Våra lador – en del av vår kulturhistoria. Om vi med den här artikeln kan få en enda ägare av en lada eller loge att förstå att den bör bevaras till eftervärlden och inte bara få stå och ruttna ner inför våra ögon, då är vi nöjda. Därför vill vi på förhand tacka alla som inser sitt kulturella ansvar och förser sina fåtal lador som finns kvar, med plåttak och röjer bort träd och sly som växer alltför nära ladorna. Här kan du se fina bilder på Hälsingegårdar.
Läs om Föråldrade och ovanliga mått.
Timring – knutteknik, enl. Wikipedia
Läs om Åldersbestämning.
Läs Sven Normans laduhistoria.
Arkeologisk Forskningshistoria.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
BONDENS LADA
Hö-släde eller la-släde. Bild ur tidningen Bergsjö-Bygden 1960
Det fanns många typer av lador. T. ex. snedlador vilka är mer frekventa norröver. De har sneda väggar som lutar utåt. Smala nertill och breda upptill. Denna typ av lada lämpade sig utmärkt där sommaren var kort och höet inte hunnit bli helt torrt vid bärgning.
Större lador med genomkörning brukade kallas för logar eller trösklogar.
Stjälplador eller logar byggdes i naturliga slänter eller sluttningar. Då hölasset kördes in gick det enkelt att stjälpa av höet från vagnen ner i den lägre delen av ladan/logen.
De första ladorna var timrade av runda stockar med 6-kantiga knutar och helt omålade. Väder och vind färgade dem så småningom grå eller i soliga lägen rödbruna av utträngande tjära.
Det finns timrade lador där stockarna har bilats släta. En del lador har tidigare gjort tjänst som något helt annat och sedan flyttats dit där de står idag.
Knutskallarnas form syns tydligt på härbret i Västra Skärsta, Järvsö socken 1557-58
Dessa äldre byggnader är konstruerade av rundtimmer. Men ofta har de bilats jämna på utsidan under senare tider då modet sade att det skelle vara så. Dock har man ofta kvar rundtimret på insidan.
Foto: Länsmuseet.
Under 1900-talet byggdes så gott som alla lador av plank och man började även att rödfärga en del av dem.
Det var inte bara hö, utan även starrgräs, vass och löv som samlades i lador. Allt måste tas till vara om kor, getter och får skulle klara sig över den långa kalla vintern. Ändå var djuren många gånger magra och svaga då de släpptes ut till betet på våren. Under sommaren flyttades djuren till fäboden för att gå på skogsbete. Det som slåttermarken gav måste skyddas från djurens bete, därför hägnade man ofta in den värdefulla skörden.
Timret i ladan har bl. a. daterats till vintern 1579-80.
Härbre vid Klockars i Norrbobyn. Byggnaden är ännu inte daterad, men bedöms vara från sent 1400-tal
Källa: Länsmuseet Gävleborg.
Den flerhundraåriga ladan i Brunkänge
Ladan i Brunkänge som står i kanten av täkten, är av knuttekniken att döma byggd före år 1600. Golvet är intimrat och kan därför tätas och dras ihop med kilar från utsidan så att de uttröskade sädeskornen inte skall falla ner mellan springorna.
När lantmätare Tresk karterade bodlandet Brunkänge år 1641 tillhörde marken en änka Anna i Norrbobyn. Här fanns ingen åker vid denna tid, således bör man inte ha haft någon användning av denna hölada. Kanske den stod hemma i Norrbobyn och flyttades senare till Brunkänge.
Logen saknar en knutrad, men det har man löst genom att passa in en stående slana. Knutkedjan visar de 6 kantiga knutskallarna som i Hälsingland kopplas till tiden före 1600-talets början.
Vi tackar logens ägare Hans Ulrik Björk
Logen var i akut behov av ett plåttak för inte dess kulturhistoriskt värde skulle gå förlorad. Nu har den fått detta vilket vi tackar för. Det var hedersamt gjort.
Två bilder från juni månad 2021
En riktigt gammal lada som finns på Björsbovallen. Den är bara tre meter i kvadrat. Höjden på sidoväggarna är som vanligt i äldre lador inte mer är 1,8 meter. Att dörren sitter vid sidan gjorde det lättare att dra ut höet och att den bara har tre knutar gör att den gick också fortare att bygga. Omräknat till alnar bör ladan ha rymt tre parmar eller lass á 27 kubikalnar. Parmen var ett rikssvenskt hömått. I Hälsingland mättes höet i gillingar och storleken på dess har ständigt förändrats och anpassats till parmvolymen. Den äldsta gillingen, ett lass på 1500-talet som var 16 kubikalnar, mätte 2,4 meter i längd och 1,2 meter i bredd och höjd.
Timrade kulturskatter
Geometriska jordeböckerna och även andra källor uppskattar ängen i gillingar.
En stor äng att där kan skördas en gilling hö, kunde det heta.
En gilling hö, eller ett gott lass hö = 30 kubikalnar = 6.28 kubikmeter. Hölassets storlek har växlat väsentligt under olika tider och framför allt mellan olika orter.
För hundra år sen eller mer var bondens situation helt annorlunda. Då räknade och tänkte han på ett sätt som bonden inte behöver göra idag. Han visste hur många rolängder hö som hans marker gav, hur många rolängder hö varje lada rymde och hur många rolängder som gick åt till djuren under vintern.
En rolängd 4 – 4½ meter rymde ca 200 kg torrt hö.
En mjölkande ko beräknades äta 9 – 11 rolängder hö under den tid av året den stod på stall.
Hässjorna sattes upp helst i norr-söder läge för att få båda sidor jämt solbelysta. Helst även längs den härskande vindriktningen.
En kbm hö i en lada eller stack vägde allt efter sammanpressning mellan 60 – 100 kg
Sammanpressade balar 150 kg och maskinpressade 250 kg per kbm.
Om höet inte var helt torrt vid bärgningen fick man beströ det med grovsalt ca 1 kg per 100 kg hö. Detta motverkade höets självupphettning samtidigt som det ökade dess smaklighet.
Areal kunde anges i öresland eller markland.
Öresland, åkerareal på i genomsnitt ca 1 tunnland = ca 5000 kvadratmeter. Lagom för 1 öres utsäde.
Ett markland var under medeltiden i Svealand ett mått på värdet av en jordegendom, knutet till avkastningen snarare än till arealen. Även kvarnar och andra tillgångar, till och med sjöar, kunde värderas i markland. Ett markland = 8 öresland 4 örtugland 192 penningland = ca 24 tunnland.
Parmmätare omtalas först i Stockholm 1661. De stora lådliknande parmmåtten kom under 1800-talets förra hälft ur bruk; höet vägdes i stället.
Parmmätare var ämbetsmän i Stockholm och andra städer som hade till uppgift att mäta upp hö, ved med mera, som underlag för stadens tull för det som bönderna saluförde i städerna Även vägningstvånget avskaffades helt på1870-talet.
Parm är ett rymdmått för hö. 9,5 x 9,5 x 7,5 fot = 677 kfot = 17,72 kvm (Stockholmsmått)
Parmmätargatan på Kungsholmen i Stockholm minner om stadens parmmätare.
I Hudiksvalls Tidning den 25 aug.1927 står att längsta höhässjan finns i Delsbo. Den var 135 meter länge än rekordhässjan från Offerberg. (ligger i Ovanåker).Det nya rekordet mätte hela 515 meter. Det står att innehavaren ville vara anonym men tog man vägen över Fjärdsäter var den inte långt borta. Efterforskning har visat att det troligen var *) Anders Hansson, Rôlbergs-Anders, i Rolfsberg som genomförde rekordet. Det berättas att han gärna ville vara värst och han hade också resurser att vara det. Var det här Sveriges längsta höhässja och står sig rekordet fortfarandet.
—8 J 18— Uppgifter ur Delsbo släktbok
12 Hans Olsson, * 1/10 1850, s. t. bonden O. Olofsson i V. Berge 4. G. 4/10 1872. Bonde i Rolfsberg 1, Delsbo. † 14/1 1917.
17N6 Kerstin Andersdotter, * 23/7 1847, d. t. bonden A. Jonsson i Sjömyra ss 5, Delsbo. † 27/7 1923.
Sigrid * 14/10 1872 13J14
*) Anders * 29/9 1874. Bonde i Rolfsberg 1. † 24/11 1947
Karin * 13/3 1877
Olof * 20/2 1880
Jonas * 14/12 1882. Jordbr.-arb. i Delsbo
Lador, logar och längor – om Hälsingeböndernas uthus
Av Gunvor Gustavsson och Jan Lundell
Hälsinglands Museum
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62