Vem skulle bättre kunna presentera Erik Gustaf Wengelin än storsamlaren och berättaren Jonnie Dahlström. Hans föredrag var infört i Hudiksvalls Tidning den 13 juli 2000.
Erik Gustaf Wengelin på Wikipedia.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
När Jonnie Dahlström skulle berätta om Erik Gustav Wengelin på Bror Hillgren museet Lyktan i Delsbo blev det sån anstormning att hela evenemanget fick flytta in på Mariagården. Jonnie började med att berätta att Olle Wengelin och han själv är 80 år gamla nu och att de har hängt ihop hela livet.
När Olles farfar Erik Gustav Wengelin, dog den 25 februari 1935, dagen innan han skulle fylla 80, då var vi 14 år.
När vi drog ut hans skrivbord och såg alla hans samlingar, så kan jag så här i efterskott säga att de där veckorna förändrade mitt liv. Det är E G Wengelins skuld eller förtjänst, förtjänst skulle jag nog vilja påstå om jag får säga det själv, att jag blev en sån samlare under mitt liv, sa Jonnie Dahlström.
Erik Gustav Wengelin föddes 1855 i Söderhamn. För att kunna försörja sig utbildade han sig till garvare hos släktingen Per Wengelin i Järvsö och fick gesällbrev 1878. Sen blev han kallad till Ockelbo Missionsförsamling 1880 och var där i fyra år. Efter tiden i Ockelbo blev det en vända till Boxholms bruk i Östergötland. Eftersom han var lekmannapredikant fick han inte bosätta sig på bruket utan fick bo på en bondgård utanför.
Det var omöjligt att försörja familjen enbart som predikant så han såg sig om efter andra utkomstmöjligheter. Han skrev upp till Bjuråker och hörde sig för om han kunde starta garveriverksamhet här.
Så flyttade familjen 1885 till Västansjö och Wengelin startade där jordbruk och garverirörelse. Han hade flera anställda. Wengelin startade Sällskapet för väckande av sedlighet i Näppänge. Det utvecklades sen till att bli Missionsförbundet i Sjövik.
Under de här åren pågick laga skiftet i området och Wengelin hjälpte till med tvister mellan skogsägare, bönder och lantmäteriet. Han gjorde även boutredningar och arvsskiften. Han hade ständigt 30 – 40 ärenden på gång och reste både till Värmland och Härjedalen med häst och vagn och på vintern släde. Wengelin hade stor kapacitet och han var verkligen en autodidakt i ordets rätta bemärkelse, sa Jonnie Dahlström.
E. G. Wengelin satt med i fattigvårdsstyrelsen och han såg till att det byggdes en ny fattighjoninrättning i Norrlia. Det blev ett av landets modernaste med vedeldad centralvärme. Tidigare hade det funnits en inrättning i Sördala. Han såg till att det blev skolor både i Ängebo och Lia. Han var med och drog fram vägen från Norrberg till Sörlia.
Tillsammans med prosten Svärd i Forsa drev han igenom att folkhögskolan i Forsa kom till.
Wengelin skrev boken, Gamla minnen från Delsbo och Bjuråker 1893, sägner och berättelser.
Teckningarna i boken har han gjort själv och sedan sände han dem till litografiska anstalten för färgsättning.
Han satt med i kommittén för den första Delsbostämman 1908. Han var engagerad i rösträttsfrågan och samlade in 2886 namnunderskrifter.
I dagboken för 18 maj 1908 skriver han hur han hela dagen försökte komma fram per telefon till Stockholm utan att lyckas. Han ville höra hur det hade gått i frågan.
När sonen Gustav Wengelin, far till Olle, gifte sig med Kus-Anna från Tjärna flyttade de in i huset nedan. De äldre flyttade då till röda flygeln på Stene Gård i Järvsö och bodde där i fyra år. Sen köpte de ett hus i Arbrå och Erik Gustav Wengelin var naturligtvis mannen bakom Arbrå Fornhem.
I Arbrå har han med all rätta en väg uppkallad efter sig, Wengelins väg. Han är utan tvekan en av de stora kulturpersonligheterna i Hälsingland, sa Jonnie Dahlström och det var nog många av de församlade som efter föreläsningen var benägna att hålla med honom.
Det kan tilläggas att Erik Gustaf Wengelin blev föräldralös som fyraåring och kom då till släktingar i Arbrå. När han kom hitflyttad från Ekeby 1885 byggde han sig de här huset liksom garveriet som delvis låg ute i sjön vid bäckmynningen. Det gick åt mycket vatten vid garvningen. 1910 flyttade han till Järvsö, skriver Olle Wengelin. Garveriet revs och virket användes när gården intill Nordlöfs byggdes 1922.
E.G. Wengelin gav 1884 ut sångboken ”Vallflickans pilgrimssånger” ett häfte med 13 sånger där som utgivare står EGW. Författarea till dessa sånger var Ingrid Palm (1858-1886) Ockelbo som EGW lärde känna då han var pastor där inom Missionsförbundet 1880-1883. EGW var då bosatt i Boxholm och häftet var tryckt i Gävle.
Enl. Anna-Lisa Hillbom finns EGW som författare av ett 20-tal skrifter (bL.a. om ”Himla-prinsen”) Han var flitig medarbetare i Hälsingerunor.
Fam. Wengelin
Bak fr v. Sigrid, Lydia, Gustaf, Anna.
fram Anna, Erik Gustaf, Elisabet.
56C1 Erik Gustaf Wengelin född 26/2 1855 i Söderhamn.
Gift 26/9 1885 med Anna Olsdotter – Dahlbäck född 18/4 1859 i Hälsingtuna. Utflyttade till Järvsö 1910, sedan till Arbrå 1914.
Fyra barn:
Erik Gustav 4/2 1885 Han tog över gården efter föräldrarna
Elisabeth 3/11 1887 Utflyttad till Järvsö 1910
Lydia 29/3 1891 Utflyttad till Järvsö 1910
Sigrid 10/10 1896 Utflyttad till Järvsö 1910
56C2 Sonen, bankkamrer Erik Gustav Wengelin född 4/2 1885. Död 23/3 1944
Gift 11/6 1911 med Anna Olsdotter 30/8 1889, dotter till bonden O. Holmstrand i Tjärna 10, Bjuråker. Anna avled 29/7 1961
Två barn:
Erik Gustaf 21/2 1917 Utflyttad till Björkvik 1941
Olof 7/7 1920 Han tog över fastigheten efter föräldrarna. Olle Wengelin avled 24/9 2007.
Wengelins. Gustaf och Anna med barnen Olle och Erik
Huset ovan våren 2015. Västansjö 130, i Bjuråker
E. G. Wengelins bok utkom 1893
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 16/4 1901
Ett gammalt kulturminne från de forna kyrkfärderna i Arbrå afsändes i torsdags afton från Wallsta station till Nordiska museet att där uppsättas på Skansen. Det var en af de gamla kyrkbåtarne som förr användts på kyrksjön, hvilken genom förmedling af hr E. G. Wengelin i Bjuråker blifvit af ägarne, åtskilliga personer i Änga och Bogårdens byar, såsom gåfva öfverlämnad till museet. Båten som håller 43 fot öfver stäf och framdrifvits med 7 par åror, drogs af tio man från det gamla båtstället å Strångsnäs till stationen.
Åtskilliga reparationer ha måst göras, enär han börjat förfalla. Nya åror m.m. ha anskaffats i förkomnas ställe; och med »flakar», »skott», roder och åror, allt fastsurradt på sina platser, gjorde den gamla båten, uppsatt på två järnvägsvagnar sin sista färd från den trakt där den allt sedan år 1797 i omkring 80 år användts för kyrkfärder till socknens kyrka. Under de senaste 20 åren har den ej varit använd, skrifves till Hudiksvallsposten.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
En del letande om inf. och bilder på båten på Nordiska museets och Skansens hemsidor gav ingenting, men när sökandet övergick till nätet och då blev det genast napp.
En vacker båt och ett snyggt och välbyggt båthus är var Arbrå Hembygds- och Fornminnesförening har byggt. All heder åt er!
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Missionsförbundets skola låg i Kristinehamn och flyttade till Lidingö först inpå 1900-talet. Dessutom har jag granskat elevmatrikel för åren 1878-1880 och där finns Inte Erik Gustaf Wengelin inte med.
Hej Tore! Det här verkar lite märkligt. Kan det vara så att han gick i Missionsförbundets skola i Kristinehamn (Lidingö är kanske en felaktig uppgift isf ska den tas bort)efter avslutad ordinarie skolavgång alltså 1869-73, sedan fick han sitt gesällbrev i Järvsö 1878. Vänliga hälsningar Åke Nätterö
Jag återkommer till Dig när jag har kollat mina uppgifter igen!
Hej!
Ser i dag att Missionsskolan fått heta Missionshuset, den startade i Kristinehamn och flyttade till Lidingö först 1908.
Hej Tore, tack för att du är observant. Det var jag som i hastigheten skrev fel, men nu är det ändrat. Hälsningar Åke
Hei!
Jeg har en fin Art deco cocktail-shaker, laget i England av det berømte firmaet Mappin & Webb (Sheffield& London), sannsynligvis på 30-tallet. Det finnes en inskripsjon på den:
¨PÅ 60-ÅRSDAGEN FRÅN TILGIVNE (HÅNDSKREVET SIGNATUR) RAGNAR WENGELIN¨
Kan det være Ragnar Victor Wegenlin født i Göteborg i 1898?
Dette etternavnet er vel ikke så vanlig, så det er jo kanskje slekt til dem du skriver om. Veldig interessant forøvrig! Glad for enhver informasjon om Ragnar Victor…
Med vennlig hilsen
Agnes Randers-Pehrson, Såge-Valex, Tingeltorp 1, 45294 Strömstad.
Mobil 0047 97551133
Hej Agnes! Intressant fråga du ställer. Den som kan sin släkt är Erik Wengelin i Västansjö, Bjuråker.
Ring honom på telefon 070-214 26 09 då blir han glad
Hälsningar
Åke Nätterö