Sockendräktstävling 1933

 Den stora sockendräktstävlingen i Ljusdal 1933, där Delsbo deltog med inte mindre än 317 deltagare, blev en stor succé för segrande Delsbolaget.

SOCKENDRÄKTSTÄVLINGEN  I LJUSDAL 1933

I oktober 1932 utfärdade styrelsen för Ljusdals fornminnes- och hembygdsförening en inbjudan till alla Hälsinglands socknar om deltagande i en sockendräktstävling i Ljusdal midsommardagen 1933.

Man tänkte sig att 5 a´ 6 socknar med 3- till 400 deltagare skull anmäla sig. Av Kapten Grubb ordförande i Hälsinge Gille i Stockholm hade utlovats en ståtlig svensk sidenfana som hederspris till vinnande grupp

Tävlingen gick ut på att den procentuellt efter deltagande sockens folkmängd flest deltagare klädda i dräkt, skulle vinna..
Inte mindre än 22 socknar anmälde sig. Hos arrangörerna startade en febril verksamhet, och i socknarna vävdes och syddes det i det oändliga.

Så kom den stora dagen, midsommardagen 1933. En härlig dag med strålande solsken och över 1.600 deltagare iklädda sina vackra allmogedräkter och dessutom den väldiga invasionen av övriga festdeltagare omkring 20.000.

Deltagare från Bjuråker i sockendräktstävlingen i Ljusdal 1933

Här kommer Delsbos 317 deltagare.

Ljusdals Tidning och Hudiksvalls Nyheter skriver följande:

På järnvägsstationen kommo tågen i en enda ström. På en timme anlända ordinarie som extratåg tillsammans 7 tågsätt med ungefär ett 90-tal vagnar med enligt vår uppskattning mer än 3000 personer. Och ändå är det i första hand bussarna som har en arbetsam dag. Därtill komma oräkneliga bilar, motorcyklar och cykelåkare som spritsade ut sitt färggranna innehåll över varje stråk i köpingen.

Från första början stod det klart var det stora priset i dräkttävlingen skulle hamna. Delsboskornas eldröda kjortelfållar dominerade i vimlet och man hörde Delsbomålets lena vokaler oftare än andra sockenbors talegenheter i det obeskrivliga sorl som rådde.

De sommarlätta, luftiga dräkterna och de kulörta eller ljusa sommarkostymerna voro endast ett litet inslag i all den färgrikedom i svart, rött, gult, blått, grönt, och skärt som de allmogeklädda flickorna, kvinnorna, barnen och männen bar.

Det är vackert med allmogedräkter, det kan man inte komma ifrån.

I spetsen till vänster för tävlande från Bjuråker gick i hög hatt, skräddarmästare Jonas Fredlund från Brännås (längst ut t v.)

Ljusdals kyrka var det gemensamma målet. I en lång, ringlande, aldrig sinande ström drog sig människorna genom hela köpingen till det vita templet, som för dagen emottaga närmare 1500 av alla besökare. Redan vid 10-tiden var kyrkan fylld till bristningsgränsen. Då högmässan började stod en mångtusenhövdad skara utanför.

Brudparet på kyrktrappan, snickaren Nils Friberg och från Yg och Kerstin Emilia Magnusson från Storbyn i Färila.

Tre långbord med kyrkkaffe för 1200 högmässobesökare stod dukade i den vackra parken utanför församlingshuset, och ändå räckte det inte på långt när. Efter församlingskaffet samlades de allmogeklädda på Stenhamre skolgård där de grupperar sig sockenvis i fyra led.

Jonas Fredlund
I spetsen för Bjuråkers-sällskapet funno vi tågets äldste deltagare, skräddaren Jonas Fredlund från Brännås. Han var iklädd helsvart högtidskostym med den stora, höga cylinderhatten på sina grånande lockar. Och nog var det högtid för honom detta. Det fattas nio dar i 84 år för mig, förklarar han. Nej, för all del, fortsätter han, inte är det första gången, ja är me om nått sånt här. Det är åtskilliga allmogetåg, ska ja säja. Men det här slår nog rekord i alla fall. De ä nog de största i Sverige. Och roligt va de naturligtvis för mig att få vara med.

Frdlund ler bak den buskiga mustaschen och trampar omkring som en yster unghäst allt medan han fäktar i luften med den grova påk, han håller i handen och som skall tjänstgöra som något slags stöd, fast det skall alla veta, att det inte behövs det stödet för honom, så ungdomlig, rak i ryggen och spänstig i benen som han är. Med den kärntypen i täten behöver inte Bjuråker skämmas. Det är också frågan om inte gamle Fredlund med sin knölpåk och gammaldags järnpipa ledde sina yngre vänner, så att de knepo de starkaste applåderna under den eriksgata, som allmogetåget senare gjorde genom köpingen bort till hembygdsgården. Det blev ett ändlöst tåg som ställde upp, med förridare musik och fanvakt i täten. Det var den mest imponerande syn, för den som på lagom avstånd iakttog den sakta ringlande närmare 500 meter färgglittrande jätteorm i solskenet. Oräkneliga människomassor kantade den väg festtåget drog fram ända ut till hembygdsgården. Hustak, stenmurar, staket, balkonger, vedkastar och burspråk samt varje fönsterglugg var fullpackad med åskådare. Kameror klapprade, filmfotograferna vevade och musiken spelade och folk hurrade och applåderade i begeistring över all ståten. Svetten lackade till följd av den ansträngande vandringen och dammbildningen var besvärande för de sista grupperna i tåget men det var ingen som klagade.

Tävlande från Bjuråker
När dräkttåget liksom publiken nått fram till Hembygdsgården och festplatsen kunde högtidligheterna börja. Efter ett par musiknummer av orkestern och kort hälsningstal av hembygdsföreningens ordförande hr. Stjärnlöf besteg talarstolen av landshövding Sven Lübeck som under stor uppmärksamhet från publikens sida höll sitt tal. Efter ett par sångnummer av Ljusdals manskör bestegs talarstolen av ordförande i Hälsinge Gille i Stockholm Kapten G. Grubb som på sitt hurtiga sätt berättade ungdomsminnen från bygden.

Det blev applåder som voro släkt med åskan.
Därmed hade man nått fram till dagens mest spännande ögonblick; överlämnandet av fanan till den procentuellt efter deltagande sockens folkmängd största sockengruppen.

Det blev herr Erik Jonsson i Brännbo förunnat att å Delsbo sockens vägnar mottaga det ståtliga priset. Delsbo hade segrat och Delsbo fick applåder, starka, ärligt hjärtliga applåder från de andra socknarna Det blåstes fanfarer och hr Grubb och Stjärnlöf sade vackra ord i samband med överlämnandet. Hr Grubb slutade sitt tal med orden: ” Tag den och var den värdig” !

Så utbringade man ett kraftigt leve för svenska flaggan.

Vinnande lag blev Delsbo
Även priset för den numerärt starkaste deltagande sockengrupp hamnade i Delsbo, som räknade ej mindre än 317 deltagande dräktbärare. Priset en större tennbägare med inskription Ljusdal 24/6 1933 överlämnades med några ord av landshövding Lübeck, varpå följde nya applåder och nya hurrarop. Det var således Delsbos stora dag.

När Delsbotruppen vid 12-tiden på natten till söndagen anlände hem till Delsbo med extratåg, mottogs den av en stor folkskara som hjärtligt hyllade segervinnarna.

Den här tävlingen följdes av en ny 1935 som inte blev lika välbesökt. Därefter har man haft större dräktparader/tävlingar 1971 och 1980.

Deltagande socknar och antal deltagare.
Delsbo 317 5,67%
Färila 237 4,25
Järvsö 192 1,92
Ljusdal 177 1,57
Forssa 112 2,41
Bjuråker 108 2,65
Alfta 104 1,50
Arbrå 46 0,78
Bergsjö 43 1,02
Harmånger 40 1,23
Norrbo 31 2,77
Bollnäs 30 0,19
Ovanåker 26 0,48
Norrala 25 0,76
Hanebo 24 0,51
Söderala 22 0,39
Njutånger 21 0,48
Rogsta 16 0,81
Rengsjö – Mo 12 0,58
Enånger 13 0,46
Hög 10 1,33

Sammanställt av Åke Nätterö

Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62