Skålsvedja är byn som ligger i vackert söderläge. Åtta av byns gårdar har egen strandtomt vid den vackra Norra Dellen. Utsikten är milsvid med blånande berg i fjärran.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Skålsvedja karta 1796
SKÅLSVEDJA och ANDERBO, 3 km väster om Friggesund efter Norrdellens strand, består idag av 22 fastigheter varav hälften är fritidshus.
Skålsvedja är en av få byar som har tio hus med strandtomt mot Dellen.
Idag finns ingen service i byn och inga företag men under 1900 – talets första hälft fanns bryggeri, bageri, café, affär med bensinmack, bil – motorcykel – moped och cykel affär och ett antal egna små företag mest i transportbranschen.
Strömbacka Bruk hade två arrendegårdar i Anderbo och det fanns en självgående bonde, Erik Östberg i Skålsvedja.
Hur det kunde komma sig att så många små åkeriföretag växte upp kan man undra över. Det fanns naturligtvis ett behov av transporter från de relativt folkrika bruken Moviken och Strömbacka med omkringliggande byar.
Att köpa tomtmark och starta företag inom brukets domäner var nästan omöjligt men Skålsvedja låg precis utanför brukets räckvidd och där var det lättare att etablera sig. Det var unga motorintresserade och företagsamma pojkar från trakten som inte ville underkasta sig brukets villkor som kom att skapa dessa små företag.
Skålsvedjan – kallades byn på kartan för laga skifte.
Förleden, ordet skåle, avser en enklare lada för förvaring av hö och/eller löv. Andra menar att en skåle avser en byggnation med eldstad i mitten och hål i taket. Svedja syftar troligen på nyodling genom svedjebruk.
Anderbo är ett betydligt äldre namn. På Olof Träsk karta från 1640 – talet kallas platsen för Andreboda – ett bodland.
Byn Skålsvedja har två fastighetsbeteckningar, Avholm och Tjärna. Västra delen av byn har fastighetsbeteckning Avholm. Den har tillhört Avholms rote. Övriga hus har fastighetsbeteckningen Tjärna.
Vad var då en rote?
En rote bestod av flera gårdar som tillsammans underhöll en soldat. I Hälsingland fanns inga fasta soldattorp, utan löneroten anvisade soldaten jord som fick innehas under kontraktets giltighetstid.
När soldaten varit i tjänst i minst 20 år, hade han rätt att behålla både sin jord och sitt torp under sin egen och hustruns livstid. Prästen höll husförhör rote för rote och det fanns särskilda rotemän med ansvar för fattigvården.
Avholms rote hade även utmål på ömse sidor om landsvägen i Pipstegsbäcken. Detta innebar att de hade ett linberedningsverk med linstamp i bäcken. I Avholms rote ingår Skålgården som fortfarande äger den linskäkt som finns vid Svågan nedanför gamla landsvägsbron i Friggesund.
I släktboken förekommer Skålsvedja mycket sparsamt. De flesta från Skålsvedja står som boende i Avholm. Det har inget med fastighetsbeteckningarna att göra, men det trasslar till det för många som läser släktboken.
I Skålsvedja finns fastighetsbeteckningar Tjärna 4, 5, 6, 7, och 8, men när dessa fastighetsbeteckningar presenteras i släktboken är det stamfastigheterna i byarna Tjärna och Änga som åsyftas och inte Skålsvedja som man kan förledas tro.
Hur kunde det bli så här?
Stamfastigheterna som åsyftas var hemman med kronoskogar i och omkring Skålsvedja. Från dessa kronoskogar har tomter avstyckats i Skålsvedja.
Kronans skogar var en gång upplåtna på särskilda villkor, som kronan sedan valde att överlåta på annan huvudman. Bakgrunden var att kronan ville stödja järnframställningen i landet, därför upplät man flera av sina kronohemman till intilliggande bruk i det här fallet Arvid Lindman och Iggesunds Bruk.
Det skedde i samband med att Iggesunds Bruk storsatsade och totalrenoverad masugnen i Moviken 1903. Den investeringen hade troligen inte blivit genomförd om bolaget inte samtidigt fått tillgång på mer kolskog.
När mark med fastighetsbeteckning Tjärna blev avstyckad gjordes detta från sjöstranden och uppåt, vilket var de mest naturliga. Undantag från den regeln är fastigheten Tjärna 5:5 vars avstyckning följde landsvägen och inte strandlinjen vilket omedelbart väcker frågan – varför? Fanns det kanske redan en byggnad utefter stranden?
En titt i släktboken visar att det har funnits personliga kopplingar mellan Skålsvedja och byn Tjärna.
(6H7) Medan Erik Jonsson – Östberg från Anderbo började uppodla Skålgårdens mark gifter sig hans bror Jonas f. 1760 med änkan Görlin Hansson från Tjärna 5, i Tjärna By De blir senare bönder i fastigheten Tjärna 7.
13G7 Anders Eriksson f. 1803 blir måg och bonde i Tjärna 8 ”Haltollas”. Dottern Brita gifter sig 1857 med Pehr Mickelsson-Holmstrand 1833 – 1920 från Skärås. 1866 föds i Tjärna by, deras son Olof som kom att stycka av mark till fastigheterna i Skålsvedja.
Uppgifter hämtade ur boken ”Gods och Gårdar”. Tjärna 5. (i byn Tjärna). Gården har ägts och arrenderats av ättlingar till Per Mickelsson- Holmstrand. (han gifte in sig i gården 1857)
Ägaren (1940) inköpte gården 1925 av Strömbacka Bruk, efter att den arrenderats sedan 1912. Dessförinnan ägdes gården av Olof Holmstrand f. 1866 som tog över den efter sin far Per Mickelsson – Holmstrand född 1833 i Skärås.
Dellensjöarna
Skålsvedjas unika läge gör att alla gårdar har utsikt över sjön och hälften har strandtomter. Husen är vända mot söder och ligger på små avsatser eller på mjukt sluttande tomter.
Dellensjöarna med sina 132000 hektar är en av landets vackraste sjöar och anses även vara världens vackraste krater.
Vad betyder då Dellen?
Enligt forskarna skall Dellens äldre namn ha varit ”DIL” med kort ”i”. Namnet kan ha uppstått ur det förhållandet att sjösystemet består av två stora vattensäckar, avsnörda från varandra medelst ett näs i Norrbo. I så fall är det tänkbart att det gamla namnet ”dil” är besläktat med vårt verb ”dela” och att sjönamnet då skulle betyda ”den delade”, skriver Anders Holmstedt.
PÔTEBO
Under nittonhundratalets tidiga hälft talade man om ”Pôtebo” när man menade Skålsvedja. Man sa allmänt att man gick till Pôtebo för att handla. Ur en avlöningslista från Movikens Masugn år 1915 framgår att Ossian Högberg är bosatt i Pôtebo och inte i Skålsvedja. Han bodde i det hus som ägs av Erik och Maj Holm.
På ett kuvert från 1906 står att det innehåller handlingar rörande Olof Wennerstens i ”Påtten bo ”. Ortnamnsarkivet i Uppsala gjorde 1932 en inventering av lokala ortnamn och beskriver vad beträffar ”Pôtebo” att gårdarna ligga efter landsvägen väster om Moviken.
I fastighetshandlingar förekommer namnet Skålsvedja som gårdsnamn.
Skålsvedja 1. 1891 Affären köps av August Högberg
Skålsvedja 2. 1895 Jonas Sväng köper mark
Skålsvedja 3. 1897 Olov Wennersten gör ansökan om att få anlägga bryggeri.
Skålsvedja 4. 1899 Markköp av August Högberg för husbygge.
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.
Flygfoton.
www.flygfotohistora.se Bjuråker serie 1840
En av flera källor som möjliggjort den här tillbakablicken, är en nerteckning som Erik Holm lät göra med Verner Eriksson.
1892 genomfördes laga skifte i den här delen Bjuråker.
BJURÅKERS SOCKENGRÄNS
Det är inte helt lätt att tolka alla årtal och turer vad det gäller sockengränsens fastställande. Därför bör var och en läsa Albin Gunst bok ”Några blad ur Norrbo sockens historia”. Norrbo hembygdsförening 1982. Därifrån är alla uppgifter hämtade.
Enligt 1650 års karta gick sockengränsen väster om Nätterön och Skålsvedja till Lenås källa/hälla, norra ändan av Gråsjön, över Nipgalten i Frisbo o.s.v.
Hedvigsfors med Österbo masugn tillhörde Bjuråker, medan Moviken och Strömbacka tillhörde Norrbo
1750 års nya sockengräns mellan Norrbo och Bjuråker kom att gå via Ängesbäcken i Movika till Långviken över Rågärdsbo Stufuknut, och vidare till Gimsten i södra Gimsjön.
Det innebar att halva Moviken och hela Strömbacka fortfarande tillhörde Norrbo socken.
Gränserna uppfattades tydligen som ett hinder för Bjuråkersbrukens utveckling. Brukspatron Erik Strömbäck vid Aldersfors (Hedvigsfors), liksom bruksförvaltare Johan Runer, hävdade bestämt att Movikens bodland och Rågärdsån (Strömbacka) blev införlivade med Bjuråkers socken.
Efter flera förhandlingar kom man slutligen överens om den 22 april 1778 att sockengränsen skulle flyttas från Moviken till Föneborödningen, och öster om Strömbacka täkter, och vidare över Gimsten öster om Gimsjön o s v .
Under 28 år gick alltså sockengränsen Norrbo Bjuråker genom Moviken. Därefter flyttades gränsen 2,5 km österut. Troligen är det samma gränsdragningen än idag.
Men man glömde att flytta gränsstenen från Moviken vilket gör den kulturhistoriskt intressant. Våren 2009 har jag lyckats hitta den äldre gränsstenen som står rest väster om Skålsvedja. Stenen står precis på gränslinjen enligt 1650 års karta, och den är en och en halv meter hög och en meter i basen.
Den gamla gränsstenen som nästan höll på att försvinna bland bråten
Väg 741 – som slingrar sig genom våra byar är en av länets äldsta, ålderdomligaste och mest välbevarade vägar, skriver vägverket.
År 1946 drog Iggesunds Bruk elektricitet till gårdar i Skålsvedja, Anderbo och möjligen också till några gårdar i Moviken. Moviken hade redan elektricitet sedan tidigare.
1961 beslutade Länsstyrelsen enligt hälsovårdsstadgan att Bjuråkers kommun skulle svara för hämtning av sopor. Efter många turer beslutade kommunalfullmäktige i december 1966 att kontinuerlig soprenhållning skulle införas inom Bjuråkers kommun fr.o.m. den 1 mars 1967.
Kostnader per år: 45:- ( 30 hämtningar x 1:- + 30 x säck 50 öre). + adm. avg. 7:50 kr per år. Summa kostnader per år och säckställ 52:50 kr.
Följande regler gällde:
Paketera allt avfall eller använd mindre påsar.
Jord, trädgårdsavfall och tyngre stenar, får ej läggas i säckarna.
Söndrigt glas måste paketeras.
Kvistar, käppar o.d. måste brytas sönder.
Varm aska får inte läggas i säcken och givetvis får icke vätska tömmas i säcken.
Post i brevlåda
Den 2 nov. 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor. Nu var det slut med postväskor, åtminstone till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket. För 7:60 kr.
Högertrafik 1967
Klockan 05.00 söndagen den 3 september 1967 infördes högertrafik i landet.
Brevlådor och mjölkbryggor (om sådana var i bruk) fick flyttas över till höger sida.
Se trafikomläggningen på Youtube.
1989 fick Skålsvedja och Anderbo vägbelysning. Initiativtagare var Erik Holm som med bidrag från Iggesunds Bruk såg till att vägen genom byarna blev upplyst.
Post – och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.
2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m.fl. att snabbt hitta rätt.
Se Skålsvedja genom flygfoto Eniro karta
Beskrivna gårdar och platser
Skålsvedja fastighetsnummer
Pipsteget
Pipstugustugan
4. Långsand/Flygts
6. Professor Björkmans forskningsstation
Linberedningsverket
10. Bäckströms
12. Lundgrens
16. Westbergs
17. Skålgården
20. Verners
21. Hellbergs
23. Rune Lööv
22. Roland Olsson
27. Eivor Jonsson
25. Stenbergs
29. Christianssons
30. Sälgs
33. F. d. Greta Larsson
34. F d. Axel Högbergs
36. Palmtorpet
38. Erik Holm
40. Affären/f d Norlings
Timmeravlägget
Skålsvedjan, karta vid laga skiftet
En flygbild från 1950-talet. Lägg märke till den uppodlade marken t. v. och vägen som leder därifrån.
Lägg märke till samfälligheten i Pipstegsbäcken, där stod linskäkten. Samfälligheten i bäcken vid landsvägen, där stod spånhyveln som finns på Bjuråkers Forngård. Ytterligare ett utmål finns markerat närmare sjön.
Pipsteget
Här i Pipsteget fanns tidigare vägskälet mot Skärås
Fram till mitten av 30-talet var det här man tog av om man skulle mot Skärås.
Vägen började med en lång uppförsbacke som var ett stort bekymmer för de som bodde i byarna högre upp. Var lasset för tungt måste hästen stanna mitt i backen för att vila och då gällde det att ha ett bra bakhåll till hands. En rejäl bromskloss som snabbt kunde läggas bakom något av hjulen.
Idag har den gamla landsvägen vuxit igen och den vi ser idag löper parallellt med den gamla och ansluter till den lite högre upp på berget. Under 20-, 30-och 40-talen när vägen användes som basväg, var backen tvåfilig – den nya vägen (den vi ser idag) kom då att kallades för bakväg.
Vintern 1927 blev mycket skog avverkad på bergen här ovanför och virket skulle då köras ner på Dellen. För att undvika möten med uppifrån kommande timmerlass, var man tvingad att bryta en s.k. bakkörningsväg. Timmerkörare som hade lämnat sin last på isen fick ta den nya vägen när de skulle återvända för att hämta ett nytt lass. Den här vintern hade man ställt ett dieseldrivet kapverk på isen. En del av virket skulle kapas och transporteras till Movikens skola för att där användas till byggnation av uthus, berättade Bernt Olsson i Avholm.
Pipsteget är ett svårtolkat namn, som kan syfta på pip och ljud av olika slag och steg eller stig.
Stigen, senare vägen från byarna högre upp kom fram eller började här vid Pipsteget. I äldre tid fraktade man liken på släpbår och senare i kistor som kom från byarna högre upp och från boende kring Skäråssjön.
De är många som har upplevt oförklarliga händelser här vid Pipsteget. De finns de som tror att namnet syftar på händelser kring kistor och döda när de fraktades nerför berget. Kanske hände det en olycka med någon kista? Det var säkert inte lätt för hästen att hålla igen alla gånger, särskilt om det var halt, så visst kan det ha förekommit någon olycka.
Backen förekommer i en äldre berättelse och då kallas den för Pipstuge-backen.
Och det är intressant, för det kan tyda på en helt annan förklaring.
Förleden av namnet kan syfta på en Pipblåsare, en militär förridare, eller en som tog ton i kyrkan när de församlade skulle sjunga (före kyrkorglarnas tid) och stuge-backen kan då syfta på att det har funnits en bosättning i närheten, troligen närmare sjön.
Som vid andra bäckmynningar och vid lättillgängliga stränder har det troligen även här funnits bosättningar i äldre tid.
En titt i bäcken, sträckan mellan sjön och landsvägen visar att där finns lämningar, möjligen efter en skvaltkvarn och en såg. Dessutom har området varit uppodlat men vem det var som först bröt marken vet vi inte.
Pipstugustugan
Bakifrån ser Pipstugustugan ut så här. Strax framför stugan går den gamla landsvägen.
Den ännu inte helt färdigbyggda Pipstugustugan i nov. 2019
Skålsvedja 4, våren 2015. Till höger Olof Bergströms gamla timmerbyggnad
Skålsvedja 4, Skålsvesand eller Långsand / Flygts
Avholm 9:8
Fastigheten ligger vackert belägen vid sjöstranden nedanför Pipsteget.
Det var den utflyttade bjuråkersfödde Olof Bergström (36A20) 4/8 1919 – 5/4 2005, som lät uppföra ett antal fantasifullt byggda hus här längs stranden. Han fick först arrendera en bit mark på 49 år av Sven Olsson i Hästnäs. Detta övergick sedan till att han fick köpa marken någon gång under 40-talet. Nu när Olof Bergström är borta har fastigheten fått nya ägare. Det mesta av Bergströms byggnader är nerbrända men det äldsta timrade huset finns kvar vilket blev flyttat från Snars i Ängesholm i slutet på 1960-talet. Samma hus hade tidigare flyttats från Anderbo (Vikbergs) till Snars enligt vad Gottfrid Högberg i Skålsvedja hade berättat för Olof Bergström.
Så här såg Olof Bergströms husbestånd ut. Den äldsta timrade byggnaden i två våningar är den till höger.
Nya ägare till området sedan hösten 2008 är Lars Flygt född 14/6 1962
Lars Flygt, liksom hans föräldrar och syskon har alltid hyst stor kärlek till Dellen och dess omgivning. Från deras flådigt nybyggda villa ner till stranden leder en stensatt trappa. Ett av trappstegen har en intressant inskription. Där står, Avholm nr 9. Dock inget årtal, men den är troligen från 1800-talet eller äldre.
Sven Olsson född 1920, säger att det stod en ägosten där förut. Troligen stod den i vägen när Olof Bergström byggde men kom till praktisk användning när han byggde trappan ner till sjön.
Sedan barndomen har Lars tillbringat sina somrar vid Dellen. Föräldrarnas strandnära kulturhus vid Dellenbaden, har satt sina spår. Nu har han själv ett eget hus och en egen strand. Lars är sedan sommaren 2012 gift med Anneli Bergström från Avholm f. 27/8 1973.
Skålsvedja 6, våren 2015
Skålsvedja 6. Professor Björkmans forskningsstation.
Avholm 10:15 (10:11)
Området på 2 225 kvm. blev år 1950 avstyckat från Avholm 10:2, Köpare professor Erik Björkman 20/4 1912 – 8/11 1973 Han köpte marken av Erik Östbergs sterbhus.
1966 skedde ny fastighetsbildning, med beteckningen Avholm 10:15. Denna fastighet utgjordes av Avholm 10:11. del av Avholm 7:6 (Anna och Olof Eriksson), Avholm 9:5 (Sven Olsson). Ägare som tidigare Erik Björkman.
1981 blev sonen Per Fredrik Björkman född 12/4 1952 lagfaren ägare till fastigheten.
Vid Skålsverönningen fanns fram till 1960-talet 3 uppodlade täkter som professor Björkman använde som experiment plantering.
Det vackra kulturhuset som finns här är hitflyttat från Nyåker ovanför Ängebo.
Linberedningsverket i Pipstegsbäcken
Pipstegsbäcken kommer från Östra Sjusjön. Den kunde tidigare dämmas upp och regleras med en enklare dammlucka. Namnet Sjusjöarna lever kvar från den tid då området mellan den västra och den östra Sjusjön bestod av sju blankvatten. Idag är det området mest sankmark.
Som tidigare nämnts var det Avholms rote som hade två utmål i Pipstegsbäcken. Några av de gårdar som ingick i roten var, Pållas, Näset, Junkars, Svedjorna ,Pellas, Pål-Ers och Skålgården.
På översidan vägen ett stycke upp stod linberedningsverket eller skäkthuset eller som man sa här, ”skaken”. Sydväst om bäcken leder en väg fram till den plats där skäkthuset har stått. Förr kallades även bäcken för skakbäcken.Linberedningsverken var vanligen omålade knuttimrade byggnader i två våningar eller nivåer. Invändigt fanns ett komplicerat maskineri med flera kugghjul och andra drivanordningar, allt byggt i trä. Det hela var kopplat till en enda, liggande axel som drevs av ett stående vattenhjul. Linberedningsverket bestod av två delar.
På bottenvåningen fanns en stamp, som användes för att krossa stjälken vilket fick det rötade linets vedämnen att brytas sönder eller bråkas. Stampen var byggd av en grov stock som lyftes av knaggar på hjulstocken och föll ner mot en stor flat sten av sin egen tyngd.
På övervåningen fanns skäkthjulet där skärvorna (skalen) skavdes bort och lintågorna frilades. Det stora vattenhjulet stod mitt i bäckfåran och var täkt av ett tak, möjligen övervåningens. Från en ovanför liggande damm kunde vattnet regleras och ledas i en träränna fram till vattenhjulet. Vattenhjulet låg kvar här fram till 1930-talet.
Att sitta vid stampen var ett manligt göra, medan arbetet vid skäkten utfördes av kvinnor.
Arbetet var inte bara farligt utan också ohälsosamt.Linfröet var en av de senast sådda vårgrödorna, men var i regel den första som var färdig att skördas. Linet skördas genom att ryckas upp med rötterna. Skulle linet istället skäras av skulle området närmast snittytan bli överrötad.
Därefter skulle fröknopparna avlägsnas i den s.k. linstråken. Med hjälp av en grovtandad, fast fixerad kam repades fröhusen bort från de torra linplantorna. Fröna togs tillvara för kommande års utsäde eller andra ändamål.
Sedan bands linet i små s.k. fittjar för att föras till ett linsänke för att rötas, varefter det illaluktande linet sattes upp på hässjor eller på gärdesgårdar till torkning och var därefter färdigt att föras till linberedningsverket eller skäkten.
Så länge inte kyla och is hindrade vattenhjulet att gå så var verket igång hela hösten och det dova dunket från linstampen kunde höras av förbipasserande och de närmast boende.Spånhyveln
Det andra utmålet låg på nersidan vägen. I direkt anslutning till vägen stod en spånhyvel under tak. Backen i vägen kallades för skakbacken. Spånhyveln finns bevarad på forngården i Bjuråker och brukar används nästan varje år under Bjuråkers stämman. Hyveln är skänkt av Bernt Olsson i Avholm som år 1999 berättade för undertecknad, hur det en gång såg ut här
På 1930-talet återstod bara rester av linskäktens vattenhjul.
Skakbacken
Troligen var det i den här backen som Thomas Johansson från Anderbo bröt nacken av sig när han föll av hästen 1815. Enl. prästens anteckning i dödboken, hade Thomas skjutsat gäster från ett bröllop och för besväret blivit bjuden på starka drycker och på hemfärden fallit av hästen och brutit av sig nacken. Nedanför skakbacken fanns för hundra år sedan en tall med ett inristat kors efter en som mist livet när han fallit av en häst, skriver Ossian Friberg.
Skålsvedja 10. Bäckströms
Avholm 10:13
Registerbeteckning »10C» omfattar en soldatsläkt i Bjuråker som tidigast omnämnes i Svedjebo omkring år 1725.
—10C1—
HANS LARSSON-FLINTA (HJELTE), * 1694. Härst. okänd. G. 172.. Sold. vid Häls. reg. Bos. i Svedjebo, Bjuråker.
MARGRETA HANSDOTTER, * 1697. Härst. okänd. † 1753.
LARS * 10/2 1728. † 12/7 1730
LARS * 15/5 1731 2
—2—
1 LARS HANSSON-SVALA, * 15/5 1731, s. t. sold. H. Flinta i Svedjebo, Bjuråker. G. 1764. Sold. vid Häls. reg. Bos. i Lia, Bjuråker. † 27/2 1803 (ålder).
60B1 MARGTA MICKELSDOTTER, * 25/12 1737, d. t. korp. M. Stålcrantz i Västansjö, Bjuråker. † 31/5 1790 (ledvärk).
PÅHL * 12/6 1763 31
MICHAEL * 24/3 1765. Dräng i Forsa sn. † 13/1 1789
BRITA * 3/3 1767 61B2
ANNA * 3/11 1768 3
CARIN * 4/12 1771. † 1/5 1804 (lungsot)
JONAS * (10/10) 10/4 1773 17
LARS * 9/7 1775 4
MARGTA * 21/3 1778. † 4/9 1808 (lungsot)
KJERSTIN * 4/3 1780 27A3
HANS * 29/5 1784. † 17/7 1785
—3—
(S) OLOF JOHANSSON, * 1770 i Värmland o. s. t. kol. J. Ersson. G. 13/4 1788. Änkl. o. omg. 27/12 1789. Kol. Bos. i Essjöbäckssåg, Bjuråker. † 11/1 1847.
(X3) MAGDALENA SALIN, * 2/4 1763, d. t. klock. J. Salin i Bergsjö sn. † 2/6 1789 (barnsbörd).
2 ANNA LARSDOTTER, * 3/11 1768, d. t. sold. L. Svala i Lia, Bjuråker. † 20/3 1847 (ålder).
JOHAN * 29/11 1790. Utfl. t. Attmar 1808
LARS * 6/4 1793 5
KARIN * 29/8 1796. † 26/10 1796
OLOF * 22/1 1798 6
KARIN * 12/7 1801. † 1/10 1801 (slag)
MARGTA * 5/11 1806. Utfl. t. Bergsjö 1827
—4—
2 LARS LARSSON-BRANDT, * 9/7 1775, s. t. sold. L. Svala i Lia, Bjuråker. G. 1803. Korp. nr 123 vid Häls. reg. Bos. i Kyrkbyn, Bjuråker. † 31/12 1808 (nervfeber).
14E3 ANNA PEHRSDOTTER, * 26/12 1777, d. t. bonden P. Olofsson i Ängebo, Bjuråker. Änka o. omg. 17G4
LARS * 23/11 1805 7
—5—
3 LARS OLOFSSON, * 6/4 1793, s. t. kol. O. Johansson, Essjöbäckssåg, Bjuråker. G. 1819. Kol. Bos. i Sniptorp, Bjuråker. † 15/1 1844 (bröstfeber).
60F5 CATHARINA MARGRETA STOCKHAUS, * 16/10 1797, d. t. kol. A. Stockhaus i Furuberg, Bjuråker. † 9/11 1865 (slag).
ANDERS * 8/12 1820 8
ANNA MARIA * 7/6 1824 9
CATHARINA CHRISTINA * 6/5 1827 23H16
MARGTA ELISATBETH * 31/12 1829. Utfl. t. Hassela 1845
BRITA * 28/12 1827. Emigr. t. N. Amerika 1861
—6—
3 OLOF OLOFSSON, * 22/1 1798, s. t. kol. O. Johansson i Essjöbäckssåg, Bjuråker. G. 182.. Kol. Bos. i Essjöbäckssåg. † 5/4 1857.
44B2 MARGTA PEHRSDOTTER, * 16/7 1789, d. t. kol. P. Johansson i Ahlsjö, Bjuråker. † 25/4 1879 (ålder).
OLOF * 16/10 1822 10
ANNA * 6/6 1826 9C6
MARGTA * 11/4 1831 (X6)37P13
PEHR * 27/4 1835 11
—7—
4 LARS LARSSON, * 23/11 1805, s. t. korp. L. Brant i Kyrkbyn, Bjuråker. G. 1842. Måg o. bonde i Söderala 1, Bjuråker. Utfl. t. Ljusdal 1851.
(Denna man står 2 gånger, ingen hustru står med)
LARS 15/9 1842. Utfl. t. Ljusdal 1851
MARGRETA * 6/8 1847. Utfl. t. Ljusdal 1851
—8—
5 ANDERS LARSSON, * 8/12 1820, s. t. kol. L. Olofsson i Sniptorp, Bjuråker. G. 25/6 1846. Kol. i Sniptorp. Emigr. t. N. Amerika 1850.
(X15) KJERSTIN MARCUSDOTTER, * 1/12 1823 i Hassela sn, Gävleb. Emigr. t. N. Amerika 1850.
LARS * 16/9 1848. Emigr. t. N. Amerika 1850
—9—
5 ANNA MARIA LARSDOTTER, * 7/6 1824, d. t. kol. L. Olofsson Sniptorp, Bjuråker. G. 1859. 49D1
CATHARINA * 1/3 1844. Utfl. t. Färila 1861
ANNA »PEHRSDOTTER» * 25/9 1847. Utfl. t. Färila 1866
—10—
6 OLOF OLOFSSON, * (6/10) 16/10 1822, s. t. O. Olofsson i Essjöbäckssåg, Bjuråker. G. 30/6 1850. Bonde i Björsarv 4, Bjuråker. † 10/6 1902.
(X15) CARIN ANDERSDOTTER, * 6/6 1816, d. t. torp. A. Modig, Kyrkbacken, Hassela. † 7/5 1892 (reumatiskt lidande efter förkylning).
MARGRETHA, tv., * 22/9 1854. † 10/10 1854
CHRISTINA, tv., * 22/9 1854. † 28/9 1854
—11—
6 PEHR OLOFSSON-BÄCKSTRÖM, *27/4 1835, s. t. kol. O. Olofsson i Essjöbäckssåg, Bjuråker. G. 7/10 1857. Kol. Bos. i Essjöbäckssåg, sen. i Furuberg, Bjuråker. † 10/10 1902.
(X15) HELENA JOHANSDOTTER, * 18/5 1828 i Hassela, Gävleb. † 28/12 1904.
OLOF * 29/8 1858. Utfl. t. Hassela 1886 JOHANNES * 5/5 1860 12
PEHR * 4/9 1862 13
MARGRETA * 25/10 1865 44D2
—12—
11 JOHANNES BÄCKSTRÖM, * 5/5 1860, s. t. kol. P. Bäckström i Furuberg, Bjuråker. G. 7/7 1891. Bonde i Furuberg 3. † 14/3 1929.
44D1 INGRID HELENA BENGTSDOTTER, * 9/11 1863, d. t. bonden B. Olofsson i Furuberg 4. † 24/9 1908.
BENGT * 13/4 1892 14
ELIN * 25/10 1894. † 21/4 1895
ELIN * 15/3 1896 25H2
VIKTOR * 22/3 1899 29
MARGRETA * 15/8 1902 15
JOHAN RAGNAR * 8/2 1905. † 4/7 1906
JOHAN RAGNAR * 4/6 1907. Skogsarb. i Furuberg
—13—
11 PEHR BÄCKSTRÖM, * 4/9 1862, s. t. kol. P. Bäckström i Furuberg, Bjuråker. G. 13/10 1890. Kol. Bos. i Furuberg. Emigr. t. N. Amerika 1892.
29B3 ANNA MARIA JOHANSDOTTER, * 13/5 1869, d. t. bonden J. Johansson i Sniptorp s2, Bjuråker. Emigr. t. N. Amerika 1892.
ANNA HELENA * 11/12 1890. Emigr. t. N. Amerika 1892
—14—
12 BENGT BÄCKSTRÖM, * 13/4 1892, s. t. bonden J. Bäckström i Furuberg 3, Bjuråker. G. 20/5 1923. Kol. o. arr. i Furuberg 23. † 28/4 1945.
(X15) JULIA OTTILIA WALLIN, * 10/3 1901 i Hassela, Gävleb. Infl. 1923.
NAIMI HELENA BIRGITTA * 23/10 1922 16
INGA IRENE MARGRETA * 31/7 1925. G. 25/3 1944 o. utfl. t. Enånger
LISSEN VIOLA KRISTINA * 7/12 1926. Utfl. t. Själevad, V. norrl., 1945
BENGT JOHAN OLOF * 6/8 1932
—15—
12 MARGRETA BÄCKSTRÖM, * 15/8 1902, d. t. bonden J. Bäckström i Furuberg 3, Bjuråker. Utfl. t. Dunker sn, Söd., 1928.
NANNY RUTH * 9/4 1920 11H37
ERLING * 8/8 1921. Utfl. t. Sth. 1946
JOHN BÖRJE * 16/9 1923. Utfl. t. Dunker 1928
—16—
(X19) OLOV VERNER OLSSON, * 5/8 1917 i Hälsingtuna sn, Gävleb. Infl. 1943. G. 13/6 1943. Arr. i Furuberg 23, Bjuråker.
14 NAIMI HELENA BIRGITTA BÄCKSTRÖM, * 23/10 1922, d. t. arr. B. Bäckström i Furuberg 23.
BENGT OLOV * 14/5 1944
INGRID MARGARETA * 15/12 1946
—17—
2 JONAS LARSSON-SNAR, * (10/10) 10/4 1773, s. t. sold. L. Svala i Lia, Bjuråker. G. 24/10 1804. Sold. vid Häls. reg. o. bonde i Änga (ss4) 7, »Snars», Bjuråker (1 öresl. o. 6 pngl.) † 21/9 1820 (lungsot).
14H2 ANNA OLOFSDOTTER, * 18/1 1774, d. t. bonden O. Olsson i Änga 4, Bjuråker. † 18/3 1860.
LARS * 12/12 1805. Bonde i Änga 7. † 15/1 1857 (vattusot)
KARIN * 21/5 1808 1E17
MARGTA * 13/7 1811 18
OLOF * 1/5 1817 19
—18—
17 MARGTA JONSDOTTER, * 13/7 1811, d. t. bonden J. Snar i Änga 7, Bjuråker. Hemmansäg. i Änga 7. † 1/6 1885.
JONAS * 25/6 1840 20
—19—
17 OLOF JONSSON, * 1/5 1817, s. t. bonden J. Snar i Änga 7, Bjuråker. G. 15/10 1847. Husman i Lia, Bjuråker. † 16/1 1880 (maginflammation).
23H6 MARGTA NILSDOTTER, * 11/8 1823, d. t. sold. N. Lejon i Avholm, Bjuråker. † 16/9 1871.
ANNA * 20/10 1847. † 18/12 1847
ANNA * 11/11 1848 6D22
NILS * 18/10 1850 21
KJERSTIN * 24/9 1854. † 11/8 1855 (kikhosta)
KJERSTIN * 3/4 1856. † 25/5 1923
JONAS * 6/6 1857 22
OLOF * 4/10 1861 23
MARGRETHA * 1/8 1863. Utfl. t. Nianfors 1883
PEHR * 17/6 1867. † 9/7 1867
—20—
18 JONAS JONSSON, * 25/6 1840 i Änga, Bjuråker. G. 16/11 1877. Bonde i Änga 7 (1 öresl. o. 6 pngl.). † 12/3 1914.
20A9 HELENA CHRISTINA FORSLIN, * 2/11 1855, d. t. arb. P. Forslin i Österbo, Bjuråker. † 23/10 1938.
MARGRETA * 18/3 1878. † 22/9 1878 (kikhosta)
JONAS * 6/4 1880 24
ANNA * 26/9 1881 (X6)51J8
PEHR * 22/5 1889. † 6/11 1910
—21—
19 NILS OLSSON-SNAR, * 18/10 1850, s. t. husman O. Jonsson i Lia. G. 1/11 1881. Torp. i Bricka s11, Bjuråker. † 2/6 1920.
30G12 CARIN OLSDOTTER-STAF, * 31/8 1841, d. t. O. Staf i Suggback, Bjuråker. † 15/4 1926.
—22—
19 JONAS OLSSON, * 6/6 1857, s. t. husman O. Jonsson i Lia, Bjuråker. G. 12/4 1885. Arb. Bos. i Sniptorp, sen. skomak. i Ängesholm, Bjuråker. † 20/5 1928.
24C2 ANNA KATHARINA SVENSDOTTER, * 2/11 1865, d. t. kol. S. Dahl i Sniptorp, Bjuråker. † 8/2 1940.
EMMA MARGRETA * 20/7 1885 35G60
SELMA KRISTINA * 13/11 1888 (X6)32M10
JONAS OLOF ROBERT * 9/7 1894 25
FRIDA AMANDA * 21/4 1897. † 29/3 1912
ANNA LINNEA * 6/6 1904 26
—23—
19 OLOF OLSSON-STOLT, * 4/10 1861, s. t. husman O. Jonsson i Lia, Bjuråker. G. 6/5 1894. Sold. nr 118 vid Forsa komp., Häls. reg. Bos. i Lia. Utfl. t. Harmånger 1905.
11A10 BRITA-STINA JONSDOTTER, * 15/2 1864 i Änga. Änka e. sold. P. O. Spång i Spångmyra, Bjuråker.
MARGRETA * 30/11 1886. Utfl. t. Harmånger 1905
NILS JOHAN * 17/6 1892. Utfl. t. Harmånger 1905
—24—
20 JONAS JONSSON, * 6/4 1880, s. t. bonden J. Jonsson i Änga 7, Bjuråker. G. 5/2 1905. Bonde i Änga 4. (Frånsk. 1939)
41B3 TEKLA MARGRETA HILDEGARD BURGMAN, * 20/1 1888, d. t. bonden E. O. Burgman i Berge 4, Bjuråker. (Frånsk. 1938) Bos. i Västansjö 41, Bjuråker.
JONAS OLOF EINAR * 20/2 1905. Utfl. t. Hälsingtuna 1928
ANNA KRISTINA * 21/12 1906. Utfl. t. Hälsingtuna 1924
EMMA HILDEGARD * 22/2 1910. Utfl. t. Häverö, Sth. län 1936
PER EVERT * 24/4 1916. Utfl. t. Lagga, Sth. län, 1938
EDIT MARGRETA * 15/4 1920. Utfl. t. Sofia, Sth., 1939
HEDVIG ELVIRA * 21/7 1923. Utfl. t. Sundbyberg 1940
MÄRTA EMILIA *27/3 1926. Utfl. t. Solna 1941
—25—
22 JONAS OLOF ROBERT JONSSON, * 9/7 1894, s. t. arb. J. Olsson i Sniptorp, Bjuråker. G. 9/12 1922. Arr. i Ängesholm. † 11/2 1931
(X33)14U4 JOHANNA WILHELMINA BERGLUND, * 11/2 1900, d. t. skogsarb. A. O. Berglund i Ängesholm, Bjuråker. † 24/8 1979
FRANS ELIS * 29/7 1917 27
HILDA JOHANNA * 27/2 1920 31H5
SIGNE VILHELMINA * 18/4 1923 28
JONAS OLOF * 24/4 1928. Skogsarb. i Bjuråker. † 4/5 2004
ERIK GUSTAF * 25/4 1930. Skogsarb. i Bjuråker. † 24/4 1997
—26—
22 ANNA LINNEA JONSSON, * 6/6 1904, d. t. skomak. J. Olsson i Ängesholm, Bjuråker. Hembitr. i Ytterhavra 52, Bjuråker.
SVEN RICKARD * 26/1 1927. † 13/2 1927
SVEN RICKARD * 12/2 1938
—27—
25 FRANS ELIS JONSSON, * 29/7 1917, s. t. arr. J. O. R. Jonsson i Ängesholm, Bjuråker. G. 17/10 1943. Chaufför. Bos. i Tjärna 57, sen. i Tå 312, Bjuråker.
22D19 ESTER BIRGITTA JOHANSSON, * 29/8 1916, d. t. gårdsäg. O. Johansson i Tå.
EVA BIRGITTA * 19/1 1947
—28—
25 SIGNE VILHELMINA JONSSON, * 18/4 1923, d. t. arr. J. O. R. Jonsson i Ängesholm, Bjuråker. Hushåll. i Lingås, Bjuråker.
SÖREN LENNART * 1/10 1938
STIG HENRY * 21/2 1940
ULLA BRITT INGEGERD * 10/12 1943
TORD SUNE * 2/6 1945
—29—
12 VIKTOR BÄCKSTRÖM, * 22/3 1899, s. t. bonden J. Bäckström i Furuberg 3, Bjuråker. Bos. i Bergsjö. † 14/6 1928.
(R155) ASTRID ELINA CECILIA SVENSSON, * 26/8 1898 i N. Vånga sn, Skaraborg. Änka. Lärarinna i Avholm, Bjuråker. Utfl. t. Åmot, Ockelbo 1945
RUNE VICTOR LEONARD * 12/4 1920 30
—30—
29 RUNE VIKTOR LEONARD BÄCKSTRÖM, * 12/4 1920, s. t. V. Bäckström i Bergsjö. Försäljn.-chef (löjtnant). Bos. i Lidingö.
(C67) KERSTI BJÖRKMAN, * 12/7 1921, d. t. E. Björkman o. h. h. Elin Linnea Rosina Zachrisson i Uppsala.
STEFAN * 14/5 1942
PETER * 8/4 1944
Avstyckad från Avholm 10:2, år 1943. Säljare Erik och Karin Östberg.
10C29 Köpare Astrid Bäckström, född Svensson 26/8 1894 i Norra Vånga i Skaraborgs län. Hon gifte sig med Viktor Bäckström född 22/3 1899 från Furuberg. Han avled den 14/6 1928. Viktors far var Johannes Bäckström född 1860, farfader Pehr Olofsson Bäckström född 1835 Essjöbäcks såg, Furuberg (se Furubergsböckerna 1-2 om Essjöbäcks såg).
Astrid tjänstgjorde som lärarinna i Furuberg åren 1916 -1918. Hon avled här den 29/1 1976
Astrid och Viktor fick sonen Rune i Bergsjö den 12/4 1920. Rune avled 17/4 2009
Rune var gift med Kersti Björkman, född 12/7 1921 i Uppsala. Kersti avled 25/6 2014
De fick två barn:
Stefan född 14/5 1947 i Uppland
Peter född 8/4 1944 i Bromma
Lärarinnan Astrid Bäckström ville uppföra ett vandrarhem på den här platsen. Tomten köpte hon av Erik Östberg och huset uppfördes av grannarna Viktor Jonsson och Kalle Gill under åren 1943-45
I början av 50-talet bodde här Folke och Olga Westberg med fosterdottern Gerd. 1953 flyttade de till grannen Rut och Viktor Jonsson
Astrid som var representant för STF inredde sitt hus med 10 -12 sängar och kallade vandrarhemmet för Solsäter.
1952 köpte Astrid till 925 kvm. från Avholm 10:2 för att bredda tomten.
Peter Bäckström berättar:
Astrid var småskollärarinna. Hon hade tjänster på många håll, men återvände så fort hon kunde till Skålsvedja. Sommarloven tillbringade hon alltid här.
Skogen växte tät. Mycken tid gick åt att fälla träd, släpa ris, hugga ved. (En syssla som fortfarande är ständigt aktuell). Ner mot sjön anlade hon en fruktträdgård, 10 äppelträd, kanske något päronträd (Greve Molke föresvävar mig). Astrid höll alltid ”öppet hus” för släkt och vänner.
Jag, Peter och min bror Stefan tillbringade alla sommarlov hos farmor (Asse).
Astrids son, Rune Bäckström, har i sitt andra äktenskap 4 barn (Bengt, Mats, Jonas och Cecilia) som också i stor omfattning tillbringade sina sommarlov här.
Astrid gick bort 1976.
Under åren 1976 – 1977 hyrde vi av min far, Rune Bäckström.
1977 köpte Axelina (1946) och jag fastigheten. Vi fick barnen Viktor (1980) och Lina (1982).
Vi bodde där till 1987.
1987 – 1992 bodde vi i Näsviken.
1992 flyttade vi hem igen.
1998 köpte min dotter (nr2) Linnea (1971) och Jonathan Walford fastigheten.
Axelina och jag bor kvar. Barnen har flyttat.
Våra katter heter Hobbe och Smilla (Mor till Otto)
Linnea och Jonathan har inrett härbret med vatten, toa, bad och golvvärme.
Stall och sommarkök är lämpligt som sommarboende.
Vi vill gärna fortsätta med farmors ”öppna hus”.
Båtar, kanoter, flottar, sjöfärder och skridsko är det som gäller.
Det finns naturligtvis mängder att berätta.
Farmor gav ut en tidning som heter Solsäter Nytt
Solsäter var det namn hon önskade att huset skulle heta. Hon broderade det till och med på gästhandukarna. Vi andra har alltid kallat det Pôtebo.
Ungdomarna säger Skålis.
Skålsvedja 2004-03-31
Peter Bäckström
Astrid Bäckström i väntan på bussen.
Huset med tegeltak mitt i bild är Bäckströms och det röda huset är Lundgrens
Skålsvedja 12. Lundgrens
Avholm 10:4
Flygfoto 27
Ägare Olle Lundgren.
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Lundgrens, våren 2015
Maj Jonsson, Peter Bäckström, Viktor Jonsson och Stefan Bäckström
Kristina Lidell-Samuelsson, med dottern Rut f. 21/5 1914.
Rut Jonsson med dottern Maj, född 21/5 1937
Bakre raden: Hjalmar Pettersson, Henning Hammarstedt, Svea Lundgren, Viola Hammarstedt, Georg Lundgren och Gustav Samuelsson
Främre raden: Viktor Jonsson, Maj och Olle Lundgren och Rut Jonsson
7A12 Rut och Viktor Jonsson köpte både tomt och hus av Erik Östberg. Huset en parstuga hade stått på Östbergs gårdsplan och hade troligen använts som ett undantag där de gamla fick bo sedan de lämnat över gården till en yngre generation
Erik Östbergs fru Karin och Viktor Jonsson var syskon från gården Bergs i Frisbo. Därför kallades Viktor i dagligt tal för Berg – Viktor.
Tomt blev avstycka 1936 från Avholm 10:2 och byggandet med virke från parstugan började samma år. Året efter, 1937 stod gården klar för inflyttning.
Viktor Jonsson 10/5 1911- 3/11 1991 från gården Bergs i Frisbo. Gift 28/8 1938 med Rut Lidell 21/5 1914 – 4/10 1996 från Svedjebo. De fick dottern Maj den 21/5 1937.
I slutet av 40-talet bor även Ruts föräldrar här, Gustav och Kristina Samuelsson. De hade flyttat från Masbo i Strömbacka. (se Masbo). Ruths mor Kristina avled 1949 och något år senare flyttade fadern Gustav till pensionärshemmet i Strömbacka där han avled 1961.
Folke Westberg. Barnet okänt.
—12V30— Uppgifter ur Hassela släktbok
17 BROR FOLKE WESTBERG, * 28/8 1898, s. t. skrädd. Paul Westberg i Kölsjön, Hassela. G. 11/11 1933. Slaktare, bos. i Bjuråker. Fl. t. Ljusdal 1935.
(X4) OLGA HELENA JANSSON, * 20/9 1892 i Bjuråker.
Från Astrid Bäckströms hus inflyttar 1953 slaktaren Folke Westberg med hustru Olga och fosterdottern Gerda Glad född 4/8 1932 i Slättjärn. Hennes far (11A15) Axel Glad var född i Anderbo. De bor här till 1958 då de lät bygga ett eget hus i Friggesund. Folke var född 28/8 1898 i Hassela och avled 20/8 1975. Hustrun Olga född 20/9 1892 avled 18/7 1975.
Gerd är gift 9/11 1985 med Sven Erlandsson från Moviken och var bosatta i Sörforsa innan de flyttade till Delsbo. Sven avled den 23 maj 2019.
Maj Jonsson född 21/5 1937 gift 26/3 1959 med målarmästare Olle Lundgren född 22/3 1932 i Hudiksvall
De har tre barn:
Ann – Kristin född 26/2 1959 i Hudiksvall
Lars Tomas född 27/5 1960 i Hudiksvall
Hans Anders född 13/10 1965 i Alnö, Västernorrlands län.
Olle och Maj bodde i Skålsvedja 1960-61, flyttade sedan till Hudiksvall. 1992 flyttade Olle till Skålsvedja och år 2000 kom även Maj att bo permanent i Skålsvedja. Hon avled den 6/9 2009
Läs artikeln om Olle. Olle tänder på tändstickor.
Skålsvedja 12. Lundgrens, våren 2015
Skålsvedja 16
Westbergs, med Göran Westberg
Skålsvedja 16. Westbergs
Avholm 10:12
Flygfoto 30
Huset är hitflyttat från Brånan i Moviken, (se Moviken del 2) i början av 1950-talet och var i ursprungligt skick något kortare. Dåvarande ägare, Hans Westberg var ekonomidirektör vid Iggesunds Bruk och blev lagfaren ägare till fastigheten 1952.
I under 60- talet tillkom ytterligare ett par byggnader. När flottningen i Svågan och på Dellarna hade upphört 1965 blev en del rast- och övernattningskojor överflödiga. Det var en sådan som Hans Westberg köpte och gjorde om till en trivsam bastu. Den rastkojan stod i Friggesund efter gamla Liavägen som går mellan den gamla och nya bron i Friggesund.
Det vackra stolphärbret som pryder platsen tillkom även det under 60-talet. Härbret är byggt år 1800 och stod tidigare någonstans på gränsen mellan Hybo och Järvsö.
Det vackert bemålade innertaket i storstugan är målat av Lars Larsson från Avholm, Dal-Lasse kallad. Han var mest känd som rullgardinsmålare men målade även möbler och interiörer.
Hans Westberg var född den 28/9 1907 i Hudiksvall och avled den 9/3 2003 i Göteborg. Han gifte sig den 31/7 1937 med Mait född 30/1 1930 i Los. Hon avled den 5/12 1974 i Uppsala.
Det var närmaste grannen Viktor Jonsson som hjälpte Westberg att bygga upp huset. Idag ägs huset av syskonen Göran Westberg född 14/9 1938 i Hudiksvall och Cecilia Mörck född 3/8 1947 i Njutånger. Cecilia har barnen Olof Mörck f. 12/12 1981 musiker och låtskrivare och Tove Katarina 4/12 1978. Båda har egna barn och barnbarn.
Göran berättar att han föddes på Hövdingegatan 3 i Hudiksvall, i sin farfar bankdirektör Westbergs lägenhet. Göran Westberg avled den 17/11 2017
Juryns motivering: Landslagsmannen och Nordiska mästerskapsdeltagaren Hans Göran Westberg, Strands IF, blev distriktets bästa idrottsman 1963. Bland hans meriter för året kan bl.a. nämnas, landslagsrepresentant 3 gånger, nämligen i Nordiska Mästerskapen samt mot Finland och Norge, finalplacering vid SM på 400 meter, samt Norrlandsmästare, trefaldig DM- mästare, Triangelmatchsegrare på 400 och 800 meter samt i […]
Hudiksvall
Göran Westberg turnerade under många år med kören Orphei Drängar. Han deltog i 32 konserter som slutade med en konsert på pampiga Carnegie Hall i New York.
Göran Westberg är en gitarrvirtuos med en underbar sångröst.
Göran har även varit en duktig idrottsman med en mängd meriter, se uppgifter från sajten
HT Torsdagen den 20 januari 2000
Göran Westberg gav liv och färg åt figurerna i Bellmans diktning i ett Föreningen Norden-arrangemang i Hudiksvall på tisdagskvällen. Foto: Ulf Borin
jöer och den tid som var Bellmans. Ibland tycker han också att han kommit människorna så nära, att han upplever sorlet och skratten från krogarna och gränderna i en stad där döden och dess tröstemedel, brännvinet, aldrig var långt borta.
Av Christer Nilsson
Hans Göran Westberg (1938-2017), Strands IF. Friidrott.
Landslagsmannen och Nordiska mästerskapsdeltagaren Hans Göran Westberg, Strands IF, blev distriktets bästa idrottsman 1963.
Bland hans meriter för året kan bl.a. nämnas, landslagsrepresentant 3 gånger, nämligen i Nordiska Mästerskapen samt mot Finland och Norge, finalplacering vid SM på 400 meter, samt Norrlandsmästare, trefaldig DM- mästare, Triangelmatchsegrare på 400 och 800 meter samt i stafett samt noterande nya distriktrekord på 400, 800 och 1000 meter.
Källa: Idrottsmagasinet Nr. 4 2018
Bild ur HT den 8 maj 2020
Löparen Hans Göran Westberg Strands IF blev utsedd till Hälsinglands bäste idrottare 1963 då han satte nytt distriktrekord på 800m med 1. 50.03 vilket fortfarande står sig. Underhåller här med vissång vid Guldträffen 2001.
Bild och text från Hälsinglands idrottshistoriska sällskap.
Skålsvedja 16, våren 2015
Bild ur Hudiksvalls Tidning 26/1 1957
Skålsvedja 17. Skålgården -Östbergs/Anderssons
Avholm 10:2
Flygfoto 24
Skålgården. F v Jonas Östberg m fru Karin o dottern Anna. Erik Jonsson – Östberg, möjligen P. O. Stål, troligen Eriks fru Kerstin Pehrsdotter
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Skålsvedja 17, våren 2015
Skålgården är troligen Skålsvedjas första permanenta bosättning.
Mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1900. Ekonomibyggnaden ombyggdes 1936.
Huset har haft både bakstuga och smedja men båda är borta.
Smedjan låg nära landsvägen och fick troligen sitt kylvatten genom en ledning från en källa som låg en bit ovanför. Bakstugan låg SV om ladugården.
I förkortad version har gården följt släkten genom Erik Jonsson 1763 – 1822 som anses vara den som började odlade upp marken. Efter honom sonen Jonas Eriksson 1810-1896 som efterträddes av sin son Erik Jonsson – Östberg 1849-1926 som var både bonde och Fjärdingsman. Hans son Jonas Östberg född 1879 tar sedan över egendomen och därefter inköps gården av dennes son Erik Östberg – ”Skålsve –Erik” kallad. Han avled 1962.
6H7 Från Anderbo kommer Erik Jonsson, yngst i en syskonskara på 10 personer. Hans föräldrar och farföräldrar i flera generationer kom från Västansjö by i Bjuråker
Erik Jonsson 18/7 1763 – 19/1 1822. Gift år 1800 med Carin Andersdotter 30/10 1770 – 20/1 1858, från Junkarhemmet i Moviken, (brann 1814), nr 4 av 6 syskon.
Omkring år 1820 slog paret sig ned här som nybyggare på Avholm 10.
De fick 3 barn:
Britta f. 1807, d. 1807 (levde några dagar, dog av kikhosta)
Britta f. 1808, d.1809 (levde ca 8 månader, dog i diare)
Jonas 1810, d. 1896
När Jonas Ersson är 12 år, dör fadern i trånsjuka (TBC). Året är 1822. Jonas ärver därmed gården och blir torpare i Skålsvedja (1:a gången namnet Skålsvedja nämns). Modern dör 1858, 88 år gammal.
6H15 Sonen Jonas Eriksson f. 1810 gifter sig 16/10 1845 med Carin Andersdotter 14/1 1813 – 13/9 1879 uppvuxen i Västansjö, dotter till Soldaten Anders Persson Hed. Soldat 116 vid Delsbo Kompani, Helsinge Regemente. Fadern deltog i ryska och norska fälttågen. Även farfadern, Pehr Andersson Plåt var soldat och deltog i slagen vid Humeljokki, Kaipas, Lappfjärd och Anjala Bro samt i ryska krigen 1788 och 1808.
De fick ett barn:
Erik 24/6 1849 med efternamn Jonsson – Östberg.
6H25 Sonen Erik Jonsson Östberg f. 1849 gifte sig 5/11 1873 med Kjerstin Phersdotter född 25/8 1844 från Sördala, Bjuråker
De fick två flickor och en son
Kjerstin f. 1839 d. 1841
Kjerstin f. 1878 d.1878
Jonas Östberg 10/2 1879
LJUSDALS TIDNING DEN 23/1 1896
En olyckshändelse, som kan få betänkliga följder och om hvars utgång ännu icke kan bedömas, inträffade i söndagsförra veckan på isen ute på sjön Dellen utanför Afholm by i Bjuråker. En hop ungdom hade anordnat en s.k. slängkälke på den blanka isen och roade sig där så godt de kunde. En af de ynglingar, som sköto stången, skulle passa på och gå ut ur banan, men till följd af den hastiga fart, hvarmed kälken svängde banan rundt, hann han icke komma utanför området för kälkens gång utan träffades af densamma på benen med sådan häftighet, att den träslå, som sammanhöll medarne framtill, sprang af på två ställen, och ynglingen slungades ett stycke upp i luften hvarefter han med hela sin tyngd slog sig baklänges i isen och erhöll ett så häftigt slag i bakre delen af hufvudet att han blef liggande afsvimmad. Förd till den intill sjön liggande gården Hästnäs, utbröt en häftig hjärnblödning och sväfvar den olycklige ynglingen ännu mellan lif och död. Olyckshändelsen har väckt djupt deltagande bland grannar och bekanta då ynglingen som är enda barnet till hemmansägaren Erik Östberg och hans hustru i Skålsvedja, gjort sig känd som en välartad gosse, skrifves det till denna tidning.
Enligt senare underrättelse skall hans tillstånd nu vara bättre och hopp finnas om hans vederfående.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Erik Jonsson – Östberg var en synnerligen aktiv person.
Enligt husförhörslängd idkar han handel, vilket är en värdefull upplysning som kan ha något med affären i Skålsvedja att göra, den som August Högberg tog över 1891. Erik Jonsson Östberg var dessutom bonde, fjärdingsman och nämndeman. 1913 blev han förlänad en silverbägare med följande inskription.
”Till Erik Östberg för odlingsflit af Hushållningssällskapet 1913”
Erik Östberg avled 25/12 1926, dessförinnan hade hustrun Kjerstin avlidit 4/10 1917.
6H33 Sonen Jonas Östberg född 10/2 1879 Gift 19/6 1900 med Anna Eriksdotter 30/6 1879 – 7/3 1908 (29 år), från gården Tjärmans, Näset, Västansjö.
1901 lämnar fam. Jonas Östberg fädernegården i Skålsvedja då han köpet och flyttade till Avholm 1. Säljare var Jonas Molén.
De fick fyra barn:
Erik 23/2 1901 Blev den som tog över Skålgården
Alma 17/9 1901 Gift med Herrman Persson från Hålsjö Emig. t. USA 1923.
Frida 12/2 1903 Gift med Algot Hansson från Moviken
Marta 29/10 1906 Gift med Karl Östberg från Norrbobyn
Erik Östberg 1849 -1936
Kerstin Persdotter 1844 – 1917
Jonas o Anna Östberg med sonen Erik
5.e generationen Östberg
19B16 Jonas gifter om sig 26/12 1910 med Ella Andersdotter Ring 19/1 1876 – 16/5 1939 från Tallbacken, Bjuråker.
Jonas och Ella får 3 barn:
Per 16/2 1908 ”Post Per” kallad. Gift med Svea Charlotta Samuelsson från Hedvigsfors
Carin 16/11 1910 – 23/4 1931
Knut 12/12 1911 – 10/10 1912
5F39 Jonas som åter blivit änkling gifter sig för 3:e gången 1/2 1942 med Anna Larsson född 6/6 1900, dotter till Lars Larsson ”Lars-Rapp”. Rapp efter moderns flicknamn dvs. Lars Larssons hustru Anna född Rapp ”Rapp-Anna”. Anna var änka efter Lars Eriksson Medin, bonde i Svedjebo.
De fick inga barn
Skålgårdens idoge Erik Jonsson – Östberg avled i Skålsvedja den 25/12 1926. Dessförinnan hade hans hustru avlidit den 4/10 1917. Deras barn Erik Östberg född 23/2 1900 från Avholm var den som tog över Skålgården.
Erik Östberg född 23/2 1900
Erik Östberg, född 23/2 1900 kallad ”Skålsve-Erik” eller enbart ”Skålan”, gifte sig 25/3 1933, med Katrina, kallas Karin Nilsson, född 9/2 1901 från Berggården i Frisbo.
Erik och Karin får ett barn Anna 11/12 1920, gift med finansmannen Jonnie (Jonas) Dahlström född den 12/4 1921. Läs om Jonnie Dahlströms fantastiska liv.
Erik Östberg avled 17/4 1962 och hustrun Karin den 28/11 1988.
Karin Östberg, Annas mamma och Frida Hansson
Erik o Karins Östbergs dotter Anna, senare gift med Jonnie Dahlström
Tonåringen Anna Östberg. Bilden utlånad av Anders Dahlström
Anna Östberg. Läs om hennes händelserika liv med finansmannen Jonnie Dahlström.
Anna Östberg som affärsbiträde vid ICA-butiken i Friggesund. Bilden utlånad av Anders Dahlström
ICA -butiken i Friggesund. Anna visar här påskens nya gardiner.
Bilden utlånad av Anders Dahlström.
—13N23—
16 Karl Hilmer Gill, * 14/8 1910, s. t. arb. A. Gill i Moviken. G. 23/10 1938. Skogsarb. Bos. i Avholm, sen. byggn.-arb., bos. i N. Lia 76, Bjuråker. De bor här på övervåningen i slutet av 30-talet. 1939 flyttar de till gästgivargården i Avholm, berättar Birgitta.
(X4)49E11 Anna Dagny Lund, * 10/9 1918, d. t. arr. O. Lund i N. Lia, Bjuråker.
Karin Birgitta * 16/9 1941
Vägbygge mellan Hästnäs och Avholm 1930 -31. Fr v, lagbas, Åsberg, Per Storm, Erik Östberg med spett, Ivan Nyström, Henrik Prins.
Herman o Alma Persson. Alma f. Östberg. Barnen är July och Lorrine
Husets nuvarande ägare
Den 1/11 1993 säljer Erik Östbergs oskiftade dödsbo Skålgården Avholm 10:2 till nuvarande ägare, Lennart och Birgitta Andersson
Lennart Andersson är född 9/11 1946 i Moheda, Småland gift 31/7 1992 med Birgitta Kynell Andersson född 6/11 1941 i Jukkasjärvi, Lappland.
Övriga som troligen bott i fastigheten:
År 1832
”Pupillan” (=nära släkting utan vårdnadshavare) Anna Andersson 13/8 1782 – 27/12 1853 syster till Carin Andersdotter född 1770, flyttar till Skålgården.
Åren 1884 – 1885
4A26. Modern Christin Danielsdotter – Djerf f. 1848 dör i barnsängsfeber 1874.
Hennes dotter Anna Maria Djerf –Strömblad född 1/10 1870 blir fosterdotter i Skålsvedja gård, mest troligt hos morbrodern 4A27 Erik Danielsson Djerf född 8/4 1852. Han var gift 1879 med Karin Ersdotter Hedlund 12/8 1854 från Ramsjö i Bjuråker.
1892 Emigrerar Anna Maria Djerf till N. Amerika.
År 1900 flyttar Karin till Hammarsvall, Delsbo och 1906 flyttade Erik Danielsson.
De fick två barn:
Erik Ersson Djerf 17/4 1879 gift 1900 med Marta Nilsdotter från Hammarsvall dit paret flyttar tillsammans med Eriks moder.
Olof Joel Djerf 13/7 1889 gift 1910 med Jenny Dahlström, f. 1890 från Ljusdal. Jenny inflyttar 1909 och 1910 flyttar paret till Ljusdal.
År 1877. Anders Hedberg född 8/7 1854 i Skärås. Han titulerar sig Skräddare och beställer tyger av den ambulerande J. W. Jacobsson som under lång följd av år tog upp beställningar på tyger. 1878 blev Anders Hedberg blev gift och bosatt hos Pål-Ers i Avholm.
1935 -1938
3A14 Verner Eriksson född 9/6 1913 i Dragåsen i Skärås, började som helt ung att arbeta i skogen men blev med tiden en skicklig snickare. I början av 30-talet blev han förtjust i Ida Olsson som var fosterdotter hos Gunda och Pelle Matsson i Skålsvedja. Ida var född 6/1 1915 i var Bergsjö. De gifte sig den 29/9 1935 och flyttade till övervåningen på den här gården. Av sin hyresvärd Erik Östberg fick Verner köpa mark, och där byggde han sig ett eget hus 1937.
1938 – 1941
13N23 Mellan 1938 och sommaren 1941 bodde här Karl och Anna Gill. Karl var son till ”Vargsnårs-Ante” och född 14/8 1910 i Moviken. Han gifte sig 23/10 1938 med Anna Lund född 10/9 1918 från Lia. Det här var deras första bostad. När deras dotter Birgitta föds 16/9 1941 hade de flyttat till Avholm berättar hon. Karl Gill arbetade som snickare och var med Viktor Jonsson när de byggde vandrarhemmet Solsäter. Bäckströms hus i Skålsvedja.
Skålsvedja 20. Verners
Avholm 10:5
Flygfoto 25
1985. Bild från Arkiv Digital
Verner berättade att han rev den här ladan och byggde sitt hus där den hade stått
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Ivar Frohm, Inga-Britt Nilsson och Gerda Hellberg samtalar. Lägg märke till Verners och hans omsorgsfullt klippta björkar i bakgrunden.
Skålsvedja 20. Ivar Frohm och Verner Eriksson
Ester Eriksson med dottern Gunlöv född 18/12 1944
År 1937 byggde Verner Eriksson det här huset. Han byggde det av lösvirke på den plats där det tidigare hade stått en lada. Möjligen var det klart för inflyttning 1938. Tomten avstyckades från Avholm 10:2 som han köpte han av Erik Östberg.
Hjälp med husbygget fick Verner av grannen Viktor Jonsson. Under byggtiden och några år dessförinnan bodde Verner och Ida på övervåningen hos Erik Östberg.
—3A12—
10 LARS OLOF ERIKSSON, * 22/9 1880, s. t. kol. E. Jonsson i Stormyra, Bjuråker. G. 30/5 1906. Skogsarb. Bos. i Skärås 22, Bjuråker.
24A23 ANNA VILHELMINA FRIDSTRÖM, * 2/5 1884, d. t. kol. E. Fridström i Lingås, Bjuråker. † 12/6 1920. Sedan Signe Dahlin 42H1
ERIK IVAR * 14/3 1902. Arr. i Friggesund 13, Bjuråker
ANNA LINNÉA * 14/7 1905. † 9/10 1905
LYDIA LINNEA WILHELMINA * 25/9 1906. † 27/10 1915
ASTRID SVEA KATRINA * 5/12 1911. † 2/2 1912
LARS VERNER * 9/6 1913 14
ALF HELGE * 6/2 1917
LINNÉA IDA KAROLINA * 14/9 1919. † 28/6 1920
3A14 Verner Eriksson var född 9/6 1913 och uppväxte upp på Dragåsen i Skärås men bodde i unga år i Furuberg. Hans far var Lars Eriksson, Stormyr – Lars kallad.
Stugan på Stormyrvallen blev nermonterat och flyttad till Änga i Hålsjö nära Norrdellens strand.
Verner arbetade som skogshuggare och snickare och ingick äktenskap 29/9 1935 med Ida Olsson från Bergsjö. Hon hade varit fosterdotter hos Gunda och Pelle Mattsson i Skålsvedja, sedan barndomen. Ida var född 6/1 1915 och avled i TBC några år efter inflyttning i sitt nya hem bara 26 år gammal, den 18/6 1941.
Verner gifte om sig den 25/7 1943 med Ester Zimmerman född 14/9 1920 från Norrdala. Hennes tvillingsyster Gerda Hellberg kom att bo mittemot på andra sidan landsvägen. Verner och Ester fick sitt enda barn, Gunlöv den 18/12 1944.
2001 köpte Ulrika Eriksson Jensen, fastigheten av sin morfar.
Verner avled den 16/1 2002 och Ester avled den 9/3 2003
Efter deras bortgång blev det Gunlövs dotter Ulrika Jensen född 26/2 1970 i Ekerö, som kom att äga huset. Hennes två barn heter Josephine 6/10 1990 och Joakim 14/2 2002
Mellan 2009 och 2012 hyrdes huset av Lisbeth Nordin. Hon avled 25/1 2012
Därefter kom huset att hyras av Tuulikki Juntunen född 17/11 1954. Hon avflyttade vårvintern 2016.
Efter en del turer fick huset nya ägare sensommaren 2017, och det är:
Enhetschef Kjell-Ove Jacobsson född i dec. 1968 och Marie Söderberg född i maj 1966.
Det trevliga paret är bosatta i Sala, Västmanland, där de även har sina rötter.
Vi hälsar dom välkommen till Skålsvedja och Dellenbygden!
Skålsvedja 20, våren 2015
Skålsvedja 21. Hellbergs
Avholm 10:10.
Flygfoto 26 – 28
Hellbergs
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Sven och Gerda Hellberg. Barnen är Cilene och Fredrik Nätterö
Tomten avstyckades från Skålsvedja 10:2 av Erik Östberg och huset uppfördes av lösvirke 1947. Under byggtiden bodde Sven och Gerda Hellberg på övervåningen hos grannen Johan Berglund.
—38A16—
8 LARS RAGNAR HELLBERG, * 1/8 1885, s. t. arb. E. R. Hellberg i Hedvigsfors, Bjuråker. G. 2/12 1906. Änkl. o. omg. 8/7 1934. Arr. i Norrdala 73, Bjuråker.
16A6 OLGA MARIA BOHMAN, * 13/10 1887, d. t. arb. L. F. Boman i Moviken, i Bjuråker. † 23/2 1919.
12A20 EDLA KATRINA BORG, * 9/10 1899, d. t. arb. A. Borg i Österbo, Bjuråker.
GERDA MARIA * 24/3 1907. Utfl. t. Danderyd 1926. † 1928
KARL FREDRIK * 20/3 1910 19
RUT GUNBORG * 4/3 1912. Utfl. t. Sth. 1932
SVEN ERIK * 31/7 1914 20 ⇓
KNUT RAGNAR * 20/3 1916. Jordbr.-arb. Bos. i Norrdala
ANNA ELVIRA * 18/12 1917. Utfl. t. Ovansjö sn 1939
(A17) MAJ-BRITT HELLBERG * 18/5 1933. Fosterd. Infl. 1934
DAGNY LINNEA * 15/3 1936
SIV BIRGITTA * 18/8 1938
38A20 Sven Hellberg var född 31/7 1914 i Norrdala. Han började med att arbeta i skogen men sadlade om och blev taxiägare. Den 9/8 1942 gifte han sig med Gerda Zimmerman född 14/9 1920 från Norrdala, tvillingsyster med Ester som bodde mittemot. Sven köpte sin taxirörelse av Johan Berglund som han sedan innehade 5-6 år innan han sålde den 27 jan 1952 till Knut Eldh.
Knut som inte hade någon erfarenhet av taxiverksamhet fick bo en månad hos Hellbergs för att komma in i verksamheten. Sven avled 1/9 1991 och Gerda avled 29/7 2006
—38A2—
1 VIKTOR EMANUEL ZIMMERMAN, * 20/11 1876, s. t. mjöln. J. J. Zimmerman i Svedjebo. G. 25/5 1902. Bonde i Norrdala 7, Bjuråker.
(X6)25J5 BRITA MAGDALENA SVED, * 12/4 1882, d. t. smeden E. J. Sved i V. Stråsjö, Bjuråker.
JOHAN GUNNAR * 4/9 1902. Byggn.-arb.
STEN BERNHARD * 10/8 1904 3
SIGNE KATRINA * 28/3 1906 6C15
HILMA KRISTINA * 8/2 1908 38D2
NILS GOTTFRID * 1/1 1912. Utfl. t. Västanfors 1939
NANNA OTTILIA * 17/4 1914
SIGVARD EMANUEL * 21/1 1917. Utfl. t. Ed, Värml., 1946
ESTER, tv., * 14/9 1920 3A14
GERDA, tv., * 14/9 1920 38A20
HELGA * 20/9 1921. Utfl. t. Järvsö 1945
EDIT * 28/1 1926. Utfl. t. Enskede 1944
År 2007 köptes huset av Fam. Ribbing. Julia född Norman 13/3 1975. Hon är uppväxt i Fagerfall Bjuråker. Jakob Ribbing född 14/7 1975 i Gamla Uppsala. De bodde tidigare i Storbritannien men är nu bosatta i Uppsala. De använder huset som sommarnöje.
Våren 2016 fick fastigheten nya ägare. Mats Arvejord född i feb. 1981 och Caroline Markusson född i feb. 1992. Efter köpet fick de problem med vattnet, deras brunn sinade. Våren 2017 borrades en ny brunn med gott resultat och efter sommaren har de tagit huset i besittning vilket vi tycker är mycket glädjande. Välkomna till bygden!
Efter att huset har stått tomt en tid fick det från 2019 nya ägare. Kristoffer Kristiansson född i jan 1980 och Karin Brandt född i juni 1966. Välkomna till Skålsvedja!
Skålsvedja 21, våren 2015
MILSTEN
Vid vägkanten står en milsten från 1785. Den står mellan fjärdingstolparna i Avholm och Moviken.
Med början 1649 organiserades ett skjutsväsende i Sverige. Följden av detta blev att landshövdingarna i länen fick en kunglig befallning att mäta längden på vägarna och sätta upp stolpar som angav 1/4, 1/2 eller 1 mil.
Innan metersystemet infördes 1878 motsvarade en kvarts mil 2 672 meter. Det blev således avståndet mellan stolparna. Därför kallades en del av milstolparna för fjärdingstolpar. Stolparna var från början tillverkade av trä.
Majoriteten av de cirka 200 milstenar som finns i Hälsingland sattes upp av Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt som var landshövding i Gävleborg mellan 1781 och 1812.
Milstenarna restes var fjärde gammal svensk mil.
En gammal mil var 10 688 meter. Milstolparna bär, förutom Cronstedts namn, Gustav III:s namnskiffer och anger enbart förhållandet till närmaste fulla mil. De användes bland annat för att beräkna taxorna inom den tidens skjutsväsende. Alla milstolpar i Hälsingland efter 1780 är tillverkade i Hällbo masugn, som tillhörde järnbruket i Kilafors i Hälsingland.
Läs mer om milstenar på Wikipedia.
Detta är Rune Löövs vallstuga som är hitflyttad från Stavrevallen
Skålsvedja 23. Rune Lööv
Avholm 10:9
Det här huset ägs av Rune Lööv född 9/8 1929 i Valbo, bosatt i Björsarv. Han köpte tomten 1962 av Helmer Nyström som ägde huset nedanför och vars tomt sträckte sig 1783 kvm ovanför landsvägen. Bostadshuset är från Stavrevallen och härbret liksom huset närmast vägen är från Råka.
Rune Lööv var gift och skild med Sigrid Valborg f. 30/10 1928. Rune Lööv avled den 28/1 2017
Skålsvedja 22. Nyströms/Olssons
Avholm 10:7
Fr.v. Johan Berglund, Helmer Nyström och Dunér
Nedanför Löövs ligger det hus som Helmer Nyström lät bygga. 1946 köpte han mark av Erik Östberg. Tomten sträckte sig från sjön till en bra bit ovanför landsvägen. Hans önskemål var att komma över en fastighet med strand och fiskerättigheter vid Dellen, det var anledningen till att han byggde i Skålsvedja. Sedan dess har fiskevårdsföreningen konfiskerat strandägarnas fiskerätt.
Vid macken i Västansjö hade Per Erik Svensk en barrackliknande byggnad där han satt och bokade bilkörningar. När Svensk drog sig tillbaka av hälsoskäl fick Helmer Nyström köpa byggnaden, och det är den som är grunden till den här sommarstugan.
Nyström var född 1889 i Lövånger i Västerbotten och han hade tagit över busstrafiken efter August Högberg omkring 1944.
11C23 Jonas Olsson 22/12 1916 – 29/3 2002 köpte huset av Nyström och idag är det barnen Maj-Lis Olsson född 5/4 1940 och Roland Olsson född 14/6 1942 som använder huset. Roland avled hastigt den 12/9 2019
Roland Olson och Jonas Jonsson
Sommaren 2019 fick fastigheten ny ägare, när Jacob Jaberi blev ägare till den. Jacob Jaberi är född i februari 1988 och bosatt i Uppsala. Vi hälsar honom välkommen till Skålsvedja och hoppas att han ska trivas här.
Skålsvedja 22, våren 2015
Skålsvedja 27. Jonkes
Avholm 10:8
Jonkes hus i förgrunden och Stenbergs som det såg ut på 1950-talet
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Karin och Johan Berglund
Eivor Lindqvist och Jonas Jonsson den 20 februari 1960
Det var Karin och Johan Berglund som lät bygga det här huset 1946. Tomten köpte Johan av Erik Östberg som styckade av den från Avholm 10:2.
14U10 Johan Berglund var född den 15/4 1907 i Ängesholm. Han gifte sig 21/6 1936 med Karin Sundberg född 21/8 1914 i Lingåsen, Skärås.
De fick inga barn
Johan var åkeriägare och hade haft både mjölkbil och lastbil. Nu hade de flyttat ner från Lingåsen i Skärås där Johan byggt ett garage intill skolan som fortfarande finns kvar. Dessförinnan hade de bott i Anderbo vilket framgår av den här skriften. Här i Skålsvedja startade Johan taxirörelse som han sedan sålde till grannen Sven Hellberg i mitten på 40-talet.
Ovanför bostadshuset byggde Johan ett hönseri. Efter några år byggde han om hönshuset till bostad, kanske ämnad åt sin svärmor Elin Sundberg men så blev det inte. 1953 sålde Johan det ombyggda hönshuset till Anton och Anna Sving.
Elin Sundberg var född 5/11 1890 i Lingåsen, Skärås där hon bodde större delen av sitt liv till det att hon fick möjlighet att bo här i huset med dotter och måg.
Mellan 1951-53 hyrde Jonas och Eivor Jonsson övervåningen i huset. Sedan flyttade de till Nylanders hus vid Änkbacken i Moviken där de bodde fram till 1955 då Jonas fick köpa huset av sin morbror Johan Berglund. Efter försäljningen flyttade Johan och Karin Berglund och Elin till Hudiksvall där han köpt en bensinstation som han drev under några år. Elin Sundberg avled den 27/8 1974
Johan Berglund avled den 4/12 1989 och hans hustru Karin tog sig av daga den 5/4 2007.
—10C25—
22 JONAS OLOF ROBERT JONSSON, * 9/7 1894, s. t. arb. J. Olsson i Sniptorp, Bjuråker. G. 9/12 1922. Arr. i Ängesholm. † 11/2 1931
(X33)14U4 JOHANNA WILHELMINA BERGLUND, * 11/2 1900, d. t. skogsarb. A. O. Berglund i Ängesholm, Bjuråker. † 24/8 1979
FRANS ELIS * 29/7 1917 27
HILDA JOHANNA * 27/2 1920 31H5
SIGNE VILHELMINA * 18/4 1923 28
JONAS OLOF * 24/4 1928. Skogsarb. i Bjuråker. † 4/5 2004
ERIK GUSTAF * 25/4 1930. Skogsarb. i Bjuråker. † 24/4 1997
—5E22—
14 PER ALGOT LINDQVIST, * 8/10 1900, s. t. bonden P. Lindqvist i Björsarv 84, Bjuråker. G. 9/7 1922. Arr. i Björsarv 141.
(X15) MÄRTA SOFIA NILSSON, * 5/12 1901 i Hassela, Gävleb. Infl. fr. Ljusdal 1919
GUNBORG CHARLOTTA * 8/8 1920 36A30
NILS PAUL TAGE * 15/1 1922 24
MÄRTA EIVOR * 7/2 1925 (g. m. Jonas Jonsson i Ängesholm)
GÖTA RAGNHILD * 17/11 1927
10C25 Jonas Jonsson född 24/4 1928 i Ängesholm. Död 4/5 2004
Han arbetade större delen av sitt liv som skogsarbetare men sista åren var han anställd på bruket i Iggesund.
Gift 20/2 1960 med (5E22) Eivor Lindqvist född 7/2 1925 i Långmor i Bjuråker
Eivor har arbetat med mat och servering hela sitt liv. Som ung var hon piga i prästgården i Norrbo, sedan servitris på restaurangen i Dellenbaden. Hon var en mycket omtyckt mat tant vid matbespisningen på skolan i Moviken där hon arbetade under många år.
Eivor Jonsson avled på Frejagården 23 januari 2016
2007 köpte Sören och Anita Stenberg fastigheten
Sedan våren 2019 ägs fastigheten av Simon Kykyri, f. i april 1993 och hans sambo Magdalena Lönngren, f. i augusti 1992. Välkomna till Skålsvedja!
Skålsvedja 25 och 27, våren 2015
Skålsvedja 25, våren 2015
Skålsvedja 25. Svingens/Stenbergs
Avholm 10:14.
Det började med att Johan Berglund startade en hönserirörelse som kanske inte blev den succé som han hade tänkt sig. Rörelsen upphörde och huset byggdes om till bostad. 1953 sålde Johan Berglund fastigheten till Anton och Anna Sving som tidigare bodde i Fönebo.
1976 genomförde Anton en stor om- och tillbyggnad av fastigheten.
30G32 Anton Sving född 7/5 1910 i Backmo, Norrbo Gift 15/8 1937 med Anna Nilsson född 3/1 1916 i Bäcksvedjorna, Bjuråker
De fick två barn:
Sylvia född 5/10 1939. Gift 16/3 1963 med Stig Jonsson. Antikhandlare, bosatta i Leksand
Hans-Olov född 16/1 1945. Gift med Lisbet och bosatt i Hudiksvall
Anton arbetade som busschaufför och Anna arbetade i affären i Skålsvedja en tid.
Anton avled 7/12 1991 och Anna avled i 20/12 år 2000.
Huset ägs sedan 1999 av Sören och Anita Stenberg från Delsbo
Läs om Sörens patent på en Fyrhjulsdriven Skördare.
Sören Stenberg född 5/4 1954 från Rolfsberg i Delsbo Gift 29/12 1989 med Anita Larsson född 28/9 1956.
De har tre barn:
Johan född 23/7 1977.
Anne-Sofie född 29/4 1980.
Carolin född den 14/9 1984.
Skålsvedja 29. Mattssons/Christianssons
Tjärna 5:5
Klicka här för att se gården på google maps
Christianssons hus på 1950-talet
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
En bild från Gunda och Pelle Mattssons kök 1965. Annebo-Johan, Tensi karlsson serverar kaffe till Ester Högberg och Gunda Mattsson
Skålsvedja 29, våren 2015
FRÅN BRYGGERI TILL ÅKERI…
Från början kallades huset för PÔTEBO
Från det här huset och norröver har husen i Skålsvedja fastighetsbeteckning Tjärna.
Genom husförhörslängder framgår att följande personer har varit bosatta eller arbetat i den här fastheten.
Den 6/12 1887 inflyttar från Härnösand familjen, Kajsa Stina Hammar Westertaklax Eriksdotter. Hon var född 1864 i Finland
Gift med sadelmakare Ernst August Hammar född 1863 i Stockholm.
Barn:
Gustav Julius 15/12 1890 – 17/4 1951
Bror Johan 22/4 1892
Karl Henning 22/5 1896
Nils 13/9 1898 Boende i Iggesund Död 27/12 1980
Kajsa Stina var född i Finland och troligen var hon van vid pörten, eller rökstugor. Dessa värmdes ofta upp med en ugn utan skorsten, där röken lade sig under taket och leddes ut genom en glugg eller rököppning.
Så här skriver Nationalencyklopedin:
Den enrummiga rökstugan, rökpörtet, var en särskild av nybyggarna använd kombination av bostad, bastu och ria. Pörtet hade en välvd rösugn av gråsten. Röken sökte sig ut mellan stenarna och fick vädras ut eller försvann upp mot taknocken genom en lucka eller rökhuv i innertaket. Senare separerades funktionerna: Bostaden blev ett eget hus medan rian och bastun kombinerades ännu en tid. En mer utvecklad form av pörte hade en murad ugn med uppbyggda lavar (bänkar) vid väggarna. På lavarna utbreddes det som skulle torkas, rökas eller mältas.
I tvåvåningsbastun var ugnen placerad i bottenvåningen (ofta ingrävd i en sluttning). Vid eldningen passerade varmluft och rök genom ett hål upp till övervåningen, och röken passerade genom en separat rökgång som mynnade i en murad låda om ca 1,5 m x1,5 m på loftets golv.
Lådan var täckt med perforerade bräder eller ett finmaskigt nät, på vilket det som skulle torkas, rökas eller mältas var utspritt eller upphängt. Loftbastun har särskilt använts till torkning av malt. Slut citat.
Exakt hur pörtet har sett ut lär vi knappast få reda på, men det mesta talar för att det fanns en ugn i bottenvåningen och troligen även en i lokalen ovanför.
Att namnet Pôtebo härstammar härifrån råder det knappast någon tvekan om.
Efter 10 år, 1897 avflyttar familjen Hammar till Friggesund och bryggaren Olof Wennersten från Hästnäs kan installera sitt bryggeri i den passande lokalen i husets bottenvåning.
År 1899 avstyckas från kronoskogen Tjärna 7 och 8 ett markområdet på 0,126 ha, med beteckning Tjärna 5. Tomten sträckte sig från vägen och uppåt och inte som andra avstyckningar från sjön och uppåt vilket var det mest logiska vid bildande av ny fastighet, om det inte förelåg något hinder förstås. Och det gjorde det förmodligen.
Det mest troliga är att det stod en byggnad här, som Wennersten inte fick köpa eller ansåg sig ha behov av, men som hans efterträdare fick behov av men inte fick köpa utan bara hyra. Här är det något som är oklart.
13G8A Pehr Mickelsson-Holmstrand 1833 – 1920 från Skärås och sonen Olof Persson – Holmstrand f.1866 – säljer den här fastigheten till bryggare Olof Wennersten.
Den 5/11 1897 görs ansökan om tillstånd att få anlägga bryggerirörelse och köp av fastighet vilket beviljas 8/3 1899. Wennersten hade redan ett bryggeri i Hästnäs men fick nu tillgång till en ändamålsenligare lokal samtidigt som han kom närmare Moviken och Strömbacka som då var socknens största bosättningar. År 1900 fanns 220 personer skrivna i Moviken och 315 i Strömbacka.
Bryggeri
Genom en nertecknad levnadsbeskrivning av A. O. Andersson, känd som ”Kersters -Ante” får vi veta intressanta detaljer om verksamheten i bryggeriet.2F21 O. A. Andersson var 16 år när han den 1 juni 1897 började arbeta här som bryggdräng. Det mesta av hans arbete bestod i att hålla rent och snyggt i bryggeriet och att diska putsa kaggar och tunnor.
Det tillverkades två sorters dricka.
Av det första koket blev det 30 liter som kallades bult. Bulten innehöll omkring 3 promille alkohol. Den gav en återbäring på 15 öre litern, svag dricka 5 öre liten. Det brukade hålla sig omkring 150 liter svagdricka av en säck kornmalt, omkring 180 liter bult inberäknat. Till jul och midsommar var det extra tillsats, såsom kulör med billigaste sirap.
När bryggarn var ute och sålde, var A. O. hemma och betjänade kunder som kom åkande eller gående. Det kom ibland arbetare från Moviken för att få sig en uppfriskare av utjäst bult, men då var A. O. på sin vakt. En del tålde 3 – 4 liter, somliga bara en liter. Efter tre år slutar A. O. för att ge sig ut och sälja varor åt olika firmor skrev Jonas Olsson i Avholm som var släkt och årsbarn med Kerstes Ante.
2F33 Olof Olsson Wennersten född 19/8 1873 och uppväxt i Hästnäs. Gift 1901 med Elin Hellström född 1/4 1882 från Moviken
Två barn:
Brita Julia Evelina född 3/6 1901
Ingrid Elisabet född 2/10 1904
1904 säljer Olov Wennersten sin år 1903 av sina bröder köpta jordlott, Vintermyran 1 på 4.193295 hektar, till August Högberg för 400 kronor. Denna jordlott hade fadern Olof Andersson blivit tilldelad vid laga skifte 1880. Samma jordlott ärvde sedan Axel Högberg och nu ägs den av Daniel Lidby.
På ett kuvert från 1906 vari köpehandlingarna har bevarats står följande:
Lagfart på O Wennersten i Påtten bo.
Av okänd anledning miste Olof Wennersten rätten till sin bryggerirörelse och fastighet.
Den 5/10 1908 säljer Olof Andersson, (fadern) Erik Olofsson och Anders Olofsson Tjärna 5, Skålsvedja 3, till bagaren Lars Olsson, en bror till Olof Wennersten.
Det berättas att Olof Wennersten med familj flyttade till Stockholm där han startade en tvålfabrik i Kråkvik, Segeltorp.
Den 20 aug. 1909 beviljas Bagaren Lars Olsson tillstånd att tillaga och sälja alkoholfria drycker liksom att servera kaffe och bröd.
Därmed är det troligt att han bedrev både läskedryckstillverkning, bageri och caférörelse i huset eller i huset på andra sidan vägen. Bryggeriet låg i gatuplanet och bageriet låg i lokalen ovanpå.
2F37 Lars Olsson född 2/8 1889 Gift 6/9 1913 med Agda Andersson född 17/4 1891 i Moviken. Hon skrev ner en intervju som hon gjorde med grannen f.d. soldaten Per Olof Stål som du kan läsa här.
Familjen utflyttat i Forsa 1929
De fick ett barn:
Dagmar född 30/1 1927
I husförhörslängder framgår att följande personer har arbetat i bageriet, men var bodde de? Visserligen är huset stort och förr var man van att bo trångt men, bryggeri, bageri och Café och flera familjer verkar väl mycket. Möjligen bodde någon av familjerna i den byggnad som lär ha funnits på den plats där Axel Högberg byggde. Lars Olsson ägde inte marken på nedsidan landsvägen (Säljs hus) men möjligen stod det ett hus där som även inrymde caféet?
Per Henrik Olsson f. 1863, från Bollnäs ogift inflyttad 26/6 1907 utflyttad 5/11 1909.
Johannes Reinhold Julius Löfqvist, f. 1869, ogift, från Gotland, inflyttad 10/10 1910 och utflyttad 23/6 1911.
-23D1- Från Österstråsjö Anna Maria Mejer f. 5/2 1895 Bageripiga inflyttad 1910, utflyttad 1912. Hennes två bageriarbetade bröder, Fredrik Mejer f. 12/3 1896 och Vilhelm Mejer f. 12/8 1898.
1G62 Kajsa Albertina Hast f. 1871 i Bergsjö. Änka 22/4 1904
Barn:
Anna Brita f. 19/3 1896 flyttade till Ängebo. Två barn
Maria Kristina f. 1/3 1901
Alma Albertina f. 7/9 1903
Axel Bernhard f. 11/6 1906
Bagaren Johan Axel Levin f. 21/4 1870 från Odensala, fick barn med änkan Kajsa Hast och alla flyttade sedan till Forsa den 14/11 1910. (14Ä1-2) Forsa släktbok
Frågan är, var bodde den här familjen? Kanske fanns det tillräckligt med utrymmen i det här huset eller möjligen bodde de i det hus som lär ha stått där Axel Högberg sedan byggde?
16B10 Kersin Persdotter Forselius f. 17/11 1858.
Egen elektricitet
I början av 20 – talet får fastigheten egen elektricitet från en generator i Annebobäcken. Enligt 1915 års telefonkatalog har bageriet telefonnummer 12b.
År 1929 flyttade fam. Lars Olsson till Forsa. Han sålde huset, caféet och rörelsen till Pelle och Gunda Mattsson från Aggtjärn. En tid innan Pelle och Gunda kom till Skålsvedja hade de bott i Hästnäs. Första tiden arrenderade Pelle ut bageriet till bröderna Ville och Gustav Dahlström. Ville Dahlström hade redan tidigare varit anställd som bagare hos Lars Olsson och Pelle hade ännu inget körkort.
54B14 Pelle Mattsson var född 8/4 1895 Han växte upp i Älgebo i Norra Bjuråker och gifte sig 1927 med Gunda (Gunilla) Falk född 13/11 1897 i Skärås. Hon var halvsyster till Jonas Sjö – ”Sjö-Jonke” kallad, och hon växte upp i hans hus i Skärås.
Senare kom Pelle att driva bageriet i egen regi med Café i det lilla huset på andra sidan vägen. Till sin hjälp i bageriet hade han bröderna Georg och Einar Åsberg. 1931 fick Pelle körkort och åkte då själv omkring och sålde bröd.
Pelle och Gunda hade inga egna barn men en fosterdotter som hette Ida Olsson. Hon var född 6/1 1915 i Bergsjö. Hon gifte sig 1935 med Verner Eriksson men avled i TBC bara 26 år gammal, den 18/6 1941.
I slutet på 30-talet eller i början 40-talet, hade Pelle tröttnat på sin intensiva bageriverksamhet.
1942 startade han taxirörelse med en åttasitsig Plymouth av 1937 års modell. Pelle hade alltid stora och vräkiga bilar under sin aktiva tid.
Sedan bageriet blivit avvecklat byggdes lokalen om till lägenhet vilken Pelle och Gunda sedan hyrde ut under längre eller kortare tid. Här följer några personer som har bott här.
20A30. Mellan 1944 och 1949 bodde här Georg Åsberg född 22/4 1915 med hustru Hilda född 20/1 1923 och sonen Göran född 3/11 1943. Georg var både bagare och chaufför.
Under 50-talet bodde här alltid sommargäster. Hortense Karlsson eller Tense som man sa, med flickorna Asta och Birgit var stående sommargäster under många år. Tense och Birgits mamma härstammade båda från Tormyra.
1962 efter 20 års verksamhet säljer Pelle Mattson sin taxirörelse till Sigvard och Karin Jonsson. De hade då bott här i fastigheten sedan mitten av 1950-talet och 1960 byggde de en egen fastighet i Moviken.
7F20 Sigvard Jonsson född 4/4 1928 i Ramsjö Bjuråker och Karin Jonsson född 23/1 1930 i Fönebo.
Två barn:
Lena född 5/11 1954
Anders född 17/6 1958
Pelle avled 17/6 1970 och Gunda 31/3 1986. De hade inga egna barn så Sigvard och Karins pojke Anders fick ärva fastigheten
Lars och Agda Olsson Bryggare
Lars Olsson Bagare Läs mer om honom under Hästnäs.
Nuvarande ägare sedan 1989 är Stefan Kristiansson född 9/3 1959 från Norrdala, i Bjuråker och Sofia Olsson född 21/12 1963 från Näsviken. De köpte huset av Anders Jonsson som fått ärva det efter Pelle och Gunda Mattson. Stefan och Sofia hade bott i Hästnäs sedan 1983 när de 1986 flyttade hit som hyresgäster. 1989 fick de köpa huset.
De har två barn:
Emma född 25/9 1987
Tomas född 12/9 1989.
Stefan och Sofia anser sig vara privilegierade som får bo så vackert med en fantastisk utsikt över Dellen. Sofia var redan som barn många gånger ute på sjön med båten Dellen som då ägdes av hennes far flyglärare Tore Olsson i Näsviken.
—87G7— Uppgifter ur Forsa – Hög släktbok
2 TORE INGVAR OLSSON, * 27/3 1931, s. t. Otto Vilhelm Olsson i Övernäs. G. 1/7 1961. Bilförsäljare i Övernäs.
(X20)6A33 LILLY INGEGERD LINDQVIST, * 30/7 1938, d. t. målare Erik Lindqvist i Hälsingtuna.
Tv. HELGA ANNA KATARINA, * 21/12 1963.
Tv. LINNEA ANNA SOFIA, * 21/12 1963.
Lägg märke till att besökarna kunde gå rakt in från vägen.
Gerda Vikström och Maj Jonsson. Gerdas far Anders Vikström på sparken
Gunda och Pelle Mattsson
Skålsvedja 30. Våren 2015
Skålsvedja 30. Caféet
Tjärna 5:11
Skålsvedjas minsta hus.
Det ägs av Majlis och Sven-Erik Sälg. Huset har alltid rönt stort intresse och fick sitt nuvarande utseende omkring 1923 av snickarna Henrik Palm och Jonas Krans.
Möjligen stod det ett annat hus här tidigare.
1929 kom huset eller caféet att hyras av Pelle Mattsson som tagit över bagerirörelsen efter Lars Olsson. Sedan Pelle slutat med sin bagerirörelse kom huset att disponeras av (5A40) Erik Palm från Ståläng i Ängebo och Anna Roos från Aggtjärn som gjorde om det bostad.
Därefter köptes huset av (24A32) Karl Fridström och Nanna Lust från Ängesholm som sålde till Anders Wikström och dottern Gerda som skötte om fadern.
Nästa ägare var Folke Westberg. Efter hans bortgång 1975 sålde hans fosterdotter Gerd huset 1977 till (44B30) Fritz och Hulda Carlström, som lät klä in huset i plåt till en kostnad av 5000 kr.
De sålde sedan huset 1994 till nuvarande ägare Sven-Erik Sälg född 1/3 1931 i Delsbo och Majlis Västerberg född 10/6 1942 i Norrtälje. De är bosatta i Friggesund. Den 29 juli 2020 avled Sven Sälg
Skålsvedja 30, 27 och 29, våren 2015
Skålsvedja 33. F d Greta Larssons hus
Tjärna 5:14 tidigare Tjärna 7 och 8.
Tidigare Skålsvedja 2
Karin och August Högberg framför sitt nya hus
Skålsvedja 33, våren 2015
Skogsfastigheten Tjärna 7 och 8 beskrivs som kronoskog ägdes av bönder i Tjärna- by.
3G8A Pehr Mickelsson-Holmstrand 1833 – 1920 och sonen Olof Persson – Holmstrand. Enligt köpehandlingar säljer, far och son Holmstrand, 24 ar 84 kvadratmeter av fastigheten Tjärna 7 och 8 i Bjuråker, den 24 April 1895 till Jonas Sväng och hans hustru Brita Johansdotter
Lägenheten kallas Skålsvedja 2 och sträckte sig från fastigheten ner till sjön
1895 – 1899
30G23. Hitflyttade från Sörgimma, Jonas Jonsson – Sväng född 12/5 1857 i Lingåsen, Skärås.
Gift 21/5 1882 med 2A21 Birgitta Johansdotter född 2/9 1861 i Lindbo.
Sju barn:
Jonas Albin 26/1 1885
Johannes 27/12 1886 – 8/1 1887
Johan Oskar 8/2 1889 – 18/12 1889 (difteri)
Anna Maria Eugenia 2/6 1891
Thycko Anselm 20/4 1893
Vilhelm Isidor 9/5 1895
Brita Sofia Viktoria 12/3 1897
1899 flyttade familjen Sväng till Gällivare.
Den 23 Juni 1900 köper förre Furiren Per Olof Ståhl fastigheten för 400 kronor.
1900 – 1924
44B56 Per Olof Stål född 19/3 1835 Gift 1860 med Karin Nilsdotter 1837 – 1897 från Norrhavra. De hade inga barn.
Per Olof Stål levde ett långt och händelserikt liv.
Under sju år fotvandrade han 42 mil varje höst och vår mellan hemmet i Bjuråker och Långholmen i Stockholm.
Hans intressanta livshistoria finns nertecknad och återgiven i en artikel som heter ”Soldat Stål i Skålsvedja”.
Den 19 nov. 1919 säljer P. O. Stål sin fastighet till August Högberg för 900 kronor. Stål förbehåller sig rätten att i sin återstående livstid få bebo den stugubyggning som är å lägenheten uppförd, samt förbehåller sig säljaren rättighet i källaren vad han för sitt eget behov kan behöva, liksom frigång över lägenheten ner till sjön, som det uttryckligen står i köpebrevet.
Per Olof Stål avled här 89 år gammal den 17/5 1924.
År 1936 lät August Högberg riva Ståls gamla hus och bygga ett nytt på samma plats. Huset lät han bygga till sig själv och hustrun och sin dotter Anna.
66B1 August Högberg är närmare presenterad under Tjärna 4,3.
Dottern Anna bodde upptill och August och Katrina, Karin kallad, bodde nertill.
Efter August Högbergs bortgång den 20/7 1938 flyttade modern upp till dottern Anna på övervåningen och dottern Hildur med make Bernhard Karlsson flyttade in på nedervåningen. De bodde tidigare hos Norbergs på Oxåsen och dessförinnan på Ahalla i Furuberg.
Lyssna på intervju med Hildur och Bernard Karlsson.
24C8 Bernhard Karlsson född 18/11 1885 från Furuberg. Gift 8/5 1921 med Hildur Högberg född 20/7 1889.
När de kom till Skålsvedja tog de sig an en fosterson, Alf Norin. De hämtade honom på BB den 5 oktober 1938. Han var då nio dagar gammal, berättar han själv.
Tre barn:
Nils 11/4 1912 – 23/6 1927
Karin 26/9 1921. Hon kom till mormor och morfar i Skålsvedja när hon var 3-4 år och gick alla åren i Movikens skola. Som skolkamrat hade hon Anna Östberg. Hon mins ”Tupp-Janne” som då var en gammal man. När hon var 18 år flyttade hon till Hudiksvall. Blev gift Eriksson och fick fyra barn. Elisabet, Christer, Wivi-ann, och Leif.
Anna 20/4 1923 Hon bodde aldrig i Skålsvedja. Hon flyttade till Hudiksvall där hon blev gift Ström. Tre barn. Jan, Bo och Eva. Omgift Sivert. Änka 1987 Död 7/12 1988
22Y27 Alf Norin född 25/8 1938. Han var gift med Siv född 15/8 1941 i Ljusdal
Alf och Maj Holm är syskon.
August Högbergs hustru Karin avled 9/12 1954.
Anna Högberg var född 18/7 1902 Hon förblev ogift och sin hembygd trogen med undantag för en period omkring 1970 då hon bodde i Stockholm. Hon lär ha varit hemhjälp till Astrid Skärman, en kvinna som köpte och sålde fastigheter och blev gift med sågverksägare Erik Larsson i Västansjö. Anna avled här i Skålsvedja den 3/2 1989.
Husets jordkällare fanns i vägkanten nedanför huset, men är nu helt borta.
1957 flyttade Bernard och Hildur till Skärås, där de hade köp huset efter fam. Lust. De bor där till omkring 1960-talets mitt, då de flyttar till Hedvigsfors för att sedan flytta till Friggesund där båda fick sluta sina dagar. Bernard avled den 12/9 1973 och Hildur den 1/10 1976.
1965 sålde de fastigheten till Ivar Berglund som tidigare varit gift med Augusta Berglund. De hade tio år tidigare bott i Anderbo.
14U8 Ivar Berglund 9/7 1902 – 25/2 1966 var född i Ängesholm. Gift 3/7 1927 med(46A29) Augusta Jonsson född 9/9 1904 vid Rönningens i Skärås. Enda barnet Greta är född 1933 och hon blev drabbad av polio 1945.
—46A29—
14 PER ALFRED JONSSON, * 2/4 1881, s. t. kol. J. Pehrsson i Skärås, Bjuråker. G. 4/5 1902. Skogsarb. Bos. i Skärås, Bjuråker. † 28/3 1926.
13A13 Margreta Wilhelmina Persdotter-Syd, * 5/10 1879, d. t. torp. P. Syd i Skärås 1, Bjuråker. Arr. i Skärås 12, Bjuråker.
BRITA JOHANNA * 21/7 1902 47
AUGUSTA KATRINA VILHELMINA * 9/9 1904 (X33)14U8
PER JONAS * 11/11 1905. † 23/11 1905
MARIA KRISTINA * 15/3 1907. † 29/12 1938
PER ELOF * 5/6 1910. † 12/4 1911
VIKTOR WALDEMAR * 6/3 1914. Arr. i Skärås 12, Bjuråker
Augusta Berglund
Augusta var mestadels sängliggande sedan 1942 då hon drabbades av en ryggmärgstumör. Ivar och Augusta gled med tiden alltmer ifrån varandra och 1959 var skilsmässan ett faktum. Deras hus i Anderbo såldes och 1965 köpte han det här huset som dottern Greta sedan ärvde. Ivar gifte om sig och flyttade till Ljusdal. Gretas mor Augusta bodde här med Greta och hennes man Sixten som hade tagit hand om henne alltsedan början av 50-talet till det att hon avled i Västerås den 12/2 1987.
1966 ärvde dottern Greta och Sixten Larsson fastigheten.
Greta född 23/8 1933 i Anderbo. Greta avled 9 januari 2017
Gift 29/9 1955 med Sixten Larsson född 16/5 1930 i Överkalix.
De fick fyra barn:
Elisabeth 16/6 1955 i Hudiksvall
Anita 28/9 1956 i Hudiksvall Gift med Sören Stenberg. De är bosatta i Skålsvedja
Anna-Karin 11/3 1965 i Lundby, Västmanland
Inger 12/3 1965 i Lundby, Västmanland
Greta drabbades av polio 1947 men det verkar inte ha hindrat henne från att göra det hon vill. Hon är känd för att ha ett glatt humör och ett vänligt sinnelag.
Greta kom att bo ensam i fastigheten sedan Sixten gått bort den 5 januari 2007, men hösten 2010 flyttade hon till en lägenhet i Friggesund.
Familjen Larsson med Greta och Sixten med barnen Elisabet, och tvillingarna Anna-Karin och Inger.
Huset har nu tagits över av dottern Inger och hennes man Örjan Persson. Örjan är född i Hassela 2/5 1963. De gifte sig 16/6 1990.
Dottern Linn född 21/2 1990
Cecilia född 10/9 1993
Inger och Örjan bodde tidigare i Friggesund och flyttade in här i maj 2011.
Med på flytten är dottern My.
Skålsvedja 34. f d Axel Högbergs
Tjärna 5:3
Flygfoto 29 – 33
Troligen är det här huset som Axel Högberg rev innan han byggde sitt hus, eller så är det huset efter P O Stål, på andra sidan vägen. Tomten och huset ägdes sedan 1919 av August Högberg (1854-1938) vars son Gottfrid Högberg (1890-1980) vi ser på bilden. Lägg märke till byggnaden som skymtar till höger.
Birgitta Högberg och Elsa Larsson
Birgitta Högberg. Lägg märke till jordkällaren på andra sidan landsvägen
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Skålsvedja 34, våren 2015
Tomten till den här fastigheten ingick i det köp som August Högberg gjorde med P. O. Stål när denne sålde sin fastighet på andra sidan landsvägen år 1919.
Axel Högberg byggde sitt hus 1941 – 42 på den plats där det tidigare hade stått ett obebott hus berättade Verner Eriksson för Erik Holm. Byggare var måg Erik och Olle Blom. Måg –Erik hette egentligen Erik Johansson 22D21. Han var byggnadssnickare och bosatt i Hästnäs. Han kom från gården ”Mågens” i Sördala därav tillnamnet Måg. Hans fru Marta var född Sallander och hon kom från Brånan i Moviken.
Axel Högberg fick förtjänsttecken i guld efter 22 års oavbruten tjänst som busschaufför för AB Dellenbuss som ägdes bl. a. av Helmer Nyström. Dessförinnan hade han kört åt AB Högbergs Ominibusstrafik, som ägdes av brodern August Högberg.
Läs om bussolyckan i Norrbo 1948.
Karin Högberg
Axel Högberg
66B4 Axel Högberg var född 29/4 1904. Död 18/4 1991
Gift 27/9 1942 med (7E32) Karin Fredin född 10/11 1914 uppväxt i Västansjö. Död 22/9 1988
Ett eget barn: Birgitta 12/2 1943 Gift Edlund. Två flickor. Anette född 1967 och Cecilia född 1972.
(19H23 och 7E32) Adoptivdotter (Uppväxt hos Fredins i Västansjö) Elsa Larsson född 9/5 1938 Gift 19/12 1939 med den 5/3 2012 bortgångne Sven Olov Rådström, mera känd som ”OKA”.
Huset köptes hösten 2008 av Fam. Daniel Lidby bosatta i Belgien.
Daniel Lidby född 13/10 1964 hustrun Veronique född 11/4 1966
Tre barn:
Pauel-Evert 4/4 1994
Karin 19/9 1997
Carl-Patrik 17/11 2005
Vårvintern 2017 säljer Kronofogdemyndigheten fastigheten.
Köpare Lennart Olsson född 24/12 1953 i Rogsta, bosatt i Moviken, Bjuråker.
Skålsvedja 34, 36 och 38, våren 2015
Skålsvedja 36. Palmtorpet
Tjärna 5:2
Flygfoto 34
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Undertecknads far, Annebo-Johan
Bilden utlånad av Ulla Hansson
Ägare:
… -1903 Per Erik Sjögren
1903-1920 Karl Gustav Palm och Ella Hansdotter
1920-1937 Jonas och Margareta Wikberg
1937-1993 Gösta och Marta Hansson
1993 – Ingegerd och Erling Nilsson
År 1890 arbetade Per Erik Sjögren som skomakare i Moviken. År 1900 har han gift sig och flyttat hit till Skålsvedja.
6D20 Per Erik Sjögren född 12/11 1862 i Våtmor. Gift 13/11 1892 med Johanna Margareta Norell född 14/12 1866 i Tå, Bjuråker.
Fyra barn:
Pehr Johan 3/9 1893 Död i Norrala 4/1 1980
Gertrud 12/4 1896 – 25/7 1945 Gift med ”Stuggar” Jonas Eriksson i Alsjö, Bjuråker
Agda Helena Elisabet 29/1 1904 Gift Walter död 14/4 1984 i Uppsala
Fredrik Anselm 18/12 1905 död i Sörlia den 20/10 1969
Enligt husförhörslängd avflyttar fam. Sjögren 1903, samma år som familjen Palm står som inflyttade.
Familjen Sjögren flyttade till Sörlia 2:12 där Per Erik avled 4/5 1943 och hustrun 6/1 1944.
Palms
Hammar-Kalle eller Karl Palm med familj flyttade in här 1903. De bodde tidigare vid Svedjorna mellan Hästnäs och Avholm. För att förbättra det här huset lät de riva hälften av sitt hus i Svedjorna och flytta det hit till Skålsvedja. Andra hälften av huset blev uppbyggt i Friggesund. När skräddarmästare Jonas Leek med familj köpte huset i juli 1922 kostade det 12.000 kr.
5A40 Karl Palm var född 15/12 1864 i Tormyra. Gift 14/6 1886 med Ella Hansdotter född 9/5 1866 i Avholm
Sex barn:
Karin 3/7 1885. Sonen Johan Eriksson född 1/4 1918 bor i Strömbacka
Lars Henrik 3/1 1887 – 18/8 1890 död i difteri.
Anna 27/7 1889 Utfl. t. Hudiksvall 1919
Henrik 20/9 1892 Utfl. t. Sthlm. 1924
Johan 5/11 1897 Död i trafikolycka 1935
Per Erik 19/5 1905 Gift med Anna. Kom att bo i Säljs hus. Karl Gustav och Ella flyttar 1920 till Ståläng, Ängebo
Karl och Ella Palm och kanske något av barnen följde med när föräldrarna flyttade Ståläng i Ängebo 1920. Därifrån flyttade de till Subbak i Bricka. Fadern liksom sönerna var duktiga snickare. Farfadern Lars Olof Palm var byggmästare och byggde magasinet i Strömbacka 1866. Henrik Palm byggde ett hus i Friggesund innan han flyttade till Stockholm
Familjen Palm flyttade härifrån 1920 och enligt upprättat köpekontrakt köpte Jonas och Margareta Wikberg fastigheten för 8.000 kr. den 24/4 1920.
När Jonas Wikberg (Tupp – Janne) med hustrun Margareta återkom från en vistelse i Amerika bodde de en kort tid i Wikbergs gamla hus i Anderbo innan de köpte det här huset.
12C10 Jonas Wikberg (Tupp Janne), född 15/10 1874 i Anderbo. Gift 5/10 1902 med Margareta Äng född 15/10 1876 från Järvsö. De hade inga barn. Enligt släktboken vistades de ofta i Amerika. Under en sådan period hyr de ut huset till Erika och Herbert Stolt. Troligen var det omkring 1924 när de var nygifta.
46E7 Herbert Stolt född 7/4 1899 i Källsjöbygget. Gift 19/7 1924 med Erika Edlund född 27/9 1900 i Moviken. Paret separerade 1948 och Erika gifte om sig. Hon blev änka 1972 och Erika Tingberg avled 25/12 1983 i Ljusdal. Herbert avled i Stockholm 23/1 1970. Deras enda barn Richard född 1/9 1921, blev änkling 1988 och avled 28/1 1993 i Matfors.
Den 2/11 1937 avled Tupp – Janne och därefter flyttade Margareta till Järvsö.
Enligt köpekontrakt av den 19/11 1937 köpte Gösta och Marta Hansson huset för 5.000 kr av Margaret Wikberg. Det som underlättade köpet för Gösta och Marta var att Tupp- Janne och Göstas mor var kusiner.
Hanssons
Gösta och Marta flyttade in 1937 eller 1938. Kort därefter blev huset helrenoverat och tillbyggt med källarvåning.
I vägkanten intill fejset stod husets jordkällare men det togs bort när platsen gjordes om till parkering.
Gösta Hansson var född 24/10 1908 i Moviken. Gösta avled 1/4 1986
Gift 2/4 1938 med Marta Jonson född 9/5 1917 från Lötas i Norrbobyn. Marta avled 16/9 2003.
Det fick två barn:
Ulla Britt 26/9 1937, änka sedan 2002 efter ”klint” Astor Persson i Fjärdsäter, Delsbo. † 19/3 2023
Ingegerd 27/11 1947 Gift 11/10 1980 med Erling Nilsson född 23/2 1944.
Barn: Helena 3/9 1975 och Per Olof 22/10 1978
De var tidigare bosatta i Glimsta i Hög innan de flyttade hit.
—3D19— Forsa -Hög släktbok
13 OLOF TORE NILSSON, * 26/1 1913, s. t. bonden Nils Ersson i Glimsta 2. G. 25/5 1942. Smed i Glimsta
1Z11 ANNA MARGRETA SVENSSON, * 3/9 1919, d. t. Sven Aron Jonsson i Åsak, Hög.
ELSIE INGEGERD, * 8/11 1941.
TORE ERLING, * 23/2 1944.
Tidningsbild på det nygifta paret Ingegerd och Erling Nilsson med sina två barn i Hög 1980.
1956. Ulla ville, men Ville ville inte . Se den stora jordkällaren där det nu är parkering
Fam. Hansson. Gösta och Märta med barnen Ulla och lilla Ingegerd sittande bredvid mamma
Alf Norin och Ulla Hansson
Skålsvedja 36, och delvis skymda gårdarna 40 och 38, våren 2015
Högbergs affär t.v. med en del av ladugården skymtande på baksidan
Skålsvedja 38. Högbergs/Holms
Tjärna 4:3 samt Tjärna 12:1
Erik och Maj Holms hus
Skålsvedja 4, enl. bouppteckning.
Klicka här för att se gården på google maps
En tidigare uppgift hävdade att August Högberg skulle ha byggt det här huset 1885 vilket var helt fel. Nu finns det skriftlig dokumentation som visar att August och Karin Högberg köpte den här tomtmarken den 9 april 1898 av Anders Andersson i Tjärna by, och därefter torde huset ha blivit byggt.
År 1891 kom Högbergs till Skålsvedja. De köpte då affären som troligen också blev deras första bostad. Dessförinnan hade August Högberg varit bosatt och bedrivet handel vid Karmansbo i Skärås. Detta berättade Elov Larsson som var född i Karmansbo liksom Augusta Berglund, Greta Larssons mamma som också hon kom från Skärås. Högbergs hus skall ha legat utefter vägen som gick ner till Karmansbo och Sylkvarn.
1898 bestod familjen av fem barn och två vuxna. Det var troligen ganska trångt i den lilla butikslägenheten. Affärerna gick bra och det var dags att bygga sig ett ståndsmässigt boende så nära affären som möjligt.
66B1 August Högberg föddes 3/8 1854 i Hemsjö i Västergötland och flyttade hit på 1880 – talet. Mellan åren 1883 – 84 var han förman vid järnvägsbygget mellan Moviken och Strömbacka. Död 20/7 1938. Gift den 23/2 1890 med *) Katarina Nilsdotter född 7/4 1868 i Näsviken. Död 9/12 1964.
Sju barn:
1. Hildur 20/7 1889 i Forsa. se Tjärna 5:14
2. Gottfrid 27/12 1890 Tog över både affär och bostad efter föräldrarna
3. Ossian 9/8 1892 – 12/6 1927 I en lönelista från 1915 är han anställd vid Movikens masugn med bostadsadress Pôtebo. Han drunknade i Dellen.
4. August 2/11 1893. Han var en av socknens första privatpersoner med egen bil.
Aug. Högberg avled i Uppsala 24/7 1966 och hustrun Johanna avled 8/11 1985.
5. Oskar 11/7 1897 emigrerade till USA 1922 men kom ofta hem och hälsade på.
6. Anna 18/7 1902 se Tjärna 5:14
7. Axel 20/9 1904 se Tjärna 5:3
—44T10— Forsa släktregister
9 NILS OLSSON, * 25/11 1803, s. t. soldat Olof From i Töfsätter. G.
(X31)37G1 – Kolare i Nianfors. Sen. fabr.arb. i Forsså. † 1/10 1868.
(W39) MARGRETA KRISTINA SÖDERBERG, * 5/7 1822 i Särna, Kopp. † 10/10 1902.
NILS, * 20/6 1842.
OLOF, * 19/4 1844 11.
JOHAN, * 14/1 1846. Dräng i Smedsgården. † 3/3 1865.
ANNA KRISTINA, * 16/7 1848.
PER ERIK, * 20/8 1852.
GRETA, * 20/7 1855 98G1.
BRITA, * 22/7 1860 Hennes barnbarn bekräftar uppg. 40D1.
*) KATRINA, * 7/4 1868. G. m. Aug. Högberg i Skålsvedja
JONAS, * 26/1 1865. † 1/5 1865.
Någon tid efter det att Oskar lämnat fädernegården och emigrerat till USA kom ett barn barn att flytta in i huset. Hildur och Bernards dotter Karin född 26/9 1921 kom hit till sin mormor och morfar när hon var 3-4 år, berättar hon. Hon växte upp här, gick alla år i skolan i Moviken, men när hon var 18 flyttade hon till Hudiksvall där hon fått arbete.
År 1936 lät föräldrarna August och Karin Högberg bygga sig ett nytt hus på den plats där P. O. Ståls hus hade stått. Två år senare, den 20/7 1938 avled fadern och sonen Gottfrid fick nu ensam ta över ansvaret för affären vilken han var väl förtrogen med. Affären var redan hans huvudsakliga arbete sedan lång tid tillbaka.
Bostaden delade Gottfrid med brodern Axel som några år senare 1941-42 byggde sig ett eget hus. Systern Anna bodde sedan 1936 med modern och alla var grannar med varandra.
Gottfrid Högberg
Ester Högberg
Den 12/12 1943 gifter sig Gottfrid född 27/12 1890 med den vackra änkan Ester Broman från Gnarp. Ester var född Prins i Moviken den 9/12 1904. Hon gifte sig 1932 med sjömannen Harald Fredrik Broman från Hög men äktenskapet blev kortvarig. Två år senare den 18/7 1934 avled maken.
Under 50-talet blev många jordkällare omoderna och rivna därför att då skulle alla ha kylskåp. Så var det även här. Den gamla jordkällaren blev riven därför att platsen behövdes bättre till ett garage resonerade Gottfrid Högberg. Men garagebygget kom att ligga alldeles för nära vägen vilket resulterade i att en lastbil demolerade hela bygget. Det visade sig att garaget var byggt alldeles för nära vägen. Något nytt garage fick inte Gottfrid bygga men en ny jordkällare på godkänt avstånd från vägen gick bra, och den finns fortfarande kvar.
Gottfrid och Esters äktenskap blev barnlöst.
Gottfrid avled den 12/8 1980 och Ester avled den 10/8 1981.
1985. Bild från Arkiv Digital
1985. Bild från Arkiv Digital
Den 17/7 1982 skingrades makarnas hus och ägodelar vid en stor gårdsauktion.
Köpare till huset blev nuvarande ägare Erik och Maj Holm. För Erik var huset ingen nyhet han hade vistats där många gånger som barn. Familjerna Prins och Holm var släkt med varandra. Eriks farmor, Anna Prins var Ester Högbergs faster.
43A29 Erik Holm är född 17/6 1936 och uppväxt i Moviken. Gift 31/10 1958 med Maj Norin född 2/5 1937. Erik och Maj är bosatta i Iggesund och använder huset som sommarställe. Deras två barn Jan född 19/12 1956 och Lars född 16/5 1960 är sedan länge utflugna.
År 1975. Bilden är från Arkiv Digital
Skålsvedja 38, våren 2015
Ängebo-ladan. X 1583. Bild utlånad av Linda Wikström
Så startade busstrafiken
I Ängebo hade kompanjonerna Eriksson & Jonsson, 1921 startat Bjuråkers första busslinje, Ängebo – Hudiksvall. Bussen de hade kallades för ”Ängeboladan”, för skrället liknade mest en lada. Efter en tid som chaufför tog August Högberg över trafiken. Ungefär samtidigt tog han över en Chevabuss som gick mellan Strömbacka och Hudiksvall. Den linjen hade Anders Björklund från Frisbo startat. Han kallades för Buick – Ante därför att hans bil var en stor 7–sitsig Buick. Efter något år övertog Helge Nykvist från Ängebo denna linje och satte in en Chevabuss som efter 2 år övertogs av August Högberg d y.
1924 startade han busslinjen Högbergs Omnibussaktiebolag med garage i Skålsvedja.
Garaget fick plats med två bussar och var då ca 2,5 meter längre än det är idag. Intill garaget fanns en handdriven bensinpump av märke Shell.
Till sin hjälp hade han brodern Axel som var honom trogen under hela verksamheten.
Under slutet av 20-talet började Högbergs bussverksamhet bli för stor för lilla Skålsvedja.
Han gifte sig den 23/3 1930 med Lärarinnan Hanna Boman född 3/4 1900 i Frölland Hög. Samma år, 1930 köpte han hemmanet ”Nirgens” i Ängebo. Senare mera känt som Högvalla. Det omfattade ca 11 har åker och 33,5 har skog. Det fanns ingen tid för jordbruk utan jorden arrenderades ut.
Den 15/12 1934 föds sonen Torbjörn. Han gifte sig och bildade familj i Uppsala där även moden fick bo sedan pappan avlidit 1966.
År 1936 omfattade bussverksamheten tre busslinjer. Ängebo – Hudiksvall, Brännbo – Delsbo och Strömbacka – Hudiksvall.
1938 öppnade han ”Svågadalens Pensionat” i Ängebo.
Omkring 1944 sålde Högberg all sin verksamhet och flyttade till Uppsala. Busstrafik, garage och bostad togs över av Helmer Nyström från Lövånger i Västerbotten. Som garant för att bolaget skulle fortsätta med sin omtyckta verksamhet stannade brodern Axel Högberg lojalt kvar i företaget.
August Högbergs bil X 3873
X 3873 Utanför Högbergs affär. Vid ratten troligen Gottfrid Högberg
På gårdsplan fadern August Högberg omgiven av sina söner. I bakgrunden lagårn och magasinets sluttande inlastningsramp
Familjen August Högberg.
Fr v i bakre raden, Gottfrid 1890, Hildur 1889, Far August 1854, Nils Ossian 1892, Mor Katarina 1868, August 1893, Karl Oskar 1897
HÖGBERGS ETT FAMILJEFÖRETAG
Skålsvedja 40. Affären/ Norlings/Gillis
Skålsvedja 1.Tjärna 4,2 eller 12:1
Flygfoton 35, 36.
Registerbeteckning »66B» omfattar en släktgren från Hemsjö, Älsborgs län, som inflyttat till Bjuråker 1890.
—66B1—
(P61) AUGUST HÖGBERG, * 3/8 1854 i Hemsjö, Älvsb. Infl. fr. Forsa 1890. G. 23/2 1890. Handl. i Avholm (Skålsvedja), Bjuråker. † 20/7 1938.
(X8) *) Katrina Nilsdotter, * 7/4 1868 i Forsa sn, Gävleb. † 9/12 1964
HILDUR MARGRETA * 20/7 1889 24C8
SVEN GOTTFRID * 27/12 1890 2
NILS OSSIAN 9/8 1892. † 12/6 1927
AUGUST VILHELM * 2/11 1893 3
KARL OSKAR * 11/7 1897. Emigr. t. USA 1922
ANNA CECILIA * 18/7 1902
AXEL ERIK * 20/9 1904 4
—44T10— Uppgifter ur Forsa – Hög släktregister
9 NILS OLSSON, * 25/11 1803, s. t. soldat Olof From i Töfsätter. G.
(X31)37G1 – Kolare i Nianfors. Sen. fabr.arb. i Forsså. † 1/10 1868.
(W39) MARGRETA KRISTINA SÖDERBERG, * 5/7 1822 i Särna, Kopp. † 10/10 1902.
NILS, * 20/6 1842.
OLOF, * 19/4 1844 11.
JOHAN, * 14/1 1846. Dräng i Smedsgården. † 3/3 1865.
ANNA KRISTINA, * 16/7 1848.
PER ERIK, * 20/8 1852.
GRETA, * 20/7 1855 98G1.
BRITA, * 22/7 1860 Hennes barnbarn bekräftar uppg. 40D1.
* KATRINA, * 7/4 1868. G. 1890 m. Aug. Högberg i Skålsvedja
JONAS, * 26/1 1865. † 1/5 1865.
—66B2—
1 SVEN GOTTFRID HÖGBERG, * 27/12 1890, s. t. handl. A. Högberg i Avholm, Bjuråker. G. 12/12 1943. Handl. i Skålsvedja, Tjärna 42.
10D26 ESTER ANNA ELISABET PRINS, * 9/12 1904, d. t. masungsarb. K. E. Prins Moviken, Bjuråker. Änka e. H. F. Broman i Gnarp.
—3—
1 AUGUST VILHELM HÖGBERG, * 2/11 1893, s. t. handl. A. Högberg i Avholm, Bjuråker. G. 23/3 1930. Bonde i Ängebo 104, sen. chaufför. Utfl. t. Uppsala 1944.
(X20) ANNA JOHANNA BROMAN,* 3/4 1900 i Hög, Gävleb. Infl. fr. Forsa 1930.
AUGUST TORBJÖRN * 15/12 1934. Utfl. t. Uppsala 1944
—4—
1 AXEL ERIK HÖGBERG, * 20/9 1904, s. t. handl. A. Högberg i Avholm, Bjuråker. G. 27/9 1942. Chaufför. Bos. i Skålsvedja, Tjärna 53, Bjuråker.
7E32 KARIN FREDIN, * 10/11 1914, d. t. jordbr.-arb. P. Fredin i Västansjö 115, Bjuråker.
KARIN BIRGITTA * 12/2 1943
Den 25 okt. 1891 köpte August Högberg affären och fastigheten Tjärna 4,2. Säljare var Anders Andersson, vilken torde vara den person som finns under 29G14, bonde i Tjärna 4, ”Bjanes” Bjuråker. Det var knappast han som startade affären utan möjligen var det Erik Jonsson – Östberg från Skålgården. Eftersök i Husförhörslängder, i kommunens arkivs taxeringslängder och mantalslängder, har inte givit något resultat. Tänkas kan att affären var nyligen startad och att det blev August Högberg som fick göra dess första bokslut.
6H25 Erik Jonsson – Östberg 1849 – 1926 från Skålgården var en synnerligen aktiv person. Enligt husförhörslängd idkar han handel, är bonde, fjärdingsman och nämndeman. Att han idkade handel är en värdefull upplysning som kan tyda på att det var han som startade affären. Utan skriftlig dokumentation förblir det bara en gissning.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 15/9 1903
Inbrott
Inbrottsstöld föröfvades en natt i förra veckan hos handlanden August Högberg i Skålsvedja, Bjuråker. Tjufvarne hade beredt sig inträde genom att utbryta ett fönster till kontoret, hvarpå de gått in i butiken och där tillägnat sig växelkassan på 15 à 20 kronor, mest i kopparmynt, samt en hel del varor, däribland 3 kostymer, 3 filthattar, 3 par s.k. engelska kängor, strumpor och klockkedjor m.m. Äfven hade de förstärkt sin matsäck med ett parti fläsk och medvurst. Af den konsekvens, med hvilken de vid förbättrandet af sin garderob med butikens tillhörigheter tagit just 3 fullständiga utrustningar, synes det kanske framgå, att de nattliga besökarne i butiken varit tre till antalet.
Att tjufvarne ock förmodligen en tid hållit butiken under bevakning för att finna lämpligt tillfälle att begå dådet, torde framgå däraf, att hr Högberg, som annars alltid brukar ligga på kontoret, händelsevis var borta denna natt.
Tjufvarne hade ock gjort försök att bryta upp kassaskåpet, hvilket emellertid till all lycka motstod deras försök, enär där funnos ej mindre än 1,400 kronor.
Man har ännu ej fått någon spaning på brottslingarne.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Hudiksvallsposten 7 september 1907
På karta från 1911 kan man se både ångbåtsbryggan och en symbol för den
Vid lågvatten kan man se rester (se bild) efter ångbåtsbryggan, 30 meter ut från stranden
Handskarna på isen marker att stenkistan varit ca. 3 meter bred och därmed bryggan ca. 4 meter.
Närmast stranden har all sten och virke plockats bort av både Jan Norling och Gillis Medin, därför är det bara några rester kvar som normalt ligger på ett par meters djup.
Platsen var synnerligen väl vald. För att bedriva handel vid den här tiden var närheten till Dellen, ett absolut måste.
Sjön var den snabbaste transportvägen, samtidigt som all försäljningen var beroende av närheten till landsvägen. Precis här förenades dessa båda villkor.
Till affären hörde en ca.30 meter lång ångbåtsbrygga som det ännu finns rester efter under vattnet. Mellan landsvägen och sjön uppfördes ett stort magasin i två våningar. På foto framgår att huset hade både skorsten och fönster.
Magasinet var lätt att lasta in varor i från sjösidan och lätt att hämta varor ur från landsvägen.
Mellan magasinet och affären låg ladugården berättar Karin Eriksson som växte upp här på 30-talet. Karin minns att en rasande storm med höga vågor fick något att rasa ihop. Troligen var det den del av magasinet som gick ner till vattnet som rasade samman. Därefter revs även resterande del av magasinet. Kanske behövdes det inte längre. Tiden hade förändrats. Kundunderlaget hade säkert minskat sedan masugnen stängt 1937, och varor gick att få hem varje dag genom den välfungerande busstrafiken.
Ladugården som var byggd i timmer stod dock kvar till 1960-talet då den revs av Alvar Norling.
Vid August Högbergs bortgång 1938, framgår enligt bouppteckning att det fanns två kor och en kalv.
Inuti ladugårdsbyggnaden fanns en mindre byggnad av slaggsten som hade använts som svinstia säger Jan Norling.
Denna lilla välbyggda byggnad i slaggsten bör ha haft en annan funktion från början. Troligen var den affärens kallförråd. Den blev bevarad och står nu ensam kvar på tomten.
Ur August Högbergs minnesruna:
På Hudiksvalls lasarett avled i onsdags handlaren August Högberg, Skålsvedja Bjuråker.
August Högberg var förman vid järnvägsbygget mellan Moviken och Strömbacka åren 1883-84. År 1890 ingick han äktenskap med Karin Nilsson från Forsån i Näsviken, varefter makarna inköpte den affär i Skålsvedja som de alltsedan dess innehaft. Driftig och företagsam affärsman som den bortgångne var, arbetades affären upp och var på sin tid en av ortens största. Högbergs affär var då enda handelscentrum för Skålsvedja, Strömbacka, Moviken och Friggesund. Det var följaktligen inga små varutransporter som från Näsviken järnvägsstation per båt över Dellarna fraktades in i de pampiga affärsmagasin i Skålsvedja för vidare befordran till ortsborna.
Trots sin höga ålder deltog Högberg in i det sista i rörelsens skötsel och skötte själv om inköp och handelsavtal. Slut citat.
Efter August Högbergs bortgång 1938 tog sonen Gottfrid över affären vilken han redan var väl förtrogen med. I mitten av 20-talet bedrev Gottfrid taxitrafik med sin bil X 482.
Bilen är skrotad men nummerplåten finns kvar hos undertecknad.
Utanför A. Högbergs Diversehandel som det står på väggskylten.
Vid ratten Gottfrid, bredvid sitter brodern Axel och bak fadern August Högberg.
Så här såg huset ut när det var affär med ingång från långsidan
Bild ur HT från 1981, där det berättas att Gottfrid Högberg var Föreningsbanken i Bjuråker förste kamrer 1931. Han stannade på posten i hela 32 år.
Handla på bok var det många som gjorde. Det här är efter min far Johan Jonsson i Anderbo.
Öppnar vi boken ser vi att den 22 feb. 1954 kvitteras senaste månadens inköpta varor med 90 kronor och 6 öre av G. Högberg. Lägg märke till att inköpta varor är inskrivna med tre olika pennor. Blyerts, bläck och en kulspetspenna.
Gottfrid var född 1890 och från 1959 hyrde han ut affären några år till Anna Sving som var en relativt ny innevånare i Skålsvedja.
Affären kallades då för SVINGS DIVERSEHANDEL. Därefter såldes det tomma affärshuset 1965 till Alvar och Alma Norling. Då hade affären varit stängd i flera år säger Jan Norling.
Alvar Norling född 24/10 1909 i Uppsala Gift 17/12 1958 med Alma född 6/9 1905 i Kalmar. När masugnen i Moviken gjordes om till museum blev Alvar en given ciceron. Med sin militära bakgrund och klara röst kunde han fängslande berätta om järnbruksepoken och masugnens historia.
Alvar avled 18/3 1991 och hans hustru den 29/1 1995
År 1990 tog sonen Jan och hans hustru Birgit Norling över fastigheten
Jan född 22/10 1941 i Uppsala Gift 29/9 1963 med Birgit född 16/9 1941 i Uppsala
Tre barn:
Åsa 20/7 1964 i Husby
Johan Roland 19/2 1967 i Knivsta
Sara 3/2 1978 i Gottsunda
Hösten 2008 lämnade paret Norling sitt drömhus i Skålsvedja och bosatte sig i Forsa
Ny ägare till fastigheten är Gillis Medin från Fagerfall. Inflyttad de 1:a juni 2010
Gillis barn: Per Millard 24/4 1973 och Frida Elisabeth Nordin 14/10 1982
Nu lämnar vi gårdarna i Skålsvedja, men innan vi kommer fram till nästa hus som tillhör Anderbo skall vi passera ”Bränsla” där det under 50 – och 60 – talet förekom mycket aktivitet.
Bild från Arkiv Digital 1970
Skålsvedja 40, våren 2015
Det är Anna Sving som varit och tittat på bilden. Bilen kördes av Lennart Storm från Slättjärn.
Timmervältor i Skålsvedja. De väntar på att isen ska gå upp för att kunna rullas ut i sjön
Rastkojan som stod i grustaget i Bränsla.
Flickorna är Vera Sallander och Ingegärd Hansson.
Bild utlånad av Ulla Hansson
JONNIE DAHLSTRÖM FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Timmeravlägget
Jonnie Dahlström bodde visserligen inte i Skålsvedja, men hade en viss anknytning dit, som blev starten till ett av de större virkesmagasinen i Dellen.
Jonnie köpte redan som 18-åring sin första lastbil och vid 25 års ålder, i slutet av 40-talet, var han ägare till 5-6 lastbilar och hade ett 20-tal anställda. Han utförde transporter av olika slag åt Strömbacka Bruk.
Våren och sommaren 1947 blev nederbördsfattig och vattnet i bl.a. Lennsjö räckte inte till för flottning ner till Strömbacka. Hela vinterns avverkning låg kvar i Lennsjön i Lensjö.
Förvaltaren på Strömbacka, Tom Fåhraeus, kallade till sig Jonnie Dahlström för att undersöka om det skulle gå lyfta upp virket ur sjön och köra det på bil till Dellen.
Jonnie fick fria händer och konstruerade tillsammans med John Hansson från Delsbo, ett spel för uppfordring av massaved.
Avlägget vid Dellen byggdes vid Bränsla mellan Skålsvedja och Anderbo. Med en liten bandtraktor och några lastbilar forslades stora fyllningsmassor ner till stranden där det skapades en pir för tippning av virket ner i sjön.
Fyllnadsmassorna tog man direkt i vägbanken alldeles intill. Allt användes som utfyllnad. Även stora stubbar som blivit blottlagda kom till användning. Ett par av dom finns än idag synliga bland stenarna vid stranden. Själva avlägget blev ganska lodrätt byggt och vattendjupet var i minsta laget.
Jonnie och hans manskap körde sedan timmer och massaved från Lennsjö till Anderbo med sex bilar dygnet runt den sommaren.
Något år därefter gjordes en ny utbyggnad för att få bättre vattendjup och större svängradie för de långa lastbilarna.
John Hansson provkör sin lastmaskin Signe. Bild ur Delsboalmanackan 2007
—24P50— Uppgifter ur Delsbo släktbok
49 John Hansson, * 6/7 1909, s. t. mjöln. J. Hansson i Stömne. G. 4/9 1938. Smed. Bos. i Ava 27, Delsbo † 30/3 1981.
13T36 Signe Birgitta Bergqvist, * 26/8 1917, d. t. bonden E. Bergqvist i Sunnansjö 14, Delsbo.
Sven Erik * 14/8 1940
I grustaget stod en barack där lastbilschaufförer och lastare brukade rasta. Sedan den medhavda maten ätits upp och en kaffeslurk från den medhavda termosen druckits ur, skulle det spelas några kronkulor. Med kronkulor menas femkort och två spel med en krona som insats.
Vid andra tillfällen skulle krafterna mätas i fingerkrok eller armbrytning.
Som jag minns det var det bara Annebo-Johan man ville vinna över, och det kanske man gjorde någon gång, men inte vad jag såg.
En gång blev en stor timmerstock hängande med ena änden på en välta och den andra på isen. Då ropade de på Johan för då skulle han visa att han kunde lyfta upp den ensam. Det visade sig vara omöjligt men tillsammans gick det. En annan gång hade två körare pratat ihop sig om hur de skulle kunna få omkull Annebo-Johan.
Han var ganska tjock och vägde 120 – 130 kg. Genom att överraskande fatta varandras händer runt midjan kunde de lyfta upp honom och med ett brak lägga ner han på isen. De var glada att de till slut lyckats få ner honom, men jag grät när jag förstod att termosen var krossad när kaffet rann ut från hans axelväska. Själv var han inte de minsta upprörd, jag hörde aldrig uttala en svordom.
Förvaltaren Fåhraeus var nöjd och flottningsmagasinet i Anderbo och det kom att användas ända till flottningens nedläggning i mitten på 60-talet. Tusentals billass kördes dit under åren och virkesbommarna drogs sedan iväg av bogserbåten Tamm.
Även under vintrarna kördes det timmer och massa till Anderbo.
Innan isen bar de tunga lastbilarna lades virket upp i vältor utefter stränderna, och i extra höga vältor (upp till 15 varv) mellan landsvägen och sjön. Så snart det blev is och kyla användes kraftiga pumpar s.k. ”Tyfoner” till att pumpa upp stora mängder vatten på isen, för att på så sätt påskynda och förstärka dess bärighet. Tyfonen var en bensindriven pump med stor kapacitet. Detta upprepades flera gånger under vintern.
En vinter var undertecknad och min far Johan Jonsson (Annebo-Johan) virkesmottagare.
Jag minns när de tunga timmerbilarna kom körande mellan timmervältorna, då knakade och brakade isen oroväckande. Chaufförerna körde med bildörrarna öppna för att snabbt kunna hoppa ur ifall isen skulle brista, vilket den också gjorde, mer än en gång. Men med hjälp av taljor och spel fästade i uppbyggda ställningar kunde bilar och släp lyftas upp på isen igen.
På vårvintern inhägnades avläggningsplatsen med länsar. Länsarna var fästade i bomstenar som fanns utefter stränderna. Den två bomstenar finns på näset nedanför Anderbo (kraftiga kättingar sitter ännu kvar), en tredje bomsten fanns vid bäcken intill affären och ytterligare en med kvarhängande kätting ligger intill stenpiren i Skålsvedja. Från dessa gick länsen ut till två moringar, en utanför Anderbo (är avsågad men kan ses vid lågvatten) en annan fanns mellan det första timmeravlägget och Högbergs affär. Den moringen finns kvar men ligger nersänkt med en tyngd. Moringarna låg ca 150 meter ut från land.
Efter alla utfyllnader blev öppning vid vägkanten till slut en rejäl grusgrop som i fortsättningen kom att användas som grustag för väggrus. Bland gruset fanns också stenar som inte gick att använda till väggrus. Dessa stenar blev snart en ansenlig samling som en anskaffad stenkross under högljutt buller tuggade sönder till en stor hög med makadam.
Tyfonen var en bensindriven pump som pumpade upp stora mängder vatten som frös, så att isen blev starkare. Bild ur Friggseundsboken, sid 167.
Trots att isen förstärktes hände det att bilarna körde genom isen. Skålsvedja vårvintern 1951. Till höger Henning Mattsson
Det var här som timmerbilarna kom för att köra ut sin last på isen.
På sparken sitter Yvonne Larsson.
Skålsvedja. Gösta Holm och Alf Norin. Bild ur Erik och Gösta Holms familjealbum.
Skålsvedja. Märta och Eskil Holm. Bild ur Erik och Gösta Holms familjealbum
Barbro Netzell vinkar glatt till fotografen
Till vänster Dagny Ström med barnen Odd och Sölvi. Paret t h med son är okända.
Bild ur HT. Isen har gått upp och vältorna måste rivas så att de inte stockarna kryper ur länsen.
Foto: Martin Englund
Greta Berglund vid timmeravlägget. I bakgrunden skymtar smedjan
En bild från 40-talet. Då var det åkermark här.
På 50 och 60-talet fram till 1965, var här upplag för timmer och massaved under vintern.
Troligen en tidig vårbild. Ingen grönska ännu på åkrarna
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt 2009 av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Hej! Tack för informativ och intressant info! Ber Er vänligen ta bort info om att jag äger mitt hus med Richard Johansson, då så aldrig varit fallet och vi har varit separerade sedan 2003.
Mvh Ulrika Jensen. Avholm 10:5.
Hej Ulrika. Tack för ditt mejl. Jag ska naturligtvis rätta till det här på en gång, och om jag förstår dig rätt så är du ensam ägare till fastigheten?
Vet du, jag behöver ett kort på huset så som det såg ut med de vackert klippta björkarna i häcken mot vägen som din morfar ansade så omsorgsfullt. Har du en sådan bild?
Hälsningar
Åke Nätterö
Vem har du fått bilden av, på våran familj. Det är fel uppgifter på våran barn. Rimforsa var finns denna ort.
Anita S
Hej Anita. Jag anar irritation hos dig, och ser inte att du vill rätta till uppgifterna om de nu var fel, därför har jag nu tagit bort dom. Hoppas du blir nöjd med det. Hälsningar Åke
Du kan fråga oss så det blir rätt med barnen, det finns fler fel när jag läser dellenportalen och jag är inte besviken. Med vänlig hälsning Anita
Hej Anita.
Dellenportalens hundratals filer bygger på samarbete. Jag/vi gör bara grundarbetet sedan måste vi hjälps åt för att kunna bygga vidare.
Det är inte tjust att peka finger och raljera med att det finns ett fel någonstans, utan jag vill de dig att hjälpa till istället så att jag för möjlighet att rätta till det som blivit fel.
Det fungerar alldeles utmärkt på de allra flesta filer där jag ständigt får nya uppgifter och nya bilder. Det kan vara från någon by, om bilar, båtar, skolkort, etc, etc. Så fungerar den här hemsidan. Därför besöks den av mellan 1000 och 2000 personer varje dag eller från över en halv miljon varje år. Jag tror att besökarna gläds åt att det kommer till nya uppgifter och nya bilder hela tiden därför återvänder man till det man är intresserad av.
Längst ner på filen Skålsvedja står följande uppmaning:
Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som gjort det möjlig för oss att göra den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.
Sammanställningen är i grunden klar men inte färdig. Troligen finnas det personer och familjer som saknas, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Den färdiga historien om Skålsvedja kan vi bara göra tillsammans.
Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Skålsvedja ännu bättre.
Mejladressen har du redan hittat så nu hoppas jag vi han hjälpas åt att göra Skålsvedja ännu bättre. Välkommen med mera bilder och uppdaterade uppgifter, det tjänar vi alla på. Hälsningar Åke
Finns det möjlighet att hitta någon bild på familjen Sväng eller deras hem Skålsvedja 2? Alternativt vart tomten låg någonstans?
Mvh Kimona, sambon till Jonas Jonsson Svängs barnbarns barnbarn 🙂
Hej Kimona! Va roligt och höra att det finns släktingar till familjen Sväng som letar efter sina rötter. Bilder har jag själv letat efter så det har jag inga. Familjen Sväng bodde på nuvarande adress: Skålsvedja 33, 824 78 Bjuråker, som troligen bara var ett litet torp vid tiden när de bodde där. Tack för mejlet, hälsningar Åke Nätterö