Prylsvar 2021

Välkommen till Dellenportalens prylsvar !

Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2021

---

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

 

 

Pryl 316
V. 53

Det är vecka 53 och sista möjligheten att kunna uppnå den magiska gräsen för att kunna vara med i tävlingen.
Vi avslutar året med ett föremål från slutet av 1800-talet. Det är tillverkat i järn och har en längd av  33, 5 centimeter.
Så vill jag tacka för alla trevliga stunder vi fått uppleva tillsammans under det gånga året, och har Ni inte tröttnat på den här leken så möts vi igen om en vecka. Till dess ett gott slut och ett  GOTT NYTT ÅR! 

Är det ett: 1. Afrikanskt betalningsmedel  2. Kvalitésprov  3.  Asiatisk vävspännare
Vet du vad föremålet kalls blir det guldstjärna

Svar: Kissi – penny, ett Afrikanskt betalningsmedel

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg. Elsie är kvar i tävlingen med 6 rätt
Vanja Persson. Vanja är kvar i tävlingen med 8 rätt
Harry Persson, Tås. Harry avslutade tävlingen med 3 rätt
Hjördis Masser Frid. Hjördis slutar tävlingen med 2 rätt

Läs om Kissi-penny på Wikipedia.
Se kissi-penny på kringla.

 

Pryl 317
Vecka 1

Det här kulturföremålet har använts tillsammans med en spinnrock. Det är tillverkad av en trädklyka med fem spröt. Höjd 53 cm,  Bredd ca 20 cm.

Vad kallas föremålet? 

Svar: En modell av rockhuvud kallad bl. a. Linfäste, Kräckla, Blånkräckla

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Göran Lindgren
Harry Persson
Hjördis Fernström
Hjördis Masser – Frid
Vanja Persson
Annica Burefjord

Se spinnrock med linfäste.

 

Pryl 318
Vecka 2

Ett hopfällbart 38 centimeter långt mätinstrument i mässing.
Tillverkat av E R Persson Limedsforsen

Är det en: 1.Höjdmätare 2. Djupmätare 3. Pegel
Vet du vad instrumentet kallas blir det guldstjärna

Svar: Christens höjdmätare

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson, Tås
Elsie Berg 
Hjördis Masser-Frid
Vanja Persson. Grattis till 10 rätt och trisslott. Därmed är tävlingen avslutad
Annica Burefjord
Hjördis Fernström.  Grattis till 10 rätt och trisslott. Därmed är tävlingen avslutad

Bild ur boken, ”Anvisningar i skogsbruk”, sid. 215.

Christens höjdmätare användes tillsammans med en 5 meter lång stång/stav för att mäta höjden på stående träd.

Staven ställs mot ett stående träd, därefter tar man mätverktyget och håller det på utsträckt arm och går så långt från trädet att man kan syfta in staven vid referensmarkeringarna på verktyget.

Stavens nedre ände vid nedre hacket på instrumentet och övre änden vid referensmarkeringen som normalt är något nedanför mitten på verktyget. Trädets höjd avläses därefter på en skala där trädets topp sammanfaller med en höjdmarkering på verktyget.

Tidigare skogsyrkesläraren Bruno Davidsson skriver att verktyget användes flitigt in på 1960-talet och ersattes efter hand av Blume-Leiss höjdmätare och senare av Suunto. ”Båda dessa höjdmätare hade som en av fördelarna att man slapp att släpa omkring på en fem meter lång stång”.

Se Christens höjdmätare på Runeberg.

 

 

Pryl 319
Vecka 3
Det här är ett vävt band som är 150 cm. långt och 16 cm. brett. Det brukar användas för att dölja något på kakelugnen.

Vad kallas det här föremålet? 

Svar: Spjällband

Rätt svar fick vi från:
Annica Burefjord
Elsie Berg
Göran Lindgren Grattis till 10 rätt och en trisslott
Heikki Lindgren Grattis till 10 rätt och en trisslott
Hjördis Masser Frid
Vanja Persson
Eva Östlund Molin
Harry Persson
Hjördis Fernström

Läs om spjällband.

 

Pryl 320
Vecka 4
Det här är ett äldre hemsmitt verktyg som är 24 centimeter långt. Det ser i stort sett likadant ut idag.

Används verktyget av: 1. Plåtslagare 2. Skomakare 3. Hovslagare
Vet du vad föremålet kallas blir det guldstjärna

Svar: Nitjärn

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg Grattis till 10 rätt och en trisslott. Sista vinnaren i tävlingen. 
Göran Lindgren 
Heikki Lindgren
Harry Persson 

Se Nitjärn på kringla.
Läs om hovslagare på Wikipedia.
Se bilder på hovslagare.

 

Pryl 321
Vecka 5
En årstidsanpassad pryl är ett par snöskor för hästar.

Frågan är: Vad kallas snöskor för hästar?

Svar: Trugar/Trygor

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Elsie Berg
Annica Burefjord
Heikki Lindgren
Hjördis Masser – Frid
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Häst med Truga

Se Truga på kringla.
Läs om snöskor på Wikipedia.

 

Pryl 322
Vecka 6

Ett äldre från föremål från Delsbo, tillverkat i järn med träskaft. Längd 41 centimeter

Är föremålet ämnat för: 1. snickeri 2. sockerhack 3. köttberedning

Svar: Köttyxa, köttberedning

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Annica Burefjord
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Hjördis Masser-Frid
Hjördis Fernström

Se köttyxa på kringla.

 

Pryl 323
Vecka 7
Normalt har en nål ett öga, men veckans pryl-nål, den har två. Nålen är 153 millimeter lång och har två ögon. Båda ögonen har öppna ändar.

Efter mycket letande fanns nålen hos det välsorterade loppishuset i Friggesund. Eftersom ingen har frågat efter en sådan nål tidigare fick jag den som gåva av ägaren Siv Ahlberg. Tack Siv!

Frågan är: Vad kallas nålen?
Vet du dessutom hur den används och vad det färdiga arbetet kallas, blir det guldstjärna

Svar: Knytnål och pinnspets

Det verkar ha varit en svår fråga den här gången

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg 
Harry Persson, Tås

Konsten att knyta nätrutor görs med samma teknik som att knyta fiskenät

Till skillnad från fiskarens breda nätnålar av trä, använder sedan 1800-talet pinnspetsknytaren, en knytnål som i bägge ändar är kluvna och tillverkade av metall eller plast.
På franska kallas nät för filet, därav namnet filetspets

Den här bilden på Filet- eller pinnspets är från kringla.

Se film hur man gör pinnspets.
Lär mer i Knutet och trätt.

Tillverkning av fiskenät görs med samma teknik som vid knytning av pinnspets
Se Grundkurs i nätbindning.
Så band man fiskegarn.
Nätbindare.

 

Pryl 324
Vecka 8
Det här är en press, bestående av två träplattor, vars tryck regleras av två skruvgängade stag.
Bredd 76 cm, höjd 78 cm.

Är pressen ämnad för: 1. bokbinderi 2. snickeri 3. buntning

Svar: Bokbinderi press

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Annica Burefjord
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Harry Persson
Hjördis Masser-Frid
Vanja Persson

Läs om bokbinderiets historia.
Se bokbinderi.

 

 
Pryl 325
Vecka 9

En skruvtving (äldre modell) i metall, ca 5 centimeter hög och några cm bred

Är den ämnad för: 1. Instrument bygge 2. urmakeri 3. nageltrång

Svar: Nageltång skruv

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Masser – Frid
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Se  YouTube film hur en Nageltrång skruv används.
Se en ny modell av Nageltrång skruv.

 

 

Pryl 326
Vecka 10

En drygt två decimeter hög plåtbehållare med pip och bälg

Är den ämnad för: 1. Enklare smide 2. Biskötsel 3. Grillning
Vet du vad prylen kallas och vad den använts till blir det guldstjärna

Svar: Rökpust, biskötsel

Rätt svar fick vi från:
Annica Burefjord 
Göran Lindgren
Heikki Lindgren 
Elsie Berg
Harry Persson, Tås
Hjördis Masser – Frid

Läs om Rökpust på Wikipedia.
Se filmen, användning av Rökpust.

 

 

Pryl 327
Vecka 11

Det här var en praktisk sak för mopedister på 1950-talet. Här ligger den omonterad och oanvänd för att vid montering bilda en cylinder. Tillverkad i celluloid och tyg med resårband.

Vad kallades den här prylen?

Svar: Vindskydd/Vindstrut för ansiktet, var de namn som förekom, men även många andra namn.

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Hjördis Masser-Frid
Harry Persson
Vanja Persson
Annica Burefjord

Ansiktsskyddet var egentligen genialt. Celluloidstruten var öppen framåt och mot ansiktet. Vid färd åstadkom fartvinden ett övertryck i struten så att där blev det helt vindstilla. Därmed var man skyddad mot den köldeffekt som vind och kyla annars åstadkommer.

Se vindskydd på kringla.
Se vindstrut på Skellefteå museum.

 

Pryl 328
Vecka 12

En dosa i ljuten mässing innehållande tre fack i varierande storlek. Dosan är 150 mm x 85 mm

Är det en: 1. pillerdosa 2. frimärksdosa 3. smyckegömma

Svar: Frimärksdosa

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren
Vanja Persson
Hjördis Masser – Frid

Se en liknande frimärksdosa på kringla.

 

Pryl 329
Vecka 13

Ett föremål som varit i bruk under 7-800 år, bestående av två rundstavar, en smalare handval som är 131cm lång och en slagval som är kortare och tjockare, 69 cm lång. De är sammanbundna med en läderrem.

Vad kallas det här allmogeföremålet?

Svar: Slaga

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Elsie Berg
Harry Persson
Heikki Lindgren
Vanja Persson
Hjördis Masser-Frid
Gunnar Andersson

Se bild och läs om slaga.
Läs om tröskning med slaga på Wikipedia.
Se bildspel med bl.a. slaga.

Vykort. Här har de tröskat med slagor och nu bär man den tröskade halmen.

 

Pryl 330
Vecka 14

Det här är en 60 centimeter långa bultsax. Som synes har den ett ovanligt utseende
Ägaren till saxen är Göte Nilsson i Rolfsta, Forsa

Är detta ett/en:
1.Expandertång 2. Sax för snabbklippning av taggtrådstängsel  3. Kombinationsverktyg

Svar: Bultsax för snabbklippning av taggtrådsstängsel

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Vanja Persson
Hjördis Masser Frid

Till skillnad från en normal bultsax blir den här saxen mest till besvär så snart den öppnar käften. Däremot är den ett utmärkt verktyg för en soldat som måste ta sig igenom ett taggtrådshinder. Då är den vidöppna käften ett utmärkt verktyg för att snabbt träffa rätt på varje taggtråd.

Tången finns att köpa på Floby Överskottslager.

 

 
Pryl 331
Vecka 15

Det här är ett par benskydd, tillverkade i kraft läder
Är det: 1. Militär/civila benläder 2. Tidiga ishockey skydd 3. Användes inom sjukvården  

Svar: Benläder

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Hjördis Masser – Frid
Heikki Lindgren

Inom det militära kunde ridande personal och motorcykelordonnanser utrustas med benläder. Det var en billigare variant av ridstövlar. 

Se Benläder på kringla.

 

Pryl 332
Vecka 16

En tvålliknande pryl. Tillverkad i metall. Storlek: 10 cm X 5 cm.
Är detta en: 1. Asiatisk stress kula 2. Healing sten 3.Tvål

Svar: Tvål

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Masser – Frid

Se bilder på ståltvål.

 

Pryl 333
Vecka 17

En flaska i glas, formad som en kupa på tre fötter. Den har upphöjd botten med hål. Regalin upptill, propp saknas. Höjd 21 centimeter.

Är detta en: 1. Humle matare 2. Flugfångare 3. Bisak

Svar: Flugfångare

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Flugfångaren fylls med söt vätska, socker- eller honungsvatten nerifrån. Flugor och getingar lockades in genom mellanrummet nertill och kan sen inte ta sig ut via den förslutna proppen.

Se Flugfångare på Kringla.

 

Pryl 334
Vecka 18

Det här är en äldre kopparkastrull som har en löstagbar insats
Är detta en:  1. Limpanna 2. Färgkokare 3. Humlepanna

Svar: Limpanna

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Vanja Persson
Hjördis Masser – Frid
Harry Persson, Tås

Se Limpanna, limkokare på kringla.

 

Pryl 335
Vecka 19

Det här är en glaserad keramikskål. 6 cm djup och 27 cm bred. Skålens botten är perforerad med  hål.

Vad kallas den här typen av föremål? 

Svar: Durkslag

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås
Elsie Berg
Hjördis Masser – Frid
Vanja Persson

Se durkslag på Kringla.

   
Pryl 336
Vecka 20

Det här är två tvättbräden. Det vänstra har en räfflad glasskiva och en hylla för såpa i en ram av trä. Höjd 56 cm, bredd 35 cm. Vanligare är tvättbräden tillverkade i veckad zinkplåt.
Tvättbrädet till höger är en leksak

Frågan är: När började man i Sverige att tillverka tvättbräden med veckad zinkplåt?
Var det: 1. 1800 -1850 2. 1850-1900 3. 1900-1920

Svar: Tvättbräda /1870 -talet

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Hjördis Masser – Frid
Gunnar Anderson

Tvättbrädan kom i handeln tidigast i slutet av 1870-talet.
Enl. Skansens årsbok. Fataburen 1967, sid 154.

Från slutet av 1870-talet kom tvättbräden med veckad zinkplåt i Sverige. Yllekläder och mera ömtåliga kläder typ färgade, tvättades för sig. Till sådan tvätt kunde man använda det vatten som användes att tvätta får och ull i, det innehöll nämligen fett och pottaska och fungerade som milt tvålvatten.

Läs om tvättbräde på Wikipedia.
Se och lyssna till musik på tvättbräda.
Läs Länsstyrelsens Tvätt och byk.
Se bilder och filmer om tvättens historia.
Tekniska museet om tvätt och hygien genom tiderna.

 

 
Pryl 337
Vecka 21

Vårens näst sista pryl är en hyvel. Längd 49 cm. bredd 26,5 cm, tjock 10 cm.

Är det en: 1. Stöthyvel 2 . Listhyvel  3. Skärhyvel
Vet du vad den används till blir det guldstjärna

Svar: Skärhyvel till bokbinderi

Rätt svar fick vi från
Göran Lindgren, Sundbyberg 
Elsie Berg 
Heikki Lindgren 
Hjördis Fernström 
Annica Burefjord 
Harry Persson 
Hjördis Masser-Frid 

Hyveln används vid bokbinderi. Boken kläms fast i en hyvelpress. Skärhyveln sitter fast i den övre delen av pressen vilken glider på den undre och hyvlar bokens över-, under- och framsnitt jämna.

Läs om bokbinderi på Skansen.
Se Skärhyvel på kringla.
Så här använder man skärhyveln.

 

Pryl 338
Vecka 22

Vårens sista pryl är en cirka 100 år gammal och 20 meter lång kedja. Den har handtag i båda ändar.
Är det en: 1.Parmätarkedja  2. Tullmätarkedja 3. Lantmätarkedja

Rätt svar: Lantmätarkedja

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Annica Burefjord
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Vanja Persson
Harry Persson, Tås
Hjördis Masser – Frid

Mätkedja – lantmätarkedja – kedja för längdmätning, bestående av  metallänkar. Vanli­gen 25 alnar lång med länkar om en halv aln. Från år 1891 av 20 meters längd och 2 dm länkar.

Se lantmäterikedja på kringla.
Se lantmäteriordlista.
Läs om Lantmäteri på Wikipedia.

Pryl 339
Vecka 33

Det här är två vävskedar från 1809 resp.1822. Båda har tinnar av trä. Vävskedar sitter i vävstolens slagbom. I dag har alla vävskedar tinnar av metall.
Frågan är, när började man tillverka vävskedar av metall.

Var det: 1. Efter 1920 2. omkr. 1900 3. under 1800-talet.
Vet du vilket träslag man brukade använda vävskedarnas tinnar blir det guldstjärna

Svar: Vävskedar av metall började tillverkas under 1800-talets försa del.

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson
Elsie Berg 
Hjördis Masser-Frid, halv rätt 

Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren

Läs här hur tillverkningen av vävskedar gick till.

 

 

Pryl 340
Vecka 34

Det här är en självvuxen oval träring från 1897. Längd 23 cm. bredd 10 cm.
Inom folkmedicinen ansågs liknande avvikelser i naturen ha en magisk läkekraft

Kallas föremålet för:  1. Smörjträ 2. Trollträ 3. Häxträ
Vet du hur föremålet användes blir det guldstjärna

Svar: Smörjträ

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg 
Heikki Lindgren
Harry Persson
Elsie Berg 
Hjördis Masser-Frid

Läs om smörjträ och Folklig läkekonst.

 

Pryl 341
Vecka 35

En kaffepanna som blivit tidstypiskt omgjord, frågan är när det gjordes?

Var det: 1. omkr. 1850  2. omkring 1900 3. omkr. 1950
Vet du varför man gjorde om kastruller och pannor blir det guldstjärna

Svar: Omkring sekelskiftet 1900

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, fel årtal 
Elsie Berg
Heikki Lindgren, fel årtal 
Gunnar Andersson 
Harry Persson, fel årtal 
Hjördis Masser-Frid, fel årtal 

Vedspisen väckte till en början misstro på många håll. Man trodde inte att den skulle duga till att laga mat på och värma rummet. Den fungerade häller inte som belysningskälla och det bidrog till att inställningen till den var skeptisk.
I början av 1900-talet fanns ändå vedspisen i de flesta hem, och till belysning använde man fotogenlampor, åtminstone på landsbygden.
Den nya spisen krävde en ny typ av kokkärl. Många av de gamla kälen hade varit försedda med tre ben medan de nya fick lov att vara plana och helst vara försedda med fläns för att passa på spisen. Alla hade inte råd att kassera sina gamla kokkärl utan lät såga av benen och sätta fläns runt om. Man ville göra som man alltid hade gjort. Därför plockade man bort det antal ringar på spisen så att elden kunde värma direkt på kärlen. Att behöva värma upp spisen var slöseri med tid. Att kärlen blev sönderbrända av elden brydde man sig inte om, bara det blev fort varmt.

 Se liknande kaffepanna på kringla.
Läs här om kopparslagare.

 

 
Pryl 342
Vecka 36

Det här är en 14 centimeter lång säkerhetsnålsliknande klämma.

Är den till: 1. Textilarbete 2. Användes vid fiske 3. Blankett nål
Vet du namnet på prylen bli det guldstjärna

Svar: Textilarbete. Den här trubbiga nålen är ett Skaflås

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Elsie Berg 
Hjördis Masser- Frid

Se Skaftlås.
Avmaskningsnål.
Kiltnål.

Pryl 343
Vecka 37

En ovanlig träkniv med årtalet 1901 inpräglat i slidan. Kniven finns hos Delsbo Antik.

Är kniven en: 1. Övningskniv för närstrid  2.  Slidläst  3. Attrapp att bäras i avskräckande syfte 

Svar: Slidläst

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg

Behandling av slidläst, enl. boken, Gör dina egna knivar, sid. 35

Tag rikligt med läderfett och smörj in slidlästen. Fettet gör det lättare att få lös slidan när den torkat. Slidan mår också bra av att få lite fett på insidan där du inte kommer åt att smörja senare. En välanvänd slidläst har med tiden dragit till sig så pass mycket fett att den inte behöver bli smord varje gång

Slå i lästen. Se till att sömmen placeras rätt och att den kommer mitt på baksidan.

 
Pryl 344
Vecka 38

Vi fortsätter med ännu en knivig fråga. Den här kniven spänner man fast runt höger näve

Är det en: 1. Säcköppnare  2.  Överfalls-kniv 3. Kärv-kniv

Svar: Kärv-kniv

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Masser-Frid
Harry Persson
Gunnar Andersson

Mataren på tröskverket använde kärvkniven för att skära av bandet som höll ihop kärven. Något som man själv fått pröva på en gång i tiden. Det var roligt och inte alls tungsamt.

Se Kärv-kniv på kringla.

Se tröskning med tröskverk.
Se fler tröskning med tröskverk.
Se tröskning på gammaldags vis.

 

Pryl 345
Vecka 39
Vi letar efter en yrkesman som har använt dessa arbetsredskap. Materialet är stål.
Föremålens längd är omkring 10 cm.
Verktygen är en gåva från Heikki Lindgren

Fråga: Vilken är den yrkesman vi frågar efter?
Vet du vad föremålen kallas och hur de har använts, blir det guldstjärna.

Svar: Stenhuggare /Spräckkilar och bleck

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg 
Heikki Lindgren 
Göran Lindgren 
Hjördis Fernström 
Harry Persson
Sone Persson 

Man behöver inte vara stenhuggare för att ”Kila stadigt”!

Se stenhuggarens killåda.
Se film om stenhuggeri.
En stenhuggare berättar.

 

 
Pryl 346
Vecka 40

Det här är undersidan av en sorts fiol som har använts inom jordbruket.
Bredd 88 cm, Höjd 43 cm, Djup med påse 45 cm

Prylen är en gåva från Loppishuset i Friggesund.

Är det en: 1. Såfiol 2. Hartsfiol 3. Kalkspridare

Svar: Såfiol

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Harry Persson
Hjördis Masser-Frid
Vanja Persson
Hjördis Fernström

Se såfiol på kringla.

 

       
Pryl 347
Vecka 41

Ett  laggat kärl daterat 1796. Kälet är tillslutet i såväl i botten som i toppen, men har upptill ett tapphål och ett luftningshål.  Höjd 30 cm. längd 32 cm. bredd 21 cm.  Föremålet är troligen ämnat för brännvin men kan även ha använts vid transport av vatten.

Vad kallas den här typen av föremål:  1. Plunta 2. Kagge 3. Kutting

Svar: Kagge

Kagge är nog det korrekta namnet på det här föremålet, men jag ser att även kutting förekommer, så därför får även kutting gälla som rätt svar.

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Hjördis Masser-Frid
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Se Brännvinskagge på kringla.

 

 
Pryl 348
Vecka 42

En äldre hästsko till en arbetshäst. Storlek 7. Den är komplett med tre broddar för vinterföre.
Enl. uppgift undvek man broddar på bakfötterna för att undvika trampskador.

Är detta en sko till: 1 Vänster framfot 2. Höger framfot.

Svar: Hästsko till vänster framfot.
Enl. hovslagare Tommy Nordström, Moviken, är detta en hästsko till vänster framfot. Foten ska luta en aning inåt, därför har skon bara tre broddar.

Jag tror liksom Göran Lindgren att hästar som drog fram virke utefter basvägar till avläggen på sjöar var försedda med broddade skor både fram och bak, men kanske såg broddarna annorlunda ut på den tiden.

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Harry Persson, Tås

Läs om hovslageri i på Wikipedia.
Svenska Hovslagareföreningen.
Se film om hovslagare.
Se Hovslagerifilm.
Se Hovvård & skoning.

 

Pryl 349
Vecka 43
Det här är ett 61 centimeter långt rockhuvud, som har använts utan användning av spinnrock.

Har det använts tillsammans med: 1. Slända 2. Vinda 3. Härvel

Svar: Slända

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Hjördis Masser-Frid
Harry Persson, Tås

 
Käpp-Rockhuvud och slända. Bild ur Svenska kulturbilder band VIIII – X, sid 110.

Se Spinna ull med slända.
Se Spinna, tvinna, vinda.

 

 

Pryl 350
Vecka 44

Ett kraftigt arbetsredskap i järn. Längd 48 cm, bredd 20 cm.

Är det en: 1. Timmerkrok 2. Iskrok 3. Hamarbetarkrok

Svar: Iskrok

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Harry Persson, Tås
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Hjördis Masser – Frid
Hjördis Fernström
Vanja Persson

Se Iskrok.

 

Pryl 351
Vecka 45

En liten ljudande leksak för de minsta. Längd 9 cm, bredde 4 cm.

Vad kallas leksaken?

Svar: Skallra

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Vanja Persson
Harry Persson, Tås
Hjördis Fernström
Hjördis Masser-Frid

Se bild på Skallra.

 

Pryl 352
Vecka 46

Ett antal färgglada pinnar i trä, troligen förvarade i sitt original fodral. Stickornas längd är 19 cm.

Är det: 1. Cocktail/grillpinnar 2. trendiga strump-stickor  3. Plockepinn spel

Svar: Plockepinn

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Fernström
Hjördis Masser-Frid
Harry Persson
Vanja Persson

Se Plockepinn på kringla
Läs om Plockepinn på Wikipedia

 

 
Pryl 353
Vecka 47

Ett hopfällbart föremål tillverkat i limträ. L. 40 cm. B. utfälld 29 cm. B. hopfälld 16 cm.

Är det en pryl för: 1. Påklädning  2. försvar 3. smärtlindring

Svar: Smärtlindring/Smärtkrok

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Harry Persson, Tås

Läs här om smärtkroken.

 

 
Pryl 354
Vecka 48

Det är dax att plocka fram ljusstakar. Det här är en vacker femarmad ljusstake som sitter fastsatt i sin originalkartong från 60-70- talet. Mått ca, 40 x 40 cm

Är detta en: 1. Ölandsstake 2. Gotlandsstake. 3. Smålandsstake

Svar: Gotlandsstake

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Vanja Persson
Harry Persson, Tås
Hjördis Masser-Frid

Se bilder på Gotlandsstake.

 

Pryl 355
Vecka 49

Det här är en liten klämma med kraftigt tryck. L. 5 cm B. 22 mm.

Har den använts inom: 1. Sjukvården 2. Flygvapnet 3. Bilindustrin
Vet du vad den kallas blir det guldstjärna

Svar: Sjukvården/Slangklämma

Rätt svar fick vi från:
Heikki Lindgren 
Göran Lindgren 
Elsie Berg
Harry Persson 

Se Slangklämma.

 

Pryl 356
Vecka 50

Tack för alla klämmiga svar på förra veckans fråga. Vi klämmer till med en klämmig klämma till, men nu av en ovanligare modell. Något ska klämmas fast mellan de båda rundlarna
Längs 11, 5 cm. Rundlarnas diameter 2,5 cm.

Är detta en: 1. Laboratorieklämma 2. Kjolklämma  3. Framkallnings klämma

Svar: Kjolklämma

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Göran Lindgren
Hjördis Masser-Frid

Se kjolklämma.

Kjolklämman var fäst i ett band runt midjan och användes för att hålla upp den långa kjolen vid promenader utomhus

 

Pryl 357
Vecka 51

En målad trälåda med årtalet 1835. Lådan har skjutbart lock. I den förvarades saker man använde under den mörka årstiden. L. 38 cm. H. 16 cm. B. 23 cm.

Vad kallas lådan där man enl. tradition förvarade: 1. Kyrkvantar  2. Julsaker 3. Ljus

Svar: Ljuslåda/Timplåda

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Masser-Frid
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Se Ljuslåda/Timplåda   

Läs om stearin, talg, vaxljusets historia och betydelse på Wikipedia.

Timplåda
En familjerelik, vilken ännu i dag förekommer som en kuriositet var timplådan.
I denna förvarades timpen och sedan hatten, brudhandskarna, vit hâstrâsu (vita halsklädet), krunspännô (silverspänne med krona = kronspännet), brudbotjä (brudpsalmboken),
m.fl. rariteter. Timplådan var försedd med skjutlock och målad, såväl sidor som
lock, i bjerta allmogefärger med blommor.
Timplådan aktades och skattades högt av dess ägarinna och fick ingalunda exponeras i något
avseende. Den förvarades i gårdens utistuga bredvid tjohlstödan.
Källa:
Dräktalmanacka. (här finns mycket kulturhistoria att läsa)
Boda socken
Dalarna

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt