Dellenportalen har samlat uppgifter och bilder om Bjuråkers skolmuseum från intervjuer, privatpersoner, olika arkiv, Bjuråker – Norrbo skolinventering och inte minst bilder från Dellenbygdens Fotoklubb.
Böckerna om Bjuråker – Norrbo skolors historia, finns att köpa på biblioteket i Friggesund och vid Bjuråkers Forngård. Böcker med enbart skolkort finns bara att köpa på biblioteket i Friggesund.
Om du vill ha bilder eller information om någon person som levat i någon by eller finns i Dellenportalens arkiv så ställer vi gärna upp mot en liten ersättning – läs mer här
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Om du gillar den här sidan glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!
En bild tagen från kyrkskolan. Sockenstugan till höger och Tås-gården i bakgrunden
Skolmuseet (f.d. sockenstugan) på Bjuråkers Forngård.
Bilden ägs av Dellenbygdens Fotoklubb
Skolmaterial från alla nedlagda skolor
I mitten av 1950-talet diskuterade man i skolstyrelsen, hur man skulle förfara med det gamla skolmaterial, som fanns i de nedlagda byskolorna. Man beslöt att den i möjligaste mån borde bevaras och samlas i något sorts museum. Eftersom de flesta byskolorna lagts ner på 40-och 5o-talet, var det hög tid att ta till vara material, som fortfarande fanns kvar.
Walfrid Backman, som man visste var speciellt intresserad, tillfrågades om han var villig att åta sig uppgiften. Han tackade ja och 1955 började han inventering och insamlandet. Det blev många turer runt om i socknen. Tyvärr måste man konstatera att han i många fall var för sent ute. Materialen hade redan förstörts eller kommit bort. Backman gick dock med stort allvar in för uppgiften och lyckades rädda och samla in ett stort antal föremål.
Ett annat stort problem var förvaringsplats och utställningslokal. Backman hade en tanke att utnyttja barnavdelningen vid ålderdomshemmet i Lia, som lagts ned. Detta förslag gick dock inte att realisera, eftersom ålderdomshemmet såldes till privatpersoner. Skolmaterialen samlades i stället i en loge hos hem.äg. Nils Eriksson i Svedjebo. 1957 flyttades föremålen till Kaptensbostället i Rönnebo. Ägaren Gunnar Eriksson Änga, hade gratis ställt ett rum till förfogande där. Ett par hundra föremål ställdes ut och försågs med förklarande text. Fortfarande finns dock mycket material kvar ute i de gamla skolorna, och Backman vädjade till allmänheten att kontakta honom, om man kände till något speciellt intressant föremål, som kunde bidra till att belysa forna tiders skolväsen.
Ett första skolmuseum hade dock kommit till och visades för allmänheten och pressen. Hudiksvalls Tidning hade 21/12 1957 ett reportage om samlingarna, men där man satte skolmuseum inom citationstecken.
Sockenstugan byggdes 1876
Det var dock besvärligt att ha ett museum i en privatbostad. Skolstyrelsen började diskutera om inte sockenstugan (uppförd 1876 vid kyrkan) vore en lämplig lokal och att då placera denna på forngården. Hembygdsföreningen, som på 50-talet byggde upp sin Forngård, var intresserad av att ett skolmuseum inrättades där.
1963 skänkte kommunen sockenstugan till Hembygdsföreningen och i december samma år flyttades den till forngårdsområdet. Sockenstugan flyttades, sedan muren rivits, utan att flockas ner. Den drogs på stockar över täkterna med hjälp av en stor caterpillar. Arbetet utfördes på en lördag och tog hela dagen. Man hade i förväg ställt i ordning en stensockel uppe på backen på Forngården. Sockenstugan drogs på plats över sockeln och sänktes försiktigt ner. Arbetsledare för detta grannlaga arbete var Hilding Blom Stråsjö.
Skolmaterialen i Rönnebo flyttades över till Sockenstugan på Forngården. Walfrid Backman som blev något av en Museiintendent, var under 1964 sysselsatt med att inreda och ställa i ordning museet. Ett tidsödande och betungande arbete, i synnerhet som Backman då var bosatt i Hudiksvall.
1965 meddelades på ett styrelsesammanträde att flytten och iordningställandet av sockenstugan hade kostat 27.500 kr. (anm. Som jämförelse kan nämnas att 1965 hade en banktjänsteman 50 000 i årslön och en helflaska renat kostade 34.65).
Skolmuseet invigdes vid hembygdsfesten 18 Juli 1965 av länsskoleinspektör Oskar Lindberg.
Skolbänk från 1875
Bland skolmaterialen märks olika sorters skolbänkar. Den äldsta typen av skolbänk ver ett säte med en lös bänk framför. En sådan finns med i samlingarna. Tyvärr saknas en sandbänk, som fanns med vid den första insamlingen, som Backman gjorde. En fyrsitsig bänktyp, tillverkad 1875, från Stråsjö skola, finns i samlingarna, liksom tre olika tvåsitsiga bänkar från början av 1900-talet. så kom enkelbänken med lös stol, vilka efter hand gjordes höjd-och sänkbara. Bröderna Forslund tillverkade på 1940-talet enkelbänkar, av vilka det finns exempel på i skolmuseet.
En griffeltavla och hartass vid varje bänkplats
Bland 1800-talsmaterialen kan nämnas små skrivtavlor med handtag eller upphängningsanordning och med text för läs och skrivövningar, räknestavar med de fyra räknesätten samt naturligtvis griffeltavlor med hartass. Många exemplar av katekesen finns liksom biblisk historia och ABC-böcker. Ett stort antal planscher med djur och bibliska motiv finns i samlingarna. Den obligatoriska skolsparbössan från 1930-talet, där eleverna lade sina sparpengar varje lördag, för att sen tömmas vid terminslutet och sättas in på banken. Från 1960-talet finns diabildsprojektor och bandspelare. Den stora fotogenlampan vid katedern kommer från Strömbacka skola och är sent 1800-tal.
Axel Strange uppfann dricksvattenapparat
Alla lärare vet, att barn ofta är törstiga och att det måste finnas vatten i närheten av varje skolsal. Liksom i hemmen löste man även i skolorna detta problem med hjälp av en skopa och ett vattenämbar. Lärare och kantor Axel Strange i Delsbo, tyckte att det var ganska ohygieniskt och konstruerade en dricksvattenapparat, som gjorde slut på skopdrickandet i skolorna i Dellenbygden. Han lanserade sin apparat i samarbete med kopparslagare C. T. Persson i Delsbo. Apparaten bestod av en vattenhållare av koppar, ett rör och en kran. Så uppmanades barnen att ta med sig en kopp eller mugg att dricka ur.
1907 beslutar man i Bjuråker-Norrbo skoldistrikt att inköpa vattenbehållare med kran, med motivering för att bl.a. förhindra spridning av tuberkulos.
Orgel efter Nordlinger
Till en skolsal hör givetvis även en kammarorgel, och den som införlivats med samlingarna har en gång tillhört C.G. Nordlinger i Högtomt, Delsbo och sedan genom arv kommit till Westerbergs i Dala, varifrån den är skänkt till skolmuseet.
Den gamla katedern är från Hålsjö skola i Norrbo. Från Långmors skola kommer en bunt-eller sorträknare, som består av en träplatta med hål i för en, tio eller hundra pinnar. Bland de omkring 400 olika föremålen hör bunträknaren till de mest intressanta och ålderdomliga föremålen.
Skolmuseet hålles öppet under sommarsäsongen och efter särskilda beställningar. Många skolklasser från socknen och kommunen har besökt museet och framförallt förundrats över de trånga bänkarna och griffeltavlorna med hartassar.
F.d. läraren och nu avlidne Siv Larsson från Moviken ställde ofta upp som guide i tidstrogna skolfrökenkläder. Elever från besökande skolklasser fick niga och bocka samt lära sig att räcka upp handen, och resa sig upp i bänkarna när man ska svara på frågor. Så som man fick göra på byskolornas tid.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62