Prylsvar 2017

Välkommen till Dellenportalens prylsvar !

Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2017

Det är ett nytt år och då passar vi på att byta namn på Hemliga Prylen till Veckans Pryl. Det är helt enkelt bara en naturlig anpassning till vår ”gissa prylen” verksamhet.

Dellenportalen blandar allvar med lek och delar varje vecka med sig av en ny pryl, med undantag för ett kortare uppehåll under sommaren då vi alla har annat att tänka på.

2017 års sommaruppehåll för Veckans Pryl
Sista prylen före sommaruppehållet lägger vi ut vecka 23, den 4 juni och den första prylen efter semestern lägger vi ut vecka 34, den 20 augusti.

Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder frågor och svar om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.

---

Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner

---

Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!

Förteckning 2017

147. Preformar eller PET-flaska.
148. Vitlökspress
149. Knapphålsvas
150. Nystpinne
151. Humlesil
152. Krusbräda/Garvareverktyg
153. Garnhärvel
154. Grytkrokar
155. Bandhake för kaggar
156. Apelsinskalare
157. Ljushållare
158. Kötthack/Hackkniv
159. Skära
160. Smörstol
161. Gradsåg
162. Kafferost
163. Ställ för spisringar
164. Spottkopp
165. Kavel med gafflar, för tillverkning av fransar – kavelfrans
166. Reningsapparat för brännvin
167. Geringsklämma
168. Knivlägg
169. Cigarettsläckare
170. Vantspännare
171. Raffel
172. Tvättklämma/klädnypa
173. Vagnsnyckel
174. Häckla
175. Valkbräde
176. Vävspännare
177. Betgrep/Rovgrep
178. Hålslev
179. Gripsax
180. Sockertopp
181. Björnbindsle/timmerbjörn
182. Sparspis
183. Pundbåge
184. Kastlod/Kastlineknop
185. Grimma
186. Medbrinngare
187. Slipstensavrundare
188. Ugnssopa
189. Plogklubba

 

 

 

Pryl 147
vecka 52

Först vill vi tacka alla som följt oss under året, och önska ETT GOTT NYTT ÅR!

Det här är vad som återstår efter julen – ett tomglas. Det är inget provrör, utan någonting som många av oss har hemma. Vad tror du att årets sista pryl är?

Låt nu även släkt och vänner vara med och leka. Dela gärna sidan med andra!

Svar: Preformar eller PET-flaska

Rätt svar fick vi från:
Tony Rödin
Sigge Borg
Elsa Sundberg

Här får du se hela tillverkningsprocessen av PET-flaskor.

 

 

Pryl 148
Vecka 1

Kanske fick du en sådan här i julklapp? Det är en praktisk och enkel sak att använda och bara 18 centimeter bred. Men vad är det för något?

Låt även släkt och bekanta delta – dela gärna!

Svar: Vitlökspress från Royal VKP Garlic Crusher

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Hjördis Frid

Se fler bilder här

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

 

 

Pryl 149
Vecka 2

En sex centimeter hög behållare i silver. Tillverkad 1927 av en person som ville vara lite extra elegant. Vad är det för accessoar denne person lät tillverka?

Svar: Knapphålsvas

Rätt svar fick vi från:
Vi fick inget rätt svar den här gången. Anledningen till det kan vara att det var helg och att prylen var för svår och ledtrådarna för dåliga. Det kanske ska sägas att det finns moderna knapphålsvaser i plast.

Sean Connery, här elegant med en Nejlika i knapphålet.

 

 

Pryl 150
Vecka 3

En pekpinne, nja, den här pinnen är bara 35 cm. lång, om det kan vara någon ledtråd att nysta på. Vad har pinnen för funktion och vad kallas den?

Låt även släkt och bekanta delta – dela gärna!

Svar: Nystpinne

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Hjördis Frid

 

Nystpinne. Källa: Marinmuseum

Så här använder man en Nystpinne, på You Tube

 

Pryl 151  
Vecka 4

I den nyöppnade affären ”Delsbo Antik” i Delsbo, finns detta nätta flätade korgliknande föremål. Det kom till användning när något lätt och skrymmande skulle plockas och beredas. Mått ca 90X40 cm. Finns i fler storlekar. Vad är det för föremål?

Svar: Humlesil

Humle var tidigare en kulturväxt av stor ekonomisk betydelse som odlades för öltillverkningens skull. Förr då tionde erlades av humle och öl måste levereras till kronan var den i Sverige påbjuden till odling. Varje hemman skulle ha en humlegård, och varje sådan hålla ”tuhundra stänger”, så stadgade 1734 års lag.

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson, Tås

Se Humlesil på Kringla
Läs om Humlens historia på Wikipedia
Läs här om Humleodling och brygd

 

 

Pryl 152  
vecka 5

Vi fortsätter med en sak från Delsbo Antik. Ett föremål som har handtag och en räfflad lätt konkav undersida. Tillverkat i trä och daterat 1762.
Ett vackert kulturföremål så det är inget att garva åt. Allvarligt talat vad är det för något?

Svar: Krusbräda/Garvareverktyg

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Siv Ahlberg
Harry Persson Tås

Ett redskap för att få ett mjukare mönster på skinnet
Läs om krusbrädans användning på Runeberg

Se: Krusbräda på Kringla

 

 

Pryl 153
vecka 6

Ett vackert kulturföremål från Hälsinglands museum i Hudiksvall.
En raritet som är ett av museets knäppaste. Frågan är, vad har det använts till?

Svar: Garnhärvel

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Jonas Ericsson
Harry Persson Tås

Läs här om just den här Garnhärvelns avancerade funktion

 

 

Pryl 154
Vecka 7

Ett par krokar från 1800-talet kan vara bra att ha när man ska bära något tungt, men vad var deras egentliga uppgift?

Svar: Grytkrokar, dåtidens grytlappar

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson Tås

Innan vi fick järnspisar i hemmen lagade vi vår mat över öppen eld. För att kunna hantera heta grytor var ett par grytkrokar oumbärliga hjälpmedel.

Se Grytkrokar på Kringla Källa:Nordiska museet

 

 

Pryl 155
vecka 8

Den här behändiga prylen är bara 27 cm lång, har en glipa på 2 cm och saknar rörliga delar – vad kallas den? Det blir guldstjärna om du kan ange vilka föremål den har använts till?

SVAR: Bandhake som använts vid tillverkning av kaggar

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås
Sigge Borg 

Se Bandhake för kaggtillverkning, Kulturarv Västernorrland
Se Bandhake för kaggtillverkning, Ulvö museum

 

 

Pryl 156
Vecka 9

När det dukades till fest hos den fina familjen kunde även sådan finnas med.
Vad skulle den användas till?

Svar: Apelsinskalare

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson, Tås

Se Apelsinskalare på Kringla. Källa:Nordiska museet

 

 

Pryl 157
Vecka 10

30 cm lång. Vilken ljus idé han fick. Perfekt att ha en sådan med sig när man ska ut och campa.  Vad är det för pryl?

Svar: Ljushållare, av smidesjärn att hänga eller sticka fast i vägg.

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson Tås

Se Ljushållare på Kringla Källa: Tekniska museet

---

 

Pryl 158
Vecka 11

Ett par sådana fanns nog i många gårdar en gång i tiden.
Men vad användes de till?

Svar: Kötthack eller Hackkniv

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Hjördis Frid
Harry Persson Tås

Läs om Kötthack på Wikipedia

 

 

Pryl 159
Vecka 12

Något att skära med.
Men vad?

Svar: Skära, användes främst vid sädesbärgning

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, som påminde om visan skära, skära havre
Harry Persson Tås
Hjördis Frid

Läs om Skärans historia på Wikipedia.

 

 

 

Pryl 160
Vecka 13

Ett svarvat fat på fot. Fatet hade en central plats på julbordet hos den burgne bonden.
Vad är det för föremål?

Svar: Smörstol, Klicka på namnet för att se Smörstol från Sjömyra i Delsbo 1880-talet.
Källa: Nordiska museet

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson Tås

Så firade vi jul på 1800-talet.

 

 

Pryl 161
Vecka 14

En liten oumbärlig såg med bara 19 cm långt sågbad.
Vad har den använts till?

Svar: Gradsåg
Sågen användes till att såga skåror vid sammanfogning (laxning) av lådor.

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Hjördis Frid
Hjördis o Rolf Fernström
Harry Persson Tås

Sigge Borg skriver:  Fler benämningar som dök upp var ”Narsåg” och ”Spårsåg” på samma typ av redskap. Tandtypen V-form på din visade såg är för sågning tvärs fibrerna (Kapsågning) men det förekommer även med tandning med rak framkant på tänderna för sågning längs fibrerna (Klyvsågning).

Hjördis Frid skriver:  Gradsåg används vid sammanfogningsmetoden gradning. Den kan ställas in i bestämda vinklar mot det ämne som skall sågas och används i klyvriktning. Sågen användes för att såga liten skåra, eller två parallella – mellan dessa arbetar man med grundklossen.

Se sågens användning på Wikipedia

 

 

Pryl 162
vecka 15

Ett kastrulliknande föremål med öppningsbart lock, vev och handtag.
Vad är det för föremål?

Svar: Kafferost, ur Upplandsmuseets samlingar

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson Tås
Lone Marmor
Göran Lindgren
Carl Junker
Hjördis Frid
Gunnar Andersson

Läs historien om, Kaffet – den svenska nationaldrycken.

 

 

Pryl 163
vecka 16

 

Ett föremål i gjutjärn som oftast var placerat på eller i närheten av vedspisen.
Vad är det för pryl?

Svar: Ställ för spisringar

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Lone Marmor
Göran Lindgren
Hjördis Frid
Harry Persson Tås

Se ställ för spisringar

 

 

Pryl 164
vecka 17

Ett förnicklat föremål med huv och pedal. Huven öppnas när pedalen trycks ned. Inuti finns en vit porslinsskål.

Vad är det för pryl?

Svar: Spottkopp 

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Sigge Borg
Lone Marmor
Hjördis Frid
Harry Persson Tås

Varför spottade man så mycket förr?
Läs om åtgärder mot tuberkulossmittan i Hälsovännen Årg. 32, 1917
Läs om spottkoppen på Hälsingborgs skolmuseum

 

 

Pryl 165
vecka 18

En ovanlig sak som Lone Marmor hjälpte oss med att identifiera.

Ett föremål i trä med handtag och två gafflar, 31 cm långt och dess användningsområde är handarbetsrelaterat.
Vad är det för pryl?

Svar: Kavel med gafflar, för tillverkning av fransar – kavelfrans.

Rätt svar fick vi från:
Lone Marmor
Sigge Borg

Se Skarvtjärns-Gretas hemmagjorda kavel
Se hur man gör Kavelfrans på You Tube
Se tillverkning av Kavelfrans på stickor
Beskrivning av Kavelfrans
Mer Kavelfrans

Går även användas för Gaffelvirkning.

Vår finansminister, Magdalena Andersson, i jacka full med kavelfrans.

 

 

Pryl 166
vecka 19

En pryl från Delsbo Antik

Ett trattliknande föremål i plåt med lock och två handtag (grepe). En pryl som troligen blev överflödig när dess huvudsakliga uppgift blev förbjuden.
Vad är det för pryl?

Svar: Reningsapparat för brännvin

Rätt svar fick vi från:
Hjördis & Rolf Fernström
Sigge Borg
Lone Marmor

Se reningsapparat på Kringla, från Blekinge museum

 

 

Pryl 167
vecka 20

En klämmig sak som består av en kraftig fjäder med vassa käftar. Ofta använder man fyra klämmor samtidigt, en till varje hörn.
Vad är det för verktyg?

Svar: Geringsklämma

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg

 

 

 

Pryl 168
Vecka 21

Ingick i bättre bohag i syfte att skydda bordsduken.
Vad kan en sådan här liten sak ha haft för funktion?

Svar: Knivlägg

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson, som gav rätt svar på sin 85-årsdag. Grattis Harry!

Den lilla försilvrade smörknivshållaren tycks ha varit en stor sak från 30-talet och framåt.
Smörknivslägg eller knivlägg, hette den i prislistorna. Hemma hos folk kunde den kallas för ”sköld”.
Den kom vanligen till användning på kalas. Man trär den på smörknivens skaft ovanifrån bladet. När man ställer kniven på bordet pekar bladet ständigt snett uppåt.
Det skulle helst stå en smörkniv vid varje kuvert. Upp till tolv lägg hörde hushållet till.

 

 

Pryl 169
Vecka 22

Den korta mässing cylindern, kallas för ”en liten livförsäkring”.
Av vilken anledning tro?

Detta är den näst sista prylen före sommaruppehållet

Svar: Cigarettsläckare

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson, Tås

Se Cigarettsläckare 

– En mycket bra pryl. Hygienisk. Inget os. Man sveper lätt ut innehållet när man tömmer askfatet. En cigarett lär släckas på en sekund när man sticker ner glöden i hålet.
Material: stål, mässing, tenn, silver etc. Säljs idag i diverse utföranden. Det sägs att den dykt upp under kriget och då var cylindern tillsluten i botten, men den varianten blev för jobbig att rensa från invändiga avlagringar.

 

 

Pryl 170
Vecka 23

Detta är vårsäsongens sista pryl.

Det är en 40 cm lång pryl i järn, men har tillverkats i trä sedan århundraden tillbaka. Det var en viktig detalj som har funnits på alla skepp/båtar med mast. Finns även på dagens segelbåtar men har nu blivit ersatt med en ställbar skruv.
Vad är det för pryl vi frågar efter?

Svar: Vantspännare
Det är vanten som stagar upp båtens mast i sidled

Läs om Vant på  Wikipedia

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg

Bild ur boken ”Kulturen” 1976

Det här är ett försök att illustrera Vantspännarens funktion.

Genom öglans placering på pinnen/spännarens nedre del kunde vanten spännas genom att pinnen tvingades upp i vertikalläge och där säkras med en ring runt vant och pinne.

Så här ser dagens Vantsträckare ut

 

 

 

Pryl 171
Vecka 34

De som bar/bär ett sådant nästan 30 cm långt föremål i järn bör inte ha anlag för svindel. De sägs att yrkesgruppen har ett hemligt språk som kallas Knoparmoj.
Vilken yrkeskår har använt en sådan pryl? Rätt namn på prylen ger guldstjärna.

Svar: Sotare
Verktyget kallas för raffel. Öppningen i raffeln användes som skiftnyckel när man behövde öppna muttrar.

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson Tås. Av gammal vana svarade båda redan den 4 juni.
Lone Marmor Sunnasten 
Maja-Lena Swing

Se sotare på Kringla
Läs om sotarnas historia
Läs om Knoparmoj på Wikipedia

 

 

 

Pryl 172
Vecka 35

Ett litet redskap (11 cm) att hantera gurkor, salt sill eller kokt korv med?
Nej, tyvärr. I många hem ligger liknande redskap i skräplådor eller i bästa fall hänger de som prydnad på väggen.

Vad är det för pryl?

Svar: Tvättklämma

Rätt svar fick vi från:
Lone Marmor Sunnasten
Eva Persson
Sigge Borg
Harry Persson, fick rätt efter två försök.

Tvättklykan, klädnypan är en föregångare till den fjäderförsedda klädnypan vi känner idag. Ofta var tvättklämman hemmagjord, dock inte den på bilden som troligen är fabrikstillverkad.

Klädnypan uppfanns av David M Smith
Läs om Svensk tillverkning av klädnypor på Wikipedia

Några varianter på klädnypor. Den största är 45 cm lång. Två varianter hemmagjorda  på klädnypor/tvättklämmor. En rostfri mycket bra modell från 1950-talet och en liten bara 25 mm stor klädnypa.

 

 

 

Pryl 173
Vecka 36

En typ av nyckel som var mycket vanlig på lantgårdar under 1800-talet och första delen av 1900-talet. Längd, 25,5 cm. Stora skruven 50 mm, lilla skruven 30 mm.
Vad är detta för typ av nyckel?

Svar: Vagnsnyckel, nyckel till vagnens hjulmuttrar

Rätt svar fick vi från:
Lone Marmor Sunnasten
Harry Persson, Tås

Se vagnsnyckel på kringla

Läs om ambulansvagnen där vagnsnyckel ingick som tillbehör

 

 

174
Vecka 37

Ett välbekant allmogeföremål från 1861. Det är 80 cm långt med två uttag, ett i vardera ändan. Mitt på brädan finns en samling sylvassa piggar.
Vad är det för pryl?

Svar: Häckla

Rätt svar fick vi från:
Anja Åslund
Sigge Borg
Harry Persson Tås

Sedan linet repats och bråkats var det dags för häckling. Häcklan höll man fast med vänster fot i det nedre uttaget och vänster hand i det övre, därefter dängdes linet över häcklans vassa piggar.
Häcklor fanns i olika storlekar, grovhäckla, mellanhäckla och finhäckla. De användes för att kamma bort korta fiber och rester efter skal från fiber, till dess att fibrerna blev utkammade och fina. Rester eller blånor med korta fiber kunde användas till garn av grövre och sämre kvalité.

Se grovhäckla på Kringla
Läs och lyssna på linberedning
Läs mer i Fataburen 1924.

 

 

175
Vecka 38

En gammaldags tvättbräda, nja inte riktigt, den här brädan som är tillverkad i ett stycke, är bara 12 cm bred och hela 81 cm lång.
Vad kan den ha använts till?

Svar: Valkbräde

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Lone Marmor Sunnasten
Harry Persson Tås

Valkbräde på Charlotta.
Läs om Nålbildning och valkning.
Se Nytillverkade valkbrädor.
Se Stampa vadmal på Skansen.

 

 

Pryl 176
vecka 39

Ett 70 centimeter långt föremål i järn med sylvassa piggar i båda ändar. Kan göras nästan dubbelt så långt och är ett nödvändigt redskap vid vävning.

Vad är detta för pryl?

Svar: Vävspännare, lokalt kallad både Tempel och Timpel

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Lone Marmor
Anja Åslund
Vanja Persson, svarade Tempel
Harry Persson Tås, svarade Tempel

Vävstännare används för att väven ska bli rak och hela tiden ha samma bredd

Vävspännare på Wikipedia
Se bild på vävspännare.

 

 

 

Pryl 177
vecka 40

Den här glada personen är Sune Ellström i Sjövik Bjuråker. Han fyllde nyligen 90 år – GRATTIS SUNE! Han frågar, vad har den här lilla grepen används till?

Svar: Betgrep/Rovgrep

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson Tås
Hjördis & Rolf Fernström

Se Betgrep på kringla
Se även Betgrep ur Birger Nilssons donation.
Upptagning av rovor 1950 Järeda hembygdsförening
Upptagning av betor med gamla redskap
Läs om Rovor på Wikipedia
Läs om Sockerbetor på Wikipedia.
Se film om upptagning av betor.

Sune Ellström säger att man tar upp rovor med det här redskapet, en Rovgrep. Tilläggas kan att redskapet är mera känt, som Betgrep åtminstone i södra Sverige, där betgrepen användes för att ta upp betor. Båda rotfrukterna liknar varandra i både storlek och form, därför är det naturligt att använda samma redskap

Vykort ur egen samling. Upptagning av rovor

 

 

 

Pryl 178
vecka 41

En något skamfilad jätteslev. 79 centimeter lång men tyvärr sönderborrad med en massa hål, eller …

Vad är detta för slev?

Svar: Hålslev, och inte en trasig soppslev.

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Anja Åslund, skumslev
Harry Persson, Tås

En hålslev används när man vill plocka upp någonting ur en gryta utan att behöva hälla bort vätskan.

Se hålslev på Kringla
Se potatis slev på kringla.

 

Pryl 179. 
Vecka 42

En sorts gripsax som inte gjort några större avtryck i litteraturen förutom 1911 då den spelade huvudrollen i ett omtalat svenskt bankrån.

Frågan är, vilket bankrån?

Svar: Gripsax – När Billy the Kid var i Stockholm

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Vanja Persson

När Billy the Kid var i Stockholm
Måndagen den 11 juli 1911 kom två män in på ett bankkontor på Drottninggatan i Stockholm. Den ene talar tyska och kassörskan, som inte är van vid utländska kunder, tycker genast att han verkar skum. Plötsligt har en stor hög sedlar bakom disken försvunnit. Hur kan någon obehörig ha kommit över dem? Ett mysterium och startskott för en av den tidens stora polisjakter i Sverige. Den eftersökte kallades ”Billy the Kid” efter den ökände västerngangstern.

BILD: Den långfingrade tjuven. Den så kallade olympiska saxen kunde gömmas i rockärmen och fällas ut över 90 centimeter för att ge extra räckvidd vid stölder. I änden har saxen en gripklo som kan fånga upp till exempel en sedelbunt som till synes ligger utom räckhåll. Foto: Gabriel Hildebrand

Källa:
Myntkabinettet.se
Brottets krönika 1955, sid 67-76

 

 

Pryl 180
Vecka 43

En oöppnad 80 år gammal julklapp, eller vad det nu kan vara.
Vad tror du att det är?

Svar: Sockertopp

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harriet Lundgren
Gudrun Ammitzböll
Björn Jonsson
Vanja Persson
Lone Marmor Sunnasten
Harry Persson, Tås
Göran Lindgren

Läs om sockertopp på Kringla från Kulturen
Om sockrets historia, Populär Historia.
Redskap man tog upp betor med, pryl 177. Betgrep.

Första gången som man hört talas att socker använts i vårt land var vid den heliga Birgittas faders lagmannen Birger Persson, gravöl 1328, då begravningsgästerna trakterades med 4 skålpund, d.v.s. 1 kilo socker, direktimporterat från Venedig, enl. Nationalencyklopedin.

Sockret skulle länge vara en lyxvara och man sötade i stället med honung som man kunde producera hemma på gården. In på 1800-talet, när vi lärt oss att odla och använda sockerbetan, spred sig bruket att använda socker samtidigt som vi lärde oss att dricka kaffe.

Vid sekelskiftet 1900 var Sverige självförsörjande som sockernation. Odlingen av sockerbetor och tillverkningen av sockerprodukter subventionerades av staten genom lägre beskattning vilket ledde till ett enormt uppsving för sockerindustrin.

Omkring år 1900 introducerades centrifugen, vilket gjorde att man kunde torka sockermassan snabbare. I stället för att hänga sockertopparna på tork i torkrum placerades de i en centrifug, varefter de slungades runt – fortfarande i samma strutliknande formar som tidigare. När de var färdiga togs de ut ur formarna och paketerades.

År 1907 slogs landets samtliga råsockerbruk och raffinaderier samman och bildade Svenska Sockerfabriksaktiebolaget (SSA), som blev landets största företag. Det dröjde inte länge förrän överproduktion av socker var ett faktum.

Man slutade producera sockertoppar i både Danmark och Sverige omkring år 1940. I stället började man finfördela sockret – vilket är det som vi i dag kallar strösocker. Ända till år 1955 sålde köpmännen socker på lös vikt. Först efter 1955 började man sälja strösocker i tvåkilospåsar som de vi använder i dag.
Källa:
Kulturens årsbok 1987, m fl.

Vet du vilka som är sockerbolagets största kunder?  – strökunderna

 

 

Pryl 181
Vecka 44

Tre varianter på rejäla arbetsredskap som knappast är aktuella längre.
Vad har dom använts till och vad kallas dom?

Kan du redogöra för vad som skiljer i funktion mellan redskapen blir det guldstjärna

Svar: Björnbindslen/timmerbjörnar

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Sigge Borg
Börje Karlsson
Björn Jonsson
Harriet Lundgren
Lena Söderlund 
Per Lindkvist
Christer Samuelsson
Harry Persson, Tås 
Heikki Lindgren

Björnbindslen, även kallade timmerbjörnar används till att spänna fast kättingar kring timmerlass och liknande. De tillverkas av stål i längder om 12 – 20 tum och finns i ett flertal varianter.

Fram till slutet av 1800-talet låstes kedjorna genom att sprintar slogs in i virket genom länkar i de åtdragna kedjorna. Sprintarna glömdes kvar ibland och ställde till besvär i sågverken. Dessutom spjälkades virket lätt. Ungefär 1890 dök björnbindslet upp och ansågs vid mitten på 1910-talet helt oumbärligt. Bindslet fungerar enligt hävstångsprincipen, vilket gör att användaren blir stark som en björn.

Spetsiga låssprintar slogs ner i timret för att låsa kedjorna innan det fanns björnbindslen.

Släpbjörn, är en enkel timmerbjörn som också kan vara krökt två gånger, men saknar den grövre flerlänkade kroken i spännarmens framända. Den har följaktligen inte samma möjlighet att spänna fast lasset lika hårt som nedan beskrivna björnar.

Vanlig enkel timmerbjörn består av en hävarm, vars främre del är formad till en stor kraftig krok med en rak spännarm i vars ände sitter en kort kätting med låskrok. I spännarmens framända sitter fästat länkar med en större krok, som är avsedd att hakas i en av lassets båda kättingar som ska sammankopplas. I den andra kättingen sticks björnens krokformiga del in med den flerlänkade kättingen väl sträckt. Därigenom får man ett spänntag och lasset kan genom att flytta den krokformade delen länk för länk spännas åt successivt för att slutligen låsas med låskroken.

Dubbelverkande timmerbjörn, skiljer sig från föregående genom en extra krökning åt motsatt håll i övergången mellan den krokformiga och den raka delen.
Vid åtstramning sticks björnen först in i en av lassets båda kättingar som ska kopplas samman, så långt att en länk faller ned i den extra krökningen. Sedan kan lassets andra kätting spännas successivt medels björnens stora krokformiga del. Därigenom behöver den stora flerlänkade kroken inte tas i anspråk utan kan i stället användas till att krokas i den andra kättingen och låsa lasset under omspänningen till nästa passande länk. Om den mittersta av de tre länkarna, som binder den stora kroken med hävarmen, är försedd med detta ”hak”, kan lasset spännas ytterligare hårt med denna timmerbjörn. Fastlåsningen sker på samma sätt som föregående.

Dubbelverkand pumpbjörn, skiljer sig från den vanliga enkla timmerbjörnen endast därigenom att spetsen längst ut på den krokiga delen är böjd ännu en gång till en krok i motsatt riktning. Denna kan vid spänning hakas i den ospända kättingdelen framför björnens tre eller speciallänksförbundna krok, medan denna flyttas till nästa länk o. s. v. Därigenom åstadkommes en ”pumpande” verkan med sträckning i båda riktningarna. Låsning är lika som vid övriga björnar.

Källa:
Boken, Bra att veta, sid 143-144.

Det var med pumpbjörnar liknande de på bilden som man drog omkull Dammhuset i Moviken berättade Stefan Zacco som var med vid rivningen.

Se filmen, Hästar i Edsbyskogen, på Youtube.
Det finns många fler filmer om skogsarbete med hästar och timmerkörning

Läs vår sammanställning om Skogsarbetarminnen.

 

 

 

Pryl 182
Vecka 45

En spis från Norrahammar som saknar synlig rökutgång. Hur kan en sådan fungera?
Vad tror du?

Svar: Sparspis

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Vanja Persson
Harry Persson Tås
Heikki Lindgren
Göran Lindgren

Vi tänker oss att det är i början av 1900-talet. Det är sommar och det är varmt. Att elda i sin vedspis när det redan är 30 grader varmt vill man naturligtvis inte göra om det bara var lite kaffe man vill ha. Det är då som sparspisen kom till användning. Den placerades i ett lämpligt hål ovanpå den ordinarie spisen. Röken från sparspisen går ner genom dess bottnen och följer sedan den ordinarie spisens rökutgång.

Det var Carl Daniel Moberg som uppfann sparspisen.

Så här kunde det se ut när man använde en sparspis

Bild på sparspis från Norra Hammar på Kringla
Läs om sparspisen när den var ett måste för många fattiga.

 

 

Pryl 183
Vecka 46

Det här är Harry Persson vid släktgården Tås i Bjuråker. Han har just visat det gamla f d sockenhärbret. (se de väldiga nycklarna som behövs för att öppna den järnbeslagna dörren). På loftet bland klövjesadlar och liknade saker hängde även detta udda kultur föremål.

Föremålet är ett slags skyddsomslag där något ska förvaras. Det är tillverkat av två runda träbågar sammanhållna med flätade vidjor. Föremålet är ovanligt i våra trakter och är mest känt från Väster-och Österbottens kustland, där sälfångsten pågick på vårvintern. Under denna tid livnärde de sig huvudsakligen med bröd. Varje man medförde därför två pund med fälbröd.
Vad är detta för pryl?
Rätt namn på prylen ger guldstjärna

Svar: Pundbåge

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg 
Heikki Lindgren
Harry Persson Tås

Läs pdf länken nedan: VÂRVINTERJAKTENS KUNSKAPSSYSTEM, sid 117

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:231568/FULLTEXT01.pdf

Källa:
Folklivsstudier 1945 del 1, sid 126.

 

 

 

Pryl 184
Vecka 47

En hårt knuten boll av hampa med handtag, 30 cm lång. Den liknar en dagg men dess funktion är att söka inom sjöfarten.

Vad använts en sådan till ?
Vet du vad den kallas blir det guldstjärna

Svar:Kastlod/Kastlineknop
Tillverkning av en kastlineknop kallas Apnäve

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Göran Lindgren
Harry Persson
Heikki Lindgren, halvt rätt
Lone Marmor Sunnasten, halvt rätt

Se Kastlineknop på Kringla

Sjöfartsverket skriver:
Kastlina 24 §.  Tyngd till kastlina får inte vara av metall eller liknande hårt ämne och dess vikt får inte överstiga 400 gram.

Kastlina = Lina med tyngd i ena änden som används för att kasta i land tampen till kajen. Att kasta kastlina är en färdighet som en sjöman måste behärska.

Se tillverkning av en Apnäve/Nyckelring
Läs om kastlina på Runeberg.
Se kastlinan när den stora Finlandsbåten Cinderella lägger till.

 

 

 

Pryl 185
Vecka 48

I en två decimeter bred slå sitter en öppningsbar båge av eneträ. När man stänger den något spända bågen kring någons hals hörs ett ljudligt knäpp.

Vad är detta för pryl?

Svar: Grimma

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson Tås

Se grimma på Kringla

Minns du den här, En Sliten Grimma med Cacka Israelsson.

 

 

Pryl 186
Vecka 49

En 38 cm lång pryl från förr. Ett hjälpverktyg när något kanske behövde svarvas.

Vad kallas verktyget?

Svar: Medbringare

Rätt svar fick vi från
Sigge Borg
Göran Lindgren, halvt rätt
Heikki Lindgren, halvt rätt

Se medbringare på Kringla

---

Pryl 187
Vecka 50

Harry Persson visar här ett verktyg från sitt gårdsmuseum.
Det är ett björkskaft som har en decimeterlång urgröpning där det sitter (de sticker upp en aning) 12 rörliga tätt sammansatta kugghjul. Svårbegripligt? Nja, vi har redan haft en fabrikstillverkad sådan från 1960-talet, år 2016.

Vet du vad det är, utan att behöva titta?

Svar: Slipstensavrundare

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson
Sigge Borg
Heikki Lindgren

Se avrundare på kringla.

 

 

Pryl 188
Vecka 51

I ändan av ett 150 cm långt träskaft sitter denna 50 cm långa sak i smidet järn. Den smidda åttan förekommer även sittande på tvären. En pryl med vilken man kan sig lugn då den når in i den djupaste ugn.
Vad är det för pryl?

Svar: Ugnssopa

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Harry Persson, Tås
Göran Lindgren, halv rätt

Före baket skall ugnen göras ren med en ugnsraka eller ugnssopa, eller både ock. Genom instuckna granrisviskor i ugnssopans öglor sopas ugnen ren innan brödet skall sättas in.

Se Skansens ugnssopa på kringla.
Se text om ugnssopa på Runeberg.

 

 

 

Pryl 189
Vecka 52

En pryl på självaste julafton blir ännu ett kulturföremål från Harry Perssons gårdsmuseum.
En klubba, ca 15 cm lång, tillverkad 1861 med inristade besked om gårdens skyldigheter.
Vad kallas ett sådant föremål? Med det önskar jag en GOD JUL

Svar: Plogklubba

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson, Tås
Sigge Borg
Gunnar Hansson
Göran Lindgren, halvt rätt
Heikki Lindgren, halvt rätt
Vanja Persson
Christer Samuelsson

Skyldigheten att underhålla vägarna låg på bönderna som brukade jorden. För att hålla reda på turordningen använde man sig av s k plogklubbor. Man ”ägde” klubban under den vecka man hade ansvaret, berättar Harry Persson.

Ingen by är den andra lik i fråga om storlek och läge. Därför löste nog varje by sitt  vägunderhåll på det sätt som var bäst för dom. Några använde plogklubban som en stafettpinne som överlämnades till nästa gård efter fullgjord plogtur.

Kort bakgrund
Före 1730 fans det inga vägar för hjulfordon i Bjuråker (se Kjell Ekelöfs forskning). Så långt det var möjligt hade man sedan urminnes tider strävat efter att lägga vägarna där marken var torr och fast. Med fördel drogs de utmed rullstensåsar eller andra höjdsträckningar.

I 1734 års gästgivarförordning talas det om att landsväg skall läggas där den behövs och att den skall dras fram på jämnaste och genaste sätt.

1790 kom en förordning om vintervägsunderhåll som sade att varje socken skulle bilda ploglag bland dem som bodde närmast den stora landsvägen. De som ingick i ploglaget fick ersättning av socknens övriga invånare.
Ploglag sammankallades med särskilda budkavlar; plogklubbor. På kavlarna fanns medlemmarnas initialer. Ansvarig för ploglaget var snöfogden och han var i sin tur ansvarig inför länsman.

Snöplogar började inte komma i allmänt bruk förrän vid 1700-talets mitt.

Källa:
Vägar och transporter i äldre tid, av Hälsinglands museum 1986

Läs Runeberg, S T F:s tidskrift 1939, om ansvaret med plogklubba.

Det berättas att plogarna stod uppställda utefter vägarna även på sommaren, vilket bekräftas av den här bilden från vägskälet vid Norrboån där vi ser två plogar. Den vänstra vid vägen mot Delsbo och den till högra vid vägen mot Bjuråker.

---

1944 förstatligades vägarna och Vägverket tog över ansvaret.

---

Kopiera och klistra in vägverkets intressanta pdf fil om väghållningsstenar/plogstenar:
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10442/RelatedFiles/2004_99_vagen_i_kulturlandskapet_.pdf

---

Väghållnings sten på Wikipedia

---

Vår plogklubba berör gårdarna Tå nr 1 och 2, samt Gärde nr 1 och 2, i Bjuråker. Gårdsnumren står på den grövre delen och initialerna på ägarna på den smala delen av klubban.

Harry visar plogklubbans botten där årtalet 15/2 1861 är inristat.

---

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

---

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

---

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här leken och vill stödja vår verksamhet är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

---