Dellenportalen har samlat ihop fakta om Ruckman från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Läs om Våtmor.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Riksantikvarieämbetets karta över Våtmor och konnsik
Gotthard Ruckman (22A8 Bjuråkers släktbok) född den 7/8 1902, son till skogvaktare Karl Ludvig Ruckman och dennes hustru Margareta Nicolina Thörnell. År 1912 flyttade familjen till Österbo s6 (Våtmor), där han växte upp. Han sammanbodde med (3F22 Bjuråkers släktbok) Karin (Katrina) Fjäll född 26/3 1885 i Berge 9, Bjuråker. Hon avled 19/2 1937
Barn:
Erik Nilsson 8/5 1909 – 26/3 1935
Anna 18/5 1932. Gift Larsson, änka, bosatt i Hudiksvall. Två barn, Tony f. 1953 och Leif f. 1954.
Gotthard Ruckman i sin smedja
Gotthard Ruckman, bonde, kolare, smed och fabrikör, med andra ord, en sann entreprenör. För honom var inget omöjligt.
Även om inte alla idéer föll i god jord, så vågade han ta risken och prova, något som flertalet av oss andra är för fega till.
År 1940
Förutom att han handlade med kol som han antingen köpte eller kolade själv visar dagböcker att han under år 1940 även handlade med huggen ved.
Han köpte kastved å 1.50 kr/kbm som han kapade, klöv och sålde. Under större delen av 40-talet med början 1941 började han köpa kolved res i stor skala.
Priset per res varierar under 1941 mellan 60- och 75 ör per res. Kolade gjorde han själv, ibland med hjälp av Harald Bergkvist. Det sägs att han kolade i ugn hemmavid, vilket är troligt då detta var ganska enkelt att göra i en s k ”Trollebo ugn”. Transporter av ved och kol gjordes bl. a. av Albert Fredriksson och Anders Persson (Ursta-Ante) i Sörgimma.
1946 – 47 börjar Gotthard Ruckman tillverka björk knubb. Allt fler gengasbilar kunde nu köra på både kol, torv och ved. Som sann entreprenör kände Ruckman genast åt vart håll vindarna blåste, så när efterfrågan steg efter björk knubb, (som behövdes till vedeldade gasgeneratorer som var renare att handskas med) började Gotthard Ruckman genast att köpa upp långved av björk som han sågade och klöv. För att påskynda torkningen fick björkknubbarna torka i höga burar av hönsnät till det att de var tillräckligt torra för att levereras.
Vid den här tiden var det även stor efterfrågan på eldningsved framförallt från storstäderna. Även där hängde Gotthard Ruckman på:
1947 köpte han en stuga för rivning i Brännås av Olof Fredlund 350 kr.
1947 Lada för rivning i Brännås. av J. Larsson165 kr.
1947 Stall för rivning i Våtmor. av Knut Eriksson100 kr.
1947 Stuga i Brännås. av Olof Fredlund 350 kr.
1947 Stuga för rivning Bricka av Johan Andersson 800 kr.
Det här året gick det så bra att Gotthard Ruckman ansöker om trafiktillstånd att med lastbil X 7073 med lastvagn 7000 kg få transportera rivningsved mellan Hedvigsfors Bruk och Hudiksvall – Stockholm.
Han fick dock avslag med yttrande från Dellenbygdens lastbilcentral, att det redan fanns 2 stora bilar i området som gör samma resor 3-4 turer varje vecka.
Så fortgick åren innan han sadlade om till tillverkning av cementtegel. Av handlingar framgår att 1950 är den verksamheten i full gång. Samtidigt utför han smidesarbeten i sin smedja.
Fr v Gotthard Ruckman, dottern Anna och svärsonen
Herman Larsson med barnen Tony och nyfödde Leif.
1953 åker Gotthard Ruckman, Arne Karlsson, Gösta Bergkvist och Folke Berglund till Arvika för träffa representanter för Spånitbolaget Torstensson & Co. Att blanda sågspån i cementen låg i tiden och det här företaget sade sig ligga i framkanten med forskning och patentsökta tillverkningsmetod. Med den patentsökta tillverkningsmetoden skulle Spånit-tegel ge cementblock en bättre isolering med påföljd att huset fick en behagligare innetemperatur. Spånitbolaget erbjöd Ruckman ensamrätt för maximerad tillverkning 500 kbm. och försäljning av spånittegel inom ett överenskommit område mot en årlig avgift av 1000 kr.
Kontraktet undertecknades 9/9 1953.
Man kan undra hur Gotthard tänkte när han kom hem och skulle sätta igång med den omständiga reningen av sågspån. Han som var en verklig handlingsmänniska som ville se resultat med en gång utan besvärliga procedurer.
Beskrivning över behandling av sågspån enligt Spånitmetoden:
I ett träkärl tillsättes 1 – 1½ l. syra (lämpligen A.I.V.-syra eller svavelsyra) till varje 100 l. vatten och omröres med trästav.
Obs! att syran slås i vattnet och icke tvärt om. Var ytterst försiktig vid handhavandet av syran.
Av nämnda syra lösning genomfuktas sågspånet väl, vilket lämpligast sker genom att spånet frammatas medelst en transportör, så konstruerad, att en lika stor ström av spån ständigt framkommer, vartill avpassas en lagom mängd av ovannämnda syra lösning, som silas över spånet under dess rörelse på transportören eller då faller ner från denna (t.ex. på en snedställd träskiva omedelbart under transportören).
Man kan beräkna åtgången av syra lösningen enligt ovan till c:a 175-200 l. per m3 sågspån.
Sedan sågspånet på nämnda sätt blivit väl blandat med syra lösningen lagras det i en á två veckor. Härefter (men icke förrän efter lagringstidens slut) tillsättes en obetydlig mängd kalk (c:a 5 – 10 kg per m3) för att neutralisera ev. syra överskott.
Behovet härav undersökes enklast medelst lackmuspapper. Kalktillsatsen kan ske i cementblandaren, varvid spånet och kalken blandas torrt, varefter det omedelbart kan blandas med erforderlig mängd cement och vatten.
Viktigt! Man bör tillse, att icke humussyra finnes i spånet (om man använder gammalt spån). Icke heller bör lövspån ingå i större mängd.
Såsom en försiktighetsåtgärd bör man alltid, då ett visst parti är färdigblandat enl. ovan, göra en liten provgjutning för att konstatera att det binder ordentligt
Gotthard Ruckmans företag har nu bytt namn till:
Spånit o Tegelindustri
Hedvigsfors – Bruk
Spånit –Teglet göts i träformar i block om 20 och 25 cm .
Grus tog man i grustaget vid Konnsik och sågspån från Erik Larssons såg i Västansjö
Grustaget vid Konnsik där även cementteglet tillverkades
Gotthard Ruckman i sin krafts dagar. Bilden utlånad av Gunnar Brun
1954 arbetade följande personer hos Ruckmans Spånit o Tegelindustri.
Arne Karlsson i Våtmor, Jonas Olsson från Näsviken handslagning, Richard Rosenkvist Kyrkbyn, handslagning, Olov Ström Bricka handslagning, och Algot Blom Bricka murningsarbete.
För transporter: Ernst Westerberg, cement o tegelkörning, Nils Eriksson Tjärna, grus o tegelkörning, Erik Eriksson Avholm, Erik Östberg Naggen tegelkörning, Alfrid Östberg
Ängebo, tegelkörning.
Minkfarmen Berge. Rik. Rosenkvist, hantlangning, Murning Elov Ström och Gösta Bergkvist.
Ett samarbete inleds med sågverksägaren Erik Larsson i Västansjö och i maj 1954 blir Erik Larsson hälften delägare i det nybildade bolaget:
SPÅNIT- & TEGELINDUSTRI
Ruckman & Larsson
Tel. Bjuråker 61 och Hedvigsfors 30
I det nybildade bolaget ingick:
En Volvo lastbil X 3707 4.000:-
En motströmsblandare 3.500:-
En blandare 300:-
En elektrisk motor 300:-
En syrelåda jämte pump å spridare 400:-
Tegelmaskin och licensavgift1.500:-
Eventuell vinst och förlust delas lika av delägarna
Av ovanstående summa 11.500 är hälften 5.750 kr erlagd och kvitterad ,
28/5 1954 Gotthard Ruckman.
Syrebehandling av sågspån och tillverkning av Spånit-tegel gjordes i uthuslängan intill Erik Larssons bostad. Sågspånet blåstes från sågen över Ramån så att sågspånshögen låg ganska nära uthuslängan där tillverkning av spånit-tegel skedde.
Sedan samarbetet med Erik Larsson och tillverkning av Spånit-tegel i Västansjö upphört, fortsatte Gotthard Ruckman med egen cementtillverkning i Våtmor. Han tillverkade även cementringar, men det var i mindre skala.
1956 arbetar Gotthard Ruckman i egen firma igen nu under firmanamnet:
G. RUCKMAN
CEMENTVARUFABRIK
Hedvigsfors – Bruk
Tel. 30
Den 9/4 1956 inköper Gotthard Ruckman en begagnad Lamellblockmaskin nr 372 genom
AB MJÖLBY NYA MEKANISKA
Den 8/1 1957 säger Gotthard Ruckman upp avtalet om tillverkning av Spånit-tegel, samtidigt som han meddelar att ingen Spånit-tillverkning förekommit under år 1956.
1961 arbetade Stig Bergkvist med tillverkning Ruckmans cementblock.
Nedan några av de som köpte Ruckmans Spånit-tegel och Lamellblock enl. de anteckningar och kvitton som återfunnits och som välvilligt ställts till mitt förfogande av barnbarnet Tony Larsson som nu äger sin morfars gård.
Friggesund Myrvägen 1. Fritz Karlström 1954 Muntlig uppgift
Friggesund Myrvägen 3. Knut Brink 1954. Muntlig uppgift
Friggesund Hamngatan 5. Folke Westberg Muntlig osäker uppgift
Friggesund Strömbackavägen 37. Kask-Erik Eriksson Muntlig uppgift
Berge. Minkfarmens kylhus, ägd av Petrus Jonsson 1954 Summa 2.100 kr
Friggesund Dellengården 1956 Beställare Forsells Byggnads AB. (mindre del av fastigheten).
Kyrkbyn Hagvägen 2. Alfred Glad 1956. 925 st. 25 cm. 575 st. 20 cm. Summa 1.592
Brännås Jonas Jonsson Helsten och halvsten 2000 kr
Bricka Karin Eriksson 850 st Spånit-tegel 1954
Valsjön Erik Frank
Havra, Erik Persson köp av 2180 Lamellblock 1956
Frisbo skola 1956. 203 st 25 cm Lamellblock á 223.30 kr
Norrdala Georg Träff 1956. Han både arbetade åt Ruckman och köpte 1064 tegel.
Havra, Bengt Larsson 1956. 963 st. 25 cm lamellblock á 1.10 st. och 422 st. 20 cm á 1 kr.
Västansjö Hilding Persson 1956. 304 st. 20 cm lamellblock á 1 kr. Summa 334 Kr.
Friggesund Henning Walther 1956 289 st lamellblock á 1.10 kr + körning 40 kr. S:a 357.90
Friggesund Iggesunds Bruks skogsförvaltning. 1956. 100, 310, 1180, 1808 st. lamellblock.
Fagerfall Lars Larsson 1956. 210 st á 25 cm och 80 st. á 12 cm, med hemkörning. 307.20 kr
Västansjö Tycko Fredin 12/10 1957. 1498 á 12 cm å 80 öre, 125 st. 25 cm á 1.15 kr.
Kyrkbyn L.Sälg 1958. 875 st 25 cm, 335 st. 20 cm, 160 st. 12 cm. Summa 1.429.85 kr
Våtmor Arne Karlsson 1958. 9380 st. á 18 öre, 9866 st. á 18 öre. 3035 st. á 25 öre. 6881 st
Friggesund Helge Eriksson 1958. 1126 st. 25 cm, á 1.05, 240 st. 20 cm á 1.10 kr. S:a 1490.60 kr
Friggesund Artur Krantz 1958. 1381 st, 25 cm, 300 st, 20 cm, 67 st, 12 cm S:a 1884.35 kr.
Brännås Hjalmar Persson 1958. 1180 st. 25 cm, 640 st, 20 cm, 40 st. 12 cm. S:a 2.022 kr.
Bricka Albert Blom 1958. 880 st. 25 cm á 115 kr. 220 st. 20 cm á 110 kr. S:a 1.254 kr
Västansjö Tycko Fredin 1959. 1.498 st 12 cm á 80 öre, 1258 st 25 cm á 1.15 S:a 2645.07 kr.
Leverans till Bröderna Öhmans Byggnads AB i Ljusdal. 1961. 2111 st 25 cm, 1723 st. 20 cm
Summa 4.906 + Omsättningsskatt 206 kr = 5.112 kr.
Stråsjö Ernst Vickström 1961. 1176 st. 25 cm, 114 st 20 cm S:a 1542.40 kr.
Friggesund Olle Eriksson 1961. 523 st. 25 cm á 115 öre. 35 st. 20 cm á 110 öre. S:a 659.95 kr.
Brännås Anders Larsson 1961. 1800 st, 12 cm á 65 öre. S:a 1.221 kr
Skålsvedja Viktor Jonsson 1961. 315 st. 25 cm, à 115 öre. 4,2% Varuskatt S:a 377.25 kr.
Lia Jonas Jonsson 1961. 439 st 25 cm, 255 st 20 cm, 10 st 12 cm. Varuskatt 4,2 % S:a 834,85 kr.
Spångmyra Gunnar Eriksson 1962. 3600 st Lamellblock 12 cm á 75 öre. Inkl. skatt S:a 1802 kr
Ängebo Föreningsgården 1962. 725 st 25 cm á 140, 1236 st 20 cm, 200 st 12 cm á 75 öre
I slutet av 60.talet upphör Gotthard Ruckman med cementtegeltillverkning och börjar derefter att sälja ut sådant som han inte behöver längre.
Gotthard Ruckman på äldre dar.
År 1969
Gotthard Ruckman hade nu fått ny ny idé. Fiskodling. Den 26 april 1969 låter han Göran Eriksson från Stråsjö gräva upp två dammar i myrmarken nedanför Lappkällan. Dammen blev ingen succé då genomströmning av syrefriskt vatten visade sig vara otillräcklig.
Efter ett långt och händelserikt liv avled Gotthard Ruckman den 21 februari 1977.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Min far byggde Ängebo 107 1954 och då köpte han murblock till källarvåningen av Ruckman.
Jag var själv med som 11-åring och handlastade murblocken. Sand till murbruket hämtade vi
i närheten av Brändbo.
Hej Eskil!
Det är så roligt att få reda på sådana här intressanta detaljer, så att de blir bevarade för framtiden.
Tack Eskil, nu har jag skrivit in det här.
Återkom gärna, hälsningar
Åke Nätterö