Dellenportalen har samlat uppgifter om Sörlia från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Här kan du göra en intressant historisk resa genom att klicka på Dellenriket.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
SÖRLIA
Lia del 2
Liabäcken utgör gränsen mellan byarna Sör-och Norrlia
Namnet Sörlia återfinns inte på annan plats i landet.
Bosatta i Lia i Bjuråker
År 1880 133 personer
År 1900 122 personer
Släktboken.
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från, ”Bjuråker, Delsbo, Norrbo, släktregister”.
REFERENSLITTERATUR:
SVENSK HEMBYGD 1938
SVENSKA GODS OCH GÅRDAR 1940
GÄVLEBORGS LÄN BYGD OCH FOLK 1950
GÅRDARNA I GÄVLEBORGS LÄN 1966
SVENSK ORTFÖRTECKNING 1980
JORD, LINNE ELLER TRÄKOL av Rosemarie Fiebrantz
GAMLA MINNEN FRÅN DELSBO OCH BJURÅKER av E.G. Wengelin
SVÅGADALEN, Hälsinglands museum 1990.
BJURÅKER – DELSBO– NORRBO, släktregister
BERÄTTELSER FRÅN FÖRR, Bjuråkers Hembygdsförening
KARTOR
Karta från 1915. Här ser vi vägen mellan Ramsjö och linskäkten i Sörlia. Den gick förbi Lintjärn där man rötade linet.
Karta från 1950-60- talet Lägg märke till utmålen i Liabäcken och att de gamla vägarna ännu inte finns utsatta på kartan.
Sammanställningen omfattar följande gårdar och platser
Gamla vägen mot Friggesund
1. Skolan 205
2. Lia bönhus 304
3. Lustens 315
4. Sommarstuga 316
5. Sjögrens 318
6. Lill-Antes
7. Godtemplarhuset
8. Måssars
9. Sommarstuga
Vägen runt Sörlia
10. Kus-gården 405
11. Ers-Pers 409
12. Lars Ols 413
13. Ståls
14. Per Hans 416
15. Per Hans Pellas 507
16. Staf Hansas 513
17. Linskäkten
18. Vägbyggarvisan
Gamla bron i Svedjebo över Svågan som revs 1943.
Bild ur Ingemar Svensk samling
Gamla Svedjebobron över Svågan .
Här är arbetarna som byggde nya bron. Vi behöver hjälp med att få namn på grabbarna
HP den 9 maj 1901
Svedjebo kvarn och kraftstation med Lia skolan och kapellet i bakgrunden.
Byggnaden uppfördes 1911. Kvarnen som inrymde två par stenar samt gröp-o frörensningsmaskin hade mycket hög ålder. I bakgrunden syns Lia Bönhus och Lia skola.
Rättigheter i kvarnen år 1921 hade Sörlia 1, Erik Nilsson och Sörlia 2, med undernummer, Erik Johansson, Anders Persson Lif, P. E. Sjögren, Viktor Eriksson, Iggesunds Bruk, Strömbacka Bruk och Jonas Mårtensson.
Tidningsreportage från den 27 augusti 1929
Tidningsreportage från den 31 mars 1934 om resningsverk
Sörlia skola och kapell
Sörlia gamla skola. Den blev senare flyttad till Pelkens
1. LIA SKOLA
Sörlia 205
Sörlia 9:1
Lokalundersökning 1913
Lia skoljord
Ägare Skolkassan
Brukare P. O. Lidell
2 Kor
Egendomens hela areal (utan vatten):
Åker och annan odlad jord 1,62 hektar
Summa areal (utan vatten) 1,62
Korn 0,12 hektar. Utsäde 25 kg.
Havre 0,34 hektar. Utsäde 75 kg. Skörd föregående år 270 kg.
Potatis 0,08 hektar. Utsäde 100 kg. Skörd föregående år 600 kg.
Odlad jord för höskörd 1,08 hektar. Skörd föregående år 4.000 kg.
Summa åker och annan odlad jord 1,62
UPPGIFT LÄMNAD AV BRUKAREN
Läraren och hembygdsforskaren Valfrid Backman gjorde under sin tid som lärare i Lia många uppteckningar om skolväsendet i Bjuråker. Däribland ett utkast till socknens skolhistoria, om kom att ligga till grund för den historia, som utarbetades till skolans 100-års jubileum 1942. Det utkastet samt anteckningar om de olika skolorna i Bjuråker och sammandrag ur gamla liggare m.m. finns samlade och förvaras i arkivet på Forngården.
Backmans anteckningar rör i första hand 1800-talets senare del, medan anteckningar från 1900-taletär relativt få. De finns i andra arkiv i form av protokoll, klassböcker och årsredovisningar. Till den här artikeln har endast Backmans anteckningar anlitats samt upplysningar vid intervjuer med personer, som gått i Lia skola främst under 1930-talet.
Några exakta skriftliga uppgifter om när undervisningen började i Lia finns inte i Backmans anteckningar. Men enligt muntliga uppgifter, lämnade till honom, skulle undervisningen ha bedrivits i olika gårdar i Lia, innan första skolan byggdes.
De gårdar som nämns i sammanhanget är ”Gästgivars” och ”Per-Hans. Gästgivars låg mellan ”Djurläkarns” och ”Kus”, men flyttades till en plats närmare Lia bönhus och revs så småningom.
Undervisningen bedrevs på övre våningen (på bott´n) i dessa gårdar. Sigrid Jonsson från ”Per-Hans” säger enligt Backman, att man höll till ôppe på ”bôtt´n da´re vôssas”. Lärare skulle, enligt samma person, ha varit Per-Johan Nordlinger, allmänt kallad ”Per-Johan”.
Enligt en annan uppgift skulle en lärare Tjernell, från Norrberg, ha hållit skola hos ”Slugens” i Bricka, där han hade en liten kammare till sitt förfogande. Bricka hörde till Lia skolrote.
I en anteckning av Backman nämns, att en man vid namn Stål, född 1858, gick i skola i Lia för en manlig lärare, troligen vid namn Svedberg. Denne Stål borde ha gått i slutet av 60-talet.
Första skolhuset i Lia togs i bruk omkring 1875. En kvinna från Lia uppger att hennes far, född 1861, gick sitt sista skolår i den nybyggda skolan. På den tiden var det vanligt, att man slutade skolan vid 14-15 års ålder.
Enligt Åke Norbergs utredning om skolväsendet i Bjuråker beslöts 1865 att bygga fyra nya skolhus i socknen. Platserna fastställdes inte då, men året efter beslöts att skolhusen skulle ligga i: Klovan (el. Brännås), Stråsjö, Långmor och på gränsen mellan Lia – Svedjebo.
Första skolbyggnaden var ett enkelt envåningshus med skolvind, på samma plats och i samma väderstreck som nuvarande skolhus, men några meter närmare vägen.
Platsen kallades av gammalt för ”Hagen”. Skolan revs 1907 och flyttades till ålderdomshemmet i Lia, där den byggdes om och användes till tvättstuga.
I byggnaden inreddes också en arrestlokal, som användes för intagna på ålderdomshemmet, om de var bråkiga och besvärliga. Bernt L. Stolt ger i 1989 och 1998 års ”Bjuråkers Blad” intressanta skildringar av ett besök i Lia fattighus. (Läs mer om Fattighusen i Bjuråker under rubriken Historia)
När gamla skolan flyttades 1907, byggdes den nya byggnaden och den finns fortfarande kvar. Den byggdes av byggmästare Anders Engberg i Västansjö. Han härstammade från Kläppa i Ljusdal.
Byggnaden är av tegel och reveterad samt byggd i två våningar. I nedre våningen höll storskolan klass 3-6 till, och på övre småskolan klass 1-2. På övre fanns också en slöjdsal. Bjuråkers skol- och kommunbibliotek var inrymt i Lia skola fram till 1960. I början på 1930-talet byggdes en lärarbostad på samma tomt. Den blev klar för inflyttning 1933.
Ur Backmans sammanställningar om skolgången i Bjuråker, som han hämtat ur gamla liggare från olika skolor, hittar vi många intressanta uppgifter.
1873 fanns 28 barn inskrivna vid Lia skolrote. Antalet skoldagar var 48, och några elever hade gått alla dagar, medan andra bara hade gått enstaka dagar. Som synes var närvaron skiftande, så läs och skrivkunnigheten blev väl därefter.
Det kan också nämnas, att enligt folkskoleinspektör Josef Graléns sammanställning av folkskoleinspektörernas rapporter från slutet av 1800-talet, så var förhållandena i Bjuråker 1873, följande:
folkmängd 3 360 st
barn i skolåldern 527 st
inskrivna i skolan 404 st
vid inspektionen närvarande 212 st
Det var alltså drygt ett hundratal barn, som inte fick någon undervisning alls.
I klassliggaren från Lia framgår, att eleverna fått betyg i:
Stavning
Innanläsning
Skrivning
Språklära
Gymnastik
Sång
Gamla testamentet
Nya testamentet
Katekesen
Svensk historia
Geografi
Naturlära
Huvudräkning
Räkning på tavla.
Betyg gavs också i flit och uppförande. Inlärda psalmer angavs också. Anmärkningsvärt är att detta år fick samtliga elever betyget A i uppförande och flit, trots den skiftande närvaron.
I katalog från examen i Lia 1877, visar det sig, att 30 elever, i åldern 7 – 15 år, var inskrivna. De var från Lia samt Bricka ner till Haggatan. Utförlig betygskatalog omtalar, att förutom ovannämnda ämnen, även geometri fanns med. Dessutom finns en anteckning om att de mer försigkomna eleverna har läst geografi över Sverige, Norrge (obs. stavningen), Finland, Danmark samt övrigt av Europa och globkartan.
Även detta läsår omfattade 48 läsdagar och närvaron varierade mellan 20 och 48 dagar.
Nästa dagbok börjar med år 1883. På dagbokens pärm står Lia-Ramsjö, vilket innebar att skolorna var flyttskolor. Läraren hade undervisning i en skola i taget, och då var barnen i den andra skolan lediga. Om vi plockar ut några årtal ur Backmans redovisning får vi följande bild av skolgången:
1884:
vt. Lia skola, jan – april, 45 läsdagar
ht. Lia skola, sept – okt. 22 läsdagar
1886:
vt. Lia skola, febr – april, 51 läsdagar
ht. Lia skola, sept – okt, 27 läsdagar
1884:
vt. Ramsjö, april – juni, 35 läsdagar
ht. Ramsjö, okt – juni, 35 läsdagar
1886:
vt. Ramsjö, april – juni, 48 läsdagar
ht. Ramsjö, okt – dec, 45 läsdagar
För år 1886 står antecknat 7 roteförhör från vardera Lia och Ramsjö.
För år 1889 – 1894 finns bl. a följande anteckningar:
Ht -89 Lia, okt – dec 35 läsdagar inklusive 6 repetitionsförhör för hela 1889.
Ht. Ramsjö, 36 läsdagar + 8 repetitionsförhör för -89 årskurs.
Ht. Lia, okt – dec 34 dagar (Inspektion 8 nov)
Ht -93 Ramsjö, sept – okt 30 dagar + 6 repetitionsövningar
Vt -94 Lia, april – juni 38 dagar
Vt -94 Ramsjö, jan – april 58 dagar
Skolrådsledamöterna: Erik Andersson och Per Persson bevistade respektive skolor 16/1, 6/4, 9/4, 25/4 och 22/5.
Liggaren slutar 1895, troligen för att roteindelningen ändrades.
Som framgår av anteckningarna ovan, förekom inspektion av skolorna.
I Backmans anteckningar nämns ingenting om besök av skolinspektorer. Däremot nämns flera gånger om inspektion av förtroendevalda. Det var då skolrådets ordförande (till 1932 var kyrkoherden självskriven), som besökte skolorna, oftast i samband med skolavslutningarna. Varje rote hade en ledamot i skolrådet och det ålåg dem att bevista undervisningen emellanåt. Backman nämner några ledamöter under 1900-talets första hälft, nämligen Alfred Elving i Lia, Lars Larsson Fagerfall, mjölnare Forslund m.fl.
En lång rad av lärare har undervisat i Lia skola.
Tidigare har nämnts:
Nordlinger, Tjernell och Svedberg under 1860 – 70-talen.
Margareta Rehnström nämns 1873
Kristina Karp 80 – 90-talen
Karin Nilsson vid sekelskiftet
Anna a. Nordlander, som 1903 har skrivit under ett betyg, som Backman redovisar i sina uppteckningar
Emma Johansson och Astrid Nordström.
Genom skolstyrelseprotokoll och klassliggare har vi fått fram följande namn på lärare, som tjänstgjort i Lia under 1900-talet:
Elsa Andersson 1907
Sigrid Högström 1908-09
Elisabet Hedman 1909 (småskola)
Astrid Nordström 1912
Jenny Lundberg 1917
Lovisa Forsman 1910-talet fram till 1922
Walfrid Backman 1921-1960
Elsa Hållander-Backman 1922-1959
Märta Hedblom 1938-1940 (småskola)
Tyra Strandgren-Persson 1940-1941
Alma Rask 1941-1945
Valborg Ek 1945-1946
Malin Strandgren 1959-1960
Listan är inte heltäckande som synes, men det är i stort de uppgifter vi fått fram ur tillgängliga handlingar. Utöver dessa nämnda har en rad vikarierande lärare tjänstgjort under längre eller kortare tid. Uppmärksammas bör också makarna Backmans livsgärning i Bjuråker. Under närmare 40 år har de undervisat i Lia skola samt gjort goda insatser i det kommunala och kulturella arbetet i Bjuråker.
Skolformen har också varierat i Lia. 1921 – 1938 var Lia en B2-skola. 1938 – 1948 en B1-skola, vilket innebar att storskolan delades i två avdelningar. Klass 3-4 höll till i Lia bönhus med bl.a. Tyra Persson som lärare, och klass 5-6 i skolbyggnaden med Backman som lärare. Från och med 1948 fram till nedläggningen 1960 var den åter en B2-skola. Eleverna från Norrhavra och Holmberg fördes då över till Ängebo, varför elevantalet i Lia minskade.
Skolvägen var för många ofta lång och besvärlig, särskilt vintertid. I betygsböckerna på 30-talet fanns en kolumn för frånvaro på grund av ”utan kläder och skor”. En elev är antecknad för två dagars frånvaro under en termin på grund av detta.
Skoldagen var ofta lång och matrasten nämns i intervjuerna som ett välkommet avbrott i skolarbetet. En del elever bodde nära skolan och kunde gå hem och äta, med de flesta var hänvisade till matsäck, som bestod av några smörgåsar och en flaska mjölk. Salubrin-flaskan var tydligen av lämplig storlek, eftersom många använde den. 1946 beslutade regeringen, att skolbespisning skulle ordnas i landets skolor. 1947 eller 1948 började bespisningen i Lia. Den sköttes av Olga Lund och Anna Östberg fram till nedläggningen 1960.
Beträffande avstånd kan också nämnas, att det i Lia gick elever från avlägset belägna byar, som saknade egen skola, till exempel Moräng. Dessa elever fick bo i Lia ålderdomshem, där det inrättats en särskild barnavdelning.
Dessa elever kallades för ”Barna från Hemme”. 1957, då Bjuråkers skolstyrelse beslutade att ställa i ordning ett skolmuseum, förslogs denna avdelning på ålderdomshemmet som lämplig lokal. Förslaget avslogs dock med motiveringen att byggnaden skulle säljas inom en snar framtid. Så skedde också efter några år, så både ”Fattigstugan” och tvättstugan (Lia gamla skola) bytte ägare och blev privatbostäder.
Skolbyggnaden i Lia användes en tid till snickeri- och verkstadslokal. Lärarbostaden och bespisningslokalen hyrdes ut några år, varefter de såldes till privatperson.
Källa:
Bjuråkers Blad år 2000, av Bertil Persson
En av många lärare i Lia var den kände Valfrid Backman
34B15 Valfrid Backman född 13/6 1897, son till fanjunkare A. E. Backman i Västansjö. Folkskollärare i Lia skola mellan 1921 – 1960.
Gift 7/2 1925 med Elsa Hållander född 30/6 1899 i Grundsunda, Västernorrland. Hon var lärarinna i Lia i 37 år.
Valfrid Backman
Olyckan vid sågen
År 1906 när Valfrid Backman var 9 år förlorade han sitt vänstra ben vid sågen i Västansjö. Han hade just fått en ny blåblus och när han stod invid sågens vattenhjul, fastnade blåblusen och han slungades upp i luften varvid ena benet slog emot en bjälke med sådan kraft att benet gick av. I hela 13 år måste han använda en eller två kryckor. Trots sitt handikapp deltog han med liv och lust i gymnasisternas idrottstävlingar och blev snart en farlig konkurrent bland sina ”tvåbenta” kamrater. År 1917 slog han igenom som idrottsman genom att med hjälp av krycka och käpp klara 1.45 i höjdhopp, spela back i ett fotbollslag och klara magisterprov i simning.
1918 hade ryktet om den duktige gymnasisten nått konstnären Bruno Liljefors som beslutar skänka 500 kronor som bidrag till inköp av ett konstgjort ben. Sedan Backman fått sitt ben måste han upphöra med fotboll och höjdhopp, däremot blev hans dröm sann att få kunna åka skidor.
1924 deltog han i en av skolstyrelsen för lärare och lärarinnor anordnad skidkurs i Sollefteå. Ledarna uttryckte sin beundran för Backman som kunde delta i ofta krävande övningar bland klippor och stup, i synnerhet som övningarna började kl. 8 på morgonen och slutade vid 4-tiden och pågick i 8 dagar.
Sitt stora intresse för skidåkning ledde till att Backman som ordförande i Bjuråkers skidklubb, anordnade kurser i skidutbildning och skidslöjd.
Valfrid Backman var även en skicklig skytt.
Hösten 2010 sålde Lars Alf Eriksson fastigheten till Conny Persson f. 1963 och Veronika Eriksson f. 1980
Nuvarande ägare och bosatt på skolan är
Lia Bönhus
2 LIA BÖNHUS
Sörlia 304
Sörlia 1:2
Klipp ur Hudiksvalls Tidningen den 4 juli 1934
EFS MISSIONSFÖRENING I BJURÅKER
1917 bildades Lia-Svedjebo Missionsförening.
1918 anslöts föreningen till DUF.
1919 invigdes det nybyggda bönhuset i Sörlia.
1930 börjar söndagsskoleverksamhet.
1934 bildades juniorföreningen Unga Kämpar
1940 lades juniorföreningen ned, återuppstod 1941 och lades ned 1943
1947 bildades juniorföreningen Unga Viljor. 12 medlemmar fanns.
1959 sjönk missionsföreningens medlemsantal avsevärt.
1962 ändrades föreningens namn till EFS Missionsförening i Lia.
1965 anslöts föreningen till EFS.
1966 upphörde juniorförening och söndagsskola.
1984 ändras namnet till EFS Missionsförening i Bjuråker.
1989 har föreninen 8 medlemmar och en aktiv syförening.
Källa: Arkiv-och föreningsinventering i Bjuråker 1988-89 av Ingegerd Blomberg
Lia Bönhus interiör.
Fr. v. Hans Berglund, Emma Eriksson, Brita Palm, Margit Norin, Lars Olof Norin, Stina Norin, Anna Östberg.
1999 i oktober lägger bönhuset ner sin verksamhet och far och son Alf och Lars Eriksson från Ljusdal blir nya ägare till både bönhus och Lia skola.
2002 säljer Lars Petter Eriksson fastigheten till Alf Eriksson. Pris: 50 000 kr.
Globetrottern som blev bysmed.
HT 27 mars 2001. Text och foto: Inge Gardh.
På favoritobjektet Lasse Erikssons livsverk är en egentillverkad HD, där bara de vitalaste delarna i motorn är specialtillverkade. Resten har han gjort själv. Motorn är en S&S på 1573,44 cc som ger strax under 130 hästkrafter. Med den ska han färdas i Albert Vikstens hjulspår från Faribanks i Alaska till Dawson Creek i Kanada senast sommaren 2003.
Hösten 2024 sålde Hanna Nyberg fastigheten till företaget Trerot AB, Företag för ungdomar med missbruksproblem.
Sörlia 2:19
Lustens Sörlia 315
3. LUSTENS Sörlia 315
Sörlia 2:24
10D24 Per Lust född 22/11 1903, son till Kerstin Lust i Holmberg. Per byggde huset 1939 efter markköp av Anders Lif. Per avled 29/7 1971
Gift 7/10 1934 med Anna Sofia Axelsson född 24/9 1907 i Sveg, Jämtland. Inflyttad från Delsbo 1931. Död 9/5 2000.
Barn:
Per Axel Folke 1/5 1930 Gift och bosatt Strömbackavägen 54 i Friggesund
Gustaf Åke 9/5 1933 Han bodde i en barack på andra sidan vägen.
Ingrid Kristina 16/12 1934 Gift Johansson bosatt i Gånghester, Borås
Anna Ingegerd 7/5 1939 Sambo med Stig Westrin från Bergsjö, bosatta i Sköndal.
Sven Erik 21/5 1944 Gift och bosatt i Brännås, Bjuråker
Gun Majbritt 22/5 1946 Hon är bosatt i Hudiksvall
Bernt Alf Uno 5/4 1949 Han är bosatt i Ljusdal
Fastigheten köptes 2009 av Peter Nyberg född 29/12 1985.
År 2019 sålde han fastigheten till Jonatan Brink. Han fyller 23 år den 2 augusti 2019.
Sörlia 316
4. Sörlia 316
Sörlia 2:27
Gustaf Lust född 9/5 1933, uppväxt på gården mitt emot lät placera en barack här som han bodde i. Gustaf avled 27/4 2008. Baracken är nu ombyggd till en trevlig sommarstuga.
År 2009 tog Gustafs syster, Ingegerd Lust över fastigheten. Hon är bosatt i Sköndal utanför Stockholm.
Sedan hösten 2018 ägs fastigheten av Lena och Alf Karlsson. Lena är född i Årsta i slutet av dec. 1956 och Alf född i Östergötland i feb. 1957. Vi önskar dom välkomna till Bjuråker.
Våren 2021 köpte Gustav Jonsson fastigheten. Han bor här med sambon Linn Elfstrand.
Sjögrens
5. SJÖGRENS Sörlia 318
Sörlia 2:26 (2:3 och 2:12)
6F43 Anders Persson Lif 16/11 1862 son till soldaten Pehr Eriksson- Lif i Lia. Bonde i Lia s2, sen bosatt i Bricka 5:5, Bjuråker, där han avled 18/3 1951
Gift 17/6 1886 med 30G16 Marget Jonsdotter 10/2 1866, dotter till husman J. Andersson i Lingås, i Skärås. Död 10/3 1914
Per Erik Sjögren som ung och som äldre vid sin skomakarbänk
Ca 1927 – 1951
6D20 Pehr Erik Sjögren 12/11 1862 son till soldaten P. Sjögren i Våtmor. Skomakare, tidigare bosatt i Skålsvedja, och från 1927 genom köp av Anders Lif bonde i S. Lia 2:12 (2:3) Bjuråker. Mangårdsbyggnaden uppförd omkr. 1919. Ekonomibyggn. Uppförd av cementtegel 1938. Per Erik Sjögren avled 4/5 1943.
Hustru 10D8 Johanna Margreta Norell 14/12 1866, dotter till skräddare F. J. Norell i Tå, Bjuråker. Död 6/1 1944
Fyra barn:
Pehr Johan 3/9 1893 Bonde i S. Lia 2:12
Gertrud Margreta 12/4 1896 Gift med 11C14 Jonas Olof Eriksson, skogsarb. bos. i Alsjö
Agda Helena Elisabet 29/1 1904 Utflyttad till Ljusne 1927
Fredrik Ansehlm 18/12 1905. Bonde i S. Lia 2:12
Anselhm Sjögren född 18/12 1905, och Johan Sjögren född 3/9 1893 ,söner till Per-Erik Sjögren. Övertog Sörlia 2:3 1945 och Sörlia 2:12 efter fadern 1951. Renoverad 1965. Anselhm avled 20/10 1969 och Johan avled i Norrdala 4/1 1980.
26G19 Hushållerska Britt Strand född 17/7 1919, dotter till Jonas och Kerstin Strand vid Lill Antes, Sörlia 2:11 (2:3). Hon avled 22/4 1985
Nuvarande ägare:
Randy Crosson född 14/10 1963. Gift med Monika Crosson född Olofsson i Norrlia, 27/3 1965.
Fyra barn
Steven född 28/2 1986 Gift med Monica bosatt på Östermalm i Stockholm
Rebecca född 29/9 1989 Se hennes måleri och lyssna på HT reportage
David född 14/2 1992
Therese född 13/8 1996
Fästman till en av döttrarna. Christoopher Hagman född 24/1 1999.
EN KONSTNÄR I HÄSTVÄG
Rebecca Crosson hemma på gården i Sörlia, där det finns hästar, åsnor, hundar och får. Med dem som inspiration skapar hon sina målningar som hon sedan lägger ut på Instagram. Drygt 8 000 personer följer henne nu, och flera som sett hennes tavlor kommer med beställningar.
Rebecca Crosson har alltid tyckt om att måla och hon säger att hon alltid har ”telefonkladdat”. Nu målar hon främst tavlor med hästar.
HT 10 maj 2016 Text & foto: Therese Nilsson
6. LILL ANTES
Sörlia 2:3
Mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1885. Ekonomibyggnaderna ungefär samtidigt.
Det vackert belägna huset med uthus har brunnit ner till grunden.Tomtstenar med spisröse, grunder till ekonomibyggnader och gropen efter jordkällaren är vad som återstår
26G19 Jonas Larsson-Strand född 20/2 1873, son till jordbruksarbetaren Lars Strand i Våtmor. Bonde i Sörlia 2:11 (2:3). Jonas Strand inköpte gården 1927 av Anders Persson Lif. Död 28/5 1956
Gift 25/6 1905 med 32H3 Kristina Haglund född 8/9 1885, dotter till landbonden L. E. Haglund i Norrlia 7, Bjuråker. Hon avled 23/3 1945
En dotter:
Brita född 17/7 1919. Hushållsbiträde åt bröderna Sjögren i granngården. Hon avled 22/4 1985
Godtemplarhuset. Bilden utlånad av Tore Backlund
Godtemplarhuset
7. GODTEMPLARHUSET Sörlia 322
Sörlia 2:22
Nu privatägt
1902 bildades NGTO-logen 1043 Enighetsförbundet i Sörlia. Logens lokal finns belagd sedan 1909-1910 men kan ha funnits sedan 1906 då Lia ordenshus nämns i protokoll från nykterhetsloge i Moviken.
1909 registrerades logens byggnadsförening Enighet och logen ville vid denna tid ha bygghjälp av andra loger.
Det lilla ordenshuset är beläget strax väster o Svågan, enskilt, på en liten höjd några hundra meter söder om missionshuset i Lia. Platsen blev kallad ”skojarberget” efter de livligheter som uppstod då ofta berusade personer ställde till bråk på logens allmänna tillställningar.
Huset är timrat och står på sten plintar. Från början fanns där en stor sal och en kammare samt kök. På nordöstra långsidan fanns ingången med en liten förstuga. På den ursprungliga delen är timret bart och omålat.
Omkring 1938 såldes fastigheten till privatperson. Huset byggdes till på entrésidan och källare murades under tillbyggnaden. Den nya delen är klädd med mörk panel, trappan är av järn. Yttertaktet täcks av plåt.
Källa: Arkiv-och föreningsinventering i Bjuråker 1988-89 av Ingegerd Blomberg
Nationalkuriren den 16 november 1906
Godtemplarlogen i Lia
Fotot togs 1907 eller 1908. Ledande kraft inom Logen i Lia var Anders Svensk, som sedan blev handlare i Västansjö. Logen anordnade årligen en stor basar, ibland två.
Övre raden fr. v:
1. Erik Persson, Ramsjö
2. P. O. Staf, Svedjebo
3. Per Bergström, Ramsjö
4. Jonas Persson, Ramsjö
5. Erik Jonsson, Sörlia
6. Olof Blom, Gårdsmyra
7. Jonas Andersson, Sördala
8. Anders Lif, Norrlia
9. Pelle Molin, Sörlia
Andra raden fr. v:
10. Anders Eriksson, Sörlia
11. Johan Träff, Svedjebo
12. mjölnare Karl Carlström, Svedjebo kvarn
13. Jonas Eriksson, Sörlia
14. bagare Johannes Carlsson, Subbak
15. Lars Olsson, Svedjebo
16. Erik Lif, Norrlia
17. Anders Svensk, Svedjebo
18. Per Erik Svensk, Svedjebo
19. bagare Johan August Johansson i Sjövik
Tredje raden fr. v:
20. Karin Eriksson, Norrlia
21. Signe Hjälte, Norrdala
22. Anna Johansson, Holmberg tv.
23. Edla Johansson, Holmberg tv.
24. Berta Udd, Njuparne
25. Brita Larsson, Spångmyra
26. Sigrid Elfving, Norrlia
27. Anna Lundgren, Haggatan
28. Hilda Lundgren, Haggatan
29. Karin Forsvik, Kyrkbyn
Främre raden fr. v:
30. Amanda gift Fredin, Södra Långsbo
31. Brita Eriksson, Sörlia
32. Anna Persson, Norrlia
Pelle och Margreta Backström 1944
Bild ur Ingemar Svensk samling
Omkring 1938 köpte Per Backström logen
6F59 Per Edvin Backström 22/12 1918 son till skogsarbetaren L. F. Backström i N. Lia 8:3, Bjuråker. Skogsarbetare o bosatt i S. Lia 2:22
Gift 16/4 1944 med Sally Margreta Kristina Norman 4/12 1913 i Helgum Västernorrland. Dotter till Henny Karlsson i Ängebo
Två barn:
Britt Ingegerd 23/6 1937
Per Tore 6/8 1944. Han är idag (2015) ägare till sin mormors hus (Kal-Orsas) i Ängebo
Nya ägare till fastigheten (enl. HT 5/4 2018)
Säljare: Lars Martin Skogmar.
Köpare: Randy och Monika Crosson från grannfastigheten.
Våren 2020 övergår fastigheten till Monica Rebecca Patricia Crosson.
8. MÅSSARS, Sörlia 324
2:22
HUDIKSVALLS ALLEHANDA DEN 22/10 1897
För mordbrand å en gård i Lia by i Bjuråker ransakades hemmansägaren Jonas Mårtensson för anstiftan af mordbranden och arbetaren Ol. Glad, hvilken satt eld på gården. Mårtensson bestred Glads påstående, men utaf Glads bekännelse syntes Mårtensson tre särskilda gånger ända sedan i januari bearbetat Glad, förespeglande honom, som är fattig, den vinst han kunde göra sig med litet besvär med att tända på Mårtenssons gård, då Glad af brandstoden skulle få 50 à 100 kronor och Mårtensson skulle göra Glad en återtjänst när denne fått eget tak öfver hufvudet. Glad stridde länge mot frästelsen, men gaf slutligen efter och tände på gården under Mårtenssons frånvaro i staden. Mårtensson säger att Glad står och beljuger honom. Men nu ville det sig icke bättre än att ett vittne Nils Fjäll trädde fram och omtalade att Mårtensson redan ett år förut till honom kommit fram med samma förslag.
Gården hade Mårtensson försäkrad i Bjuråkers eget brandstodbolag för 1,250 kronor. Bolagets ombud, organisten Isaksson var närvarande. För vidare utredning uppsköts målet till 10 november.
SÖDERHAMNSKURIREN DEN 12/11 1897
Mordbranden å bonden Jonas Mårtenssons gård i Lia, Bjuråker, var i onsdags föremål för fortsatt ransakning å kronohäktet i Hudiksvall med häktade Jonas Mårtensson och arb. Ol. Glad, som bekänt att han anlagt elden på anstiftan af Mårtensson, hvilken denne vidhöll var en stor osanning. Glad åter, som förefaller att vara fullt trovärdig, påstod, som förut, att Mårtensson mot betalning tubbat honom att sätta eld på gården efter Mårtenssons anvisning.
Ett par vittnen gjorde troligt, att som Mårtensson och Glad före och efter branden besökt hvarandra, de då antagligen underhandlat om brandanläggningen.
Åklagaren ville för bättre utredning höra flere vittnen, hvadan målet uppsköts till i december.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 2/12 1897
Mordbranden i Lia. Häktade Jon Mårtensson nekade fortfarande att hafva tubbat Ol. Glad att anlägga elden i hans gård. Sedan ett vittne hörts, öfverlämnades målet.
Rätten nödgades frikänna Jonas Mårtensson från ansvar för mordbrand, men dömde Ol. Glad (anseende honom under förmildrande omständigheter, nämligen hans fattigdom, låtit tubba sig att mot ersättning anlägga elden) till straffarbete i 2 år och 2 års vanfrejd, skolande dock Jonas Mårtensson i häkte hållas till dess Svea hofrätt fastställt domen.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Gårdsnamn efter Mårten Andersson, som nu även finns i Kyrkbyn, berättade Måssar-Pelle i en tidningsintervju 1975, inför hans 90-års dag.
Ca 1848 – 1881
14H8 Mårten Andersson född 18/6 1813, son till bonden A. Olofsson i Änga 4, Bjuråker. Torpare i Lia. Mårten Andersson var troligen den förste bosättaren. Död, 5/8 1862 (kräfta i levern).
Gift 20/9 1848 med 29Å6 Carin Jonsdotter född 12/12 1824, dotter till soldat J. Lang i Västansjö, Bjuråker. Änka och omgift 1876 med sockenskräddare och torpare i Lia, Erik Eriksson Varg.
Barn:
Anders 28/5 1850 – 20/6 1874 *). (mördad i Långmor med en yxa så att huvudskålen krossades).
Jonas 13/4 1853 – 21/2 1858
Pehr 13/10 1855 Gift 1881 med Karin Svensdotter bosatt här i Lia. Utflyttat till Forsa 1895.
Jonas 20/10 1858 Tog över gården 1895.
NYA DAGLIGT ALLEHANDA DEN 19/1 1875
Dråp. Från Delsbo skrefs till Norrlandsposten den 11 januari:
I våras hände i Bjuråker, att en torpare vid namn Anders Larsson i Klofvan — densamme, som för ett par år sedan omtalades hafva blifvit skjuten i axeln af en granne — vanligen kallad Lat-Anders, som jemte några andra var sysselsatt med flottning, efter arbetets slut sammanträffade med sina kamrater vid ett ställe kallat Långmyra, der efter vanligheten brännvin vankades. Lat-Anders hade då kommit i gräl med en arbetare *). Anders Mårtensson från Lia, med hvilken han sällskapat på qvällen, men om morgonen hittades Anders Mårtensson död.
Lat-Anders häktades och har ända tills nu flerfaldiga gånger undergått ransakning, men, oaktadt flere svåra omständigheter förekommit, ihärdigt nekat. Ett par vittnen hafva hört Anders Larsson yttra, att han trodde sig hafva gifvit Mårtensson så mycket stryk, att han var oviss, om det någonsin mer kunde blifva karl af honom. Senaste ransakningen har nu hållits på den plats, der mordet skedde, då så mycken bevisning förekom, att Anders Larsson blef dömd att såsom Mårtenssons baneman hållas till straffarbete i 9 år. Han förklarade sig dock missnöjd med domen. Anders Larsson är en högst vådlig person, hvilken troligen har, om just icke mord, åtminstone många andra brott på sitt samvete.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Ca 1881 – 1895
14H15 Sonen Per Mårtensson född13/10 1855, son till Mårten Andersson ovan. Utflyttat med familjen till Djupdal Forsa 1895 där Per Mårtensson var arrendator. Sen bonde i Lillsjön 1, Delsbo. Utfl. till Idenor 1928. Död 6/3 1934
Gift 6/11 1881 med Karin Svensdotter född 17/9 1859 i Forsa sn. Död 11/5 1947.
Tre barn:
Inga Katarina 30/10 1883 Utflyttat till Forsa 1895. Död 27/10 1932
Pehr Gustaf 18/9 1885. Gift 1912 med Alma Katarina. Återkom till Ö. Stråsjö 1948.
Sven-Erik 9/5 1890. Utflyttat till Sollefteå 1922
Måssar-Pelle 90 år. Bild ur HT 16/9 1975
Ca 1895 – 1927
14H16 Sonen Jonas Mårtensson född 20/10 1858, son till Mårten Andersson ovan. Torpare o handlare i Sörlia s6, sen bosatt i Kyrkbyn, Bjuråker. Död 11/4 1938.
Gift 4/11 1883 med 8G10 Sigrid Ersdotter född 28/6 1857, dotter till bonden E. Larsson i V. Stråsjö 6. Död 5/12 1944
En son:
Erik 21/12 1886. Gift 17/5 1917 med Sigrid Dahlström från Dalänge, född 3/11 1894. Bonde i Kyrkbyn 4:12 och 4:14, ”Skräddars ”, som han inköpte 1927 av Iggesunds Bruks A-B. Gården kom därefter att kallas för Måssars.
Den här Måssar-gården kom i fortsättningen bara att användas som fäbodvall där kor och vall jäntor kom att vistas under sommaren, berättar Måssar-Pelle.
Lokalundersökning 1913
Sörlia nr 7
Ägare Jon Mårtensson
2 Ston (arbetshästar)
2 Kor
1 Ungnöt
1 Gödsvin
5 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Trädgård 0,03 hektar
Åker och annan odlad jord 4,44 hektar
Naturlig äng 2,13 hektar
Skogs och hagmark 35,09 hektar
Summa areal (utan vatten) 41,69
Nyodling 2,44 hektar
Höstråg, utsäde 50 kg. Skörd föregående år 330 kg.
Korn 0,49 hektar. Utsäde 100 kg.
Havre 0,45 hektar. Utsäde 100 kg.
Ärter 0,05 hektar. Utsäde 17 kg.
Potatis 0,12 hektar. Utsäde 150 kg. Skörd föregående år 1.700 kg.
Odlad jord för höskörd 3,33 hektar. Skörd föregående år 12.500 kg.
Summa åker och annan odlad jord 4,44
UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN
Eldsvåda i Sörlia, Bjuråker
HUDIKSVALLSPOSTEN 6 AUGUSTI 1931
Avskrift: Viveca Sundberg
Vid 11-tiden på tisdagskvällen nedbrann till grunden en mangårdsbyggnad, tillhörig hemmansägaren H. Jonsson i Sörlia, Bjuråker.
Jonsson var för tillfället borta på slåtter i Holänna, Ljusdal, och endast hans hustru och barn voro hemma. Vid nämnda tid upptäckte hustrun, att eld hade uppstått i taket till mangårdsbyggnaden, varför hon omedelbart kallade de närmast omkringboende till hjälp. Snart kastade sig elden över till en närliggande ladugård, och med densamma sammanbyggd sommarstuga, i vilken sistnämnda Jonssons barn funnos. Sedan dessa förts i säkerhet, inriktade sig räddningsmanskapet på att rädda en häst och ett föl samt svin och höns ur ladugården, vilket också lyckades. Kreaturen voro vid tillfället insatta i en sommarladugård, som ligger ett stycke från de brunna byggnaderna. Om vinden legat åt rakt motsatt håll mot vad den nu gjorde, hade elden säkerligen antänt flera byggnader.
Ett spannmålsmagasin fattade under räddningsarbetet eld, men genom den rikliga vattenbegjutningen kvävdes snart lågorna.
Den fasta egendomen var försäkrad för mellan 5- och 6,000 kr. Även lösöret var försäkrat för hittills obekant belopp. Försäkringssumman torde inte helt täcka värdet av skadorna.
Den 15 mars 2017 kom ett telefonsamtal från Eskil Larsson Delestig i Ljusdal och han berättade följande:
Jag var bara ett par år när den gamla gården brann ner till grunden. Vi bodde i Delsbo och buförde våra kor till den här gården i Sörlia varje sommar. Mor gick med korna över Tomsjö, medan far körde landsvägen med häst och vagn.
7A21 Kristina Larsson född 14/2 1893, dotter till torpare Lars Larsson i Alsjö, Bjuråker. Utflyttat 1931 till Holänna, Lusdal. Död i Sörväna 23/2 1977.
Sammanlevde utan att gifta sig med Hans Gustav Jonsson född 22/2 1902 i Ljusdal. Hemmansägare i Loka 3, sen i Sörväna 10:1, Delsbo. Död i Backa Ljusdal 8/8 1979.
Fyra barn:
Edit Kristina 29/9 1922 Gift 3/5 1942 med Sigvard Eriksson i Västansjö.
Gustav Helmer 22/4 1924. Gift 10/7 1954 med Siri Margareta i Långbo, Delsbo.
Anna-Greta 29/4 1926 Gift 24/7 1954 med Bror Helge Eriksson i Sörväna, Delsbo
Eskil Ingemar 4/11 1929 Gift 29/12 1989 med Ing-Britt Hjördis Delestig bos. i Ljusdal.
Det här paret bodde bakom skolan i Holänna, pojken okänd. Bild efter Edit som växte upp hos sin farfar och farmor.
9. Sommarstuga Sörlia 329
Stugan har byggts och ägts av syskonen Hedberg
10B33 Sven Artur Hedberg född 7/5 1926 och Annie född 11/12 1936 gift Lindberg.
Huset har ägts av Sture Fredin i Västansjö. 2019 såldes och flyttades huset till Trollsvallen i Delsbo.
VÄGEN RUNT SÖRLIA
Vem är damen?
Kus gammelgård
10. KUS -GÅRDEN
Sörlia 405
Ca 1754 –
1) 7E2 Jonas Andersson född 22/11 1724, son till bonden Anders Jonsson ovan. Bonde i Lia 1. Död 10/6 1783 (bröstvärk)
Gift 1754 med 22H1 Carin Ersdotter född 3/5 1728, dotter till bonden E. Jonsson i Änga 12, Bjuråker. Död 3/4 1812 (ålder).
Två barn:
Cherstin 27/3 1758 Gift 1777 med Lars Eriksson bonde i Lia 2, Gästgivars
Eric 29/10 1764 Bonde i Lia 1.
Ca 1783 – 1818
2) 7E3 Erik Jonsson född 29/10 1764, son till J. Andersson i Lia 1. Bonde i Lia 1. Död 9/11 1826. (håll o stygn).
Gift med 13G2 Anna Olofsdotter född 15/4 1760, dotter till kyrkvärd O. Olofsson i Tjärna 8, Bjuråker. Död 20/10 1830 (andtäppa)
Tre barn:
Jonas 10/7 1787 Bonde i Lia 1
Olof 21/6 1790 Gift 1818 med Brita Mattsdotter. Bonde i Frisbo 2
Erik 15/7 1798 Gift 1829 m Margta Jonsdotter. Bonde i Spångmyra 8, sen torpare i Holmberg
Ca 1818 – 1852
3) 7E4 Jonas Eriksson född 10/7 1787, son till E. Jonsson i Lia 1. Bonde i Lia 1 ”Kus”. Död 18/1 1860.
Gift 25/10 1818 med 6G9 Ella Jonsdotter född 3/5 1797, dotter till bonden J. Olsson i Spångmyra 8, Bjuråker. Död 25/12 1874 (blodslag).
Två barn:
Erik 22/6 1820 Bonde i Lia 1
Sigrid 2/11 1829 Blev gift och kvarboende här på gården
Ca 1852 – 1858
7E7 Erik Jonsson född 22/6 1820, son till J. Eriksson i Lia 1. Bonde i Lia 1. Död 11/12 1858.
Gift 17/10 1852 med 12E7 Anna Larsdotter född 6/4 1821, dotter till bonden L. Pehrsson i Lia 14. Död 11/3 1869 (lungsot).
Nils och Sigrid Eriksson med sonen Erik f. 1861
Ca 1858 – 1894
7E8 Nils Eriksson 10B6 född 7/11 1834, son till bonden E. Nilsson i Avholm 7. Måg o kyrkvärd, bonde i Lia 1. ”kus”. (2öresland o 10 penningland). Död 19/12 1921.
Gift 1858 med dottern i huset Sigrid Jonsdotter född 2/11 1829. Död 16/12 1906
Två barn:
Erik 13/8 1861 Bonde i S. Lia 1:1
Ella 8/9 1870 – 4/12 1870
Ca 1894 –
7E14 Erik Nilsson född 13/8 1861, son till bonden Nils Eriksson i Lia 1. Bonde i S. Lia 1:1 ”Kus”. Död 7/1 1939.
Gift 30/4 1894 med 13G9 Marget Olsdotter född 24/10 1869, dotter till bonden O. Andersson i Svedjebo 6, Bjuråker. Död 16/11 1933
Tre barn:
Sigrid 14/5 1895 Bosatt i Lia 1. Kus.
Olof 25/4 1899 – 7/5 1899
Nils 24/5 1903 Nils Eriksson, bonde i Sörlia 1:1 Kus och Svedjebo 7. Död 25/2 1974.
Erik Johansson med hustru Hanna och troligen barnen Karl och Johan
Lokalundersökning 1913
Sörlia nr 1 – ss 7 Svedjebo
Ägare Erik Nilsson
2 Vallacker (arbetshästar)
1 Hingst (vid 1 till 3 år)
1 Tjur
9 Kor
1 Ungnöt
2 Kalvar
16 Baggar och tackor
8 Lamm (under 1 år)
2 Gödsvin
8 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten) (här anges arealen både för Sörlia nr 1 och ss 7 Svedjebo):
Trädgård 0,04 hektar
Åker och annan odlad jord 18,15 hektar
Naturlig äng 4,85 hektar
Skogs och hagmark 242,40 hektar
Summa areal (utan vatten) 265,44
Nyodling 2,90 hektar
Summa 18,15
Höstråg 0,30 hektar. Utsäde 60 kg. Skörd föregående år 100 kg.
Korn 1,25 hektar. Utsäde 250 kg. Skörd föregående år 2.000 kg.
Havre 3,04 hektar. Utsäde 700. Skörd föregående år 3.880 kg.
Lin 30 liter, 0,15 hektar. Skörd föregående år 60 kg.
Odlad jord för höskörd 12,0 hektar. Skörd föregående år 40.000 kg.
Summa åker och annan odlad jord 18,15
UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN
41A33 Erik Johansson 2/7 (2/9) 1876 son till kolaren J. Stolt i Frisbo, Bjuråker. Inflyttad från Bergsjö 1913, handlare i Friggesund, bonde i Sörlia 2, därefter bonde på Björkhammar till 1919, senare rättare i Hedvigsfors 1:1, Bjuråker. Utflyttad till Forsa 1941.
Gift med Anna Hedblom 8/1 1880 i Bergsjö. Inflyttad 1913. Utflyttad till Forsa 1941
Nio barn:
Karl 10/6 1899 Utflyttad till Bergsjö 1920
Johan 3/3 1900 Byggnadsarbetare o bosatt i Hedvigsfors 1:1, Bjuråker
Gustaf 6/11 1901 Chaufför o bosatt i Hedvigsfors 1:14, Bjuråker
Elsa Maria 29/11 1905 Utflyttad till Stockholm 1923
Sara Gunilla 1/2 1908 Utflyttad till Stockholm 1923
Anna Magdalena 3/12 1911 Utflyttad till Stockholm 1935
Berta Eleonora 8/7 1913 Utflyttad till Danderyd 1930
Thea Kristina 18/8 1914 Gift med 24B13 Anders Gustaf Sundin, skogsarb. o bos. i Frisbo 4:7
Eva Margreta 25/8 1920 Utflyttad till Forsa 1941
Nya mangårdsbyggnaden här nyligen uppförd 1924. Ekonomibyggnaderna uppfördes omkring 1904
7E20 Sigrid Ersdotter född 14/5 1895, dotter till Erik Nilsson i S. Lia 1:1. Bosatt i Sörlia 9322. Kus. Död 7/5 1981
Fem barn:
Erik Ragnar 4/2 1915 – 11/5 1924
Olof 18/12 1919 – 21/1 1920
Marta 29/8 1922 Marta Tingberg, gift 1946 med 5A48 Erik Palm i Avholm 11:1
Erik Persson 1/8 1927 Död i Delsbo 20/10 2009
Tore Helmersson Blom 19/3 1936 Fosterson, bosatt i Hudiksvall
Kus flygfoto med det lilla huset t. v. där Marta Tingberg växte upp.
Sedan början av 2000-talet, bor här Björn Sarkkinen född 12/9 1970 och hans fru Maria Sarkkinen född Sandin den 26/2 1978. med två charmiga döttrar. Marias mormor Marta Tingberg, gift Palm, var uppväxt här.
Den här bilden är troligen tagen härifrån Kus. Vi ser Jon-Ors i bildens mitt och Sörbergs längst ut till höger
Ers-Pers i slutet av 1800-talet
11. ERS – PERS Sörlia 409
Sörlia 2:7
8E4 Anders Larsson 1/1 1818, son till bonden L. Pehrsson i Lia 14, Bjuråker. Måg, kyrkvärd, nämndeman o bonde i Lia 2 (3) ”Erik-Pers” (hem. sk. t. 5 öresl.) Död 19/10 1885 (lunginflammation).Efter hans död ärvde och köpte sonen Lars Lidell mangårdsbyggnaden och flyttade den till det som idag är Svedars i Norrlia.
Gift 1839 med 8E3 Kjerstin Larsdotter 21/5 1813, dotter till bonden L. Jonsson i Lia 2. Död 13/8 1889 (kräfta)
Sex barn:
Brita 28/9 1840 Gift med 6F29 Pehr Eriksson Lif, soldat o bosatt i Lia
Lars 26/4 1843 Måg o bonde i Lia 9 samt handlare i Svedjebo o Lia 6
Jonas 2/4 1845. Emigrerat till N. Amerika 1868
Carin 26/4 1846 Gift 3/10 1872 med 25C29 Anders Påhlsson-Nord, bonde i Lia 11
Pehr 16/4 1851 – 30/8 1852.
8E5 Anders Eriksson 6/8 1856, son till bonden E. Pehrsson i Björsarv s 1. Måg och bonde i Lia 3 ”Erik Pehrs”, Bjuråker
Gift 20/10 1886 med 8E4 Kjerstin Andersdotter 17/6 1856, dotter till nämndeman A. Larsson i Lia 3. Död 17/1 1931
10E5 Erik Jonsson född 31/5 1845, son till landbonde J. Olofsson i Spångmyra 5, Bjuråker.
Måg och bonde i Lia 3. Död 17/11 1928
Gift 6/10 1875 med Margta Pehrsdotter, dotter till bonden P. Olofsson i Lia 4. Död 20/11 1928.
Tre barn:
Anna 20/4 1878 Gift 1904 med 8H41 bonden Lars Larsson född 1873 i Alsjö.
Jonas 18/1 1881 Gift 1903 med Margta Lidell fr. Svedjebo. Utflyttat till Hedemora 1910
Brita 30/7 1888 Gift 1910 med Anders Lif Bonde i Tomta 1. Återflyttad till S, Lia 3 1945
Lokalundersökning 1913
Sörlia nr 2
Ägare Erik Jonsson
1 Vallack (arbetshäst)
6 Kor
1 Ungnöt
1 Kalv
5 Baggar och tackor
3 Lamm (under 1 år)
4 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Trädgård 0,02 hektar
Åker och annan odlad jord 7,71 hektar
Naturlig äng 3,24 hektar
Skogs och hagmark 82,54 hektar
Övrig mark 0,17 hektar
Summa areal (utan vatten) 99,68
Nyodling 0,30 hektar
Höstråg 0,27 hektar. Utsäde 55 kg. Skörd föregående år 400 kg.
Korn 1,0 hektar. Utsäde 200 kg.
Havre 0,90 hektar. Utsäde 208 kg.
Ärter 0,02 hektar. Utsäde 10 kg. Skörd föregående år 50 kg.
Potatis 0,24 hektar. Utsäde 300 kg. Skörd föregående år 2.000 kg.
Foderrotfrukter (rovor). Skörd föregående år 350 kg.
Lin 15 liter, skörd föregående år 25 kg.
Odlad jord för höskörd 4,86 hektar. Skörd föregående år 1.700 kg.
Ren träda 0,42 hektar
Summa åker och annan odlad jord 7,71
UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN
10E6 Jonas Eriksson 18/1 1881, son till bonden E. Jonsson i S. Lia 3, Bjuråker. Arbetare i S. Lia 3. Utflyttad till Hedemora 1910. Senare egendomsmäklare i Ava Delsbo (Frånskild 1943) Utflyttad till Hudiksvall.
Gift 11/11 1903 med 49E9 Margta Lidell 31/5 1884, dotter till skräddare P. Lidell i Svedjebo , Bjuråker (Frånskild)
Tre barn:
Erik Hilmer 30/5 1904 Utflyttad till Hedemora 1910
Anna Gunborg tv. 22/11 1913 Utflyttad till Hudiksvall 1939
Märta Gunhild tv. 22/11 1913 Utflyttad till Stockholm 1942
8H41 Lars Larsson född 19/11 1873, son till L. Påhlsson i Ahlsjö. Bonde i Österbo s6, sen gårdsägare i Västansjö, Bjuråker. Bonde i Ava 3, Delsbo. Åter till Bjuråker och Lia 1947.
Gift 14/5 1904 med 10E5 med Anna Eriksson född 20/4 1878, dotter till bonden Erik Jonsson i Sörlia 3, Bjuråker
Tre barn:
Anna Ester 4/9 1905 Gift 1931 med slaktare IT12 Erik Jonsson i Västansjö 2,23
Märta Linnea 9/3 1907 Gift 1928 med chaufför Axel Edmund Sundell i Ljusdal
Lars Edvin 13/7 1911 Utflyttad till Gnarp 1947.
Bildirektör Erik Rydemo från Hudiksvall ägde och byggde en mindre gård här vid Ers-Pers på 1930-40-talet.
Fr. v. Severin Udd, Bäcksve-Matilda Eriksson,
Karin Rönnqvist, Severins fru Karolina Frank.
Barn: Ingrid Lust och Eira Udd.
Severin Udd med dottern Eira
6D19 Severin Udd född 13/8 1888, son till Erik Udd soldat nr 129 vid Forsa kompani, Hälsinge regemente. Bosatt i Njuparne. Severin bor här i eget hus på gränsen mot Kus.
Huset är nu är bortflyttat
7F19 Karolina Frank född 2/6 1887, dotter till korpral J. Frank i Gärde. Hushållerska i Sörlia 2:7. Död 5/6 1946
Fem barn:
Jonas Erik 11/12 1911. Utflyttat till Hälsingtuna 1936
Karin Anna Lovisa 13/10 1921 – 15/2 1944
Anders Eskil 21/3 1925.47E6 Utflyttat till Västanfors 1946
Elsa Margareta 5/5 1926 – 4/12 1937
Eira 26/11 1931 Gift 1951 med Lars Johan Larsson. Eira avled 14 maj 2012.
Vid Ers-Pers. Per Hedlund, Dulgen kallad
24H17 Per Hedlund. Dulgen kallad. Född 8/12 1901, son till Nils Hedlund i Österbo.
Gift 26/12 1926 med 38D1 Edit Johansson född 20/10 1893, dotter till N. Johansson i Norrdala.
En son:
Nils Yngve 8/10 1922 – 24/6 1924
Från 1945 –
21E17 Anders Lif 16/4 1889, son till bonden A. Lif i N. Lia, Bjuråker. Bonde i Tomta 1, Delsbo. Återinflyttad till S. Lia 3 1945. Gården drevs i sambruk med Lars-Ols Sörlia 3:2. Död i Sörlia 432, den 3/5 1974
Gift 11/12 1910 med 10E5 Brita Eriksdotter 30/7 1888, dotter till bonden E. Jonsson i S. Lia 3. Död i Sörlia 9326, den 12/3 1984
Fyra barn:
Anders Holmfrid 16/5 1911 – 28/12 1931
Marta Valborg 15/10 1916 Gift med Johan Persson bosatt i Forsa. Död 10/6 1991
Anna Linnea 7/5 1921 Änka efter Nils Persson bosatt i Forsadalen, Forsa
Erik Agne 16/1 1927 Död i Sörlia 9326, den 24/6 1999
42E1 Erik Lindholm född 1/10 1896, son till Erik Lindholm bonde i Näppänge s1, sen arr. i Njuparne och arrendator i Blixbo 1:2 sen skogsarbetare och bosatt i Norrlia därifrån hitflyttat till Esp-Ers gammelgård Sörlia 2:7. Ogift. Död här den 22/9 1964.
42E4 Brodern Per Georg Lindholm född 29/3 1901, skogsarbetare bosatt i Norrlia 4:3, senare bosatt med brodern Erik i Esp-Ers gammelgård Sörlia 2:7.
9F14 Ersa-Margit, eller Margareta Jonsdotter född 20/3 1879. Gift 15/5 1898 med Johannes Rönnqvist arrendator i Sylkvarn i Skärås. Efter makens bortgång 20/9 1936 flyttade Margit hit till Ers-Pers. Hon avled 29/1 1967.
Ersa-Margit med barnbarnet Milly Medin från Moviken f. 10/1 1922
Hitflyttade i slutet av 40-talet
Erik Englund sålde fastigheten omkr. 1960 till Erik Sundin
35G64 Erik Englund, ”Styven” kallad, född 27/6 1877, son till S. A. Englund ”Knallens” i Björsarv. Bonde i Ängebo 69 (13) 8:9. Erik avled 28/8 1973.
Gift 12/12 1914 med 9F10 Katrina Ängman född 17/8 1875, dotter till handlare J. Ängman i Ängebo. Hon avled 20/3 1965.
Två barn:
Alice 11/7 1915. Gift och skild från E. G. Palm i Västerås. Alice avled 17/2 1995
Arne Holmfrid 26/4 1917 – 1/8 1918.
24B12 Erik Sundin född i Moräng den 29/7 1910, son till E. J. Sundin i Moräng och Lennsjö. Hitflyttade från Källsjöbygget från att tidigare bott i Lennsjö och dessförinnan i Frisbo. Erik köpte fastigheten av 35G64 Erik Englund omkr. 1960. Erik Sundin avled i Hedvigsfors 30/12 1992.
Gift 12/4 1936 med Berta Wedin född 20/7 1916, dotter till A. R. Wedin i Frisbo. Hon avled i Friggesund 5/2 1995.
Barn:
Vera Birgitta 1/6 1935. Gift Hedman, frånskild och bosatt i Friggesund
Eva 14/9 1940. Gift Olsson, frånskild och bosatt i Friggesund
Flygfoto över Kus och Ers Pers
Gammelgården och den mark som hört till Ers-Pers ägs idag av Sture Fredin i Västansjö
Ers-Pers 1960-talet.
Nu ägs den här fastigheten av Sven Hall född 10/2 1945.
Hösten 2023 köptes fastigheten av Pontus Norin
Lars – Ors
12. LARS – OLS, Sörlia 413
Sörlia 7:4
Sörlia 3:2
Mangårdsbyggnaden hitflyttad omkring 1895. Ekonomibyggnaden uppfördes omkring 1880.
På gårdsplan intill landsvägen stod gammelgården med underliggande jordkällare, och på kullen på andra sidan vägen (källarkullen kallade vi den sägen Anna som är född här 1921) har också tillhört Lars – Ols. Förr gick vägen över kullen fast på norra sidan och det växte så goda äpplen där, säger Anna.
Den förste kände ägaren var Per Hansson f 1686, följd av dottern Sigrid Persdotter f. 1728, dottern Kerstin Persdotter (1754-1846), sonen Olof Persson (f.1745), sonen Per Olofsson (f. 1815), dottern Marta Persdotter (1850-1929) samt dottern Brita Eriksdotter f. 1888 och hennes man Anders Lif född 1889, Erik Lifs föräldrar. Erik Lif född 16/1 1927 uppgav detta i boken: Gårdar i Gävleborgs län.
Ca 1777 – 1813
10E1 Pehr Olofsson född 1748. Inflyttad från Ramsjö. Bonde i Lia 4. ”Lars –Ols”. Död 3/2 1817 (blodspottning)
Gift 26/10 1777 med 9E6 Kjerstin Jonsdotter född 8/7 1754, dotter till bonden J. Jonsson i Lia 3. Död 8/11 1846 (ålder)
Två barn:
Jonas 14/7 1783 – 10/6 1809 (blodstörtning)
Olof 28/11 1785 Bonde i Lia 4
Ca 1813 – 1846
10E2 Olof Pehrsson född 28/11 1785, son till bonden Pehr Olofsson i Lia 4. Bonde i Lia 4, ”Lars Ols” Död 15/11 1864 (slag)
Gift 28/10 1813 med 10B3 Margta Mattsdotter född 7/4 1785, dotter till bonden M. Påhlsson i Frisbo 1. Död 14/3 1874 (ålder)
Två barn:
Pehr 25/9 1815 Bonde i Lia 4
Jonas 11/10 1818 Bonde under Lia 4. Emigr. till USA 1866Ca 1846 –
10E3 Pehr Olofsson född 11/10 1818, son till bonden Olof Pehrsson i Lia 4. Bonde i Lia 4. ”Lars-Ols”. Död 5/8 1900.
Gift 1846 med 12G12 Anna Larsdotter född 17/12 1815, dotter till bonden L. Andersson i Ö. Stråsjö, Bjuråker. Död 5/12 1901.
En dotter:
Margta 12/4 1850. Hon blev gift och kvarboende på gården
10E4 Jonas Olofsson född 11/10 1818, son till bonden O. Pehrsson i Lia 4. Bonde under Lia 4 ”Lars Ols”. Hela familjen emigrerat till N. Amerika 1866.
Gift 15/10 1854 med 1E13 Gölin Jonsdotter född 11/9 1830, dotter till kolaren J. Larsson i Bricka, Bjuråker. Till N. Amerika 1866.
Två barn:
Olof 13/8 1855 Till N. Amerika 1866.
Anna 9/9 1861 Till N. Amerika 1866.
10E6 Jonas Eriksson 18/1 1881, son till bonden E. Jonsson i S. Lia 3, Bjuråker. Arbetare i S. Lia 3. Utflyttad till Hedemora 1910. Senare egendomsmäklare i Ava Delsbo (Frånskild 1943) Utflyttad till Hudiksvall
Gift 11/11 1903 med 49E9 Margta Lidell 31/5 1884, dotter till skräddare P. Lidell i Svedjebo , Bjuråker (Frånskild)
Tre barn:
Erik Hilmer 30/5 1904 Utflyttad till Hedemora 1910
Anna Gunborg tv. 22/11 1913 Utflyttad till Hudiksvall 1939
Märta Gunhild tv. 22/11 1913 Utflyttad till Stockholm 1942
Bild från omkring 1911. Bild ur Inger Glads samling
Bakre raden: Anders Lif, Lars Larsson kus, och Jonas Eriksson
Fram sitter: Anders Lifs hustru, Brita, med sonen Anders Holmfrid f. 1911. Erik Jonsson med hustru Margta, Lars Larssons hustru Anna, med döttrarna Anna och Märta och Jonas Erikssons hustru Margta med sonen Erik Hilmer.
Erik Jonsson med hustrun Margta och barnen Anna, Brita och Jonas
10E5 Erik Jonsson född 31/5 1845, son till landbonde J. Olofsson i Spångmyra 5, Bjuråker.
Måg och bonde i Lia 3. Död 17/11 1928
Gift 6/10 1875 med Margta Pehrsdotter, dotter till bonden P. Olofsson i Lia 4. Död 20/11 1928.
Tre barn:
Anna 20/4 1878 Gift 1904 med 8H41 bonden Lars Larsson född 1873 i Alsjö.
Jonas 18/1 1881 Gift 1903 med Margta Lidell fr. Svedjebo. Utflyttat till Hedemora 1910
Brita 30/7 1888 Gift 1910 med Anders Lif Bonde i Tomta 1. Återflyttad till S, Lia 3 1945
8H41 Lars Larsson född 19/11 1873, son till L. Påhlsson i Ahlsjö. Bonde i Österbo s6, sen gårdsägare i Västansjö, Bjuråker. Bonde i Ava 3, Delsbo. Åter till Lia 1947.
Gift 14/5 1904 med 10E5 med Anna Eriksson född 20/4 1878, dotter till bonden Erik Jonsson i Sörlia 3, Bjuråker
Tre barn:
Anna Ester 4/9 1905 Gift 1931 med slaktare IT12 Erik Jonsson i Västansjö 2,23
Märta Linnea 9/3 1907 Gift 1928 med chaufför Axel Edmund Sundell i Ljusdal
Lars Edvin 13/7 1911 Utflyttad till Gnarp 1947.
Utflyttat till Delsbo 1927
Brita Eriksdotter gift med Anders Lif
Brita och Anders Lif.
21E17 Anders Lif 16/4 1889, son till bonden A. Lif i N. Lia, Bjuråker. Utflyttat till Tomta 1, Delsbo 1927. Återflyttat till Ers Pers i Sörlia 3:2, 1945. Död i Sörlia 432, den 3/5 1974
Gift 11/12 1910 med 10E5 Brita Eriksdotter 30/7 1888, dotter till bonden E. Jonsson i S. Lia 3. Död i Sörlia 9326, den 12/3 1984
Fyra barn:
Anders Holmfrid 16/5 1911 – 28/12 1931
Marta Valborg 15/10 1916 Gift med Johan Persson bosatt i Forsa. Död 10/6 1991
Anna Linnea 7/5 1921 Änka efter Nils Persson i Forsadalen i Forsa
Erik Agne 16/1 1927 Tog senare över gården. Död i Sörlia 9326, den 24/6 1999
Lokalundersökning 1913
Sörlia nr 3
Ägare Anders Lif
2 Ston (arbetshästar)
2 Kor
2 Ungnöt
4 Baggar och tackor
4 Lamm (under 1 år)
1 Gödsvin
Egendomens hela areal (utan vatten):
Trädgård 0,01 hektar
Åker och annan odlad jord 9,34 hektar
Naturlig äng 3,53 hektar
Skogs och hagmark 102,82 hektar
Övrig mark 1,23 hektar
Summa areal (utan vatten) 116,93
Höstråg 0,13 hektar. Utsäde 27 kg.
Korn 1,0 hektar. Utsäde 200 kg. Skörd föregående år 2.000 kg.
Havre 1,0 hektar. Utsäde 240 kg. Skörd föregående år 1.900 kg.
Potatis 0,16 hektar. Utsäde 200 kg. Skörd föregående år 2.500 kg.
Lin 20 liter, 0,10 hektar. Skörd föregående år 25 kg.
Odlad jord för höskörd 6,58 hektar. Skörd föregående år 20.000 kg.
Ren träda 0,37 hektar
Summa åker och annan odlad jord 9,34
NOTERING! Kreatursantalet är ringa på grund att gården nyligen är inköpt.
UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN
49E13 Olof Johansson 31/8 1893 son till landbonde C. T. Johansson i Holmberg 5. Bonde i N. Lia 3:6, Bjuråker
Gift 17/5 1925 med 21E14 Hilda Margreta Lif 10/5 1901 dotter till bonden A. Lif i N. Lia, Bjuråker
Två barn:
Anna Margreta 25/5 1921 Gift med 9B18 Per G. Jonsson, jordbr.-arb. i Tomsjö, Bjuråker
Ernst Arvid 8/4 1924, jordbruksarbetare i Lia
47E14 Jonas Einar Brandt 17/9 1910, son till landbonden J. Brandt i Norrhavra 13:2. Skogsarbetare o bosatt i Våtmor, senare i S. Lia 3:2, Bjuråker. Död i Våtmor 6392, 30/10 1994.
Gift 28/5 1940 med 43A21 Edit Kristina Svensk 16/6 1906, dotter till byggnadsarbetaren A. Svensk i Avholm, Bjuråker. Död i Våtmor Låda 302 den 10/1 1977.
Ett barn:
Bernt Uno 28/4 1933
En tid bodde här Ann-Christine Elfving född 22/9 1978.
Fastigheten som en tid ha ägts av Björn Olofsson i Bricka är hösten 2016 såld till:
Pär Jonsson född 22/6 1996 och hans sambo Linnéa Fredin född 3/1 1993, som nu är bosatta här.
Lars Ols med gammelgårdarna till vänster och Ståls gård t h. I förgrunden äppelträden till det som i dag kallas källarkullen
13. STÅLS – SOLDATTORP
Ståls torp låg mellan och väster om gårdarna Lars-Ols och Per-Hans.
49E5 Olof Eriksson-Warg-Lindberg född 18/6 1822, son till Erik Warg i västra Lia. Utflyttat till Kläppa i Ljusdal 1850. Husman i Lia. Död 19/12 1899
Gift 1846 med 4H20 Margta Larsdotter född 8/3 1824, dotter till torpare L. Jonsson i Holmberg. Död 3/12 1914.
Tio barn:
Carin 16/10 1846 – 1/11 1846
Erik 18/2 1848 Gift 1872 med Carin Andersdotter Soldat nr 131 vid Forsa komp. Bosatt i Lia
Lars 12/1 1850 Soldat vid Delsbo kompani. Utflyttat till Forsa 1871
Olof 6/6 1852 Gift och kvarboende här
Pehr 7/9 1854 Gift 1883 med Anna Persdotter. Skräddare bosatt i Svedjebo
Karin 17/1 1857 Gift 1886 med Erik Jonsson Bonde i S Sannäs 7. Utfl t Ramsjö 2:2 år 1900.
Jonas 22/8 1859 Utflyttat till Forsa 1878
Marget 24/3 1861 Gift 1891 med Claes Teodor Johansson. Landbonde i Holmberg 5.
Mårten 29/11 1862 – 3/9 1866 (mask)
Kjerstin 5/2 1865 – 6/5 1884 (tyfus)
49E8 Sonen Olof Olsson-Stål född 6/6 1852, son till O. Lindberg ovan. Soldat nr 112 vid Delsbo kompani Hälsinge regemente. Bosatt i Sörlia. Död 7/1 1933
Gift 9/4 1882 med 13E19 Sigrid Pehrsdotter född 1/1 1847, dotter till husman P. Lek i Suggback, Bjuråker. Död 13/2 1928
Lokalundersökning 1913
Nr 121
Soldattorp Sörlia
Ägare Rotehållaren
Brukaren Olof Stål
1 Ko
Egendomens hela areal (utan vatten):
Åker och annan odlad jord 0,79 hektar
Summa areal (utan vatten) 0,79
Korn 0,20 hektar. Utsäde 50 kg. Skörd föregående år 420 kg.
Havre 0,06 hektar. Utsäde 20 kg. Skörd föregående år 190 kg.
Potatis 0,08 hektar. Utsäde 100 kg. Skörd föregående år 500 kg.
Odlad jord för höskörd 0,45 hektar. Skörd föregående år 1.500 kg.
Summa åker och annan odlad jord 0,79
UPPGIFT LÄMNAD AV BRUKAREN
Olof och Sigrid Stål
Till vänster Lars-Ors med gammelgårdar. Under krysset i mitten skymtar Ståls lilla torp och källarkullen i förgrunden med alla äppelträd. Gården som stod där på kullen hörde till Lifs.
Per Hans gammelgård.
Från vänster. Två okända, mor Margareta (Margit) Eriksdotter, dottern Carin, far Lars Jonsson, sonen Jonas, på trappan Jonas Larsson och Karin Hansdotter, vid cykeln Sigrid Jonsson.
Jonas och Karin med dottern Sigrid
14. PER – HANS Sörlia 416
Sörlia 4 o 5
Mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1870, ladugård och loge 1902. Ett härbre är av äldre datum, bakstuga och sädesbastu. Gården elektrifierades 1912.
Gården kom i släkten 1686. Första kända ägaren var Per Hansson, som ägde gården till 1760. Därefter har den gått i arv från far till son till 1925, (då Jonas Larssons båda arvingar Lars Jonsson och Sigrid Jonsson tog över gården), enligt följande:
Per Hansson 1686 – 1760 och Kerstin Ersdotter 1691 – 1752; Hans Persson 1722 – 1751; Per Hansson 1750 – 1823; Hans Persson 1779;
1844 tog Lars Hansson över Lia 5
9E11 Lars Hansson född 15/4 1818, son till bonden Hans Persson i Lia 5. (2 öresland o 2 ½ penningland). Död 18/3 1894 (slag)
Gift 21/3 1820 med 6G7 Ella Jonsdotter född 6/5 1818, dotter till bonden J. Andersson i Fagerfall 1. Bjuråker. Död 8/11 1872
Tre barn:
Hans 12/6 1843 – 16/3 1917 (dövstum)
Carin 22/1 1848 Gift 1874 med Jonas Englund, torpare i Holmberg
Jonas 2/4 1858 Tog över gården efter föräldrarna 1885.
Sonen Jonas tog över 1885
9E15 Sonen Jonas Larsson född 2/4 1858, kyrkvärd och bonde i Lia 5. Död 21/5 1939.
Gift med 37F4 Karin Hansdotter född 22/4 1855, dotter till husman H. Norberg i Lia. Död 17/5 1925.
Fyra barn:
Lars 21/4 1884 Bonde i Sörlia 5
Sigrid 16/11 1885 – 23/9 1886
Sigrid 6/1 1888 Hemmansägare i Sörlia 4:1.
Hans 15/1 1893 – 14/10 1894 (kikhosta)
Lokalundersökning 1913
Sörlia 4 – 5
Ägare Jonas Larsson
1 Vallack (arbetshäst)
1 Sto (arbetshäst)
1 Tjur
8 Kor
2 Ungnöt
1 Kalv
8 Baggar och tackor
2 Gödsvin
13 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Trädgård 0,04 hektar
Åker och annan odlad jord 9,58 hektar
Naturlig äng 2,55 hektar
Skogs och hagmark 135,96 hektar
Summa areal (utan vatten) 148,13
Nyodling efter 1880 4,46 hektar
Höstråg, skörd föregående år 332 kg.
Korn 0,49 hektar. Utsäde 100 kg.
Havre ????. Utsäde 535 kg.
Ärter 0,02 hektar. Utsäde 20 kg.
Potatis 0,33 hektar. Utsäde 400 kg.
Foderrotfrukter (rovor), skörd föregående år 1.600 kg.
Lin 20 liter, 0,10 hektar.
Odlad jord för höskörd 6,32 hektar. Skörd föregående år 22.100 kg.
Summa åker och annan odlad jord 9,58
NOTERING! Ängs arealen kan icke angivas. Sörlia bys skifteshandlingar fanns ej tillgängliga förra sommaren.
UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN
9E17 Dottern Sigrid född 6/1 1888. Hemmansägare i Sörlia 4:1. Hon avled 25/6 1960.
Sonen Lars Jonsson född 15/3 1884 Bonde i Sörlia 5 och från 1930 även Norrlia 8:3
Gift 7/11 1909 med 11T13 Margareta Eriksdotter född 11/10 1887, dotter till bonden E. Jonsson i Lia 2.
Två barn:
Karin 21/2 1910 Gift 1940 med Jonas Olsson (Brick-Jonke) Byggnadsarb. i Norrlia 8:3
Jonas 15/3 1911 Jordbruksarbetare i Sörlia 4:1
9E18 Sonen Jonas Jonsson född 15/3 1911. Gården drevs i sambruk med Norrlia 8:3
Gift 2/12 1944 med 27E3 Ester Linnea Rask född 10/4 1906, dotter till J. Rask i Tallbacken, Bjuråker
Ett barn:
Lars Håkan född 6/1 1946
—29F6—
2 KARL MAGNUS FORSLUND, * 3/8 1887, s. t. mjöln. A. O. Forslund i Friggesund. G. 3 ggr. Mjöln. Bos. i Svedjebo, Bjuråker.
(X39) ESTER KRISTINA WIMAN, * 21/8 1897 i Rogsta, Gävleb. G. 11/5 1919. † 27/6 1927.
46A20 MATILDA KATARINA PERSSON, * 11/8 1898, d. t. P. Larsson i Thormyra, Bjuråker. G. 5/8 1935. † 29/7 1938.
(Z54) ADA KATARINA ESKILSSON, * 24/2 1907 i Ytterhogdal, Jämtl. G. 19/10 1941.
INGRID JULIA * 3/7 1919 Utfl. t. Ljusdal 1947
KARL OSKAR * 31/8 1921. Utfl. t. Ludvika, Kopp., 1947
ANNA GRETA * 23/12 1923. Utfl. t. Ljusdal 1942
MÄRTA KRISTINA * 1/4 1925. Gift 1948 med Hjalmar Jonsson
ERIK IVAR * 17/7 1927. Kvarnarb. i Bjuråker
(Z54) SIGRID BRITT-MARI * 18/5 1936. (Styvd.)
BIRGIT MATILDA * 28/7 1938. Utfl. t. Sth. 1941
NILS ESKIL * 15/1 1942
ASTRID LILLEMOR * 25/7 1944
Efter Märtas fostermor, Sigrid Jonsson död 1960, togs gården över av Hjalmar Jonsson
4B32 Hjalmar Jonsson född 24/8 1923, son till Hjalmar Backlund och Kjerstin Jonsdotter i V. Stråsjö 1:7. På äldre dar kom hon att bo här vid Per-Hans. Hon avled vid 78 år, den 20/6 1964.
Hjalmar var en dragspelskonstnär av stora mått som gjorde sim första resa till Amerikas svenskbygder redan på 50-talet. Hjalmar ”Lumberjack” Jonsson från Hälsingland gjorde en motsvarande turné med Anna och Kalle Öst under 1970. Han medverkade även i Erik Erikssons dokumentärfilm ”Kastved”. Hjalmar avled oväntat i en hjärtattack vid ett besök i Tyskland den 14 augusti 2000.
Gift 15/8 1948 med 29F6 Märtha Forslund född 1/4 1925, dotter till Karl Forslund och hans hustru Ester Wiman. Märta kom hit till Per-Hans som fosterdotter när hon var två år. Märtha avled den 2 januari 2017.
Tre barn:
Kerstin * 9/1 1950
Yvonne * 31/7 1951 Bosatt i Norra Långsbo
Petri * 14/3 1964
PetriHjalmarsson är den som idag äger och bor i den stora släktgården
Per – Hans avmålat på ett tråg som ägs av Håkan Jonsson. Lägg märke till hur vägen gick tidigare.
Huset med den ljusa gaveln är stega, grishuset.
HT 26 september 1980
Hjalmar ”Lumber-Jack” Jonsson från Lia i Bjuråker har bl. a. varit med om två amerikaturnéer
På den här bilden är Hjalmar enbart 11 år. Han satt i dikesrenar och spelade på sitt knappdragspel för förbipasserande bönder med sina dragkärror.
Läs mer om Hjalmar på Wikipedia.
HT Torsdagen den 18 maj 1972
HT den 1 december 1975
HT Onsdagen den 22 juni 1994
HT den 20 oktober 1998. Text och bild: Helena Palén-Olofsson
Hjalmar och Märta Jonsson på gården Per-Hans i Sörlia, har mycket att fira i år. De har varit gifta i 50 år och Hjalmar har fyllt 75 år och just skjutet en tolvtaggare. På huvudet har Hjalmar en svinlädershatt från Kalifornien och en jacka med patronficka på bröstet som skräddarsonen Per Svedin i Delsbo har sytt.
HT den 16 augusti 2000
Hjalmar var en av Hälsinglands förnämaste dragspelare förgyllde genom åren mången tillställning med sin musik. På senare tid spelade han ofta egna kompositioner.
Per Hans-Pellas
Erik Persson och Stav-Brita Hansson
15. PER HANS PELLAS
Sörlia nr 6
Sörlia 507
9E16 Pehr Mohlin född 25/10 1848, son till bonden Pehr Mohlin i Lia 5. Bonde i Sörlia nr 6. Död 8/12 1931
Gift 12/11 1876 med 26A21 Anna Andersdotter född 18/6 1847, dotter till kolaren A. Larsson i Skärås. Död 5/1 1908
Fyra barn:
Sigrid 2/3 1877 Blev gift och kvarboende på gården
Margta 19/2 1881 Gift 1911 med Carl Axel Carlsson Handelsföreståndare i Långede, Delsbo.
Anna 10/9 1884 Gift 1903 med Per Larsson arr. I Norrberg, Delsbo
Per 12/3 1888 Utflyttat till Stockholm 1914.
Lokalundersökning 1913
Sörlia nr 6
Ägare Axel Karlsson
1 Ko
1 Kalv
Egendomens hela areal (utan vatten):
Åker och annan odlad jord 4,53 hektar
Naturlig äng 2,60 hektar
Skogs och hagmark 36,05 hektar
Övrig mark 0,93 hektar.
Summa areal (utan vatten) 44,11
Korn 0,49 hektar. Utsäde 100 kg. Skörd föregående år 630 kg.
Havre 0,69 hektar. Utsäde 160 kg. Skörd föregående år 2.400 kg.
Ärter 0,04 hektar. Utsäde 20 kg.
Potatis 0,32 hektar. Utsäde 390 kg. Skörd föregående år 2.000 kg.
Lin 20 liter, 0,10 hektar.
Odlad jord för höskörd 2,40 hektar. 5.000 kg.
Ren träda 0,49 hektar.
Summa åker och annan odlad jord 4,53
NOTERING! Gården är nyligen inköpt, orsaken till det lilla djurantalet.
UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN
11C16 Lars Viktor Eriksson född 7/7 1895, son till kolare E. Andersson ”Stuggars” i Alsjö, Bjuråker. Måg och Bonde i Sörlia 6:2. Död 19/9 1931 Läs om Dödsolyckan nedan Gift 7/11 1915 med dottern i huset Sigrid Molin född 2/3 1877.
Två barn:
Anna Teresia 15/1908 Hembiträde i Norrlia 7:6. En dotter, Sigrid Eivor Persson f. 29/4 1937.
Vira Margareta 6/8 1915 Blev gift och kvarboende här på gården.
2F51 Erik Olsson född 18/5 1912, son till Jonas Olsson (Hästnäs-Jonke) i Avholm. Måg och bonde i Sörlia 6:2.
Gift 3/11 1935 med dottern i huset Vira Eriksson född 6/8 1915.
Barn:
Erik Börje 16/8 1938 Gift med Anna, som nu bosatt och ägare till huset
Dagmar Marianne 13/9 1943 Gift med Tord Nilsson med Stav-Hansas som sommarstuga.
Börje Olsson ovan född 16/8 1938 avled den 31/10 1995
Gift 3/12 1989 med Anna Jonsson född 7/9 1949. Hon övertog fastigheten 1983
Fem Barn:
Conny 24/5 1968 Han är bosatt i Stavåker Forsa
Annica 31/8 1974. Hon är gift och bosatt i Hedsta Forsa
Daniel 25/9 1986. Han bor här med adress Sörlia 509
Marie tv.4/3 1988. Hon är bosatt i Månkarbo Tierp
Åsa tv. 4/3 1988. Hon är bosatt i Tärnsjö Heby
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 20/9 1931
Dödsolycka under tröskning i Lia, Bjuråker
En ung jordbrukare slagen i tinningen av en rem, så att döden följde
I Sörlia, Bjuråker, inträffade på lördagens förmiddag en hemsk dödsolycka under tröskning.
Jordbruksarbetaren Viktor Eriksson var jämte två kvinnor från gården, hans hustru och hennes dotter, sysselsatt med tröskning, varvid något mankemang uppstod.
Eriksson gick ned till vattenverket i våningen under tröskverket för att undersöka, vad det var för fel. Då han icke kom upp igen, gick man ned för att se, vad som hänt, och Eriksson påträffades därvid liggande till synes livlös.
D:r Bergström eftersändes, och denne tog för givet att en blödning uppstått i hjärnan, antagligen till följd av att han träffats i tinningen av remmen. De yttre skadorna voro obetydliga; utom märket i tinningen fanns en skada i nacken, vilken dock torde ha uppkommit, då Eriksson efter slaget av remmen föll i golvet.
I anskaffad ambulansvagn fördes den skadade omedelbart till Hudiksvalls lasarett, men Eriksson avled redan på vägen in.
Den bortgångne var bördig från Alsjö i Bjuråker. Närmast sörjande äro trolovad och en dotter.
Avskrift: Viveca Sundberg
Staf Hansas. Tord Nilsson här i samtal med Viveca Sundberg
16. STAF HANSAS Sörlia 513
Sörlia 6:4
Ca 1817 – 1854
21D2 Carl Andersson-Frisk född 1793, son till husman Anders Nordman i Berg, Jämtland.
Inflyttad 1807. Soldat nr 117 vid Hälsinglands regemente. Bosatt i Lia, Bjuråker. (Deltagit i byggandet av Göta-o Hjälmare kanal, krigskommenderad till Norge 1814.) Död 3/10 1863.
Gift med 43F1 Cherstin Olofsdotter född 20/10 1791, dotter till soldat O. Flygt i Ö. Stråsjö, Bjuråker. Död 7/4 1871.
Sju barn:
Brita 1/2 1818 Gift 1847 med Erik Mattsson-Bylund. Husman sen nybyggare i Björsarv.
Olof Äng 1/12 1820 – 21/4 1903
Margta 29/12 1821 Gift 1848 med Anders Jonsson-Hök. Husman i Svedjorna
Kjerstin 4/4 1825 Gift 1849 med Anders Larsson Landbonde i Änga 8, sen i Näppänge 1.
Anders 17/1 1829 Tog troligen över gården och jorden efter fadern
Carl 13/3 1831 Gift 1855 med Carin Larsdotter. Husman i Haggatan, Bjuråker
Ella 27/9 1834 Gift 1863 med Erik Warg, soldat samt skräddare i Lia
Ca 1854 – 1887
21D3 Sonen Anders Carlsson Frisk född 17/1 1829, son till ovanstående soldat Carl Frisk. Husman i Lia. Död 25/11 1884 (lungsot).
Gift 1/1 1854 med 44A3 Margta Ersdotter född 24/6 1818, dotter till soldat E. Staf i Lia, Bjuråker. Död 26/2 1891 (kräfta).
Elva barn:
Johan Erik Staf 9/7 1839 (styvson) Gift 1872 med Anna Andersdotter-Källman Handl. i Lia.
Margta Olsdotter 20/8 1843 (styvdotter) Tjänarinna bosatt i Lia. Tre barn
Pehr Olof 22/11 1845 (styvson) Utflyttat till Ljusdal 1875.
Jonas tv. 4/12 1847 (styvson) – 25/6 1866
Karin tv. 4/12 1847 (styvdotter) Gift 1867 med Per Olof Sjö i Delsbo. Till N Amerika 1893
Erik Olof 16/4 1851 (styvson) Utflyttat till Ljusdal 1899
Carl Munter 28/4 1853 (styvson) Utflyttat till Ljusdal 1877
Kjerstin 12/7 1855 Utflyttat till Forsa 1878
Anders 24/8 1857 Gift 1881 med Karin Andersdotter Bonde i Hallsta ss3 o Prettingberg ss3.
Brita 29/3 1859 Änka och omgift och bosatt här med Hans Persson
Olof 25/1 1863 Gift 1884 med Karin Persdotter. Bos. i Svedjebo. Rymt t. N. Amerika 1896.
Ca 1887 – 1940
21D8 Hans Persson född 5/11 1850 i Ljusdal. Inflyttad 1890. Bruksarbetare bosatt i Lia. Tidigare gift och änkling. Död 22/1 1904
Gift 27/2 1887 med 21D3 Brita Andersdotter född i huset 29/3 1859, dotter till husman Anders Frisk i Lia. Död 29/1 1940
Barn:
Johan 1/10 1878 Bosatt i Ljusdal
Sven Johan 22/10 1883 Utflyttad till Forsa 1904
Kristina 15/4 1886 Utflyttad till Forsa 1908
Margreta 28/8 1887 Gift 1908 med Jonas Sving bosatt i V. Stråsjö
Brita 13/12 1888 Gift 1951 och bosatt här.
Johanna 24/6 1891 Två barn, Karin Linnea 1910 o Gunnar Vilhelm 1913. Utfl. t Ljusdal 1913
Karin 15/5 1894 – 25/7 1910
Saxat ur HT 27/3 1934
Högt uppe på bergklinten, där utsikten över den vackra Bjuråkersbygden är vidsträckt och fri, ligger inom ett lätt spjälstaket en stuga som i vardagslag kallas Staf Hansas. Och solen lyser in genom fönstret på en liten gumma som sitter vid spinnrocken och spinner det vackraste lingarn. Hon lär fylla sina 75 år den 29:de i denna månad mor Brita Persson. Vid 18 år blev Brita gift med en hygglig gosse uppe vid Sandvik åt Ljusdalshållet.
När sommartiden kom, vandrade hon till valls med den långa raden av kor, kalvar, får och getter och de följde så gärna den glada och vänliga Brita-mor den milslånga vägen upp till Bäcksvedjorna. I 25 somrar har hon mjölkat och kärnat och ystat där uppe i vallstugan.
Av. A.L.
Staf – Brita utanför sitt hus
Staf-Brita och Stuggar-Ante
21D14 Dottern Brita Hansdotter, Staf-Brita kallad, född 13/12 1888, dotter till Hans Persson ovan. Hushållerska i Sörlia 6:4. Död i Friggesund 12/1 1967.
Gift 26/3 1951 med 11C8 Anders Eriksson, Stuggar-Ante kallad, född 30/4 1886, son till Erik Andersson, Stuggars, i Alsjö, Bjuråker. Död här 10/11 1964.
Stav-Britas son Johan Birger född 7/2 1912. Utflyttat till Hög 1928. Död 8/8 1931.
Nuvarande ägare Tord Nilsson född 28/6 1938 övertog fastigheten i slutet av 1960-talet. Gift 30/4 1963 med Dagmar Olsson född den 13/9 1943 i gården nedanför, Per Hans Pellas. De är bosatta i Eskilstuna.
Var någonstans bodde snickare Zingdén?
—44B28—
(W19) ANDERS PERSSON ZINGDÉN, * 1/1 1853 i Leksand, Kopp. Infl. fr. Idenor 1891. G. 28/9 1895. Snick. Bos. i Lia och S. Lia, sen. i Kyrkbyn, Bjuråker. † 10/8 1938, Pelkens, Lia.
21 KJERSTIN LJUNG, * 20/12 1843, d. t. torp. N. Ljung i Klovan, Bjuråker. † 17/3 1927
Stämpel ur Eva Ellströms bok från 1861
Skäkthuset i Liabäcken som det ser ut 2013. Under den krökta björken skymtar hålet för drivaxeln till vattenhjulet
17. LINSKÄKTEN
i Liabäcken
Linberedningsverken var vanligen omålade knuttimrade byggnader i två våningar eller nivåer. Invändigt fanns ett komplicerat maskineri med flera kugghjul och andra drivanordningar, allt byggt i trä. Det hela var kopplat till en enda, liggande axel som drevs av ett stående vattenhjul.
Linberedningsverket bestod av två delar. På bottenvåningen fanns en stamp, som användes för att krossa stjälken vilket fick det rötade linets vedämnen att brytas sönder eller bråkas. Stampen var byggd av en grov stock som lyftes av knaggar på hjulstocken och föll ner mot en stor flat sten av sin egen tyngd.
På nedervåningen fanns skäkthjulet, där skärvorna (skalen) skavdes bort och lintågorna frilades. Det stora vattenhjulet stod mitt i bäckfåran och var troligen täkt av ett tak. Från en ovanför liggande damm kunde vattnet regleras och ledas i en träränna fram till vattenhjulet. Att sitta vid stampen var ett manligt göra, medan arbetet vid skäktan utfördes av kvinnor.
Halvvägs till Ramsjö finns Linsjön där Ramsjö-och Lia bönder rötade sitt Lin. Från Ramsjö kom man för att skäkta och stampa sitt lin, berättar Märta Jonsson, Per-Hans Märta.
Arbetet var inte bara farligt utan också ohälsosamt.
Linfröet var en av de senast sådda vårgrödorna, men var i regel den första som var färdig att skördas. Linet skördas genom att ryckas upp med rötterna. Skulle linet istället skäras av kunde området närmast snittytan bli överrötad.
Därefter skulle fröknopparna avlägsnas i den s.k. linstråken. Med hjälp av en grovtandad, fast fixerad kam repades fröhusen bort från de torra linplantorna. Fröna togs tillvara för kommande års utsäde eller andra ändamål.
Sedan bands linet i små s.k. fittjar för att föras till ett linsänke för att rötas, varefter det illaluktande linet sattes upp på hässjor eller på gärdesgårdar till torkning och var därefter färdigt att föras till linberedningsverket eller skäkten. Så länge inte kyla och is hindrade vattenhjulet att gå så var verket igång hela hösten och det dova dunket från linstampen kunde höras av förbipasserande och de närmast boende.
Vägbyggarvisan
Längs Svågaälvens dalgång, en väg skall byggas ny,
det länge härom talats, nu verklighet skall bli.
Mång hundra man vägmästarn har lovat att få knog,
men hälften utav gubbarna han säkert då bedrog.
Här har det stakats länge och många gånger om,
ty ingenjörn vill ha pengar innan jobbet sätts igång.
Så har vi ock bolagen, som inget vägjobb tål.
Nej, res det måste huggas, ty verken skall ha kol.
Så går det veckor, månader, och hastigt sommarn flyr,
och spörjande vi går här, vi undrar vem som styr.
Postverket tjänar pengar, ty papper skickas jämt.
Är styrelsen från vettet, eller tas det blott som skämt?
Men så ljuder genom bygden en vacker symfoni:
nu allt har blivit klarat, nu skall bli harmoni.
Det klingar utav släggor och skotten knalla tätt
och ekot sakta rullar, utöver berg och slätt.
I linje och i kurvor går nya vägen fram,
men slutar tvärt vid gamla bron, det tycker jag är skam,
när pengar finns i riket, det sägs till överflöd,
trafiken kräver broar och folket vill ha bröd.
Så sätt i gång med nya bron, så lyder min paroll,
låt sunda hjärnor tala så blir det inget joll.
Lastbilar, omnibussar, sin trad var dag då går,
produkter bonden säljer, sin glanstid bygden får.
En bro skall också byggas, över Lia bäckens brus
av prima gråsten, tycker jag, ej utav cement och grus.
Men nya kapten Adler, han tycker ej om sten,
cement, så är hans lösen, stengubbarna till men.
Semester är ett okänt ord ja så jag säkert tror
ty bland kärror, sten och kranar nästan rallarn bor.
Hela livet är en campingfärd, vi är fågelfri men nöjd
vi längtar blott till lörda kväll, ty då skall det bli fröjd
Ty nu jäser det i backarna, alltid finns en liten bäck
som skymmes av ett videsnår, polisen tror det är en häck
Här förädlas svenska sockret till Champagne å sjuttiosju
nittio procent försäkrar jag, å starkare tål ej du
På räls nu vagnar rulla, i schaktet är det kläm
med korpar, spett och spadar, från klockan sju till fem.
Det finnes folk som tycker, vår arbetsdag är kort,
men ställ sig blott i schaktet – den tanken blåser bort.
Under årens lopp har spunnits ett vägnät i vårt land,
som sträcker sig från Norges gräns, till södra havets strand.
Det är en fläkt, från svunnen tid, från vår stolta rallarkår,
som så snart nu skall försvinna, blott inom några år.
Våra namn skall aldrig stråla i ära eller glans,
ty med ärligt jobb i världen, man kommer aldrig någonstans.
Men varje skärning, bro och trumma, kostar svett och hårda tag,
det skall du själv erfara, om du kommer i ett rallarlag.
Till bygdens unga flickor, ett varningsord jag ger,
jag känner att det är min plikt, vad kan jag göra mer.
Akten er för dessa pojkar, som efter linjen jobba här,
de lova sig och allt till flickorna, men inför domaren dom svär.
Som alltid när det sätter en anläggning i gång
försöker alla komma med, men ack det blir ej mång,
ty inom vägdistrikten en lag om fyrk dom har:
en viss procent från var kommun, och resten bliver kvar.
En fråga vill jag göra, ett svar jag ber att få:
Låt folket tjäna pengar, det välstånd blir ju då.
Varför skall lönen prejas, för oss som sliter mest,
men höjas åt de herrar, som varje dag har fäst.
Visan den har skrivits av en Hälsingepojke glad,
som gråsten jämt har tuktat, bland friska rallarlag.
Kanske själen blir vemodig, kanske ögat det blir skumt,
när sista stenen lägges in, har cementen fått sin triumf.
Erik S Krants
år 1933
I Lia del 1, kan du läsa om linets betydelse och vilka som hade tillgång till vattenverken i Lia.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för den gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till Lia Byar – Tillbaka till toppen – Till Norrlia del 2
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62