Ytterhavra är en by som ligger vackert inlindad bland höga berg och bärrik natur.
Läs om Erik Persson, atleten, som är Monitor-ägarnas farfar.
Åke Persson, grundare av Monitor, så här började det.
Radiointervju med Åke Persson utlagd av Hudikportalen.se
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Ekonomisk Karta från 1950-60 talet. Kvarnstenarna hittades på den plats i bäcken som på kartan är märkt med (S) samfällighet (utmål).
Ytterhavra är en unik by vars namn inte återfinns på annan plats i landet
Ytterhavra ligger i Bjuråker mellan byarna Ramsjö och Norrhavra, utefter gamla pilgrimsleden till Nidaros.
Kors-tallen i Bjuråker
Bilder och text ur HT 23/8 1985.
Olle Bergström och Gottfrid Bergström har rest en minnestavla över Korstallen
Initialer och datum för liktransporten ristades i i Korstallen då liktågen drog förbi. Det var skickliga snidare som under århundranden fyllde trädet med uppgifter som bygdens befolkning.
En del av Korstallen som finns bevarad på Bjuråkers Forngård
Tavlans text är gjord av polisman Erik Wester
Erik Wester, Olle Bergström och Gottfrid Bergström är alla intresserade av hembygdshistoria. Tillsammans har de skapat ett minnesmärke över den sägenomspunna Korstallen i Bjuråkersskogarna.
Till raststället vid Korstallen hör också en källa. Fast den har flyttat sitt utlopp någon meter under Gottfrid Bergströms levnad smakar dess vatten fortfarande lika bra.
På Riksantikvarieämbetets karta finns både Stenkällan och Korstallen markerad
Korstallen och Stenkällan
På Gökstensberget tidigare Gåckstensberget, omkring 200 meter från korstallen i riktning Ytterhavra, ligger den s k Stenkällan. Ur den grunda källan kommer ett kallt och klart källvatten. Kyrkobesökare och liktåg var starkt knutna till traditioner. När de kom från byar som Brännås och Skån och skulle ner till sockenkyrkan var stenkällan en naturlig rastplats. Vid stenkällan, som låg alldeles intill vägen var det naturligt att stanna för att vattna hästar, dricka lite kaffe och ta en klunk ur den medhavda pluntan.
Korstallen är numera borta, men en bit av den finns bevarad på Bjuråkers Forngård. Enligt Wengelins bok från 1893 var Korstallen omkullfallen redan 1885. På tallens stam skar man in initialerna på den döde och dagens datum. Ett annat namn på tallen var Korsstenstallen. Möjligen har det namnet att göra med att det fanns ett inhugget kors på en sten i närheten. På tallstammen lär det ha funnits 600 inskurna namn. Enligt en annan uppgift fanns det 300 namn på tallstammen. Sista resterna av Korstallen fördes till Forngården. Det äldsta årtalet var 1775 med initialerna NHS och det yngsta var från 1845 med initialerna LJSX.
Vägen mot kyrkan i Bjuråker gick över Dalänget sydväst om Kiosberget.
Elsa Havregård ned sitt barnbarn Wilmer Rex vid Stenkällan.
Bodland
Till skillnad mot omkringliggande byar har Ytterhavra inte varit något bodland. Däremot har Delsboägda Ytterhavra vallen varit bodland. Enligt de storskifteshandlingar som Bodvall studerat hade Delsbo år 1770 bodland i Ytterhavra.
Bodlandet kan karaktäriseras som ett mellanting mellan fäbod och hemgård, som låg på relativt nära avstånd från hembyn. Bodlandsgårdarna har också varit mer lik den bebyggelse som fanns på hemgården, men husen var inte avsedda för vinterbruk. På bodlanden vistades bönderna med sin boskap under försommar och höst.
Landsvägen mellan Ytterhavra och Lia och bröts 1962 -1963. Harry Persson från Ytterhavra var en av dom som var med när vägen byggdes. Tidigare var den vägen bara en kärrväg nu är den byns huvudväg.
Släktboken
Sifferhänvisningar och personuppgifter är hämtade från ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.
Dansbanan
Ett stenkast nedanför Sven Österbergs vallstuga låg dansbanan. Det var Ytterhavras starke man Helge Persson, som kom med idén och med hjälp av Ängebo IF såg de till att byn fick en egen dansbana med orkester kur och hithörande korvkiosk. Året torde ha varit 1955-57 säger hans kände son Åke Persson. Tyvärr blev det ingen större succé, då utbudet av festplatser var ganska stort vid den här tiden. Efter något år fick den skatta åt förgängelsen. Den revs och flyttades till Ängebo där den skulle byggas upp vid fotbollsplan, men troligen blev det inget av med det. Plintarna som banan vilade på står nu i långa rader som tysta vittnen i den omgivande skogen.
Annons införd i HT 15 juli 1960
Bild från dansbanan.
På gitarr, Alf Erik Nord, bas Knut Björk, vokalist Irene Jonsson och på dragspel Eric Christiansson.
Bilden utlånad av Göta Eriksson i Stråsjö
Den stora dansbanan mätte omkring 8 x 12 meter
Här ser vi rester efter Helge Perssons korvkiosk. Den som sålde korven var sonen Åke Persson. Kvar ligger tre rostiga korvburkar som han glömde att ta med sig hem när festen var slut.
Så här kunde en Trollebougn se ut
Kolugnen i Ytterhavra
Under kriget tillverkade man kol i en kolugn i Ytterhavra. Ugnen låg på höger sida vid vägskälet upp mot vallen berättar Sven Österberg. Kolen fatades i lårar (troligen om en hektoliter) som kördes med lastbil till järnvägsstationen i Fredriksfors för vidare transport.
Ugnen var troligen en så kallad Trollebougn som var den vanligaste modellen.
Tre uppmurade väggar i en utschaktad slänt med en öppen framsida. Vid kolning stängdes framsidan med en spårinfälld plåtlucka vilken tätades med sand och fasthölls med tunna järnbalkar. I ugnens fyra hörn sattes skorstenar av rör med en 10 cm inre diameter och 4 mm godstjocklek vars nedre del är böjda mot ugnens mitt. Längs golvet lades tre vattenledningsrör från närheten av bakväggen och ut genom framväggen samt ytterligare två böjda rör från sidoväggarna och ut genom framväggen där även fotrymningar var upptagna. Sedan ugnen blivit fylld lades taket på. Tvärs över ugnen lades järnskenor som täckes med plåt som sedan tätades med sand. I en av takplåtarna fanns en lucka 0,3 x 0,2 m, under vilken tändtrumman fanns och tändning och påfyllning gjordes. Genom luftintagen i rören och fotrymningarna kunde kolningen regleras så att den framskred jämt och inte för hastigt.
Rester efter en sådan ugn finns i Strömbacka och på flera ställen.
Byn fick elektricitet lämpligt nog till luciadagen 13 december 1950.
Dessförinnan hade man planer på att göra en egen kraftstation utefter bäcken från Havrasjön, där linskäkten hade legat, ca 1100 meter från byn.
Skolbarnen i Ytterhavra fick gå 8 km till skolan i Ramsjö.
Vissa tider fick skolbarn inackorderas i Ramsjö under veckorna. Vintertid plogades vägen med träplog av Ivar Fredin från Tomsjö. När han skaffade en så kallad Loos-plog med järnmedar och ställbar sidovinge, var detta en stor nyhet. Ingen av plogarna lär finnas kvar.
Taxirörelse
Lars Bergström köpte bil den 26/6 1926. Troligen var det en Ford med reg. nr. X 1963, som han innehade några år. Den 7 september 1929 fick han tillstånd att inom länet bedriva yrkesmässig trafik med automobilen X 3875. Den 31 december 1931 upphör tillståndet på egen begäran.
Affären
I Ytterhavra har det funnits en affär som tillhandahöll dagligvaror.
Affären startades av Brita Bergström född 1897. Hon hade sin affär en trappa upp i huset där hon bodde, huset är Krafts eller Skänks. Varorna tog hon från Iwarssons i Västansjö och senare från Stillmarks i Brännås. Hon avvecklade rörelsen när ransoneringskorten kom och då tog Jonas Jonsson över. Han var född 1909 och bosatt hos Tjernells, men det lär ha varit under en kortare tid för. Sedan tog Olle och Anna Bergström över. De bodde i Nordins gård, tidigare kallad Orrens. På övervåningen var affären. Varorna köpte de i Delsbo hos Artur Larsson. När de flyttade till Västansjö 1956 upphörde affären och Olles bror Bertil kom då att bo där en tid.
Telefon fick Ytterhavra i slutet av 40-talet
Linjen gick över Ängebo
1949 fanns tre abonnenter i Ytterhavra
58 Einar Tjernell Arrendator Ytterhavra
68a Per Bergström Hemmansägare Ytterhavra
68b Helge Persson Hemmansägare Ytterhavra
Lars Bergström med bil X 3875, troligen på besök i Ilsbo
1960 fanns det två bilar i Ytterhavra
X 11096 Opel O 56 Chaufför I Bergström Ytterhavra
X 19345 Vw 59 Skogsarbetare K E Persson Ytterhavra
Ytterhavrasjön
År 1873 eller tidigare var uttappningen av Ytterhavrasjön avslutad. Denna delning fastställdes av Delsbo tingslags ägodelningsrätt den 12 augusti 1874. I arbetet hade 11 personer deltagit, alla med lika andelar. Sjöbottnens areal var enligt beskrivning 33.5920 hektar inrösningsjord.
Tidigare var sjön ganska stor och det fanns även ett båtställe. Det skulle dikas vart femte år för att förhindra att utloppet slammade igen. År 1901 dikades det för sista gången.
Linberedningsverk
Elva hundra meter från byn, nedströms Ytterhavrasjöns utlopp låg ett linberedningsverk eller skake som man sa. Det var Lars Bergström som flyttade både skaken och en spånhyvel hem till gården där den sedan drevs med en råoljemotor. Här han du nu både se och uppleva Lars Bergströms kultändare.
Dessutom har det legat en kvarn här. Kvarnstenarna som är ganska stora finns bevarade hos Tage Persson i Ytterhavra. Storleken på stenarna gör det mindre troligt att det var en skvaltkvarn, med ett liggande vattenhjul med stående axel, utan en hjulkvarn med stående hjul med liggande axel som med kugghjul kunde kopplas till flera stenpar som fanns här.
En skvaltkvarn var enkel att bygga och sköta medan en hjulkvarn var komplicerad att bygga och det behövdes en mjölnare till driften. Vid kvarnar bildade bönderna andelsföreningar med anställda mjölnare som malde mot avgift.
Närmaste vattensåg torde vara liasågen, som det ännu finns rester efter. Nedanför denna låg liaböndernas linskäkt.
Uppgifter från Facebook
Samer med renar på väg mot fjällvärlden. Här stannade de över för att vila i Ytterhavra. Fotot taget sannolikt i början av 1900 talet, kanske mellan 1910 och 1920. Tack Birgitta för fotot och Roger för redigering.
Vandringslappar
Tidningsnotis den 16 december 1926. Renarna komma tidigt i år. Lappen Torkel Nilsson från Hotagen i Jämtland, känd sedan föregående år, är nu på väg nedåt Hälsingland med sin renhjord och väntas anlända till Bjuråker dagarna före jul. Nu liksom tidigare år torde Nilsson stanna en längre tid i Västansjö då renarna i Västansjöberget och trakten däromkring torde ha tillgång på lämplig föda.
Under en följd av år på 1920 – talet passerade vandringslappar Västansjö. På vårvintern när de var på väg ner mot kusten brukade samerna slå läger här med sin renhjord. Sin kåta brukade lapparna bygga ovanför gästgiveriet medan renarna gick och betade på åkrarna. Det här väckte alltid uppståndelse hos ortsbefolkningen som kom för att titta och knäppa kort. Det hände också att barn fick prova på att åka pulka efter ren.
Filmer:
Ytterhavravallen 2015
Ytterhavravallen 2016
Ytterhavra från ovan
Monitor 40 år
Historiefilm – Åke Persson
Bonden och tranan på You Tube
Brita Bergström berättar om Ytterhavra
Filmen om Åke Persson.
Se och lyssna på Atleten Erik Persson på You Tube.
Kvarnstenarna hittades i bäcken av Harry Persson, då boende i Ängebo
Linberedningsverken var vanligen omålade knuttimrade byggnader i två våningar eller nivåer. Invändigt fanns ett komplicerat maskineri med flera kugghjul och andra drivanordningar, allt byggt i trä. Det hela var kopplat till en enda, liggande axel som drevs av ett stående vattenhjul. Linberedningsverket bestod av två delar. På bottenvåningen fanns en stamp, som användes för att krossa stjälken vilket fick det rötade linets vedämnen att brytas sönder eller bråkas. Stampen var byggd av en grov stock som lyftes av knaggar på hjulstocken och föll ner mot en stor flat sten av sin egen tyngd. På övervåningen fanns skäkthjulet där skärvorna (skalen) skavdes bort och lintågorna frilades. Det stora vattenhjulet stod mitt i bäckfåran och var täkt av ett tak, möjligen övervåningens. Från en ovanför liggande damm kunde vattnet regleras och ledas i en träränna fram till vattenhjulet.
Att sitta vid stampen var ett manligt göra, medan arbetet vid skäkten utfördes av kvinnor.Arbetet var inte bara farligt utan också ohälsosamt.
Linfröet var en av de senast sådda vårgrödorna, men var i regel den första som var färdig att skördas. Linet skördas genom att ryckas upp med rötterna. Om linet blivit avskuret skulle skulle området närmast snittytan bli överrötat.
Därefter skulle fröknopparna avlägsnas i den s.k. linstråken. Med hjälp av en grovtandad, fast fixerad kam repades fröhusen bort från de torra linplantorna. Fröna togs tillvara för kommande års utsäde eller andra ändamål.
Sedan bands linet i små s.k. fittjar för att föras till ett linsänke för att rötas, varefter det illaluktande linet sattes upp på hässjor eller på gärdesgårdar till torkning och var därefter färdigt att föras till linberedningsverket eller skäkten eller som man sa här ”skaken”. Så länge inte kyla och is hindrade vattenhjulet att gå så var verket igång hela hösten och det dova dunket från linstampen kunde höras på långt avstånd.
Gevleposten den 7 oktober 1882
Foto. Elsa Havregård
Krafts / Skänks
Ytterhavra 1
Gårdsnamnet Kraft härstammar från Jonas Anderssons farfars farfar, soldat Carl Andersson -Kraft som levde i Tå under 1600-talet
4H9 Jonas Olsson född 2/1 1744, son till Olof Orre i Västansjö. Död 2/1 1811
Gift med Brita Ersdotter född 1734 inflyttad från Ljusdal. Död 30/5 1810 (nervfeber)
Ca 1827 – 1843
33G5 Jonas Andersson från Krafts i Tå, född 8/7 1798. Bonde i Ytterhavra 1. Död 30/11 1843
Gift 4/3 1827 med (12O5) Carin Gustafsdotter från V. Berge i Delsbo, född 4/12 1800.
Änka och omgift. Död 1/11 1881
Ca 1843 – 1873
33G5 Jonas Pehrsson född 27/7 1795, son till P. Jonsson i Västansjö. Tidigare bosatt i Stråsjö och Rogsta, (28G8) gift 1822 änkling och omgift med änkan ovan. Bonde i Ytterhavra. Död 11/11 1873.
Två barn
Anders 26/6 1828 Han tog över gården efter föräldrarna
Kjerstin 3/3 1835 Gift 1863 med Jonas Pehrsson från Tomsjö 3. Utfl. till Fjärdsätter i Delsbo.
Ca 1873 – 1883
33G7 Sonen Anders Jonsson född 28/6 1828 Bonde i Ytterhavra 1. Utflyttad till Sjulsberg i Delsbo 1883. Död 12/3 1911
Gift 6/6 1852 med 31M6 Margta Johansdotter från Ede i Delsbo, född 13/2 1826. Död 24/9 1910
Sonen Jonas född 20/11 1855. Gift 1878 Bonde i Sjulsberg 2. Drunknad 11/11 1891
SVENSKA MORGONBLADET DEN 26/11 1891
Försvunnen.
För omkring fjorton dagar sedan försvann bonden Jon Andersson i Sjulsberg i Delsbo socken. Han hade en tid varit sysselsatt med att köra kolved på Bjuråkers skogar. Måndagen den 9:de i denna månad begaf han sig från skogen ned till Movikens masugn, lemnade sina hästar åt arbetarne, hvilka fortsatte körningen. Från Moviken begaf han sig med ångbåt och bantåg till Hudiksvall, der han på bränvinsmagasinet samma dag köpte 14 liter bränvin. Sedan har ingen hört eller sett till honom. I hemmet visste man ingenting, förr än körkarlarne efter några dagar kommo hem, då höförråden tagit slut. Hvart mannen tagit vägen, är ännu obekant.
JON ANDERSSON, * 21/11 står det i födelseboken (20/11) 1855 i Västerstråsjö, Bjuråker. Flyttade till Sjulsberg nr 2 den 26/10 1883. † 11/11 1891 genom drunkning i Forsa.
Avskrift: Viveca Sundberg
—33G8— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
7 JONAS ANDERSSON, * 20/11 1855, s. t. bonden A. Jonsson i Ytterhavra 1, Bjuråker. G, 26/5 1878, Bonde i Sjulsberg 2, Delsbo. † 11/11 1891 (drunknat i Forsa).
1B16 ELLA ANDERSDOTTER, * 28/7 1857, d. t. bonden A. Larsson i Berge under 1, Bjuråker. † 12/1 1927.
MARGTA * 12/9 1878 (X6)51J7
ANDERS * 14/5 1884. † 8/7 1903
JONAS * 30/9 1888. Flottn.-arb. i Fjärdsätter 47, Delsbo
SIGRID * 4/5 1892 9
Ca 1883 – 1908
15H10 Pehr Jonsson – Stål från Ängebo född 31/5 1852 Kolare i Moräng sen arrendator i Ytterhavra 1. Utflyttad till Delsbo 1908. Död 21/11927.
Gift 13/12 1874 med 9Å27 Anna Jonsdotter från Berge 4, född 4/6 1848 . Utflyttad till Gnarp 1930.
Nio barn
Sigrid 7/9 1873 Gift 1901 med Erik Jonsson bonde i Rossla 2.4 i Delsbo
Jonas 23/10 1875 Gift 1905 med Karin Olsdotter från Berge 3. Emigr. till USA 1910
Emma 9/12 1877 Gift 1900 med Pehr Emil Lundberg från Moviken. Utfl. t Forsa 1902
Pehr 9/8 1879 – 15/8 1882 (rödsot) = dysenteri, akut inflammation av tarmen.
Pehr 5/8 1883 – 30/1 1886 (difteri)
Anna 9/8 1885 Gift 1910 med Per Olof Staf. Bosatt i Tjärna sen i Ängebo 11.2
Dotter 14/8 1887 – 15/9 1887
Nils 3/5 1889 Utflyttad
Kristina 12/2 1891 Hushållerska i Tjärna 10.2. En son, Per Natan född 13/6 1920
Anders Persson – Skänk 1867-1910.Hustrun Brita Modig 1866-1942 med dottern Anna i knä f. 1901. Stående bredvid gör dottern Brita f. 1897.
Bild ur Elsa Havregårds samling
Ca 1896 – 1916
7F15 Anders Pehrsson från Tomsjö 5, född 3/4 eller 3/11 1867. Död 9/7 1910.
Gift 3/9 1896 med 4H31 Brita Andersdotter – Modig från Norrdala, född 10/10 1866. Död 6/11 1942
Två barn
Brita 19/2 1897 Hon och maken tog över gården Ytterhavra 3.1
Anna 19/5 1901 – 5/1 1902
Ytterhavra 3.1 Mormors
Ca 1916 – 1940
36A22 Lars Bergström, född 19/2 1893, son till Per Bergström i Dalänge.
Måg och bonde i Ytterhavra 3. Död 24/7 1936.
Gift 11/6 1916 med 7F15 Brita Andersdotter född här 19/2 1897. Död 12/4 1990
Nio barn
Kristina Viktoria 10/11 1916 Gift 1942 med Nils Valentin Magnusson i Brändbo
Brita Katarina 6/6 1918 Gift 1937 med Adolf Olsson från Alsjö. Bosatt här, sen i Norrhavra
Anna 5/3 1920 Gift 1940 med Helge Persson bonde här.
Per 9/6 1922 Gift 1944 Kerstin Viola Olsson. Bosatt i Norrhavra 1.15 Död 3/2 2011
Karin 5/4 1925 – 7/1 2017 Gift 1944 m Ernst Dahlström Bos i Ramsjö 8.6. Till Skån 1948
Ivar 2/10 1927 Sambo med Göta Eriksson, bosatt i Österstråsjö
Jonas 10/4 1931 Bosatt med Gudrun i Långbacka, i Delsbo
Erik 6/8 1933 Gift med Rut bosatt i Friggesund
Märta Viola 20/7 1935 – 12/3 1939.
3 foton på Brita och Lars Bergströms barn
Stående Anna och Per
Sittande fr. v. Karin, Brita, Ivar och Kerstin
Lilla Märta med hunden
Erik och Jonas Bergström
Erik Bergström. Bilden utlånad av Elisabeth Bergström
Ca 1940 – 1989
43E6 Helge Persson född 5/7 1915, son till atleten och skepparen Erik Persson i Björsarv. Bosatta i Norrhavra sen bonde här i Ytterhavra 3.1. Död 11/9 1997.
Gift 23/6 1940 med dottern i huset Anna Bergström född 5/3 1920. Död 8/8 1988
Sex barn
Karl Erik 28/10 1939 Ogift, bosatt i Hudiksvall Död 22/4 1965
Elsa 25/2 1941 Gift o skild från Hasse Forslund i Sundsvall. Elsa har tagit namnet Havregård
Åke 30/6 1942 Han var bosatt i Norrboån. Grundare och ägare av det framgångsrika företaget Monitor i Hudiksvall. Åke avled 7 mars 2016.
Harry 4/10 1947 Bosatt i Hudiksvall
Tage 4/10 1950 Sammanboende med Katarina Ersare här i Ytterhavra 5
Morgan 19/11 1959 Gift med Lena Forslin. Bosatt i Hudiksvall. Morgan är VD för företaget Monitor i Hudiksvall
Eldsvåda
Veckan före midsommar den 17/6 1989 slog åskan ner i den gamla släktgården som brann ner till grunden.
Kort tid före branden hade sonen Tage beslutat att ta över föräldragården. Nu blev han istället husvill och fick bo i barack medan bygget av hans nya fastighet Ytterhavra 5, pågick.
Tage Persson född 4/10 1950, bor här tillsammans med Katarina Ersare från Delsbo född 3/7 1956.
Dellen Magasinet Nr:4 1994
Ytterhavra 11 Orrens
Ca 1813 – 1870 -talet
4H15 Lars Eriksson född 13/6 1784, son till soldat Erik Orre i Västansjö. Torpare i Ytterhavra Död 18/3 1848.
Gift 25/3 1813 med 21G5A Gölin Pehrsdotter från Hedvigsfors född 29/9 1781. Död 20/2 1835 (inflammation och feber)
Omgift 1/5 1835 med 1E10 Carin Larsdotter från Tjärna 7, född 9/2 1805. Död 9/11 1877
Sju barn:
Ella 22/12 1817 Gift 1846 med Johannes Johansson – Bröms. Nybyggare i Källsjön
Karin 27/3 1822 Okänd vistelseort
Carin 10/5 1833 (styvdotter) Död 21/11 1911
Erik 24/12 1836 Gift 1875 med Anna Olsdotter. Bosatt i Bricka
Gölin 16/11 1838 Gift 1862 med Johan Imberg Bosatt i Frisbo
Lars 21/2 1842 Han tog över efter föräldrarna
Pehr 21/6 1845 Gift 1867 med Anna Pehrsdotter från Jobsmyra, Delsbo. Utflyttade till Forsa 1872
Från Orrens. Bak fr v. 4H27 bröderna Lars f. 1869, Per f. 1868 och Erik f. 1871
fram sitter föräldrarna Anna och Lars Larsson Rapp
1880-talet – 19..
4H27 Sonen Lars Larsson –Rapp född här 21/2 1842. Måg och husman i Tomsjö 5 sen tog han över det här hemmet efter föräldrarna. Död 22/2 1918
Gift 19/4 1868 med dottern i huset Anna Pehrsdotter född 12/3 1847. Död 28/9 1922
Åtta barn
Pehr 23/7 1868 Gift 1896 med Margareta Andersdotter Bosatt i Ytterhavra sen i Ramsjö s10.
Lars 17/8 Fält 1869 Gift 1893 med Brita Jonsdotter. Torpare i Norrdala 1.5
Olof 28/8 1870 – 16/5 1888 (fallandesjuka)
Erik 2/12 1871 Dräng i Ramsjö 7 Död 24/4 1939
Jonas 12/8 1874 Utflyttad till Los 1899
Karin 28/8 1876 – 12/5 1877 (scharlakansfeber)
Gossebarn 10/6 1878 – 20/6 1878
Flickebarn 11/9 1884 – 11/9 1884
Ca … – 1921
4H34 Sonen Pehr Larsson född 23/7 1868, som äldste sonen tog han över hemmanet efter fadern, sen torpare i Ramsjö s 10, Bjuråker. Död 14/1 1921
Gift 27/4 1896 med (22U17) Margareta Andersdotter född 9/12 1871, dotter till bonden A. Andersson i Ramsjö 4, Bjuråker. Utfl. till Ljusdal 1936.
Barn:
Anna Juliana 31/1 1895. Utfl. t. Ljusdal 1925
Brita Erika 9/9 1896. Utfl. t. Ljusdal 1924
Lars Herman 30/12 1898 Gift 1922 med Signe Andersson, bosatt i Tjärna 9:4 i Bjuråker
Signe Margareta 10/6 1901. Utfl. t. Ljusdal 1928
Anders Gottfrid 28/12 1902 – 7/1 1903
Karin Viktoria 20/5 1904. Utfl. t. Ljusdal 1928
Helga Cecilia 6/7 1906. Mördad 28/10 1931
Per Erik 19/5 1909 Gift 1945 med Märta Kristina Jonsson, bos i Brännås, Klovtorp 1:6
Ingrid Elvira 16/12 1911 Gift 1934 med chaufför Johan Sigvard Östergård i Västansjö
Ida Ingeborg 29/8 1917 – 12/10 1936
Ca 1922 – 1946
36A21 Pehr Bergström född 9/8 1891 son till Per Bergström i Dalänge. Bonde i Ytterhavra 4.1 Död 30/3 1961.
Gift 9/7 1916 med 1B22 Anna Olsdotter från Norrberg född 4/9 1895. Död 23/1 1975 Som nygifta arrenderade de hemmanet Gladbäckslund i Stråsjö, innan de 1922 köpte det här hemmanet.
Nio barn
Edvin 21/12 1914 Gift 1943 med Göta Nordin Bosatt i Norrhavra Död 24/12 1995
Olof Einar 29/3 1917 – 11/8 1919
Johan Emil 20/8 1918 Ogift, bosatt här. Död 30/3 1986
Olof 20/4 1920 – 10/10 2001 Gift 1946 med Anna Nordin De flyttade till Västansjö
Ester Birgitta 16/5 1923 Brita kallad. Gift 1942 med Alvar Åström i Norrhavra 4.2
Anna Kristina 12/6 1926 Gift 1946 med Erik Alfred Leonard Nilsson i Dragsved
Bertil 18/4 1929 Bosatt i Mora på 70-talet och i Dyltabruk på 80-talet
Ingrid 17/5 1932 Gift med Ingvar Nordin och bosatta här i Ytterhavra 4.1
Birger 20/3 1936 Gift med Berit Anita. Birger avled den 6/12 1994.
Enl. kort. Edvin f. 1914, Johan f.1918, Olle f 1920 och Birgitta (Brita). f. 1923.
Bilden ägs av Ingemar Svensk
Enl. bild. Edvin f 1914, Johan f. 1918, Olle f. 1920, Brita f. 1923, Anna f. 1926, Bertil f. 1929.
Bilden ägs av Ingemar Svensk
Bak fr v. Olle o Anna Bergström, Ingrid o Ingvar Nordin.
Fram Göta o Edvin Bergström. Edvin, Olle och Ingrid är syskon och Göta, Anna och Ingvar är syskon.
Julgrisen slaktas av slaktare Birger Olsson och Ingvar Nordin håller i kättingen som ska riva av borsten.
Bild ur HT 17/12 1983. Text och Foto Bo Silver
Ca 1946 – 1956
Sonen Olof Bergström född 20/4 1920 Gift 3/2 1946 med Anna Nordin född i Njurunda 25/8 1927. Hon kom till Skärås och flyttade därifrån till Långmor, tillsammans med lärarinna Anna Fyhr och Edvard Jonsson från Skärås. 1944 kom hon till Ytterhavra. Anna berättar att de hade en liten diversehandel en trappa upp i huset. Varorna köpte Olle av Artur Larsson i Delsbo.
En son Olof Lennart 14/9 1946 – 29/1 1947
1956 flyttade de till Västansjö där de köpte huset efter Lassas- Edvard Jonsson. Anna är nu änka och ensamboende i huset i Västansjö.
Ca 1959 – 2002
10D29 Ingvar Nordin uppväxt i Skärås 25/12 1931, son till Erik Nordin och hans hustru Anna Lust. Ingvar kom till Ytterhavra 1947. Han bodde då hos systern Anna som var gift med Olle Bergström, en bror till sin blivande fru. Han gifte sig 25/6 1954 med dottern i huset, Ingrid Bergström född 17/5 1931. 1959 fick de köpa huset. Ingrid avled 5/12 1986. Sedan Ingvar blivit änkeman avvecklade han jordbruket och kom då att träffa Ulla Andersson som blev hans sambo. Paret började nu att föda upp travhästar.
Ett stolphärbre i två våningar som fanns här på gården såldes på 60-talet till Nybergs i Ramsjö. 1997 sålde Gunilla Nyberg härbret till Olle Persson i Byn i Delsbo där det nu står.
År 2002 sålde de huset och flyttade till Norrboån. Ingvar Nordin avled 13/6 2005
Två barn
Elna Marianne 1/4 1954 Gift med Kåre Rudh i Hudiksvall. Hon har Salong Marianne, Återvändsgrämd 1, i Hudiksvall 0653-141 90
Jonny 14/5 1959 Gift med Ulla. De är bosatt i Norrboån
Troligen ett missionsmöte.
Ytterhavra 17. Jens- Ors / Landbonns / Tjernells
Vem Jens – Ors var är i nuläget oklart, men mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1840. Ekonomibyggnaderna uppfördes omkring 1870.
Ca 1878 – 1884
2G10 Lars Pehrsson – Spång född 26/8 1852, son till bonden Pehr Pehrsson i Spångmyra 1. Bonde i Ytterhavra 2. Utflyttad till Bondebo i Delsbo 1884. Död 13/1 1892
Gift 20/4 1878 med 16G12 Ella Olsdotter från gården ”Finns” i Ö. Stråsjö född 15/12 1855. Död 4/7 1894.
Sju barn
Kerstin 13/7 1878 – 21/7 1880 (scharlakansfeber)
Olof 28/11 1881 Utflyttad till Sveg 1921
Kerstin 27/5 1885 – 30/7 1892 (hjärnfeber)
Pehr 6/6 1886 Utflyttad till Stockholm 1900
Brita 20/12 1888 ⇓ Utflyttad till Rimbo 1904
Anna tv 2/7 1891 – 4/5 1892 (bröstsjukdom)
Ella tv 2/7 1891 – 27/5 1892 (halssjukdom)
Damen till höger är Brita Larsson * 20/12 1888, flyttade till Rimbo 1904
Övriga damer är okända
Ca 1884 – 1905
1902 såldes fastigheten till Iggesunds bruk
22D13 Anders Andersson från Näppänge 1, född 22/9 1850 Landbonde i Ytterhavra 2. Utflyttad till Norra Långsbo i Delsbo 1905. Död 16/2 1936
Gift 20/6 1886 med 7F7 Brita Pehrsdotter från Tomsjö född 17/5 1850. Utfl. till Delsbo 1905. Död 22/9 1912
Tre barn
Brita 11/7 1879 Hon och maken tog över gården efter hennes föräldrar
Kristina 2/3 1884 Gift 1912 med Erik Olof Wiklund i Sjömyra i Delsbo. Utfl. t. Enånger 1928
Margta 24/3 1885 Gift 1906 med Jonas Eriksson i Norrbobyn s13.
Ca 1903 – 1945
22D22 Jonas Jonsson från Järvsö född 6/4 1878. Inflyttad 1903 Måg och arrendator i Ytterhavra 2 (5.2) Död 1/1 1945.
Gift 5/7 1903 med dottern i huset Brita Andersdotter född 11/7 1879. Änka 1945, sedan bosatt i Norrhavra 14.5
Fyra barn
Hanna Kristina 16/1 1901 Gift 1921 med Johan Fredrik Grip. Frånskilda 1929 Omgift 1933
Marta 21/9 1905 Gift 2/7 1933 med (8V14) handlare Herbert Persson i Forsadalen.
Jonas Edvin 17/6 1909 Bosatt i Norrhavra 14.5 Gift 1946 med Elsa Margareta Nilsson
Brita Maria 13/2 1913 Hon och maken tog över arrendet.
1978. Bild från Arkiv Digital
Fam. Jonas Jonssons arrendegård
En ung Jonas Jonsson
Bild i Karin Bergers samling
Döttrar till Jonas Jonsson. Bild ur Karin Bergers samling
Jonas Jonsson 1878 – 1945. Här visar han stolt upp sin vackra häst
Ytterhavra. T v. Brita med barnbarn i knät, Till höger om Jonas sitter dottern Marta och hennes man Herbert
Bild ur Karin Bergers samling
Ytterhavra. Jonas Jonsson på sin 98-kubikare.
Bilden utlånad av Karin Berger
Marta Jonsson och Herbert Persson den 2/7 1933.
Bilden utlånad av Linnea Nordin i Ängebo
Bönhuset i Sjövik. Brudparet Marta och Herbert Persson. Brudnäbbar är Kam-Pers barn, Birgit och Ivar Andersson.
Bilden utlånad av Karin Berger.
Forsadalen. Marta och Herbert Persson med barnen Karin och Gösta.
Bilden utlånad av Karin Berger.
När handlare P J Andersson öppnade sin affär i Friggesund i november 1923 fick Marta arbeta där som biträde.Hon blev kvar där i 6 år. 1934 flyttade paret till Uppsala där Herbert arbetade som målare. När Johan Kroghs affärsrörelse i Forsadalen blev till salu 1940, slog de till och flyttade tillbaka till hembygden.
Ca 1945 – 1946
10D28 Johan Elis Sigurd Olsson född 20/11 1919 i Hanebo. Skogsarbetare Inflyttad 1945 – utflyttad till Hanebo 1946.
Gift 4/11 1945 med 10D25 Sigrid Linnea Grip, född 29/6 1920, dotter till J. F. Grip i Tjärna, Bjuråker
Tre barn
Sture Lennart 8/3 1942 Utflyttad till Hanebo 1946
Kjell Håkan 23/8 1944 Utflyttad till Forsa 1945
Märta Linnea 25/3 1946 Utflyttad till Hanebo 1946
Ca 1946 – 1954
22D28 Einar Emanuel Tjernell född i Attmar, V- norrland 18/12 1898. Inflyttad 1932. Byggnadsarbetare och gårdsägare i Norrhavra. Vistats i Njurunda 1939 – 1944. Arrendator i Ytterhavra 5.2 Död i Harmånger 23/4 1996
Gift 19/8 1934 med dottern i huset Brita Jonsson född 13/2 1913. Död i Harmånger 30/8 2003
Barn
Åke Lennart 2/11 1936 Gift med Vanja och bosatt i Nyland, Kramfors
Astrid Birgitta 17/3 1941 Johansson, bosatt i Kista
Hans Olof 7/7 1946 Gift och bosatt i Vattrång i Harmånger
Ingrid Margareta 27/9 1952
Åke Tjernell ovan, berättar att efternamnet Tjernell tog hans förfäder när de flyttade från Tjärna i Bjuråker.
Sedan 1968 har fastigheten 5:4 varit i familjen Berggrens ägo.
Sonen Jan Berggren berättar att hans föräldrar hade sett en annons i tidningen Land 1967, att Jonas Paulsson i Delsbo ville hyra ut en vallstuga på Ytterhavra vallen. De hyrde stugan och blev så fäst vi platsen att de hörde sig för hur hos Iggesunds bruk om ett hus som stod tomt om det möjligen var till salu, och sedan 1968 har det varit i familjens ägo. Första åren bara som sommarhus, men 1973 bestämde sig familjen att flytta upp från Landskrona för gott.
Ragnar Berggren född i Örebro 21/10 1912. Död 9/7 2001
Gift 1941 med Dagmar Andersson född i Eskilstuna 3/12 1917. Bosatt i Ängebo. Död 10/12 2014.
Sonen Jan Berggren född i Örebro 28/6 1943 Gift 1991 med Berit Andersson född i Ljusdal 1/12 1952.
Två barn
Emil 16/4 1992
Joel 8/4 1994
Ytterhavratorpet ”Måckas”
Soldattorpen har en gemensam gårdsplan
Till vänster skymtar torpet från bilden ovanför
Torpet Fredags-senare kallat Ytterhavratorpet ”Måckas”
2:3
Soldat -kontraktet förvaras på Bjuråkers Hembygdsgård.
Avskrift Mona Sparthan
Renskrift Viveca Sundberg
Läs mer om soldattorp.
SOLDAT-LEGO-CONTRACT I BJURÅKERS SOCKEN.
För N:o 125 wid Forsa compagni Pehr Eric Brink
(I Öfwerensstämmelse med sockenstämmo-besluten den 6 September 1840, den 14 Mars 1858 och den 17 Februari 1861).
Emellan undertecknade afslutas härigenom följande contract:
Jag Pehr Eric Brink förbinder mig att såsom tapper, ärlig och nykter Soldat wid Kongl. Helsinge Regementes Forsa compagnie troget och wäl tjena Kongl Maj:t och Kronan, så länge lif, helsa och krafter det medgiwa emot nedan upptagna willkor och med iakttagelse å min sida af de dermed förenade stipulationer:
1:o Penningar erhåller jag i städsel — R:mt 4 R:dr 50 öre
Uti lega, ett för allt — R:mt 245 R:dr 50 öre
SUMMA — 250 R:dr
whilken summa, Tvåhundrafemtio Rdr rmt på det sätt utgår, att jag på dagen warje uttjenade Fem år erhåller en Femtedel af nämnde summa, utom de twenne första femtedelarna, hwilka jag, uti Compagnie-Befälhafwarens närwaro, genast efter det jag till Soldat, wid rekryteringen, godkänd och insatt blifwit, oavkortat utbekommer med Ett Hundrade Rdr Rmt, med afdrag blott af de Fyra Rdr 50 öre jag i städsel förut bekommit, — kommande således den 3:dje femtedelen av summan mig tillhanda med Femtio Rdr rmt, den dag jag tjenat fulla 15 år och den 4:e femtedelen med lika belopp, omedelbart efter 20 års tjenstetid, samt den sista lika stora femtedelen eller Femtio Rdr rmt, den dag jag uppnått fulla 25 tjensteår.
2:o Genast efter mitt inträde i tjensten, eller, om detta sker wintertiden, på första barmark, erhåller jag. På ställe eller ställen, som min Lego-Rote finner sig lämpligast och äwen för mig icke ligga alltför olägligt, Jord, Ett och ett halvt Tunneland, till ena hälften brukad och till andra hälften ouppbrukad, samt dessutom till Stugutomt ett fjerdedels Tunneland i widd jemte ängesland af den widd och godhet, att det årligen aflastar en trampad Gilling-skrinda ängeshö, hwarande denna Jord för mig utstakad wid Ytterhafra by.
Stugutomten wid Ytterhafra by
Och Ängeslandet der lägligast är
Denna jord och stugutomt anses i wärde till Etthundrade Femtio Rdr rmt och aftjenas med Sex Rdr rmt årligen eller med Trettio Rdr rmt på 5 år och fullt på 25 år, så att, efter nämnde tjänste tid, nyttjanderätten af berörde Jordlägenhet och Stugutomt ifall oqwaldt mig tillhöra för lifstiden och denna rätt öfwergå äfwen på min hustru för hennes lifstid, såwida jag med henne, förr eller under min tjenstetid, ägtenskap ingått, annars ej.
3:o Hus erhåller jag: En Stugubyggning med Sex knutar, 14 hwarf hög, 14 alnar lång och 10 alnar bred, med knutarna: Bro med tak öfwer, — 4 par fönster, 1 ½ aln höga, – trenne st. släta Dörrar, med 5 st Handtag, 2 Lås och Nyckel i Stugudörren, – Spisel, Bakugn och Bölås, Spjell och Stolpe av jern, – Sängställe, – Kärilhylla med Skåp, alltsammans wärderat till Etthundrade Femtio Rdr rmt. -Denna summa anses gäldad till ½ med 30 Rdr rmt hwarje 5:te tjensteår, och blir således fullt betald genom 25 års Soldat-tjenst.
4:o Nödig Wedbrand samt Gärdselfång för hägnaden af mitt Soldat-Torp, så och timmer till nödig husbyggnad, betingas på mina Legobönders Skog på Skogstrakter, som av dem utwisas, men icke äro för avlägse från min Bostad: – och skall samma förmån tillgodonjutas äfwen av min hustru efter min död, så länge hon Torpet besitter.
5:o De i 2:dra, 3:dje och 4:de Momenterna betingade förmåner skola af mig och min förr eller under tjenstetid tagna hustru tillgodonjutas, såsom hade jag min Capitulationstid till fullo uttjenat, äfwen i den händelse jag, till följd af med wederbörlig Läkare-Attest styrkt sjuklighet eller otjenstbarhet, som jag utan bewisligt eget förwållande, hemma eller borta, under fred eller krig, iråkat, förr eller senare. Skulle jag nödgas ur Kronans Tjenst afgå, innan de utfäste 25 åren tilländalupne äro, men den i 1:sta momentet omförmälde Contanta Lönen skall däremot endast utgå för den tid, jag i tjensten qwarstår, likwäl utan att Roten få af mig återfordra något af de Etthundrade Rdr rmt, som jag wid mitt tjenstetillträde för de första 10 åren förskottswis erhåller. -Men skulle mitt af nu nämnde orsaker föranledda afskedtagande inträffa på något år, som ligger emellan de terminer då femårs-lönen med Femtio Rdr rmt utfaller, så att jag, sedan denna Lönedel senast utföll, tjenat ett eller flera år, så skall äfwen för detta eller dessa åren jag avlönas 8 1/3 Rdr rmt pr år.
6:o Enligt Sockenstämme-Beslut af den 6:te September 1840, skola Bjuråkers sockens alla legande Rotar, en för alla och alla för en, borga och ansvara, att alla härofwan upptagna Rättigheter mig oavkortat och på utfästa tider tillfalla, i händelse min Lego-Rote, bewisligen af mig om sina skyldigheter Rätt tid påmind, skulle deruti svika, — warande jag sålunda, genom Socknens borgen, befriad från Rättegång med mina Legobönder, i afseende på mine, såsom soldat, af dem betingade förmåner.
7:o Såsom ofwan är anfört, åligger mig att, emot de stadgade willkorens uppfyllande, tjena Kongl. Maj:t och Kronan troget och wäl, så länge lif, helsa och krafter wara, och i sådant fall minst 25 år: men skulle jag innandess för liderlighet och tjenstefel ur tjensten casseras, eller till följd af någon annan min egen förwållande orsak, af hwad namn den wara må, från SoldatTjensten afgå, så skall jag wara förbunden genast frånträda både Hus och Jord och Stugutomt och dem till socknens disposition öfwerlemna, — beroende det på Socknens godkännande, om dem Contanta Lönen skall till mig eller Socknen betalas, för tre år jag, wid sådan min afgång, möjligen tjenat, efter den sista och hwart 5:te år infallande Betalnings-terminen.
8:o Utfäster jag mig att, hwarken under, eller efter min tjenstetid, till anner man bortbyta, förpanta, bortarrendera eller försälja det till mig sålunda upplåtna. Soldat-Torp med åbyggnad, utan skall jag sjelf detsamma bruka och i god häfd hålla. — Sker sådan afhändning af hus och jord ware utan all werkan och hus och jord gånge till Socknen tillbaka utan Lösen.
9:o Skulle jag såsom ogift man med döden avgå, så återfaller Hus och Jord jemte outbekommen Lega till Socknen.
10:o Skulle efter min död, min Hustru wilja ingå nytt gifte, eger Roten att af henne återtaga Torpet, så framt icke genom godwilligt åsämjande med Roten, hon derwid kan warda bibehållen.
11:o Rättigheten att såsom Soldat gästa på Roten afsäger jag mig alldeles, förbehållande mig enbart den årslön, som i det emellan Kongl Maj:t och Kronan och denna orts Rotehållare ingångna, ännu gällande Knekte-Contract finnes bestämd nemligen:
2 tunnor Spannmål
2 pund Smör eller Sowel samt
3 ½ Rdr rmt Contanta penningar.
Och för hwilken Lön utgörande min blifwande Löne-Rote här nedan ikläder sig answarighet.
Med ofwanstående Contract äro Wi å ömse sidor nöjde, — hafwe ett exemplar deraf hwardera till oss tagit samt ett till Bjuråkers Socken aflemnat, — Hwilket med wåra Namns och Bomärkens undersättade, i tillkallade wittnens närvaro, bestyrkes.
Bjuråker den 20 Maii 1864.
Pher Eric Brink
Tå N:o 1 — N. Forsvik Änga – N:o 1 — Olof Olofsson
Byn N:o 3 — Eric Andersson – Ytterhafra N:o 1 Anders Jonsson
Svedjebo under N:o 3 Nils Johansson
Legobönder för Roten N:o 125 wid Forsa Compagnie
A Sundberg A C Sundell
För den ofwan bestämda årslönens ordentliga utbetalande answara undertecknade, som utgöra den legda Soldaten N:o 125 Pehr Eric Brink wid Forsa Compagnies Lönings-Rote: Österstråsjö N:o 1, Jon Jonsson, N:o 2, Per Ersson, J. Andersson Lia, Stråsjö N:o 1 Nils Pehrsson, N:o 2 Olof Larsson, Lia N:o 7 Morten Andersson, N:o 14 Olof Larsson, N:o 16 Olof Phersson, N:o 17 A. Söderberg.
Bjuråker 20 maii 1864
Bevittnas: A Sundberg Eric Sundell
Anmärkning: Utom de nu överenskomna villkor förbinder undertecknade Legobönder För Roten N:o 125, vid Forsa Compagnie att den nu Legda Soldaten Pehr Eric Brink erhåller i påök (50) Rdr rmt, hvilken Summa han utfår då han blifvit afroberad, samt ¼ Tunnland Brukad jord.
Bjuråker den 20 Maii 1864 (Roteböndernas namnteckningar liksom vittnens).
Kontraktet gillat och fastställt. Undertecknat 27 Maii 1864.
Uppgifter ur Bjuråkers släktbok:
49D3 Per Erik Brink född 31/3 1845, son till Christina Elisabeth Brink i Njuparne. Soldat nr 125 vid Forsa kompani, Hälsinge regemente. Bosatt i Norrberg och Ståläng. Död 17/5 1908
Gift 10/6 1867 med 26A15 Anna Jonsdotter född 5/11 1846 i Ängebo. Död 10/3 1905
Nio barn
Jonas 20/6 1868 Emigr. till USA 1888
Pehr 13/11 1870 – 23/11 1870
Anna 21/6 1872 Gift 1896 med Anders Mårtensson Torpare i Berge, Bjuråker
Pehr 20/9 1875 Gift 1904 med Kristina Katrina Ferm. Soldat o torpare i Tallbacken, Bjuråker
Erik 27/9 1877 – 18/9 1889
Olof 29/9 1881 Emigr. till USA 1908
Ella 10/3 1884 Piga i Lia från 1909. Hushållerska i Lia vid sin död 31/5 1937.
Johan 5/7 1887 Gift 1917 med Hilda Lundgren Fjärdingsman i Svedjebo 5:5
Erik 22/8 1891 Skogsarbetare i Ängebo. Dödad 34/6 1929
Ca 1827 – 1852
36A2 Trumslagare Anders Johansson – Bergström född 1794, son till torparen Joh. Philipsson i Sigfridstorp, Ljusnarsberg i Örebro län, inflyttad till Bjuråker omkring 1825.
Det var han som byggde det här torpet 1827. Trumslagare och soldat nr 111 vid Hälsinge regemente. (Kommenderad till Norge 1814) Död 15/12 1852.
Gift 1825 med 6H10 Anna Andersdotter född 24/4 1799 dotter till skräddare A. Andersson i Västansjö. Död i bröstsjukdom 12/2 1879.
Sex barn
Anders 12/8 1826 Gift 1859 med Margareta Olsdotter från Delsbo. Bonde i Sjömyra i Delsbo
Johan 39/3 1828 Gift 1858 med Ingrid Pehrsdotter från Delsbo. Landbonde i Norrhavra 8.
Erik 15/11 1829 Gift1858 med Carin Olofssdotter från Långede. Torpare i Ytterhavra
Pehr 23/3 1833 Gift 1884 med Brita Jonsdotter från Nordanäng i Delsbo. Bonde i Ytterhavra
Kjerstin 3/6 1835 Gift 1862 med Hans Olsson – Nylander. Torpare i Långede i Delsbo
Brita 1/4 1839 – 11/3 1840
Erik Bergström, fredags Erik, senare kallad Mocka (morfar).
Se Fredagstjärnen.
Ca 1858 – 1917
36A5 Sonen Erik Andersson – Bergström, Fredags Erik kallad, född 15/11 1829 son till trumslagare Anders Bergström ovan. Torpare i Långbacka sen här i Ytterhavra. Död 30/8 1917
Gift 1858 med 7D3 Carin Olofsdotter från Långede född 9/8 1835. Död 20/4 1873
Fem barn
Anders 29/6 1858 Gift 1885 med Ingrid Hansdotter från Delsbo. Torpare i Ståläng.
Olof 17/12 1860 – 22/5 1865 (drunknad)
Anna 16/11 1862 – 24/7 1889 Dottern Brita gift 1915 med August Tore Norell, bosatt i Tjärna
Brita 10/11 1866 Gift 1887 med Per Larsson – Skans Bosatt i Ramsjö
Carin 24/11 1870 – 11/2 1877
Ca 1860 – 1898
36A6 Sonen Pehr Andersson – Bergström son till trumslagare Anders Bergström ovan. Född 23/3 1833. Landbonde här i Ytterhavra. Död 19/4 1898.
Gift 1860 med 17N18 Brita Jonsdotter från Nordanäng i Delsbo. Född 2/8 1827. Död 24/9 1870 (blodstörtning)
Tre barn
Anders 3/4 1863 Gift 1885 med Carin Olsdotter från Änga. Bonde i Ramsjö 2.
Jonas 25/1 1865 Gift 1891 med Anna Ersdotter från Ramsjö 2. Bonde i Avholm Död 4/2 1952
Pehr 4/5 1867 Gift 1891 med Kristina Larsdotter från Vedmyra. Bonde i Daläng.
Efter 1917
Efter Fredags-Erik Andersson – Bergströms död 1917 har torpet till större delen varit obebott.
Ca 1940 – 1943
Från slutet av 1940 till 1943, eller strax därefter, bodde Gerda och Algot Åström här med sina fem barn. Sonen Ingvar, nu bosatt i Brändbo, berättar att han föddes i Nilsas- torpet i Brännås. Kort tid därefter flyttat vi till Ytterhavratorpet där vi bodde tills pappa dog, säger Ingvar.
32M12 Algot Åström f 13/3 1908, son till torp. Jonas Åström i Norrhavra. Död 19/10 1943
Gift 22/3 1938 med 54B13 Gerda Eriksson född 2/3 1919 i Geholm (Gean) i Bjuråker.
Efter makens död kom barnen att skingras och Gerda flyttade till Hjältanstorp i Torpshammar där hon gifte sig med Martin Persson. Han avled 15/4 1990 och Gerda avled 20/4 1994
Fem barn
Sivert 18/1 1936 Utflyttad till Bergsjö 1945 Gift 1959 Död i Stöde 20/10 1985
Fritz 25/8 1937 Blev änkling 2002. Död i Gävle 8/8 2004
Eivin 16/10 1938 Flyttat till Torp i V. Norrland 1946. Gift o Skild. Avled i Gävle 16/7 1996
Ingvar 5/10 1940 Gift med Margareta Isberg, bosatt i Brändbo, Bjuråker
Åke 7/5 1942 Gift och bosatt i Farsta. Han avled 15/3 2000
På 1950-talet kom torpet att arrenderas av Gottfrid och Valborg Bergström. Det hade då ägts av Iggesunds bruk sedan några år. Från början använd de torpet som sommarnöje där de kunde hämta hö och odla lin.
Folk tycker det är så underbart att få komma hit. Här finns tystnaden och fågelsången och idyllen. Det är så rofyllt, säger Valborg Bergström.
På torpet finns stuga, stall, lider, vedbod, lada och ett nygjort kokhus. Vatten tas från en källa i närheten. Jorden och torpet fick makarna arrendera. Där har de under årens lopp odlat lin och taget hö. – Vi hade det mer eller mindre som sommarställe. Men sen började jag efter pensioneringen ta emot gäster på sommaren för att ha något att syssla med, säger Valborg Bergström i en tidningsintervju till Helena Palén Olofsson, i juni 2000.
Under 25 år, mellan 1988 och 2003 serverade Valborg Bergström gammaldags fäbodmat i det gamla Ytterhavra torpet, Mockas kallat. (namnet är efter ett barn som inte kunde uttala morfars ”fredags Erik” ) I egen bakstuga, byggd 1983, kunde Valborg hemma vid Tomtens i Västansjö baka eget bröd framförallt hällbröd. Dessutom var Valborg duktig på att laga all sorts gammaldags vallmat. Hemma i köket i Västansjö kokade hon rörost, ostkakor, saffranskakor, färskostar, hemkärnat smör och messmör.
På en reklambroschyr skrev hon:
Hudiksvalls tidning 9/8 1989
Reportage av Ulla W Samuelsson
Bild ur HT 9/8 1989
Ulla Jonsson, centerkvinna från Delsbo, serveras av Valborg Bergström
Övre bilden. Karin Nyman, Anna Larsson och Märta Bryngelsson från Delsbo låter sig väl smaka på Ytterhavratorpets delikatesser.
Nedre bilden. Delsbos centerkvinnor tyckte att det passade bra att avsluta sin sommarutflykt med ett rejält torparmål.
Den 10 juli 1993, då var det gudstjänst här på Mockas, döptes Morgan och Lena Perssons son, Pelle.
Underhållning var ett stående inslag vid Mockas torpet. Ibland var det lokala spelmän men även artister längre ifrån kom till Ytterhavratorpet.
HT 17 juli 1995, av Jan Olsson
Ytterhavratorpet Mockats i Bjuråker, var mötesplatsen för lördagseftermiddagens arrangemang Musik vid Dellen. Carina Söder och Karin Hjälm underhöll med egenhändigt komponerad folkmusik. En högtidsstund i en sommaridyll.
HT 22 juli 1997, text och foto Roland Hamlin
Dragspelaren Jan-Erik Wiik bjöd på en trivsam musikstund i solgasset. Valborg Bergström i dörröppningen kunde på nytt glädja sig åt stor tillströmning av folk till släkttorpet som blev en turistattraktion.
Hudiksvalls Tidning 7 juli 2000, av Helena Palén Olofsson
HT 21/7 2003, av Jan Olsson
Vid 25 års jubileet år 2003 när Valborg var 84, slog hon på stort och satsade på Arne Rosen Qvick som blev det stora dragplåstret. Trots krocken med ett annat evenemang i bygden, kom ett 50-tal personer för att få njuta av den härliga platsen och att få sjunga med i Arnes Rosen Qvicks kända visor.
Det här blev sista sommaren för Valborg. Hon drabbades av stroke och den 8 juni 2007 avled hon i sin favoritfåtölj framför TV:n.
Sedan kom sonen Ulf Bergström i Dalänge att äga torpet.
Hur blev det gamla torpet en arrendegård?
Kanske gick det till på samma sätt här som det har gjort andra ställen. Från början var torpet troligen ett så kallat kronohemman med kronoskog som kronan sedan överlät på 50 år till intilliggande järnbruk som behövde mycket kolskog för att kunna framställa järn. Efter 50 år hade torpets folk avlidit eller glömt bort att bevaka sina rättigheter och därmed kunde Iggesunds bruk köpa in alltsammans.
Stenmyrtorpet tidigare Ytterhavra 3. Troligen identiskt med Norrhavra 1.12
Var låg det här torpet?
11C25 Åkare Adolf Olsson från Alsjö född 21/5 1909.
Gift 6/5 1937 med 36A22 Brita Katarina Bergström född 6/6 1918, dotter till Lars Bergström i Ytterhavra 3.1
Åtta barn
Anna Maj-Britt 9/12 1936 Gift med Elof Erling Dahlström från Bjuråker, bosatt i Gävle
Elin Hillevi 14/7 1938 Gift med (42B12) Per Bengt Skarp från Bjuråker, bosatt i Gävle
Olof Harald 1/4 1942
Bengt Erik 23/3 1945 Han flyttade till Kvissleby utanför Sundsvall
Karin 14/5 1946 Bylin. Flyttade till Handen. Nu bosatt i Gävle
Ingrid 14/1 1948 Eriksson Olsson bosatt i Valbo
Pia 16/9 1950 Bosatt i Ljusdal
Lars Göran 28/1 1957 Bosatt i Delsbo
Ytterhavravallen
Läs mer om Ytterhavravallen i böckerna, Fäbodar i Delsbo och Fäbodvallar i Bjuråker.
Ytterhavravallen var bodland hörande till Delsbo
1770 fanns fyra ägolotter om 12,9 areal. Ägarnas hembyar Rossla, Berge, Näsbyn, (Strömbacka).
Se bilder från vallen hos Delsbo/sockenbilder.
Läs mer här om Fäbodar i Delsbo.
Se film Ytterhavravallen 2015.
Se Morgan Perssons film från aug. 2020.
1870-talet – 1887
Troligen låg Erik Lusts soldattorp på Ytterhavra vallen.
10D6 Erik Larsson – Lust son till husman Lars Andersson i Sjövik född 8/6 1833 Soldat nr 29 vid Hälsinge regemente, bosatt i Rossla, i Delsbo men utkommenderad hit till Ytterhavra som tillhörde Delsbo soldatjord. Död 25/3 1885
Gift 17/10 1858 med 45A3 Kjerstin Olsdotter från Berge född 29/11 1835. Död 8/1 1887
Nio barn
Karin 21/8 1860 Gift 1884 med Jonas Ersson – Engström jordbruksarbetare i Norrdala
Anna 29/1 1862 Bosatt i Ö. Stråsjö. Död 30/11 1880
Olof 10/12 1863 Gift 1906 med 32M7 Sigrid Karin Åström Bosatt i Skärås
Erik tv 5/2 1867 – 13/5 1867
Kerstin tv 5/2 1867 Tjänarinna i Holmberg. Elva barn Död 15/11 1945
Erik 19/12 1868 År 1900 bosatt med Brita Stina Krans i Lennsjö
Margta 28/9 1871 – 10/6 1889
Lars 7/9 1873 Gift 1909 med Marta Krig Jordbruksarbetare i Vij, sen i Västra Berge i Delsbo
Brita 5/6 1875 Gift 1893 med skräddare Olof Pehrsson – Svedberg i Bondebo sen i Åbo i Delsbo. 13 barn.
Inför Britas 80 -årsdag 1955 berättar hon hur det var att mista sina föräldrar, fadern när hon var nio år och modern när hon var 11 år.
Då soldatjorden i Ytterhavra hörde till Delsbo, blev vi barn som var för små att kunna ta tjänst, utackorderad på olika bondgårdar i Delsbo. Brita kom till Hagens i Hammarsvall, där hon bodde tills hon blev 16 år och tog tjänst hos skräddaren Erik Gräns i Sjömyra. Som artonårig gifte hon sig med 60J16 Olof Pehrsson – Svedberg från Bondebo och bosatte sig där. 1908 flyttade makarna till Åbo i Bolanna, där familjen sedan var bosatt i trettio år. Hon blev mor till tretton barn. Förutan att sköta barn och hushåll satt hon även ofta tillsammans med maken på skräddarbordet och sydde till långt in på nätterna. Under andra tider gjorde hon dagsverken hos bönderna och dessemellan arbetade hon även på gårdarna med tvätt och skurning. Brita Svedberg blev änka 28/11 1940 och gick själv ur tiden 10/11 1956.
Bjuråkers vallbok skriver följande om Ytterhavravallen
Fäbodvallen Ytterhavravallen, på kartan kallad Havravallen, var tidigare fördelad på två ställen i byn. En nedre, belägen inte långt från platsen där vägarna från Ramsjö och Norrlia möts. Samt en övre, på östra sidan vägen, ett stycke längre upp i byn, mellan gårdarna Orrens och Jens Ors.
Som Widmark skrivit så befann sig många gårdar i ett övergångsstadium mellan bodlandsgård – hemgård vid mitten av 1800-talet. Så var nog också fallet mellan bodlandsgårdar och fäbodar.
Ytterhavravallen är bara ett exempel på detta. Någon gång i mitten av 1800-talet flyttades vallen ett stycke nordväst om byn. Den kom då att hamna inom dåvarande Delsbo socken. Byarna Rossla, och V. Berge samt även Näsbyn inom Delsbo socken hade sina bodland och fäbodar i Ytterhavra. Ibland kunde ännu fler byar vara inblandade i ett bodland och stridigheter förekom.
En stuga kallades för ”Finnstugan”, den hade mera karaktären av fäbodstuga och hade endast periodiskt boende. De som brukade den stugan var då Johannes Jonsson från Rossla född 1717. Han sålde hemmanet och vallrätten till två bönder i Delsbo. Genom lottning dem emellan fick denne ”Finn Hans” Hansson ensamrätten till stugan. Därav namnet ”Finnstugan”.
Denne Finn Hans var son till Pehr Pehrsson som kallades för ”Finn Pelle”, vilken var måg och bonde i Rossla. Denne hade också vallstuga i Ytterhavravallen. Den stugan kallas ”Nilles” efter hemmet i Rossla. De brukas nu av Yngve Sundin i Rossla. Före honom brukades den av hans svärmor, Kristina Persson, som hade haft vallen tillsammans med sina föräldrar. Före dem hade Kristinas farfar och farmor, Per och Margta Pehrsdotter, haft vallen. Ovannämnda Finn Pelle var Margtas far.
Den här vallstugan ”Nilles” har vandrat i släkten under mycket lång tid. Gården ”Nilles” i Rossla hette tidigare ”Leks” och så gjorde också vallstugan. Inom parentes kan sägas att ovan nämnda Finn Pelle Pehrsson var född 1853 på gården Finn i Spångmyra därav namnet. Hans far var måg och bonde i Spångmyra men ditflyttad från gården Finn i Ö Stråsjö. Ett bra exempel på hur ett gårdsnamn kan vandra.
Från vänster. Nilles Stina, Olars Stina, Froms Margit, Finn-Ollas Marget och hennes döttrar, den mindre är Anna och den större är Karin samt Rapp Siggre.
Samtliga sex bilder är ur boken, ”Fäbodar i Delsbo”.
Ytterhavravallen består av sju vallstugor.
Den första vallstugan man kommer till är ”Finn Hans” Hanssons, vilken ägs av Sven Österberg.
Därefter kommer man till Fransar Erik Larssons vallstuga. Han är hemmahörande i Loka, Delsbo.
Sedan Emil Perssons stuga, han är från Stömne.
Därefter ”Olas” vallstuga som nu ägs av Ingvar Karlsson från V Berge
Sedan Pålssons stuga, de är likaså från V Berge.
Efter den kommer man till syskonen Erikssons vallstuga. De kommer från Rossla och deras stuga kallas för ”Polskens”.
Sista stugan är ovan beskrivna Yngve Sundins ”Nilles” kallad.
Uppgifter enligt Åke Norberg och valldelägare.
Ytterhavarvallen med Sven Östbergs stuga i bakgrunden. Sven visar undertecknad den riktbräda de använder när de lägger spåntak.
Östbergs stuga juli 2023. Såg att den välbyggda jordkällaren fortfarande saknar nödvändig luftcirkulation.
Österbergs uthusbyggnader
Dansbanan
Ett stenkast nedanför Sven Österbergs vallstuga låg dansbanan. Det var Ytterhavras starke man Helge Persson, som kom med idén och med hjälp av Ängebo IF såg de till att byn fick en egen dansbana med orkester kur och hithörande korvkiosk. Året torde ha varit 1955-57 säger hans kände son Åke Persson. Tyvärr blev det ingen större succé, då utbudet av festplatser var ganska stort vid den här tiden. Efter något år fick den skatta åt förgängelsen. Den revs och flyttades till Ängebo där den skulle byggas upp vid fotbollsplan, men troligen blev det inget av med det. Plintarna som banan vilade på står nu i långa rader som tysta vittnen i den omgivande skogen.
Annons införd i HT 15 juli 1960
Bild från dansbanan.
På gitarr, Alf Erik Nord, bas Knut Björk, vokalist Irene Jonsson och på dragspel Eric Christiansson.
Bilden utlånad av Göta Eriksson i Stråsjö
Här visar Sven Österberg var dansbanan har legat. Du kan läsa mer om den i början av den här sidan.
Den stora dansbanan mätte omkring 8 x 12 meter
Här ser vi rester efter Helge Perssons korvkiosk. Den som sålde korven var sonen Åke Persson. Kvar ligger tre rostiga korvburkar som han glömde att ta med sig hem när festen var slut.
I Sven Österbergs vallstuga blev i bjudna på kaffe av Sven. Viveca Sundberg antecknar när Sven berättar.
Sven och Viveca
Se film när Sven Österberg berättar.
—37N15— Uppgifter ur Delsbo släktbok
(C67) Karl Georg Österberg, * 22/1 1907 i Uppsala. G. 4/8 1935. Bonde i V. Berge 16, Delsbo.
13 Anna Hansson, * 8/6 1900, d. t. bonden H. Pehrsson i V. Berge s 1.
Elsa Johanna * 16/9 1931
Sven Sivert * 29/11 1939 † 31/12 2017
Se Morgans film från Träffen på Ytterhavravallen 2016.
Ytterhavravallen i juli 2023. Till höger utanför bild ligger Österbergs stuga och längs den här gatan finns resterande sex vallstugor
Första stugan utefter vallgatan
Till höger strax utanför bild ligger Österbergs. På det här tunet framför fähusen brukade man ha friluftsgudstjänster förr i tiden berättade Jonny Nordin
Andra huset med tillhörande fejsbyggnader
Ingvar Karlssons är den tredje vallstugan. Jonny Nordin berättar att det var i det här huset som men fann myntskatten 1960
HT Lördagen den 2 juli 1960
Fru Ingrid Karlsson med högen av falska mynt framför sig. Mynten är som synes mycket välgjorda.
—16 M 28—Uppgifter ur Delsbo släktbok
19 Erik Karlsson, * 16/7 1903, s. t. bonden K. L. Karlsson i Norrväna 92, Delsbo. G. 7/5 1931. Jordbr.-arb. i V. Berge 3. Frånsk. 1940 o. bos. i Norrväna.
12K30 Ingrid Eriksson, * 22/11 1907, d. t. bonden E. Ersson V. Berge 32, Delsbo. † 3/1 1983.
Karl Ingvar * 8/8 1931
Erik Yngve * 11/1 1939
Fjärde vallstugan
Den här trevlig byggda vallstugan i tvåvåningar ägs numer Jonny och Ulla Nordin. Jonny är uppväxt i Ytterhavra och de bor vackert vid Norrboån
Den här långa uthuslängan tillhör Nordins. Jonny säger att de ska försöka rädda så mycket de går innan byggningen rasar ihop utav tyngden från det tunga tegeltaket.
Här finns även en ovanlig brunnsvinda. I böcker om fäbodar förekommer följande namn på brunnsanordningen:
1. Brunnssvängel 2. Brunnstrana 3. Stolpvind och Vågbrunn
Den här vackra och noggrant renoverade vallstugan ägs av Elov Nordenståhl som vårdar den ömt
—40F3— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
2 SVEN VILHELM NORDENSTÅL, * 2/8 1916, s. t. torp. A. F. V. Nordenstål i Norrberg. G. 25/8 1940. Verkmäst. Bos. i Tigerstorpet 15, Norrberg, Bjuråker. † 10/9 1978
(X6)12R22 INGRID MARGRETA PERSSON, * 1/12 1915, d. t. bonden P. Pehrsson i Rossla 31, Delsbo. Infl. 1947. † 21/1 1996
ELOV SIGMUND * 6/5 1937
GÖSTA VILHELM * 28/6 1940 † 5/9 2009
BERNT INGEMAR * 13/10 1945
Det finns naturligtvis mycket mer att säga om Ytterhavra. Den här sammanställningen är bara påbörjad. Mycket finns att berätta om de människor som har vuxit upp här och sedan flyttat ut i världen liksom de som stannat kvar och framlevt sina liv här. Många med mig vill läsa om dina minnen, om den storslagna naturen och dina upplevelser från Ytterhavra.
Tack alla som har gjort den här sammanställningen möjlig, och ett särskilt stort Tack till min gode vän hembygds-och släktforskare Elsa Havregård som bistått med bilder och uppgifter och rättat när jag försökt att göra den här sammanställningen.
Som sagt, hör av dig när du vill berätta om dina minnen från Ytterhavra, eller om du vill rätta uppgifter som du ser är felaktiga.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan också Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Dansbana i Ytterhavra
Från vänster Alf Erik Nord, Knut Björk, vokalist Irene Jonsson och Erik Kristiansson.
Det är ju strålande Elsa, ska genast föra in alla namn
Angående samerna i Bjuråker så har min gammelmoster, Brita Tjernell, berättat om just när Torkel Nilsson med familj kom till Ytterhavra med renar vintern 1925. Det var 2 vuxna, 1 tjänstekvinna, 1 barn och 400 renar.
Hej Martin! Tack för den informationen, det var en viktig pusselbit