Välkommen till Dellenportalens prylsvar !
Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2016
Dellenportalen har under åren samlat på sig ett antal udda föremål från de mest skilda områden.
Att hitta en pryl, ett föremål som ser spännande ut, men som man inte har en aning om vad det kan vara, är verkligen spännande. Det är som att få ett rejält napp, och man vet inte vad som fastnat på kroken. Alla samlare känner igen situationen när man plötsligt hittar något nytt till sin samling. Man får en ”kick”. Sedan kommer det intressanta sökandet att försöka klura ut vad det egentligen är man har hittat. Ibland är svaret snopet enkelt, men det kan också vara överraskande bra. I vart fall är det slutresultatet som är drivkraften till att fortsätta leta efter udda saker, och i slutändan är det meningen att det ska komma dig och många andra till glädje genom den här leken ”Hemliga Prylen”.
Dellenportalen blandar allvar med lek och delar varje vecka med sig av en ny pryl, med undantag för uppehåll under sommaren då alla har annat att tänka på.
2016 års sommaruppehåll för Hemliga Prylen
Sista prylen före sommaruppehållet lägger vi ut vecka 24, den 5 juni och den första prylen efter semestern lägger vi ut vecka 34, den 21 augusti.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger Dellenportalen som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Förteckning
106. Brätt-trä
107. Slipskiveavrundare
108. Sytång eller Sömtång
109. Bärkäpp eller Bärkrok
110. Signalpinne
111. Fogapparat
112. Glassform
113. Ljushyvel
114. Stängsprint eller Låssprint
115. Glaskrosshammare
116. Spenstift
117. Dubbel Krumcirkel
118. Rakknivslåda
119. Grapefruktkniv
120. Hattblock
121. Inhalator
122. Splitta
123. Stygntång
124. Diskviska
125. Blixtskärare
126. Onduleringstång
127. Stoppägg
128. Dagräknare
129. Psalmodikon
130. Nyckel
131. Tändstickshållar
132. Kättinghängare för stakemontering
133. Knivslip
134. Brandhake
135. Stämpelyxa
136. Stukyxa, kallas även Stämpelyxa, Tumningsyxa, etc.
137. Klappträ
138. Mjölksil
139. Rullbindningsapparat för gasbinda
140. Ljuster/ämne
141. Snetyg/hyvel
142. Kulotång
143. Timmerhake
144. Påklädningskrok
145. Lagjärn
146. Dragstift/notlinje penna
Pryl 106
Vecka 1
Årets första pryl är ett 43 cm långt och 5,5 cm brett bruksföremål i trä.
Ålder: 1900-talets första hälft.
Vi vill veta vad det kallas och vad det har använts till.
Rätt svar: Brätt-trä
Rätt svar fick vi från:
Vi fick inget rätt svar och vi blev heller inte överösta med förslag. Detta beror troligen på att man inte behöver brätta sina skidor längre, så tekniken har kanske glömts bort.
Brätt-trä användes för att skidornas brätten skulle skulle behålla formen under den tid skidorna var undanställda.
Skida fastspänd i ett Brätt-trä
Se Brätt-trä på kringla
Pryl 107
Vecka 2
Ett verktyg i järn som var ack så viktigt en gång i tiden. Det här är från 60-talet.
Vad kallas det och vad har det använts till?
Rätt svar: Slipskiveavrundare
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Jan Johansson
Harry Persson Tås
Se avrundare på kringla
Pryl 108
Vecka 3
En pryl i massiv mässing. Den liknar en tång som kan öppnas, stängas och låsas.
Ålder: Troligen från mitten eller slutet av 1800-talet
Ett nödvändigt redskap för vissa yrkesutövare. Vilka, och kallas prylen?
Rätt svar: Sytång eller sömtång
Rätt svar fick vi från:
0
De kringvandrande skräddarna bar med sig i ryggväskan sax, vax, tråd, krita, häktpryl och knapphålsjärn. Skinnskräddaren behövde även sömtång, blypenning, laskpinne och hålpipa.
Läs om skinnare i Malung
Pryl 109
Vecka 4
Är det ett konstverk föreställande en orm som just fångat något, eller är det någonting annat. Vad tror du?
Rätt svar: Bärkäpp eller bärkrok.
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Harry Persson Tås
Ragnar Lejemo
Så här enkelt kunde en stor kuns med hö bäras om man hade en bärkäpp.
En enkel bärkäpp med vars hjälp man burit en börda på ena axeln har beskrivits i mannaminne och använts i alla landskap. En del bördträn är försedda med två krokar så att man kunde bära en börda framtill och en på ryggen. Bördträna är mycket olika böjda, en del är nästan raka, andra starkt svängda i en vacker krok. Snidade bördträn med mönster i karvsnitt och med årtal och initialer har givits som fästmansgåvor.
Bördträet användes framförallt då man bar mjölkflaskor av trä. Sådana finns olika storlekar, från små dricksflaskor till stora läglar i vilken mjölken från fäboden forslades hem. När det lämpade sig använde man dock bördträet också för knyten och korgar som skulle bäras någon längre väg.
Bärträn med ett hål och inte en krok i ena ändan, synes mest ha nyttjats för korgar och kunsar. I korgen var en vidje-eller läderögla fäst, och denna drogs genom hålet i bärträet och låstes fast med en träpinne.
Källa:
Folklivsstudier del 1. sid 62. Helsingfors 1945
Anm.
Bärkäppar som förekommer på auktioner kallas ibland för luffarkäppar (visst kan detta vara sant, men då ska det vara styrkt) och kan av den anledningen få ett orealistiskt hög slutpris. Något att tänka på.
Se fler exempel på bärkrokar
Förträfflig sak för latmasken. Indikerar viss statlig närvaro. Vad är det vara ?
Rätt svar: Signalpinne
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Signalpinnen anbringas på brevlådans lock. När brevbärare lyfter på locket ställer sig signalpinnen upp. Med hjälp av en magnet stannar den så i uppfällt läge när locket ånyo stängs.
Pryl 111
Vecka 6
En liten praktisk sak som var lätt att ta med sig om man var skogsarbetare på 1950-talet. Mått: 7 cm hög och 4 cm bred. Vilken funktion hade prylen?
Rätt svar: Fogapparat
Rätt svar fick vi från
Ragnar Lejemo
Sigurd Borg
Harry Persson Tås
Att det är en form av något slag det ser alla, men vilken typ av form, det är frågan
Rätt svar: Glassform, eller parfait form, i princip glass men utan omrörning vid frysprocessen! doppas i vattenbad innan uppstjälpning och garnering med frukt och bär . mm.
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Sigurd Borg
Harry Persson Tås
Se fler glassformar på Kringla
Läs om glassens historia på Wikipedia
Pryl 113
Vecka 8
En liten praktisk sak som har sålts av ett danskt företag på 50-60-talet.
Vad kallades prylen och vad använder man den till?
Rätt svar: Ljushyvel
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Sigurd Borg
Håll hyveln i vänster hand och ljuset i den högra. Stoppa in ljuset och tryck ned hyveln med tummen och vrid sedan ljuset mot dig.
Viveca håller tummen över etiketten med företagets namn
Rätt svar på förra veckans pryl och namnen på de som gissat rätt, finns som alltid under rubriken Prylar på Dellenportalen.se
Pryl 114
Vecka 9
En 18 cm svängd järnkil, försedd med en stoppklack och en säkerhetssprint på en liten kedja.
Man kan tänka sig flera användningsområden men den är tillverkad för ett speciellt ändamål. Frågan är viket?
Svar: Stängsprint eller Låssprint, till att låsa ihop två kättingar.
Rätt svar fick vi från:
Börje Karlsson
Ragnar Lejemo
Jan Magnusson
Harry Persson Tås (halvt rätt)
Källa:
Boken, Bra att veta, sid 145.
Användes till att fästa en kätting i en annan på så sätt att en länk på den ena kättingen sticks in i en länk på den andra och den förstnämnda låses fast med stängsprinten och säkras med säkerhetssprinten.
Pryl 115
Vecka 10
Bra att ha vid skarpt läge. Vilket läge åsyftas?
Rätt svar: Glaskrosshammare
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Tony Rödin
Sigurd Borg
Jan Johansson
Henrik Zinderström
Björn Jonsson
Michael Matzon
Tine Hildingsson
Stig Sötterman
Robban Lennmark
Harry Persson, Tås
Heikki Lindgren
Hjördis Frid Lillhärdal
Nu kallas verktyget för Räddningshammare och har flera praktiska funktioner.
Pryl 116
Vecka 11
Ett rör med en sidoöppning nertill som innehåller en utdragbar stav.
Vad är detta för pryl?
Rätt svar: Spenstift
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Läs här om Spensjukdomar: Svenskt lantbrukslexikon
Pryl 117
Vecka 12
Ett föremål i järn, h 45 cm, b. ca 35 cm, med två rörliga armar.
Vad kallas prylen och vad har den används till?
Rätt svar: Dubbel krumcirkel
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Sigurd Borg
Harry Persson, Tås
Dubbel krumcirkel av järn. Den dubbla krumcirkeln användes för att mäta två mått samtidigt, t.ex. tjocklek och bredd, på det material som skulle smidas.
Se Dubbel krumcirkel på kringla
Pryl 118
Vecka 13
Hemliga skrin. Det här typen av skrin finns i en mängd varianter och alla har det gemensamt att de är kluriga att öppna. Vad förvarade man i dessa svåröppnade skrin, det är frågan?
Rätt svar: Rakknivslåda
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Harry Persson, Tås
Se fler Rakknivslådor på Kringla
Pryl 119
Vecka 14
Ett knivigt problem. En relativt modern kniv som är 21 cm lång, har ett tveeggat uppåtböjt blad, och är tillverkad av ett känt svenskt företag. Frågan är, vad ska den användas till?
Rätt svar: Grapefruktkniv
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Som fler har konstaterat är kniven omöjlig att googla på. Så var det också för oss. Men ett mejl med en bild på kniven till tillverkaren Bahco gav följande besked från deras museum:
Detta är en kniv för grapefrukt. Kniven har träskaft och utgick ur sortimentet i början av 70 talet när ett nytt sortiment lanserades med plastskaft och Bahco som varumärke. Fast någon ny grapefruktkniv blev det inte. Slut citat.
Pryl 120
Vecka 15
Ett vackert föremål i trä. Formen är något oval med 16-18½ cm i diameter. Genom att vrida på mittenskruven kan verktyget expandera något.
I vilket yrke förekommer prylen och vad kallas den ?
Rätt svar: Hattblock
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo, Järvsö
Sigurd Borg, Trollhättan
Jan Johansson Bjuråker
Hjördis Frid, Lillhärdal
Se hattblock på kringla
En apparat, ja, men inte en sådan som kanske först föll er in.
Dock har den till uppgift att öka välbefinnandet.
Storlek: ca 15 x 20 cm.
Vad är detta för pryl?
Rätt svar: Inhalator
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg Trollhättan
Susanne Swang
Jan Johansson Gävle
Ragnar Lejemo Ljusdal
Hjördis Frid, Lillhärdal
Inhalatorn fick sitt stora genombrott då spanska sjukan (ett slags influensa) grasserade åren 1918-19. I inhalatorn hettades vatten upp till ånga med hjälp av en spritlåga. I glasskålen hälldes s k eteriska oljor – eukalyptus, kamfer, mentol, tallbarr – som genomströmmades av ångan.
Läs om Spanska sjukan på Wikipedia
Se Inhalator på kringla
En fyrkantig 32 cm lång sticka i trä. Ett av hörnen är avspjälkat och avskilt från de övriga.
Vad kallas prylen och vad har den använts till?
Ledtråd, sök svaret inom Fiske
Rätt svar: Splitta/Backesplitta
Vi fick inga rätta svar den här veckan
På splittan lade man upp långrevens krokar.
Se splitta på Kringla.
Se beskrivning på Backesplitta från Bohuslän på Kringla
Pryl 123
Vecka 18
Det här är ett skomakarverktyg.
För rätt svar vill vi veta verktygets funktion och vad det kallas.
Rätt svar: Stygntång
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Stygntången användes till att ta bort stygnen ur sulor på randsydda skor.
Se stygntång på Kringla
Pryl 124
Vecka 19
Efter några svåra prylar väljer vi den här gången något mera allmänt, något som har funnits i alla hem. Den här saken är 15 cm lång och är troligen från 30-40-talet.
Vad är det vi ser på bilden?
Rätt svar: Diskviska
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Stina Broberg
Marianne Lundqvist
Lena Runström
Jan Magnusson
Bernt-Ove Johansson
Jan Johansson
Anja Åslund
Ann-Britt Schulstad
Astrid Forslund
Gunnar Olofsson
Heikki Lindgren
Björn Jonsson
Hjördis Frid
Disiree Stridlund
Eva Lindeberg
Monica Lind
Ann-Marie Gunsth
Harry Persson Tås
Sigurd Borg
Katalog: Bröderna Sandblom Gefle 1936
För mer än hundra år sen lanserades detta praktiska redskap för hemmet. Vi vill veta vad det används till och vad prylen kallas.
Rätt svar: Blixtskärare
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Harry Persson
Åhlén & Holm Jubileumskatalog 1909, sid 196.
Pryl 126
vecka 21
Det här verktyg ingick i en viss yrkesgrupps rekvisita, och 1934 kom den här nya konstruktionen. Vad är det för pryl?
Rätt svar: Onduleringstång
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Jan Johansson
Hjördis Frid
Svante Kilander
Björn Jonsson
Astrid Forslund
Harry Persson Tås
Svenska Stålbolaget Göteborg, Huvudkatalog 1934, sid 118.
Pryl 127
vecka 22
Hoppas du gillar ägg. Vi tänker bjuda på ett som kan vara lite hårdkokt.
Vårens näst sista pryl är ett ägg i polerat trä som är försett med en bred skåra och har en liten grej som tillbehör.
Vad är detta?
Rätt svar: Stoppägg
Rätt svar har vi fått från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Harry Persson, Tås
Hjördis Frid
AB Oskar Ahrén Jubileumskatalog 1931, sid 177.
Vårens sista är en pryl att räkna med.
Javisst är det en räknesticka, bara med den skillnaden att den här modellen saknar traditionella siffror och tabeller. I gengäld har den årets alla månader och årets alla dagar.
Vad är detta för räknesticka?
Rätt svar: Dagräknare
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Hjördis Frid
Beskrivning: Poseidon Dagräknare är uppbyggd som en räknesticka för Sjukhus, skolor, militär m. fl.
På min fråga till Flygvapenmuseum i Linköping, svarade Intendent Stina Hedvall följande: Dagräknaren är till för att snabbt och enkelt ta reda på hur många dagar det är mellan två datum. Genom att ställa slidens dag 0 på den dag man vill räkna ifrån (t.ex. 27 juni) kan man på den dag man vill räkna till (t.ex. julafton) på sliden avläsa hur många dagar det är där mellan.
Vaxholms Fästnings Museum
Flygvapenmuseum
Poseidon Dagräknare, se Digital Museum
Pryl 129
vecka 34
Vad är väl lämpligare än att inleda höstens lek med musik. Men då måste man först ha ett instrument.
Och det ensträngade instrumentet är närmare 120 cm långt och Hemliga Prylen vill veta vad det kallas?
Svaret var: Psalmodikon
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Lone Marmor
Lisbet Fladell
Harry Persson Tås
Ett Psalmodikon är ett slags musikinstrument som spelas med stråke.
Prästen Johan Dillner (1785–1862) förknippas starkt med psalmodikonet. Ofta hävdas felaktigt att han skapade det. Men han skrev själv att ”broderfolken sedan länge använt denna metod”. Denna metod syftade dels på instrumentet, dels på den sifferskrift som fungerade som notskrift. Johan Dillner var däremot den som mycket framgångsrikt propagerade för instrumentet. Hans syfte var att lära ut de nya melodierna i Haeffners koralbok, och gav ut dem i siffernotskrift 1830 (Melodierna till Swenska Kyrkans Psalmer, Noterade med ziffror, för Skolor och Menigheten). Han sade att han kunde lära vem som helst att hantera ett psalmodikon på bara två timmar. Instrumentet var även populärt vid husandakter i hemmen och bland kringresande predikanter. Under en period var psalmodikon det vanligaste instrumentet i de svenska stugorna.
Källa:Wikipedia.
Kulturens årsbok 1979, sid 168-178
Bilder: Kringla
Se och lyssna på en av många Psalmodikon inspelningar på You tube
Pryl 130.
Vecka 35
Den här 18,5 cm långa saken i järn, har vi haft utlagd bland oidentifierade prylar under rubriken PRYLAR 2016. (du har väl kollat där?) Men så fick vi svar från en person som hade en likadan och hans svar får du veta om en vecka.
Vad tror du att det är?
Svaret var: Nyckel
Rätt svar fick vi från:
Gittan Fransen
Heikki Lindgren som kände till nyckeln skriver. Nyckel till en dörr,med en enkel låsanordning på baksidan som man skjuter åt sidan å låser porten med.
Detta är en dörr som saknar vanligt lås, men har en låsbom på insidan som låses med en sådan nyckel som är frågar efter.
Pryl 131.
Vecka 36
Pjäsen som är 10 cm hög har en suverän och karakteristisk form, men har sedan länge spelat ut sin roll.
Vad är det för pjäs?
Svaret var: Tändstickshållare
Rätt svar fick vi från:
Svavelstickorna tände man genom att stryka tändsatsen mot en plan eller skrovlig yta – exempelvis mot den räfflade exteriören hos vår pryl.
Pryl 132
Vecka 37
En aktuell pryl, formad som en krok, tillverkad i hållbart specialgummi och som förekommer runt om i landet.
Vad är detta för krok?
Rätt svar fick vi från:
Jan Johansson
Ragnar Lejemo
Rätt svar var: Kättinghängare för stakemontering
Kroken hjälper chauffören att enkelt lyfta kätting eller band över traven på lastbilen. Kroken är utformad för att lätt kunna lyftas upp med gripen.
Hållaren är enkel att montera på staken, och konstruktionen gör att kroken sitter stadigt även under körning. Kroken är en lösning som är snäll mot kroppen och ökar säkerheten samt gör surrningen snabbare, enligt tillverkaren.
Pryl 133
Vecka 38
Svar: Knivslip
Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås
Ragnar Lejemo
Pryl 134
Vecka 39
Närmare 60 cm lång
Anders Martinsson
Ragnar Lejemo
Hjördis Frid, Lillhärdal
Harry Persson (halvt rätt)
Se exempel på brandhake från Malax och sockenbilder Delsbo.
vecka 40
En handyxa utan skaft tillverkad för en speciell uppgift. Vilken?
Svar: Stämpelyxa
Sigurd Borg
Roger Eriksson
Björn Jonsson
Harry Persson Tås
I Sverige infördes stämpling på Kronans skogar efter avvittring i slutet av 1800-talet. Inför försäljningen av en rotpost märktes de träd som skulle avverkas med en särskild stämpelyxa som baktill var försedd med en vass stämpel. En bit av barken höggs bort med yxbladet, varefter man vände på yxan och slog in stämpelmärket i träet. I början av 1900-talet var nästan all skog som avverkades stämplad.
Ett stämplingslag bestod oftast av tre-fyra personer: jägmästaren, som valde ut lämpliga träd, stämplaren, som bläckade träden, och prickaren som förde protokoll. Stämplaren bläckade i brösthöjd och vid roten och slog själva stämpeln. Därefter beräknade jägmästaren den uppmätta skogen som skulle avverkas.
Källa:
Wikipedia
Läs om Skogsarbetarminnen från 18-och början av 1900-talet
Pryl 136
vecka 41
Vi vill veta verktygets namn och vad det har använts till. Flera namn förekommer. Om du kan ange dess korrekta namn belönas du med guldstjärna.
Svar: Stukyxa, kallas även Stämpelyxa, Tumningsyxa.
Harry Persson Tås
Sigurd Borg, med guldstjärna
Massaved och kolved som lagts upp i vältor mättes i löst mått. Genom att mäta vältans medel höjd, bredd och längd, fick man fram virkesmassan. Samtidigt med tumningen sker stämpling med skogsägarens flottningsmärke. Vanligtvis inslås även sidomärken (vassmärken) oberoende av tumningen, under det att ändmärkena (stukmärken eller lokaler) först inslås, sedan tumningen skett. Vanligen inslås flottningsmärkena med en alns mellanrum tre stycken märken i topp och rot på stockens båda sidor.
Skogsnäringen i Sverige, Wikipedia
Pryl 137
vecka 42
Ett dekorerat 42 cm långt bruksföremål i trä.
Vad kan det ha använts till?
Svar: Klappträ
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Kurt Gunsth
Sigurd Borg
Astrid Forslund
Harry Persson, Tås
Klappträ med initialerna A D N troligen som fästmansgåva.
Tvätta med klappträ, enligt Riksantikvarieämbetet
Klappträ som friargåva på kringla
Stortvätt höst och vår, på Dellenportalen
Pottaskeugnen i Bjuråker, på Dellenportalen
vecka 43
Vad har detta allmogeföremål använts till?
Svar: Mjölksil
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Sigurd Borg
Hjördis Frid, Härjedalen
Harry Persson Tås
Mjölksilen användes för att sila bort skräp från mjölken. Hålet i silen täckte man med små grankvistar eller en bit tyg. Det förekom även sildukar av tagel. Taglet tog man från hästens man eller kons svans.
Mjölksil i trä på kringla
Vecka 44
Föremålet ägs av Vanja Persson i Hög som vill veta vad det är för pryl. Vad tror du?
Svar: Rullbindningsapparat för gasbinda
Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Sigurd Borg
Se rullbindningsapparat på kringla.
Pryl 140
vecka 45
En handsmidd pryl som är 25 cm lång. Den är kortast av 5, alla i olika längder. Den längsta är 35 cm. Tillsammans är de ämnen till ett redskap som blev förbjudet att använda. Vilket är redskapet.?
Svar: Ljuster/ämne.
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Jan Johansson
Morgan Eriksson
Keikki Lindgren
Hjördis Frid
Ämnena var ämnade till att uppdatera gamla ljuster, som det här t ex. Men det här ljustret blev aldrig färdigt.
Läs om Ljuster på Wikipedia.
Läs här om hur Ljusterfiske gick till.
Pryl 141
vecka 46
Det här är en hyvel som har en speciell funktion.
Vi vill veta vad den har används till och vad den kallas?
Svar: Snetyg/hyvel
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Se snedtyg på Digitalmuseum
Se tillverkning av skruvgängor i trä med snedtyg. se länk, kopiera och klistra in.
file:///C:/Users/%C3%84garen/Downloads/gupea_2077_30068_1%20(2).pdf
Pryl 142
vecka 47
En fiffig tång, om det kan vara till någon ledning?
Svar: Kulotång
Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Ragnar Lejemo
Anders Jonsson
Hjördis Frid
Se Kulotång på Kringla.
Så här gick det till att böja kulokabel.
vecka 48
Vad är detta för hake?
Svar: Timmerhake
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Harry Persson
Timmerhaken användes vid skrädning av sparrar. Var man i skogen, slog man ner haken i en stubbe eller annat fast föremål för att kunna fasthålla den stock man skulle skräda.
Vid husbygge visas här ett exempel på hur timmerhakens spetsar slås fast i träets längdriktning
Timmerhaken hade sin stora betydelse under den tidsepok när det var billigare att med yxan (bilan) tälja stockytan slät istället för att få stocken sågad.
Se bilder på skrädning i skogen.
Läsa om timmerhus.
Pryl 144
Vecka 49
Den här 53 centimeter långa käppen, har en böjd krok på den ena sidan och en plastbelagd v-formad klyka på den andra. Det är en modern pryl som förekommer på loppmarknader, fast oftast vet man inte vad det är. Vet du?
Svar: Påklädningskrok
Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
En påklädningskrok är ett praktiskt hjälpmedel för personer som har begränsad rörlighet i överkroppen. Den underlättar att ta av och på kavajer och rockar eller att dra upp byxor och liknande.
Se här: Påklädningskrokar.
Pryl 145
vecka 50
Så här inför julen är det nu dax för ett järn. Ett kraftigt sådant. Ett redskap som består av ett 12 cm. långt blad med en upprättstående krok. Hela prylen är 74 centimeter lång. Arbetsredskapet har används vid lagning av speciella föremål som finns i trakten av Kolmården.
Vad är detta för pryl?
Vid den här tiden på året är det bra att stå på god fot med Tomten, och lekar hör ju julen till, så låt nu även släkt och vänner vara med och gissa. Dela gärna sidan med andra!
Svar: Lagjärn
Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg (Tidigare ägare av denna för honom då okända pryl).
Lagjärn för lagning av mindre föremål av kolmårdsmarmor, för finare arbeten. Vid svarvning och slipning av finare mamorföremål uppstod ofta mindre spickor och ojämnheter, även större stycken kunde lössprängas, särskilt om bränningar förekom. Bäck lagade sådana ställen på följande sätt: Lagjärnens ena ände *upphettades i en kamin till rödvärme, varefter det stycke, som skulle lagas värmdes med det glödande lagjärnet och en smält blandning av harts och schellack (numera användes gummilacka), vartill sattes stenmjöl av samma sten som ifrågavarande föremål. Källa: Tekniska museet
* Troligen kan hettan vid uppvärmning vara en anledning till varför skaftet är så långt.
Se Lagjärn på Kringla
Pryl 146
Vecka 51
Först vill vi önska dig en riktigt GOD JUL!
Det här är ett skrivställ där det ligger en ovanlig bläckpenna. Pennan har fem stift och frågan är, kan den ha tillhört en tecknare, en musiker, eller en arkitekt? Vad tror du?
Lekar hör julen till, så låt nu även släkt och vänner vara med och gissa.
Dela gärna sidan med andra!
Svar: Dragstift/notlinje penna – Musiker
Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Lone Marmor
Se dragstift på Kringla.
Läs här om Notsystemet
Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!
Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.
Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här leken och vill stödja vår verksamhet är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62