Dellenportalen har samlat uppgifter om Skärås från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv.
Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Läs om Skäråssjön på Wikipedia.
Här kan du läsa om alla insjöar i Hudiksvalls kommun.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Skärås skrevs Skiiras år 1479 och Skiöråsen år 1726
År 1890 bodde det 108 personer i Skärås.
År 1900 hade antalet män, kvinnor och barn ökat till 145.
År 1970 finns tre personer skrivna i Skärås
År 1980 är två personer skrivna i Skärås
År 2008 är bara Sonja och Lennart Gustavsson på gården Lassas och Sören Sundberg på Lingåsen, som är bofasta i Skärås.
Arrendegårdar
Till skillnad från andra byar går det här att följa skeendet till varför flera gårdar i Skärås blev arrendegårdar.
Stora delar av Skärås låg under kronohemmanet Änga 11, som ägdes av bonden (19H8) Lars Andersson i Änga. Innan han med hustru och ett barn emigrerar till USA 1868 överlåter han 1851 hälften av bodlandet i Skärås på 50 år till (13A9) Abraham Johansson i Skärås 1, Rönningen.
År 1853 säljer hans bror (19H9) Mårten Andersson sin del till Abraham Johansson som nu blir ägare till hela området. 1875 säljer Abraham Johansson båda hälfterna till sin son Pehr Abrahamsson – Syd som 1883 säljer avverkningsrätten på växande skog till Iggesunds Bruk för 4000 kr.
När, eller troligen innan villkoren för markupplåtelsen löpte ut åren 1901 och 1903 fick Arvid Lindman och Iggesunds Bruk överta rätten till marken.
Kronohemman ägdes av kronan och brukades av Åbo (ärftlig besittningsrätt till annans jord) eller landbo (arrendator) mot arrende till kronan. Kronan valde här att överlåta jorden på annan huvudman. Kronan ville stödja järnframställningen i landet, därför upplät man flera av sina kronohemman till intilliggande bruk i det här fallet och Iggesunds Bruk.
Det skedde inför eller i samband med att Iggesunds Bruk nysatsade och totalrenoverad masugnen i Moviken 1903. Den investeringen hade troligen uteblivet om bolaget inte fått tillgång på mer kolskog som var järnframställningens stora bekymmer.
Dagbok
I en dagbok förd mellan 1845 – 1880 framgår att många arbetar åt Bruken under vintern med kolning och forsling av malm och järn. Under sommaren odlar man råg, päron (potatis) och lin.
Rosemarie Fiebranz bok, Bjuråker 1750-1850.
Här framgår att det var många i Skärås som odlade lin och levererade vävt tyg. Detta visar att bäckarna var utbyggda med linberedningsverk där linet blev stampat och skäktat
Hur det var att bo och växa upp i Skärås
Läs om Ingegerds och alla dråpliga episoder.
Hennes spännande berättelser finner du under gårdar 15 och 22.
Bjuråkers släktbok
Sifferhänvisningar är hämtade ur ”Bjuråker, Delsbo och Norrbo släktregister”.
Flygfoton.
Från www.flygfotohistora.se Bjuråker serie 1841 Skärås – Frisbo.
Skäråssjön
Bjuråkers största sjö är Skäråssjön. Den är ungefär 400 hektar stor. Den kan ibland vara svårfiskad om man inte känner till de rätta fångstplatserna för då kan abborrar, rödingar och gäddor bli riktigt stora. Inplantering av röding från Vättern gjordes redan 1908. Det finns även kräftor i Skäråssjön.
Påsken, 3 april 2015 fick på angling, ynglingen Roger Wikström den här gäddan i Skäråssjön. Vikt 11,5 kg. Det här är den största av flera andra i nästan samma storlek som Roger har fått här i Skäråssjön. En del gäddor har innehållit kräftor inte bara en utan många, viket även förklarar varför en del gäddor har ovanligt god smak och färg. Fotograf var Per-Erik Wängborg, mera känd som ”Pekka”, särbo med Rogers mamma Vera Sallander.
Elektricitet
Ove Sandström tidigare boende i Sundsvall berättar att han var med när det drogs el från Anderbo till Skärås år 1946 eller 1947.
Några år senare blev telefonledningar dragna till Skärås. Under tiden de reste stolpar, drog ledningar och gjorde installationer bodde televerkarna hos Norells. 1950 finns ännu inga abonnenter i Skärås vilket det gör i Nipen, Lennsjö, Lindbo, Frisbo, osv.
Varubuss
I Skärås har det aldrig funnits någon livsmedelsbutik. Här fick man klara det mesta själva.
I en tidningsintervju från 1956 är Edvin Persson hans sammanboende Cecilia Norell, och grannarna Elina Jonsson och Anna Åsberg, mycket oroade för utvecklingen.
De berättar att det bor ett 50-tal personer i byn, 5-6 barn som får åka skolskjuts till Moviken och att sex, sju är arrendatorer. Förtjänsten i skogen var rätt bra men att hålla kor var mindre lönsamt. I vinter har Edvin Persson måst köpa 4-5000 kg hö för 30 öre kilot.
Post får man med mjölkbilen som också tar mot beställning av varor från handelsboden. Bussen har dragits in, men vill man åka till Friggesund eller Delsbo går det bra att åka med mjölkbilen. Men dras mjölkbilen in blir vi alldeles isolerade säger de, fast de har förståelse för att det inte kan vara lönsamt för mejeriet i Delsbo att åka flera mil bara för några liter mjölk.
Nu vet vi hur det gick.
Det var varubussarna som gjorde det möjligt att bo kvar ännu en tid. Nybakat bröd fick man från Mats Glads bageri i Friggesund som gjorde en runda runt Skärås, Lennsjö, Frisbo, varje fredag. Konsumbussen med Olle Persson från Delsbo kom på torsdagar och köttbilen kom på lördagar.
Köttbilen med bröderna Jonsson från Västansjö började köra ut varor redan 1934. Då var det pappan Erik Jonsson som körde sedan tog sönerna Tage och Gösta över.
1960 inköptes en ny buss och därmed kunde även sortiment utökas. Men i september 1977 kom varubussen med Gösta Jonsson bakom disken för sista gången. Varubussen bar sig inte längre den gick med förlust.
Helt strandsatta blev man inte. Postverket införde något de kallade för särskild landsbygdsservice. Där ingick bland annat varudistribution.
Det gick i korthet till så att man fick ringa sin handlare eller lämna en beställning till brevbäraren dagen innan. Brevbäraren körde sedan ut varorna mot en mindre avgift, som kunde hållas på en mycket låg nivå tack vare kommunal subvention.
Post
En tid kom posten med mjölkbilen i låsta postväskor. De avlämnades hos Norells och Rönningens där byborna sedan fick hämta sin post. Sedan den 2 november 1959 har posten i Bjuråker delats ut i brevlådor.
Högertrafik 1967
När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor flyttas över till höger sida. I det här området var troligen inga mjölkbryggor i bruk längre.
Post – och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.
2006 kom nästa förändring. Postnumret ersatts med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m.fl. att snabbt hitta rätt.
Soldattorp
I Hälsingland fanns inte fasta soldattorp, utan löneroten anvisade soldaten jord som fick innehas under kontraktets giltighetstid. Om soldaten hade tjänat i minst 20 år, hade han rätt att behålla sitt torp och jorden under sin egen och sin hustrus livstid. De före detta soldattorpen blev i många fall utgångspunkten för omfattande nyodlingar.
Undantag
Att sitta på undantag var ganska vanligt bland äldre folk från bondebefolkningen.
Den som avstått sin egendom kallades för undantagsman och mellan den nye ägaren och undantagsmannen upprättades ett kontrakt som skulle tillförsäkra denne och hustrun en viss mängd specificerade livsmedel, som potatis, spannmål, mjölk, ved etc. liksom rätten att få bo kvar på sitt undantag livet ut. Man försäkrade sig om en pensionsliknande förmån.
Se Brita Abrahamsdotters krav när hon sålde Lars Jons, gård 4. Avtalet är intressant även om det handlar om en uppgörelse så sent som 1911.
Kvinnors efternamn
Förr bar gifta kvinnor sitt eget efternamn. Först 1915 föreskrevs namngemenskap.
Sopor och slaskhögar
1961 beslutade Länsstyrelsen enligt hälsovårdsstadgan att Bjuråkers kommun skulle svara för hämtning av sopor. Efter många turer beslutade kommunalfullmäktige i december 1966 att kontinuerlig soprenhållning skulle införas inom Bjuråkers kommun fr.o.m. den 1 mars 1967.
Kostnader per år: 45:- ( 30 hämtningar x 1:- + 30 x säck 50 öre). + adm. avg. 7:50 kr per år. Summa kostnader per år och säckställ 52:50 kr
Följande regler gällde:
Paketera allt avfall eller använd mindre påsar.
Jord, trädgårdsavfall och tyngre stenar, får ej läggas i säckarna.
Söndrigt glas måste paketeras.
Kvistar, käppar o.d. måste brytas sönder.
Varm aska får inte läggas i säcken och givetvis får icke vätska tömmas i säcken.
Här kan vi se när landsvägen slutade vid Idens, och en del annat.
Som framgår av den här kartbilden går en väg rakt fram i kurvan vid Norells. Vägen går över källsjöbygget fram till Hedvigsfors. Men man kan också komma utefter den vägen till bygdens absolut högsta berg ”Skåpet” 442 meter. Fin utsikt och lätt att komma till.
Hudiksvallsposten den 2 juli 1903
Var låg skjutbanan?
Beskrivna gårdar och platser
1. Sjös
2. Idens
3. Lassas
4. Lars Jons
5. Sporrks
6. Sommarstuga
7. Innervallen
8. Norells
9. Jans
10. Stängningen
11. Sommarstuga
12. Rönningen
13. Åsbergs
14. Skolan
15. Gammel – Lustens
15b. Lustens
16. Guringens
17. Bosättningar som legat mellan Lustens och Dragåsen
18. Dragåsen
19. Uvberget
20. Tomta
21. Lingåsen
22. Järse
23. Abrahams
24. Karmansbo
25. Sylkvarn
26. Vitnäs – Långön i Skäråssjön
27. Långviken
28. Skojarbygget
29. Aggtjärn Den här gården räknats egentligen inte höra till Skärås, men har ingått i det nätverk med vägar och bosättningar som funnits runt Skäråssjön. Det finns en egen artikel om Aggtjärn.
1.Sjö:s, Skärås 202
1:16
Bild från Arkiv Digital år 1970
Flygfoto över Sjö-Jonkes
Sjö-Jonke. Här visar han hur man gör takspån. T h buntar med spån
Ca 1870 – 1898
21L6 Jonas Zachrisson född 8/8 1826 i Delsbo. Soldat nr 83 vid Hälsinge regemente.
Första tiden bor de i N. Långsbo. Därefter på Sumåsvallen där rester efter huset och jordkällaren under huset, fortfarande finns kvar.
Gift första gången med Margta Ersdotter född 14/8 1818 i Högtomt i Delsbo. Hon avled i kolik den 1/9 1879. Änkling och omgift 31/7 1881 med Anna Jonsdotter född 14/9 1817. Hon avled 2/1 1894 (slag)
Sex barn:
Erik Jönsson 26/8 1842 Dräng. Död 3/2 1872
Brita 15/12 1846 Gift med Johan Johansson – Fält i Anderbo
Zacharias 16/9 1849 Uppväxt på Sumåsvallen. Utflyttad till USA.
Karin 17/4 1854 Gift med Fredrik Sundberg – Tjoven kallad. Bosatt på Lingåsen
Jonas 4/9 1856 Soldat Jonsson –Krans. Gift med Maria. Bosatt i Moviken och Anderbo.
Margta 18/2 1861 Blev gift med Per Falk och bosatt på gården
Fadern Jonas Zachrisson avled den 8/11 1908.
Ca 1898 – 1913
21L9 Per Falk född 1/4 1863 i Ål, Kopparberg. Inflyttad 1898. Ingift 29/10 1898 med Margta Sjö född 18/2 1861.
Fyra barn:
Jonas 21/6 1890. Född före äktenskapet. Tog över gården efter föräldrarna.
Gunilla 13/11 1897 Gunda kallad. Gift med Pelle Mattsson. Bosatt i Skålsvedja.
Frida Margareta 2/12 1898 – 5/7 1904
Per Gunnar 19/9 1901 – 11/1 1909
Fadern Per Falk avled 9/2 1913
[stextbox id=”info”]Mordet på Tjov-Ante 1914
Den 19 juli 1914 blev den 27-årige Anders Sundberg eller Tjov-Ante ihjälskjuten utanför Sjöös stuga.
Tidningen skriver att Tjov-Ante var en känd bråkmakare som den här dagen varit i slagsmål med ett pistolbeväpnat gäng som skjutit efter honom och nu uppehöll sig vid Sjös stuga. Tjov-Ante hade gjort klart att nu skulle han hem och hämta bössa och skjuta dom.
En stund senare återvänder han och skjuter nu ett skott mot huset och sedan ett till innan det avlossas ett skott från husets knut och Tjov-Ante störtar dödligt sårad till marken. Han hade träffats av ett 30-tal hagel i ansiktet och på högra kroppens framsida.
Den 55-årige Erik Udd som avlossade det dödande skottet hade smugit sig ut genom husets bakdörr (den finns kvar) och sedan tagit sin tillflykt till Källsjöbygget där han blev infångad och anhållen. Hans kumpaner bröderna Meyer hade även de flytt ut genom nämnda bakdörr när skottlossningen börjat.[/stextbox]
Ca 1913 – 1950-talets slut
Sjö-Jonke var vida känd för sin skicklighet att kola milor. Med 200 kolade milor och kunnig i att anlägga tjärdalar, handklyva takspån och lägga spåntak, var han även på äldre dar en flitigt anlitad person.
Han var också känd för en del äventyrligheter.
Jonas Sjö, Sjö-Jonke kallad, född 21/6 1890. Här bodde han större delen av sitt liv.
Jonas moder Margta Sjö avled 16/11 1926 i en ålder av 65 år. Sjö-Jonke blev nu i akut behov av en hushållerska. En skolkamrat till honom, Anna Åsberg kom nu till undsättning. Även för henne kom en hushållerskeplats hos Sjö-Jonke som en befrielse.
När hon var 28 år blev hon lämnad ensam med fyra barn. Enda platsen för henne och barnen var ålderdomshemmet Pelkens i Lia dit hon sändes för att göra rätt för sig.
Där slet hon ont i nio år innan hon fick möjlighet att flytta till sin hemby, sin mor och den omgivning där hon växte upp.
Ca 1926 – 1958
20A26 Anna Åsberg född 23/9 1888 i Skärås. Make Karl Johan Gröndal Född 28/7 1889 Friggesund. Död här 31/8 1917
Fyra barn:
Einar 3/10 1909 Bagare. Gift 1945 Utflyttad till Hälsingtuna där han sköt sig 1947.
Signe 19/5 1913 Utflyttad till Hudiksvall 1928.
Georg 22/4 1915 Chaufför Gift 1942 med Hilda. Bos. hos Pelle Mattsson i Skålsvedja
Bertil 27/4 1917 Bageri arbetare i Friggesund
Modern Anna Åsberg avled den 6/2 1958
Ca 1926 – 1942
Årtalet när Anna Åsbergs moder flyttade hit till Sjös är inte känd men det torde vara ganska snart efter 1926 .
20A15 Kerstin Åsberg född 1857, änka 1920 efter spelmannen och stoltillverkaren Anders Andersson – Åsberg, Åsbergan – kallad. De bodde i gård 11, som låg framför skolan. Hon avled 28/9 1942.
Efter hennes bortgång revs Åsbergans stuga och dess ytterdörr tog Sjö – Jonke vara på och satta in som en mellandörr på logen där den fortfarande sitter.
Georg Åsberg
GRORG ÅSBERG BERÄTTAR
69 – årige Georg Åsberg Delsbo berättar 1984 om:
Läs om Barndomen på ålderdomshemmet i Lia.
Läs om Skolgången.
Flytten från Skärås
Skogsarbetet
Läs om Åsbergsstolen.
BARNDOMEN
Jag är född den 22 april 1915 i Havra Bjuråker och kom till ålderdomshemmet i Lia vid två års ålder 1917 och vistades där till 1926.
Min far dog när min yngre bror var 14 dagar, och jag var två år gammal. Vi hade en syster som var fyra och en halvbror som var sju år, han fick flytta till mormor i Skärås, så han behövde inte vara på hemmet.
Efter fars död gick mor i gårdarna och arbetade med olika göromål för att få till maten och sådant som behövdes, men vi kunde inte klara oss på hennes lilla inkomst så vi tvingades att flytta till ålderdomshemmet. Det var ett annex där vi barn fick bo, men små barn under ett år fick bo med sina mödrar. I annexet bodde vi ca: 35 barn, och maten intogs gemensamt med åldringarna på hemmet. Jag tyckte det var mycket dålig mat där, men åt man inte upp portionen blev man agad. En dag kunde det vara gröt med skummjölk till frukost. Sedan var det en måltid på eftermiddagen, och det kunde vara sill och potatis. Vi fick aldrig smör på brödet men är man hungrig äter man ändå.
Det var en kvinna som klädde på oss på morgnarna, sedan fick vi gå ut och leka. Mammorna arbetade med olika sysslor på hemmet så det var inte så mycket de umgicks med sina barn. Vår mor arbetade ofta med bakning och brukade sticka till oss en extra brödbit när vi träffades. Vi barn hade inget att åka utan vi fick åka på skorna, när vi hittade en lämplig backe. Leksaker gjorde vi själva. Det kunde vara en kartong som vi klippte kälkar av, satte snöre i och drog efter oss. Det fanns silltunnor på en skräphög och av dem tog jag loss två bräder, satte fast snören på fötterna och använde bräderna som skidor.
I en backe mötte jag rättaren, han tog fast mig och bröt av dom hemgjorda skidorna, sen fick jag följa ner i källare och få en risbastu. Det antogs att jag stulit bräderna.
Vi hade roligt ändå många gånger. Vi barn höll ihop, vi var ju i samma båt. Det sämsta var en kvinna som gav oss sådan hård aga, att vi kissade på oss allihopa, så rädda var vi.
Hon sa till mig:
– Kissar du på dig får du stryk!
Då var jag 10 år. Och stryk fick jag. Vi fick ligga på en vaxduk, det var otäckt.
Det var en sträng uppfostran på den tiden, inte bara på hemmet, och vi hade inget stöd av föräldrarna. Mammorna fick inte lägga sig i vår uppfostran och alla hade inte någon mamma heller. Jag glömmer aldrig barnen jag bodde tillsammans med på hemmet. Mamma talade om senare att de brev hon fick var öppnade och lästa. Och om man ville skicka ett brev, skulle föreståndarinnan läsa det först. Det var väl för att ingen skulle tala om hur det verkligen var där.
SKOLGÅNGEN
Vid sex år började jag skolan. Det var rätt så lång skolväg till skolan i Sörlia. Valfrid Backman var lärare. Vi fick några brödbitar med fett på och en liten flaska med mjölk med till skolan som matsäck. Innan vi gick dit skulle vi äta, och var maten lite sen kom vi sent till skolan, fast vi sprang hela vägen. Då fick vi skäll av läraren.
I skolan var det skillnad på oss från hemmet och de andra barnen. Vi räknades som fattigare och var inte lika fint klädda, och dessutom var vi från hemmet alla klädda i grått tyg.
På vintern gick vi till brinkarna och åkte utför på fötterna, men det var naturligtvis inte tillåtet för det slet på sulorna, så det fick ske i smyg. När snön gått bort fick vi inte ha skor på oss förrän till hösten när frosten kom. Vi fick ”tranhacka” och skadade lätt fötterna.
LIA HEMMET
Hemmet bestod av mangårdsbyggnad, annex med barnavdelning, ladugård med stall, bryggstuga, likbod och vedbod. För gammelhjonen fanns en stor sal, där de kunde sitt och arbeta med vävnad, spinning, stickning o.s.v.
Det fanns en cell för sådana som hade tillfälliga psykiska problem, som gjorde dom farliga för andra boende. Dom som hade grava problem, hamnade på Långholmen i Stockholm.
Det drevs ett jordbruk av hemmet med kor och ca. fem hästar. Hästarna kördes av äldre män. Det var vanligt att det odlades rovor och ärter. En gång hade en granne sett att några av pojkarna gick och plockade ärter och åt. Då blev de straffade, det var tur att man inte var med.
Min mor var religiös och när det kom en ny föreståndarefamilj som också var religiösa, så fick mor det mycket bättre. Hon fick bl.a. följa med på olika bönemöten.
När jag var 5-6 år hade dom korna på ett ställe i Holmberg. Då var vi en par tre stycken, som fick vara där och vakta korna hela dagen, utan att få något att äta.
När man var i sjuårsåldern fick man vara ute på åkrarna och hjälpa till med räfsning och liknande. Man skulle ”göra rätt för sig”. Vedsågning och dra in ved till källarvåningen var en annan syssla.
Rättaren sa en gång till mig:
– Nu får du gå med han som inte är riktig och såga ved.
Och ”han” var vad man brukar säga tokig. Vi hade en såg med träbåge som jag hade svårt att nå omkring med mina små fingrar. Det gick några skär men så nöp bladet fast i veden, då började han att spotta överdrivet. Jag visste att det var ett tecken på att ett utbrott var på väg så jag stack därifrån och han efter och kastade ved mot mig. Jag var snabb och klarade mig undan. Jag och många andra tyckte synd om honom, för han var verkligen illa däran. När han gick ut med slaskhinken, kunde han stå där en kvart och sedan petade han ur minsta avfallsrest så att hinken blev alldeles ren.
En torsdag när det var ärter och pannkaka fick han ett anfall. Fick tag i bordsskivan och tippade allt över ända. Då fick en man fatt i karln och pressade honom mot en vägg, så han blev alldeles blå i ansiktet. Det var otäckt att se. Den som höll honom var förresten gift med en kärring som inte var riktigt normal. Hon kallades ”Dumma”. Hon fick ta emot mycket våld av sin man. Hon gick och lät ”mumumumum”. Mor bodde där gammelhjonen var och jag tyckte därför att det var obehagligt att besöka henne.
Vi barn var rädda för gamla och avvikande. Man riskerade t.ex. att möta ”skomakaren” som gick med två kryckor, i korridoren och då fick man en smäll av en krycka. Vi vågade sällan hälsa på mamma.
Det var mest åldringar, en del mentalt störda, och barn som bodde på hemmet. Folk i medelåldern var i minoritet, det var någon mamma med barn som råkat på obestånd. Det var nog en ovanlig miljö att växa upp i. När jag tänker efter så behandlades ”gammelhjonen” ganska illa. De fick i allmänhet sköta sig själva så gott de kunde. Folk på hemmet fick slita ont på mer än ett vis. Jag minns att det var en som satte sig mot väggen till likboden och sköt sig, jag vet inte vad anledningen var. Vad jag vet var det ingen som rymde från hemmet. Hur skulle man klara sig utan mat och bostad?
Vi som gick i skolan visste att när vi gått och läst fick vi inte bli kvar, utan utackorderades. Då visste vi inte var vi hamnade, det var bara att hoppas att man kom till ett bra ställe med snälla människor. Min syster fick komma till Per Andersson i Friggesund och fick det bra där.
Det kunde hända att någon som bodde avsides eller av annan anledning hade svårt att hitta en kvinna, fick ta en från hemmet som hushållerska. Den tiden var det mycket folk på hemmet.
På sommaren händ det att vi fick gå till Skärås, för att hälsa på mormor. Då gick vi gint över Bricka, Höljorna och Långmyrsjön fram till Ängesholm och sedan över Sumås fram till Skärås. Det var en upplevelse att få komma till mormor, och att vara där ett par tre dagar och få god mat. Det var som att komma till ett annat liv. Tyvärr hade hon inte ekonomiska möjligheter att ta hand om oss någon längre tid. Mormor bodde intill skolan i Skärås.
FLYTTEN TILL SKÄRÅS 1926
Det var en man i Skärås (Sjö-Jonke) som bodde med sin mamma. När hon gick bort, ville han att mamma skulle flytta di som hushållerska, men kommungubbarna ville inte gärna bli av med henne, där hon var till stor nytta. Så småningom gav de med sig, att vi kunde flytta till Skärås. Det var en från Frisbo, som var med i styrelsen, som hjälpte henne. Jag var elva år när vi flyttade. Jag gick sista klassen i skolan i Skärås när jag var tolv år.
SKOGSARBETET
När jag var tretton år var jag på skogsarbete vid Njuparne och bodde i en s.k. flyttkoja. Jag minns fortfarande första trädet jag fällde. Det var efter gamla njupavägen, ner mot byn. Det var en ”sommarfäjstall” (mycket kvistig tall), det var till att rot barka först och kallt var det. Jag höll nog på ett bra tag innan jag fick ner denna tall, jag var ju bara tretton år, och sedan skulle den kvistas. Det var grova kvistar på den typen av tall, och så skulle den barkas, det blev en timmerstock och två massavedbitar av den, jag hade 23 öre för stocken och 9 öre st. för bitarna. Det var lite för allt arbete med den fula tallen. På den tiden skulle man fila verktygen och laga mat själv efter arbetet. Vi var 12-13 man i kojan. Det var en koja av brädflakar som var flyttbar dit arbetet fanns. Den tillverkades i Strömbacka på verkstan av en som hette Kalle Berg.
ÅSBERGSSTOLEN
Apropå snickerier, så har ni kanske hört talas om Åsbergsstolar, det var min morfar Anders Åsberg i Skärås, som gjorde dessa. Han hade 1:25 per stol. Han narade (satte ihop med träplugg) stolarna för han hade väl inte råd med spik.
Han gick ut i skogen och sökte material till dessa sjupinnstolar. De blev mycket populära. Namnet Åsberg kan komma av att han bodde på Dragåsen tidigare.
År 1939 började jag att köra John Berglunds buss. Det var mjölktransporter och skolskjutsar. Sedan flyttade jag till Strömbacka och började köra lastbil och bolagets personbil. Min bror Einar Åsberg, som fick flytta till mormor när han var sju år, hade nu ett bageri i Sanna. Där var jag och arbetade som brödutkörare i fem år. När vi sedan flyttade till Delsbo, körde jag mjölkbil, buss och arbetade i skogen och med jordbruksarbete.
Källa:
Berättelser från förr, Bjuråkers Hembygdsförening
Avskrift: Åke Nätterö
1958-1960–talet
Efter det att Anna Åsberg avlidit 1958 fick Konrad Andersson bo här. Han var sedan gammalt en god vän till Sjö-Jonke. Söndagen den 9 juli 1961 blev Konrad rånad på 1000 kronor och illa misshandlad av en brorson Karl Andersson. Jag blev så häpen att jag inte kom mig för att skrika heller, för då hade Jonke säkert hört mig säger Konrad i en tidningsintervju.
– Ja, om jag haft en aning om vad som hände i västerkammarn, så vet jag inte vad jag hade gjort. Det hade varit fegt att inte ingripa och nog skulle han ha fått känna på, den kanaljen, säger Sjö-Jonke, som är en fridens man, känd i sju kyrksocknar som en särdeles humorist, men säkert inte att leka, med om han blir retad.
Slut citat.
Någon tid därefter blev Jonas Sjö dålig och fick tidvis vistas på sjukhus. För att ha honom under uppsikt fick han bo i Skålsvedja hos Gunda och Pelle Mattsson. Gunda och Sjö-Jonke var syskon. Han avled på Hudiksvalls sjukhus den 19/4 1969.
Nu ägs gården av Lilian Hellgren från Lassas, gård 3, på andra sidan landsvägen.
För vi blicken mot sjön ser vi gårdarna Lassas och Lars-Jons och närmare sjön en sommarstuga.
Innervallen – en fäbodliknande bebyggelse låg till vänster om nämnda gårdar men är idag helt borta.
Till höger efter sjön går landsvägen mot Moviken.
Lägg märke till det öppna landskapet
Karta från 1915. Lägg märke till att man kallade Dragåsen för Norrås och att vägen dit började vid Norells. Det fanns gångstigar runt hela Skäråssjön.
2. Idens
Några hundra meter efter vägen mot Gråsjön och Moviken finns lämningar efter gården Idens. En fråga infinner sig, vilket var först, gården eller Idberget bakom huset?
Under kort tid bodde här Helge Sjögren och kanske var han den siste boende på gården. Det var hans farfars far Pehr Eriksson f 1803 i Aggtjärn som troligtvis byggde huset. Han drunknade på vägen hem från Delsbo, när han körde ner i en broxen (råk) vid Nätterön på norra Dellen den 27 mars 1858, dagen efter det att hans fru Anna avlidit.
Kan Id -Anna ha något med gårdsnamnet att göra eller är det bara en tillfällighet att Anna var dotter till soldat Id i Bricka. Eller var hon kanske en färgstark person eller dog hon möjligen på berget och var hennes död så speciell att hon blivit ihågkommen genom att uppkalla både berget och huset efter henne? Vem vet. Eivor Flyrén f. 1914 hade hört talas om Id – Anna, men mindes inget mer om henne. (Vid den här tiden bar gifta kvinnor sitt eget efternamn. Först 1915 föreskrevs namngemenskap.)
Ca 1830 – 1858
23A2 Pehr Eriksson född 21/8 1803 i Aggtjärn.
Gift 2/5 1830 med Anna Johansdotter född 24/11 1801, dotter till soldat Johan Id i Bricka. Id – Anna kallad.
Fem barn:
Carin 6/10 1831 Gift med Lars Kämpe. Murare bosatt i Kyrkbyn
Erik 19/3 1835 Tog över huset efter föräldrarna
Margareta 1/6 1839 Gift med Pehr Jonsson skomakare o bonde i Ramsjö, Bjuråker.
Anna 4/4 1843 – 20/9 1850 (nervfeber)
Pehr 15/5 1846 Gift med Anna Andersdotter. Arrendator i Västansjö
Den 26/3 1858 avled Id-Anna och dagen efter drunknade maken Pehr Eriksson i Norra Dellen.
Enl. nekrologen drunknade maken i en broxen vid Nätterön på hemväg från Delsbo där varit och inhandlat något inför sin frus begravning.
Ca 1858 – 1900
23A3 Erik Pehrsson – Sjögren född 19/3 1835 här på gården. Gift första gången 24/7 1864 med Brita Ersdotter född 6/12 1825 i Mora, Delsbo. Hon avled i kallbrand 13/11 1876.
Omgift den 11/11 1877 med Marta Larsdotter född 18/3 1835 i V. Hålsjö, Norrbo.
Fyra barn:
Anna Brita 3/9 1865 Utflyttad till Skog socken 1899
Kjerstin 27/10 1866 Gift med skomakare Olof Andersson – Edgren i Delsbo
Pehr 13/8 1870 Utflyttad till Rogsta 1896
Sven Erik 31/1 1883 Gift 1913 med Frida Friberg Bosatt i Moviken
Fadern Erik avled den 4/5 1900 och modern Margta avled den 24/11 1923
Gårdsgrund och spisröse visar att gården var ganska stor. Strax intill finns ännu en gårdsgrund med spisröse, liksom en stensatt brunn. Det finns stensättningar troligen efter ett uthus eller en ladugård liksom grop och väggar efter stor jordkällare.
Ca 1900 – 1932
23 A 6 Sven Erik Sjögren född 31/1 1883, son till Erik Persson-Sjögren i Skärås.
Gift 31/5 1913 med Frida Elisabeth Friberg född 1/5 1891 i Moviken.
De får deras enda barn, sonen Helge föds den 28 nov. 1914 medan de ännu bor här vid Idens i Skärås. När Sjögrens svärfader avlider 1932 flyttar de ner till Tuppens i Moviken där de tar över bostaden och verksamheten efter honom.
Efter Sjögrens blev ingen mer bosatt här. Vad som hände med byggnaderna är okänt
Husgrund och spisröse efter Idens. Viveca står intill spisröset
Bara ett tiotal meter från husgrunden ligger detta stora spisröse där även (hålet i förgrunden) gårdens brunn finns.
En bild på den djupa vattenfyllda brunnen
Det här är vad som återstår av jordkällaren. Alla bilder från våren 2015
Troligen gick det en väg utefter sjön mot Moviken under 1700-talet, men det finns inga spår efter den idag. Den vägen användes för transport av järn mellan Österbo Masugn och smedjan i Strömbacka. Ingen vet bestämt vilken väg järnet har transporterats, men på en karta över Moviken finns en väg som kommer från Gråsjön och ansluter till den gamla vägen mellan Moviken och Strömbacka (före 1847). Anslutningen var vid Kunghagskällan ovanför Moviken, där både hästar och körare kunde få sig en stunds vila. Dessutom visar en äldre karta att det gick en väg öster om Idens över berget ovanför Näverbrotjärn fram till Ängesholm
Vi återvänder till Skärås och gården Lassas. Gården har varit en arrendegård som byggdes 1905. Ladugården byggdes 1917 efter att tidigare varit en lada. I gård 4, Lars Jons bodde familjen Jonas Phersson varifrån sonen Jonas kom och tog över arrendet på den här gården 1914.
Jonas Jonsson var en god skytt. Vid tävlingar i Strömbacka år 1900 sköt han brons, han var då 14 år. Året därpå, 1901 sköt han silver.
3. 1:17 Lassas
Flygfoto 6
Pl. 1573 nu Skärås 11
Flygfoto över Lassas
Bild från Arkiv Digital 1970
Ca 1914 -1958
46A30 Jonas Jonsson född 4/3 1886 i Skärås. Uppväxt i gård 4.
Gift 15/6 1913 med Anna Ruckman född 20/11 1889 i Österbo, Bjuråker.
Fyra barn:
Gotthard 20/9 1914 Gift med Anna Olsson, måg och bonde i Spångmyra
Helga 26/12 1917 Tog över gården efter föräldrarna
Ida 26/5 1924 Gift med Sven Olsson i Hästnäs
Gunnar 16/12 1926 – 12/3 2008 Gift med Frida Storm från Slättjärn.
Fadern Jonas avled den 3/5 1958 och modern Anna avled 19/3 1995
Ca 1949 – 1968
Tel. förr 22074 nu 650 16
26A40 Dottern Helga född 26/12 1917 Gift 25/3 1942 med Ingvar Andersson född 11/3 1919 i Hedvigsfors, där de var bosatta i en egen byggd gård till 1949.
Två barn:
Marie-Ann 19/6 1936 Gift med den år 2006 bortgångne Åke Hägg
Lilian 21/4 1942 Gift Hellgren. Bosatt i Sandviken. Hon äger Sjös hus
1968 flyttade Helga och Ingvar Andersson till Friggesund
Ingvar Andersson avled den 8/6 1999 och hustrun Helga den 19/3 1995.
1970 – talet
Hitflyttade från Frisbo pl.1473, kom Martin Brandt född 12/11 1909 i Forsa (70E2 Forsa). Gift andra gången den 28/6 1969 med Alice född 19/8 1920 i Njurunda.
Sept. 1980 – 1/5 1985
Paret Brant flyttade till Furuberg när de sålde fastigheten till Peter Jonaszon. Peter som är född i Brännkyrka, söder om Stockholm den 9/6 1949 och hans fru Lena hade bott i Björsarv men där brann ladugården brann ner därför köpte de den här fastigheten. Jordbruksmark fick Peter hyra i Frisbo och mjölken från 8 – 9 kor måste han köra ner till Moviken varannan dag. Med en 400 liters mjölktank på en vagn efter traktorn måste han passa mjölkbilen 7.30 på morron. Kom han för sent var det bara att åka hem igen.
1 Maj 1985 avflyttade Peter och Lena och två barn till prästbostället i Norrbobyn.
Fastigheten sålde han till nuvarande ägare Sonja och Lennart Gustavsson 1987.
Sedan 1987 –
Nuvarande ägare Sonja och Lennart Gustavsson köpte gården av Peter Jonaszon 1987. Sonja är född i Jättendal den 25/11 1941 och Lennart är född i Valdermarsvik, Östergötland den 12/7 1941. Ett strävsamt och omtyckt par som alltid har en räckande hand över till den som behöver. Deras travhästar håller landskapet öppet och ger besökare ett positivt intryck. Det är tur att Sonja och Lennart finns här och att klarar både isolering och tuffa vintrar.
Se filmen när Lennart säljer sin gamla grävmaskin.
4. Lars – Jons, Skärås 205
1:8
Vedmyra 1
Flygfoto 9
Gården Lars Jons uppfördes under mitten av 1800-talet. Gården/platsen Vedmyra 1 har mycket gamla anor. Den som gav gården dess namn var Lars Jonsson 1739-1815. Dessförinnan var området i släktens ägo ner till Lars Jonssons, farmors farfar, Jonas Erichsson f 160?. Ev. ännu tidigare.
Pehr Abraham -Syd lämnar föräldrahemmet och tar över eller bygger sig en egen gård vid Rönningen och systern Brita med Make Anders Jonsson-Norling tar över Lars Jons gården. Brita och Anders får dottern Maria som gifter sig med A. O Nordin från Enånger vilken är skollärare i Skärås mellan 1900 -1904. (den kände travkusken Sören Nordins farfar och farmor). De lämnar Skärås 1904 samma år som Marias far avlider. Kvar är modern Brita som vid 80 års ålder 1911 säljer den gamla släktgården till Jonas och Brita Persson i vars släkt gården varit i på 2000- talet. Som brukligt var förbehöll sig Brita olika rättigheter som tex. att få bo kvar livet ut i tre rum i södra mangårdsbyggnaden. Se villkoren hennes i köpebrev
Hon avled 1915.
År 1937 friköps gården och marken från Iggesunds Bruk, av dottern Elina och maken Berg – Erik Jonsson som även hade affär på övervåningen.
KÖPEBREV
Emedan inga arvingar finnas som vilja eller kunna emottaga mitt ägade torp i Skärås, så upplåter och försäljer jag Brita Abrahamsdotter med mina arfvingars samtycke på evärdelig tid ovannämnda torp i Skärås bodland afsöndrat ifrån hemmet Vedmyra 1 i Bjuråkers socken enligt utdrag af lagfartsprotokollet den 19 April 1773.
Till kolaren Jan Persson och hans hustru Brita Jansdotter i samma by, för en oss emellan öferenskommen köpesumma af Tre tusen säger (3000) kronor. Vilken köpesumma skall erläggas vid tillträde den första maj år 1911.
Både jord och åbyggnader, väggfast och murfast, med alla de rättigheter som finns att tillgå ifrån afsöndringsdagen, och åtager sig köparen att från tillträdesdagen ansvara för alla de utskylder som åligger torpet under min återstående livstid skall köparen eller dess rättsinnehavare till mig utgiva följande förmåner.
För det första förbehåller jag mig trädgården och dessutom rättighet att sätta en fjärdedels tunna potatis (enligt gammalt mått) i väl körd och gödslad åker, och emedan trädgården innehåller odlad jord, och jag önskar sätta potatis där, skall det verkställas af åbon såväl jödsling som körning samt vidare 6 famnar hemkörd och upphuggen ved 5 qvarter lång hälften afsågad till järnspisved, på mina rättigheter, samt en liter oskummad mjölk per dag.
Angående de husrum så undantager jag mig 3 rum i södra gafeln af rätta mangårdsbyggnaden samt en kammare i öfre våningen af ladugårdsbyggnaden och rättigheter i härbre och källare.
Sålunda afhandlat intygar på en gång närvarande vittnen.
Bjuråker och Skärås den 5/12 1910
Brita Abrahamsdotter
Olof Nordin
A. O. Nordin, förmyndare för
Gotthard och Isidor
E. J. Nordin
Köpare
Jon Pehrsson
Brita Jonsson
Vittnen
Per Norell
Per Falk
Ovanstående köpesumma är till mig till fullo gulden belägges.
Strömbacka den 2 maj 1911
Enligt fullmakt Anders Olof Nordin Sörhoga Forssa
Vittnen
Tyko Bovallius
Walter Holmdal
Lars- Jons Bild från Arkiv Digital 1970
Flygfoto över gården Lars – Jons
Folksamling vid Lars-Jons
Gården Lars – Jons
1H lll. Erich Jonsson född 16.. Nämns som bonde i Vedmyra i Bjuråker, enl. Jordabok 1629 – 1641. (1641 fanns 1 häst och 6 kor på gården) Hustruns namn okänt.
En son Jonas (Jöns) 164?.
1H lV. Jonas (Jöns) Erichsson född 164? son till bonden E. Jonsson
Sigrid … 165?. Härstamning okänd
Tre barn:
Margta 167?. Okänd vistelseort
Brita 168?. Tog över efter föräldrarna
Sigrid 169?. Gift med Olof Ersson i Björsarv 1, Bjuråker
1H1 Lars Jonsson född 167? troligen i Norrbo. Måg och gift med dottern Brita Jönsdotter född 168?.
Sonen Jonas född 1702 tog över efter föräldrarna
Ca 1737 – 1770
1H2 Sonen Jonas Larsson född 1702 Död 1740. Gift med Anna Olofsdotter född 1706. Härst. okänd. Änka och omgift med 27GVl Lars Hansson född 1708 i Tjärna 2, Bjuråker.
Sju barn:
Margareta Jonsdotter 24/9 1737 Blev gift och kvar på gården
Lars Jonsson 1/2 1739 Tog över efter föräldrarna
Jonas Larsson 14/9 1742 – 5/7 1743
Hans Larsson 31/7 1744 – 31/12 1744
Jonas Larsson 12/4 1746 Gift 1772 med Brita Olsdotter. Nybyggare i Oxåsen.
Karin Larsdotter 4/9 1747 Gift 177. med Jonas Hansson Bonde i Furuberg, sen i Avholm.
Olof Larsson 22/6 1750 – 9/9 1750
Fadern Lars Hansson avled 1776 och modern Anna avled 1775.
Ca 1770 – 1815
1H4 Äldste sonen Lars Jonsson eller Lars Jons född 1/2 1739 tog över när föräldrarna inte orkade längre. Gift med Kerstin Olsdotter född 10/11 1716 i Tjärna, Bjuråker. (Tid. gift o änka 2 ggr) Äktenskapet barnlöst. Död 30/12 1801(slag). Änkling och omgift 5/12 1802 med Brita Mårtensdotter född 28/2 1764 i Vedmyra 2.
Fyra barn:
Kjerstin 21/1 1807 Gift 1828 med Abraham Johansson i Skärås 1. Deras dotter o måg tog över den här gården 1862.
Jonas Mört 180. Soldat vid Hälsinge regemente.
Brita 181.
Karin 181.
Lars Jons avled av ålder den 1/2 1815 och hustrun Brita avled 19/8 1833
Ca 1770 – 1820
1H3 Dottern Margta Jonsdotter född 24/9 1739 här på gården. Som brukligt var tog äldsta sonen över gården. När Margta gifte sig 1770 med Jonas Olofsson född 1743 i Hassela, blev gården troligen utbyggd eller tillbyggd med en flygelbyggnad.
Äktenskapet blev barnlöst och Margta avled den 10/5 1814. Året efter den 8/1 1815 gifte Jonas om sig med (28G3) Brita Jonsdotter född 29/8 1778 i Västansjö. Änka efter kyrkvaktmästare J. Tjärman i Västansjö. Äktenskapet blev barnlöst.
Sedan maken Jonas Olofsson avlidit 21/9 1820, gifte änkan om sig med Hans Eriksson i Västansjö. Hon avled den 16/9 1852
Lars Jons barn barn, Brita Abrahamsdotter med make Anders tog över gården omk. 1862.
Ca 1862 – 1911
29B4 Anders Jansson – Norling född 29/3 1838 i Sniptorp 2. † 21/8 1904
Gift 17/10 1862 med Brita Abrahamsdotter född 25/12 1831 i Skärås 1. † 25/10 1915
Ett barn:
Maria 18/9 1863 Gift 1883 med A. O. Nordin. Bosatt här första tiden.
Hudiksvallsposten den 3 september 1904
Ca 1883 – 1890
29B7 Dottern Maria född 1863. Gift 26/3 1883 med Skollärare Anders Olof Nordin född 8/3 1862 i Enånger. Nordin är lärare i Skärås skola (den kände travkusken Sören Nordins farfar och farmor)
Fyra barn:
Anders Olof 31/5 1883
Maria Katarina 29/7 1885
Ernst Johan 3/3 1887
Lars Gotthard 1890
5H14 (Forsa släktbok) År 1890 flyttade familjen Nordin till Loka 4, Delsbo varifrån de efter ett år flyttar till Finflo i Hälsingtuna där modern Maria avled den 18/9 1899.
Här på gården avled fadern Anders 1904 och är den åldriga modern såg sig tvingad sälja gården 1911 till Jonas och Brita Pehrsson i vars släkt gården varit till 2000- talet. Som brukligt var förbehöll sig Brita olika rättigheter som att bli försörjd med viss årlig kvantitet med ved potatis mjöl etc. liksom att få bo kvar livet ut i tre rum i flygelbyggnaden. Hon avled 1915.
Ca 1911 – 1933
46A14 Jonas Pehrsson född 28/7 1853 i Lindbo.
Gift 25/2 1879 med Brita Jonsdotter född 24/6 1859 i Sylkvarn, Skärås. Nybyggare i Lingåsen innan de flyttade hit 1911.
Elva barn:
Margareta 20/3 1879 Gift med Johannes Rönnqvist. Bosatt i Karmansbo o Sylkvarn.
Alfred Jonsson 2/4 1881 Gift med Vilhelmina. Bosatt vid Rönningen 10
Brita Kristina 3/2 1883 Gift med Olof Olsson Kolare i Lennsjö, sen Bergsjö
Jonas 4/3 1886 Gift med Anna Ruckman Bosatt i gård 3, Lassas
Lars 27/9 1887 – 4/10 1915
Viktor 20/6 1889 Utflyttad till Linsell i Jämtland 1920
Edvard 13/2 1892 Gift 1936 med lärarinnan Anna Fyhr i Skärås skola.
Ida Katarina 13/10 1894 – 31/3 1922
Elina 26/11 1897 Gift och bosatt här på gården
Maria 1/7 1900 Gift med Anders Lif. Bosatt i S. Lia, sen i Strömbacka
Alma 25/2 1903 Gift 1927 med Erik Persson. Bosatt på Born och Strömbacka.
Fadern Jonas avled 2/1 1933 och modern Brita avled 31/10 1927.
Bröllop 12/ 1936 mellan Edvard Jonsson och Anna Fyhr
Tärnor är Ida- och Märta Jonsson
Ca 1936 – 1965
Tel. tidigare 60023
7A11 Dottern Elina född 26/11 1897
Gift 8/6 1924 med Berg-Erik Jonsson född 14/4 1899 i Frisbo. Sitt tillnamn Berg-Erik fick han från föräldrahemmet Berget i Frisbo.
Som nygifta bodde de i Avholm men 1936 tog de över driften av gården och 1937 kunde de även friköpa den från Iggesunds Bruk. En tid hade även Berg – Erik en liten affär på övervåningen. 1965 köpte de en fastighet i Ede i Delsbo.
Elina avled 29/3 1976 och maken Erik avled den 8/12 1981
Tre barn:
Siri 12/8 1922 Gift Svensk, bosatt i Hudiksvall
Märta 6/5 1925 Bosatt i Bollnäs
Irma 11/4 1927 Änka efter konsum – Olle Persson. Bosatt i Delsbo
Ca 1965 – 2005
I fortsättningen kom gården att användas som sommarnöje till de att de sålde den till Wolf Strobel från Frisbo år 2005
År 2008 togs husen över av Tommy och Annelie Nordström bosatta i Moviken. Annelies mor Gerd Sundberg var uppväxt på Lingåsen och bosatt i Moviken. Gerd avled 25/8 2011. Tommy som har stor erfarenhet av travhästars behov och skötsel kommer troligen att trivas som fisken i vattnet, när han nu fått en familj med travhästar som närmaste granne.
Våren 2021 fick huset nya ägare. Thomas Siegfried Artman och Sina Nenhoff.
5. Sporrks.
Mellan sjön och Lars Jons finns en sommarstuga men också lämningar efter bosättningar och en stor kullerstensbyggd jordkällare. Här bodde soldaten nr 111 vid Delsbo kompani Erik Sporrk med hustru Margareta. De gifter sig 1829 och föder dottern Carin 1831. 1868 dör Margareta och Erik gifter om sig 1870 med Brita. Dottern Carin gifter sig 1860 med Olof Pehrsson, Pållas – Olle i Hästnäs. Genom Carins försorg får hennes åldrade makar – mot utbyte av mark,(som fortfarande bär namnet Pållas) flytta till Hästnäs där båda fick sluta sina dagar. Erik Sporrk avled den 27/12 1884 och hustrun den 27/7 1888.
Efter 20 års tjänst fick soldaten i Hälsingland behålla både sitt torp och sin jord.
—14 A 3— Bjuråkers släktbok
(T24) ERIK SPORRK, * 15/12 1806 i Hjulsjö sn, Ör. G. 1829. Änkl. o. omg. 30/11 1870. Soldat nr 111 vid Häls. reg. Torp. Skärås, Bjuråker. † 27/12 1884 (ålder).
2 MARGRETA JACOBSDOTTER, * 15/11 1795, d. t. kol. J. Ersson Norrdala, Bjuråker. † 1/9 1868.
(X6)17N3 BRITA OLSDOTTER, * 30/5 1812, d. t. bonden O. Jonsson i Sunnansjö. 2, Delsbo. Änka e. kyrkvärd O. Pehrsson i Långsbo 1, Delsbo. † 27/7 1888 (ålder).
CARIN * 16/10 1831 5H10
—5 H 10—
6 OLOF PEHRSSON, * 6/4 1828, s. t. bonden P. Olofsson i Västansjö 3, »Pållas». G. 1/11 1860. Bonde i Västansjö 3, sen. bos. i Hästnäs, Bjuråker. † 20/2 1903.
14A3 CARIN ERIKSDOTTER, * 16/10 1831, d. t. sold. E. Sporrk i Skärås, Bjuråker. † 23/11 1917.
PEHR * 3/12 1865. † 9/1 1870
KJERSTIN * 4/5 1871. † 11/8 1876 (scharlakansfeber)
Pållas Olle avled 1903 och Carin, känd som Pållasmora avled den 23 Nov. 1917.
Sporrks jordkällare
6. Skärås 209 Sommarstuga intill Sporrks
1:20
Leif och Lena Persson byggde den här sommarstugan. Leif hade starka känslor för Skärås då hans mor Alma växte upp här på gården Lars-Jons.
År 2005 fick de friköpa marken runt huset. Tyvärr orkade inte Leifs kropp att vara med utan han avled den 28 december 2007.
Våren 2015.
7. Innervallen
Innervallen i Skärås 1906. Bilden tagen av Otto Lagerholm
Innervallen 1906
Innervallen 1906
Innervallen kallades den valliknande bebyggelse som låg här i skogsdungen (hästhagen), mellan nerfarten till Lars Jons och Norells täkter. Där låg två, tre låga hus med fejs och uthus på ömse sidor om landsvägen som då gick rakt igenom området. I hagen finns ännu spår efter denna bebyggelse.
Vid Norells gick den gamla landsvägen rak fram efter den väg som nu går där, för att sedan svänga av mot Dragåsen och passera ovanför den bolagsgården där den fortsatte snett ner mot Uvberget och Lennsjö.
Innervallen, Marget blåser vallfred
8. Norells, Skärås 102
1:12
Pl. 1571
Flygfoto 10
Norells medan gammelgården ännu stod kvar, liksom logen som skymtar bakom den.
Familjen Norell. Per Norell, hans hustru Anna Persdotter, Pers mor Anna Carlsdotter, barnen Edvin och Cecilia
Anna och Per Norell på äldre dar
Norells, där det verkar pågå en totalrenovering
Flygfoto över Norells. Uthusen på andra sidan vägen är nu helt borta
Norells. Bild från Arkiv Digital 1970
Mordet på Döbben 1907
På logen hos Norells var det brukligt med midsommardans varje år.
Så var det också midsommarafton 1907. Folk kom från alla håll. Ungdomar och äldre, alla sjöng och var glada. Ett gäng kom från Lennsjö med den beryktade Döbben i spetsen. Döbben var känd som en suverän huggare och kolare och hade erhållit utmärkelse (en matsked i silver med inskription) för erkänd duglighet. Det berättas att hans senor var som rep.
Hans häst som gått på bete ett stycke från gården hade blivit djupt knivskuren i den vänstra länden och nu skulle den skyldige hittas och straffas.
Snart nog drog det ihop sig till gruff. En dräng på gården hade hämtat en kniv för att som han sa försvara sin bror. Med den högg han nu Döbben djupt i magen. Man insåg genast att han var allvarligt sårad och omedelbart måste under läkarvård i Hudiksvall. I hast plockar man fram en lättsprungen vagn där han blir nerbäddad i halvsittande ställning. Sedan bar det iväg allt vad hästen förmådde och den steniga och spåriga vägen tillät. Turligt nog hann de fram till hamnen i Moviken innan den lövade båten Tamm skulle avgå. Ombord finns ett sällskap med bl. a Natan Söderblom som är ute på en lusttur. Förskrämda ser de den blodige Döbben bäras ombord. Under färden talar Natan Söderblom lugnande och förtröstande med den döende men inget hjälper, livet flyr innan båten når hamnen i Näsviken. Döbben eller Anders Erik Wedmark som var hans rätta namn, blev 42 år. Han efterlämnade fru och 7 barn. Den ångerfulle drängen som utdelade det dödade hugget blev dömd till ett långt fängelsestraff men benådades då han blev svårt sjuk och avled i tuberkulos endast 35 år gammal. Enl. Döbbens dotter Anna Wedmark var det den illa beryktade Tjov-Ante från Lingåsen som hade skurit hästen.
Idag kanske någon tycker att det var långt till lasarettet, men på den här tiden ansågs det tryggt att med båt och järnväg kunna komma till lasarettet på bara en dag.
8. Norells
56S6 Lars Norell född 17/10 1825 i Bergsjö. Soldat nr. 112 vid Delsbo kompani, Hälsinge regemente. Gift 28/10 1864 med Anna Carlsdotter född 2/10 1827 i Sannäs, Delsbo.
En son, Pehr 9/6 1867 Tog över efter föräldrarna.
Fadern Lars avled den 18/6 1910 och hustrun Anna den 15/12 1913.
56S10 Sonen Pehr Norell född 9/6 1867 Gift 6/4 1896 med Anna Persdotter född 10/6 1863 i Sunnansjö, Delsbo.
Tre barn:
Katarina 20/5 1896 Karla kallad, hon drunknade i Skäråssjön den 4/12 1914. Dagen efter den 5/12 1914 drunknade hennes fästman Karl Johan med efternamnet Frans i Långviken.
Cecilia 22/11 1897 Hon tog över gården efter föräldrarna
Edvin 13/12 1902. Utflyttad till Söderbärke 1927. Gift 27/51939 med Greta Elvira f. 19/12 1908. Nu är det deras dotter Inger och barnbarn som äger huset.
Dottern Cecilia född 1897, Cia kallad, avled i Friggesund 22/7 1982. Hennes sambo (35Y2) Edvin Persson född 6/3 1901 i Hålsjö, Norrbo, avled här den 22/4 1967.
Därefter kom huset att ägas av Inger Nyman född Norell den 17/8 1943 i Norberg. Gift 2/12 1961 med Sven Nyman född 8/6 1937 i Finland. Sven avled den 1 juni 2015.
Tre barn:
Carina 26/7 1961
Peter född 15/8 1965
Niklas 11/9 1980.
Sedan feb. 2008 är det dottern Carina, gift 24/11 1989 med Göran Carlsson f. 6/9 1957 i Västanfors, som äger huset. De bor i Västanfors men är i Skärås både vinter och sommar.
Det är oklart vad killen heter som håller hästen. Därefter Pelle Norell, Helga Andersson, Cia och Edvin och Ingvar Andersson.
Strax intill Norells leder vägen ner mot sjön och gården Jans.
9. Jans, Skärås 110
1:18
Pl 1570
Flygfoto 8
Gården Jans uppfördes omkring 1912-13. Ekonomibyggnaderna är av betydligt äldre datum
Jans. Bild från Arkiv Digital 1970
Gården Jans före ombyggnaden. Bilden är ur boken Gods och Gårdar
Gården Jans efter ombyggnaden. Lägg märke till det öppna landskapet och den fina utsikten
Ca 1863 – 1869
13A12 Lars Abrahamsson – Schedin född 3/5 1835 i Skärås 1.
Gift 15/7 1863 med Carin Jonsdotter född 13/8 1841 i Frisbo.
En son. Jonas 24/11 1864
Hela familjen flyttade till Norrbobyn och den här gården togs över av Per Persson- Fridström.
Ca 1869 – 1895
46A11 Pehr Pehrsson – Fridström född 25/2 1842 i Lindbo.
Gift 8/7 1869 med Margareta Jonsdotter född 2/2 1841 i Sylqvarn, Skärås. De flyttade troligen hit som nygifta. Sedan flyttade de till Lindbo och då tog Lars Pehrsson från Karmansbo över gården enligt boken, Gods och Gårdar.
Sju barn:
Brita 17/10 1869 – 19/10 1869
Marget 13/1 1871 – 24/1 1871
Brita 2/1 1872
Pehr 16/10 1873 – 31/10 1874
Jonas 9/12 1875 – 20/12 1875
Gossebarn 4/12 1877 – 4/12 1877
Margareta 20/9 1880 Gift 1904 med Jonas Rönnqvist Utfl. till Ö.Hålsjö
Ca 1895 – 1920
46A12 Lars Pehrsson född 4/3 1845 i Lindbo.
Gift 28/3 1870 med Carin Jonsdotter född 15/1 1844 i Sylqvarn. Enligt uppgift bodde de tidigare både i Karmansbo och på Holmen. Men Iris Olsson berättade att där spökade det både dag och natt så att det inte gick att bo där.
Nio barn:
Petter 19/9 1870 Gift med Brita Olsdotter – Ros. Bosatt i Tormyra
Margta 2/1 1872 Gift med Pehr Johansson i Frisbo
Jonas 18/2 1873 Gift med Anna Svensdotter. 2 av sönerna kom att bli Arr. här
Brita 29/1875 Gift 1900 med Lars Olsson i Karmansbo. Sen bos. i N. Lia
Lars 27/5 1876 Gift med Anna Ros. Bosatt i Aggtjärn
Olof tv. 18/3 1879 Gift 1901 med Orr-Brita i Norrbobyn
Karin tv. 18/3 1879 Gift 1906 med Jonas Olsson Bosatt i Sylkvarn
Elof 23/9 1880 Skräddare Gift 1908 med Karin Eriksdotter Bosatt i Gammelsträng.
Kerstin 22/3 1886 Gift 1904 med Per Gustaf Johansson Utfl. till Bergsjö 1904
Fadern Lars Pehrsson avled 11/10 1921 och modern Carin avled 21/11903
Jonas tog över arrendet efter sin farfar. Efter Jonas tog sedan brodern Olof över.
Ca 1920–1940-talet
46A38 Jonas Larsson, Skärås Jonke kallad, född 16/10 1903 Karmansbo.
Gift 16/6 1929 med Sigrid Hill född 13/5 1908 i Frisbo. Familjen flyttade till faderns gård i Norrhavra 5,2 där fadern avled 1944.
Fjorton barn:
Iris 26/8 1928 Gift med Syl – Arne Olsson Änka 1983. Hon avled 18/10 2005
Bengt 6/5 1930
Torsten 16/4 1933 – 24/12 1992
Yngve 29/7 1936
Stig 19/8 1938
Åke 10/12 1939
Berit 21/2 1943
Jonny1/4 1944
Rodny 30/9 1945
Ove 19/3 1947 – 10/7 1990
Birgitta tv 29/4 1948
Sune tv 29/4 1948 – 12/4 1998
Bror 14/10 1949
Eva 11/10 1952
Skärås Jonke avled i Norrhavra den 20/5 1989 och hustrun Sigrid avled 6/2 1992
40-talet–70-talet
Tel. förr 60022 nu 650 26
46A21 Olof Larsson född 11/9 1910 i Karmansbo.
Gift 14/1 1940 med Maria Ström född, 12/3 1915 i Frisbo. De bodde här till 1970 – talet då de flyttade till Bricka.
Fyra barn:
Tommy 4/11 1935
Rune 13/6 1940
Bengt Olov 9/1 1943
Örjan 9/6 1950
Sedan den här familjen lämnat gården brukades jorden en kortare tid av en person vid namn Lennart Persson.
Därefter bjöd Iggesunds Bruk ut den till försäljning genom anbudsförfarande.
Köpare blev jägmästare Stig Gränge som kommit till Bjuråker från Bergsjö, i slutat av 60-talet.
Stig Gränge född 24/4 1924 i Varberg, Halland. Gift 27/5 1953 med Siri född 25/1 1924 i Gideå, Ångermanland. Hon avled den 19/5 2003.
Två barn:
Mikael född den 8/11 1955 i Helga Trefaldighet i Uppland
Jonas född den 21/6 1959 i Säffle i Värmland
De som tillbringar mest tid vid gården är sonen Jonas med fru Karin Lilje född 12/2 1961 med döttrarna Cecilia född 21/1 1999 och Sofia född 26/11 1996. De bor söder om Stockholm och längtar hela året till sommaren och den här platsen. Här är det rofyllt, avskiljt med utsikt över Skäråssjön och med egen badplats nedanför.
10. Stängningen
På översidan vägen ca 100 meter väster om Dragåsbäcken utefter den väg som förut gick in till täkterna, finns rester efter en gårdsgrund med spisröse. Det är inte känt vilka som har bott här.
Möjligen kan det vara:
Ca 1846 – 1893
26A20 Husman i Skärås Olof Larsson född 9/4 1813 i gård 14.
Gift 1846 med Kjerstin Hansdotter född 13/7 1802 i Vedmyra 2. Äktenskapet blev barnlöst. Olof Larsson avled 3/3 1893 och hustrun Kjerstin avled den 17/11 1891.
Här har det stått ett hus, en av hörnstenarna finns i förgrunden. Kullen under Dellenportalens namn, där finns spismursröset.
Samma plats som ovan. Här sitter Viveca på spisröset. Sommaren 2015
På nedsidan vägen har det funnits åkermark som sträckte sig ända ner mot sjön. Där fanns naturligtvis även lada där höet kunde förvaras fram till vintern. Ladan låg i täktens överkant nära landsvägen. Iggesunds Bruk som ägde marken skänkte den till Bjuråkers Hembygdsförening där den nu är används som hembygdsföreningens snickarverkstad.
Här vid Stängningen har Stängningsbäcken sitt utlopp. Den kommer från Kulltjärn som ligger nedanför berget Skåpet. Skåpet är omgivningens högsta berg, med 441,6 meter, bara 11 meter lägre än Pappelås i Furuberg. Det är inte alls svårt att gå upp till toppen där man verkligen får lön för mödan. Kikare, karta och fika är bra att ha med sig. Det går väg ända fram till berget. Kör vägen mot Källsjöbygget fram till avtagsvägen mot Skåpet. Just vid avtagsvägen svänger även Stängningsbäcken. Där har bäcken varit avstängd med en mätstation som skogshögskolan byggde under slutet av 70 – talet för att mäta vattenflöde och försöksytor.
11. Skärås 128, nybygget Gläntan,
1:21
Den här vackra gläntan ägs av och Berne Henriksson född 13/10 1957 och hans hustru Yvonne född Djäkner 5/3 1957 i Ljusdal. De bor i Delsbo. Bernes far, Birger Henriksson växte upp i Järse, gård 22. Här har de byggt en smakfull sommarstuga i timmer på tomten som går ända ner till Skäråssjön, där de har egen badstrand och båtplats.
Skärås 128. Våren 2015
11b. Dragåsbäcken.
Strax ovanför landsvägsbron har det funnits ett vattenverk. Bandjärn och rester efter hjulstocken ligger fortfarande kvar. Längre upp där bäcken delar sig låg under 1800- talet en större damm.
Dragåsbäcken på 1930-talet
12. Skärås 134 Rönningen
1:19
Rönningens Bild från Arkiv Digital 1970
Rönningen
Potatisupptagning vid Rönningens. Bilden utlånad av Ingegerd Sandstedt.
Den som sköter hästen är Viktor Jonsson
Till vänster står Erik Höglund från Göteborg, därefter syskonen Kalle, Elin och Hilda Broberg, fast Hilda är gift med Erik Höglund från Göteborg.
Ca 1828 – 1872
13A9 Abraham Johansson född 5/2 1803 i Moviken.
Gift 1828 med Kjerstin Larsdotter född 21/1 1807 i Lars Jons, Skärås.
Fyra barn:
Johan 10/3 1829 Gift ned Brita Nilsdotter från Berge 2. Torpare i Slättjärn
Brita 25/12 1831 Gift 1862 med Anders Johansson – Norling. Torpare i Lars Jons.
Lars 5/3 1835 Gift 1863 med Carin Jonsdotter från Frisbo. Bonde i Norrbobyn
Pehr 12/9 1847 Tog över efter föräldrarna
Fadern Abraham Johansson avled 30/5 1884, modern Kjerstin avled 31/3 1894
Ca 1872 – 1902
13A13 Sonen Pehr Arbaham – Syd, Rönnings Pelle kallad, född här 12/9 1847 i Skärås 1. Gift 7/1 1872 med Catarina Margareta Åsberg född 28/7 1847 i Ängesholm.
År 1883 sålde Rönnings Pelle avverkningsrätten på kronohemmanet Änga 11 till Iggesunds Bruk för 4000 kronor. Uppgörelsen avsåg växande skog fram till 1901 och 1903. Kronan valde sedan att överlåta jorden på annan huvudman. Kronan ville stödja järnframställningen i landet, därför upplät man flera av sina kronohemman till intilliggande bruk i det här fallet och Iggesunds Bruk.
Tre barn:
Christina 10/5 1872 – 31/7 1875 (scharlakansfeber)
Christina 16/11 1876 Gift 1898 med Anders Wikström. Utflyttad till Attmar 1904
Wilhelmina 5/10 1879 Tog över efter föräldrarna
Fadern Pehr avled 18/2 1926 och modern Catarina avled den 30/7 1914
Ca 1902-1926
46A29 Alfred Jonsson född 2/4 1881 i Skärås.
Måg och Ingift 4/5 1902 med Wilhelmina Persson, Rönnings – Mina kallad, född 5/10 1879.
Sex barn:
Brita Johanna 21/7 1902 – 8/12 1926 En son, Bertil född 22/4 1926 Fader var Johan Nord.
Augusta 9/9 1904 Gift 1927 med Ivar Berglund. Bosatt i Anderbo
Per Jonas 11/11 1905 – 23/11 1905
Maria Kristina 15/3 1907 – 29/12 1938
Per Elof 5/6 1910 – 12/4 1911
Viktor 6/3 1914 Tog över ansvaret för gården tillsammans med modern
Fadern Alfred avled 28/3 1926 och modern Wilhelmina avled här 30/4 1963
Rönnings-Viktor Jonsson med sin propellerdrivna kälke
Viktor var mycket motorintresserad och byggde en propellerdriven kälke, isjakt och andra tekniska innovationer. För detta blev han uppmärksammad i tidningen Teknik för Alla. Han var även en duktig dragspelare.
Ca 1926–1960-talet
Tel. förr 60025
Sonen Viktor Jonsson född 6/3 1914 tog över arrendet tillsammans med modern. Sedan 1946 sammanbodde han med Elin Thorell, född Broberg den 3/10 1907 i Åmål. Hon kom från Gryttjesbo i Ljusdal och var frånskild sedan 1940.
Hon hade tidigare två barn:
Karin Troell född 11/8 1929 ingift med Bertil Jonsson
Viola Östberg, Vivi kallad, född den 4/5 1941 i Ljusdal. Gift med Göte Löjdström i Hudiksvall.
Båda äktenskapen blev barnrika.
Viktor avled i Kyrkbyn i Bjuråker den 2/2 1987. Hans trolovade Elin avled i Hudiksvall den 24/2 1997.
Efter Viktors frånfälle tog Bertil Jonsson över föräldrahemmet.
Bertil gifte sig 1947 med Karin Torell född den 11/8 1929 i Tallåsen. En tid bodde de i Snasen i Moviken men flyttade därifrån 1957 till det hus i Moviken som sonen Kjell Jonsson har idag
Där bor de till 1964 då de flyttade Friggesund och därefter till Västansjö. Frånskilda 1978. Karin avled i Hudiksvall 17/8 1989. Bertil blev sambo med Birgitta Andersson i Hassela. De fick barnen Jan Hill 11/5 1972 och Tobias Andersson 11/3 1980. Bertil avled i Hassela 8/11 1998
Sju barn:
Tord 4/5 1947 Gift med Edit Engström född 15/4 1948. Fyra barn
Kjell 3/2 1949 Gift o skild med Agneta. Två barn Markus 23/4 1974, Helena 25/9 1978
Margareta 9/12 1950 Gift med Åke Lärka. Tre barn med Sören Bengtsson. Susanne 28/7 1970, Ann-Kristin 10/9 1972, Malin 10/6 1975.
Roland 25/9 1955 G m Ingrid född 24/7 1960. Sex barn. Linda Kristina 25/9 1979, Therese Ingrid 5/3 1981, Sven Hans Mathias 22/5 1984, Viktoria Madelene 14/8 1985, Emelie Katarina 16/9 1988, Johan Viktor Niklas 12/9 1993.
Kerstin 17/3 1962 sambo med Kent Hogeland. Fem barn Karolina 19/6 1984, Josefin 4/6 1987, Angelika 11/5 1989, Henrik 31/7 1994, Daniel 13/7 1997.
Bengt 30/7 1965 Två barn. Sandra 9/3 1989, Linus 1/4 1998
Marie 14/12 1970 Gift med Stefan Skoglund född 22/11 1964. Två barn. Karin 25/9 1996, David 18/10 2003
Bertil började i unga år att arbeta i skogen och vid smedjan i Strömbacka. 1955 tog han busskort och anställdes vid Nyströms Buss i Ängebo. I början av 60-talet övertogs företaget av Wasatrafik, där Bertil arbetade fram till pensioneringen 1987. Hans stora intresse var att spela dragspel och han var även aktiv i flera sång och dragspelsgrupper.
Sedan Bertil avlidit 8/11 1998 är det hans barn från första äktenskapet som innehar fastigheten.
En ung Karin Torell. Bilden ägs av hennes dotter Kerstin Lärka
13. Åsbergstorpet.
Skolan och Åsbergs-torpet
Framför skolan stod spelmannen och stolmakaren Anders Åsbergs soldattorp. Åsbergan kallad. Fadern, Anders Mattson-Åsberg blev 1831 soldat 117 vid Delsbo komp. Han växte upp på Dragåsen, och blev tilldelad eller så byggdes det här soldattorpet åt honom. (Han fick namnet Åsberg efter Dragåsen) Han avled vid 63 års ålder 1867 när sonen Anders -Åsbergan var 18 år. Liksom skomakare och andra kringvandrande hantverkare anlitades Åsbergan när någon behövde ett nytt möblemang. Den kutryggige stoltillverkaren och skicklige spelmannen Anders Åsberg levde mellan 1849 -1920.
Läs mer i artikeln om Åsbergsstolen.
Hans hustru Kjerstin tillbringade sista tiden hos Sjö-Jonke där dottern Anna var hushållerska. Kjerstin Åsberg avled hos Sjöses 1942 i en ålder av 85 år.
Huset revs av Sjö-jonke som också tog hand om alla inventarier. Husets ytterdörr sitter nu inne på logen i Sjö-Jonkes uthus.
Fästmansgåva
I Brättingberg blir ”Åsbergan” förälskad i hemmansägaren Hans Strålins vackra dotter Kjerstin. 1876 friar han genom att förära Kjerstin Hansdotter en brudkista. Om det var kistan som gjorde att hon sa ja, får vi aldrig veta, i vart fall gifter de sig den 20 nov. 1883.
Kistan har funnits bevarad i släkten men är nu borta sedan huset brunnit ned.
Detta är Anders Åsbergs fästmansgåva till Kerstin Hansdotter, som undertecknad hann fota av när den stod undanställd på husvinden hos Roland Åsberg i Västansjö, Bjuråker.
Ca 1837 1867
20A6 Anders Mattsson-Åsberg född 9/11 1804 i Dragåsen. Soldat nr 117 vid Delsbo kompani, Hälsinge regemente.
Gift 1837 med Anna Larsdotter född 29/4 1814 i Västansjö?, Bjuråker
Tre barn:
Mats 16/3 1837 – 7/6 1878 Gift 1875 med Maria Pehrsdotter – Englund. Tre barn.
Anna 9/3 1841 – 8/10 1853
Anders 31/10 1849 Tog över gården efter föräldrarna
Fadern Anders avled 5/12 1867 och modern Anna avled 25/11 1900
Anders Åsberg 1849 – 1920
*Kjerstin Hansdotter – Åsberg 1857 – 1942
Ca 1867 – 1920
20A15 Anders Andersson – Åsberg född 31/10 1849. Anders Åsberg, Åsbergan kallad, blev en känd fiolspelman och välkänd tillverkare av Åsbergsstolen. Död 19/10 1920.
Gift 20/11 1883 med Kjerstin Hansdotter född 22/12 1857 i Brättingberg, Bjuråker.
Fyra barn:
Anders 1/2 1884 – 19/8 1922
Anna 23/9 1888 Förblev ogift 4 barn. Slutade som hushållerska åt Sjö-Jonke
Edla Sigrid 18/8 1891 Gift med Lars Jernkrok, bosatt i Stensgärde i Norrbo. 7 barn.
Edvin 9/3 1901 Jordbruksarbetare bosatt i Kyrkbyn, Bjuråker.
Anna Åsberg med barnen Signe, Bertil (äldst men minst) och Georg
Här ser vi hur de gamla vägarna och gångstigarna gick
14. Skärås 135, Skolhustomten /Skolan
4:1
Skolan Bild från Arkiv Digital 1970
Rönningen (Rönning= uppröjd äga) är ett område som sträcker sig från sjön upp mot Lustens på ömse sidor om Dragåsbäcken. Det är högst troligt att det var just på den här platsen Kolaren Anders Larsson och hans föräldrar bosatte sig.
Kolaren Anders Larsson förde dagligen noggranna anteckningar över viktiga händelser i Skärås och de arbeten han utförde. Han beskriver hur han brukar täkterna vid och kring Rönningen. 1847 skriver han kolarkontrakt med Strömbacka Bruk. (Kontraktet finns återgivet i Bernt Stolts bok ” Dellenbygdens Rike”).
Sannårligt tog han över efter sina föräldrar som båda avled på 1860-talet. 1862 levererade han 70 alnar takspån.1865 levererade han 59 bjälkar. 1860 skriver han att han under 5 år levererat 926 stigar eget kol och tillsammans under 15 år levererat 3.033 stigar kol.
1873 avlider hans 28 årige son i lungsot. Tre år senare avlider hustrun i samma sjukdom. 1880 börjar handstilen i dagboken bli darrig och därefter upphör tyvärr anteckningarna. Han avled 1904. De flesta av de 7 barnen hade då lämnat gården och Skärås. Sönerna Anders Andersson – Hedberg f. 1854 och Olof Andersson f. 1856 flyttar båda till Berge där de gifter sig med systrarna Ingrid och Carin från Pål Ers. Olof blev bonde och fjärdingsman. Vid flytten från Skärås tog han möjligen med sig verktygen från smedjan. Idag finns både verktygen och Olofs smedja från Berge på Forngården i Bjuråker.
Ca 1812 – 1843
26A10 Lars Olofsson född 16/1 1782 i Österbo, Hedvigsfors. Lars Olsson avled 26/10 1868
Gift 2/11 1812 med Christina Nordin 5/9 1791 i Hedvigsfors. Christina avled 24/2 1867
Fyra barn:
Olof 9/4 1813 Gift 1846 Husman i Skärås Var? Möjligen vid Stängningen gård 10.
Brita Elisabeth 27/8 1815 Gift med Jonas Hansson Vedmyra 2
Anders 29/11 1821 Tog över efter föräldrarna
Sara Christina 28/9 1823 – 5/9 1839
Ca 1843 – 1890
26A21 Sonen Anders Larsson född 29/11 1821. Anders Larsson avled 9/12 1904
Gift 1843 med Margta Andersdotter – Hed född 5/12 1820 i Västansjö. Margta avled i lungsot 7/1 1876.
Anders Larsson förde noggranna anteckningar om skördar och allt annat han företog sig men 1880 har handstilen blivit darrig för att därefter upphöra. Därför blir fortsättningen bara en gissning. 1891 flyttades skolan till den här platsen. Då var hans hustru död och barnen utflugna och säkert blev den åldrige fadern förflyttad och omhändertagen. Troligen skulle en noggrann studie av skolhustomten ge belägg för tidigare bebyggelse.
Nio barn:
Lars Hedberg 12/3 1845 – 8/2 1873 (lungsot)
Anna 18/6 1847 Gift 1876 med Pehr Molin Bonde i S. Lia 6
Christina 2/3 1849 Gift 1880 med Jonas Jonsson-Norling Bonde i Frisbo 2
Margareta 2/6 1851 Gift 1875 med Pehr Olsson – Söderberg Bonde i Fredriksfors 1.
Anders 8/7 1854 Gift 1878 med Ingrid Ersdotter. Måg och bonde i Änga 3. Pål Ers
Olof 25/6 1856 Gift 1880 med Carin Ersdotter. Fjärdingsman Änga 3, Berge. Pål Ers.
Pehr 24/6 1858 Gift 1880 med Sigrid Ersdotter Bos. i Lia 13. Utfl. t. Bergsjö 1882
Brita 3/9 1859 Gift 1880 med Johan Wennberg. Utflyttad till Hög 1912
Katarina 8/10 1863 Utflyttad till Tuna 1882
Kartan visar var skolan låg från början. Inom den röda fyrkanten står det skolhustomt
Skolan flyttades till nuvarande plats 1891.
Tidigare låg skolan vid Dragås – sågbacken som ligger på vänster sida vid uppfarten mot Dragåsen. Enl. Anders Larssons dagbok börjar Skärås roteln den 13 juli 1870 upphuggning för skolhus på Dragåssågbacken. I okt 1870 betalas 75 öre och nov. 3 kr som förskottering åt skolan. 1871 förskotteras 3.50 till Margta Norin och 1.50 till Margta Carlström vid skolan i Karmansbo.
Lärarinnan Anna Fyhr född 12/4 1891 i Ljusdal. Gift den 12/1 1936 med Edvard Jonsson från Lassas, gård 3. För Edvard, Lassas –Edvard, som han kallades fanns det inga hinder eller svårigheter som inte kunde övervinnas. Han var initiativtagare och arbetsledare när Skäråsborna fick en riktig väg byggd i mitten av 1930-talet. Under de år han bodde här på skolan byggde han en egen rävfarm, men hans stora intresse var affärer med travhästar. Han var en av initiativtagarna till bildande av Hagmyrens travbana. När skolan lades ner flyttade de till Långmors skola där Hustrun Anna fick sin sista ordinarie tjänst före pensioneringen.
År 1940 drog man in skolan i Skärås och eleverna flyttades över till Strömbacka.
Läs mer om skolan under rubriken skolor.
Ca 1943 – 1949
Efter skolans nerläggning kom den att användas som bostad till Familjen Hellberg.
39A19 Karl Hellberg 20/3 1910 – 18/7 1976. Gift 9/8 1942 med Ellen Axelsson 7/11 1914 – 2007. Ellen var änka efter Hilding Axelsson från Anderbo. Med honom hade hon barnen Lennart född 11/6 1934 och Börje född 27/8 1935.
Först bodde de hos f.d. Lundgrens i Haggatan, Bjuråker för att under våren 1943 flytta hit till skolan i Skärås.
Karl och Ellens gemensamma barn:
Britt född 17/11 1942
Ingrid född 25/12 1943
Maj född 6/2 1948
De bodde här till 1949 då de flyttade till Hedvigsfors.
Därefter bodde fam. Rönnqvist här till de att kommunen beslöt att sälja skolan.
I mitten av 1930-talet flyttade Johan och Karin Berglund till Lingåsen. Johan körde mjölkbil och byggde därför ett garage här nära landsvägen.
Skolan i bakgrunden och garaget efter Johan Berglund till höger. Våren 2015
Ca 1949 – 1965
9F14 Från Sylkvarn inflyttar till skolan Margareta Jonsdotter, änka sedan 1936 efter Johannes Rönnqvist. Hon var född 29/3 1879 i gård 4, Lars Jons.
Tillsammans med henne var även sönerna Holger och Ernst Rönnqvist.
Margareta eller tant Margit som man sa, brukade sitta med en tobaksfläta och röka i en krokig pipa säger de som minns henne.
Ernst Rönnqvist född 8/12 1909 i Långviken gård 27, uppväxte i Sylkvarn gård 25. Han var skogsarbetare och ogift. Härifrån flyttade han till Strömbacka där han avled den 10/1 1970.
Holger född 28/1 1916 Han förblev ungkarl och var tidvis sjuklig Död 20/8 1968
Modern Margareta avled i Friggesund 29/1 1967.
1965 ville kommunen få in anbud på Skärås skola enligt en i HT införd annons.
1965 – 1989
Helga och Tore Söderblom var bosatta i Sundsvall och hade köpt HT och där sett annonsen om skolan. Vid vägskälet i Anderbo stod en till salu skylt som pekade mot Skärås, och väl framme var det grannen Viktor Jonsson som kunde visa och berätta om skolan. Med ett bud på 15 780 kronor blev skolan deras och i juni 1965 var köpet klart.
Helga berättar att i inhägnaden där rävfarmen legat fanns det flera djurkranier som troligen silverrävarna matats med. Det fanns tre dass i anslutningen till vedboden. En dörr med ett hål för läraren, en dörr med två hål för pojkar, och en dörr med två hål flickor.
1969 blev huset invändigt målat och tapetserat.
1976 byggdes ett fristående hus i timmer som ställdes på stenstolpar från det staketet.
Torvald Söderblom, Tore kallad, föddes 13/12 1933 i Torp, i Medelpad. Tora föddes 4/5 1936 i Tyskland. De var bosatta i Sundsvall. De skildes 1982 och 1989 sålde Tore skolan till nuvarande ägare. Tore har nu drabbats av infarkt och minns inte att han har ägt något hus i Skärås. Helga bor i Kungsängen väster om Stockholm. Hon berättar att hon har många fina minnen från Skärås och Bjuråker.
Från 1989 –
Nuvarande ägare sedan 1989 är professorn och författaren Giuliano Pontara född 7/9 1932 i Italien. Hustru Aslög, kurator och lärare född 27/3 1938 i Stockholm.
Tre barn:
Anders född 20/9 1963 Reporter och arbetsledare på Sveriges Radio sedan 1996.
Tobias född 9/3 1968 Musikvetare och forskare med avhandling om våra stora mästare.
Ellen född 13/9 1971 Utbildad sångerska och sångpedagog och är f n Sveriges enda kvinnliga flamencosångerska.
Giuliano säger att de trivs mycket bra i Skärås. Framförallt älskar de lugnet och stillheten i Skärås.
Återvändarträff utanför skolan i Skärås
Fotograf: Bo Silver
Bakre raden
1 Agda Dahlin, gift Lust
2 Jans-Lilly Larsson
3 Bertil Henriksson
4 Eivor Larsson, gift Flyrén
Rad två
5 Karin Sundberg, gift Berglund från Lingåsen
6 Märta Jonsson, född Henriksson från Järse
7 Lars-Jons Siri Jonsson, gift Svensk
Rad tre
8 Birger Henriksson från Järse
9 Lassas-Gunnar Jonsson
10 Ingvar Nordin
11 Lassas – Gottfrid Jonsson
12 Bengt Larsson
13 Dragås-Harald Dahlin
Rad fyra
14 Tyra Rönnqvist gift Idh från Sylkvarn
15 Sigrid Henriksson, gift Nilsson från Järse
16 Rönnings-Bertil Jonsson
Främre raden
17 Bertil Åsberg
18 Verner Eriksson Skålsvedja
19 Elof Larsson från Karmansbo
20 Göta Nordin
21 Iris Larsson, gift Olsson
22 Lars-Jons Irma Jonsson, gift Svensk
23 Anna Nordin, gift Bergström
24 Alice Dahlin, gift Sundberg,
25 Lars-Jons Märta Jonsson
Nummer 7, 22 och 25 är systrar
15. Gammel -Lustens
Omkring 300 meter ovanför skolan ligger Lustens. Här har det legat tre hus i en triangel helt nära varandra.
Gammel-Lustens låg omkring 40 meter från nuvarande gård i riktning mot jordkällaren. Där gården har stått finns nu en avloppsbrunn, men grundstenar, trasiga tegelstenar och rester efter husets spismur vittnar om var huset har stått. Husets lagårdslänga med fäjs, stall, svinstia, dass och uthus låg på nuvarande gårdsplan, vilket förklarar den stora mängd nässlor och liknande som växer där träckgropen har varit.
Ingegerd Sandstedt berättar:
Min far Erik Nordin träffade Anna Lust i unga år i Bergsjö där min far var född och bodde. Så småningom skulle Evert komma till världen. Av olika anledningar kom Anna och Erik ifrån varandra och Anna åkte hem hit till Skärås där hon födde Evert. När Evert var 4-5 år hittade de varandra igen och hamnade i Njurunda, Ullberg. Pappa jobbade på fabrik i Sundsvall, i närheten av hemmanet där mina farföräldrar bodde. Mina halvsystrar Göta och Anna föddes där. När Anna var tre år flyttade de till Skärås och bodde då i gammelstuga med ”gammel-moffar” som de sa. Det är nu som pappa byggde hus och uthus. Min farfar Jon Erik Nordin född 1858, var där och hjälpte till att bygga källaren.
Ca 1906 – 1946
10D13 Olof Lust född 10/12 1863 i Rossla i Delsbo.
Gift 6/5 1906 med Sigrid Karin Åström född 2/8 1874 i Frisbo. Hon avled 26/5 1928. Som hushållerska kom
56J6 Hulda Margareta Holm född 6/9 1889 i Berge, Bjuråker. (Tid. g. o. frånskild.)
Barn:
Klara Kristina 12/8 1895 Utflyttad till Hassela 1916
Anna 28/8 1896 i Graninge, Ångermanland. Gift 1921 med Erik Nordin från Bergsjö.
Signe Margareta 18/6 1899 Utflyttad till Hassela 1916
Johan 16/9 1906 Han tog över arrendet här på den nybyggda gården.
Ester 12/7 1911 Utflyttad till Torps socken 1932. Gift Molin 1940
Edvin Folke 4/7 1919 (styvson) Utflyttad till Forsa 1930
Fadern Olof Lust avled 12/1 1946 sedan bodde sonen Johan med familj här en tid, därefter revs huset.
Ca 1930 – 1932
Efter ett eller två år kunde de flytta in i det nybyggda huset
10D29 Erik Nordin född 18/9 1896 i Bergsjö.
Gift 22/4 1921 med Anna Lust 28/8 1896 från den här gården. Hon avled 22/3 1941 Senare gifte Erik om sig med Edit Strandberg från Ljusdal.
Fyra barn:
Evert 20/4 1916. Han föddes här. Han tog sedan över efter pappan
Göta 25/3 1923 Gift 1943 med Edvin Bergström från Ytterhavra. Bosatt i Norrhavra.
Anna 25/8 1927 Hon flyttade med lärarinnan Anna Fyhr till Långmor 1940. Gift 1946 med Olle Bergström från Ytterhavra. Bosatt i Friggesund
Ingvar 25/12 1931 Gift 1954 med Ingrid Bergström från Ytterhavra, där det bosatte sig. Ingrid avled i dec. 1986. Ingvar blev senare sambo med Ulla Andersson. Han avled den 13/6 2005
Ca 1948–1948
Inflyttade till gammelgården från Järse, gård 22 där de bott sedan 1945
10D30 Sonen Johan Lust född 16/9 1906.
Gift 7/6 1942 med Agda Dahlin född 22/6 1912 i Sågtäkten, Rogsta. Dotter till Jonas och Signe Dahlin. Hennes familj flyttade till Dragåsen när hon var liten.
Fyra barn:
Börje 4/2 1942 – 24/7 1994
Inger 20/9 1943
Bengt 10/2 1945
Sivert 7/6 1947
15b. Lustens, Skärås 143
1:7
Flygfoto 14
Tel. 650 18
Guringens, gammel-Lustens och det hus vi idag kallar för Lustens.
Lustens Bild från Arkiv Digital 1970
Huset Lustens byggdes av Erik Nordin
Hildur och Bernard Karlsson, och Hildurs mor Katarina Högberg
När Erik Nordin kom till gammelgården 1930, byggde han en ny ladugård och ett nytt hus, det vi idag kallar för Lustens. När nya ladugården var byggd revs den gamla som låg mitt på nuvarande gårdsplan.
Ingegerd Sandstedt var ett år när hon och hennes mor kom till den här gården. Genom hennes goda minne, egen släktforskning och hennes pappas enastående berättarförmåga får vi vet hur det var att bo i Skärås på 40 – och 50- talet.
Ingegerd berättar:
När pappa blev änkeman 1941 övertog sonen Evert jordbruket och bodde med sin familj nertill i huset medan pappa och min andra halvbror Ingvar som var blott nio år när hans mamma gick bort bodde upptill där det fanns ett rum med vedspis. Det var alltså i detta rum mamma och jag hamnade vid ankomsten våren 1947 och bodde så i ungefär ett år.
Sommaren blev nederbördsfattig och het och gräset blev alldeles torrt och rött.
Ljuset i Åsbergstorpet.
Pappa hade varit iväg någonstans, vart är utanför min kännedom, och kom nu cyklande hemöver. Det var en mörk höstkväll och det fanns ingen elektricitet i byn men pappa kände väl till vägen så det var inga problem att hitta. När han närmade sig Åsbergs stuga så såg han att ett ljus brann och fladdrade lite i fönstret. Han blev förvånad ty ingen bodde i stugan då. Gammel-Åsberg som folk sa, var död och hustrun bodde troligen hos Sjöses, och stugan stod som sagt tom. Ju närmare pappa kom stugan desto svagare blev lågan. När han var precis intill och steg av cykeln slocknade ljuset. Mycket fundersam steg han åter upp på cykeln och trampade vidare hem till Lustens.
Besök av Kniven
Det var sommar och höslåtter och pappa och hans svärfar, Lust-Olle var ute och höll på med höet när de fick syn på någon som närmade sig. Det visade sig vara Kniven.. Han och Lust-Olle kände varandra sedan tidigare, innan Kniven kom på kant med rättvisan, och nu kom han för att hälsa på. Pappa sa, att när hans svärfar såg vem det var som kom på besök, blev han alldeles vit i ansiktet. Kniven hade ju inte det bästa rykte. Men det var ingen fara. Pappa mindes Kniven som en trevlig person som bara just, ville hälsa på.
Anm.
Kniven, eller Pehr Mathias Johansson – Kniv född 1854 i Lindbo. Dömd till livstids fängelse för 3 mord. Frigiven 1917 efter 25 år på Långholmen. Han avled 1921.
Vintern 1941
. Året var 1941, månaden mars. Pappas fru Anna, hade varit till Frisbo och handlat. Hon gick sjövägen, isen låg fortfarande tjock. På hemväg till Skärås trampade hon med ena foten i en vak. Kanske hade någon huggit upp ett hål för att pimpla. Hennes fot blev genomblöt, det var full vinter och smällkallt. Hon gick in till tant Margit i Sylkvarn som hon passerade för att värma sig. När tant Margit fick klart för sig vad som hänt blev hon förskräckt och erbjöd Anna torra strumpor. ”Sådär, blöt och kall, kan du inte gå ända hem till Lustens” sa hon men Anna avböjde och gick alltså hem i blöta strumpor. Det stod inte länge på förrän hon blev ordentligt sjuk och doktor Bergström kom (kanske blev han hämtad och skjutsad tillbaka av pappa) som konstaterade att Anna hade lunginflammation. Hon fick medicin som inte hjälpte, hon blev allt sämre. Pappa sa att hon satt vid spisen för att värma sig, hon frös och skakade. Till sist bar han henne i säng. Så kom dagen när han såg sig tvungen att igen hämta doktor Bergström. Det var, den här dagen, vinterns värsta snöoväder. Snön föll så tätt att det inte gick att se någonting överhuvudtaget. Han körde på känn och minne till Johannesberg där läkaren fanns. En stark och duktig häst bidrog till stor del. När doktor Bergström tagit plats i släden påbörjades färden mot Skärås i detta obeskrivliga snöoväder. Hästen gjorde sitt utan större insats från pappa, det var som att den förstod att nu skulle de tillbaka hem. När de körde in genom grinden så avled Anna. Doktorn kunde bara konstatera att döden hade inträffat. Hon hade medicinen, i tablettform som hon fått innan pappa gav sig av, kvar på tungan. Hon var väl för svag för att svälja. Detta ägde rum den 22:a mars 1941.
Flytten.
Pappa och Ingvar hade varit med ett flyttlass till Järse, fordonet, ”skarspvagn” efter häst. De hade lassat lite fel och på vägen dit ”åkte” något på lasset fram och träffade hästen där bak som blev rädd och satte i sken. Innan pappa fick stopp på hästen hann en hel del av bohaget åka av och gå sönder. Bl. a mammas kära symaskin som hon fått efter mormor. Mamma satt på yttertrappan eller bron som man sa, när pappa och Ingvar kom tillbaka och berättade vad som hänt. Då brast mamma i gråt.
Ca 1932 – 1948
Både huset och ladugården byggdes av Erik Nordin medan han bodde i gammel-Lustens.
10D29 Erik Nordin född 18/9 1896 i Bergsjö. Hans far Jon Erik Nordin född 1858 i Gnarp, mor Anna Brita Sundell född 1875 i Bergsjö.
Gift 22/4 1921 med Anna Lust 28/8 1896 uppväxt i gammel-Lustens, gården bredvid. Hon avled 22/3 1941.
1947 kom från Ljusdal Edith Strandberg född 27/8 1907 i Ljusdal med dottern Ingegerd född 29/3 1946 i Ljusdal.
Edith och Erik gifte sig 28/6 1947. De flyttade härifrån till Järse, gård 22, på våren 1948.
Barn:
Evert 20/4 1916. Han tog överarrendet efter sin far 1941
Göta 25/3 1923 Gift 1943 med Edvin Bergström från Ytterhavra. Bosatt i Norrhavra.
Anna 25/8 1927 flyttade med lärarinnan Anna Fyhr till Långmor 1940. Gift 1946 med Olle Bergström från Ytterhavra. Bosatt i Friggesund
Ingvar 25/12 1931 Gift 1954 med Ingrid Bergström från Ytterhavra, där det bosatte sig. Ingrid avled i dec. 1986. Ingvar blev senare sambo med Ulla Andersson. Han avled den 13/6 2005
Ingegerd född 29/3 1946 i Ljusdal. Gift med Bo Sandstedt, bosatta i Norsborg
Ca 1941 – 1948
10D29 Sonen Evert Nordin född 20/4 1916.
Gift 7/3 1942 med Anna Backström född 5/5 1917 i N. Lia.
Barn:
Uno Henrik 9/12 1936 – 30/3 1937
Siv 9/4 1938 Gift Schavon sen Larsson. Bosatt i Hudiksvall
Evert Nordin flyttade härifrån till Sörgimma 1948. I mitten av 60-talet köpte Evert ett hus i Sanna, Hudiksvall. Evert Nordin avled den 1/6 1997
Ca 1948 –1955
Inflyttade från gammelgården där de bott sedan 1948
10D30 Johan Lust född 16/9 1906.
Gift 7/6 1942 med Agda Dahlin född 22/6 1912 i Sågtäkten, Rogsta. Dotter till Jonas och Signe Dahlin. Hennes familj flyttade till Dragåsen när hon var liten.
Sex barn:
Börje 4/2 1942 – 24/7 1994
Inger 20/9 1943
Bengt 10/2 1945
Sivert 7/6 1947
Alf 21/9 1950
Leif 12/12 1951
Den 12 februari 1953 avled Johan Lust. 1955 flyttade Agda och barnen till Tjärna i Bjuråker. Agda avled den 14/1 2004.
År 1957 köpte Bernard och Hildur Karlsson huset av fam. Lust. De bodde i Skålsvedja sedan 1938 och dessförinnan på Oxåsen i Furuberg.
24C8 Bernhard Karlsson född 18/11 1885 från Furuberg.
Gift 8/5 1921 med Hildur Högberg född 20/7 1889.
När de kom till Skålsvedja tog de sig an en fosterson, Alf Norin. Alf föddes 25 augusti 1938 och avled den 1 mars 2012. De hämtade honom på BB då han var då nio dagar gammal, berättade han själv.
Tre barn:
Nils 11/4 1912 – 23/6 1927
Karin 26/9 1921. Gift Eriksson. Fyra barn. Elisabet, Christer, Wivi-ann, och Leif.
Anna 20/4 1923 Hon bodde aldrig i Skålsvedja. Hon flyttade till Hudiksvall där hon blev gift Ström. Tre barn. Jan, Bo och Eva. Omgift Sivert. Änka 1987 Död 7/12 1988
Lyssna på intervju med Hildur och Bernard Karlsson.
Bernard och Hildur bodde här till 1960-talets mitt, då de flyttar till Hedvigsfors för att sedan flytta till Friggesund där båda fick sluta sina dagar.
Bernard avled den 12/9 1973 och Hildur den 1/10 1976. Efter deras död kom deras fostersonen Alf Norin att äga huset. Efter Alfs död är det nu hans dotter Ann Norin som ägar till fastigheten.
22Y27 Alf Norin född 25/8 1938. Gift med Siv född 15/8 1941 i Ljusdal
Barn, Ulf Sven Anders född 9/3 1969 och Ann född 16/6 1972 med två döttrar.
16. Guringens.
Flygfoto från mitten av 50-talet visar både Lustens och Gurinens båda byggnader
Omkring 70 – 80 meter sydväst om Lustens finns gårdsgrunden efter Guringens.
Ca 1871 – 1926
24A23 Erik Andersson- Fridström född 23/8 1844 i Lingåsen. Han kallades för Guringen berättade Karin Berglund från Lingåsen. Erik Fridström frös ihjäl den 6/3 1926
Gift 14/5 1871 med Carolina Christina Johansdotter född 14/7 1843 från Njuparne. Död 16/1 1926
Tio barn:
Brita Christina 1/10 1864 Utflyttad till Bergsjö
Anders 26/5 1870 Gift med Anna Christina Sundberg från Norrdala. Bos. i Furuberg
Erik 28/8 1871 – 9/11 1871
Sven Erik 17/2 1873 Gift 1906 med Klara Agneta Gulich. Bosatt i södra Sniptjärn
Carl Johan 28/10 1874 – 15/11 1874
Johan 8/3 1877 Gift 1902 med Anna Elina Norman Bosatt i Våtmor
Pehr Alfred 7/9 1878 Gift 1906 med Josefina Katarina Sundberg. Bosatt i Lennsjö
Ester Thekla Katarina 16/9 1880 Utflyttad till Bergsjö 1896
Anna Vilhelmina 2/5 1884 Gift 1906 med Stormyr – Lars Eriksson. Bosatt i Dragåsen
Karl August 19/8 1885 – 29/8 1885
Dottern Anna Vilhelmina fick sonen Ivar den 14/3 1902, med Olof Glad från Lindbo. Möjligen bodde hon här hemma då eller växte Ivar upp hos morföräldrarna. Han kom resten av livet att kallas för Gur – Ivar. 1939 tog han och Hanna Jonsson över arrendet i Ängesholm efter Hannas föräldrar.
Det här är den raserade jordkällaren vid Guringens, april 2020.
17. Hus som legat mellan Lustens och Dragåsen
Under 1700 och 1800 –talet bodde det flera familjer här. Troligen kan några ha bott i de hus vi kallar för Guringens och Gammel -Lustens, möjligen även i det hus som låg vid Stängningen.
Området har troligen varit en bra plats att bo på. Under 1800-talet fanns här en stor damm med linskäkt som låg där Dragåsbäcken delar sig. Likaså visar kartor att här fanns en större kringbyggd gård som möjligen ägdes av 41E4 Olof Andersson. Han fick Hushållningssällskapets belöning för odlingsflit 1846. Det var genom sitt sätt att odla och väva lin som han fick priset. Åren mellan 1830 -1832 sålde han 744 alnar buldanväv. Under vinterhalvåret var han även en duktig kolare. Mellan 1825 -1841 med undantag för ett år, kolade han i genomsnitt för drygt 100 riksdaler årligen.
1833 kolade han 183 stigar kol som inbringade drygt 229 riksdaler.
Troligen bodde även mästersmeden här.
Ca 1760 – 1806?
54H1 Anders Andersson – Ståhlneberg. Mästersmed född 1725 inflyttad omkr. år 1760 från Svärdsjö socken, i Koppparberg
Hustru Margareta Pehsdotter född 1724 i Svärdsjö
Fyra barn:
Brita 1752
Margta 12/10 1754 Gift med Gabriel Gabrielsson Bos. i Norrgimma, sen i Bondebo
Pehr 2/11 1756
Anders 25/3 1759
Det finns inga fler uppgifter om den här familjen. Möjligen tog fam. Olof Andersson – Lillberg över fastigheten.
Ca 1806 – 1852
41E4 Olof Andersson född 28/4 1780. Son till A. Lillberg i Vedmyra.
Gift 1806 med Kjerstin Pehrsson född 15/5 1780 i Norrbobyn. Olofs bedrifter och utmärkelser finns beskrivna här ovan.
Sex barn:
Anders 16/6 1808 Torpare i Skärås sen i Våtmor
Brita 4/3 1812 Avled i barnsäng 1/1 1839. Dottern Brita överlevde
Olof 13/6 1814 Gift med Barbro Winlund. Visit i N. Amerika 1866-1869. Bos. i Delsbo
Sigrid 10/8 1818 Gift 1840 med Husman Anders Andersson i Skärås
Jonas 25/5 1821 Bodde troligen kvar här.
Kjerstin 10/2 1824 Gift 1852 med Anders Ersson i Berge 3 ”Erkas”
Fadern Olof avled den 27/2 1852 Modern omgift och utflyttad till Norrbobyn
Ca 1848 – 1855
41E8 Sonen Jonas Olofsson – Lillberg född här den 25/5 1821
Gift 1848 med Brita Pehrsdotter – Majström född 3/11 1820 i Gnarp. Nu kom huset att kallas för Lillbergs
Fyra barn:
Helena 7/2 1847 (styvdotter) Gift med Jonas Finnström. Emigr. t. N. Amerika 1893
Cherstin 19/2 1849 – 13/3 1849
Olof 9/8 1851 Emigr. t. N. Amerika 1879
Cherstin 22/7 1854 Gift 1882 med Pehr Pehrsson-Tapper i Långede i Delsbo
Fadern Jonas avled i lungsot den 27/3 1855. Hustrun flyttade och gifte om sig 1857
med Olof Eriksson. Bonde i Sörväna i Delsbo.
Ca 1857 – 1884
30E1 Husman i Skärås. Jonas Pehrsson – Majström född 29/9 1831 i Gnarp.
Gift 14/7 1857 med Brita Nilsdotter född 20/3 1830 i gård 22, Järse.
Ett barn: Pehr 20/5 1858 – 21/2 1859 Modern död i barnsbörd den 6/12 1858.
Jonas änkling och omgift den 8/6 1864 med Brita Christina Olsdotter född 11/9 1838 i Skärås.
Barn:
Nils Magnusson 6/11 1852 Styvson Död 16/7 1873 (hjärtförlamning)
Olof 13/8 1864
Brita Helena 12/4 1867 Gift 1887 med Olof Andersson – Wedin. Banvakt i Krusänga
Per 5/3 1872
Jonas 13/4 1877
Fadern Jonas avled den 30/10 1882. Modern och barnen flyttade till Forsa 1884
18. Norråsen / Dragåsen.
2:2
Här på Dragåsen har det bott fler familjer samtidigt vilket tyder på att det fanns två hus här eller möjligen ett parhus. Nedan nämnda personer (ej gårdsnamn) står alla som boende i Dragås enligt släktboken.
I början av 1900 – talet byggde Strömbacka Bruk ett antal stora bolagsgårdar på platser man ansåg hade framtiden för sig. Hade tidigare boende trivts på platsen och marken givit bra avkastning då satsade man helhjärtat. Man var övertygad om att jordbruket hörde framtiden till.
Mindre arrendeställen med dåliga vägförbindelser, stora avstånd till affärer och skolor, förblev arrendeställen utan större nyinvesteringar.
Men var situationen den motsatta, satte bolaget in alla sina resurser.
De gamla husen revs. De var troligen både kalla och dragiga, förmodligen också byggda på den tid då det bara fanns öppna eldstäder. (hit kom järnspisen omkring 1870 – 1880-talet)
Bolagets gårdar byggdes med stora kök och moderna spisar. Rummen fick kakelugnar eller spisar vilket gjorde att arrendegårdarna blev eftertraktade att bo i.
De som fick tag på en arrendeplats lämnade inte en sådan utan vidare. En arrendeplats innebar att man satte sig vid dukat bord. Man fick tillgång till bra jordbruksmark med lador och logar på platser där sådana behövdes. Ibland även sommarfejs, en bra jordkällare, ladugård med plats för flera kor, häst, grisar, loge för körredskap, vedbod, och en stor modern bostad som blev moderniserad allt efter tidens utveckling.
Michels
2Y12 Michael Holmstrand född 19/10 1800 i Hålsjö. Soldat nr 126 vid Delsbo kompani, Hälsinge regemente.
Gift 14/4 1822 med Anna Larsdotter född 3/11 1798 i Änga 16, Bjuråker.
Fyra barn:
Jacob 10/7 1822 Gift 1850 måg och bonde i Ängebo1. Hustru Carin Larsdotter
Lars 26/7 1826 Gift 1861 med Christina Sundfors Torpare i Norrberg, Bjuråker
Pehr 10/2 1833 Gift 1857 måg o bonde i Tjärna 7 o 8. Hustru. Brita Andersdotter.
Brita 21/8 1835 Gift 1864 med Pehr Påhlsson – Strid. Utfl. t. Bergsjö 1886
Fadern Michel avled 24/3 1873. Hustrun Anna avled 21/2 1859 i kräfta.
Carlströms
Ca 1825 – 1865
21E6 Carl Fredrik Carlström född 1796 i Sundsvall bosatt här på Dragåsen. Soldat nr. 117 vid Delsbo kompani. Häls. Reg.
Gift med Carin Johansdotter född 30/11 1806 i Mon 1, Västansjö.
Elva Barn:
Carl Johan 14/12 1826 Soldat – Lif Gift 1882 med Anna Andersdotter Bosatt i N. Lia
Maja Christina 1/2 1828 – 10/5 1828
Carin Margareta 3/8 1829 – 20/11 1829
Johan Erik 20/1 1831 Utflyttad till Ragunda, Jämtland 1858
Carin 12/2 1834 – 5/5 1834
Carin 13/8 1835 – 16/1 1858
Elisabet Margareta 20/11 1836 Ogift Fyra barn. Utflyttad till Forsa 1911
Magnus 12/8 1842 Gift 1867 Pråmstyrare Bosatt i Högmyra, Moviken
Jonas 22/6 1845 Soldat. Gift 1867 med Anna Brant Bosatt i Frisbo Emigr. N. Amerika
Nils 3/4 1849 – 5/5 1849
Nils Olof Werner 16/6 1854 Emigr. t. N. Amerika 1879
Fadern Carl Fredrik avled i fristula urina den 1/4 1865. Modern Carin avled 20/1 1882
Mattsas
Ca 1802 – 1831
20A4 Mats Andersson född 1/1 1782 i Norrgimma. Bosatt här på Dragåsen.
Gift 1802 med Brita Pehrsdotter – Åkerberg född 20/9 1777 i Östanå, Ilsbo.
Det hävdas att det var Mats Andersson som gjorde modellen till Åsbergsstolen 1831.
Sju Barn:
Pehr 7/12 1802 Tog över efter föräldrarna
Anders 9/11 1804 soldat med eget torp, gård 13, vid Rönningen
Erik 4/4 1807 Skomakare Gift 1833 med Anna Larsdotter från Frisbo. Utfl. t. Bergsjö
Margta 12/12 1809 Gift 18 35 med Anders Larsson från Frisbo. Utfl. t. Attmar 1836
Maths 16/4 1814 Gift 1835 m Margareta Andersdotter – Pihl. Nybyggare i Ängesholm
Jonas Åström13/4 1817 Soldat nr 111 vid Delsbo komp. Död 6/12 1839
Chjerstin 22/8 1821 G. 1851 m. Pehr Johan-Forslin fr Karmansbo. Bruksarb. i Österbo
Fadern Mats Andersson avled efter en längre tids sjukdom den 18/10 1850. Hustrun Brita avled 12/1 1841
Ca 1831 – 1874
20A5 Äldste sonen Pehr Mattsson född här 7/12 1802
Gift 7/10 1831 med Margta Eriksdotter född 6/6 1812 i Lia, Bjuråker.
Sju barn:
Brita 12/3 1833 Gift 1862 med Johan Mattsson – Stolt. Bosatt i Frisbo
Margta 13/4 1836 Gift 1858 med Johan Johansson Bos. i Frisbo, sen i Sniptorp
Mattias 22/12 1838 Gift 1861 med Anna Matsdotter. Utflyttad till Bergsjö 1863
Kjerstin 21/5 1842 Gift 1864 Torpare i Dragåsen
Erik 7/4 1845 Tog över efter föräldrarna
Pehr 20/3 1849 Gift 1872 Bosatt i Dragåsen
Anders 29/8 1852 Gift 1879 med Margta Pehrsdotter Arb. i Moräng
Fadern Pehr avled 20/12 1882 och modern Margta avled 8/9 1871
Ca 1874 –1890-talet
Under slutet av 1890-talet rev bolaget det här huset eller husen för att ge plats för en modernare fastighet.
20A11 Äldste sonen Erik Pehrsson född här 7/4 1845.
Gift 25/10 1874 med Brita Jonsdotter född 22/4 1849 i Svedjorna, Bjuråker.
Åtta barn:
Margareta 13/1 1875 – 19/10 1889 (vattusot)
Jonas 6/1 1877 Jordbruksarbetare i Bricka
Pehr 25/5 1879 Emigr. t. USA 1910
Christina Wilhelmina 11/6 1881 – 9/10 1899
Anna Brita 22/9 1883 Gift och utflyttad till Delsbo 1918
Katarina 25/6 1886 – 13/12 1936
Erik Arvid 29/6 1889 Bonde i Bricka 4,7
Margareta Ulrica 5/7 1892 Utflyttad till Bergsjö 1915
Familjen flyttade härifrån till hus 4,7 i Bricka, för att sedan återvända hit som arrendator till bolagets nybyggda hus. Sonen Erik Arvid tog sedan över fastigheten i Bricka.
—20A12—
5 PEHR PEHRSSON-SVING, * 20/3 1849, s. t. torp. P. Mattsson i Dragås, Bjuråker. G. 21/5 1872. Sold. nr 35 vid Delsbo komp., Häls. reg. Bos. i Dragås, Bjuråker. † 19/10 1874 (kört ihjäl sig).
47A8 MARGTA LARSDOTTER, * 15/ 4 1847, d. t. kol. L. O. Larsson i Frisbo, Bjuråker. Utfl. t. Bergsjö 1877.
MARGTA * 16/11 1872. Utfl. t. Bergsjö 1877
CHRISTINA * 4/2 1874. Utfl. t. Bergsjö 1877
25-årig Bjuråkersbo ihjälkörd i singelolycka 1874
Från Delsbo skrifes till Norrlandsposten den 22 oktober; Måndagen denna vecka hade soldaten Swing från Skärås, Bjuråkers socken, warit till Friggesunds qwarn för att mala säd och under det han väntade på mälden sysselsatte sig med att köra foror af handelsvaror åt en handlande Burman i Bjuråker. Fram på qwällen anträddes hemresan, då Swing i sällskap med en annan person besökte en handlande wid Afholm, der win dracks och der man försåg sig med ytterligare twänne helbuteljer till reskost.
Komna till den wäg, (pipsteget) som från landsvägen tager af till Skärås, körde resenärerna förbi densamma och fortsatte landsvägen framåt till närheten af Movikens masugn, då Swing förmodligen märkte att han farit för långt, ty nu vände han om och tog afsked av sin reskamrat. Dock hann Swing ej längre än ett par hundra alnar från wändplatsen, förrän han stjälpte i en sandgrop med den olyckliga påföljd att kärrskärmen kom midt öfwer halsen på honom, och påföljande morgon anträffades han död af resande, som färdades samma wäg. Hästen, äfen nära döden, efter att kanske åtta timmar ha lagat omkull, qwicknade dock småningom åter till sig.
Notisen är hämtad ur Faluposten dat. 28/10 1874.
Per Persson Swing i Skärås, född 20/3 1849, som son till Per Mattsson i Dragås, antogs till ordinarie soldat vid Delsbo kompani den 7/2 1868, under namnet Swing, och var då 6 fot och O,5 tum lång. Han gifte sig 1872 med Margta Larsdotter, född 1847, och dotter till kolaren Lars Olofsson och Kerstin Påhlsdotter i Frisbo. Swing förolyckades den 19/10 1874 och i begravningsboken noteras, ”kört ihjäl sig”.
Bjuråkers-Blad 2015, av Kjell Ekelöf
Pihls
Under slutet av 1890-talet rev bolaget det här huset eller husen för att ge plats för en modernare fastighet.
Ca 1864 – 1890-talet
21A8 Kjerstin Pehrsdotter född här 21/5 1842.
Gift 27/10 1864 med Pehr Pihl född 30/9 1839 i Nipen, Frisbo. De flyttade härifrån till Frisbo
Fem barn:
Pehr 12/1 1865 – 23/1 1865
Pehr 4/4 1867 Gift 1897 Kolare bosatt i Frisbo
Anders Samuel 14/9 1869 Gift 1893 Anna Brita Rast Bruksarbetare i Strömbacka
Brita 25/6 1872 1892 med Magnus Wilhelm Gill Utflyttad till Njurunda 1870
Margareta Kristina 14/4 1877 Gift 1898 med Lars Johan Larsson i Frisbo
Pehr Pihls farfar boende i Njupan, fick tydligen bo här sedan han blivit änkeman 1854. Enligt Carl Sam Åsbergs dikt nedan.
Dikt hämtad ur Carl Sam Åsbergs bok SOLFJÄDERN från 1935.
GUBBEN PIHL
Min faders morfar hette Pihl. Vid nittisex år dog han. In i det sista tog han på axeln sitt geväder Och gick i skogen mången mil. Skarp var han och en man av stil. Sin fattigdom med heder som gammal svensk soldat den bar han och föredrog han
En vår i Skäråsskogens djup en mila gubben byggt sig.
En kväll han lade tryggt sig att somna in vid glöden. Se´n först han tagit sig sin sup. Intill låg åsens trolska stup i ljusets skira flöden. Då kom där en, som tiggde mat och skrudat riktigt snyggt sig.
Jo, det var en, som kunde le och en, som kunde niga och åma sig och bliga. Vid bröstet bar hon ungen, och det en riktig sorts bébé. Men gubben var ej sen att se, vad folk, som kom ur dungen. ” Ja, håller de te gos mä gröt,
så no kan du få he!”
Och han tog fram sitt vattgrötsfat, nysilad mjölk han hällde därutöver och det ställde
åt mor och barn på backen. Det var hans allra bästa mat. Han sporde: ”Dugs he”? – ”Ackurat”! som gammal svensk soldat han svek ej, då det gällde.
Då kvad hon, skogens sköna fru: för gåvan tack och heder! Men jag och ungen reder
oss ändå den förutan. I morgon bitti finner du, för du var snäller mot oss tu, en fågel här. Pass på och skjuta´n ! Och nästa morgon gubben sköt,
när solen gick upp – sin bästa tjäder.
Skomakaren låg sjuk i byn. Det var en ynklig syn där han låg blek som lärft. Men fast hans skrov var ganska läck var kräket segt som beck. In trädde Pihlen rak och käck, men hade ej geväret. ”Hur är det med dig Anders” ? han sporde kort och kärvt, ” he gå vesst snart te fanders me både dej och läret” ?
Då gnällde stackarn i sitt bås: ” Du har nog rätt gunås ! Ta byssa mä härnäst, så du kan mej e salva ge, som bota tocke ve” !
” Hm, Hm, sa Pihl, du mena he”! Och åter bort han knallar. – Men någon vecka efteråt han sågs på nytt i dörren glänta, gevär i hand. Skomakarn föll i gråt. ” Nå, ska du dö” ? – ”Nä, kanske bäst”, skomakarn gnällde, ” bäst – vi – vänta tills att oss Herren kallar” !
” Ja som du vill”! sa Pihlen.
Flygbild över dragåsen
Bolagets gård på Dragåsen
Sommaren 2015 är björken vid källarkullen grön och ståtlig. Äppelträden däremot är döda, även om ett ännu står upp.
Pumpställningen framför huset är borta men brunnen finns kvar.
Brunnen finns kvar även om den är stenad
Signe Dahlin och Stormyr-Lars Eriksson
I bakgrunden Stormyr-Lars och Hedvig Gladh
Sittande, Harald Dahlin med hans mor Signe Dahlin
Dragåsen 1955. Fr. v. Holger Dahlin, hans far Stormyr-Lars Eriksson, hans mor Signe Dahlin, hans fru Hedvig Gladh och Harald Dahlins fästmö. Harald tog bilden.
Dragåsen. Fr v. Stående. Signe Dahlin, lilla Gunn-Britt, Alice Dahlin, g. Sundberg och Gedvig Gladh.
Sittande Birger Gladh, Per-Johan Storm, Holger Dahlin och Harald Dahlins fästmö.
Dragåsen 1952. Stormyr-Lars med hästen Gripen
Gunlöv Eriksson, Åke Sundberg och Signe Dahlin
Dragåsen. Skallmyr-Brita, född 1873 på Stormyra (23H20).
Lars Eriksson, morfar till Åke och Gun-Britt Sundberg. Haralds fästmö och en Get.
Gunn-Britt Sundberg med sin mormor Signe Dahlin
Dragåsen. Harald Dahlin på sin lättviktare 98 cc.
Bolagsgården
Det hus som Iggesund Bruk byggde ägde och rev var en timrad fastighet för två familjer i två plan. Bolaget byggde även lador, en ny ladugård, uthus med vedbodar och vagnslider. Lägenheterna var på 2 rum och kök där ett rum med spis låg en trappa upp. Ingångar till lägenheterna var på husets gavlar. Gården hade ett högt och soligt läge. En gammal stensatta brunnen efter tidigare bebyggelse fanns kvar på gårdsplan men det nya huset fick vatten indraget. Det som idag minner om platsen är äppelträden? och den stora dubbelbyggda jordkällaren i huggen sten. Men varifrån fick man dessa stora stenblock?
Vid uppfarten mot Dragåsen på vänster sida kallad Dragåssågbacken, där låg skolan från början. Den flyttades till sin nuvarande plats 1891. Sågen bör ha legat strax nedanför vid bäcken. Nordost om vägen finns fortfarande finns rester efter stensättningen av sågdammen.
Några av dem som har bott i Bolagsgården:
Västra lägenheten.
Ca 1900 – 1913
20A11 Första arrendator blev Erik Pehrsson född här 7/4 1845.
Gift 25/10 1874 med Brita Jonsdotter född 22/4 1849 i Svedjorna, Bjuråker. De hade tidigare bott här i en fastighet som bolaget rivit. Nu återvände de från Bricka där de tillbringat tiden medan bolaget byggde den här fastigheten. Troligen är de flesta av barnen nu utflugna
Åtta barn:
Margareta 13/1 1875 – 19/10 1889 (vattusot)
Jonas 6/1 1877 Jordbruksarbetare i Bricka
Pehr 25/5 1879 Emigr. t. USA 1910
Christina Wilhelmina 11/6 1881 – 9/10 1899
Anna Brita 22/9 1883 Gift och utflyttad till Delsbo 1918
Katarina 25/6 1886 – 13/12 1936
Erik Arvid 29/6 1889 Bonde i Bricka 4,7
Margareta Ulrica 5/7 1892 Utflyttad till Bergsjö 1915
Fadern Erik avled 9/12 1913. Möjligen fick modern och dottern flytta in i husets andra lägenhet. Hon avled 29/9 1928.
Anna Vilhelmina Fridström och Lars Eriksson
Ca 1914 – 1954
3A12 Lars Eriksson, kallad Stormyr – Lars, född 22/9 1880 i Stormyratorpet på Oxåsen i Bjuråker. Kolare, skogsarbetare och arrendator.
Gift 30/5 1906 med Anna Vilhelmina Fridström född 2/5 1884 i gård 16, Guringens. Hon fick sonen Ivar med Olof Glad från Lindbo.
Sju barn:
Ivar 14/3 1902 Gur-Ivar kallad. Arrendator i Ängesholm
Anna Linnea 14/7 1905 – 9/10 1905
Lydia Linnea Wilhelmina 25/9 1906 – 27/10 1915
Astrid Svea Katarina 5/12 1911 – 2/2 1912
Verner 9/6 1913 Gift 1943 med Ester Zimmerman. Bosatt i Skålsvedja
Helge 6/2 1917
Linnea Ida Karolina 14/9 1919 – 28/6 1920
Modern Anna avled 12/6 1920. Som hushållerska kom Signe Dahlin från Rogsta
42H1 Signe Löfgren född 24/1 1889 i Rogsta. Lars avled 25/5 1961
Gift med Jonas Olof Dahlin född 1882 i Jättendal. Död i Åkerns by i Rogsta 1918. Signe Dalin kom hit till Lingåsen 1920 med två barn Agda och Holger, och fick två barn, Harald och Alice med Lars Eriksson. De gifte sig aldrig. Signe Dalin avled 26/6 1977
Barn:
Agda 22/6 1912 Gift med Johan Lust i gård 15
Holger 3/12 1914 Bosatt i Tormyra
Harald 1/4 1925 Fotograf. Avled 17/5 2003
Alice 20/5 1927 Gift med Ernst Sundberg. Bosatt här mellan 1953 -1958
1954 lämnade den här familjen Dragåsen.
Östra lägenheten
Ca 19.. – 1924
Inflyttad från gård 26, Holmen
30G30 Arvid Pettersson född 13/9 1890 i Kyrkbyn i Bjuråker.
Gift 7/10 1917 med Helga Lindgren född 5/11 1893 i Hedvigsfors.
Ett barn:
Nils 5/5 1918
Hela familjen utflyttad till Njurunda 1924.
Ca 1924 – 1926
16F2 Hilding Hägg född 2/2 1895. Gift 20/6 1926 i gamla godtemplarlokalen i Frisbo, med Anna Mattsson född 7/8 1903 Nipen, Frisbo. De flyttade härifrån till Gammel-Häggens i Lennsjö 1926.
Barn:
Rut född här den 19/4 1925. Gift 1944 med Nils Nilsson i Frisbo
Ca 1926 – 1941?
Inflyttad från hus 19, Uvberget
3A11 Jonas Eriksson, kallad Stormyr-Jonke, född 30/10 1875
Gift 10/7 1913 med Kniv – Kristina Lövén, kallad kopple, född 22/6 1876 i Moviken.
Tre barn:
Anna Kajsa 13/9 1911 – 22/9 1911
Per Erik 11/7 1912. Han flyttade till Minne Fåsjödal i Ytterhogdal där han avled 31/8 1974
Astrid Sylvia 9/4 1914 Hushållerska i Sniptjärn Tre barn
Fadern Jonas avled 13/7 1941 och modern Kristina avled 18/10 1945 på Sidsjöns sjukhus i Sundsvall efter att tidigare ha vistats på Pelkens sjukhem i Lia.
Ca 1942 -1945
Här bodde de till 1945 då de flyttade till Järse, gård 22. Där bodde de i två år sedan flyttade till gammelgården där Johan var född och ett år senare till nya arrendegården 15.
10D30 Johan Lust född 16/9 1906 Gift 7/6 1942 med Agda Dahlin född 22/6 1912 i Sågtäkten, Rogsta. Dotter till Jonas och Signe Dahlin här på Dragåsen.
Barn:
Börje 4/2 1942 – 24/7 1994
Inger 20/9 1943
Bengt 10/2 1945
Ca 1948 -1958
12A16 Ernst Sundberg född 1/3 1923. Gift 31/3 1962 med Alice Dalin född 20/5 1927 här i huset. De flyttade härifrån till Lennsjö 1958 och därifrån sedan till Delsbo.
Barn:
Odöpt gossebarn tv 26/1 1949 död vid födseln.
Gun-Britt tv 26/1 1949 född här. Vikt bara 1.400 gr. Gift med Åke Larsson i Borlänge
Åke 16/6 1953 Gift och bosatt i Delsbo där han arbetar på Rudolphis Järnhandel
Lars Arne 30/8 1961 – 7/6 2011
Göran 6/7 1964 Bosatt i Dalarna
Sedan vi avflyttat bodde det troligen ingen mer i huset säger Åke Sundberg som föddes här 1953.
Fadern Ernst avled i Delsbo den 28/2 1983.
Jordkällaren är som ett värsta skyddsrum. Detta är ett av två källarutrymmen som är byggt av enorma stenblock.
19. Uvberget.
Ovanför Bergtäkten mot berget finns lämningar efter gårdarna
Flygbild över hus och åkrar vid Uvberget
Här vid Uvberget växer nu vuxen barrskog på de långa bergtäkterna. Bara handgrävda diken runt åkermarken visar var de bördiga åkrarna funnits. Rester efter fastbandshagar några stockvarv efter en stor loge och en släpräfsa finns kvar. Täkterna brukades av arrendatorn på gården Järse, berättar Birger Henriksson vars far innehade arrendet fram till 1945. Kvar är även två gårdsgrunder med spisröse och rester efter jordkällare och gamla äppelträd.
Kanske var det här som syskonen från Abrahamas, gård 23, slog sig ner.
Ca 1868 – 1892
4A16 Torpare i Skärås. Lars Pehrsson 12/9 1842, son till P. Larsson i Stengärde Norrbo.
Gift 2/11 1868 Anna Margareta Abrahamsdotter född 15/2 1841 från gård 23 och syster med nedan nämnda Per Olof Abrahamsson. Hon avled i kräfta den 3/5 1886. Lars omgift med Carin Lindqvist född 9/5 1864 i Bricka.
Två barn:
Marget 11/1 1869 Gift 1891 med Nils Johan Forsberg Bos. i Moviken sen Bergsjö
Abraham 4/12 1871 Emigr. till N. Amerika 1892
1892 emigrerade Lars Pehrsson med hustru Carin och sonen Abraham till N. Amerika.
Ca 1868 – 1914
5U5 Per Olof Abrahamsson född 26/3 1840 från gård 23.
Gift 15/11 1868 med Anna Greta Schaerström född 13/1 1838 i Bjuråker.
Sex barn:
Abraham 29/1 1870 – 16/3 1870
Marget 8/1 1872 Gift 1891 med Mattias Wikberg. Storåsmyran ovanför Tormyra.
Anders Olof 31/7 1874 Utflyttad till Hög 1892
Karin 7/2 1877 – 13/8 1898
Abraham 12/10 1879 Död i scharlakansfeber den 13/12 1885.
Pehr Erik 21/1 1882 – 8/6 1914
Fadern Per Olof avled 27/3 1914 och modern avled den 4/8 1903
Ca 1913 – 1926
3A11 Jonas Eriksson, kallad Stormyr-Jonke, född 30/10 1875. Död 13/7 1941
Gift 10/7 1913 med 3Å54 Kniv – Kristina Lövén, kallad kopple, född 22/6 1876 i Moviken. Död 18/10 1945
Tre barn:
Anna Kajsa 13/9 1911 – 22/9 1911
Per Erik 11/7 1912
Astrid Sylvia 9/4 1914 Hushållerska i Sniptjärn Tre barn
De flyttade härifrån till Dragåsen.
Viveca markerar att här finns ett spismursröse
Det här är en märklig kulle som bara har en ca 2 dm hög öppning
Så här ser den märkliga kullen ut inuti.
En släpräfsa och en bit fastbandshage kan man hitta vid Uvberget
20. Tomta/Lingåsen
1:8
Platsen ligger 4 – 500 meter ovanför badstranden vid västtäkta. Till platsen har hört långa bördiga täkter på båda sidor om den bäck som rinner ner till Skäråssjön. Under 1900-talet var det arrendatorn på Lingåsen som brukade den här jorden.
Att det funnits en permanent boplats här vittnar resterna efter en jordkällare. Karin Sundberg berätta att det hade funnits en bosättning här, innan jordkällaren var identifierad. Sannolikt har platsen räknats tillhöra Lingåsen och kanske var det här som nedan beskrivna familj bodde.
24A5 Bosatt i Lingås. Erik Jönsson född 1789 i Sniptorp.
Gift 1809 med Carin Jonsdotter född 1781 i Älvdalen. Blind i 13 år. Död 22/12 1860
Sju barn:
Brita 3/11 1811 – 28/11 1808 (kikhosta)
Jonas Erik 28/5 1814 Gift med Maria Nilsdotter. Måg och bonde på holmen 26
Jöns 8/7 1816 Gift 1836 med Inga Katarina Norman. Kolare i Aggtjärn, sen Frisbo
Anders 28/6 1819 Tog troligen över efter föräldrarna
Brita 11/1 1822 – 21/4 1822 (mässling)
Carin 16/3 1823 Gift 1855 bosatt i Lingås
Brita 20/1 1826 Gift 1852 med soldat Johan Petter Bergström-Larm. Bos. i Ängebo
Fadern Erik avled i bröstsjukdom 31/12 1876.
24A14 Sonen Anders Ersson född 28/6 1819.
Gift 1840 med Kjerstin Danielsdotter född 18/6 1802 i Hassela.
Ett barn: Erik Andersson – Fridström född 23/8 1844. Kallad Guringen. Bosatt i gård 16
Anders Ersson avled den 19/12 1899 och hustrun avled den 15/11 1881
33D3 Dottern Carin född 16/3 1823 Gift 4/11 1855 med Jonas Ersson-Lindström född 27/12 1825 i Njuparne.
Två barn:
Catarina Erika 17/8 1851 – 16/7 1854
Anna Catarina 7/1 1859 Gift 1880 med Carl Gustaf Lindgren Klensmed vid Hedvigsfors
Fadern Jonas avled i förstoppning 24/3 1865 Hustrun omgift och avflyttad till Hedvigsfors 1866.
Kartan visar äldre bebyggelse i Lingås och Järse
Karta från 1950-talet visar var den stora höladan låg vid Tomta och den lilla ladan vid Västtäkta intill kraftledningen.
Rester efter den tre meter långa jordkällaren vid Tomta sommaren 2015. På kartan ovan kan du se var den finns, dock något mer till vänster om krysset. Torpet man bott i torde ha legat närmare bäcken med tanke på tillgång till vatten även vintertid. Troligen är bosättningen från någon nybyggare vid Lingås.
Flygfoto över Västtäkta, Tomta, Lingåsen och Järsö
21. Skärås 175, Lingåsen,
1:59
Flygfoto 15
Här finns en f d arrendegård kallad Tjovens och två lämningar efter tidigare bebyggelse. Det var Fredrik Sundberg som gav upphovet till namnet ”Tjoven”. Han var född 1852 och hade den egenheten att han hejade på alla genom att glatt vifta med högerarmen och utropa tjo på dig. Därför blev han kallad Tjoven.
Ca 1848 – 1882
30G16 Husman i Lingås Jonas Andersson född 12/11 1816 i Njuparne.
Gift 15/10 1848 med Anna Johansdotter född 12/5 1827 i Spångmyra, Bjuråker.
Sex barn:
Anders 15/1 1850 Gift 1872 med Ella Johansdotter. Bosatt i Alsjö
Johannes 8/1 1855 – 22/7 1857
Jonas 12/5 1857 Gift med Brita Johansdotter från Lindbo. Bosatt i Skålsvedja
Johan Erik 18/1 1864
Marget 10/2 1866 Gift 1866 med Anders Lif. Bonde i Lia2, sen Bricka 5,5
Per Olof 25/6 1871 Gift 1897 med Karin Olsdotter. Landbonde i V.Stråsjö 10,3
Fadern Jonas avled 16/9 1882 och modern Anna avled 12/6 1877 i kallbrand.
Ca 18.. – 1869
Inflyttad från Strömbacka. Det kan vara hit som skomakare Norin inflyttar.
9F12 Torpare i Lingås. Skomakare Mattias Norin född 24/4 1835 i Frisbo.
Gift 1860 med Margta Larsdotter född 18/3 1835 i V. Hålsjö.
Fem barn:
Brita tv 25/9 1861 Gift 1895 m Nils Petter Djurman i Moviken. Han blev mördad 1923
Stina Cajsa tv 25/9 1861 – 24/11 1871
Margareta Elisabeth 5/9 1864 Utflyttad till Bergsjö 1885
Lars Olof 1/9 1866 Gift 1888 med Kjerstin Hansdotter – Ros. Bos. i Lia
Mathias 11/4 1869 Utflyttad till Hassela 1888
Fadern Matthias avled i vattusot den 4/9 1869. Modern omgift 1877 med änkeman Erik Pehrsson – Sjögren. Bosatt i gård 2, Idens
Nybyggare i Lingås
Ca 1879 – 1911
Nybyggare i Lingås. Avflyttad 1911 till gård 4, Lars Jons.
46A14 Jonas Pehrsson född 28/7 1853 i Lindbo.
Gift 25/2 1879 med Brita Jonsdotter född 24/6 1859 i Sylkvarn, Skärås.
Elva barn:
Margareta 20/3 1879 Gift med Johannes Rönnqvist. Bosatt i Karmansbo o Sylkvarn.
Alfred Jonsson 2/4 1881 Gift med Vilhelmina. Bosatt vid Rönningen 10
Brita Kristina 3/2 1883 Gift med Olof Olsson Kolare i Lennsjö, sen Bergsjö
Jonas 4/3 1886 Gift med Anna Ruckman Bosatt i gård 3, Lassas
Lars 27/9 1887 – 4/10 1915
Viktor 20/6 1889 Utflyttad till Linsell i Jämtland 1920
Edvard 13/2 1892 Gift 1936 med lärarinnan Anna Fyhr i Skärås skola.
Ida Katarina 13/10 1894 – 31/3 1922
Elina 26/11 1897 Gift och bosatt på gården Lars Jons
Maria 1/7 1900 Gift med Anders Lif. Bosatt i S. Lia, sen i Strömbacka
Alma 25/2 1903 Gift 1927 med Erik Persson. Bosatt på Born och Strömbacka.
Sundbergs på Lingåsen: Fr.v. Fredrik och Karin Sundberg, deras dotter Elin och hennes dotter Karin. Pojken kan vara Bror Wedin
Lingåsen 1927. Fredrik Sundberg,pojke Bror Wedin, Elin Sundberg med dottern Karin som serverar kaffe. Jon Erik Sundberg och Fredriks fru Karin Sjö.
Lingåsen: Fr.v. Henry Sundberg, Karin Sjö, Karin Sundberg och Elin Sundberg.
Stenen ligger strax till höger om vägen som leder upp till huset.
På stenen sitter fr.v. Henry Sundberg, John Berglund och Karin Sundberg
Fram: Karin Sjö, hennes man Fredrik Sundberg och deras dotter Elin Sundberg
Lingåsen: Elin Sundberg med korna
Lingåsen vid Jönsa-tomta. I bakre ledet står en dam och två herrar som är okända.
Fr. v. John Berglund (14U9), hustrun Edla Lust hållande sonen Sven och dottern Maj-Britt. Johan och Karin Berglund, Elin, Karin Sjö/Sundberg. Augusta och Ivar Berglund med dottern Greta f. 23/8 1933.
Tjovens dotter Hulda Thomasson med sonen Henry Sundberg
Lingåsen: Fem generationer. Bak står Stig Sundberg med sin mor Signe Jonsson.
Stigs son Stig Tony född 15/2 1961 sitter i gammelmormor Johannas knä, bredvid sitter hennes dotter Hanna som båda bodde i Ängesholm.
Tjovens
Tjovgården uppfördes omkring 1895 och ladugården 1914
Ca 1890 – 1933
12A12 Fredrik Sundberg född 1/2 1852 i Anderbo. Fadern Anders Sundberg var kolugnsmästare i Friggesund. (Det står Moviken i släktboken, men där fans ingen kolugn vid den tiden) Han blev ihjälosad 1854 när Fredrik var två år.
Fredrik och hans mor Karin bodde i föräldrahemmet i Anderbo, till det att hans mor gifte om sig och flyttade till Moviken.
Enl. en avräkningsbok från 1870 arbetar han som extraarbetare i Moviken
Fredrik gifte sig 26/12 1876 med Karin Jonsdotter Sjö född 17/4 1854 på Sumåsvallen där jordkällare och rester efter huset fortfarande finns kvar.
Efter tjugo år i Anderbo och Moviken är han från 1890 skriven som arrendator här vid Lingåsen. Tiden i Moviken var tillräcklig för att hans hus där kom att kallas för ”Tjovens”.
Kärnkvinna i Bjuråker från gamla tiden
SVENSKA AMERIKANSKA POSTEN DEN 18/5 1938
Karin Sundberg i Skärås berättar. Följde med på timmerhuggning vid 11 år.
I Sumås, Bjuråker, Hälsingland, som egentligen är en fäbovall och numera nedlagd, stod en ensam knektstuga, där änkefru Karin Sundberg i Skärås såg dagens ljus den 17 april 1854.
Om någon gör skäl för namnet kärnfolk, så är det med rätta fru Sundberg, ty få människor ha som hon slitit ont. Utom hon själv föddes sju barn till å det lilla torpet, som var fattigt på livets goda. Därför fick dottern Karin börja att arbeta redan som barn. Hon var inte mer än 11 år när hon följde sin far på timmerhuggning i skogen. Vid denna ålder spann hon även lin med heder.
Som barn gick fru Sundberg i skola i åtta veckor, varför hon kan läsa och även skriva litet. Vid 11 à 12 års ålder tog hon tjänst hos en bonde och vid mogen ålder hade hon en lön på femtio kronor per år jämte litet kläder. År 1877 förenade hon sina öden med hr Fredrik Sundberg, bördig från Moviken i samma socken. Efter ett års vistelse därstädes bosatte sig paret i Ängesholm, Bjuråker, där de arrenderade ett hemman av Strömbacka bolag och där de bodde tills 1889, då makarna flyttade till Skärås och övertog ett hemman tillhörande Strömbackabolaget.
För den unga fru Karin blev ej giftermålet någon sinekur precis, ty hade hon förr fått arbeta hårt från morgon till kväll, så blev det ej bättre nu. Vilket ock framgår av att hon utom sina husmoderliga plikter följde sin man i skogen, där hon var honom behjälplig med både timmerhuggning och kolrivning. Även kolved var hon med och högg. Då hade hon många gånger det minsta barnet inknutet i ett lakan, som hängde i en trädgren och som hon satte i rörelse vid barnets gråt etc. På slåttern t.ex. gick hon tillika med karlarna och slog och ifråga om att hässja hö stod hon dem knappast efter.
Men fru Sundberg var också duktig när det gällde hemmets skötsel. Vad vävning och spånad beträffade gjorde ingen henne rangen stridig. Åtta barn har hon fött till världen, av vilka fem äro i livet. Maken dog 1933 och jordbruket innehas nu av en måg, gift med hennes dotter.
Fru Sundberg är för sin ålder kry och har inte alldeles ännu upphört att arbeta. Så sent som i fjol spann hon lin samt band s.k. strumpsockor. Personligen är hon enkel och älskvärd, vilket också gjort att ”mor Sundberg” blivit allmänt avhållen.
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Denna lokalundersökning gjordes här över Fredrik Sundbergs odlingar 1913
Fredrik Sundberg ”Tjoven”.
Fredrik Sundberg var en pratglad och hurtig person som alltid hälsade på folk med att glatt vinka och utropa ” Tjo på dig”. Därför blev han kallad ”Tjoven”.
De fick åtta barn:
1. Brita 17/2 1877 Gift 1895 m. Anders Borg Österbo – Blixbo
2. Jonas Erik 17/5 1879 G. 1904 m. Kristina Bohjort Moviken
3. Josefina Katarina 14/2 1881 G. 1906 m. Pehr Alfred Fridström Lennsjö
4. Johanna Fredrika 11/5 1884 G. 1908 m. Hans Glad i Berge
5. Anders 12/10 1887 – 19/7 1914 Mördad utanför gård 1, Sjös
6. Elin 5/11 1890 Tog över efter föräldrarna En dotter: f.1914 Karin Sundberg
7. Emma 6/2 1894 G. 1912 med Anton Wedin Frisbo Bosatt på holmen i Skäråssjön
8. Hulda 21/4 1897 Utfl. t. Gotland Barn: Henry Sundberg tog över Arrendet här.
Fadern Fredrik Sundberg avled 22/12 1933 och modern Karin avled 19/4 1938
Jon-Erik Sundberg och Kristina Bohjorts 10 barn. Fotot togs av Logård i samband med begravning av modern 20/12 1954
Fr v. Folke och Ernst tvillingar, Verner, Gunnar, Viktor, Valle, Johan
sittande Signe, Jenny och Edit.
Foto av Logård taget vid samlingen efter moderns begravning 20/12 1954
Här en närmare presentation av den här stora släkten.
1. 12A15 Brita född 1877 Gift 1895 med Anders Borg född 1868 i Hassela Bosatta i Österbo sen i Blixbo, Njuparne. De fick 12 barn.
2. 12A16. Jon-Erik kallad Gift 1904 med Kristina Bohjort född 1881 i Bergsjö. Bosatta i Strömbacka, Moviken och här . De fick 10 barn
3. 24A32 Josefina Katarina 14/2 1881 G. 1906 m. Pehr Alfred Fridström Lennsjö
4. 45A7 Johanna Fredrika 11/5 1884 G. 1908 m. Hans Glad i Berge
5. Anders 12/10 1887 Han blev skjuten den 19/7 1914 utanför gård 1, Sjös
6. 12A18 Elin 5/11 1890 Hon bodde större delen av sitt liv här i Lingåsen. Hon förblev ogift. Hon födde dottern Karin den 21/8 1914 som gifte sig 1936 med åkeriägaren Johan Berglund från Ängesholm. Under ett tiotal år på trettio och fyrtiotalet bodde de här på Lingåsen. Johan tog över arrendet samtidigt som han körde last-och mjölkbil. Sitt garage byggde han vid skolan. Det står delvis kvar. 1946 flyttade Elin, Karin och Johan till Skålsvedja. Karin hade hela sitt liv ett starkt intresse för Skärås och kunde berätta mycket om allt och alla vilket jag här försöker återge. Läs mer om deras liv i artiklarna om Skålsvedja och Anderbo.
7. 29B2 Emma 6/2 1894 G. 1912 med Anton Wedin Frisbo Bosatt på holmen
8. 12A18 Hulda 21/4 1897 Den 19/3 1917 födde hon sonen Henry som tog över fädernegården. Hon gifte sig 1932 med Gotlänningen John Thomasson född 1894.
Kusinträff vid Hemvärnsgården och sedan här vid Bjuråkers kyrka den 8 juli 2006
Ättlingar efter Jon-Erik Sundberg Bjuråker och hans hustru Kristina Bohjort från Bergsjö
Stående från vänster: May-Britt Mannelqvist, Ljusdal, bredvid henne Ivan Munter, Ekerö, bakom honom Sven-Erik Sundberg, Hudiksvall, Kristina Falk, Hudiksvall, Göran Sundberg, Sundsbruk, Ove Sundberg, Hudiksvall, Sten Sundberg, Stockholm, Sune Sundberg, Bollnäs, Åke Sundberg, Delsbo, Viveca Sundberg, Hudiksvall och Sven-Åke Sundberg, Rengsjö.
Sittande från vänster: Bengt Munter, Järfälla, Svea Jonsson, Järvsö, Tora Hansson, Ljusdal, Vivan Fernmalm, Ljusdal och Birgit Rosén, Arbrå.
Ca 1939 – 1968
Flygfoto 15
Pl. 1565
Tel. förr 60026 nu 650 14
12A18 Henry Sundberg 19/3 1917 – 25/12 1994 hans trolovade Signe Jonsson 18/4 1923 – 14/10 1969 från Ängesholm. (10C28)
Barn:
Sören 1/10 1938 i Gävle. Bosatt här på fädernegården sedan omk. 2005
Stig 21/2 1940 – 21/6 2001
Ingegerd 10/12 1943 År 2005 flyttade hon till sin fars fastighet i Moviken. Hon avled 25/8 2011
Tord 2/6 1945 Tunnelbaneförare. Bosatt i Stockholm
En dödsannons berättar att den 27 mars 1949 har Margareta 7 månader avlidit.
Våren 1968 flyttar Henry Sundberg och Signe Jonsson till Stånka i Moviken
År 1969. Bild från Arkiv Digital
Trovens på Lingåsen
Lingåsen. Ladugården 2015
Jordkällaren på Lingåsen
Tjovens den 9 oktober 2021. Fastigheten har fått nytt tak, ladugårdsbyggnaden är riven och vägen upp till gården har blivit är professionellt åtgärdad. Snyggt!
Det var Sundbergs vid Lingåsen som hade täkterna vid Tomta och Västtäkta.
22. Järse, Skärås 185
1:60
År 1969. Bild från Arkiv Digital
Järsö sommaren 2015. Det är Viveca Sundberg som sitter på bron
Järsö, arrendegård 51, med numret målat på brokvisten.
Framför huset sitter Bertil Henriksson på sin lättviktare
Järsö, ladugården sommaren 2015
Henrik Olsson och sonen Bertil Henriksson visar upp gårdens vackra hästar
Järsö jordkällaren sommaren 2015
Här finns en f d arrendegård som uppfördes i början av 1800-talet och ladugården 1919. Upphovet till gårdsnamnet är troligtvis nybyggarna Anna och Nils Nilsson båda födda i Järvsö på 1790-talet. Då kallades även den här platsen för Lingås
Ca 1820 -1890
60C1 Bruksnybyggare och husman Nils Nilsson född 1/12 1795 i Järvsö.
Gift 182.. med Anna Jonsdotter född 1/10 1796 i Järvsö. Inflyttade omkring år 1820.
Tre barn:
Brita 20/3 1830 Gift 1857 med Jonas Pehrsson-Majström Husägare i Skärås gård 17
Carin 11/4 1833 Gift 1863 med Anders Petrus Östberg i Norrbobyn
Johan 23/3 1842 – 25/5 1842
Fadern Nils avled i bråck den 13/2 1890 och modern Anna avled den 16/7 1873.
Ca 1890 – 1910
32M7 Johan Åström född 19/2 1837 i Delsbo. Kolare, inflyttad från Frisbo.
Gift 26/6 1863 med Inga Cajsa Samuelsdotter född1/3 1832 i Friggesund.
Fem barn:
Anna Catarina 2/7 1855 Gift 1877 med Jonas Olof Jonsson – Ljung i Friggesund
Samuel 19/9 1856 – 13/3 1859
Brita 15/9 1863 – 9/8 1865 (bränd av lut)
Jonas 20/5 1866 Soldat Gift 1925 med Selma Kristina Jonsdotter från Ängesholm
Sigrid Karin 2/8 1874 Gift 1906 med Olof Lust i gård 15.
Fadern Johan Åström avled 27/10 1910 och modern Inga Cajsa avled 26/12 1914.
Ca 1910 – 1916
46A13 Olof Persson född 3/9 1851 tog över arrendet efter föräldrarna i Lindbo 1883. När Olof var 10 år avled modern och när han var 16½ avled fadern i bröstinflammation.
Första tiden efter föräldrarnas bortgång fick de äldre syskonen ta ansvar för gårdens skötsel och den 24 juni 1875 gifte han sig med Anna Greta Nord från Hassela. Hon var född den 1/2 1857 och avled 14/2 1947
Olof var baptist och en duktig kolare. De flyttade troligen hit från Lindbo 1910. Enligt sonen Henrik Olsson tog han över arrendet här efter sin far.
De fick 11 barn:
Lars Olsson 16/7 1876 G 1/7 1900 m Brita 1875 – 1928 fr. Karmansbo där de kom att bo. De kom även att bo en kort tid även på Holmen berättade sonen Olof.
Brita 20/1 1878 G 1905 m Lars Olof Larsson från Bergsjö
Per 6/6 1880 – 26/6 1899
Olof 1/1 1883 G 1905 m sin kusin Brita Kristina Jonsdotter f 1883 från ”Lars Jons” i Skärås Utfl. t. Bergsjö 1911
Jonas Alfred 2/8 1885 G 14/10 1906 m sin kusin Karin Larsdotter f. 1879 fr. Karmansbo Bosatta i Sylkvarn De fick sex barn
Anna 28/12 1887 G 1905 m Erik Sundin f 1879 i Frisbo Utfl. t Hassela 1907
Margareta 6/10 1890 Utfl. t Hassela 1909
Elisabet 25/1 1893 – 1/11 1928 G 1923 m Rapp Lars Bernhard Larsson f 1891.
Henrik 20/2 1895 Han tog över arrendet här efter föräldrarna
Sigrid Marta 13/11 1897 utfl. t Hassela 1914
Per 28/7 1900 – 21/11 1901
Fadern Olof Persson avled 8/7 1916 och modern Anna Greta den 14/2 1947
Till vänster, Märta,fadern Henrik Olsson med sonen Birger i knät och modern Maria och sonen Bertil. Klicka här för att läsa mer om Birger Henriksson
Ca 1916 – 1945
46A28 Henrik Olsson född 20/2 1895 i Lindbo.
Gift 29/5 1919 med Maria Johansson född 28/4 1898 i Sördala, Bjuråker. Henrik avled 24/5 1982 och Maria avled 29/11 1989
Fyra barn:
Märta 15/9 1918 Gift 1940 och änka efter Berg – Axel Jonsson. Nu bos. i Friggesund
Bertil Henriksson 13/8 1921 Hovslagare Död 28/6 2001
Birger Henriksson 31/7 1925 – 3/4 2024 Gift med Eivor född 1932 i Torp, Medelpad
Sigrid 4/8 1930 Gift och änka efter Gustaf Nilsson Gård 44, i Frisbo
De flyttade härifrån till Frisbo 1:a maj 1945.
Slåtterarbete i Järse.
Fr. v. Pappa Henrik Olsson, Bertil Henriksson, Elof Larsson Karmansbo, Märta Henriksson, Aina Rönnqvist g.m Elof Larsson, grabben i förgrunden är Birger Henriksson, mor Maria med ett Märtas barn Gun på armen och Sigrid Henriksson sittande på hästen Grålle.
Ca 1945 –1948
Från Dragåsen gård 18, inflyttar Johan Lust med familj.
10D30 Johan Lust född 16/9 1906 Gift 7/6 1942 med Agda Dahlin född 22/6 1912 i Sågtäkten, Rogsta som dotter till Jonas och Signe Dahlin. Hennes familj flyttade till Dragåsen när hon var liten.
Sex barn:
Börje 4/2 1942 – 24/7 1994
Inger 20/9 1943
Bengt 10/2 1945
Sivert 7/6 1947
Alf 21/9 1950
Leif 12/12 1951
Sedan Johan Lust fader på gård 15 avlidit, flyttade familjen dit.
Bengt Lust berättar att han höll på att drunkna i en källa som fanns nedanför gården men som tur var kom Ida Rönnqvist precis förbi och hon kunde dra upp mig, berättar han.
Ca 1948 -1957
Mellan 1948 och 1957 hette arrendatorn Erik Nordin. De flyttade hit från Lustens, gård 15b som tagits över av sonen Evert. Sedan flyttade de till Hilltjärn i juni 1958 där de drev arrendejordbruk i fem år. När de upphörde med jordbruket vid Hilltjärn flyttade de till Moviken där de bodde till 1966 då de flyttade till Friggesund
10D29 Erik Nordin född 18/9 1896 i Bergsjö.
Gift 28/6 1947 med Edit Strandberg född 27/8 1907 i Ljusdal.
Två barn:
Eriks son Ingvar född 25/12 1931 Blev gift och bosatt i Ytterhavra. Död 13/6 2005
Edits dotter Ingegerd född 29/3 1946 i Ljusdal. Hon var 11 år när de flyttade härifrån.
Ingegerd har haft ett gott minne och hon minns egna upplevelser ända från tidig ålder. Hon har släktforskat och hon har lyssnat många gånger på sin minnesgode och berättarglada far.
Ingegerd berättar:
När vi flyttat in i Järse fanns där ingen nyckel till ytterdörren, vi kunde alltså inte låsa om natten. Detta gjorde inte så mycket, alla kände alla och ingen ville någon illa.
Det var nu en tidig sommarmorgon 1948 och pappa gick från vinden, där vi sov, ner till köket för att koka morgonkaffe. När han kom dit blev han stående i köksdörren och tittade. På kökssoffan låg en man med ändalykten utåt köket och med en flaska i bakfickan. Nedanför på golvet låg en man till. Båda sov. Pappa kände genast igen dem och log. Det var bröderna Rönnqvist, Ernst och Holger, som varit ute på äventyr och orkade inte gå hem till Sylkvarn utan gick in till oss genom en olåst ytterdörr, och lade sig att sova. Ingen av oss hade hört när de kom och själva var de oförmögna att redogöra för tid och rum. Mina föräldrar blev varken förskräckta eller arga, de kände varandra och det här två var fridens män och det fanns inget annat att göra än att skratta åt det hela. Sen de fått lite kaffe så lommade de hem till Sylkvarn och mor Margit. Senare åkte pappa till Strömbacka och införskaffade en nyckel hos ansvarige så att vi i fortsättningen kunde låsa om oss.
Ett annat minne…mamma sitter på kökssoffan och jag står bakom henne. Detta för att det springer råttor över köksgolvet. Snart nog skaffar vi katt, Lisa, som fixade råttorna.
Pappas fingervantar
Mamma hade stickat ett par skitsnygga fingervantar till pappa när Ernst Rönnqvist kom på besök, lite ”glad i hatten” och fick då syn på vantarna som han prompt ville köpa. Mamma sa nej ”det är Eriks”. Men Ernst hade gett sig sjutton på att han skulle ha vantarna och gav sig inte. Han tjatade och ”sersade” som mamma sa och det slutade med att han gick hem till Sylkvarn med vantarna på och mamma tio kronor rikare.
Våran katt
Jag var kanske 4-5 år, det var sommar och min gamla farmor bodde hos oss som hon alltid gjorde under somrarna. Vi hade en katt som jag tyckte mycket om och där jag var, var katten och tvärt om. Den här dagen gav den sig iväg lite längre bort och blev kanske skrämd av något och klättrade upp i en tall. Tallen var rejält hög, pappa sa att den var en trestockstall. Nedsågad blev det alltså tre stockar av den, vilket senare skulle visa sig vara riktigt. Nu satt alltså katten rejält högt upp och vågade inte ta sig ner. Den försökte, gång på gång, men nej. Den jamade högt och klagade. Jag hörde detta och lockade på den i försök att få den att ta sig ner, vilket gjorde att den jamade ännu högre, ännu mera. Där stod jag på mitt håll och lockade och i tallen satt katten och jamade förtvivlat. Att någon skulle klättra upp och ta ner den var uteslutet, det var alldeles för högt och det fanns heller inga grenar att klättra i, bara en slät stam. Jag började nu lipa och det gjorde jag tills jag blev utmattad och av farmor blev vaggad till söms. Jag sov en stund och det första som hände när jag vaknade så sprang jag ut och satte ånyo igång att lipa allt under det att katten skrek. När inget slut kunde skönjas tröttnade pappa på mitt bölande och kattens skrik. Han hämtade helt sonika en såg och med den i handen och med bestämda steg gick han mot tallen och utan vidare spisning så sågade han ner den. När tallen föll med ett brak hoppade katten i en vid båge och var äntligen nere på marken. Tallen sågades upp till, just, tre stockar och blev ved.
En tid senare klättrade katten upp i en likadan tall igen men denna gång längre bort så jag hörde inte jamandet och ingen sa något till mig. De tyckte väl att EN nedsågad tall fick räcka. Efter tre dygn kom katten hem, den hade tagit sig ner för egen maskin, och födde tre ungar som var döda.
Julgranen
Det var dan före jul, jag tror dan före julafton, Ingvar, min halvbror, hade tidigt på morgonen, gett sig ut på harjakt och lovade att samtidigt hugga en fin julgran. Pappa hade redan placerat två, kanske mindre fina granar ute på gården att sätta julkärvar i åt småfåglarna. Jag var ivrig att få ta in julgran och ville inte alls vänta på att Ingvar skulle komma hem med en. Han kom ju aldrig förrän kvällsmörkret tvingade honom, det visste jag och nu sa jag att vi kunde ta in en av granarna som stod ute på gården. Pappa och mamma sa att vi kunde vänta tills Ingvar kom hem med en gran som var mycket finare än de där ute. Men jag hade bestämt mig, jag ömsom tjatade, ömsom bad och kramade pappa vilket gjorde att det blev som jag ville. Han gick ut och hämtade in en av granarna som var avsedda för fåglarnas kärvar och jag satte genast igång att klä den. Slut på tjat, jag var lycklig, allt var frid och fröjd. Hur Ingvar reagerade när han kom hem med granen han med omsorg valt ut, ja det är en annan historia.
Lite bus
När följande hände var jag väl 5-6 år. Ingvar hade gått upp på vindsrummet och lagt sig för att läsa en bok. Jag sprang in och ut, han fick ingen läsro och körde ut mig. Då hittade jag ett skräp på golvet som jag plockade upp, gick på nytt in till Ingvar där han låg och läste. Ställde mig och tog sikte och släppte skräpet i ögat på honom. Han blev rasande och SLÄNGDE ut mig. Jag ville inte gå ner till pappa och mamma så jag satte mig på en kista som stod på kall vinden (det här var på vintern) och där hittade mamma mig när hon efter en stund kom upp för att se vad som stod på. Hon hade hört buller uppifrån när jag åkte ut från rummet. Hon och pappa fick så småningom veta vad som hänt och fick sig ett gott skratt. Ingvar skrattade knappast.
Skolan
Ingegerd berättar att hon gick 1.a klass i Frisbo. För att få skolskjuts måste hon gå över Lingåsen fram till landsvägen på andra sidan berget. Andra klass i Strömbacka och tredje och fjärde klass i Moviken. Då fick jag gå fram till Rönningens dit skolbilen kom. Lite kämpigt var det ju när det snöat, ibland flera dagar och plogbilen inte hunnit med. Då var det bara att pulsa men så kom det kanske en skogsarbetare med häst och timmerkälke och jag fick åka med säger Ingegerd, då var det kalas.
Två snälla människor
Jag vill berätta om två mycket fina och snälla människor. Personer som jag alltid kommer att minnas med glädje och fröjd i hjärtat. De hette Mattias och Ida och bodde i Karmansbo. Vi var alltså grannar och jag måste säga… maken till grannar finns inte! De hade alltid en hjälpande hand utsträckt, de vände aldrig ryggen. Därför har jag ofta undrat och kommer att undra så länge jag lever varför dessa två hjärtegoda skulle prövas så hårt. Vad var meningen, var fanns rättvisan? De förlorade nämligen tre barn efter varandra. Däremellan en för tidigt född pojke som var död vid födseln. Sorgen var, ja namnlös. Jag minns när en av pojkarna gått bort… pappa och jag träffade Mattias vid vår postlåda och han berättade vad som hänt och tårarna rann på hans kinder. De fick senare två barn, allt gick bra och de fick uppleva lyckan att se dem växa upp och bli vuxna. Nu är Mattias och Ida borta men ljus över dem och jag kommer alltid att hedra dem med goda tankar.
När morfar skulle kärna smör
Jag var kanske sex år (jag hade inte börjat skolan) det var vinter och min morfar bodde hos oss just då. Det var förmiddag, pappa befann sig i skogen med timmerkörning och mamma hade precis hällt grädde i smörkärnan som snart skulle bli till smör. Smörkärnan bestod av en avlång bräda på fyra ben. I ena änden fanns en stor bunke (i den hälldes grädden) och en vev. I andra änden blev brädan bredare för att kunna sitta på när man greppade veven och drog runt tills det blev smör. En blick på klockan sa mamma att det var dags för djuren att få sin utfodring så hon gick iväg till ”fejset” för att göra detta innan hon tog sig an jobbet med smöret. Innan hon gick sa hon MYCKET tydligt till morfar att ”så mycket du vet… låt bli smörkärnan. Du får INTE sätta dig och ”dra” den. Jag gör det där när jag kommer tillbaka in”. Och morfar lovade heligt och dyrt… nej, han skulle inte försöka någonting! Mamma hann inte stänga dörren ordentligt efter sig förrän morfar reste sig, gick fram till smörkärnan och satte sig för att börja ”dra” veven runt. Nu var det bara det att han satte sig för långt ut så att smörkärnan ”reste” sig upp och under några ögonblick befann sig bunken med grädde i luften innan den, med en smäll, återgick till normalläge utan att ha vält omkull. Morfar, som var 77-78 år och c:a 110 kg. tung, hamnade på golvet och kunde inte ta sig upp. Han hasade på rumpan fram till kökssoffan och lutade ryggen mot den. När mamma kom tillbaka in såg hon först morfars mössa liggandes innanför köksdörren. Den hade farit av honom när han trillade och hamnat där och själv satt han, som sagt, på golvet och sa inte mycket. Mamma frågade bestört vad som hänt och jag, som sett alltihop, berättade. Hon blev arg för att han gjort tvärtemot vad han lovat henne och samtidigt lättad över att inget allvarligt hänt med honom. Ha sa till henne… ”lyft upp mig” Hon tittade på hans stora lekamen och svarade: ”nej, det klarar jag inte. Du får sitta så tills Erik kommer hem”. Och så blev det. Timmar senare kom så pappa hem från skogen och fick höra vad som hänt och morfar… ja han åkte upp i ett huj. Mamma var, som sagt, lättad över att morfar klarat fallet utan att ta skada och över att smörkärnan snällt hade ”gått” tillbaka från att ha stått i luften. ”Tänk om den vält och det varit grädde i hela köket när jag kom tillbaka in” brukade hon säga när händelsen kom på tal.
Samling vid Pumpen
Det var sommar och min pappa gick framåt Rönningens för att handla av en varubil som brukade stanna till där. När han kom fram och ingen sådan ännu syntes till så tänkte han att ” jag går in och väntar så länge”. Sagt och gjort… han stegade iväg mot huset men blev kvar ute på gårdsplanen enär det där befann sig ett glatt gäng som blev ännu gladare när de såg honom och genast stod skämten och skratten som spön i backen. Ett och annat ” starkt ” slank ner och resulterade efter ett tag i att två i gänget började gruffa med varandra. Ordväxlingen blev alltmer högljudd och mynnade ut i att nu pucklade de på varandra. En tredje försökte skilja stridstupparna åt vilket bara gjorde att han själv fick en rejäl smocka. Nu tyckte pappa att det höll på att urarta helt, gick emellan och sa att det var dags att sluta. Det skulle han inte ha gjort. En av herrarna gav sig på honom och rev sönder hans skjorta vilket, i sin tur, resulterade i att herrn ifråga strax låg på marken och sprattlade. Hemma i Järse gick mamma och väntade på gubbe och varor men hon fick vänta. Länge! Kväll började övergå i natt och skymningen blev alltmer påtaglig innan det kom en figur gående i trasig skjorta. Det var pappa som äntligen kom hem. Om han hade handlat, som ju var meningen, ja det vet jag inte. Han gick genast och lade sig och somnade på stuberten. Mamma gick ochså i säng, somnade och vaknade av att det knackade på fönstret. Hon steg upp för att se vad som stod på. Utanför fönstret stod han som rivit sönder pappas skjorta, med färggrant nylle som skvallrade om vad han sysslat med, och ville nu be pappa om ursäkt. Mamma sa… ” det är mitt i natten, Erik sover och du kan inte prata med honom nu. Gå hem till ditt och sov och kom hit en annan dag när allt är som vanligt. Då kan du säga det du vill”. Han gjorde som hon sa, lommade iväg bort. Dagen efter kom en hästskjuts körande till oss. Det var han igen. Denna gång i sällskap med fru, barn och svärföräldrar. Alla tyckte det som hänt var bra fånigt och ville ha det ur världen så fort som möjligt. Det klarades upp och allt blev till frid och fröjd. Summan av kardemumman… det blir inte alltid som man tänkt men blir slutet bra, som det ju blev i det här fallet, ja då är det att betrakta det hela som något som sätter lite krydda på tillvaron. Något som, för en stund, tar en bort från den vardagliga lunken, skakar om lite. Har man dessutom haft lyckan att kunna se humorn som ju finns i det mesta, om så bara ett litet korn, ja då kanske man t.o.m. får sig ett gott skratt. Vem vet
Det hände i juletid
Berättelserna som följer utspelades i Järse i Skärås. Mina föräldrar hade en bekant som var labil till sin läggning och humör. Han fick t.ex. utan anledning, våldsamma skrattatacker som tycktes vara i en evighet och vid ett tillfälle så tog han sig för med att gå runt i gårdarna där han bodde och ta död på alla katter han kom över. Det blev mest kattungar, de vädrade inte faran utan kom aningslöst när han lockade. De vuxna katterna var inte lika lättlurade. Hos oss gjorde han aldrig något som väckte obehag. Han kom ofta på besök och mamma bjöd alltid på kaffe, det pratades och skrattades och han verkade trivas hos oss. Kanske därför att pappa och mamma behandlade honom som vilken annan som helst som hälsade på, han kanske kände sig trygg. Om de nu, någon gång kände oro, vilket jag inte tror, så visade de ingenting av detta. Jag var heller inte på något sätt rädd för honom. Tanken kom aldrig för mig. När jag blivit vuxen berättade dock mamma för mig om en händelse där den här mannen varit inblandad och där hon känt sig ”liten”. Det var strax innan jul och hon hade skrivit en lång lista på varor som pappa skulle åka iväg och inhandla i konsumbutiken i Frisbo. Precis när han ämnade gå ut och spänna hästen för släden så kom, vi kan kalla honom Jon, på besök vilket gjorde att pappa lugnade sig med att åka. Vid kaffebordet berättade Jon att han var ute för att ta en fin julgran att ta med hem. När han närmade sig oss kände han sig kaffesugen och bestämde sig för att gå in en sväng för att få sig en tår av den åtråvärda drycken. Han visste ju att i Järse så vankades det alltid kaffe. När det pratats och kaffet var urdrucket så reste sig pappa och sa att ”nu får ni klara er själva för nu måste jag iväg så att jag hinner tillbaka hem innan det är nermörkt”. Han gick och mamma och Jon fortsatte att prata om ditt och datt i lättsam ton. Efter en stund tog han upp en kniv ur jackfickan, höll den med ena handen och strök sakta över knivbladet med andra handens fingrar under det att han flinade och sa… ” jag måste nog också gå. Dom därhemma väntar på julgranen och undrar nog varför jag dröjer”. Mamma, som under tiden rest sig, tittade nu ut genom fönstret bara för att se det sista av släden med pappa försvinna uppför berget. ” Då kände jag mig väldigt ”liten” sa hon. Jon stoppade ner kniven, tackade för kaffet och gick för att hitta sin julgran. Efter detta kom han på besök många gånger och allt var som vanligt. Mamma stötte på honom lite här och där, t.ex. när hon plockade bär och det var bara hon, han och skogen men som hon sa… ” det var bara en enda gång jag kände mig osäker och det var när han tog upp kniven vid köksbordet i Järse”.
Kokt gädda… nej usch!
En annan bekant som då och då tittade in till oss var Gustaf Sundin från Frisbo. En glad och skämtsam person som pappa med sitt prat och sina uttryck fick att skratta hejdlöst Jag glömmer ALDRIG hans skratt, jag lovar! Han var något av storfiskare. All ledig tid gick åt till att fiska, vinter som sommar. En vinter var fiskelyckan extra stor, så stor att han omöjligt kunde äta upp allt själv utan kom, om inte varje dag, så i alla fall 2-3 ggr. i veckan till oss med gäddor. Den vintern serverades det ofta kokt gädda med kokt potatis oh god sås och först var det bara gott men efter en tid så blev jag less, ja allergisk mot kokt gädda. När jag kände doften av kokt gädda fick jag ont i huvudet, blev illamående och fick gå ut och andas frisk luft. Detta är över 50 år sen men än idag tål jag inte lukten av kokt gädda. När vi nu för tiden äter gädda, ja då är det ugnstekt sådan. Märkligt vad det som händer i barndomen sitter i!
En ängels vandring på jorden
Vill så gärna berätta om en kvinna som fanns under min barndom och ända upp i vuxen ålder och som, när jag tänker på henne (det gör jag ofta) ser jag en ängel framför mig. Hon hette Margaretha Rönnqwist men alla sa tant Margit. En genomgod människa som, trots en hård tillvaro, alltid hade förståelse för andras bekymmer, ett tröstens ord och ett soligt leende. Hon födde och fostrade elva barn under, för oss idag, ofattbara enkla förhållanden. Två av barnen dog i späd ålder och hon framlevde som änka under 31 år. Jag minns hennes ljusa uppenbarelse redan från Sylkvarn där vi hälsade på då och då. Efter välkomnande ord kom kaffehurran genast fram och hon ”bullade upp” med allehanda hembakt. Senare, när kaffet sjunkit undan lite, så sa alltid Ernst, hennes son, ”nu äter vi så har vi nåt att göra”. Och mat blev det! När det så blev dags för hemfärd så gav jag alltid henne en kram vilket gladde henne mycket. Redan då, när jag var i 4-årsåldern, måste jag ha känt att ”den här tanten är snäll”. Jag var i övrigt inte speciellt generös med kramar o.d. Jag sprang helst och gömde mig. När hon senare, med sina två hemmavarande söner, kom att bo på Skäråsskolan, hade jag hunnit bli lite äldre och det är därifrån jag minns henne som mest. Hur hon gav mig läsk när de vuxna drack kaffe, hur hon matade fåglarna genom att strö ut havregryn på en sten som hölls snöfri för ändamålet och framförallt hur glad hon alltid var. När jag träffade henne den sista gången låg hon till sängs i sitt rum på Dellengården. Jag glömmer ALDRIG det hon sa till mig… ”jag är nöjd med den lott jag har fått”. Dessa ord har kommit till mig när livet, någon gång, kanske har varit mindre ljust och fått mig att ”vakna upp”. När hon, tant Margit, som levt under förhållanden som vi, idag, inte kan föreställa oss, kunde yttra de orden, ja då ska jag ha bättre vett och inte gnälla över, jämförelsevis, bagateller. Du, tant Margit, gick bort 1967 och jag hoppas du fått lugn och ro, funnit frid. Det är du värd mer än någon annan, du var en stor människo-och djurvän.
Dragspel, gitarr och en och annan fiol
Två människor som kunde konsten att, med enkla medel, skapa lättsam stämning var Viktor och Elin, boende i Rönningens. En vinterkväll… ute, mörkt och bister kyla. Inomhus sprakar det i köksspisen, varmt och gott. Viktor hanterar skickligt sitt dragspel, Elin sin gitarr och Kalle, Elins bror, sin fiol. Mellan låtarna serveras det kaffe. Allt andas glädje och uppsluppenhet och man, som gäst, ville inte alls lämna detta lättsamma, varma och ge sig ut i kalla kvällen för att gå hem till sitt. Sommarkväll… vinden smeker ljummen, lommen hörs över sjön och göken ger sitt läte. Viktor sitter på yttertrappan och spelar den ena medryckande låten efter den andra. Det kan man kalla förnöjsamhet, ett begrepp som, tyvärr, är på väg bort. Och du Viktor… minns du när ni satt och åt och ett flygplan hördes komma? Flygplan var, vid denna tid, fortfarande något spännande och man släppte det man hade för händer för att springa ut för att titta. Det gjorde du och i brådskan så fastnade ett av dina klädesplagg runt ett hörn av matbordet vilket gjorde att det som fanns på bordet hamnade på golvet Aj, aj! Jag blir glad när jag tänker på er och Tack för att ni fanns och lättade upp vardagslunken!
Respekt på gott och ont
Jag vill här påminna, lite i korthet, om den oerhörda respekt för människor i maktställning som förekom för inte särskilt länge sedan. T.ex. läkarna där denna respekt gjorde så att folk inte vågade fråga vad de led av och gick således under långa perioder med oro, ångest och vånda. Tillstånd som lätt kunnat undvikas om läkaren hade berättat, när nu inte patienten vågade fråga. Men läkarna sa ju ingenting och tanken, att en och annan åt medicin utan att veta mot vad, ter sig inte helt otänkbar. En händelse som talar sitt tydliga språk drabbade min mamma i slutet av 40-talet, jag tror 1949. Jag var då tre år. Jag vet inte hur det började men så småningom bildades en knöl på hennes hals som tilltog i storlek. Tänk, jag minns att knölen var röd, trots min ringa ålder! Hon uppsökte den lokala läkaren som remitterade henne till sjukhus där knölen opererades bort. När sista besöket, före hemfärd, gjordes hos ansvarige läkare så, efter att han läst i hennes journal, tog han henne i hand och sa: ” fru Nordin hade tur”. Det var allt och mamma frågade naturligtvis ingenting. Jag, hennes dotter, vet fortfarande inte vad knölen innehöll. Den här respekten som mer ”ställde till det” än något annat gällde inte bara läkare utan även andra grupper i samhället som befann sig i någon ”ställning” som ansågs ”höja” sig lite över, som exempel, skogarbetarens. T.ex. lärarna, vilkas uppgift ju var att lära barn läsa, skriva, räkna o.s.v. var några som folk inte sa emot, trots att ett mothugg, då och då, hade ”suttit fint”. Det var nog fler än en unge som fick känna på, både fysisk och psykisk, ja jag vågar säga misshandel, detta med stöd av tillåten skolaga. Och ingen vågade ifrågasätta. Tack och lov att detta hör till det förgångna! Att det var så här berodde naturligtvis på kort skolgång, många kunde knappt, varken läsa eller skriva. Jag minns så gott som oläsliga namnunderskrifter! Detta gjorde att många kände sig i underläge och vågade inte ”sticka upp” fast de så starkt kände att det just var det som de borde ha gjort. Det är ”kanon” att det har ”svängt” så att ochså en städerska (exempel) kan höja rösten, säga ifrån när det är läge för det. Vi är alla, oavsett härkomst, jobb, var i samhället vi befinner oss, människor med kropp och själ, med tankar, drömmar, behov. Mycket har förändrats på gott och ont men ovan nämnda kan inte vara annat än enbart gott och bra.
Det här ”går” under ”lite bus”
Det var hösten 1949 och jag var tre år. Min farmor befann sig i ”fejset” där hon satt och mjölkade. ”Tusan” for i mig… jag gick ut och hämtade så mycket sand som fick plats i mina händer, gick in i ”fejset” ställde mig och tog sikte och… ”splash” jag kastade sanden i mjölkhinken som farmor hade mellan sina knän. Jag ”åkte” inte på någon ”hurring”, kanske för att farmor var gammal och inte längre snabb i vändningarna. Och pappa… ja, han valde nog att inte se eller höra.
Sommaren 1953… jag hade mitt första sommarlov och som tidigare så bodde farmor hos oss över sommaren. Hon rökte ”krokpipa” och karvade tobak med kniv på en liten skärbräda. Attribut som hon hade med sig vart än hon åkte. Nu for ”tusan” i mig igen och snabbt som tanken nappade jag till mig kniven och kastade ut den genom öppet köksfönster. Den hamnade i brännässlorna. Den här gången blev det straff. Jag fick gå ut och hämta tillbaka kniven, bland nässlorna. Om jag brände mig? Nja…det kan inte ha varit så farligt enär jag inte minns!
I lidret, utanför ”fejs” och stall förvarade pappa en hel uppsättning hästskor uppträdda på en lång och grov spik. Jag tyckte det var roligt att med en käpp peta till hästskorna så att de kom i gungning. Jag fick tillsägelse att INTE göra så p.g.a. att de då kunde ramla ner och skada mig. Det struntade jag i, jag fortsatte att putta och en dag så hände det. Det rasade och jag blev träffad i pannan och blödde rejält. Märket efter ”träffen” fanns kvar under många, många år men är numera borta. Men minnet lyser starkt och klart.
Hjälp från oväntat håll
När det som följer utspelade sig kan jag ha varit 4-5 år. Mamma var i ”fejset” och gjorde någonting. Nu var hon färdig och skulle gå därifrån. Hon greppade handtaget för att öppna dörren. STOPP! Dörren gick inte upp, den var ”hakad” utifrån. Hon började ropa och hojta, banka på fönstret men ingen som kunde hjälpa syntes till. Det löpte rör från ”uppståndaren” ( en slags vattenkran) till vattenkranen vid murpannan och när man bankade med t.ex. järnskopan på rören så hördes detta in till köket. Och mamma grep skopan och satte igång att banka. Det här skulle väl i alla fall höras! I köket satt pappa och rakade sig, lugnt och metodiskt, medan morfar, i godan ro, vilade sig på kökssoffan. Ingen hörde bankandet. Mamma fortsatte utan resultat och paniken började göra sig påmind. När hon dunkat och ”slagit” i en evighet så kom där äntligen någon och öppnade dörren så hon kunde komma ut. Men det var varken pappa eller morfar. Det var Holger Rönnqvist!. Han jobbade med skogsröjning uppåt åsen och hörde oväsen som inte upphörde, det bara fortsatte. Till slut gick han ner till oss och lokaliserade ljudet till ”fejset”, gick dit och öppnade dörren åt min rejält uppskakade mamma. Vad hon sa till pappa och morfar kan man ju bara föreställa sig. Vem som lagt på haken är höljt i dunkel. Kanske lilla jag! Jag tog nämligen varenda tillfälle i akt att stänga in Ingvar genom att, när jag såg honom gå in där, blixtsnabbt lägga på haken. Och jag öppnade INTE. Det fick någon annan, i sinom tid göra. För att han skulle slippa stå där och vänta på att bli utsläppt så flyttade pappa haken så högt upp så att jag inte kunde nå den. Kanske jag trodde att Ingvar var därinne och skyndade mig att haka på eller också var det pappa eller morfar som, av ordningsskäl, lade på haken utan att veta om mamma. Allt slutade i alla fall lyckligt men man kan ju undra hur det kom sig att Holger som befann sig en rejäl bit ifrån hörde hennes bankande medan pappa och morfar som ju satt mitt i oväsendet inte reagerade.
Sjuk,,, då och nu
Det var vinter och jag var 6 år. Jag började känna mig lite ”hängig” och snart var jag ordentligt sjuk med hög feber. Jag blev även stel i nacke och rygg, hade så ont att ingen fick röra vid mig. Jag skrek så fort någon försökte. Jag var klädd i klänning som mamma tyckte jag borde ta av. Klänningen drogs över huvudet och eftersom jag hade så ont var denna ”manöver” otänkbar. Efter funderande hit och dit hämtade mamma en sax och klippte upp klänningen så att den gick att ta av. Vad jag vet så höll tillståndet i sig, kanske ett par dygn, sedan vände det och jag återfick hälsan. Tänk… vinter, mörkt och kallt, mycket snö och oplogade vägar. Långt bort från allt det vi idag ser som självklart, tar för givet. Hade det varit nutid så hade jag naturligtvis fått träffa en läkare men då, i början av 50-talet och under nyss nämnda omständigheter fick man bli frisk av egen kraft… eller inte. Men jag klarade mig tydligen eftersom jag nu sitter här och återger det som hände.
Ca 1957 – 1960
Efter familjen Nordin tog ovan nämnda par över arrendet. De kom från Karmansbo gård 24 och blev de sista som arrenderade gården.
9F14 Ida Rönnqvist född 7/11 1919. Hon avled i Friggesund 18/7 2005. Sambo med (68D1) Mattias Persson född 7/7 1907 i Frisbo. Död i Friggesund 25/3 1991
Två barn:
Kjell 28/1 1953 Bosatt i Hudiksvall
Kjerstin 21/7 1958 Bosatt på Strömbacka
De flyttade härifrån till Lennsjö 1960 och därifrån till Frisbo inför skolstarten 1965.
Därefter köpte Bertil och Sigrid Henriksson gården av Iggesunds Bruk. De var gifta sedan 1951 och bosatta i Frisbo, Rimbo och sedan i Bergsjö varifrån Sigrid kom. Bertil var hovslagare till yrket och kände sin bygd mycket väl.
Det här huset var särskilt intressant för honom, för här var han uppväxt och här ville han tillbringa sina somrar i fortsättningen.
Den 1 januari 2002 avled Bertil och i november 2002 sålde sonen Bengt –Olof och hans fru Ulla Henriksson huset till:
Minna Krook född 19/2 1964 i Finland, uppväxt i Södertälje och bosatt i Stockholm. Hennes man Michael West är lastbilschaufför och född 1965 i Stockholm
Minna Krook är koreograf, dansare och pedagog.
Sommaren 2015 sålde hon fastigheten för 10 000 kr till:
Sandra Medina född 9/12 1975 och Soma Catormeris född 11/1 1970. Paret är bosatta på Södermalm i Stockholm.
23. Abrahams
Utefter den gamla vägen mellan Järse och Karmansbo låg gården Abrahams. Den tillhörde området Karmansbo. Ett tjugotal meter ovanför gården mot tjärnen fanns en källa där de tog sitt vatten, berättade Elof Larsson. Vid besök på platsen kan man bara instämma att källan är en riktig kallkälla varifrån det rinner det klaraste vatten. Besökare bör ha flaskor med sig för att kunna ta med sig hem ett riktigt gott och kallt källvatten.
Utöver gårdsgrunden med spisröse finns här ytterligare två husgrunder och en kvarlämnad släpräfsa. Efter jordkällaren finns bara gropen och bottenstenarna kvar.
Ca 1839 -1894
5U4 Husman i Karmansbo. Kolaren Abraham Olofsson född 2/10 1810 i Fönebo.
Gift 5/4 1839 med Margta Persdotter född 25/1 1815 i Norrbo.
Fem barn:
Pehr Olof 26/3 1840 Torpare i Skärås. Kanske vid gård 19, Uvberget
Anna Margareta 16/2 1841 Gift 1868 med Lars Persson Torpare i Skärås. Gård 19 ?
Abraham 9/10 1845 Gift 1868 med Brita Christina Wikberg. Bosatt i Moviken
Margareta 6/9 1850 Gift 1873 med Jonas Ersson – Molén. Gårdsägare i Johannesberg
Carin 13/11 1859 Gift 1881 med Carl Fredrik Carlsson Bonde i Överälve, Delsbo
Fadern Abraham avled i lungsot den 31/7 1882 och modern avled 19/12 1894
I slutet av 1880 – talet bodde August Högberg här. Det var här han startade sin affärsverksamhet genom att ha en liten affär i huset.
Detta berättade Elov Larsson som var född i Karmansbo liksom Augusta Berglund, Greta Larssons mamma som kom från gård 12, i Skärås. Greta Larsson bor i Skålsvedja.
66B1 August Högberg föddes 3/8 1854 i Hemsjö i Västergötland. Mellan åren 1883 -1884 var han förman när järnvägen byggdes mellan Moviken och Strömbacka. Han gifte han sig den 23/2 1890 med Katarina Nilsdotter född 7/4 1868 i Näsviken.
År 1891 köpte han affären i Skålsvedja som sedan togs över av sonen Gottfrid Högberg.
Ca 1895 – 19..
46A21 Jonas Larsson född 18/2 1873 i gård 9. Jans.
Gift 1895 med Anna Svensdotter född 2/12 1878 i Hassela. Det är troligt att det var här de bodde. De flyttade härifrån till Norrhavra 5,2 i Bjuråker
Åtta barn:
Katarina Elisabet 23/9 1896 Gift med Jonas Edvin Östlin Bos. i Avholm och Norrhavra
Sven 2/4 1898 Gift 1931 med Hanna Frelin från Frisbo. Kom en tid att bo i gård 9. Jans
Brita Kristina 4/6 1899 Gift 1923 med Vilhelm Fredrik Bergsman från Strömbacka
Jonas 16/10 1903 Gift 1929 med Sigrid Linnea Hill från Frisbo
Lars 2/3 1907 Gift 1934 med Brita Linnea Andersson från Frisbo
Olof 11/9 1910 Gift 1940 med Maria Ström från Frisbo. Tog över arr. i gård 9, Jans
Eivor 15/2 1914 Gift 1936 med Sven Flyrén. Drev Flyréns café i kyrkbyn
Maria 17/1 1921 Gift 1940 med Per Algot Fredriksson
Det stora spismursröset efter Abrahams
Kallkällan vid Abrahams med sitt kalla kristallklara vatten
Åkrarna ovanför karmansbotjärn och den lada som man ser på kartan tillhör Abrahams
24. Karmansbo.
Här kan vi se hur den gamla landsvägen gick förbi Abrahams
År 1890 var 21 personer skrivna i Karmansbo. Utöver gården Abrahams har det funnits ytterligare en eller två gårdar här i Karmansbo
Bakgrunden till namnet kan härstamma från någon inflyttad från Karmansbo i Västmanland. Det är en ganska vanlig bakgrund till namn som är av yngre datum.
Elof Larsson som var en av de sista som brukade jorden här, berättade att gammelhusa och gammellogen hade legat till höger om gården. Ett besök på platsen visar att grundstenar liksom tegelstenar efter husens spismurar finns kvar och bekräftar att husen legat på kullen ovanför ladugården. Även ladugården är borta men stensockeln till uppkörsbryggan och fäjsgolvet finns kvar, liksom pelare till logen som var sammanbyggd med ladugården.
Stensockeln är byggd av huggen sten. Men var tog man stenarna?
Troligtvis finns det inget stenbrott. I det här området (inkl. sjöns stränder) har det funnits gott om stora stenar som man delat och forslat hem under vintern när isen bar och slädarna gled lätt på snön. Omkring 100 meter från gården öster om tjärnen ovanför täkterna finns en stor sten som blivit delad. Det ca 50 cm långa spåret efter borrhålet avslöjar att den är delad av människohand. Att det är gjort för ganska länge sen visar den stora gran som nu växer intill brottytan. Från den här stenen ner mot tjärnen låg troligen en färskvattenkälla varifrån man tagit sitt dricksvatten. På platsen finns nergrävda cementringar.
Gammelgården
Ca 1775 – 1789
1Å3 Lars Ersson – Knäpp född 3/9 1744 i Norrbo. Soldat vid Delsbo kompani, Hälsinge regemente. Bos. i Strömbacka sedan i Karmansbo.
Gift 1769 med Cherstin Larsdotter född 1741 i Näppänge, Bjuråker.
Tre barn:
Lars 12/3 1773 Gift och bosatt vid Jönsarbo i Strömbacka. Krossad av pråm 1802.
Carin 23/1 1778 G. m. Anders Fröjd i Frisbo. Dottern Kjerstin g. m. sold. Kniv i Lensjö
Cherstin 22/12 1780 Gift 1819 med Pehr Persson Vedmyra 4 Prästbols, i Bjuråker
Fadern avled under krigstjänst i Pojo, Finland i Dec. 1789. Modern levde till 25/2 1829.
Ca. 1793 – 1799
39G1 Johan Johansson född 1749 i Bergsjö. Nybyggare i Gammelbotjärn, i Norrgimma inflyttat till Skärås omkring 1793
Gift med Elisabet Gudmunsdotter född 27/1 1752 i Trossnarven, Bjuråker
Nio barn:
Johan 7/6 1781 – 1/4 1782 född i Brännåsen
Anna 12/6 1782 – 1/4 1783 född i Norrgimma
Carin Elisabeth 22/8 1784 Gift med Johan Thessman i Frisbo
Pehr 21/4 1786 Utfl. t. Bergsjö 1803
Margareta 4/6 1788 – 14/8 1788
Eric, tv, 18/4 1790 – 2/1 1791
Johan, tv, 18/4 1790 – Gift 2 ggr. Husman i Källsjösjön, Bjuråker
Anna 22/5 1791 Utfl. t. Bergsjö
Margareta 28/11 1792 – 2/12 1792 född i Gisslarbo= Norrgimma
Ca 1799 – 1843
4H14 Jonas Olofsson född 14/10 1770 i Avholm. I mitten av 1830-talet säljer han buldanväv till Wallströms handelshus i Hudiksvall. Gift 2 ggr.† 13/7 1843 (ålder).
Gift med Elisabeth Fransdotter född 9/4 1771 i Bännbro i Bjuråker. Hon avled 27/1 1819 (bröstsjukdom)
Omgift med 21G5A Carin Pehrsdotter-Stor.* 7/5 1784, d. t. P. Stor i Hedvigsfors, Bjuråker. † 16/7 1830.
Nio barn:
Carin 25/11 1799 *) Gift 1820 med Johan Andersson- Liv i Skärås Fem barn
Erik 13/7 1801 – 5/8 1801
Olof 12/11 1802 Gift 1829 med Margta Eriksdotter Bosatta i Friggesund
Erik 28/9 1810 Gift 1837 med Vendela Eriksdotter Boende i Sniptorp
Jonas 2/3 1814 Gift 1839 med Carin Pålsdotter Handlare i Frisbo Dobblars
Kjerstin 1/6 1817 Gift 1854 med Jonas Jonsson – Skog. Boende i Björsarv
Barn i andra giftet
Pehr 9/12 1820 Gift 1851 med Cherstin Matsdotter- Åström Boende i Österbo
Elisabet 13/6 1824 – 23/10 1858
Anders 6/8 1826 Utfl. t. Ramsjö
Ca 1808 – 1826
29B1 Johan Pehrsson född 1779 i Voxna, Hälsingland.
Gift med Margareta Danielsdotter född 1783 i Voxna. Inflyttade år 1800 till Moviken.
Fyra barn:
Carin 3/10 1804 Gift 1835 med Lars Eriksson – Modd Torpare i Klovan, Bjuråker
Johan 10/11 1808 Gift 1834 med Maria Elisabet Imberg Bosatta i Frisbo
Margareta Christina 16/2 1811 Gift med Korp. Johan Frisk Bosatta i Frisbo
Anders 1/8 1826 Utflyttad.
—23B3— *) Uppgifter u Bjuråkers släktbok
2 JOHAN ANDERSSON-LIF, * 1794, s. t. kol. A. Andersson o. h. Catharina Jonsdotter i Hjulsjö, Ör. G. 27/2 1820. Kol. Bos. i Skärås, Bjuråker. † 22/4 1857 (stenpassion).
4H14 CARIN JONSDOTTER, * 25/11 1799, d. t. kol. J. Olofsson i Karmansbo, Bjuråker. † 6/8 1851 (tarmvred).
ANDERS * 27/3 1820. † 6/3 1838 (stenplågor)
JONAS * 14/8 1823 6 ⇓
CARIN * 20/6 1826 10A6
ELISABET * 22/12 1828 41A6
JOHAN ERIC * 23/1 1834. † 18/4 1835 (slag)
—6—
3 JONAS JOHANSSON-KLANG, * 14/8 1823, s. t. kol. J. Lif i Skärås, Bjuråker. G. 2./7 1856. Kol. Bos. i Skärås. † 26/4 1868 (ihjälsparkad av häst).
2B8 CARIN NILSDOTTER, * 6/4 1829 , d. t. nämndeman N. Pehrsson i Berge 2, Bjuråker. Emigr. t. N. Amerika 1870.
KARIN * 24/4 1857. Emigr. t. N. Amerika 1870
NILS * 3/4 1858. † 14/4 1858
JOHAN * 17/7 1860. Emigr. t. N. Amerika 1870
MARGRETA * 4/12 1862. Emigr. t. N. Amerika 1870
KJERSTIN * 16/7 1864. Emigr. t. N. Amerika 1870
NILS * 10/8 1867. Emigr. t. N. Amerika 1870
Bolagsgården i Karmansbo
1:5
Flygfoto 17
HUDIKSVALLSPOSTEN 13 JUNI 1933
Ladugårdsbyggnad i Bjuråker nedbrunnen
Vid halv 1-tiden på måndags middagen utbröt eld i ladugårdsbyggnaden hos arreend. Lars Olsson, Karmansbo, Bjuråker. Elden upptäcktes ända nere i Strömbacka 6 à 7 km från brandstället. Från kapelltornet kunde man fastställa den ungefärliga brandplatsen, och per telefon underrättades skogvaktaren i Länsjö, som genast styrde om, att släckningsmanskap kom till hjälp. Elden hade börjat på taket till den sammanbyggda ladugårds- och stallbyggnaden. Det var endast en flicka hemma vid tillfället; Lars Olsson befann sig vid Strömbacka. Kreaturen lyckades man få ut, men att släcka den brinnande byggnaden visade sig vara omöjligt, utan denna brann ned. Tack vare ett energiskt arbete av de tillstädeskomna — sprutor anlände från Länsjö, Frisbo och Strömbacka — gick det att rädda mangårdsbyggnaden, trots att gnistor och eldsflagor gång på gång fastnade på taket till denna.
Lars Olsson hade sitt lösöre försäkrat i Fenix. Fastigheten tillhörde Strömbacka bruk
Avskrift: Viveca Sundberg
Flygfoto över Karmansbo. Till vänster om den vänstra logen stod gammelgården
Fejslogen i Karmansbo. Auktion 1944
Karmansbo före renoveringen. Lägg märke till gården på holmen och taket på jordkällaren som skymtar till vänster. Fr v Lars Olsson, Elov Larsson, Brita Olsson, okänd, okänd, Lars Larsson
Det här är Lars och Brita Olsson i Karmansbo.
När Lars bodde på holmen var han omgift med Brita Hedberg
Genom en tidningsintervju med Karmansbo – Lasse, vet vi vilka som bodde i gården före honom.
Ca 1844 – 1866
46A6 Jonas Pehrsson – Lindbom född 4/2 1818 i Lindbo
Gift 1840? Med Margta Phersdotter född 3/12 1820 i Sylkvarn. Första åren som gifta bodd de i Sylkvarn.
Åtta barn:
Margareta 2/2 1841 Gift 1869 med Pehr Pehrsson- Fridström i Lindbo
Pehr 10/6 1842 Död genom drunkning 6/12 1863
Carin 15/1 1844 Tillsammans med maken tog de över det här arrendet.
Jonas 25/12 1848 – 26/12 1854
Erik 20/7 1854 – 11/1 1855
Christina 18/6 1856 Gift 1889 med skräddare Frans Elof Söderholm i Norrberg
Brita 24/6 1859 Gift 1875 med Jonas Pehrsson i gård 4, Lars Jons.
Anna 20/9 1862 – 12/4 1863
Fadern Jonas avled den 28/1 1894 och modern Margta avled 27/11 1890 (tärande sjukdom)
Ca 1866 -1901
46A12 Lars Pehrsson född 4/3 1845 i Lindbo.
Gift med sin kusin 28/3 1870 46A6 Carin Jonsdotter född 15/1 1844 i Sylqvarn.
År 1873 arbetar här Fredrik Sundberg som dräng. 12A12 Fredrik Sundberg född 1852 ”Tjoven” kallad kom närmast från Fönebo och flyttade härifrån till Lindbo 1874.
Nio barn:
Petter 19/9 1870 Gift med Brita Olsdotter – Ros. Bosatt i Tormyra
Margta 2/1 1872 Gift med Pehr Johansson i Frisbo
Jonas 18/2 1873 Gift med Anna Svensdotter. 2 av sönerna kom att bli Arr. här
Brita 29/1875 Gift 1900 med Lars Olsson De tog över det här arrendet
Lars 27/5 1876 Gift med Anna Ros. Bosatt i Aggtjärn
Olof tv. 18/3 1879 Gift 1901 med 1Z18 Orr-Brita i Norrbobyn
Karin tv. 18/3 1879 Gift 1906 med Jonas Olsson Bosatt i Sylkvarn
Elof 23/9 1880 Skräddare Gift 1908 med Karin Eriksdotter Bosatt i Gammelsträng.
Kerstin 22/3 1886 Gift 1904 med Per Gustaf Johansson Utfl. till Bergsjö 1904
Bröderna Petter och Lars gifte sig med varsin syster Roos i Aggtjärn.
Fadern Lars avled 11/10 1921 och modern Carin avled 21/1 1903
Mågen och arrendatorn Lars Olsson berättade att arrendet kostade 120 kronor per år. Enbart jorden kunde inte familjen leva på. Efter vårbruket drog han till skogs på kolvedhuggning och om hösten när skörden bärgats och åkrarna plöjts, var det åter tid för arbete i skogen. Fjorton dagar före Mickelsmäss fick vi frakta veden till bottnar. Sen gjorde vi milorna i ordning, risade och stybbade, och vid Helgarmäss skulle de vara färdiga att tändas. Fick vi tända vid den tiden, så var milorna färdiga till jul. Så snart det blev vinterföre kördes kolen till Moviken eller Strömbacka.
När kolning och kolkörning avslutats fortsatte arrendatorerna sitt arbete i skogen med timmerkörning
Eldsvåda i Bjuråker
HUDIKSVALLSPOSTEN TISDAGEN 28 MAJ 1912
Kolarbostället Karlmansbo i Skärås, Bjuråker, nedbrann i fredags morse till grunden. Elden antages ha uppstått genom gnistor från skorstenen.
All lösegendom innebrändes, likaså en häst, medan man lyckades rädda korna och fåren.
Det brunna, som ägdes af Lars Olsson, var lågt försäkrat.
Ca 1901- 1940
46A24 Lars Olsson, Karmansbo – Lasse kallad, född 16/3 1876 i Stöde. 1883 tog hans far Olof Persson och mor Anna Greta Nord, över ett arrende i Lindbo.
Ingift 1/7 1900 med dottern här på gården Brita Larsdotter född här den 29/3 1875. Hon avled i cancer den 11/5 1928.
Den 8/11 1936 gifte Lars om sig med Brita Hedberg född 18/7 1891 änka efter L. Lindqvist i Lindbo. 1912 brann gården ner och 1925 brann ladugården ner enligt Elof Larsson.
Sju barn:
Olof Valfrid 4/10 1900 – 6/3 1901
Lars 23/1 1902 Gift 1928 med Karin Qvist från Lindbo. Bosatt i Lindbo
Katarina 21/12 1903 – 15/1 1932
Anna 21/3 1905 – 5/8 1946
Berta 9/12 1906 – 22/12 1927
Kristina Elisabet 14/7 1909 – 23/8 1911
Elof 13/8 1913 Tog över arrendet 1940 efter föräldrarna
När sonen Elof tog över flyttade hans föräldrar till Holmen gård 26, där de bodde till 1943 då de flyttade till Norrlia.
Ca 1940 – 1948
46A44 Sonen Elof Larsson född 13/8 1913 tog över arrendet efter sina föräldrar.
Gift 25/8 1940 med Aina Rönnqvist född 9/2 1912 i Karmansbo
En dotter, Elsie född 30/3 1942 Bosatt i Söderhamn Två barn: Marie 1963, Mats 1968.
Omkring 1948 flyttade de till Hästnäs där de bodde till 1950 då de flyttade till Frisbo. I Frisbo bodde de till 1962 då de flyttade till Delsbo
Elof Larsson avled i Delsbo den 9/12 2003 och hans hustru Aina den 17/3 1991
Ca 1948 – 1957
De flyttade troligen hit från Moräng där Mattias varit arrendator.
9F14 Ida Rönnqvist född 7/11 1919 Sambo med (68D1) Mattias Persson född 7/7 1907
i Frisbo. Enligt dödsannonser avlider två av deras två barn här:
Sven Uno 24/10 1949 Död i Karmansbo 9/6 1950
Alf 27/10 1951 Död i Karmansbo 14/7 1952
Kjell Arne 29/1 1953
1957 flyttar Mattias och Ida härifrån till Järse, gård 22. Därmed upphörde Karmansbo som arrendeställe.
1975 revs den här gården. Det som finns kvar är gårdsgrund med spisröse. I spisröset finns bitar efter den kakelugn som funnits i huset. Stenstolpar och fundament till ladugården, jordkällare och plintar efter en lada och en rostig såningsmaskin är vad som återstår av de hus som funnits på den här vackra platsen.
Någon gång under den här tiden bodde Folke och Brita Sundberg på övervåningen.
25. Skärås-kvarn, nu Sylkvarn
1:10
Sylkvarn laga skifte karta 1856 – 1882. Lägg märke till att utloppet tidigare gick betydligt närmare bebyggelsen.
Damluckan vid Sylkvarn
Kanalen fram till damluckan med Sylkvarnsviken till höger
Sylkvarn.
Idag är allting borta utom jordkällaren och några grundstenar efter bostaden. Tyra Idh i Bergsjö växte upp här och det är hon som äger fotot
Flygfoto över Sylkvarn och dess åkrar
Bostaden i Sylkvarn.
Grundstenarna, den vänstra och nästkommande sten, finns kvar, i övrigt har bolaget skövlat allt när de gjorde om platsen till en vändplan.
Några av de grundstenar som finns kvar efter huset
Sylkvarns välbyggda jordkällare som är sammanhållen med ankarjärn.
2A7 Johan Johansson född 1747, inflyttad från Hassela till Furuberg sen, enl. husförhörslängd bonde i Skärås-kvarn. Död 8/4 1807 (hastig feber).
Gift 4/8 1754 med 2A4 Carin Hansdotter född 4/8 1774, dotter till bonden H. Hansson i Avholm 2, Bjuråker. Död 27/5 1836 (ålder).
Fyra Barn
Gölin 11/12 1781. Gift 1799 med 4C2 Johan Wedmark Bonde i Furuberg. 11 barn.
Anna 21/4 1783 Utflyttat till Hudiksvall 1802
Brita 2/11 1786 – 2/11 1787 (håll o stygn)
Carin 15/11 1787 – 12/7 1788 (håll o stygn)
Ca 1818 –
34D2 Pehr Eriksson född 7/4 1792 på holmen i Skäråssjön som då kallades för Vitnäs. Gift 1818 med Kjerstin Svensdotter född 2/6 1795 i Vedmyra.
Deras två döttrar Margta och Brita gifter sig med två bröder Jonas och Nils Pehrsson från Lindbo.
Margta 3/12 1820 gift 1840 med Jonas Pehrsson – Lindbom från Lindbo Åtta barn
Brita 12/3 1833 gift 1853 med brodern Nils Pehrsson – Bergström från Lindbo
Fadern Pehr Eriksson avled 3/2 1869 och modern Kjerstin avled 20/7 1865
Ca 1840- 1844
46A6 Jonas Pehrsson – Lindbom född 4/2 1818 i Lindbo Ingift 1840? med dottern i gården Margta Phersdotter född här den 3/12 1820. Första åren som gifta bodd de här sedan flyttade de till Karmansbo.
Två barn föddes här sedan sex till i Karmansbo.
Margareta 2/2 1841 Gift 1869 med Pehr Pehrsson- Fridström i Lindbo
Pehr 10/6 1842 Död genom drunkning 6/12 1863
Ca 1853 – 1867
46A8 Nils Pehrsson – Bergström född 3/2 1829 i Lindbo Ingift 1853 med dottern i huset Brita Persdotter född 12/3 1833
Sju barn:
Per Erik Jonsson 4/4 1851
Kjerstin 9/6 1854 – 28/6 1854
Kjerstin 12/10 1856 – 25/7 1857 (rödsot)
Erik 14/1 1858 – 15/4 1858
Christina 18/5 1860 – 29/4 1865 (scharlakansfeber)
Nils 17/12 1862 – 26/12 1862
Cajsa-Greta 11/3 1865
År 1867 emigrerar Nils Pehrsson med hustru Brita och barnen Per Erik och Cajsa-Greta till Nord Amerika
Ca 1867 – 1994
9F8 Johan Matsson – Rönnqvist född 24/9 1835 på Rödkullen
Gift 25/6 1863 med Anna Jonsdotter född 5/6 1836 i Vedmyra 2. De bodde första tiden som gifta på Rödkullen
Sju barn:
Mathias 23/2 1864 Emigrerade till N. Amerika 1883
Brita 15/6 1865 Utflyttad till Hassela 1886
Jonas 5/3 1869 Gift 1904 Margareta Fridström i gård 9 Bonde i Ö. Hålsjö
Johannes 5/10 1871 Gift 1898 Bodde första tiden i Karmansbo sen arrendator här
Anna 11/3 1873 Gift 1897 med Olof Eriksson Bos. i Norrbobyn sen i Hög.
Christina 11/6 1875 Utflyttad till Bergsjö 1894
Karin 27/4 1887 Gift 1903 med soldat Per Erik Hård. Bosatt i Norrbobyn. Ett barn barn, Karin Orefall från Stockholm, kontaktade mig för hon ville sökte platsen där hennas farmor var född. Det blev en gripande upplevelse för henne.
Fadern Johan avled 1/2 1926 och modern Anna avled 14/12 1919
Christina Rönnqvist f. 1875
Karin gift Olsson 1879 – 1960
Jonas Olsson f. 1917
Anna Rönnqvist f. 1898 troligen brodern Jonas . 1901
Ca: 1894 -1896
– 8L18 – Hassela – Bergsjö släktbok
SVEN JONSSON * 20/10 1849, s. t. bonden Jonas Svensson i Söderåsen, Bergsjö. Stallkarl, spelman, kallad Tupp–Sven. Gift 29/5 1879 bosatt i Kölsjön, Hassela.
Utflyttat som kolare till Sylkvarn i Bjuråker 22/5 (6) 1894. Flyttat till Gnarps masugn 19/9 1896, därifrån till Saltviks Ångsåg den 17/4 1900, till sonen Jonas Emanuels fastighet, Tallbacken 1:4 i Bjuråker,† 27/12 1930.
(7P1) BRITA CHRISTINA MACKIA (Mackin) * 11/6 1860 I Hångberg, Hassela. Död i barnfeber 3/11 1895, Sylkvarn, Bjuråker.
ANNA SELINA * 15/2 1878. Utfl. t. Bjuråker 1894. en dotter Katrina Elisabet 23/9 1896 † 27/4 1988
JONAS EMANUEL * 8/3 1880 Utfl. t. Bjuråker 1894. Ingift och ägare till Tallbacken 1:4, Bjuråker ⇓
SVANTE LEONARD * 6/5 1881 Utfl. t. Bjuråker 1894
IDA MARGARETA * 6/5 1882 – 20
ANTON ISEDOR * 1/1 1885 † 14/6 1891
ERIK * 2/2 1886 † 20/4 1886
ERIK * 27/9 1887 † 11/10 1887
SELINA KRISTINA * 3/9 1889 † 20/9 1889
PER HADAR * 10/11 1890 † 17/11 1890
ANTON ISEDOR * 3/4 1893
PER ALFING * 6/10 1895 Han blev fosterson hos Holmberg, prästgården Harmånger
Uppgifter ur födelseboken. Per Alfing född 26/10 1895 i Sylkvarn, Bjuråker.
Per Alfing Holmberg blev änkling 11/4 1969 och avled den 13/1 1979, Borgarg. 11, Stockholm
Ca 1906 – 1918
46A27 Jonas Olsson född 2/8 1885 i Lindbo.
Gift 14/10 1906 med sin kusin Karin Larsdotter född 18/3 1879 från Karmansbo. Jonas far och Karins far var söner till Pehr Pehrsson i Lindbo. Som i sin tur var bror med ovannämnda bröder Jonas och Nils Pehrsson från Lindbo
Jonas och Karin fick sex barn:
Anna 12/3 1904 Gift 1927 med Johan Viktor Hammarström Bosatt i Österbo
Karin 4/3 1908 Gift 1927 med snickaren Karl Kring i Gammelsträng
Marta 17/4 1911 Gift 1935 med Lokförare Eskil Holm i Moviken
Kerstin Elisabet 18/9 1912 – 14/3 1924
Erik Olof 15/5 1915 – 9/3 1933
Jonas 24/9 1917 Gift 1946 med Hedvig Kristina Eriksson Bos. i Hedvigsfors
Fadern Jonas Olsson avled i Spanskan den 11/10 1918 och modern levde till 12/5 1960
Jonas Olsson hade på sin arrendegård, 6 kor och en häst. Förutom jordbruket sysslade han med milkolning. Träkolen levererades till Strömbacka och Moviken. Han dog i spanska sjukan den11/10 1918. Han var då bara 33 år gammal och lämnade hustrun Karin ensam med sex minderåriga barn. Hustrun Karin var tvilling med Olov Larsson (Orr-Olle). Efter makens död 1918 flyttade hon med sina sex barn till Hedvigsfors, där hon fick anställning som mjölkerska vid brukets stora ladugård.
Dottern Märta gick sin första skoltermin i Skärås skola, höstterminen 1918. Hon hade sommartid omkring 6 km skolväg, men sedan Skäråssjön frusit till blev det lite närmare att gå gent över sjön. Hon hade sin syster Karin i sällskap på vägen. Hon lämnas nu till morbrodern Orr- Olle, i Norrbobyn. Märta blev senare 1935 gift med Eskil Holm i Moviken och fick två barn. Erik och Gösta Holm.
Margareta Rönnqvist f. 1879
Fr v Sigrid Henriksson och Tyra Rönnqvist
Holger och Ernst Rönnqvist
Frans dotter, Gunborg Rönnqvist o lilla Tyra
Ca 1918 – 1949
Från Långviken gård 27 kom fam. Johannes Rönnqvist.
9F14 Johannes Rönnqvist född 5/10 1871 i Sylkvarn.
Gift 15/5 1898 med Margareta Jonsdotter född 29/3 1879 i gård 4, Lars Jons.
Elva barn:
Frans Johan 19/11 1897 Utflyttad till Njutånger 1924
Anna 11/12 1898 Gift 1922 med Leonard Medin Bosatt i Moviken
Margareta Elisabet 14/6 1900 – 27/7 1900
Jonas Anund 10/7 1901 Skgsarb. I Våtmor
Kristina 22/9 1904 Utflyttad till Bergsjö. En dotter, Tyra född 23/7 1927
Albertina 1/3 1908 – 15/4 1908
Ernst 8/12 1909 – 10/1 1970
Anna Katarina 9/2 1912 Gift 1940 med siste arrendatorn i Karmansbo Elof Larsson.
Erik Einar 4/2 1914 Tog över arrendet här i Sylkvarn. Död i Valbo 15/8 1987
Per Holger 28/1 1916 – 20/8 1968
Ida 7/11 1919 Sambo med Mattias Persson På 50-talet bodde de i Karmansbo
Fadern Johannes avled 20/9 1936 och modern Margareta avled 29/1 1967.
1949 flyttade Margit med sönerna Ernst och Holger till Skolan i Skärås.
Ovan nämnda Tyra född 23/7 1927 har berättat att när hon gick i skolan i Skärås fick hon bo i gård 4, Lars Jons på grund av den långa vägen till skolan. När Wolf Strobel köpte den gården hittade han Tyras skolböcker som jag tog hand om och gav till Tyra Idh i Bergsjö. Hon blev naturligtvis mycket glad att få återse vad hon skrivit och räknat när hon gick i skolan. Tyra blev gift med Olle Idh från Frisbo. De bodde förutom i Frisbo, i Lindbo och Lennsjö. Tyra Idh avled den 13 december 2020
Sylkvarn, Karmansbo och Långviken var vackert belägna platser utefter sjön. Platserna har varit bebodda under minst 200-hundra år. I Sylkvarn har som namnet anger funnits kvarn och troligtvis även såg och andra vattendrivna verk. Efter torrsomrarna 1888, 1897 och 1901 räckte inte Brukssjöns vatten till för smedjorna i Strömbacka så sylån mellan Skärås och Frisbosjön rensades och dammen i Sylkvarn byggdes. Detta gjordes 1901. Därmed kunde vattnet i Skäråssjön vid behov sänkas hela 5 fot eller ca 1½ meter.
Än idag är dammluckorna fullt funktionsdugliga men all bebyggelse i Sylkvarn är borta förutom jordkällaren och en av grundstenarna efter huset som legat just där vändplan är.
Karmansbo – Lars säger i en tidningsintervju att vintertid kördes timmer ner på Skäråssjön som sedan flottades ner till Frisbosjön, Strömbackasjön och vidare på järnväg ner till Dellen
Från Sylkvarn gick en väg över berget till Långviken och vidare till Aggtjärn. Långviken en underbar plats i söderläge vid foten av det skyddande berget med utsikt över viken.
Vitnäs eller Långön
Långön. Karta 1892 med de gårdar som fanns där då. På fastlandet fanns en liten åkerlapp och ett sommarfejs dit korna kom för att mjölkas om kvällarna när de under sommaren var utsläppta på skogen.
Till vänster på kartan finns två skyddsobjekt markerade på Riksantikvarieämbetets karta
Fångstgropen på Långön är 4 meter i diameter och 1.5 m. djup. Den som frivilligt har gått ner i gropen är Viveca Sundberg vid vår exkursion på Långön Påsken 2016.
Till vänster 40 meter bort finns slaggrester efter primitiv järnframställning.
Viveca visar här två slaggstenar
En liten slaggsten visar hur het slagg har runnit.
Vill du veta mer, klicka här:
Om myrmalm, på Wikipedia
Järnframställning i Gropugn!, från 2012
26. Vitnäs eller Långön
Strömbacka 1:11
Långön, tidigare kallad Vitnäs, ligger i Skäråssjön mellan Sylkvarn och Långviken. Vitnäs – kallas på annan plats för Måsholmen
Vid Riksantikvarieämbetets inventering kunde man konstatera att här fanns två Husgrunder varav en med Spismursröse, två källargrunder och en brunn
Rester efter en jättelik jordkällare
Rester efter en mindre jordkällare. Här finns rester av trä vid ingången till källaren. På insidan av källaren hänger stora sjok av näver som var det material som effektivt skyddade källaren vid regn.
Spismursröset med både slagg- och tegelstenar efter ett av husen. Viveca har här fått fatt i en gjutjärnshälla.
På ömse sidor av en en sänka i marken finns kraftiga grundstenar efter en ekonomibyggnad.
En djup och farlig brunn som undertecknad tryckte ner en fem meter lång gran i för 5-6 år sen. Nu var det omöjlig att få upp den då alla grenarna höll emot.
Viveca ville naturligtvis kolla hur djup brunnen var och då kom den här stammen till bra användning.
Trots längden räckte den knappt till. Vi kan konstatera att brunnen var ca 4 meter djup.
När Ingegerd Sandstedt fått läsa vad vi gjort ovan skrev hon följande:
Hej på er Åke och Viveca! Vill bara berätta en sak. Om Vitnäs, Långön är detsamma som Holmen ( Hölmen) så efter höslåttern ”fraktade” pappa och Mathias Persson från Karmansbo sina hästar ut till, just Hölmen, för att de skulle få gå där och beta och ha det bra över sommaren. En av dem rodde och den andre höll hästarna i grimmor efter båten. Hästarna simmade alltså ut till Hölmen. När sädesskörden närmade sig rodde pappa och Mathias dit och hämtade hästarna och så bar det hemåt på samma vis. Det blev kanske ett par månaders frihet innan höst och vinterarbetet med skogskörslor tog vid. Fick bara lust att berätta när jag läste om ert besök på ön i Påskas. Tack för ert enastående jobb med att dokumentera hembygden. Sommarkram!
När Erik Thomasson f 1769 bodde där kallades platsen för Vitnäs. Han var gift 3 ggr och hade 9 barn.
De sista åren användes huset av skogshuggare men det berättas att det spökade både natt och dag så ingen ville bo där. Täkterna på Långön var fina och lättskötta. När djur och människor skulle över sundet fick de vada, eller använda en hemmagjord flotte. På fastlandet efter stranden fanns små täkter och ett sommarfejs. Kvar på holmen finns grunder efter hus och jordkällare, stenstolpar efter ladugården en stensatt djup brunn. Gårdsplan och täkter är förhållande vis öppna och där finns även bäver vilket många fällda träd vittnar om. På baksidan av holmen finns en fångstgrop.
Ca 1791- 1837
34D1 Torpare i Vitnäs. Erik Thomasson född 12/6 1769 i Njurunda i Västernorrland. Hustru1. Brita Pehrsdotter född 25/10 1755 i Eda i Värmland. Hon avled 23/4 1800.
Hustru 2. Gift 1801 med Catarina Olsdotter född 14/6 1772 i Högsved i Norrbo. Änka efter smeden P. Forslund i Strömbacka. Död 21/4 1806 (barnsbörd)
Hustru 3. Gift 1807 med Maria Nilsdotter född 1785 i Forsa.
Nio barn:
Anna Olsdotter 1778 Styvdotter Gift med Benjamin Mårtensson – Palm, på Strömb.
Erik Olsson 1780 Styvson Utflyttad till Bergsjö 1801
Pehr 7/4 1792 Gift 1818 med Kjerstin Svensdotter Bosatt i Sylkvarn
Cherstin 24/3 1797 Okänd vistelseort
Maria 24/1 1803 Okänd vistelseort
Elisabet 10/4 1805 – 26/5 1805
Anna Christina 16/7 1805 Styvdotter (hustru 3 dotter) Död 7/8 1808
Johan 20/4 1806 – 31/5 1806
Maria Elisabet 25/9 1807 Gift med kolaren Carl Ulrik Hübbinette. Torp. Långviken 27
Fadern kolaren Erik Thomasson avled i lungsot den 8/3 1837.
Bouppteckningen efter Erik Thomasson visar att han hade 2 kor, 30 Riksdaler, 1 kalv, 3 Rds. 4 getter, 4 Rds. 2 får, 2 Rds och 2 lamm, 1 Rds. För övrigt fanns det mesta i husgeråd, verktyg och redskap som hörde en fungerande gård till. Det fanns även 2 äldre ökstockar, alltså stockbåtar.
Ca 1837 – 1894
Hustrun Maria Nilsdotter bodde kvar och blev omgift med (24A12) Jonas Eric Eriksson född 28/5 1814 i Lingås
Den 1/3 1864 avled Maria Nilsdotter och maken Jonas Eric avled 20/3 1894
Ca 1870 – 1895
46A12 Lars Pehrsson född 4/3 1845 i Lindbo.
Gift 28/3 1870 med Carin Jonsdotter född 15/1 1844 i Sylqvarn. De flyttade härifrån 1895 till Jans, gård 9
Nio barn:
Petter 19/9 1870 Gift med Brita Olsdotter – Ros. Bosatt i Tormyra
Margta 2/1 1872 Gift med Pehr Johansson i Frisbo
Jonas 18/2 1873 Gift med Anna Svensdotter. 2 av sönerna kom att bli Arr. här
Brita 29/1875 Gift 1900 med Lars Olsson i Karmansbo. Sen bos. i N. Lia
Lars 27/5 1876 Gift med Anna Ros. Bosatt i Aggtjärn
Olof tv. 18/3 1879 Gift 1901 med Orr-Brita i Norrbobyn
Karin tv. 18/3 1879 Gift 1906 med Jonas Olsson Bosatt i Sylkvarn
Elof 23/9 1880 Skräddare Gift 1908 med Karin Eriksdotter Bosatt i Gammelsträng.
Kerstin 22/3 1886 Gift 1904 med Per Gustaf Johansson Utfl. till Bergsjö 1904
Ca 1917 – 19..
Efter några år flyttade de till Dragåsen 18.
30G30 Arvid Pettersson född 13/9 1890 i Kyrkbyn i Bjuråker.
Gift 7/10 1917 med Helga Lindgren född 5/11 1893 i Hedvigsfors.
Ett barn:
Nils 5/5 1918
Hela familjen utflyttad till Njurunda 1924.
Ca 1926 – 1928
39B2 Anton Vedin född 3/9 1889 i Rödkullen.
Gift 10/8 1912 med Emma Sundberg född 6/2 1894 i Lingåsen, Skärås. De flyttade till Frisbo omk.1928
Åtta barn:
Irma Linnea 9/12 1912 Utflyttad till Sthlm. 1933
Hildegard 7/12 1914 Gift 1939 med Per Hammarstedt
Berta Margareta 20/7 1916 Gift 1936 med Erik Olof Sundin
Olof Ingemar 5/6 1919
Bror 9/10 1921 Gift 1942 med Elsa Järnkrok född 1919 i Havra, Bjuråker
Mary 8/7 1928 i Frisbo Gift 1947 med Arne Larsson Bosatta i Friggesund
Rune 8/1 1932 Flyttade till gård 4 i Frisbo
Sven 30/12 1934 Gift och skild från Marta Birgitta. Hon avled 1/4 2003
Fadern Anton avled 16/6 1962 och modern Emma den 3/9 1959.
Ca 1940 – 1943
46A24 Lars Olsson, Karmansbo – Lasse kallad, född 16/3 1876 i Stöde. Gift 1/7 1900 med Brita Larsdotter född i Karmansbo den 29/3 1875. Hon avled i cancer den 11/5 1928.
Den 8/11 1936 gifte Lars om sig med Brita Hedberg född 18/7 1891 änka efter L. Lindqvist i Lindbo.
Sju barn:
Olof Valfrid 4/10 1900 – 6/3 1901
Lars 23/1 1902 Gift 1928 med Karin Qvist från Lindbo. Bosatt i Lindbo
Katarina 21/12 1903 – 15/1 1932
Anna 21/3 1905 – 5/8 1946
Berta 9/12 1906 – 22/12 1927
Kristina Elisabet 14/7 1909 – 23/8 1911
Elof 13/8 1913 Tog över arrendet 1940 efter föräldrarna
När sonen Elof tog över arrendet flyttade hans föräldrar hit till Holmen där de bodde till 1943 då de flyttade till Norrlia.
27. Långviken
1:12
Karta över Långviken. Lägg märke till gångstigen över berget till Sylkvarn
En bild troligen från Långviken eller möjligen från Långön med Lars o Brita Olsson
Långviken 2014
En synnerligen trevlig plats att bo på. Vid foten av berget och med sjön nedanför.
Enl. en avlöningslista från 1915 har Johannes Rönnqvist i Långviken, huggit björkämnen till kälkar. Johannes och Margareta hade 11 barn att försörja. Nu är täkterna skogbevuxna och jordkällaren raserad men husgrunden är kvar. Den jaktstuga som finns här idag är kanske en del av det gamla huset?
Ca 1828 – 18..
46H5 Torpare i Långviken. Carl Ulrik Hübbinette född 5/7 1808 i Strömbacka.
Gift med Maria Elisabet Eriksdotter född 25/9 1807 på Vitnäs, gård 26 i Skäråssjön. Härifrån flyttade de till Aggtjärn där de beskrivs som nybyggare. Deras hus där brann sedan ner.
En dotter, Brita Elisabeth 30/4 1829 – 9/6 1885.
En mindre bra bild på familjen Rönnqvist.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 6/8 1892
Dömd.
Kolaresonen J. Rönnqvist från Skärås i Bjuråker, hvilken den 24 mars huggit arbetskarlen Abr. Trygg så att han måste intagas på lasarettet, dömdes derför till 9 månaders straffarbete, för att han örfilat en häst 15 kronor och för fylleri 5 kronor eller sammanlagdt till 9 månaders och 2 dagar straffarbete samt att ersätta Trygg med 194 kronor och 94 öre i ett för allt.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
NORRLANDSPOSTEN DEN 12/8 1892
Lifsled.
Å Hudiksvalls kronohäkte begick för misshandel häktade rannsakningsfången J. Rönnqvist från Skärås i Bjuråker i måndags förra veckan självmordsförsök, i det han med en smal halsduk sökte strypa sig. Ett stönande från cellen ådrog sig vaktens uppmärksamhet. Rönnqvist påträffades då liggande framstupa på golfvet. Han var blå i ansigtet och ur mun och näsa framträngde blod. Med händerna höll han så förtviflatdt i snibbarne på halsduken, att den med största svårighet kunde knytas upp. Hade icke hjälpen kommit genast, skulle Rönnqvist hunnit fullborda sitt uppsåt.
Inom en timme var han af läkaren återställd, men han visar fortfarande leda vid lifvet och måste därföre noggrant bevakas, berättar »Hud. P»
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Ca 1898 – 1918
De flyttade härifrån de till Sylkvarn gård 25, år 1918.
9F14 Johannes Rönnqvist född 5/10 1871 i Sylkvarn.
Gift 15/5 1898 med Margareta Jonsdotter född 29/3 1879 i gård 4, Lars Jons.
Elva barn:
Frans Johan 19/11 1897 Utflyttad till Njutånger 1924
Anna 11/12 1898 Gift 1922 med Leonard Medin Bosatt i Moviken
Margareta Elisabet 14/6 1900 – 27/7 1900
Jonas Anund 10/7 1901 Skgsarb. I Våtmor
Kristina 22/9 1904 Utflyttad till Bergsjö. En dotter, Tyra född 23/7 1927
Albertina 1/3 1908 – 15/4 1908
Ernst 8/12 1909 – 10/1 1970
Anna Katarina 9/2 1912 Gift 1940 med siste arrendatorn i Karmansbo Elof Larsson.
Erik Einar 4/2 1914 Tog över arrendet i Sylkvarn. Död i Valbo 15/8 1987
Per Holger 28/1 1916 – 20/8 1968
Ida 7/11 1919 Sambo med Mattias Persson På 50-talet bodde de i Karmansbo
[stextbox id=”info”]Två drunknade
Skogsarbetaren Karl Johan Frans född 9/9 1888 i Hassela. Han var fästman till Anna Katrina Norell som drunknade i Skäråssjön 4/12 1914. Genom olyckshändelse drunknade även Karl Johan Frans i Skäråssjön dagen efter, 5/12 1914.[/stextbox]
Långviken 2014. Viveca visar grunden till det gamla huset. Även stenen som legat framför brotrappan ligger kvar även om någon skogsmaskin rubbat den lite.
28. Skojarbygget
Nordväst om Aggtjärn mot Skäråssjön låg Skojarbygget. Enligt Ingvar Sallander (han växte upp i Aggtjärn) låg huset just där skogsvägen gjorts om till en vändplan. Skojarbygget var inte någon permanent bebyggelse enl. en skriftlig uppgift från 1936. Det är inte känt vilka personer som har bott där.
29. Aggtjärn, klicka på namnet för att läsa mer om Aggtjärn
Den här platsen har varit bebodd av så många att den fått en egen sammanställning.
Platsen har heller aldrig hört till Skärås, men har ingått i det nätverk med vägar och bosättningar som funnits runt Skäråssjön.
Det är svårt idag att föreställa sig hur öppet landskapet en gång var vid Aggtjärn. Nu är åkrarna ner mot Skäråssjön, och runt huset igenplanterade. Ändå är vägen till huset liksom gårdsplan och husgrund öppna och lätta att hitta. Platsen har varit bebodd av många familjer alltsedan 1700-talet. Den siste arrendatorn var Göte Sallander som brukade jorden till 1954 då de flyttade ner till Anderbo.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan också Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt 2009 av Åke Nätterö
Till toppen – till Åsbergsstolen – till Carl Sam Åsberg – till Åsbergan och hans släkt.
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Karl Anderssons eftermäle som rånare borde mildras. Konrad bodde hos sin bror Felix i Strandäng, Delsbo, framtill den senares död 1958. Denna fastighet innehas i dag
av min hustru och mig. Min fru är styvdotter till Karl och har växt upp med honom sin n. Detta kan alltså ses som ett parts inlägg.
Nåväl. Felix var ingen utblottad man. Många har vittnat om hans välfyllda plånbok.
Han litade inte på bankverksamhet. Pengarna kanske förvarades i madrassen. Bara en till kände till var.
Min hustru tillbringade många sommarlov i Strandäng och minns mycket väl hur gården var utrustad. Kalle besökte varje år sin far fram faderns död. Han hade koll!
När Kalle kom till Strandäng efter Felix död 1958 ( han dog på ett tåg mellan Stockholm och Hudik) var stugan i stort sett tom. Konrad hade flyttat till Sjö-Jonke.
Några pengar fanns inte över huvud taget. Grannar har berättat hur Konrad bortförde
inventarier.
Trots många års boende i Småland tog Kalles hälsingeblod över. Tyvärr hände det som portalen skildrar.
Hej Gustaf!
Det här var jätteintressant det du berättar för det bringar lite ljus över situationen.
Tack Gustaf, återkom gärna
Hälsningar
Åke Nätterö