Dellenportalen har samlat Uppgifter och bilder om skolor i Norrbo från intervjuer, privatpersoner,böcker, olika arkiv, Bjuråker – Norrbo skolinventering och inte minst bilder från Dellenbygdens Fotoklubb.
Böckerna om Bjuråker – Norrbo skolors historia, finns att köpa på biblioteket i Friggesund och vid Bjuråkers Forngård. Böcker med enbart skolkort finns bara att köpa på biblioteket i Friggesund.Om du vill ha bilder eller information om någon person som levat i någon by eller finns i Dellenportalens arkiv så ställer vi gärna upp mot en liten ersättning – läs mer här
Första skolhuset i Norrbo, f d Hålsjö skola, byggd 1850. Till höger på bilden ett hus som var slöjdsal för gossar. Bilden är tagen 1913. Trävaruhandlare Jon Jonsson skänkte 1914 lokalen till Norrbo socken. Foto: Erika Nordin Enånger. Bilden ägs av Enångers Hembygdsförening.
Anna Bärlins Skolhistoria, ur boken ”Några blad ur Norrbo sockens historia”,
av Albin Gunsth (valda delar därav). Avskrift: Åke Nätterö.
Den 6 januari 1843 sammanträdde den valda skolstyrelsen för att dryfta frågan om på vilket sätt som var mest passande och minst betungande för församlingen när det gällde att inrätta folkskola i Norrbo. Det bestämdes att i anseende till byarnas avlägsenhet ifrån varandra skulle skolan ambulerande. Skolmästarens bostad skulle förläggas till Hålsjö och till hans boningshus skulle förläggas en tillräckligt rymlig skolsal. Men någon ivrig brådska förelåg inte menade sockenmännen. Skolstyrelsen enades om att uppskjuta skolhusbygget 3-4 år. Sockenmännen kände sig mycket räddhågade vad det gällde skatterna för skolan. De hade de senaste åren haft mycket utgifter för altarprydnader, åskledare för kyrkan samt Tingshusbygget i Delsbo jämte ny sockenstuga i Norrbo, förutom att de haft flera missväxtår och kunde inte skaffa pengar till skolhusbygge än på flera år. Det beslöts dock att söka statsbidrag för ordnandet av den påbjudna skolinrättningen.
Kungl. Maj:ts hade beslutat att sådant kunde utgå till fattiga ock ej så folkrika församlingar, de socknar som inrättade skolor skulle enligt riksdagens beslut kunna få statsbidrag med 2/3 av den utgift som de åtog sig för främjande av skolan som skulle utgöras av statsbidrag med 63 1/3 riksdaler bev. årligen eller en gång för alla 1.462 riksdaler beviljning, vilket var det kapital som behövdes efter 6% ränta på 63 1/3 beviljning. Det kom att visa sig att de valda justeringsmännen vägrade justera protokollet om statsbidraget, då de menade att då hade socknen bundit sig, då lönen till läraren skulle bestämmas av Kungl. Maj:t.
Det dröjde till den 18 januari 1846 innan beslut togs om inrättande av ambulerande folkskola. Att lärarlönen enligt kungl. Maj:ts bestämmande skulle utgå med kontant 53 rds. och 16 skilling bev. 4 tunnor råg, 48 rds. 4 tunnor korn 32 rds. samt ersättning för kofoder 20 rds. tillsammans 153 rds, 15 skilling. Att ändamålsenligt och nöjaktig lärarbostad skulle inrättas. Att lärartjänsten skulle utannonseras.
Den 14 mars 1847 upprättas förslag till skollärartjänsten i Norrbo. Två sökande anmälde sig, nämligen Olof Nordblad som tjänstgjort här även före 1842 d.v.s. i den frivilliga skolan. Medsökande var (Clara) Bladin från Ilsbo som sedan blev lärare i Högs socken. Dessa båda var seminarieelever när de sökte tjänsten. De tog sin examen i Uppsala senare på våren.
Den 15 april 1847 valdes Nordblad till Norrbo sockens förste folkskollärare. Det fortsattes med att hålla skola i böndernas hem turvis, eller betala in sig för att få hålla skola hos någon annan. Upplåtandet av skollokal var förenat med hemmansskatten d.v.s. hemmanets storlek. Utanvidsfolk och fattiga behövde inte betala. (Många och omständliga redogörelser över lärarvalet och övrigt förekom men återges ej här),
Det blev många stämmor innan beslut om skolhusbygget kom till den 20 januari 1850. Plats till detta inköptes av Mårten Persson i Hålsjö 1. Platsen kallades för Brännsvedssveden, det är samma plats som nuvarande skolhustomten, fast densamma är utökad ett flertal gånger. Tomten kostade 175 rds. Skoljorden knappt 2 tunnland inköptes senare från Hålsjö nr 9 och kostade 275 kronor.
Själva skolhusbygget beskrivs sålunda:
När det var bestämt att det skulle byggas och hur det skulle byggas på den förvärvade platsen ”Brännsvedsbacken” bestämdes att alla skogsägare skulle köra fram timmer med bestämda mått, det gällde även det som skulle bli plank. Det var menat att skolhuset skulle uppföras i en våning med skolsal, förstuga, kök och två kamrar. Men när virket var framkört och byggmästaren och sockenmännen inventerade detsamma, visade det sig att det skulle räcka till två våningars hus. Ny stämma utlystes, där det bestämdes att bygga i två våningar. Man ansåg att det skulle bli en vinst att ha två hus under ett tak, och dessutom ansågs det att övre våningen kunde användas som spannmålsmagasin eller bod. Dessutom ansåg de att en hög vacker byggnad på den höga vackra tomten skulle bli en prydnad för den omkringliggande nejden och lända Norrbo socken till en särdeles heder. Folket som skulle arbeta med bygget togs ut i gångled, efter hemmansrökar. Utanvidsfolket delades upp i tre grupper, av vilka första arbetade lika med hemmansrökarna, andra gruppen hälften så mycket. Den tredje, de utfattiga, skulle inget arbete behöva utföra annat än mot ersättning. Byggmästare var torparen Anders Ersson i Hålsjö, murare var Lars Ersson i Dragmyra (anm. Lars Ersson i Dragmyra kan inte återfinnas) och Anders Järnkrok i Gammelsträng. Smed var bonden Michel Persson och inredningssnickare Nils Jonsson i Bästdal och John Öberg. Deras anbud steg tillsammans till 115 kronor och 9 skilling. När huset var färdigt brandförsäkrades det för 550 kronor.
Vi kan ta en titt inne i skolsalen. Inga tapeter på väggarna, endast mossdragen och läsetabellerna avbröt timmerstockarnas enformighet. Ett långt bord och omkring detta stod säten för barnen att sitta på. Där barnen efter ålder, de yngsta närmast läraren satt vid bordets kortsida. Var det flera barn än som fick rum kring bordet så fick de sitta på säten som stod utanför det första varvet säten. De första skolbänkarna snickrades 1854. Sedan på lärarens kommando barnen intagit sina platser, förrättades bön och sång. Redan 1848 hade inköpts 100 exemplar av Dillners psalmer och sånger. Dillner var den som uppfann psalmodikan, ett musikinstrument med en sträng och en stråke, på vilken skollärare Nordblad var mästare. Efter morgonbönen vände sig läraren till de mest försigkomna barnen, de som var hans medhjälpare, monitörer, som de kallades och förhörde dem deras katekesläxa under några minuter. Sedan delades barnen upp i läxlag eller klasser och varje grupp ställe sig vid den tabell där han skulle läsa eller där han skulle förhöras sin utanläxa. Varje grupp hade sin monitör som lärare. Stakade sig någon i utanläxa så flyttades han ned. Var det någon som inte alls kunde sin läxa, hängdes en träbricka på hans bröst på vilket det stod ”LAT” med stora bokstäver. Förvärrade han sin ställning genom att inte vara uppmärksam fick han stå i skamvrån. På väggarna satt som sagt tabellerna ordnade efter svårighetsgrad. Under läsövningarna gick läraren omkring och såg till att allt var rätt och riktigt och att god ordning rådde vid tabellerna. Vid bordet satt de som skrev eller räknade på sina griffeltavlor. Vid rummets kortvägg stod en lång sandbänk , där småbarnen satt och skrev i den med höga bokstäver med en träpinne eller högra pekfingret. När bänken var fullskriven och läraren tittat på och berömt eller klandrat, jämnades sanden till med ett bräde som på undersidan hade korta träpinnar som gjorde linjer när sandjämnaren drogs fram över bänken, sedan var det att fortsätta skrivningen. Emellanåt togs innanläsning i katekes, biblisk historia, psalmbok eller bibeln.
Det dröjde till 1874 innan de fick läseböcker i skolan i Norrbo. Då rekvirerades 12 exemplar av läsebok för folkskolan. Det dröjde ända till 1900 innan så trevliga böcker som Nils Holgersson, Robinson Cruse och Onkel Toms stuga kom och förgyllde upp tillvaron i skolan.
Det första skolreglementet skrevs och godkändes den 6 januari 1849. Socknen delades upp i två distrikt, första distriktet, hålsjö båda rotar Bästdal, Backmo och Gammelsträng. Andra distriktet var alltså Norrbobyns båda rotar och Fönebo. Tråkigt nog tillåter inte utrymmet att återge hela reglementet, men jag kan inte låta bli att ta med något av det intressanta och tidsbetonade reglementet, sägen fru Bärlin.
De barn som fyllt sex år var berättigade att mottaga skolundervisning i skolan. Vill föräldrarna skicka sina barn i skolan tidigare, skulle pastorn först pröva barnet och ge bifall eller avslag. Efter 9 år fanns ingen möjlighet för barnet att stanna hemma från skolan. Den som inte skickade sina skolpliktiga barn till skolan fick det besvärligt och besväret började med att föräldrarna ställs inför kyrkorådet. Åtta skilling bevilning skulle barnet erlägga den dag de skrevs in och infördes i matrikeln. Var barnet ofta borta från skolan en hel termin skulle ny inskrivningsavgift erläggas. I varje distrikt undervisades i sex veckor i två omgångar, en månads ferier på vintern och trå på sommaren med början den 20 juli till den 20 september och ledighet vid påsk och pingst. Klockan halv nio på morgonen började skolarbetet. Den första rasten inföll först kl. 12. Den rasten räckte trv timmar. Mellan två och fem åter lektion utan rast. Undervisningens huvuduppgift skulle vara en ren och säker innanläsning. När denna var fullt grunnlagd och befästad, skulle kristendomsundervisningen övas varje dag. När denna var inhämtad i alla stycken skulle barnen sysselsättas i övriga kunskapsämnen. Dock skulle flickor vara befriade från skyldigheten att inhämta huvuddragen av allmänna historien, allmänna begreppen av geometrin, teckning och räknekonsten utöver de fyra räknesätten i hela tal samt gymnastik. (Månne de trodde att flickorna inte skulle tillägna sig kunskaperna eller varför en sådan manamån.)
Efter fyllda nio år var varje barn pliktiga att bevista högmässogudstjänsten i kyrkan. De skulle då sitta på bestämda ställen i kyrkan. På måndagen anställdes det predikoförhör med den rotes skolbarn som hade sin skola igång, endast giltig orsak kunde befria barnen från att gå i kyrkan efter anhållan hos läraren. Läraren skulle i sin tur stå till ansvar inför skolstyrelsen för att barnen skulle infinna sig i kyrkan. Varje barns bortovaro skulle av läraren förklaras inför skolstyrelsen. Om något barn tog sig frihet att stanna hemma ifrån gudstjänsten och skolan skulle då straffas med varning och nedflyttning på timme eller dag, avskild plats eller kroppsaga. Ihärdiga felaktigheter eller förbrytelser och frånvaro från skolan och kyrkan skulle av läraren anmälas till skolstyrelsen och dessa i sin tur träffa anstalter om hur de felande skulle bestraffas.
I slutet av varje lästermin skulle examen hållas, alltså två examen om år. Då barnen skulle erhålla betyg samt belöningar. Betygsgraderna var färre än nu. Berömlig, godkänd, försvarlig och otillräcklig. Inget barn skulle få lämna skolan förrän ett visst mått av kunskaper inhämtats.
Vi finner namn på många överåriga skolbarn i protokollen. En far begär tillexempel hos skolstyrelsen att hans 21-åriga dotter skall slippa gå i skolan. Detta motiverar han med att det hindrar henne i hennes arbete och hennes utförsgåvor inte blev bättre.
År 1855 fick Norrbo ny lärare då den förste lärare Nordblad avled i april månad. Nästa lärare blev J. O. Wårdén som tillika var socknens klockare. Prosten Berg insåg att en småskola skulle ge folkskolläraren bättre tid för undervisningen. Då de första grunderna skulle kunna inläsas i en särskild skola för de yngre barnen. Men detta motsatte sig sockenborna mycket bestämt. När det kom upp till avgörande vid kyrkostämma den 2 mars 1862 och frågan gick till omröstning avslogs framställningen om införande av småskola med 60 röster och 2 röster för införandet. Här tillägger Anna Bärlin: Jag har genomläst 14 stämmoprotokoll om småskolans införande eller inte. Först 1899 efter åläggandet från inspektören blev småskola införd.
Enligt protokoll av den 15 april 1866 begärde Föneboborna själva att få skola i Fönebo. Det blev naturligtvis skola och från 1866 i september till 1885 hölls skola i stugorna. Altså från 1866 blev det skola i Norrbo på tre ställen för samme lärare. Lästiden var i början i Fönebo 10 veckor, och 14 veckor i Norrbobyn, samt 16 veckor i Hålsjö. Lästiden ändrades dock rätt ofta. Varje lördag kom läraren och hade läxförhör i Norrbobyn och en gång i månaden i Fönebo när skola hölls i Hålsjö. När skola hölls i Norrbobyn förhördes barnen i Hålsjö en gång i veckan och Fönebobarnen två gånger i månaden, men då fick de gå till Norrbobyn för att förhöras där. I Norrbobyn hölls skola i böndernas hem efter den vanliga turordningen, hemmans nr och skatt.
Den 3 maj 1868 beslöts dock att skola skulle byggas i Norrbobyn och det inköptes en tomt i den så kallade Humlegårdslyckan, avstyckad från Norrbobyn nr 16. Skolhuset blev färdigt i december 1869, i januari 1870 öppnades skolan där.
Norrbos skolhistoria är intimt sammankopplad med prästernas. Efter prosten Bergs död 1871 kom kyrkoherde Jonas Söderblom, som första kyrkoherde som bosatte sig i Bjuråker. Ur ett skolstyrelseprotokoll säges att han ville närmare lära känna den Lindstedts-mor som åtagit sig undervisning i Sandmyren, om hon var kunnig och skicklig att bestrida den högst nödvändiga undervisningen av barnen på norra sidan Dellen. Om hon inte var begåvad för ett sådant åtagande så skulle ytterligare mått och steg besörjas för dessa barns kristliga undervisning. Detta protokoll var daterat 9 augusti 1874. I ett ytterligare protokoll den 25 oktober samma år hade skolstyrelsen anslagit 75 kronor för ändamålet att hålla skola i två månader. Tydligen hade Lindstedts mor godkänts. (hon nämns på annan plats att hon är bosatt i Hallbo).
Från 1878 blev det lärarkraft inom socknen. Det var mamsell Sundelin som blev Norrbos första kvinnliga lärare, efter henne kom Fanny Dahlberg. Dessa båda lärarinnor var stationerade i Norrbobyn och Fönebo.
Eftersom barnantalet ökat till över 100 barn vid Hålsjö skola, beslöts att det skulle byggas en ny skolsal söder om landsvägen. Detta beslutades av kyrkostämman den 12 maj 1878. Huset blev färdigt 1880.
I Fönebo hade Strömbacka bruk upplåtit en obebodd stuga som skollokal efter att skolan först hållits i stugorna. Vid kyrkostämma den 26 april 1885 uppmanas Strömbacka bruk att skänka tomt och byggnadsvirke för att bygga om en stuga som de även skänkt till skolhus och bostad. Samt att byborna själva skulle utföra arbetet, enär de tidigare inte deltagit i de övriga skolbyggena inom socknen. Framställningen bifölls både av bolaget och byborna och Fönebo by fick ett eget skolhus.
År 1886 blev det lärarbyte vid Hålsjö skola för då slutade J O Wårdén efter 28 tjänsteår. Han levnadsår var då 86 år. Han hade aldrig varit tjänstledig. Det framgår av av protokoll att han sökte pension den 22 februari 1885 och fick 91% av full pension kronor 409:-. Efter Wårdén kom som lärare Botvidsson, Hanna Rosén och Edla Landström. 1893 valdes Albert Enquist som lärare vid Hålsjö skola och blev dess lärare till 1923.
Så den 19 mars 1899 så beslöts om inrättande av småskola i Hålsjö skolområde. En dylik skola härstädes vore sannerligen nödvändigt ansåg skolstyrelsen som berett frågan enär barnantalet var så stort att en lärarkraft var alldeles otillräcklig. Denna fråga mötte inget motstånd av någon enda, skolan skulle ta den gamla lärosalen till småskola (alltså samma som bostadshuset) och läraren skulle erhålla sin bostad i barnmorskebostaden som var inrymd i skolhuset. Och ny bostad skulle ordnas för barnmorskan (denna bostad byggdes söder om landsvägen, Krings) och till lärare för Hålsjö och Gammelsträng valdes Margareta Blomdahl. Det hade av skolinspektören framhållits att Hålsjö skola var den inom hans distrikt mest överbefolkade skolan.
Sedan uppkom frågan om ett nytt skolhus med bostad i Gammelsträng. Detta kom till stånd och var färdigt att tas i bruk år 1912. Detta var det första skolbygge i Norrbo som uppfördes utan att arbetet utfördes på gångled.
Beträffande inrättande av slöjdskola för gossar upptar den en stor plats i redogörelsen, bl a om hur läraren Enqvist alltsedan 1895 kämpade för att få inrätta sådan undervisning i träslöjd. Slöjdskola för gossar blev det från och med 1898. Huruvida den särskilda byggnad som utgjorde lokal därtill var uppförd från starten har inte kunnat utforskas. Att den byggdes av trävaruhandlare Jon Jonsson i Hålsjö, å hans bekostnad är dock konstaterat, all den stund han den 22 januari 1914 skänkte den till socknen jämte alla slöjdverktyg som bänkar och annat.
År 1931 blev det nya skolhuset i Hålsjö färdigt och invigdes den 29 november. Då byggdes lärarbostad med tre lägenheter och även en mindre byggnad till vaktmästarbostad. Skolhuset innehöll förutom tre lärosalar en slöjdsal, en gymnastiksal och källarvåning med möjlighet till skolkök och bad jämte panncentral. Norrbos första skola fick nu skatta åt förgängelsen för att giva plats till nybyggnationen.
Slutligen hör det till skolhistorien att en ny skola uppfördes i Norrbobyn år 1924. Det gamla skolhuset såldes till affärslokal. Den nu nybyggda skolan lades ner omkring 1960 efter att barnen i de högre klasserna överflyttats till Bjuråkers kyrkby år 1958. Skolhus och bostad såldes omkring 1965 till träsnidare Verner Sjöberg. Det brann ner i mars 1970.
Hålsjö, skolslöjdsal som en tid brukades av Rickard Ström. Bilden ägs av hans dotter Sölwi Ström
Hålsjö skolslöjdsal. Interiörbild med Richard Ström. Bilden ägs av hans dotter Sölwi Ström.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62