Dellenportalen.se har samlat uppgifter och bilder om skolan i Furuberg från intervjuer, privatpersoner, olika arkiv, Bjuråker – Norrbo skolinventering och inte minst bilder från Dellenbygdens Fotoklubb.
Böckerna om Bjuråker – Norrbo skolors historia, finns att köpa på biblioteket i Friggesund och vid Bjuråkers Forngård. Böcker med enbart skolkort finns bara att köpa på biblioteket i Friggesund.
Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Furubergs skola
1768 den 4 september beslutade sockenstämman att klockaren skulle fara omkring i socknen och undervisa barnen. ”Presterskapet” indelade barnen rotevis beroende på barnantalet. Huruvida klockaren nådde barnen i finnbyn Furuberg vet vi ej, däremot har följande uppgifter framkommit som visar att sockenstämman anlitat andra personer att undervisa.
1836 undervisade sjömannen Johan Nilsson i Furuberg. Han dog i influensa redan 1837. Detta kan vi läsa i ”Hassela församlings biografier öfver döde personer år 1837”.
1853 undervisar enligt Bjuråkers skolrådsprotokoll ambulerande läraren Margith Olsdotter i bl. a. Furuberg.
1864 är Anders Gustaf Klöfverstedt ambulerande lärare i Furuberg. Enligt muntlig tradition undervisade Klövferstedt byns barn på gården Ahalla.
1870 anställdes Johanna Lust som ny ambulerande lärare i Furuberg.
1872 undervisade Anna-Britta Tjerneld från Subback i Bjuråker. Då var skolhuset i ”Bygget”. Hon flyttade mellan Linderås, Bylunds och Bängtes båda gårdar, Kaskan, Innegården, Ystigården, Oxåsen, Vakås, Storåsen, Fröjds och Danielssons i Bäcksvejorna. Dessa uppgifter är hämtade ur ett brev som hon skrev till Anton Kram, Furuberg, år 1929.
17 maj 1875 beslutade skolrådet att uppföra skolbyggnad i Furuberg. 1882 indelades socknen i rotar. Furuberg- Storåsen bildade en rote. På Storåsen saknades skolhus så socknen hyrde ett rum i övre våningen i en av bolagsgårdarna.
1880 kämpade skolrådet med de stora befolkningsförändringar som skett i samband med att laga skiftet genomfördes. Roteindelningen justerades detta innebar att skolrådet beslöt följande ”Om lärarinnan i Furuberg skall åtnjuta full lön (300 Rdr per år) åligger det henne att också sköta undervisningen i Valsjön, Geholm och Elgebo.”)
1882 saknade Furuberg fortfarande ett fungerande skolhus men när socknen brandförsäkrade sina skolor 1883 fanns skolan med.
Rickard Johansson från Oxåsen tog ett foto av Furubergs första skola, ett envåningshus med staket runt omkring tomten. Framför skolhuset står lärarinnan Lovisa Lundholm med sin skolklass. Lovisa tjänstgjorde i Furuberg mellan åren 1890-1909.
Furubergs skola mottog elever från, Furuberg, Oxåsen. Sniptjärn och Sniptorp
Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner
Gillar du den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!
Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.
Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs första skola, fotograferad av Rickard Johansson från Oxåsen
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Lovisa Lundholm
Bakre raden:
Lovisa Lundholm, Evald Bylund, Gustav Bylund och Algot Jonsson
Främre raden:
Okänd, Elin Bäckström, Hilda Kram, Margareta Bäckström, Johanna Karlsson, Edvald Gulich, Arvid Gulich och Oskar Gulich.
Klicka på bilden för att se den i större format
1913 påbyggs Furubergs skola med en våning där lärarbostaden inrymdes.
Bild ur egen samling
Fr.v Evald Bylund, Per-Olov Bylund. Edvin Sahlin, Oskar Åsell (Hybbe). okänd, okänd, okänd, okänd.
Flyttskolan
Furubergs skola var flyttskola ända fram till 1932/33. Det innebar att läraren ständigt flyttade mellan Furuberg och Storåsen. I realiteten innebar det att eleverna trots lagen om 6-årig folkskola bara fick undervisning i 3 år. Oftast var läraren under höstterminen 6 veckor på Storåsen och 6 veckor i Furuberg. Vårterminen var något längre och delades upp i två 9-veckors perioder. Intagningen skedde vartannat år.
Skolstrejken
1953 vägrade de flesta föräldrarna att skicka sina barn till skolan. Den omtalade skolstrejken var ett faktum. Polisen fick hämta barnen till skolan och stanna där och vakta dem under dagen. Massmedia uppmärksammade händelsen. Furuberg hamnade t.o.m. på Aftonbladets första sida ett antal gånger och revygäng på Sveriges radio hämtade stoff från skolstrejken på Furuberg.
Orsaken till strejken var att lärarinnan varit sjukskriven för psykiska besvär under långa perioder och på grund av hennes ohälsa kände sig föräldrarna otrygga och ifrågasatte om det var lämpligt att låta henne fortsätta undervisa. När oron blev för stor tog de flesta föräldrarna sina barn hemma. Till slut fick de tillstånd av skolstyrelsen att låta barnen fortsätta sin skolgång vårterminen 1953 i Hassela under förutsättning att de själva ordnade hästskjuts och inackordering. Barnen fick bo hos släktingar och bekanta i Hassela.
Skolan läggs ner
Läsåret 1953/54 började Furubergs elever i Hedvigsfors skola. Den nya vägen (väg 305) mellan Hedvigsfors och Furuberg var då färdigbyggd. När högstadiet infördes i mitten på 60-talet gick Furubergsbarn i Hassela och Bergsjö. När Hedvigsfors skola lades ner år 1969 överfördes alla elever på låg och mellanstadiet till Friggesund och då blev det också naturligt att fortsätta till högstadiet i Delsbo. Idag, år 2000, finns inga skolbarn i Furuberg.
Skolhuset säljs till IOGT
1959 inköptes Furubergs skola av lokalföreningen av IOGT/NTO 3797 Olov Bergströms Minne för 10 000 kr och skolan är idag byns naturliga samlingspunkt.
Tjänstgörande lärare i Furuberg
1882-1909 Lovisa Lundholm
1909-1911 Maria Tingelöf
1912-1914 Lovisa Asplund g. Johansson, ”Aspa” kallad
1914-1916 Beda Andersson
1917-1919 Astrid Svensson
1920-1923 Elisabet Larsson
1922-1923 Jenny Degerstedt
1923-1924 Hilda Hedin (hon efterträddes av Britta Bergström den 19/3 -24 )
1924-1926 Britta Bergström
1926-1928 Karin Eriksson/Törnblom
1928- Helena Sundman vikarie.
1928-1936 Annie Persson
1936 – HT Valborg Nyberg
1937-1942 Ragnhild Englund
1942-1943 Magda Dahlgren
1943 – Nils Boqvist
1943-1944 Gunnar Tomasson/Frida Engberg
1944-1953 Lisbet Silén
Under åren 1946-1953 var Lisbet Silén sjukskriven under långa perioder. Bl.a. tjänstgjorde magister Lövgren, Olga Qvist, Mats Rodell, Märta Tideman och Lennart Björklund som vikarier.
Söndagsskolan i Furuberg
1955 – 1974 Lars Stolt baptist från Bergsjö
Intervju med Elof Idh f. 27/6 1922 .
(Nedtecknat den 30 mars 2001 av Marianne Ekblom)
1930 började jag i folkskolan i Furuberg. Jag gick för Annie Persson, som var från Saltvik. Min bror Algot som är fyra år äldre hade då nyss varit på skolresa till Saltvik. Vår klass gjorde senare en skolresa till Hudiksvall och bäst minns jag alla fåglarna på Lillfjärden. Skolklassen fick ofta göra små studieutflykter till olika platser i och omkring Furuberg. Bl.a. minn jag en dag i slutet av maj när vi fick gå ner till tjärnen Ässjan. Där fick vi lära oss simma bröstsim.
Lovastenen var ett kärt utflyktsmål. Det var inte så långt från skolan men inne i en djup granskog. Där fanns många stenar men Lavastenen var den största. Stenen hade fått sitt namn av en lärarinna som arbetade vid sekelskiftet i Furuberg. I skogen runt stenen var det perfekt att leka kurragömma. Ibland fick vi gå lite längre utefter stigen mot ”Sågen”. En gång när vi kom fram till ett dike där det rann friskt källvatten fick jag göra skopor av näver till dom andra barnen.
En dag fick vi gå ovanför vår stuga uppe på Niklasåsen. Där fanns en stor vattenfylld grop som vi barn brukade bada och plaska i ibland. I den gropen fanns vattenödlor påstod Fröken. Men en av oss elever sa med bestämdhet att det var klofisk som fanns i dammen. Det visste ju vi att det var klofisk, för vi fångade ju dom och lekte med dom i små dammar som vi byggt. Men Fröken fick kalla dom för vattenödlor om hon prompt ville det.
Lärarinnan undervisade förr halva terminen på Storåsen, men sen jag började var Storåsens skola nedlagd och Fröken Persson var hela tiden på Furuberg.
Det berättas att Fröken Persson en gång beklagat sig och sagt att hon tyckte det var ensamt på Furuberg. Det hade en gubbe som hette Krantz hört och gett henne rådet att skaffa en karl, ett råd som hon ej gillade.
Fortsättningsskolan gick jag i Ängebo. På avgångsbetyget därifrån står det att jag hade gått yrkesbestämd fortsättningsskola i anslutning till manlig hemslöjd och att jag gått två årskurser med sammanlagt 360 obligatoriska undervisningstimmar. Jag hade varit närvarande 350 timmar.
Intervju med Elsa Frank f. Sjödin 1936.
(Nedtecknat av Marianne Ekblom 29 april 2001).
Jag började skolan 1944. Eftersom det var intagning vart annat år gick jag och min syster i samma klass. Eva var 6 år och jag 7 år.
Vi bodde på Oxåsen och fick gå 3 km genom skogen för att komma till skolan. Om vi hade tur fick vi sällskap med barnen från Snipen. Det var vi glada över för vi var rädda för Snipbäcken. Där huserade Näcken, det hade mamma inpräntat i oss i all välmening, för att vi inte skulle leka vid bäcken och drunkna.
En del dagar sparade vi lite av matsäcken så att vi kunde äta på hemvägen också. Vi vilade aldrig förrän vi gått över Snipbäcken, sen kände vi oss trygga och satte oss ner för att äta. När det var kallt och ruskigt gjorde vi oss ärende in till Bergens. Ofta låtsades vi vara törstiga och bad att få lite vatten.
När vi gick i tvåan flyttade familjen ner till Furuberg och då fick vi kortare skolväg och tillgång till elektriskt ljus.
Vi var åtta barn i tvåan. Hur många det var i de andra klasserna minns jag ej, men egentligen spelade det ingen roll vilken klass vi gick i för vi arbetade mest var och en för sig. Fröken höll lektionerna ute om det var någonting som hörde ihop med naturen eller årstidernas växlingar. Något schema fanns inte vad jag vet, utan vi arbetade med olika uppgifter. Hur lång tid varje uppgift tog berodde på väder och vind och antagligen på hur vi själva intresserade oss för det aktuella ämnet.
Så här lärde vi oss att läsa:
Fröken ritade ett landskap över hela svarta tavlan. Sen ritade hon en stuga och skrev ordet STUGA. Så fortsatte det dag efter dag. Landskapet växte och nya ord kom till. Vi lärde oss helt enkelt att läsa enligt den moderna s.k. helordsmetoden men det visste naturligtvis ingen av oss. Frågan är om Fröken visste det. Hon kanske bara tyckte att det var ett bra sätt att arbeta på i en klass som bestod av elever från klass ett till sex. Trots åldersskillnaderna använde alla elever landskapsbilden på svarta tavlan i sitt arbete. Med småskolans ord som utgångspunkt skrev mina äldre kamrater berättelser, sagor och teaterpjäser. Alla arbetade i sin egen takt, efter egen förmåga under eget ansvar. Dom äldre hjälpte de yngre, syskonen höll reda på varandra o. s. v. Med några få undantag kan jag säga att det var tyst och lugnt i klassrummet när vi arbetade. Jag minns aldrig att Fröken brydde sig om hur vi arbetade och om vi arbetade. Det var slutresultatet som gällde.
Vi spelade teaterpjäser som kunde vara upp till 2 timmar långa. En pjäs minns jag handlade om en kung som fick en korv som fastnade på hans näsa. Jag spelade kungen. En del pjäser skrev vi själva. Efter att ha fått lite hjälp av Fröken blev det bra pjäser. När texten var klar lade Fröken in lite musik och vi målade kulisser.Någon traditionell undervisning minns jag aldrig att vi hade. Vi höll på med vårt tema tills det var klart.
Oroliga föräldrar
Naturligtvis var våra föräldrar oroliga över lärarinnans undervisningsmetoder. Som inte alls stämde överens med hur dom tyckte att en normal skola skulle fungera. Oron förstärktes i slutet av 40-talet på grund av att den psykiska sjukdom som vår lärare tydligen led av, kom in i ett aktivare skede. Som vuxen har jag insett att läraren i sin iver att fullfölja läroplanens intentioner många gånger i samband med ett aktivt sjukdomsskede gick långt utöver det normala. Föräldrarna var helt enkelt tvungna att försöka få en ändring till stånd för de insåg ju att sjukdomen med tiden förvärrades.
Vi barn förstod inte allt som skedde
Det hände nog mycket i vuxenvärlden som vi barn inte förstod. Vad som menades med att vara psykiskt sjuk begrep jag inte. Fröken var ju inte sjuk. Jag såg varje dag att hon var frisk. Nej, jag förstod ingenting av allt hysch, hysch och allt bråk runt min lärare. Jag trivdes i skolan och jag tyckte om min lärare. Hur dom vuxna ansåg att skolan skulle fungera var oklart för mig.
En gång när hon var sjukskriven, fick jag ett brev från henne. Det har jag kvar än. I brevet bad hon mig sköta blommorna som fanns i klassrummet. Tydliga beskrivningar visade hur jag skulle göra. Hon bad mig också instruera städerskan hur hon skulle vattna när jag inte kunde.
1950 slutade jag skolan i Furuberg och började i sjuan på Kyrkskolan. Mot alla odds klarade vi Furubergsbarn oss bra när vi kom till sjuan. Till och med odygdspåsarna som ibland suttit på dass och spelat kort under lektionerna kunde det dom skulle. I varje fall klarade vi provräkningar och rättskrivningar bra och när det gällde att teckna och måla var vi väldigt kreativa.
Skolstrejk
Föräldrarnas oro för barnen och myndigheternas oförmåga att reda ut problemen resulterade i den olycksaliga skolstrejken. Då hade jag slutat skolan på Furuberg, men jag minns med fasa det radioprogram som tog upp den då riksbekanta konflikten på Furuberg. Radioprogrammet drev med oss Furubergare och utmålade oss som stofiler som ingenting begrep och som strejkade därför att man inte tillät läraren undervisa i sexualkunskap. Både lokal- och rikspress skrev detsamma.
Skolstyrelsen protokoll visar hur byns representanter förgäves försökte få en ändring till stånd. Överläraren skickades upp till Furuberg men har bara positivt att rapportera. Inspektörens besök utmynnar i en likaledes positiv rapport. Undervisningen och ordningen utan anmärkning.
Under ett sommarlov bryter sjukdomen ut ordentligt och läraren blir intagen för psykisk vård på ett sjukhus i södra Sverige och sjukskriven på obestämd tid. Skolstyrelsen begär ett särskilt läkarutlåtande och får beskedet att patienten knappast återkommer till sin tjänst. Några månader senare har en helt annan psykläkare från annan del av Sverige friskförklarat furubergsläraren som strax efter jul återinträder i sin tjänst. Skolstyrelsen känner sig bunden av friskintyget och föräldrarnas protester hörsammas ej. T. o. m. en arbetsledare från AB Iggesunds Bruk ger föräldrarna sitt stöd, men utan resultat.
Föräldrarnas enda vapen blir då strejken.
Tankar runt strejken
Idag förstår jag att sjukdomens berg- och dalgångar gjorde det svårt för myndigheterna att vid ett besök få en klar bild av situationen. Skolstyrelsen förefaller ha gjort vad dom hade möjlighet att göra. Det som förvånar mig är att två läkare gör så skilda bedömningar utan samråd och utan att skolinspektören utreder varför. Slutsatsen måste bli att kompetensen saknades på högre ort för att fullfölja ett komplicerat ärende på rätt sätt.
Det ligger också nära till hands att misstänka att läraren själv kontaktat massmedia för att i den nu öppna konflikten försvara sitt agerande. Denna skolstrejk har följt mig genom åren. I ungdomsåren hade jag dåligt samvete för att jag inom mig försvarade en älskad lärare när omgivningen i hårda ordalag fördömde henne. Först nu inser jag att både jag och de vuxna hade rätt. Det var myndigheternas oförmåga att hantera ett komplicerat ärende som gjorde att en hel by drabbades av dåligt rykte, en sjuk lärare ej fick den vård hon hade rätt till och sist men inte minst, skolan stängdes flera år för tidigt.
Funderingar efter 4 decennier som lärare
Lärare som undervisade i de mindre folkskolorna med alla årskurser i samma klass använde en pedagogik som gjorde det praktiskt möjligt att undervisa den överensstämmer helt med dagens målsättning att eleverna skall arbeta med olika teman i sin egen takt och under eget ansvar. Den organisation av undervisningen som dom funderade ut för att klara jobbet överensstämmer helt med dagens s. k. årskurslösa skolor.
Dags att vara stolt
Det är tydligen dags att alla vi som gått i en liten byskola uppe i skogen sträcker på oss och känner oss stolta över att vi redan på 40- talet fick ta del av den pedagogik som erbjöds våra barnbarn och barn-barns-barn.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola 1914
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Beda Andersson
Elever fr.v.
1. okänd, 2. Helena Bylund, 3. Maria Kvist, 4. Kristina Bylund-Norin 5. Ellis Gullich, 6. okänd, 7. Agnes Karlsson, 8. okänd, 9. okänd. 19. Dora Ljung, 11. Lars-Johan Kvist.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola 1914
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Beda Andersson
Bakre raden:
Maria Kvist, Helena Bylund, Ellis Sahlin, Dora Ljung.
Mellanraden:
Agnes Karlsson, lärare Beda Karlsson, Margareta Bäckström.
Främre raden:
Hulda Ljunglöf, Anna Eriksson, Ragnar Bäckström, Lars-Johan Kvist.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola
Bild ur egen samling
Här behöver vi hjälp med namn på både lärare och elever
Lärare:
Bakre raden:
1. 2. 3.
Främre raden:
1. 2. 3. 4. 5. 6. 6. 7. 8.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola
Bild ur egen samling
Här behöver vi hjälp med namn på både lärare och elever
Lärare:
Fr. v. 1. 2. 3. 4. 5. 6. fram med klockkedja, 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.
Klicka på bilden för att se den i större format
Söndagsskola i Furuberg
Bild ur egen samling
Här behöver vi hjälp med namn på både lärare och elever
Lärare:
Bakre raden:
1. 2. 3.
Mellanraden:
1. 2. 3. 4. 5. 6.
Stående i främre raden:
1. 2. 3. 4. 5. 6.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola examensdagen 21 juni 1923, klass 1 – 6.
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Jenny Degerstedt
Bakre raden:
Alfhild Woxström (prästfrun), Sven Sjödin, Hans Johansson, Lärarinnan Jenny Degerstedt,Johan Bylund, Nils Högberg, Valfrid Mårtensson, Prästen John Woxström
Främre raden:
Svea Idh, Linnea Eriksson, Inez Larsson, Anna Bylund, Karin Högberg, Karin Kvist, Tilda Nystedt, Hilda Nystedt, Mary Johansson, Alma Högberg, Ingrid Sahlin.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola 1924, klass 1 – 6
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Brita Bergström
Bakre raden:
Lydia Idh, Alma Högberg, Bror Johansson, Per Persson, Nils Högberg, Hans Johansson, Johan Bylund, Gottfrid Moberg, Sven Sjödin.
Främre raden:
Hilda Nystedt, Karin Högberg, Linnea Eriksson, Ingrid Sahlin, Svea Idh, Inez Larsson, Anna Bylund, Martin Högberg, Ville Mårtensson, Erik Eriksson.
Klicka på bilden för att se den i större format
Skolkort taget mellan åren 1926 – 1928
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Karin Eriksson -Törnblom
Bakre raden:
Algot Idh, Bror Högberg, Inez Larsson, Anna Bylund, Svea Idh, Ingrid Sahlin, Maja Gagner, Lilly Nystedt.
Främre raden:
Gerda Idh Mary Johansson, Aina Sahlin, Gustav Bylund, Sven Sjödin, Johan Bylund, Valfrid Mårtensson, Hans Johansson, Gottfrid Moberg, Martin Högberg, Arne Sahlin.
Klicka på bilden för att se den i större format
Skolkort taget mellan åren 1928 -1932
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Annie Persson
Bakre raden:
Gösta Hägg, Sigvard Högberg, Erling Wik, Bertil Idh, Arne Sahlin, Algoth Idh, Bror Högberg, Nils Bylund.
Främre raden:
Per Johansson, Lilly Nystedt, Maja Gagner, Gerda Idh, Aina Sahlin, Mary Johansson, Edit Sahlin, Gustav Bylund.
Klicka på bilden för att se den i större format
Ringlek (katt och råtta) på Furubergs skolgård mellan åren 1928 -1932
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Även fröken Annie Persson deltar. Övriga i ringen räknat medurs från henne, är Mary Johansson, Edit Sahlin (skymd), Gösta Hägg, Gustaf Bylund, Nils Bylund, Erling Wiik, Sigvard Högberg, Algit Idh, Per Johansson, Lilly Nystedt (skymd), Maja Tingelöf, Aina Sahlin och Gerda Idh (skymd). Katt är Bror Högberg (utanför ringen) och råtta är Arne Sahlin (inne i ringen).
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola
Bild ur egen samling
Här behöver vi hjälp med namn på både lärare och elever
Lärare:
Från vänster: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.10.11. 12. 13.14. 15. 16. 17. 18. 19.20. 21.22. 23. 24.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furuberg 1945
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Lärare: Lisbet Skoglund
Bakre raden:
Yngve Krantz, Harry Gulich, Börje Eriksson, Rolf Thyr.
Mellanraden:
Sven Berglund, Hans Ekblom, Göte Eriksson, Karin Idh, Maj-Britt Berglund.
Främre raden:
Eva Sjödin, Elsa Sjödin, Hilma Joelsson, Olle Bäckström, Svante Joelsson, Gösta Ekblom.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola 1946, klass 1-6
Bilden ägs av Linnea Nordin
Lärare: Olga Qvist
Bakre raden:
Göte Eriksson, Börje Eriksson, Gösta Ekblom, Harry Gullich och Elsa Sjödin.
Mellanraden:
Svante Joelsson, Karin Bylund, Eva Sködin, Linnea Eriksson, Hilma Joelsson och Maj Joelsson
Sittande fram:
Viktor Berglund och Nils Tingelöf
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola 1950 ev, klass 1 – 6
Bilden ägs av Linnea Nordin i Ängebo
Lärare: magister Lövgren
Bakre raden:
Viktor Berglund, Sören Sahlin, Svenne Jonsson, Karin Bylund, Linnea Eriksson och Ulla Berglund.
Främre raden:
Karl-Uno Lust, Lennart Hill, Maj Tingelöf, Siv Hägg, Kerstin Ekblom, Judith Christina Moberg
Klicka på bilden för att se den i större format
Furubergs skola 1951 examen
Bilden ägs av Linnea Nordin Ängebo
Fr. v. Karin Bylund, skolledamot Rickard Tingelöf, Eva Sjödin och Linnea Eriksson.
Klicka på bilden för att se den i större format
Furuberg söndagsskolan 1951
Bilden ägs av Linnea Nordin
1. Anna Joelsson Söndagsskollärare
2. Elsa Sjödin, gift Frank
3. Hilma Joelsson
4. Linnea Eriksson, gift Nordin
5. Eva Sjödin, gift Joelsson
6. Ulla Berglund
7. Maj Joelsson, gift Rehnström
8. Karin Bylund, gift Olsson
9. Viktor Berglund
10. Nisse Tinglöf
11. Judith (Christina) Moberg
12. Sören Sahlin
13. Siv Hägg, gift Björk
14. Kerstin Ekblom, gift Nyberg
15. Johan Moberg Söndagsskollärare
16. Maj Tingelöf
17. Gun Sving, gift Tingelöf
18. Birgit Björk, gift Lydén
19. Margareta Olsson, gift Larsson
20. Dagmar Gullich
21. Jan Hägg
22. Sune Sahlin
23. Lennart Hill
24. Bengt-Olof Olsson
25. Irene Hansson
26. Maj-Märt Olsson
27. Per-Ivar Nilsson
Klicka på bilden för att se den i större format
Söndagsskolan på utflykt till Alsjö 1953
Bilden ägs av Linnea Nordin i Ängebo
1. Karin Bylund
2. Maj Tingelöf
3. Maj Joelsson
4. Linnea Eriksson
5.
6.
7.
8. Anna Joelsson Söndagsskolelärarinna
9.
10. Johan Moberg Söndagsskolelärare
11.
12.
13. Per-Ivar Nilsson
14. Sune Sahlin
15.
16. Dagmar Gullich
17. Gun Sving
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
Det saknas fortfarande många skolkort och många namn och kanske har även uppgifter blivit felaktiga.
Därför behöver vi din hjälp. Rätta för oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att hitta fler skolkort så att vi kan dokumentera skolans elever ännu bättre.
Längst ner på den här sidan kan du lämna kommentarer. Gäller det en hel skolklass kan du kopiera texten med barnens namn och sedan klistra in alltsammans i kommentarfältet. Där kan du sedan ta bort eller ligga till uppgifter innan du skickar det till oss.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Personerna som saknar namn:
10 Nisse Tingelöf 13 Siv Hägg gift Björk 19 Margareta Olsson gift Larsson, 21 Jan Hägg 24 Bengt-Olof Olsson
Hej Margareta.
Det här var ju kanonbra. Tack för att du kunde fylla i de namn som saknades så att det blev komplett.
Har du kanske något skolkort från någon skola som vi saknar, får du gärna höra av dig igen.
Än en gång, tack snälla du.
Hälsningar
Åke Nätterö