsson – Berg 1733 – 1796) var bondson på Junkarhemmet i Moviken. Gården låg där handelsaffären är/var. Jorden de ägde gick rakt ner på båda sidor om bäcken.

Gården var byggd efter dåtidens sed. Mangårdsbyggnaden stod för sig och var vänd mot söder.(Tvärs över affärslängan). Ladugård och stall i väster. Svinhus och vedbod och andra uthus i öster och norr. Bakom huset fanns en stor kase torrved. Den var deras ljus i mörka vinterkvällar och det var väldiga torrakor som forslades hem. Gården hölls samman med ett stort portlider vänd mot landsvägen.

Junkargårdens ägare Pehr Andersson var en sträv och allvarsam man. En fast karaktär och redbar i sitt leverne. Till utseende verkar han kraftig med en öppen blick, på samma gång lugn och bestämd. 1796 (samma år som masugnen blev klar) ingick han äktenskap med Kerstin Jonsdotter – Blank (1764 – 1845) från Ramsjö som hade sitt bodland i Moviken. Några år efter giftermålet övertog de hemmet och en del av Blanks som kom på Kerstins lott.

Det började bli trångt för de bönder som inte redan hade sålt sina hemmansdelar till bolaget. De som hade sina bodland i Moviken kunde lättare komma överens med bolaget. Bolaget hade alltid något ställe som passade bättre. Eller också blev de erbjudna att få bo kvar och bli kolare eller arrendator. De förespeglades med alla möjliga fördelar bara de fick äganderätten till marken.

De tog bit för bit år efter år.
Klockars”, ”Larslars”, ”Pålers”, ”Blanks”, och Junkars var de större gårdarna som inte vill flytta på sig trots allehanda förespeglingar. Men bolagsstämmans beslut var att bondgårdarna måste bort, om industrin och rörelsen skulle kunna utvecklas. Bolagsväldet trängde på mer och mer. Större gårdar och mindre hemmansandelar såldes. De flesta blev kolare under bruken i Strömbacka eller Hedvigsfors. De gamla blev allt annat än glada när deras under möda och umbäranden förvärvade jordlappar såldes. Även om de fick stanna kvar så skulle de stränga herrarna på de stora herrgårdarna bestämma över dem, och i allt rätta sig efter deras befallning. Men det fanns en del som såg saken från en annan sida. För de lösa arbetsfolket var det svårt nog att tänka förvärva sig en jordbit i en utkant och sedan börja röja och bygga efter att i flera år ha tjänat piga eller dräng. För dessa människor var nog bruksindustrin välkommen. De kunde få ett hem och arbetslön även om den var ringa. Det var ändå bättre än att gå som dagavlönad hos bönderna som ändå bara räckte under den brådaste tiden av året.

Bolaget erbjöd en mindre gård och en så kallad koföda, några jordlappar i utkanten av vad som förr tillhört bolandsställerna. Jorden var ofta så liten att vanligtvis måste under sommaren samlas löv, vass och skogsfoder, som myr och strandhö, för att klara den värsta vintern.

Junkars hade tre barn. Anders, Jonas och Brita. Hurtiga och friska växte de upp under bondhemmets skydd och arbete.

Per Andersson eller Per Anersa som man sa, hade varit inkallad på kontoret till Inspektoren. Samtalet var allt annat än angenämt för Per Anersa. Inspektoren kom åter med frågan: Nå hur har Per Andersson funderat? Skall ni nu flytta till våren ska ni få ett riktigt fint ställe i utbyte o.s.v.

Per Annersa står fundersam och allvarsam som vanligt. – jag har många gånger sagt att jag bor där jag är. Där min plats är given av mina föräldrar. Där allt är odlat och varje torva är bruten för efterkommande släktled. Var vill ni flytta mig? Vi har många platser att välja på för er. Vi har först tänkt på Hästnäs. Liknar ni mitt ställe med er hästhage, där sjön kommer in på våren över halva täkten. Där bor folk som jag känt så länge jag minns. Fast bolaget med sina tjänsteherrar har narrat av dem också äganderätten till hus och hem. Jag har nog hört att ni tänker ha dem att flytt till Furuberg. Så är det med era handlingar och löften som ni herr inspektör lovar, det är inget att lita på.

Tänker inte Per Andersson på någon mer än sig själv då? Tänk på alla de människor som får sin arbetslön förhöjd genom bolagets tillkomst. Om ni kunde se saken från den rätta sidan så skulle ni sälja edert hemman till oss och bli kolare eller arrendator på någon av våra ställen. Det lönar sig många gånger bättre, då finge ni alla betalt för edert arbete och ni vore fri från alla stora utgifter.

Vi måste ha er gård och grund för de nya byggnader som kommer att göras här. Jag frångår inte det som är bra för bolaget och det är bra att det finns arbete för dem som är utan.

Men att med lock och pock narra av en hel hop med bönder deras ägande hem kan inte ses med goda ögon av de som är fastväxt med så djupa rötter i sin gård och jord som jag är.

Tiden går och oron är stor hos mor Kerste och barnen, men Per Anersa kan ingen rubba, han är lugn och tålmodig. Kanske ändrar sig herrarna på något vis så att vi inte är i vägen för deras uträkningar.

Bolaget bygger och förbättrar så det kunde räcka till allt folk som finns inom sockna. Hit kommer dalkarlar, värmlänningar och andra folkslag. Till slut tränger de ut det rätta sockenfolket. En dag kommer Inspektoren och några karlar, och utan att säga något sätter de upp käppar och pålar överallt, till och med på gården och ut mot bäcken. Vad skulle nu detta betyda?

Den sista oktober 1814 kommer ett väldigt oväder rasande över Moviken. Vinden är nordostlig och det är bitande kallt. Djuren har inför kvällen fått sin sista tillsyn. Det är mörkt och det är omkring midnatt. Men så blir hela bruksbacken och runt omkring upplyst av eldsflammor som slår upp. Det är Junkers stora gråa torrvedshop som står längst bakom gården som fattat eld. Män och kvinnor kommer springande och Junkars väcks av någon granne. På några få minuter är hela gården och intilliggande byggnader övertänd Alla rusar ut oklädda för att rädda djuren. Med hjälp av grannar lyckas de få ut tre kor en kviga och en häst. De övriga djuren blev lågornas rov liksom allt bohag och årets skörd. Hettan och kastvindarna hade varit så starka att alla måste hålla sig på avstånd. På några timmar var allt förvandlat till rykande askhögar.

När morgon gryr finns ej mer än de omtalade djuren och en kärra kvar. Kärran stod ute sedan de kört in linet för kvällen.

På förmiddagen går Per Anersa upp till kontoret, nu är han inte kallad. När han kommer in på kontoret tar han av sig den lånta mössan och ser mer allvarlig ut än vanligt. Inspektören säger: Det här var en förfärlig olycka Per Andersson. Jag har inte kommit hit för att tala om olyckan med inspektorn. Därmed ser han inspektoren in i ögonen så att denne måste vända sig om för att ordna till något. Vad är det då för något? Jag vill veta vad ni skall ha för Hästnäs. Ja, nu blir det nog helt annat nu när Per Andersson är utan gård. Då kan det ju inte bli tal om byte. Nu är det nog bäst att vi köper er jord och ni får stanna som dagsverkare eller kolare.

Jag frågade vad ni skulle ha för Hästnäs, jag frågade inget annat. Vet inte inspektoren så skall jag vända mig till andra herrar. Jo, Jo för all del nog skall ni få köpa Hästnäs om ni så vill. Jag tycker bara att det skall vara svårt för er där också nu när ni så gott som barskrapad på allt. Vi skulle gärna hjälpa er förstår ni väl. Det står tomt där för tillfället men vi har som sagt tänkt haft en kolare eller en arrendator där. Men Per Andersson vill köpa. Ja det vill jag, också höra köpekillingen på det. Nu nämner inspektoren en summa ett för allt. Per Anersa upprepar summan och säger att i vittnes närvaro har inspektoren lovat mig köpa Hästnäs, men upprätta handlingen kan ej ske nu, men om en vecka eller två vill jag komma hit och skriva. Han ville att någon kunnig person skulle bistå honom så att han inte blev lurad.

Det blev en sorglig flyttning som Junkarfolket fick göra denna kalla ovädersdag med snö och storm ännu på eftermiddagen. På förmiddagen kom den ena grannen efter den andra med saker de kunde avvara. Det var en större och en mindre panna, några stenfat, en skopa, några gamla träkärl en lånad sele till hästen o.s.v.

I lånta kläder med djuren i följe åkande i den lilla kärran lämnade Junkar familjen Moviken.

Hemmet i Hästnäs var dåligt. Ett småbruk med både sank och stenbunden mak, små åkerlappar hagmark och skogen alldeles inpå knutarna. Mangårdsbyggnaden var en enkel parstuga. Uthusen var mycket enkla och dessutom förfallna. Köpeskillingen var visserligen låg men för en relativt välbärgad bonde kändes det hårt att behöva flytta från Movikens fina mylla till Hästnäs steniga jord. För att i någon mån gottgöra flytten lovade bolaget att förse Per Anarsa med några lispund järn varje år till hans smedja.

Slut på den nedskrivna berättelsen.

 

 

Hur kunde branden uppstå? Och just i torrvedskasen Det fanns ingen naturlig förklaring men det fanns misstankar på vem som var lejd att tända på.

1847 fick vägen mellan Moviken och Strömbacka en ny sträckning. Möjligen går vägen rakt över platsen där torrvedskasen stod och kanske även över en del av Junkarhemmet. Fastigheten stod troligen på kullen tvärs över f.d. affärslängan. Den var ju vänd mot söder

Det som idag minner om Junkarhemmet är en kullerstensbyggd jordkällare som finns väl dold under en kulle.

mov-121-40-c

Junkerhemmets jordkällare

mov-021-karta
Karta 1842.

 

mov-124-aff-lengan

Moviken 50. Här gick den gamla landsvägen rakt fram

mtre-090-verkhuset

Det gamla verkhuset är här på väg att byggas om till affär.
Bilden tagen uppefrån masugnen

mov-023-affaren

Här har verkhuset blivit ombyggt till affär och fått takfönster

Verkhuset – Affären

Moviken 50


På 1842 – års karta är verkhuset redan byggt.

I berättelsen om Junkarhemmet framgår hur de ser att bolaget gör uppmätningar intill gården. Bolagets plan var naturligtvis att så fort som möjligt anlägga en kvarndamm med kvarn, och tröskloge som var naturliga förutsättningar i ett självgående bruk

Det är därför troligt att även verkhuset byggdes ganska snart efter branden. Troligen före 1820. Verkhuset var det en lång förråds – och verkstadsbyggnad som uppfördes i slaggtegel. Ossian Friberg skriver att en del av huset användes som vedupplag medan andra delar av huset fungerade som slakteri där anställda kunde köpa kött när någon oxe eller häst blivit slaktad.

Sedan blev fastigheten ombyggd med bostad för två familjer i den norra änden, lagerlokal och affär i mitten och bostad för föreståndaren i södra änden av huset.

Från 1909 kunde man hämta vatten från en uppståndare. Från masugnen drog man borrade stockledningar till en uppståndare intill affären (den finns kvar) vidare till Vitkasern, Pikula och därifrån till skolan. Det var från den grävda kanalen man tog vattnet. Kanalen hade mist sin ursprungliga roll när masugnen 1903 blev ombyggd till ångmaskinsdrift. Med sitt höga läge blev den 200 meter långa kanalen ett stort vattenmagasin för många gårdar.

1907 tog bruksarbetarna i Strömbacka över en mindre affär och startar sedan en egen rörelse under namnet ”Strömbacka Arbetares Konsumtionsförening”, med filialer i Moviken och Hedvigsfors. Första föreståndare i Moviken var Gustav Hansson från Näsviken. En kassabok från 1909 visar att verksamheten var i full gång det året och även året innan, då det i boken finns transport från 1908.

– 42 A 7 – Ernst Brodin född 18/10 1886 på Strömbacka
Gift 13/55 1917 med Julia Palm född 8/6 1894 på Strömbacka. Ett barn, Harald född 23/3 1918. Professor, som skrivit många intressanta artiklar om affären, sina föräldrar och om livet i Moviken.

Ernst och Julia Brodin var affärens föreståndare från 1917 till den sista dec.1955. Då lämnade de bostaden i affären och flyttade till sin nybyggda villa (gård 28) vid Pikula. Affären togs över av Ossian Holm som innehar den till den 27 augusti 1966 då den stängdes för gott.

 

Affärslängan

Moviken 50

Affärslängans norra gavel bestod av två lägenheter med vindsutrymme.
Norra lägenheten

Erik och Anna Holm flyttade från Hotta gård 4 omkring 1907 till bruksgården 19 och därifrån omkr. 1910 till den här bostaden.

– 43 A 27 – Anna Prins 7/6 1880 i Prinsgården 16. Gift 25/10 1903 med Erik Holm född 7/8 1880 i Tå.
Fyra barn.
Eskil 22/10 1904 Gift 1935 med Marta Jonsson född 1911 i Sylkvarn. Två barn.
Jenny 6/71908. Gift med Martin Sundin från Lennsjö. Två barn
Sigvard 13/3 1915 – 10/9 1934
Stina 23/1 1918 Utfl t. Sthlm 1935 .

mov-119-40

mov-120-40-b

Affärslängan ovan och rester efter dess jordkällare som legat under affärens förrådsmagasin.

mov-024-oversikt

I början av 1910 –talet inflyttar från Bruksgården 19, familjen Erik Holm. Erik kom att bo här till sin död 1937 med undantag från åren 1920 – 23 då familjen bodde i Bergsjö.

När bolaget 1912 inköpte ett motorlok till Moviken blev Erik dess förste lokförare. Loket kördes enbart under sommarhalvåret och under vintern plockades lok och vagnar ner för översyn och reparation.

1917 fick Moviken för första gången elektriskt lyse genom att koppla en axel från Masugnens ångmaskin över en generator på 16 hkr, som placerades i byggnaden på andra sidan vattenfallet vid dammen. Generatorn gav så pass mycket ström att de försåg Masugnen, Herrgården och kontoret med lyse Senare i samband vid framdragningen av en kraftledning råkade Erik Holm ut för en svår olyckshändelse den 28/12 1917. Det var dagarna mellan jul och nyår, det var mycket kallt, han hade med stolpskor klättrat upp i en stolpe som var isig och hal. Stolpskorna råkade släppa sitt grepp och han kanade nedför stolpen till ungefär en halv meter från marken där skorna högg fast igen. Av kraften i fallet slogs han baklänges, men fötterna var väl fastsatta i stolpskorna med följd att benen bröts nedanför knäet. Han blev aldrig riktigt återställd skriver barnbarnet Erik Holm som berättat om sin farfar i sin släktkrönika.

Efter modern Annas död 1927 fick dottern Jenny sköta hushållet åt fadern och sina småsyskon. 1931 flyttar Stina hemifrån och då kom istället Brita Larsson ”Tor-Brita” kallad som hushållerska. Den 26/3 1937 avled Erik Holm.

Kort tid efter Erik Holms död inflyttar från gård 26 sonen Eskil med hustru Marta och sonen Erik. Eskil fick nu ta över faderns sysslor i smedjan och köra och ansvara för lokets skötsel. I smedjan som han fick arrendera, anställde han två pojkar Tore Hultman från Strömbacka och Axel Wiberg från Fönebo. Pojkarna hade inte mycket i lön, men de hade fri kost och Tore Hultman även bostad, som var ett litet rum utan fönster på övre våningen i affärshuset.

Under 40-talet deltog Eskil aktivt i kommunalpolitiken och valdes då in i kommunalfullmäktige, kommunalnämnd, skolstyrelse, socialnämnd m.m. skriver Erik Holm.

Han svarade även för reglering och tillsyn av kanalen som från 1909 var Movikens stora vattentäkt.

– 43 A 29 – Eskil Holm 22/10 1904 Gift 9/6 1935 med Marta Jonsson född 17/4 1911 i Sylkvarn, Skärås. Sommaren 1954 flyttade familjen till Masmästargården 39.
Två barn.
Erik 17/6 1936 gift med Maj
Gösta 4/4 1939 gift med Laila

Emma Gustafsson f. 5/9 1879 flyttade hit från masgården 39, sedan hon blivit änka 31/1 1954. Hon bor här en tid innan hon flyttade till Friggesund där hon avled 11/8 1966.

Lägenheten mot torget
– 10 D 21 – Henrik Prins 6/5 1885 Gift.26/3 1910 med Beda Edlund f. 31/3 1892
Fyra barn
Olof 24/5 1910 Utfl. t. Sthlm 1938
Lars Gottfrid 2/4 1912 – 21/6 1912
Elisabeth 24/8 1916 Utfl. t. Sthlm 1941
Maj – Britt Kristina 12/6 1926 Utfl. t. Ljusne 1947
Henrik o Beda Utfl t. Sthlm 1947

– 42 D 12 – Från Pikula gård 30 inflyttar Leander Lindgren 13/1 1887 – 4/7 1973 och Tilda Lindgren 13/4 1888 – 9/11 1977. Härifrån flyttar de till pensionärshemmet 19, i Moviken. Sista tiden bor de på pensionärshemmet i Friggesund
Leander Lindgren var född i Hedvigsfors och gift 14/12 1913 med Matilda Nyström

Siste paret som bodde här var skogvaktare Börje Andersson med hustrun Maj

Barnens egna samhälle

Bakom affärens förrådslänga vid bäcken hade Movikens ungdomar sin stora lekplats. Här fanns ett samhälle i miniatyr som hade en egen lastbilscentral där traktens ungdomar fick söka arbete och med åkeriets lastbilar utföra transporter av varierande slag. Åkeriets högste chef var Erik Holm. Han bestämde vad som skulle transporteras och vilka som skulle utföra de olika uppdrag som företaget hade. Bilarna var verklighetstroget byggda och med dessa dragande efter sig sprang de runt längs det lilla samhällets smala vägar. Vid möten förekom kollisioner med reparation av lastbilar och stillestånd som följd.

Flickorna i byn fick sköta affären och caféet och andra liknande sysslor.

Ett rollspel som speglade vuxenvärldens hårda verklighet och lektes på fullt allvar av barnen Erik och Gösta Holm, Bo och Leif Schmidt, Sune Fernström och h Bernt Stolt. Några av de flickor som fick vara med var Britt Öberg, Thea Hansson, Siv och Birgitta Erlandsson.

Nedanför det här samhället låg områdets tvättplats. Här fanns en dammen med tvättbrygga och en kokstad där tvätten kokades.

 

1977 köper Bertil Anagrius huset liksom Herrgården.
Bertil Anagrius född 29/9 1936  Han är bosatt på Lidingö.

Under december månad 1978 var det julutställning i ”Långkasern” enl. Annons
Keramik: Margot Öjemark, Sune Wik
Keramik: Tomas Anagrius
Allmogemöbler, nyckelharpor: Bertil Anagrius, Irene Öjemark

Ca 1979 – 1982
Under omkring två år mellan 1979 – 1982 hyrde Bertil Anagrius ut sin lägenhet här till Nina Underdahl och hennes son. Hon föddes i Enskede 3/10 1949 och hennes son Tryggve Grindsäter föddes 31/5 1973. Nina är nu gift med Ville Grindsäter och bosatt i Kyrkbyn i Bjuråker.

Våren 2017 sålde Bertil Anagrius fastigheten till Extender Nordic AB

 

 

37 Kvarnen och Trösklogen Del 3

 

38. Sjöstugan Del 3

 

38 B. Kolhuset Del 3

 

38C Kanalen Del 3

Plantskola

 

mov-089-plantskolan

Masmästargården skymtar till vänster. Här, där Sven-Erik, Olle och Lennart nu står och upp mot kanalen var det plantskola på 1960-talet.

Gård 39.  Masmästargården eller Masens

Moviken 61
1:2

Här som på många andra platser har den gamla fastigheten blivit ersatt av en ny bostad på samma plats. Enligt Bernt Stolt byggdes huset 1909 och uppfördes i slaggsten som sedan kvastats med puts. På karta från 1882 finns huset inritat på samma plats. Den gamla jordkällaren finns kvar i brinken mot Gråsjöbäcken liksom den gamla ladugården, fast den numer är ombyggd till garage och ligger längs infarten till slakteriet och ägs av Holmen.

Det har funnits många masmästare genom åren som troligen har bott på den här platsen. Den som med säkerhet har bott här är Evert Gustafsson, men troligen även Pehr Pehrsson född 1793 i Hassela (44 B 7) och Anders Sjöholm.

-5 A 20 – Masmästare Anders Sjöholm född 5/7 1806 i Moviken Gift 4/10 1829 med Maria Cristina Johansdotter 15/3 1808 – 16/1 1879 från Moviken.
Tio barn
Anna Brita 13/9 1830 Änka. Emig. t. N. Amerika 1879
Johan Arvid 19/12 1830 Masmästare Tog över efter fadern
Margareta Christina 17/1 1835 Utfl. t. Enånger 1861
Maria Helena 26/11 1837 G.1866 m. Maskinist Erik Wikberg i Moviken
Johanna Catharina 17/1 1840 Utfl. t. Norrbo 1858
Anders Olof 4/7 1842 – 29/6 1845 (strypsjuka)
Pehr Erik 29/11 1844 G. m. Valborg Christina Sinderström från Strömbacka Utfl. 1880
Sophia 31/3 1847 – 27/1 1855
Andriette 20/1 1850 – 30/8 1850
Andriette 21/10 1852 Utfl. t. Njutånger 1873
Masmästare Anders Sjöholm avled i en tärande sjukdom 6/5 1858.

– 5 A 33 – Sonen Johan Arvid 19/12 1830 – 24/1 1901 Gift 1855 med Inga Christina Blomberg 24/12 1833 – 11/5 1912 född vid Bolins 62.
Fem barn
Per Erik Holm 17/10 1855 Utfl. t. Hedemora 1878
Anders Olof 4/3 1863 G. m. Thekla Margareta Ahrnström fr. Strömb. Utfl. t Gällivare 1899
Johan Arvid 23/2 1866 – 18/8 1938 Masmästare i Moviken
Carl 3/3 1868 Utfl. t. Bergsjö 1916
Maria Charlotta 2/7 1875 g. m. Anders Petter Söderström ”kottran” från Strömbacka
Johan Sjöholm 23/2 1866 – 18/8 1938 blev den tredje generationen masmästare med samma efternamn.

mov-031-masmastargarden

 

Masmästargården

Siste masmästare blev Evert Gustafsson.

26 A 49 – Från gård 58 kom Evert Gustafsson född 31/12 1882 i Moviken. Gift 11/6 1905 med Emma Hansdotter 5/9 1879 i gård 57 i Moviken. Evert avled 31/1 1954. Därefter flyttade hustrun Emma till affärslängan 36 och därifrån till Friggesund där hon avled 11/8 1966
Fyra barn:
Göta Vilhelmina 18/11 1905 Utfl.t. Hudiksvall 1925
Svea Margareta 17/9 1907 Två barn Utfl. t. Sthlm. 1934
Lilly Maria 31/8 1910 Barn, Inga-Lill, Lars Evert, Karl Ove, och Bengt Åke Hill Gård 60 i Stånka
Emma Kristina 27/5 1921 G. 1943.m. Herbert Wedin chaufför i Strömbacka. Barn Ulla.

Från affärslängan 36 inflyttar Eskil och Märta Holm sommaren 1954.
– 43 A 29 – Eskil Holm född 22/10 1904 Gift 9/6 1935 med Marta Jonsson född 17/4 1911 i Sylkvarn, Skärås.
Två barn:
Erik född 17/6 1936 gift med Maj
Gösta född 4/4 1939 gift med Laila

Eskil insjuknade i cancer och avled här 10/6 1955. Efter en tid flyttade Marta till Sigge Hansson i gård 57.

Olga Erlandsson köpte fastigheten av Iggesunds bruk men hon och Herrman kom aldrig att bo här. Under ett antal somrar mellan 1973 – 1979 hyrdes huset utav Dr. Patrik Sehlstedt och hans hustru Karin. Patrik Sehlstedt var född 12/10 1902 i Stockholm och gift 1936 med Karin född 30/12 1907 i Södertälje. De upptäckte Moviken genom att dottern Kristina hade gift sig med P O Lidby. Patrik Sehlstedt avled 9/5 1984 och hustrun Karin 2/7 1986

Sedan 1980 ägs Masmästargården av Olgas dotter Birgitta och hennes man Jan Olov Anth.

Birgitta Erlandsson född 28/10 1936. Gift 1967 med Jan Olof Anth född 16/4 1944 i Ljusdal. Boende på Lidingö.
Två flickor:
Marie 28/6 1967
Ann Charlotte – Lotta kallad 28/7 1970

mov-066-masgarden
Masmästargården 2015

 

mov-090-

Skogvaktarbostadens fejsbyggnad som nu brunnit ner och blivit ersatt av jaktklubbens älgslakteri.

 

mov-067-vibergs
Skogvaktarbostaden 2015

Gård 40.  Skogvaktarbostaden

Moviken 63
1:6

Gården byggdes 1916 som tjänstemannabostad för bolagets skogvaktare
Åkermarken norr om gården kallades för ”gubbtäkta”

Förste skogvaktare var Pehr Pehrsson – Brodin, som kom från skogvaktarbostaden i Fönebo.

– 42 A 5 – Pehr Pehrsson – Brodin var född 4/1 1856 i Råda i Värmland Gift 19/10 1884 med Carolina Wahlström född 28/6 1864 i Hedvigsfors, Vid den här tiden är de fyra barnen troligen utflugna. Paret Brodin flyttade efter Pehrs pensionering till hus.30 i Pikula.
Fyra barn:
Teresia 26/4 1885 Gift 1907 med Fredrik Hansson i Fönebo. Barn Ture
Ernst 18/10 1886 Gift 1907 med Julia Palm Affärsföreståndare i Moviken. Barn Harald
Hilding 4/2 1889 Gift 1929 med Ragnhild Ärfström från Strömbacka. Barn Lydia o Otto
Anna 22/8 1891 Gift 1919 med Elmontör Ivan Hellström från Fönebo. Deras barn Gösta Hellström föddes här den 1/6 1922, enligt honom själv.

Sedan paret Brodin flyttat till Pikula bor här sonen Hilding som utbildat sig till skogvaktare.

42A8 Hilding Brodin skogvaktare född 4/2 1889. Gift 7/7 1929 med 20A25 Ragnhild Ärfström född 31/1 1904 dotter till smeden J. A. Ärfström i Strömbacka. Paret flyttade härifrån till skogvaktarbostaden i Masbo, Strömbacka.
Två barn
Lydia 30/10 1929. Gift 20/6 1958 med Gösta Norin f. 25/11 1924 i Enånger. Bosatta i Niannoret
Otto 18/3 1932

Efter honom tog skogvaktare Harry Brattlund 21/8 1915 – 7/5 1986 och hustrun Gerd Henny Maria 17/3 1918 – 17/3 1999 från Värmland över fastigheten. De flyttade sedan till Näsviken där även deras son Kennet 19/7 1937 – 23/12 2002 bodde.

1944 kom skogvaktare Axel Lekberg 22/11 1905 – 23/10 1979 med fru Olga Olivia född 14/12 1906 och två pojkar, Karl Axel född 23/4 1935 och Jan Olof född 13/9 1936. De bor här i två år, därefter flyttade de till Karlholms bruk.

1946 tog Arvid och Aina Åsbrink över fastigheten

Skogvaktare Arvid Åsbrink född 7/9 1916 i Färila. Gift 26/12 1944 med Dagmar född 19/5 1918 i Färila
De fick flickan Aina den 13/3 1947.
Arvid avled 4 april 1990 och Dagmar 2 sept. 2006

Vårvintern 2008 tog Ylva och Åke Wiberg över fastigheten

Åke född 24/9 1942. Han växte upp i Fönebo. Gift 26/3 1966 med Ylva född 14/9 1945 i Norrtälje där de även bor. De har tre barn Åsa född 17/4 1968, Anders 11/11 1974, och Marina 30/12 1970.

Gård 41 Uddses eller gammel – Leanders

Åkermarken ner mot skogvaktans kallades för ”Gubbtäkta”. Åkermarken fortsatte ovanför gården liksom på andra sidan både landsväg och järnväg. Den mark som låg på andra sidan järnvägen användes under 1950 –talet till potatisland av familjen Eskil och Märta Holm.

Huset bestod av ett rum och kök och en liten kammare intill köket. Det fanns inte någon grävd brunn utan allt dricksvatten togs från bäcken bakom huset. Där fanns också en damm med kokstad där vi tvättade våra kläder berättar Elma som föddes här. På baksidan av huset var taket förlängt och i den utbyggnaden fanns vedboden.

Huset revs 1945 och ladugården revs 1964

– 8 F 4 – Pehr Ersson – Udd 1795 – 1858 från Ramsjö Bjuråker. Korpral 123 vid Delsbo kompani. Gift 1825 med Catarina Hübinette f. 1792 dotter till masmästare J Hübinette i Moviken. Död 1852
Två barn:
Catarina Margareta 11/5 1829 G. 1855 m Lars Eriksson – Spåls i Tormyra Bjuråker
Erik 6/11 1831 G. 1853 m. Sophia Johanna Söderholm från Tormyra Bjuråker.

– 35 E 1 –Jonas Nordin f. 30/1 1827 i Attmar. Gift 1855 med Ingrid Cajsa Hultgren f. 19/4 1828 i Attmar men uppväxt i Moviken.
De fick tre barn
Greta Lisa 24/11 1856 mor till Ossian Friberg
Carl 18/11 1859
Gunilla Josefina 4/10 1862

Ossian F. skriver att här bodde Vilhelm Nyström med familj men när August Berglund blivit änkling 1894, fick han bo här. Sedan Vilhelms far Adolf som blivit änkeman 13/10 1896, fick även han bo här. Han avled 1904.

– 16 A 8 – August Berglund född 13/9 1864 i Karlskoga. Inflyttad till Moviken 21/111884. Gift 12/3 1893 med Maria Christina Boman 1870 – 1894 från Moviken. Ett år efter giftermålet avlider hustrun. De hade inga barn. 1897 flyttade han till Gällivare

August Berglund var en teknisk och uppfinningsrik person. På andra sidan landsvägen och banvallen nära bäcken låg sedan gammalt en tröskloge. Här byggde han en damm med ett vattenhjul. Hjulet drog ett tröskverk som han hade byggt inne i logen.

Stensättningar efter dammen och logen finns ännu kvar, liksom några plankor med fastspikade takspån. Det märkligaste av allt är att en del av vattenhjulet finns kvar.

Han tillverkade även en spark vars medar var bara 15 mm breda. Folk skrattade åt denna spark skriver Ossian Friberg, men idag är sparkmedarna ännu smalare.

mov-127-becken-uddses

Här finns rester efter August Berglunds lilla damm.

mov-128-uddses-vattenhjul

Bild från våren 2015. Det är otroligt att detta vattenhjul som är en bra bit över hundra år – fortfarande finns kvar.

 

mov-032-berglunds

Fr.v. Karl Berglund och August Berglund

mov-033-boman

Det här kan vara August Berglunds hustru Maria Christina Boman som avled 1870

mov-034-fejs

Uddses fejsbyggnad låg strax ovanför om bostaden.
Nederdelen av slaggstensbyggnaden finns delvis kvar.

mov-126-udds-fejsruin

 

Detta är vad som återstår av fejsbyggnaden våren 2015. Hålet är efter vindögat där man mockade ut skiten.

mov-125-uddses-kellare

Uddses jordkällare håller på att kapitulera inför tyngden av träden. Våren 2015

mov-035-uddses
Uddses eller Gammel-Leanders. Under snedtaket bakom huset låg vedboden.
Strax till höger om huset låg matkällaren som ännu finns kvar.
-22 E 2 – Vilhelm Nyström 20/1 1854 – 16/3 1921 från Moviken Gift 30/1 1881 med Sara Larsdotter – Sving 22/8 1855 – 22/4 1944 från Hålsjö.
Tre barn
Karl Gottfrid 27/8 1881 – 11/11 1882
Hulda 26/9 1883 g.1904 m. Per Olsson från Hästnäs Bosatta på Brånan i gård 48
Matilda 13/4 1888 blev kvar här och blev gift 1913 med Leander Lindgren

 

mov-036-leanders

På brotrappan
Leander och Tilda Lindgren med barnen Elma och Gunnar

mov-037-lindgrens

Familjen Lindgren framför sitt hus, med jordkällare t v.och landsväg t h.
Stående, Gunnar, Viola och Elma. Sittande föräldrarna Tilda och Leander Lindgren

 

– 42 D 12 – Leander Lindgren född 13/1 1887 i Hedvigsfors. Gift 14/12 1913 med Matilda Nyström född i den här gården den 13/4 1888.
De fick tre barn:
Elma 11/3 1913 – 16/10 2008 Gift 1938 med Johan Gill f. 24/5 1911 i Norrbo. Arrendator i Moviken
Gunnar 17/11 1914 Gift med Maria (Maja) Juntonen Bosatta i gård 58. Tre barn
Viola 26/3 1922 Hon avled den 18/12 2007.

Leander och Matilda Lindgren flyttade härifrån till Pikula gård 30, sedan till affärslängan, därifrån till pensionärshemmet i Moviken och slutligen till Friggesund där båda slutade sina dagar

Huset köptes och revs av Olof Sved 1945. Timmerstommen kom att ligga vid kolhuset men när Sved inte kunde betala lät bolaget göra ved av alltsammans. Det rådde stor brist på ved vid den här tiden därför blev många gårdar och lador rivna och upphuggna till ved. Ovanför gården mot skogen låg ladugård och loge som revs 1964, men en del av det slaggstensbyggda fejset står kvar liksom jordkällaren fast den börjar ge vika för tyngden av träd och inslingrade rötter.

mov-079-fr-uddses

En bild från 1918

mov-139-1965

Bild från 1965 medan vi ännu hade vänstertrafik

 

mov-068-nordins

Nordins gård 2015


Gård 42 Schmidts / Nordins

Moviken 62
1:5 

Ladugård och uthus låg bakom huset, liksom jordkällaren som ligger dold i brinken mot kunghagsbäcken

Åkrarna nedanför gården ner mot dammen kallades för ”Gårdstäkten”.

Under första delen av 1900 – talet byggdes en ginväg mellan landsvägen och vägen mot Fönebo. Den vägstumpen används inte längre men det syns tydligt var den har gått.

Den ursprungliga vägen från 1700-talet gick öster om det här huset. Ett stycke nedanför kurvan (mot brånan) närmare bäcken fanns ett vägskäl. Åkande som kom söderifrån tog till höger om de skulle mot Brånan medan andra efter 1847 tog till vänster för att åka nya vägen mot Strömbacka.

1915 var vägen fortfarande i bruk enligt generalstabens karta, och det finns ännu rester efter träbron över kunghagsbäcken och efter vägbanan på båda sidor om bäcken.

 

-32 D 2 – Från gård 6 inflyttar Daniel Friberg 20/4 1850 gift 1885 med Greta – Lisa Nordin 24/11 1856. Jag föddes i den här gården 15/6 1887 säger Ossian Friberg. 1889 flyttade vi till gård 47 på Brånan

 

mov-038-schmidts
Efter en tid i gård 30 flyttar fam. Schmidt till den här bostaden

 

Ångbåtskapten Emil Schmidt 6/12 1861 – 7/2 1948 från Öregrund. Gift 24/9 1884 med Karolina Andersson 6/12 1862 – 6/2 1945 från Nickora i Njutånger.
Fyra barn
Erik Gustaf 13/4 1886 – 20/8 1971 Gift m Beda bosatta i Stockholm. Änkling 17/4 1962
Anna 8/41888 – 27/9 1969 Gift m. Otto Ellström 14/3 1889 – 2/2 1968 bosatta i Skoghall
Carl 24/8 1889 – 18/12 1970 Gift 10/1 1915 m. Lydia Kranz 27/4 1897 – 2/11 1979
Emil Gerhard 11/9 1891 – 8/7 1972 Gift 8/11 1930 m. Anna Rosalie 25/8 1896 – 27/8 1996 bosatta i Sandarna

mov-039-johanna
Emil Schmidts mor Johanna 1835 – 1920

mov-040-fam-schmith
Karolina och Emil Schmidt med barnen Erik, Anna och Carl
Emil Schmidt 1861 -1948, Karolina Schmidt 1862 – 1945

 

Makarna Schmidt var födda på samma dag med ett års mellanrum. När Karolina firade sin 70 – årsdag den 6 december 1932 beskrivs hon som en god och levnadsglad person varifrån ingen går råd- eller hjälplös ifrån. Vidare berättas att hemmet står gästfritt öppet för människor ur alla samhällsklasser och att hon hade en god utbildning som sjuksyster och anlitades allmänt vid sjuk- och barnsängar, liksom vid sårbehandling när någon huggit sig eller blivit slagen.

Hon tvättade även lik och svarade för svepning av avlidna vid likboden. Hon kunde även ”stä blo” (stoppa blodflöde), berättar de som minns henne.

 

En god vän till familjen var i Natan Söderblom. Ofta var det Karolina som korresponderade med den kände ekumenen och det är högst troligt att han också gästade makarnas hem i Moviken. Tyvärr kastades breven efter Karolinas bortgång.

En tragisk hädelse som stärkte deras personliga relationer inträffade midsommarafton 1907. Ångbåten Tamm låg i väntan på avgång vid bryggan i Moviken. Den var vackert lövad och Emil Schmidt var dess kapten. Ombord fanns bl.a. Natan Söderblom. I rasande fart anländer en hästskjuts. En blödande och svårt medtagen person bärs ombord. Det var den kände Anders Erik Wedmark, ”Döbben” kallad. Han hade fått ett djupt knivhugg i magen vid ett bråk i Skärås. Och nu efter en milslång förd efter gropiga och spåriga vägar var de äntligen framme vid hamnen. Kampen mot klockan att hinna fram före båtens avgång, var vunnen.

Chockade och förstämda ser den samlade skaran hur den blödande och medtagne ”Döbben” bärs ombord. Tyvärr är all räddning utom räckhåll, hans liv står inte att rädda. Han avlider strax före ankomsten till Näsviken där ett anslutande tåg skulle ha fört honom vidare till Hudiksvall och lasarettet.

Döbben var en erkänt duktig skogsarbetare och kolare som fått motta bolagets matsked i silver som årets bästa kolare. En hedervärd utmärkelse som få fick motta. Han blev 42 år och efterlämnade hustru och sju barn. Ett välkänt barnbarn var framlidne Erik Kallberg på Strömbacka som stolt kunde visa upp sin morfars silversked med hedervärd inskription.

Kapten Emil Schmidt, var skeppare på ångbåten Tamm under 34 år. Som skeppare agerade han med stor auktoritet.

Han var född i Öregrund, som äldsta pojken i en syskonskara på 10 barn. Stavningen av namnet tyder på tysk härkomst. Hans farfarsfar var född i Tyskland. Fadern A. E. Schmidt var skeppsmäklare och stod under 19 år som befälhavare på skonaren Klara, som ägdes av A-B Iggesunds bruk och seglade med trä, malm och järn. Som ung fick han följa med på dessa resor efter kusten och emellanåt även inåt Mälaren. Man kan säga att han växt upp med sjöstänk och havsluft.

Omedelbart efter konfirmationen tog Schmidt hyra på Sveriges största seglare, fullriggaren Ida, hemmahörande i Hudiksvall med 22 mans besättning.

Vid 18 års ålder mönstrade han på barken Matilda Kristina med 15 mans besättning för avresa till Valencia i Medelhavet. Resan var nära att bli den sista på grund av orkanartade stormar som slet bort både master och segel. Efter resor med samma båt till Finland och England tog han kaptensexamen 1882 i Gävle.

Som 21-åring 1882, tog han över skonaren Klara efter sin avlidne fader. 1884 gör unge kapten Schmidt ett strandhugg i Hudiksvall och medför därifrån sin unga brud i egen skuta hem till Öregrund. Sex år senare går färden i andra riktningen, i samma båt, men nu går färden till Iggesund.

Schmidt körde sin skuta åt samma bolag och på samma trader fram till den 1 dec.1900 då de flyttade till Moviken Därefter blev han en respekterad skeppare på ångbåten Tamm fram till 1934 då Erik Persson, atleten tog över.

Schmidt var också en duktig slöjdare, i såväl järn som trä. Genom rekommendation av inspektor Lagerholm lät han tillverka två jaktknivar till prins Vilhelm vid dennes Afrikaresa

Som erkänsla sände prinsen sitt fotografi med påskrift: ”Till smeden Smitt med hjärtligt tack för godt utfört arbete”.

Schmidt tillverkade även en patentkrok som kunde öppnas om det uppstod en krissituation. Till ångbåten Dellen tillverkade han en motvikt – en ballastanordning som underlättade fällning av dess skorsten vid passage under bron i Norrbo.

Vid festplatsen i Moviken lät han sätta upp ett spelverk som spelade en låt om man stoppade i en femöring. Det bestod av stora plåtskivor med utstansade läppar som slog mot ett stämbläck, berättade O. F.

Närmast i rang och värdighet efter inspektoren kom nog rättaren och sedan ångbåtskaptenen och masmästaren skriver Ossian Friberg.

Emils mor Johanna Schmidt blev änka 1882 och sedan barnen lämnat hemmet flyttade hon på gamla dar hit till makarnas hem i Moviken. Johanna Schmidt var född den 23 maj 1835 i Börsil i Uppland och avled den 26 oktober 1920. Hon ligger begravd i Emil Schmidts familjegrav på Bjuråkers kyrkogård.

De sista två åren av sin levnad var hustrun Karolina helt blind, men med Emils hjälp klarade de sig ändå

Efter Karolinas död den 6 februari 1945 skaffade Emil en hushållerska men efter något år var även hans krafter slut och han flyttade han till vårdhemmet i Forsa. I Näsviken, ett stycke därifrån bodde hans son Carl och hans hustru Lydia.

Emil avled på vårdhemmet i Forsa den 7/2 1948.

Emil, hans hustru Karolina, och modern Johanna är alla begravda i Sjökapten Emil Schmidts familjegrav på kyrkogården i Bjuråker.

mov-041-emil-schmidtmov-042-karolina

Karolina Schmidt 1862 – 1945
mov-043-par
Erik Schmidt 1886 – 1971, systern Anna gift Ellström 1888 – 1969

mov-044-fam-schmidt

 

Karl o Lydia Schmidt med barnen Karl Arne, Sixten, Svea Maria Katarina

 

Efter familjen Schmidt inflyttar från skogvaktarbostället i Lennsjö.
Karl Högqvist född 4/9 1882 i Kroppa i Värmland. Han var änkeman sedan hustrun Anna född Ahlberg avled 30/5 1944 i en ålder av nära 59 år. Med på flytten till Moviken var sonen Sven.

När Högqvist kom till Moviken skaffade han sig en hushållerska som hette Hildegard Fernlund vilken han gifte sig med 1956. Hildegard var född 6/6 1895 på Strömbacka och hette Fastén som flicka. Hon var änka efter Hilmer Fernlund som avled redan 1918. (47G4)

Efter Karl Högqvist död 5/4 1965 flyttade Hildegard till Strömbacka där hon avled 11/2 1968.

Därefter inflyttar från Stånka gård 58, Isidor och Hildur Öberg .
– 26 A 55 – Isidor Öberg född 16/7 1900 från gård 56 Gift 27/6 1937 med Hildur Sundman född 10/9 1898 i Idenor
Barn.
Bernt Prins 23/6 1929 son till Maurits Prins . Utfl. t. Ösmo 1946. Död 21/11 2007
Britt 12/12 1938 Bodde en tid i Vitkasern med sin man Leif Eriksson. Hon är änka och bosatt i Norrbobyn
1975 flyttade Isidor och Hildur till en pensionärslägenhet på hamnv. 8, i Friggesund där Hildur avled 10/11 1977 och Isidor 9/12 1980.

1975 hyr fam. Nordin huset och sedan 1977 är de även ägare till fastigheten.
Jörgen Nordin född 25/8 1930 i Vänersborg Gift 19/11 1955 med Carola född 14/9 1932 i Hudiksvall.
Tre barn.
Anna född 19/1 1957
Göran, Bobo kallad född 11/8 1958
Kerstin född 13/2 1963

 

mov-069-sjoholms

Spålbacken 2015


Gård 43  Spålbacken

Moviken 305
1:3

Vägen förbi den här gården är densamma nu som när Ärkebiskop Johan Olof Wallin kom farande på den vid sin genomresa genom Hälsingland 1838. Måndagen den 9 juli anländer överraskande Ärkebiskop Johan Olof Wallin till Strömbacka. Per Adolf Tamm som endast för tillfället uppehöll sig på Strömbacka lät brukets förvaltare Johan Nicklas Berg iordningställa förplägnad åt sällskapet. Efter besöket på Strömbacka skulle Wallin sammanträffa med förvaltare Bergs bror, som var kyrkoherde i Norrbo.

Vid Wallins avfärd lät Tamm spänna för sin egen vagn och skjutsade själv Wallin till det närbelägna Moviken med dess masugn och enligt Wallins ord när han första gången ser Dellen. ”ofantligt vacker utsikt”. I Moviken skildes Tamm och Wallins vägar. Den senare med sina prästerliga följeslagare fortsatte till Bjuråkers kyrka.

Åkermarken nedanför den här gården kallades för ”gimsveden” eller ”gimsvea” som man sa.

Här var bostad och ladugård sammanbyggda. I den gamla spismuren fanns en inbyggd bakugn.

I slänten ner mot Kunhagsbäcken finns den gamla jordkällaren. Ett stycke längre ner finns dammen där man tvättade sina kläder. Där stod också murpannan där kläderna kokades.

I kurvan strax ovanför Spålgården korsar vattenledning vägbanan. När vattenledningen grävdes 1959 stötte grävskopan på en hälla som skulle sprängas bort. Men borren fastnade, det gick helt enkelt inte att borra så därför måste man dra vattenledningen runt den besynnerliga hällan som man trodde var Dellenit, berättar Ingemar Bäckström. Det var han som körde grävskopan.

I mitten av 1930 –talet bor här syskonen Sven och Anna – Lisa Erlandsson. Sven berättar vilken väg de gick till och från skolan. Mellan Spålbacken och Strömbackavägen förbi kapten Smitts, var vägen bara en liten stig eller kärrväg. Sedan följde vi vägen som kolkörarna använde. Förbi huset vid kanalen och vägen över stybbhögarna bakom kolhuset, förbi likboden, Pikula och fram till skolan. Till landbonns gick vi efter den gamla landsvägen, då fick vi gå över kunghagsbäcken två gånger säger Sven.

Den som gav platsen dess namn var Johan Eriksson – Spåls

– 18 A 5 – Johan Eriksson Spåls 24/2 1829 – 15/1 1881 från Tormyra
Gift 1862 med Brita Maria Berg 28/3 1827 – 20/11 1919 från Strömbacka. Änka 1859 med ett barn Mattias Arvid 1848 – 1875. efter bruksarbetare. C. B. Sjöholm. i Moviken.
Ett gemensamt barn, Johan Erik 17/6 1864.

Den 16/9 1888 gifter sig Johan Eriksson Spåls med Carin Christina Lindström född 3/2 1867 i Fönebo
Två barn:
Johan Rudolf 26/6 1889
Klas Reinhold 18/9 1892
1899 utflyttar Johan Erik Spåls med hustru och två barn till Gällivare.

Mellan 1933 – 1941 bor här familjen Erlandsson

– 60 D 1 – Från gård 58 i Stånka flyttar till det här huset omkring 1933, Erland Andersson f. 21/2 1866 Gift den 29/7 1923 med Katarina Larsson född 19/2 1894 från Sörgimma.
Med på flytten hit är barnen:
Svea 8/2 1924 Utfl. t. Hälsingtuna 1940
Sven 5/12 1927 Gift med Gerd Glad från Slättjärn. De bor i Sörforsa
Anna –Lisa 15/8 1929 Gift Berglund. Hon bor i Fagerfall

Den 23 juli 1934 avled Erland Andersson. Erland blev hämtad av ”landbonn” Johan Eriksson som körde honom på en flakvagn till likboden i Moviken. Dottern Anna –Lisa berättar hur otröstlig och förtvivlad hon var när landbonn körde iväg med hennes pappa.

1941 flyttar mor och barn till Strömbacka, och därifrån flyttar de 1943 till Hjälttäkten i Fagerfall.

mov-045-sjoholm
Änkeman Oskar Sjöholm med sin hushållerska Frida Mellin. I bakgrunden trösklogen vid kunghagsbäcken och Uddses fejsbyggnad.

mov-046-sjoholms
Spåls. Oskar Sjöholm

 

– 5 A 42 – Från gård 24 i Högmyra inflyttar:
Oskar Sjöholm född 20/7 1881 i gård 46 på Brånan. Gift 1/6 1907 med Anna Maria Sundin 18/9 1885 – 26/2 1947 från granngården 44

1943 fick Oskar sjukpension. 1947 avlad hustrun och 1969 flyttade han till en pensionärslägenhet Skolv. 9 i Friggesund. Den 29 maj 1979 avled Oskar Sjöholm

De sista 22 åren masugnen var i drift var Sjöholm maskinist vid masugnen, och under kristiden hade han hand om utdelning av ransoneringskort till de som var bosatta i Moviken och Anderbo.

 1975 köper Gunnar och Ingegerd Bom fastigheten. Båda kom från Hassela. Då var inget vatten indraget utan det gjordes samma år eller något senare. Den 13/12 1994 blev Ingegerd änka och 1995 tog dottern Ingrid Backlund med familj över fastigheten

BRÅNAN

På Brånan fanns gårdarna 44 – 49.
Namnet Brånan finns på många platser i landet och betyder ås sträckning.

mov-064-bronan-karta-1856

Karta från 1856 
I nedre vänstra hörnet är Stånka, i högra nedre hörnet är storbyggningen på Brônan.

mov-133.bronan

Pingsthelgen 2015. Något av det vi fann efter storbyggnaden på kartan ovan

Senare flyttades bosättningen norr om bäcken, se karta nedan.

mov-060-eko-karta-bronan

Ekonomisk karta från 1950-talet

Gård 44. Gills

Moviken 310
1:10

Det här är enda gården som finns kvar på Brånan

1877 inflyttar från Karlskoga fam. Fröberg.
48C1  Anders Gustaf Fröberg f. 31/5 1842 i Karlskoga. Gift 1866 med Maria Charlotta Skagerlind f. 26/6 1843 i Karlskoga. .
Åtta barn:
Anna 20/9 1864 – 13/7 1886
Emma 15/12 1866 – 11/2 1894 g. 1888 m. Lars Sjöholm
Johanna Matilda 9/10 1870 utfl. t. Forsa 1886
Karl August 23/3 1873 – 12/7 1890 Drunknat på N. Dellen
Erik Johan 20/12 1875 – 11/12 1889
Kristina Vilhelmina 18/4 1880 Utfl. t. Hudik 1918
Maria Elisabeth 25/5 1882 Utfl. t. Falun 1914
Frans Oskar 6/3 1885 Utfl. t. Borgsjö 1905

 

 Drunkningsolyckan utanför Moviken den 12 juli 1890

Kapten Hans Friberg från Näsviken hade kört ångbåten Dellen under många år. Han var även ägare av båten sedan 1888.
Med på båtturen var sonen Gottfrid.

Lördagar gick turen från Näsviken till Moviken med folk och gods. Under traden gick de in till ett flertal bryggor för att lämna av passagerare och gods.

I vanliga fall brukade båten ligga kvar i Moviken till söndagsmorgonen, men den här dagen måste de vända om till Näsviken, därför att under söndagen skulle båten gå på lusttur med folk, som var ett populärt nöje på den tiden

Då båten skulle lämna kajen i Moviken, kom det fyra ynglingar och frågade om dom fick följa med båten ett stycke ut på sjön. De var på väg till Fönebo för att besöka några flickor och hade en eka med sig. Fick de åka med båten ut på sjön, blev det kortare väg att ro. De fick följa med och ekan lades på släp efter båten.

Utanför Stornäsudden skulle de gå över i ekan. Det gick bra för de tre första, men när den fjärde hoppade hamnade han på kanten av ekan så att den snodde runt. Gottfrid, som höll i ekans rep, sträckte sig ut och fick tag i rocken på den som hoppade och kunde få honom ombord på båten. De tre andra kom under ekan och drunknade.

De hette, Gustaf Prins 17 år, Karl August Fröberg 17 år, och Lars Wikberg 23 år. Den som blev räddad var ”Tupp – Janne Wikberg ” (13C10)

Sedan fadern avlidit 3/2 1892 flyttar resten av familjen till gård 6.

Efter dom inflyttar familjen Sundin. De hade kommit till Moviken redan 1884 men var de har bott under tiden är inte känt.

 

– 24 B 5 – Hans Sundin född 16/5 1863 i Frisbo Gift 2/6 1884 med Inga Maria Persdotter f. 17/6 1863 i Fönebo.
Elva barn:
Brita Catarina 23/12 1883 gift med Wilhelm Sallander i gård 46
Anna Maria 18/9 1885 gift med grannen Oskar Sjöholm från gård 46
Agnes Nikolina 25/3 1888 gift med Per Hägg far till Olga Erlandsson
Johanna 18/9 1890 Utfl. t. Los 1917
Wilhelmina 8/9 1892 g. m. Knut Oskar Eriksson Utfl. t. Harmånger 1923
Emma 27/12 1895 G.m. Per Eriksson i Tjärna, Jens Ols stugan som nu finns på Forngården.
Gerda Matilda 24/5 1897 – 22/6 1897
Johan 13/7 1898 Amatörfotograf, skogsarbetare bosatt i gård 26
Karl 25/5 1900 g.2/2 1930 m. Elsa Hansson Skild 1943. Bosatt i gård 26
Anders Gottfrid 9/8 1902 – 4/6 1942
Gossebarn 24/9 1904 – 12/10 1904
Modern avled 26/1 1912 och fadern Hans den 4/4 1918

– 43 E 2 – 1954 köper Erik och Helga Persson den här gården. Erik hade varit eller var vid behov befälhavare på båtarna i Dellen och Tamm. Tidigare fick han cykla varje vecka mellan hemmet i Björsarv och lägenheten i gård 58 i Moviken. 1934 tog han över som skeppare på båten Tamm efter kapten Emil Schmidt och var sedan ordinarie kapten under 15 år men gjorde även senare många turer med båtarna.

Barnen är nu alla vuxna och utflugna

Erik Persson föddes 5/4 1885 på Born i Frisbo. Han kallas för ”börrecken” eller atleten efter sin tid som brottare och atlet. Helga född 18/9 1889 i Gällivare. De bor här till mitten av 1960 – talet då flyttade till Trogsta i Forsa.

 

mov-047-gills
Gills hus

– 13 N 24 – 1981 köpte Johan och Elma Gill fastigheten.
1987 tog sonen Börje över huset och nu 2014 har han överlåtet huset på dottern Susanne och hennes man Roger Larsson.

mov-048-brånan
Gård 45

Huset bestod av ett rum och kök och låg på samma tomt som gård 44. Ingång var från vägen eller mot ladugården som låg på andra sidan vägen. Ladugården var sammanbyggd logen som var gemensam för båda fastigheterna.

– 32 D 1 – 1858 står Erik Hansson – Friberg som inflyttad till Moviken. Han var född 19/8 1813 i Svärdsjö.
Gift 184? Med Brita Hansdotter f. 28/11 1814 i Svärdsjö.
Fem barn:
Erik 12/12 1843 – 29/8 1882 Lungsot
Anders Ljung 14/8 1847 – 2/8 1904
Daniel 20/4 1850 Ossian Fribergs far
Hans 11/9 1854 Utfl t. Hudik 1875 Sjökapten
Stina 26/4 1858 – 2/6 1879 Hjärninflammation.

Modern Brita avlider 1/11 1869. På gamla dar flyttade maken Erik med sonen Anders till gård 11 vid Snasen.

Ossian Friberg skriver. I denna stuga bodde min farfar och farbror Anders. Det fanns bara ett fönster till det kök de bodde i. Ingång fanns på bortre gaveln. På båda sidor om förstugan fanns skrubbar som farfar och farbror låg i under sommaren.

– 6 H 36 – Johan Eriksson var född 6/2 1869 i Sniptjärn kallad för ”Sylkvarns – Johan”. Gift 18/10 1896 med Anna Brita Stolt 2/11 1867 – 28/10 1921 från Lia.
Tre barn
Anna Brita 12/6 1889 – 20/7 1891
Per Erik 18/8 1897 Lång Per – Erik förblev ogift.
Karl 15/6 1910 Gift 23/10 1938 m. Göta Dorotea Andersson från Frisbo. Tre barn

Sedan Johan avlidit 8/9 1938 kom barnen att lämna det här huset. Per Erik flyttade till Gills hus 9 vid Snasen.

mtre-023-bronan-gills
Gills hus med den gamla jordkällaren till höger

Gård 46

Gårdarna 46 och 47 hade gemensam ladugård men varsina jordkällare

– 5 A 35 – Här bodde under 1890 –talet Arvid Sjöholm född 22/4 1859. Arvid Sjöholm var rostugnsförman i nästan hela sitt liv. Han avled år 1900.
Gift 13/6 1886 med Maria Margareta Kurman född 8/12 1850 i Moviken.
Sex barn
Oskar 20/7 1881 g. 1/6 1907 m Anna Maria Sundin f. 18/9 1885 från granngården 44
Johan André Leonard 28/9 1885 – 3/2 1914
Signe Maria 20/1 1888 – 15/5 1901
Edit Kristina 3/8 1889 g. 1911 m Alfred Holmqvist. Tre barn
Arvid Algot 21/7 1893 Utfl. t Borgsjö 1922
Allan Sigurd 1/12 1896 – 23/6 1899

Den här gamla gården revs och ersattes av en ny som kom att bebos av fam. Sallander skriver Ossian Friberg

– 47 F 7 – Wilhelm Sallander 6/2 1877, gift 13/61903 med Brita Catarina Sundin född 23/12 1883 från gård 44.
Sex barn:
Erik Valter 15/4 1903 g. 1928 m. Brita Elisabet Fredlund Bosatta i Brännås. Tre barn
John Valdemar 10/9 1904 skogsarbetare
Göte 17/2 1907 G. 26/2 1940 m Linnea Krans fr. Storåsen. Arr. i Aggtjärn. Fem barn.
Märta Maria Vilhelmina 17/9 1909 g. m. Erik Johansson i Avholm. Fem barn
Ester Inga Katarina 24/7 1912
Kalle 29/1 1917 skogsarbetare. Förblev ogift.

Modern avled den 2/6 1919 troligen i spanska sjukan. Att bli ensam med sex barn var inte lätt. En flicka, (9B13) Maria Selahn född 7/6 1892 från Njurunda, ställde upp som Hushållerska. Maria Selahn, kallad Mia, var fosterdotter i Moviken hos Jonas Gustaf Sundberg och hans hustru Anna Maria Järnkrok. Efter sex månader blev Mia gravid och inom nästan på dagen tio år hade de fått fyra barn tillsammans.

Sonen Albert född 9/9 1920, hade träprotes från knä och ner som han fick efter en olyckshändelse när han och brodern Kalle lekte med ett gevär som gick av. Han gick i lära hos sadelmakare Emil Wallsten i Friggesund. Gift 1943 med Brita Augusta Nilsson. Han avled i Bergsjö 27/2 1992.
Elof Anton 17/5 1924 – 19/12 1927
Frans 14/12 1925 Avled i Bergsjö 1/10 2000
Gerda 8/9 1930 Gerd kallad, flyttade till Västerbotten 1945. Gerda Holmberg avled i Pajala 30/9 1999.

I början av 30-talet flyttade Wilhelm Sallander och Mia Selahn och tio barn till Aggtjärn där Sallander tog över arrendet efter Pelle och Gunda Mattsson som flyttade till Skålsvedja.

Sedan faderns tragiska bortgång den 7/1 1936, tog sonen Göte med hustru Linnea Krans från Storåsen över arrendet i Aggtjärn. Sedan flyttade hela familjen, far och mor och fem barn och Göters bror Kalle, ner till Wibergs hus i Anderbo. Idag är deras yngsta barn Vera som bor i huset i Anderbo.

Här finns husgrunden kvar men jordkällaren på andra sidan bäcken är riven. Bara gropen efter den finns kvar.

Av någon anledning skulle den här gården flyttas hundra meter högre upp. Det byggdes en ny jordkällare, se nedan, men den blev troligen aldrig riktigt färdig. Hela främre gaveln med dörrfoder saknas. Gården blev inte flyttad som det var tänkt utan den blev såld och flyttad till Delsbo, där den fortfarande står.

mtre-017-brånan-mitten-kell

Sallanders nybyggda jordkällare som troligen aldrig kom till användning, då gården blev flyttad till Delsbo

mov-143-bronan

Blåsåsen,(efter soldat Blås) Finngatan 4 i Delsbo. Det är Hulda Olsson som står på bron.

Det var (2F34) Per och Hulda Olsson som flyttade gården till Delsbo.
Per Olsson kom från Hästnäs född 16/5 1878. Han avled 20/8 1938.
Gift 16/6 1904 med 29B3 Hulda Nyström född 26/9 1883, i Moviken. 1944 flyttade Hulda till Ljusdal och sålde då huset till Skat-Jonke.
Gårdens ägare i dag heter Rolf Bogatir. Einar Sved som växte upp  på Brånan i huset bredvid, berättade att vårat hus blev flyttat till Delsbo säger Viola Sallander.

mov-142-bronan

Så här såg huset ut när vi renoverad, säger Rolf Bogatir.

Gård 47. Fribergs/Sveds

Intill gården låg vedbod, uthus, svinhus och ladugård. Ladugården med tröskloge var byggd för två familjer.

Fejsdelen som var byggd av slaggsten står ännu kvar liksom jordkällaren.

Ossian Friberg berättar:

Mellan Fejsen gick en slaggstensmur. Trots detta påstod fru Sjöholm född Kurman, att min mor gick genom muren och förtrollade hennes ko. Min mor blev nästan nervsjuk av de ständiga beskyllningarna och hamnade i sängen. Min far talade med förvaltare Bowallius. Jag minns då han kom och kallade in fru Sjöholm till oss. Bowallius begärde att få veta om hon beskyllde min mor för trolldom, och då svarade hon: ”Hon har tjänat piga hos Frank i Fönebo och han kunde trolla”. Då stötte Bowallius käppen i spismuren och sade: ”Ni menar väl inte att en människa kan gå genom en sådan mur?”. ”Jodå, svarade hon. Då föste Bowallius ut kvinnan. Hon räknades allmänt som en satkärring. Skriver Ossian Friberg.

mov-071-fejs

mov-072-fejs

Detta är (2015) resterna efter fejsbyggnaden det berättas om ovan

 

– 32 D 2 – Från gård 42 inflyttar år 1889 Daniel Friberg född 20/4 1850 gift 1885 med Greta – Lisa Nordin född 24/11 1856 med sonen Ossian född 15/6 1887. Här bor de till 1895 då de flyttar till Snasen och gård 7.

-9 Å 65 – Hitflyttade från Bolins gård 62 På 1930 talet bor här Olof Olsson Sved född 27/11 1879 från Norrbobyn. Gift 28/11 1903 med Ann Grill född 21/6 1877 i Bergsjö.
Barn:
Erik Helmer 8/4 1900 Utfl. t. Bergsjö 1914
Linnea 7/8 1904
Einar 29/5 1908 G. 1937 m. Gerda Andersson. Bosatta i Fönebo.
Hulda 13/12 1913 – 25/1 1919.

– 19 B 36 – Hjalmar Persson – Ledig född 16/7 1907 i Moviken. Gift 8/8 1937 med Hulda Eriksson född 29/6 1912 i Backmo i Norrbo.
Dottern Inger säger att de flyttade härifrån när hon var nyfödd. Då gick flytten till hus 58, i Stånka. Där bodde de till 1950
Barn:
Inger 6/5 1938 Hon är bosatt i Ljusdal
Monica Irene 26/11 1942. Hon är bosatt i Hudiksvall.

mov-074-westbergs-2015

Hörnstenar och spisröse finns kvar liksom den del av den slaggstensbyggda ladugården.

mov-048-b-branan-sveds

Under slutet av 1940 – talet var den här gården och platsen en tillflyktsort för ekonomichefen och vise verkställande direktören i AB Iggesunds Bruk, Hans Westberg med fru Mait och barnen Göran och Cecilia

Omkring 1950 beslutar bolaget att Brånans täkter skulle omvandlas till skogsmark. Den här idylliska platsen med förhållandevis små täkter hade spelat ut sin roll och kom därför att bli igenplanterade med skogsplant.

1951 köper Hans Westberg huset av Iggesunds bruk, och flyttar det till Skålsvedja där det fortfarande står om än något tillbyggd.
Hans Westberg född 28/9 1907 i Hudiksvall och hustrun Mait född 30/1 1913 i Los.
Idag är det barnen Göran 14/9 1938 och Cecilia 3/8 1947 som äger huset

mtre-018-bronan-jordkallare

Husets jordkällare 2015. Trots att det växer en stor björk på källaren står den ännu pall.

Gårdar 46 och 48

46 och 48 är samma hus. Den gamla gården revs och ersattes av en ny som kom att bebos av fam. Sallander skriver Ossian Friberg ovan.
Huset byggdes sedan jag flyttat från bruket säger Ossian. Fastigheten var relativt nybyggd när Hästnäs – Pelle och Hulda flyttade in. Som ovan sagt blev huset flyttat till Delsbo och inte inom området som det var planerat och som fler har personer har trott.Husgrund med spisröse återfinns ca 50 – 60 meter till höger om gården 47 ovan.

– 2 F 34 – Per Olsson f. 6/5 1878 i Hästnäs Gift 16/6 1904 med Hulda Nyström f. 26/9 1883 från gård 41.
Tre barn:
Olof Edvin 22/8 1904 g. 24/9 1933 m Karin Linnea Persson Bosatta i Ede Delsbo
Birgit Margareta 27/4 1909 g. 21/6 1930 m Olof Persson Bonde i Ede Delsbo
Per Vilhelm 27/11 1920 – 15/8 1930.

Sedan barnen flyttat ut fick Hästnäs –Pelle och Hulda köpa sitt hus och flytta det till blåsåsen i Delsbo. Ett stenkast från Ede skola. Idag bor Fam. Rolf Bogatir i huset

Gård 49

Brånanområdets längst bort belägna gård var byggd för två familjer och var den största gården på Brånan. Den stod i östvästlig riktning med köksfönster åt söder

Öster om gården gick landsvägen till Fönebo. I sluttningen nedanför landsvägen ligger en dubbelbyggd jordkällare som hörde till gården. Mellan matkällaren och gården rinner en liten bäck som kommer från källor i bit upp i skogen. I bäcken fanns en damm där man hämtade vatten och tvättade sina kläder. Norr om huset, på andra sidan gårdsplan låg ladugården med hörande loge, uthus och vedbod

Spisröset och grundstenar efter huset liksom slaggstensväggar efter ladugården finns kvar.

– 5 A 36 – Lars Sjöholm född 16/10 1862 i Moviken. Gift 3/6 1888 med Emma Fröberg född den 15/12 1866 i Moviken. Hon avled i lunginflammation den 2/2 1894. Sjöholm arbetade som bokare (malmslagare) vid malmbacken ovanför masugnen. Ett utsatt arbete där stenflisor yrde vid varje släggträff. En flisa träffade ögat så illa att han miste synen.
Tre barn:
Karl Martin 28/11 1889 dog i Kikhosta på (julafton) 24/12 1890.
Hanna Sofia 15/3 1891
Johan Edvin 18/1 1892

Sedan Sjöholm blivit änkling 1894 lämnar han den här platsen och flyttar till gård 6.

– 6 F 38 – Erik Eriksson – Medin 18/2 1872 – 15/1 1938 från Moviken Gift 7/11 1897 med Margareta Lund 2/1 1874 – 9/3 1946 från Lia.
Ett barn:
Leonard Medin född 24/9 1898 Gift 9/4 1922 med Anna Rönnqvist född 11/12 1898 från Karmansbo i Skärås. De flyttade härifrån till bolagsgården 19. och sedan till gård 26

Ca 1922-1944
6F54 sonen Leonard Medin född 24/9 1898 Gift 9/4 1922 med Anna Rönnqvist från Karmansbo född 11/12 1898 Leonard utflyttad till Brännkyrka i Stockholm 1943. Hustrun och tre flickar flyttar efter till Stockholm 1944.
Fyra Barn:
Milly tv 10/1 1922 Gift 1940 med Knut Persson Ledig Utflyttade till Eksjö 1943-
Lilly tv 10/1 1922 till Sthlm 1944
Irma Regina 14/8 1927 till Sthlm 1944
Elsa Viola 16/3 1930 till Sthlm 1944

– 12 A 22 – Viktor Sundberg 26/9 1902 – 6/11 1977 Han växte upp hos Tjovens, hus 14, men flyttade sedan med föräldrarna till Lingåsen i Skärås.
Gift 15/3 1930 med Anna Maria Persson född 13/6 1900 i Ljusdal. Omkring 1937 flyttade de till eget hus, Norrgården 25 i Högmyra. Därifrån flyttade sedan till Sjöbo i Ljusdal 1944.
Barn:
Viktoria 23/4 1931 Tora kallad berättar att hon växte upp här och gick alla år i skolan i Moviken.
Rune 14/5 1937 – 18/10 1938
Yngve 26/2 1940 Han bor nu i Bruksgården 19
Rune född i Ljusdal 28/2 1945

mtre-019-bronan-strobygg.
Hörnstenarna runt om varpå huset har vilat finns kvar. Bland träden finns det stora spisröset.

mov-132-brånan

Hörnstenar efter storbyggnaden. I bakgrunden syns fejsruinen

mtre-020-bronan-storb-fejs

Fejs ruinen som tillhört storbyggnaden

mtre021-bronan-storb.kellar
Storbyggningens båda jordkällare. Strax bakom källarna gick gamla landsvägen mellan Moviken och Fönebo. Nuvarande landsväg mot Fönebo blev byggd 1911-1912.
Boende här hade mer än 100 meter att gå till sina matkällare.

 

50. Oxstall Del 3

 

51 Lokstall Del 3

 

52 Smedja och lokomobilhus Del 3

 

53. Masugn Del 3

 

54. Herrgården Del 3

 

55. Annex Del 3

 

54 B. Gamla ladugården Del 3

 

55 B. Vagnsbod –bostad – Iskällare Del 3

Gård 56.  Arrendebostaden – Landbonns

Moviken 209
2:10

Det här huset byggdes under 1800 – talet och uppfördes i timmer för två familjer. En av gårdens två gamla jordkällare är riven. Bolagets åkerareal omfattade ca. 30 har.

1991 sålde bolaget ut ladugården och all åkermark med därpå befintliga byggnader till Lars Bergström i Avholm

mov-053-hast
Gustav Öberg Herrgårdskusk

 

Västra lägenheten

– 26 A 32 – Brukssnickare och kusk vid herrgården, Gustaf Hansson – Öberg född 17/1 1857 i Fönebo Gift 21/11 1880 med Wilhelmina Nyström f. 17/3 1864 i Moviken.
Fyra barn:
Kristina 25/6 1881 Mor till Isidor Öberg f. 1900
Evert 31/12 1882 G. m. Emma Hansdotter
Emilia Augusta 6/5 1889 Utfl. t. Sthlm 1920
Algot 26/8 1895 Gift två ggr. Barn, Asta, halvsyster med Haldor Hansson. Bosatt i gård 19

Ca 1906 -1907
Inflyttade från Hudiksvall 6/11 1906

Troligen var det här de bosatte sig när de kom till Moviken. År 1907 flyttade de till gård 31 och därifrån gick flytten till Ljungaverk 1920.

16A6 Hilma Regina Boman född 19/12 1882, gift 3/9 1905 med Frans Crispin Stolpe född 18/5 1880 i Hudiksvall.
Tre barn
Olga Linnea född här 16/12 1906
Aina Elisabeth född 3/5 1909
Frans Evald född 16/9 1918

Östra lägenheten

– 61 D 1 – Stallmästare Karl Hultman född 13/12 1857 i Nysund i Råda Värmland. Gift 26/6 1887 med Anna Hallberg f. 1/8 1862 i Attmar. Paret inflyttade från Attmar 1887.
Sex barn:
Gerda 7/5 1888 Utfl. t. Rimbo 1914.
Hildur 2/11 1889 gift med sadelmakare Emil Wallsten
Gustaf 9/1 1893 Utfl. t. Umeå 1910
Karl 15/12 1894 Gift 30/5 1920 med Hanna Andersson Bosatt i gård 16.
Maria 15/6 1900 Gift med Oskar Djurman bosatt i gård 15 i Snasen
Hjalmar 17/6 1902 Utfl. t. Ronneby 1924
De åldriga makarna Hultman flyttar till Snasen där deras dotter Maja Djurman bor i hus 15

mtre-049-landbonns

Bild från slutet av 1940-talet

1931 arrenderar bolaget ut sin egendom och fastighet till Johan Eriksson. ”Landbonn”. kallad. Huset var tidigare byggt för två familjer men blev nu ombyggt till en familj.

Jordbruket hade sysselsatt ett tiotal personer med en rättare som arbetsledare. En stalldräng hade ansvar för stallets oxar (före lokets tid fanns 12 oxar) och lika många hästar. Trädgårdsmästaren (tidigare klockaren) hade ansvar för trädgården och ringning i brukets vällingklocka morgon, middag och kväll.

Landbons 1931 – 1950
vas-o36-j-eriksson

Landbonn paret Johan och Elisabet Eriksson

 

– 24 E 1 – Johan Eriksson född 12/6 1887 i Ovanåker. Gift 31/10 1910 med Elisabet Persson född 2/9 1882 i Knåda i Ovanåker.
De flyttade hit från Kyrkbyn i Bjuråker där Johan varit landbonde vid Prästgården.
1950 flyttade de Västansjö, där Johan avled 23/3 1969 och Elisabet 14/5 1957.
Tio barn:
Hildur Kristina 20/5 1909 Gift 1934 med Lars Hansson (Hjältens ) i Tå
Sigfrid 17/4 1912 Gift 1935 m. Ingrid Hansson från Moviken
Artur 13/4 1914 Gift 1947 m. Henny Beda Margareta Hammar Bosatta i Moviken
Elsa Linnéa 23/9 1915 Utfl t. Sthlm 1941
Erik Hilding 21/4 1918
Ella Margareta 15/8 1919 Utfl.t. Trönö 1919
Ester Maria 19/12 1920 Utfl. t. Sthlm. 1944
Elin Gunborg 4/10 1922 Gift 1945 m. Gustaf Ingvar Westerberg i Bricka
Märta Alice 16/9 1924
Aina Elisabet 12/7 1926 Utfl. t. Sthlm. 1945

Sonen Sigfrid gifte sig den 11/8 1935 med Ingrid Hansson född 15/10 1913 på änkehemmet i Moviken. Tillsammans med hennes dotter Vivi född 30/3 1930 bor de på änkehemmets övervåning till slutet av 30-talet då de flyttar till Tuppgården i Moviken. 1940 tar över arrendestället i Anderbo efter Hulda och Axel Wiberg.

De innehar jordbruket till 1950 då Johan och Elma Gill tar över driften.

– 13 N 24 – Johan och Elma Gill lämnar sitt arrendejordbruk i Fönebo och 1950 tar de över arrendet i Moviken Fösta tiden fick de bo i herrgårdens annex medan arrendebostaden blev renoverad och moderniserad. Även lagården blev moderniserad och logen fick höhiss. Jordarealen 27,5 har.

Johan född 24/5 1911 i Norrbo Gift 25/9 1938 med Elma Lindgren född 11/3 1913 från gård 41. Ett barn. Börje född 10/2 1941.

1963 var kor och jordbruk över för Johan och Elma. Nu var det Friggesund och en helt ny livsmiljö som gällde. Ny arrendator i Moviken blev Axel Jonsson

– 7 A 13 – 1963 tar familjen Axel och Märta Jonsson över arrendet i Moviken. De kom från Fönebo där de innehaft ett arrende sedan 1958 och dessförinnan hade Axel drivit sin fars arrende i Frisbo.

Axel Jonsson född 16/6 1915 i Frisbo. Berg – Axel kallad efter födelsegården. Gift 17/4 1940 med Märta Henriksson född 15/9 1918 i Jarse i Skärås.
Två barn:
Gunhild 14/9 1936 Bosatt i Iggesund
Lilly 9/11 1942 Bosatt på kungsholmen i Stockholm.

1974 avvecklade de arrendet och flyttad till Västansjö. Axel avled 23/3 1976 och Märta flyttade till Henry Sundbergs gård 59, i Stånka.

Arrendet togs över av Martin Åslin född 23/9 1943 i Gnarp och Britt Wallin född 17/11 1942.
Två barn:
Agneta Elisabet 10/10 1965
Tony Karl Arne 19/5 1968

Marin Åslin berättar att de flyttade ut före jul 1990.

Våren 1991 säljer bolaget fastigheten till  Ingela Olsson f. 7/4 1964 och Hans Ångman f.22/11 1960 

Paret separerar. Ingela med barn bor kvar och 2002 köper och flyttar 700911 Per- Arne Olsson in i huset.

Efter en tid blir Ingela och Hans Larson kära i varandra och i bästa samförstånd gör man ett beundransvärt byte.

Hans Larsson född 590504 flyttar in och tar över huset och Per – Arne Olsson flyttar ut och tar över Hans Larsons hus 26. Allt skedde 2007

mov-135-landbonns

F d, Oxstallet till vänster och landbons till höger, våren 2015

 

Stånka

 

mov-063-karta-1856
Karta över Stånka från 1856

mov-060-stonka-karta

Ekonomisk karta från 1950-talet

Gård 57. Hanssons

Moviken 213
1:4

Ett av få hus som från början verkar vara byggt för bara en familj. Ladugården som hörde till huset låg strax till höger om nuvarande uthus med gavlar i norr och syd. Här som på många andra ställen var tillgång på vatten ett ständigt problem. Det grävdes en stensatt brunn nedanför gården alldeles intill vägen. Den är numer igenfylld med stenar.

När den inte gav tillräckligt tog man vatten från det lilla vattenflöde som rinner ner väster om gården.

– 14 H 14 – Trädgårdsmästare Hans Andersson född 30/5 1846 i Vånga i Ög. Gift 17/11 1878 med Margareta Christina Norin född 17/10 1853 i Anderbo.
Fyra barn:
Emma 5/9 1879 gift 1905 m Evert Gustafsson Bosatta i gård 39.
Pehr Enoch 17/10 1880 Gift 1907 m. Nanny Edlund Senare bosatta i den här gården.
Henrik 31/8 1883 – 28/7 1903
Agda 17/4 1891 Gift 1913 m. Lars Olsson fr. Hästnäs. Bagare i Skålsvedja
Trädgårdsmästare Hans Andersson avled 17/2 1928 och han hustru avled 18/6 1932

 

mov-054-hansons
Hanssons gård. Fr v Per Enock f 1880, Emma Kristina f 1879, Hans Andersson f 1846, Margareta Kristina f 1853, Ada f 1891.

Sedan paret Andersson avlidit inflyttar sonen Pehr och hustrun Nanny från hus 59. Pehr som var kunnig med de mesta lät bygga om huset till det utseende det haft fram till de att Bernt och Ingrid Stolt köpte fastigheten.

 

-14 H 18 – Pehr Hansson 17/10 1880 – 28/4 1958
Gift 28/12 1907 med Nanny Edlund 21/12 1883 – 9/11 1975 från Moviken.
Fem barn:
Elsa 28/6 1907 Gift 1930 med Karl Sundin född 1900 i Moviken
Gösta 24/10 1908 Gift 1938 m. Marta Jonsson f. 1917 i Norrbobyn. Bosatta i Skålsvedja
Sigge 22/7 1910 Gift 1944 med Svea Louise Hedman från Ängebo
Siri 8/12 1911 Son. Ove 14/8 1935
Emma 13/6 1914 Utfl. t. Bergsjö 1934

mov-147-g-h-son

Gösta Hansson med Naimi på armen

Sedan Pehr Hansson avlidit 1958 flyttar sonen Sigge hit. Han inreder kallvinden till en beboelig övervåning. Siri Hanssons son, Ove Hansson bodde i Bergsjö i två år. Där gick han första och andra klass i skolan men kom sedan att bo här under sin uppväxt för att slutligen köpa fastigheten 1978.

– 14 H 22 – Sigge Hansson 22/7 1910 – 21/7 1985 Gift 5/11 1944 med Svea Louise Hedman född 3/1 1924 från Ängebo Den 11/3 – 1960 skiljer sig paret och Sigge blir sambo med Marta Holm som blivit änka efter Eskil Holm från masgården 39.

Sigges son Lars Birger Roland 29/5 1942 Utfl. t. Arbrå 1914
Ola 11/12 1947

Sigge Hansson avled den 21/7 1985 och Marta Holm flyttade till en lägenhet i Friggesund där hon avled 30/6 1998.

mov-058-ove-hansson

Ove Hansson

 

1978 köptes fastigheten av Siris son Ove Hansson. Han avled i Delsbo under Maj månad 2010

1992 säljer han fastigheten till Torbjörn och Elisabet Ekblom.

1997 säljer de huset till Åke Jonsson och Josefina Persson.

År 2000 säljer de huset till Bernt Leopold och Ingrid Stolt.

mov-055-stolt

Bernt Stolts 70-års dag

Konsulten, hembygdsforskaren och skribenten Bernt Leopold Stolt 20/7 1933 – 22/1 2004

2004 säljer Bernt Stolts dödsbo huset till författare Sören Olsson och kompanjonen Anders Jakobsson bolag, ”Behov, lust, intresse, skoj, skratt, Bliss AB”.

Nuvarande ägare sedan 2009 är Stig Jansson född i Ljusdal 24/6 1946 och Lena Pettersson född i Härnösand 18/10 1956. De är bosatta på Bergsunds strand 40, på Södermalm i Stockholm.

mov-138-stoltens

Moviken 213, sommaren 2015

 

Gård 58. Bygget/Bruksgården

Moviken 217
1:8

Det första huset var byggt för två familjer Grannen Per Hansson född 1880 kallade huset för bygget. Han hade sett hur litet det var från början och hur stort det sedan blev, berättar barnbarnet Ove Hansson. Enligt 1882 års karta låg det första huset högre upp än vad nuvarande hus gör.

1907 blev det gamla huset ersatt av en modernare fastighet med järnspisar och byggd i två våningar för fyra familjer.

Två av lägenheterna hade ingångar från husets gavlar medan vindsvåningarna hade ingång från husets baksida. Lägenheterna bestod av ett rum och kök.

 

mov-056-bygget

Hus 58 i Stånka. Hanssons lagård skymtar till vänster i bild.

 

Ovanför huset låg ladugårdslängan med uthus och vedbodar. Vatten tog man från en källa som låg en bit upp i skogen. Från den källan leddes vattnet genom stockledningar till två uppståndare på gården, en vid varje gavel. Från den östra uppståndaren gick ledningar vidare till hus 59 liksom ner änkehemmet på andra sidan vägen.

Sydväst om gården med gaveln mot vägen låg, Hanssons (57) ladugårdsbyggnad. Av någon anledning fick Isidor Öberg ha sina kor där.

1958 – 59 blev huset renoverat och moderniserat med vatten och avlopp, badrum och toalett.

Västra lägenheten
Ca 1907

– 60 D 1 – Sedan hustrun avlidit den 14 januari 1920 inflyttar Erland Andersson f. 21/2 1866 och sonen Herrman från gård 16 till den här gården. Den 29/7 1923 gifte Erland om sig med Katarina Larsson född 19/2 1894 från Sörgimma.

Erlands son Herrman 26/6 1901 G. 1931 med Olga Erlandsson. Omkring 1933 flyttar familjen härifrån till Spålbacken hus 43.
Gemensamma barn:
Svea 8/2 1924 Utfl. t. Hälsingtuna 1940
Sven 5/12 1927 Gift med Gerd Glad från Slättjärn Bosatta i Sörforsa
Anna –Lisa 15/8 1929 Änka efter Berglund. Bosatt i Fagerfall

– 26 A 49 – Evert Gustafsson född 31/12 1882 i Moviken. Gift 11/6 1905 med Emma Hansdotter 5/9 1879 i granngården 57.
Fyra barn:
Göta Vilhelmina 18/11 1905 Utfl.t. Hudiksvall 1925
Svea Margareta 17/9 1907 Två barn Utfl. t. Sthlm. 1934
Lilly Maria 31/8 1910 barn Inga-Lill, Lars Evert, Karl Ove, Bengt Åke Hill Gård 60 i Stånka
Emma Kristina 27/5 1921 G. 1943.m. Herbert Wedin chaufför i Strömbacka. Barn Ulla.
Evert Gustafsson blev Movikens siste masmästare. De flyttar sedan till Masgården 39

 

– 19 B 36- Hjalmar Persson -Ledig född 16/7 1907 i Moviken. Gift 27/11 1938 med Hulda Eriksson född 29/6 1912 i Backmo, Norrbo.
De flyttade hit från Brånan omkring 1938 och flyttade härifrån 1950 då de flyttade till Hudiksvall
Två barn
Inger 5/6 1938 Hon bor i Ljusdal
Monica 26/11 1942 Hon bor i Hudiksvall

– 26 A 55 – Isidor Öberg född 16/7 1900 från gård 56 Gift 27/6 1937 med Hildur Sundman född 10/9 1898 i Idenor.
Barn:
Bernt Prins 23/6 1929 son till Maurits Prins . Utfl. t. Ösmo 1946
Britt 12/12 1938 Bodde en tid i Vitkasern med sin man Leif. Hon är bosatt i Norrbobyn

När Fam. Öberg flyttade in var lägenheten nyrenoverad. De bodde tidigare på andra sidan huset. 1965 flyttade de till Kapten Schmidts hus 42.

Följande personer bodde här under 1970 och 1980 – talet.

Lestander Karl Ingemar född 25/4 1935 i Arjeplog, Norrbotten
Lestander Rut Elsy Marianne född 1/10 1941 i Sorsele, Västerbotten
Lestander Anders Ingemar 17/8 1964 i Arjeplog, Norrbotten
Lestander Eva Maria 27/3 1970 i Arjeplog, Norrbotten

Nordkvist Jonas Leonard född 24/2 1923 i Bräcke, Jämtland
Persson Gertrud Lucia född 24/10 1925 i Kall Jämtland

 

Åke Lindgren född 5/9 1946 i Högmyra gård 24, var den siste hyresgästen i det här huset. Han flyttade 1988 till f.d. pensionärshemmet 19, där han fortfarande bor.

1988 köptes huset av Uno Lind från Fönebo. Det var han som gjorde om det till ett enfamiljshus

 

Takvåningarna
Takvåningarna bestod av två lägenheter. Rättare Västberg bodde i den östra våningen.

– 30 L 2 – Rättare Martin Vestberg född 24/5 1898 i Delsbo. Gift 12/6 1920 med Anna Matilda Strömberg född 23/9 1895 i Delsbo. Harald Brodin berättar att Västberg trots att han var tjänsteman, hade han alltid tid att ägna mycket kraft åt fotbollen. Han var tränare, lagledare, matcharrangör, materialförvaltare m.m. Familjen flyttade senare till Strömbacka
Två barn.
Irma 28/8 1920 G 1945 m Herman Brant chaufför på Strömbacka
Einar 22/5 1922 chaufför

Som vuxen kom Einar Västberg att bo här. Han var då privatchaufför åt bruket med vita handskar och reglementsenlig klädsel

– 43 E 2 – I en av takvåningarna bodde Erik Persson, atleten kallad, när han under ett femtontal somrar körde båtar på Dellarna i första hand bolagets båt Tamm som han tog över befälet på 1934, efter kapten Emil Schmidt som då gick i pension. Erik var gift och bosatt i Björsarv men cyklade till och från Moviken varje vecka under alla år som befälhavare på Tamm.

1953 köper Persson gård 44 på Brånan som de flyttar till och innehar till mitten på 1960 – talet då de flyttar till Forsa.

Erik Persson föddes 1885 på Born, nära Frisbo. Han blev senare känd som ”Börekken” eller atleten.

Erik var bara 15 år när han slet som en hel karl och bar järn 12 timmar om dagen vid smedjan i Strömbacka. När han var 17 flyttade han med familjen till Malmberget för att bli gruvarbetare. 1907 kom en cirkus till Malmberget med världens starkaste man. Det utlovades 200 kronor till den som kunde lägga ner den väldige bjässen. En utfästelse som cirkusdirektören fick ångra när Erik kastade jätten i golvet. Under ungdomsåren uppträdde Erik som atlet och elitbrottare. En stor prissamling visar hans oövervinnerliga framfart. Efter en tid övergick Erik till sjömansyrket och 1922 avlade han examen i Härnösand och fick skepparbrev. Han hade då seglat på många av jordens hav och varit med på många spännande och dramatiska upplevelser. 1924 bosatte han sig med hustrun Helga och barnen i Björsarv. Under 15 somrar var han kapten på ångbåten Tamm som trafikerade Dellarna. 1953 sålde de torpet Björsarv och flyttade till Brånan i Moviken och därifrån flyttade sedan till Trogsta i Forsa. 1972 flyttade paret in i en pensionärslägenhet i kyrkbyn i Bjuråker. 1973 avled Erik och 1980 avled Helga. De fick sex barn: Clary 1906, Evald 1913, Helge 1915, Vera 1917, Millard 1924 och Harry 1928

En sommar fick svågern Björn –Erik Höijer bo i den här lägenheten medan han gjorde ett reportage om bygden. Resultatet blev publicerat i Svenska Turistföreningens årsskrift 1965.

– 46 B 10 – Karl Hill född 4/7 1914. Kalle var född och uppväxt vid Hilltjärn mellan Strömbacka och Frisbo. Han var bror med Lars på andra sidan vägen. Kalle flyttade sedan till Vitkasern gård 33, där han avled 5/9 1966.

 

Östra lägenheten

Abel Nordahl född 1863 i Ore i Dalarna Gift med Augusta Vilhelmina Karlström född 1867 i Valbo i Gästrikland. Abel Nordahl var kapten på ångbåten Tamm innan Emil Schmidt kom till Moviken.
Barn:
Ernst Johan 1887
Elvira Kristina Vilhelmina 1888
Abel Konrad 1890
Augusta Elisabeth 1891
Karl Gustaf 1893
Jenny Maria 1897

Troligtvis avflyttar Fam. Nordhal när sommarsäsongen år 1900 var över. Möjligen flyttade de till Skräckle i Ljusdal.

-12 C 12 – Edvin Wikberg. ”Tupp- Edvin” kallad, född 13/9 1898 i Tuppgården 12. Gift 16/10 1926 med Alma Åkerlund född 12/1 1906 i Anderbo. Edvin bodde och arbetade större delen av sitt liv i Moviken och 1950 flyttade han till Iggesund medan hustrun Alma bodde kvar.
Sommaren 1935 flyttar fam. Wikberg till Högmyra
Barn:
Harald Johan 5/11 1925 – 29/1 1926
Alf 1/7 1931 gift med Hilda Berglöv från Näsviken. Bosatta i Iggesund
Allan 2/5 1935 – 1/8 1999

– 26 A 55 – Isidor Öberg 16/7 1900 – 9/12 1980 från gård 56. Gift 27/6 1937 med Hildur Sundman 10/9 1898 – 10/11 1977 från Idenor
Barn:
Mauritz Prins 23/6 1929 Utfl. t. Ösmo 1946
Britt 12/12 1938 Hon bodde med sin man Leif i Vitkasern Nu bor hon i Norrbobyn

Fam. Isidor Öberg flyttade från den här lägenheten till lägenheten på andra sidan, för att därifrån flytta till kapten Schmidts hus 42. När de blev gamla flyttade till pensionärshemmet i Friggesund där båda fick sluta sina dagar.

Från gård 24 i Högmyra inflyttar fam. Lindgren till den här lägenheten Första tiden bodde de i lägenheten på andra sidan huset. Då bodde Isidor Öberg i den här. När den här lägenheten skulle repareras flyttade Öbergs över till andra sidan och Gunnar Lindgrens familj flyttade till Brånan gård 44 medan reparationen pågick.

1977 köpte Bertil Larsson fastigheten av Iggesunds Bruk
Bertil Larsson född 28/4 1930 i Holm, Medelpad Gift med Maja –Lisa född 27/5 1932 i Stöde, Medelpad. Sonen Hans född 4/5 1959. De flyttade sedan till gård 26

1979 Köper Gunnar och Maria Lindgren fastigheten av Bertil Larsson

– 42 D 18 – Gunnar Lindgren född 17/11 1914 hos Uddses gård 41 Gift 19/5 1945 med Maja (Maria) Juntonen född 3/8 1922 i Uleborg i Finland. Infl. 1945.
Barn:
Esa 31/5 1943 gift med Elisabet. Bosatta i Högmyra gård 23
Seidi 28/9 1945 i Högmyra gård 34 Gift med Uno Andersson fr. Frisbo. Bosatta i Friggesund
Åke 5/9 1946 i Högmyra gård 24 Vid den här tiden bor han i husets västra lägenhet.
Karl-Göran 12/5 1948 Bosatt i Stockholm
Heikki 8/4 1951 Bosatt i Ljusdal
Peter 5/2 1960 Bosatt i Iggesund
Gunnar Lindgren avled 1/11 1987.

1988 säljer Maja Lindgren fastigheten till Uno Lind från Fönebo. Uno byggde om huset till ett enfamiljshus där västra lägenhetens kök blev ombyggt till tvättstuga. Unos familj bestod av Kerstin Möller och sonen Pierre.

År 1990 säljer Uno huset till familjen Jan Jansson och Carina Jansson Sjöberg.
Jan och Carina skilde sig och Carina gifte om sig med Tommy Rådström som ägde Herrgården i Moviken.

1995 säljer Jan Jansson huset till blev Tommy Persson och Harriet Wall med barnen Jimmy, Linda, Evelina och Joel som bor här till hösten 2003 då de säljer huset till nuvarande ägare familjen 500725 Christer och 541122 Maria Bäcknert. De blev ägare till huset 2004.

Stånkas gemensamma mjölkbrygga stod vid vägkanten nedanför huset.

 

mov-083-sundbergs

mov-136-butik

Moviken 219, med Annelie Nordströms lilla välfyllda butik.

Gård 59. Sundbergs

Moviken 219
Moviken 1:9

 

Fastigheten byggdes i två våningar för två familjer. Byggår är 1929 enligt tidigare ägare Ingegegerd Sundberg. Värdår är 1940. Ovanför huset till vänster, låg den gemensamma ladugården. På gården fanns en vattenuppståndare med gemensamt vatten från grannfastighetens källa. Vattnen leddes genom borrade trästockar.
Vid renovering har det visat sig att huset blivit förlängt och tillbyggt och kanske har det legat ett ännu äldre hus här tidigare? Platsen är

Kläder och mattor tvättades vid en eldstad på södra sidan av landsvägen strax intill den kallkälla som finns där. Både källan och tvättplatsen finns kvar väl gömd i buskaget.

Västra lägenheten

– 46 E 5 – Per Daniel Stolt 19/1 1872 i Lia. Gift 27/11 1898 med Maria Högberg 29/1 1878 från Furuberg.
Fyra barn som vid den här tiden är utflugna.
Heribert 7/4 1899 G.1934 m.Erika Edlund Ett barn. Bosatta i gård 62 Utfl. t. Solna 1939
Per – Georg 30/11 – 25/5 1930
Gunborg Edit Katarina 23/11 1902 Utfl. t. Forsa 1936
Gerda Kristina 24/4 1905 Två barn. Bernt 20/7 1933, Gun Inga-Lisa 22/7 1940

Bernt Stolt 20/7 1933 växte upp här med sin morfar P D Stolt och mormor Maria Stolt. Maria avled 22/2 1946 och Per Daniel 19/11 1956.

Bernt fick ett starkt intresse för hembygden som han skildrade i många tidningsartiklar och i böckerna, Tider som varit och Dellenbygdens rike. Han återkom till Moviken gård 57 där han tillbringade sina sista år i livet.

Från Pikula gård 29 inflyttar Pehr Erik Pihl som på gamla dar fick hjälp och omsorg av Frida och Reinhold Fernström vars mor var syster med Pehr Erik Pihl.

– 21 A 6 – Pehr Erik Pihl var född 16/7 1859 i Ängesholm Han var jordbruksarbetare, liten till växten och försynt säger Harald Brodin.

Våren 1968
– 12 A 18 – Våren 1968 inflyttar från Lingåsen i Skärås skogsarbetaren Henry Sundberg 19/3 1917- 25/12 1994 och hans hustru Signe Jonsson 18/4 1923 – 14/10 1969 från Ängesholm. (10C28)
Barnen var utflugna när de flyttar till den här fastigheten.
Barn:
Sören 1/10 1938 Bosatt på Lingåsen i Skärås. Sedan 2010 är Sören bosatt i Friggesund.
Stig 21/2 1940 – 21/6 2001
Ingegerd 10/12 1943. Hon kom 2005 att bli bosatt här och ägare till fastigheten. Gerd avled 25/8 2011
Tord 2/6 1945 Tunnelbaneförare. Bosatt i Stockholm

1979 fick Henry Sundberg köpa fastigheten av Iggesunds bruk och sedan 2005 kom dottern Ingegerd att bo här. Med hjälp av sina kreativa barn har hus och tomt blivit vackert pyntade och är nu en fröjd att se för alla som åker förbi. 

Sedan sommaren 2013 bor och ägs fastigheten av Gerds dotter Annelie och hennes man hovslagare Tommy Nordström.
Annelie född 15/9 1968 och Tommy Nordström född 27/1 1971, och deras son Mathias född 2/9 1993.
Sedan juli 2014 har Annelie en liten gårdsbutik och webbshop som heter virrhöna som verkligen är värd att besöka.

Är du medial, är den här platsen troligen något utöver det vanliga.

 

Östra lägenheten
– 14 H 18 och 22 – Pehr Hansson född. 17/10 1880 Gift 28/12 1907 med Nanny Edlund född 21/12 1883 i Moviken. Per och Nanny flyttade sedan till Gård 57

Sigge Hansson 22/7 1910 – 28/7 1985 från gård 57. Gift 5/11 1944 med Svea Hedman född 3/1 1924 från Ängebo
Barn.
Lars Birger Roland 29/5 1942
Ola och Ingrid
Siri 8/12 1911 med sonen Karl Ove 14/8 1935
Emma 13/6 1914 Utfl. t. Bergsjö 1934
När Ove blev sju år flyttar han till Bergsjö där han går två år i skolan. Tredje klass och vidare går han i Moviken, och bor då i gård 57.

1972 inflyttar Henry Andersson född 11/4 1929 från Naggen i Torp och hans hustru Ellen Mattson född 29/6 1935 Torp i Medelpad.

1976 – 77 flyttade de till gård 30 i Pikula som Henry köpte två år senare.

Nästa hyresgäst efter Henry och Ellen var Märta Jonsson.

Märta Jonsson född 15/9 1918 i Järse i Skärås. Märta och Axel var arrendatorer i Moviken mellan 1963 och 1973. Därefter flyttade de till Västansjö, men sedan Axel avlidit 1976 flyttade Märta hit. Hon bor här till 1983 då hon flyttade till Friggesund.

mov-085-stånka

Gård 60.  Änkehemmet – Stånka

Moviken 216
1:7

Flygfoto 51

Platsen var en stenig björkbacke när huset byggdes har Per Hansson berättat för barnbarnet Ove Hansson. Men 1882 års karta visar att det möjligen stod en större lada eller loge alldeles vid vägen på den här platsen. Den kan också ha legat ett stycke österöver det är inte helt lätt att avgöra.

1920 när gården byggdes blev den kallad för Stånka skriver Ossian Friberg. Vem det var som stånka, och varför, får vi troligen aldrig veta. Namnet kan även ha något med kärlet ”stånka” att göra

Huset byggdes som ett hem för änkor. Det är tydligt att det fanns ett behov av ännu ett änkehem vid den här tiden.

Två matkällare under huset med plats för två hushåll i varje, skvallrar om att huset var byggt för fyra änkor som hade varsina rum och ett gemensamt kök.

Dricksvattnet tog man från en uppståndare på gården. Någon brunn fanns inte utan det gick en borrad stockledning från en källa ovanför gården på andra sidan vägen. Vintertid frös vattnet vilket var ett återkommande problem med att tina upp den frusna uppståndaren.

Huset upphörde som änkehem sedan Mas – lotta avlidit 1945

Till huset hörde en stor vedbod som låg väster om gården med gaveln mot vägen.

Åkermarken öster om huset kallades för ”Öbergshagen ” och åkermarken på berget för ”bergtäkta” . Området ner mot masugnsbäcken kallades för ”stortäkta”,

 

Två av de änkor som bodde här:

– 22 E 3- När Adolf Nyström avlidit 24/8 1938 flyttade hans hustru Sara född 11/12 1859 till det här huset. Knappt ett år senare avled hon den 31 maj 1939.

– 46 C 1 – Mas – lotta, eller Charlotta Sjöholm född 2/7 1875 Gift med ”Kottran” Andres Petter Söderström på Strömbacka. När han avled 2/9 1929 flyttade hans änka hit. Mas – Lotta fick troligen sitt namn efter sin far masmästare J A Sjöholm som bodde i masgården.. Mas –lotta avled 13/3 1945.

Efter Mas –lottas bortgång finns det inte längre något behov av ett änkehem.
Huset blev ombyggt och uthyrt Lars Hill

– 46 B 17 – Lars Hill född 2/3 1916 i Strömbacka. Gift 14/7 1946 med (26A62) Lilly Maria Gustafsson född 31/8 1910 i Moviken (tidigare g. o. skild) De flyttar i här troligen 1946
Barn:
Inga Lill 16/5 1942 Hon är bosatt i Hudiksvall
Lars Evert 22/8 1945 Han är bosatt i Hallstahammar
Karl Olof 26/12 1946
Bengt Åke 13/9 1949 Han är bosatt i Ramnäs

På 1960 talet flyttar fam. Hill till Ramnäs i Västmanland

Nästa familj var Söderlunds som först hyrde, men omkring 1961 fick de köpa huset. Då var vattentoalett redan indragen. De hade tidigare bott i Pikula gård 30, och dessförinnan i Gills hus i Fönebo.

Lars Söderlund 21/12 1927 – 27/1 1986, från Hassela. Gift 28/10 1951 med Britt Söderlund 1/6 1932 -23/3 1997.
Barn:
Kjell 15/4 1953 Bosatt i kyrkbyn i Bjuråker
Glenn Peter 20/7 1955 Bosatt i Hudiksvall
Eva Anita 12/6 1960 Bosatt i Hudiksvall
I januari 2001 sålde Britt Söderlunds dödsbo huset till nuvarande ägare 661010 Kristina Westerback och 651023 Melusi Ngwenya.

mov-087-sigges-garage


Gård 61. Sigges Garage

 

Pehr Hansson var en person som kunde det mesta. Han byggde det här huset för att starta en liten verkstad för reparation cyklar och liknande. Sedan tog sonen Sigge över verksamheten. Sigge förlängde huset mot öster och gjorde en trappa upp till övervåningen som även fick fönster och inredning. Ingången var från början från gatan men Sigge byggde till dubbla garagedörrar på gaveln. Han kallade sin verksamhet och för ”Sigge Hansson MCV Moviken”, vilket står tryckt på ett kuvert som han avsänt.

Peter Lindgren köpte huset av Sigge Hansson. Han sålde det till Uno Lind som överlät det till Tommy Persson som ägde/hyrde det mellan 1995 och 2003. Han öppnade en liten verksamhet i huset som han kallade för ”Lilla Butiken”. Här gick att köpa mjölk, smör, pålägg, glass, dricka och godis.

En trappa upp fanns även en liten loppmarknad.

Huset har ingen egen fastighetsbeteckning då det stått på bolagets mark. År 1991 köpte Lars Bergström all odlingsmark (inkl. den garaget står på) av bolaget med därpå befintliga byggnader med några undantag. Bl.a. det här garaget som det är oklart vem som äger.

Grinden över vägen

Åren 1911 och 1912 pågick bygget av den här vägen till Fönebo.

Ett tiotal meter bakom Sigges verkstad fanns en grind över vägen. Den fanns kvar fram till 1950 – talet. Det fanns två liknande grindar i Fönebo. En var i början av byn i backen ovanför skogvaktans och den andra vid båthamnen efter uppfarten till byn.

Åke Lindgren berättar att när han och andra barn var grindvakter i Stånka kunde de få några tvåöringar eller femöringar ibland mer. Men det fanns också de som inte betalade någonting alls.

mov-057-bolins

I bakgrunden kan vi se en skymt av Bolins på berget. Kortet är taget från masugnen med lagården nedanför.

Gård 62. Bolins

Det har huset låg synnerligen vackert med utsikt över både Öbergs tjärn och Moviken. Den bördiga åkermarken sträckte sig både väster och öster om gården, men nu växer det femtiårig granskog på den förut uppodlade marken.

Vem kan ligga bakom namn som Öbergstjärn, Öbergshagen och Öbergstäkterna? Alla tre platserna inramar den här gården. Tjärnen ligger några hundra meter öster om gården, Öbergs täkter utefter sjöstranden och Öbergshagen nedanför huset vid Stånka. Namnen är ju gamla så det måste vara en person som funnits med från masugnens början. Samtidigt kan man undra varför man bygger en gård så här långt ifrån masugnen om det var där Öberg skulle arbeta.

Anders Öberg var kolare i Moviken vid masugnens barndom. Han kunde dessutom kola, vilket var en bristvara vid den här tiden, vilket förklarar bostadens placering.

Han blev troligen hänvisad den här platsen i skogen av rent praktiska skäl. Här bodde han nära sina milor men hade ändå nära till masugnen dit kolet skulle levereras. Det här är en kvalificerad gissning men stämmer antagandet var det här som Anders Öberg bodde, och efter närmare 50 strävsamma år kom naturligtvis hans namn att förknippas med det som varit hans domäner, Öbergstjärn, Öbergstäkter och Öbergshagen nedanför vid Stånka.

Anders Hansson – Öberg

– 26 A 5 – Anders Hansson – Öberg 7/7 1774 – 29/8 1850, från Hedvigsfors. I Hedvigsfors var hans far och bröder kolare och hyttarbetare.
Gift 3/11 1799 med Maria Christina Wård 16/4 1774 – 9/4 1845 från Hedvigsfors.
Två barn:
Catarina 6/2 1804 Gift 1833 m. Pehr Andersson – Blomberg. Mjölnare i Moviken Ett barn
Anders 20/5 1812 Gift 1837 m. Sigrid Berg Bosatt i Fönebo

Ovannämnda Catarina 6/2 1804 – 16/4 1871 gift med mjölnare Blomberg tog kanske över den här bostaden när hennes föräldrar inte orkade längre.

– 21 U 7 – Mjölnare Blomberg var född 17/8 1800 i Fönebo. Han avled efter sviter av en amputerad arm 17/10 1861. Deras enda barn Inga Christina född 24/12 1833 Gift 1855 med masmästare Johan Sjöholm

Olof Bolin
– 4 Y 17 – År 1894 inflyttar till Moviken Olof Bolin 29/6 1853 – 24/3 1932, född i Norrbo Gift 25/1 1880 med Anna Pehrsdotter 9/6 1850 – 30/4 1932, född i Bästdal i Norrbo.

Olof Bolin har givit namn åt den här platsen och det är troligt att även berget (Bolinsberget) syftar på honom.
Tre barn:
Olof 21/11 1879 utfl. t. Bergsjö 1903
Brita Margareta 22/2 1881 – 27/6 1903 G.1899 m Karl Hellström Fyra barn
Per Erik 22/7 1891 – 16/4 1902

Olof hade ett av de smutsigaste jobben på bruket. Han var kolfatare. Att fata kol innebar att lassa kol i kärror i kolhuset. I kolhuset tömdes kolstigar från en lastbrygga som låg 8 -10 meter ovanför kolfatarna. Koldammet trängde in under kläderna och gjorde arbetarna genomsvarta till oigenkännlighet. Det var inte tal om att tvätta sig varje dag utan ev. fick det bli i slutet av veckan.

-9 Å 65 – Olof Olsson Sved född 27/11 1879 från Norrbobyn.
Gift 28/11 1903 med Anna Grill född i Bergsjö 21/6 1877 .
Barn:
Erik Helmer 8/4 1900 Utfl. t. Bergsjö 1914
Linnea 7/8 1904
Einar 29/5 1908 G. 1937 m. Gerda Andersson Bosatta i Fönebo.
Hulda 13/12 1913 – 25/1 1919

På 1930-talet flyttar de till Brånan gård 47

– 46 E 7 -Några år bor här Herbert Stolt född 7/4 1899 i Källsjöbygget.
Gift 19/7 1924 med Erika Edlund född 27/9 1900 i Moviken

1939 flyttar familjen till Solna. Paret separerade 1948 och Erika gifte om sig. Hon blev änka 1972 och Erika Tingberg avled 25/12 1983 i Ljusdal. Herbert avled i Stockholm 23/1 1970. Deras enda barn Richard född 1/9 1921, blev änkling 1988 och avled 28/1 1993 i Matfors

Därefter torde ingen bofast ha bott på den här platsen. Vad som hände med alla byggnader är oklart, men Haldor Hansson, som växte upp i Moviken, minns att det var auktion här, om det var efter Bolins eller efter Stolts är oklart.

Ove Hansson som växte upp i Stånka minns hur det såg ut här när hans morfar, Per Hansson slåttade de långa täkterna nedanför och bakom gården. På gårdsplan fanns en djup grävd brunn som idag är stenad och överväxt. När virket över den öppna brunnen började bli murket insåg man att en djup brunn var alltför farlig för både människor och djur därför blev den igenfylld. Öster om gården låg lagårdsbyggnaden med fejset närmast huset. Där fanns plats för ett par tre kor och en häst. I andra änden fanns en loge för hö, körredskap och dass. Möjligen fanns det en uppkörsbrygga på östra gaveln. Ingångar till loge och fejs var från norr och gödselhögarna mot berget. Norr om huset låg vedbod och jordkällare. Ett stycke ner utefter åkern låg en hölada. Jordkällaren är raserad eller riven. Grundstenarna som gården har vilat på finns ännu kvar, men av ladugården återstår endast den del som var byggd av slaggsten. Hela byggnaden stod kvar till i början av 50 –talet berättar Åke Lindgren som visat runt på platsen.

Gården revs för att bli sommarstuga till någon brukstjänsteman i Iggesund skriver Ossian Friberg.

mov-081-bolins

2015 är det bara rester efter fejsbyggnaden som finns kvar. Bostadshuset låg något framför och strax till höger om fejset.

mov-080-bolins

Det gröna fältet mitt i bild var gårdsplanen framför huset och de omkullvräkta stenarna är en del av husgrunden. Åkermarken som låg framför gården och som sedan blev igen planterad  – har nu har avverkats. Det gör att vi kan få en liten aning om hur vackert den här gården verkligen låg när allt var öppen åkermark. Till vänster bakom fotografen ligger slaggstensruinen efter fejset.  I början av 2000-talet fanns den gamla vägen hit ännu kvar. Då såg man diken utefter efter åkrarna och rester efter fastbandshagar, allt är nu skövlat och borta.

Isidors lada
Strax bakom verkstan går en väg ner mot täkterna och Isidors lada. Där förvarade han hö och olika åkdon och redskap. Ladan är nu totalt förstörd. Under bråten kan man skymta en åksläde. En snabbåkande släde med körpall som bl.a. användes vid färder till julottan. Då var hästarna smyckade med bjällerkrans och längs vägen anslöt sig fler och fler till det att man var en lång karavan när man kom fram till kyrkan.

Isidor Öberg hade en liten handdragen flakvagn som han använde när han hämtade hö till sina kor i Pehr Hanssons ladugård 57. Vagnen är borta men det smäckra hjulparet efter den står ensamt övergivet utanför ladan

 

Sammanställningen är på intet sätt slutförd utan ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på.

Rätta för oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Moviken ännu bättre. Har du dessutom egna minnen att berätta om, vill vi att du vänligen hör av dig till Dellenportalen nedan.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2008 av Åke Nätterö


Moviken del 1 – Tillbaka till toppen – Moviken del 3

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

6 comments

  • Hej Åke !
    Hur gammalt är fotot på hus. 56…. ” Landbonns ” ( när blev det fotat )
    Mycket fina bilder du lagt ut.
    hälsn. Ingrid från Sundsvall

    • Åke Nätterö

      Hej Ingrid.
      Bilden på landbonns togs i slutet av 40-talet, 1948 eller 49.
      Tack för berömmet det var snällt sagt.
      Hälsningar
      Åke Nätterö

      • Hej !
        Tror du huset (” lannbonds”) såg ut så, redan början av 1900-talet? huset finns inte med i bild som det ser ut idag…
        hälsn. Ingrid B.

        • Åke Nätterö

          Hej.
          Hur huset såg ut från början vet jag inte. Men nu finns det en bild hur huset ser ut idag.
          Hälsningar
          Åke Nätterö

  • Mattias lindgren

    Kul att läsa om släkten 🙂

    • Tack för det Mattias. Har du kollat skol-och konfirmationskort? Finns alla med eller saknar vi några namn eller kort?
      Åke Nätterö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *