Röjarbo scoutläger var en tid en av de större lägerplatserna i området.
Här låg Röjarbo scoutläger se karta.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Om du gillar den här sidan, glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!
Klicka på scoutrörelsen för att läsa om dess historia, läger och olika organisationer
Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.
Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Röjarbolägret
Röjarbo -en plats strax norr om Strömbacka som under en följd av år varit lägerplats för hundratals, ibland tusentals scouter.
Den här tillbakablicken är troligen långt ifrån komplett, men är för tillfället de enda uppgifter vi har att tillgå. Vi vill därför ha hjälp med kompletterande information och framför allt fler bilder.
1966 ställdes platsen i ordning av Iggesunds Bruk för Frälsningsarméns riksläger och sedan har området blivit något av en permanent lägerplats.
1966
Röjarbolägret 1966
Tidningsbild 1966 med landshövdingeparet Jarl och Eivor Hjalmarsson.
Tidningsbild då Kommunfullmäktiges ordförande Harry Nordström tackar för Förbundsmärket som förbundsordföranden Willim Larsson, Stockholm överlämnat. Pojkscoutchef Nils Blanckert syns mellan de båda.
Tidningsbild på flickscoutchef Kerstin Högberg och pojkscoutchef Nils Blanckert, signalerar grönt ljus för Scout 50. I bakgrunden Strömbacka Bruks herrgård.
Försändelse från scoutlägret. Brev ur egen samling
1966
HT Onsdagen den 20 juli 1966
Med flygande fanor och klingande spel och med landshövdingeord och kommendörstal invigdes Scout 50 Strömbacka på tisdagskvällen. Frälsningsarmens jubileumsläger fick den bästa tänkbara start och lägrets uppbyggnad organisation, program samt inte minst lägrets borgar för idel upplevelser och ljusa scoutminnen för de 1000-talet deltagarna från 8 de nationerna.
Låt oss allra först berätta vad som hände klockan 18.00. Gästerna med landshövdingsparet Hjalmarsson, disponent Lars Sundblad Iggesund med många andra i spetsen tar plats.
Musikchef Bertil Andersson höjer taktpinnen och den från hela landet sammansatta blåsorkestern klämmer i. De många fäbodvallarnas läger bl. a. Rossåsvallen, töms på sina innevånare. Dubbla led flick-och pojkscouter marscherar fram i militärisk ordning och bildar front mot Röjarbosjöns dunkelblå yta omgärdad av tusen och åter tusen rödrocksklädda blomster.
Fanfarer … Nationalfanor och flaggor går i topp och så klingar ur tusen strupar ”Som daggen kommer ur morgonrodnadens famn, vi unga komma glatt på Herrens bud …
Major Hildur Dahlström läser om Gud som vår tillflykt och förbundsordföranden William Larsson, Stockholm riktar ett varmt välkommen till alla med speciell adress till till lägrets beskyddare landshövdingen Jarl Hjalmarsson, företrädare för Iggesunds Bruk och Bjuråkers kommun. Ordföranden talade om en stor tacksamhetsskuld till dessa. Landshövdingen, disponent Lars Sundblad, personalvårdschef Erland Mörtberg, Iggesund och kommunalfullmäktiges ordförande Harry Nordström, Bjuråker fick träda fram och motta Frälsningsarmens förbundsmärke. Fruarna Eywor Hjalmarsson och Kersti Sundblad hyllades med scouthalsdukar.
– Sälj manteln och köp svärdet!
Rådet kom från Frälsningsarmens ledare här i landet, kommendör Ragnar Åhlberg. Han menade med andra ord att livet är en strid och en kamp, vi måste vara rustade för att stå emot alla onda makter. Och vad stort är vinns inte utan umbäranden.
– Ett folk som kastar de moraliska värdena går under, sade kommendören, som hoppades att lägerdagarna skulle de deltagarna kraft att kämpa för sanningen.
Så förklarades monumentet Lägerlunden invigd och blåsorkestern gav urpremiär på örebroaren Folke Anderssons lägerkomposition ”Strömbacka-marschen”.
– De kom, såg och Strömbacka segrade, konstaterade komunfullmäktiges ordf. Harry Nordström, men så ansåg han sig som son av Stockholms höjder, objektivt kunna bedöma Hälsingland och speciellt Bjuråker och det skedde med orden:
– vi lever i ett vackert landskap och där ligger smycket Bjuråker med pärlan Strömbacka.
Nordström frambar Bjuråkers välkomsthälsning och kommunalnämndens ordförande överlämnade en skakelklocka till förbundsordföranden.
Kungl. Maj:ts befallningshavare här i länet förklarade so scout 50 Strömbacka invigt och lägerflaggan gick i topp.
Så signalerades en överraskning och det var Törnrosas Bygdehantverks hästdragna kärra med bemanning som kom körande med skäppan full av budkavlar till alla lägerdeltagare.
Före den högtidliga invigningstimmen hade landshövdingen och de övriga gästerna hälsat på i alla de olika läger som bär vallnamn och mottagits med klingande sång.
Idag står det scouting på programmet och i morgon idrottstävlingar.
pH.
Försändelse från scoutlägret här 1966. Brev ur egen samling.
Tidningsbild 1966. Karola Norell och Monica Hallberg ute med vattenkärran. Vattnet är en viktig lägervara
1967
HT 30.6.1967
Av Stelin
På onsdagskvällen invigdes KFUM och KFUK:s Norrlandsläger Strömbacka 67. Det är ungefär 250 scouter, både pojkar och flickor, som samlats i Bjuråker för en lägervecka. Scouterna av vilka några är sjöscouter, anlände på onsdagsförmiddagen och på eftermiddagen var det högtidlig invigning av lägret. Det var kommunrepresentanter som höll tal och bygdespelmän från Forsa som spelade allmogemusik. Därefter hissades flaggan för första gången, och efteråt samlades man till gemensamt lägerbål.
Ungdomarna är i åldern 11-16 år och de har ledare i olika åldrar. Lägret har indelats i fyra delar, nämligen: Pojkar, flickor, sjöscouter och ledare-administration.
Scouterna kommer från hela Norrland, från Boden i norr till Gävle i söder.
På torsdagen startade en grupp om 20 scouter vilka skulle ut på 1:a klassens hajk och de skall ligga ute i skogen en natt utan tält, endast vindskydd som de själva får bygga. Det skall även ordnas ett hajk för hela lägret under veckan och då samlas man på en gemensam plats där de får göra upp vindskydd och livnära sig på primitiv matlagning.
Idrotten tar upp en stor plats på schemat och det kommer att ordnas tävlingar i många grenar. En fotbolls-och vollybollsturnering anordnas efter en särskild plan och det blir även scouternas egna tävlingar i bl a. 5 kamp, då man delar upp dem i patruller om 5-8 stycken.
Länsjaktvårdare Kurt Ellström, skall lägga ut en naturspår med olika stationer som man får gå runt och bli instruerad i saker i ting. Bl.a. då primitiv matlagning då det gäller att baka pinnbröd, steka fisk på stenhällar, koka ägg i apelsinskal etc.
Sjöscouter på landbacken
På Strömbacka-lägret är det premiär för sjöscouter i inlandet. Tio ”optimistjollar” har fraktats dit på trailers. De flesta båtarna har ungdomarna själva byggt men olika firmor har också skänkt ”jollar”.
Sjöscouterna sysslar mest med segling för sig själva och därför har man slagit läger i strandkanten av Brukssjön som ligger en liten bit norr om Strömbacka. Flytväst är obligatorisk vid segling inte bara Strömbackalägret utan för alla sjöscouter och vid alla tillfällen.
”Jollen”. är ungefär 2,3 meter lång och är den minsta segelbåten men också den kanske mest populära. Den kan byggas för en kostnad av ungefär 400 – 500 kronor. Köper man den färdig kostar den omkring tusenlappen.
Mat från skolbespisning
Matfrågan har man ordnat så att huvudmålet, som äts vid 1-tiden, lagas på skolbespisningen i Friggesund, hämtas med bilar och körs upp till lägret i kantiner. Man kanske tycker att det är en krånglig procedur men det är praktiskt så till vida att man får mera tid över för annat, än om man själva skulle laga maten. Mellanmål, frukost och kvällsmål, lagas gruppvis och det blir mest filmjölk, flingor, choklad, saft, bullar och smörgås.
Dagen börjar klockan 7.30 då revelj blåses och klockan 8 är det dags för frukost och stabssamling. Klockan 9 har man flagghissning och korum byavis och sedan följer olika övningspass och dagen slutar med en kvällssamling klockan 20 och klockan 22 skall det vara tyst och lugnt.
Huvudledare för pojkarna är Kurt Renström, Östersund, och flickornas ledare är Gunnel Johansson, Stockholm. Sjöscouternas ledare är Tage Westergren, Kramfors och hamninspektor Erik Fläckman, Iggesund, fungerar som läger-och matchef.
Onsdag nästa vecka avslutas lägret i vilket deltar 50 ledare och ca 250 scouter.
Försändelser från Strömbackalägret 1967. Brev ur egen samling
Karta 1950-talet
Scoutlägret DELLEN 67
HT 1.8.1967
Uppe i skogen vid en vall som heter Hilltjärn i närheten av Lillhagen där scoutlägret Dellen 67 är förlagt, hände en hel del under måndagen. För att ge ungdomarna en uppfattning om forna tiders fäbodliv och dettas produkter hade man ordnat så att några matkunniga fruar dragit ut i skogen med grytor och allt och där berättade de om konsten att göra färskost och rörost och mesost under det att de bredde väldiga hårdbrömackor och delade ut. Man fick även se hur det går till att sko en häst och att göra vad som i Hälsingland kallas för fastbandhage som på skolsvenska skulle kunna översättas till gärdesgård.
Det var bara hälften av lägerdeltagarna som var med på måndagen, för ena hälften var på hajk.På onsdag får de vara med på samma sak, som deras kamrater på måndagen.
Det började med en stärkande skogspromenad på en väg där forna tiders fäbodjäntor drivit sina kor till fäboden. Den ligger mycket högre än lägerplatsen, så sista delen av vägen gick man i brant motlut.
Uppe på höjden hade de snälla tanterna slagit upp långbord där de hade travar med ostskivor på stora brickor liksom jättegrytor med rörost.
– 100 liter mjölk hade det gått åt, sa fru Brita Westerberg. Vi var tvungna börja i lördags med förberedelserna, för detta är inte gjort i en handvändning. Fru Westerberg stod och rörde i en enormt stor kittel med messmör. Detta är gjort enbart av vassla utan någon tillsats och den skall koka i omkring tolv timmar. Fruarna Olga Pålsson, Stina Larsson och Anna Joelsson hade hand om de andra ostsorterna. Rörost är en ganska lös massa som man breder på brödet. Den gör man så att mjölken löpes, röres försiktigt och en del vassla hälls av. Så får den koka sen man tillsatt grädde, socker kanel och kardemumma. Detta är en typisk festrätt av gammalt hälsingskt märke som används vid kalas och bröllop och den används väl än, även om det är i mindre omfattning än förr. Färskosten är märklig så till vida att man inte använder ostlöpe utan kärnmjölk istället, och kärnmjölken skall var sur. Denna ost skär man i skivor när den är färdig.
Återvända från den timslånga promenaden fick vi en pratstund med lägrets förplägningschef, fru Härdis Björkström, Bollnäs.
– Vi har matsedlarna klara långt i förväg, berättade hon. Alla på lägret äter samma mat. Det börjar med frukost då vi har syrad mjölk och smörgås eller gröt eller dylikt. Så är det mellanmål och sen är det middag med två rätter mat. Och på kvällen ett lättare mål.
De olika byarna får sig råvaran tilldelad, och så småningom lär man sig precis hur mycket som går åt på varje ställe. Det kan nämligen variera litet även om man har en mall att gå efter när det gäller portioner. Nu i rötmånadstid tycker jag det är klokt att i viss utsträckning använda konserver. Det blir egentligen inte dyrare det heller. Under senare år har man också haft god hjälp av de många halvfabrikat som finns. Sådant hade man inte alls tillgång till nr jag började i scouting.
Fru Björkström har varit på scoutläger varje sommar sen hon var i tolvårsåldern berättar hon, så det måste ha blivit en omfattande av scouting och lägerliv.
Just nu finns det 650 scouter från sju nationer i lägret, men på fredag kommer det även vargungar som skall stanna över helgen, så under de dagarna är man inte mindre än 840 personer. Då är även ledarna, 50-60 personer medräknande.
Försändelse från scoutlägret DELLEN 67. Brev ur egen samling
1972
HT Lördagen den 19.6.1972
Sol och sommar betyder läger och härligt uppfriskande friluftsliv. Ungdomar på ”grönbete” blir allt vanligare företeelse och olika läger avlöser varandra.
Det visar Iggesunds baptisterscouter som för närvarande arrangerar ett läger i Strömbacka. Dit har de inbjudit kamrater från Kungsängen och Farsta.
Sammanlagt är det ett 70-tal ungdomar i åldern 11 – 16 år som provar på lägerlivets vedermödor och upplevelser.
De har slagit upp sina bopålar på den etablerade lägerplatsen på norrsluttningen till Brukssjön i Strömbacka. Här reser sig nu ungdomarnas tält och olika lägerplatser. De sköter själva kosthållet och det är dagligen en tävlan mellan grupperna om vem som kan laga den godaste maten. Grabbarna påstår faktiskt att de kan laga godare mat än flickorna. I gengäld hade dock flickorna bättre ordning i sitt ”kök”. För att hålla ordning och arrangera olika tävlingar och sköta ungdomarnas utbildning finns ett 15-tal ledare med.
Lägret avslutas på söndag med en lägergudstjänst på förmiddagen. Dit hälsar man all intresserade välkomna.
Iggesunds baptistscoutkår är den äldsta i Sverige nu verksamma kåren i förbundet. Den startade sin verksamhet 1939 och varje sommar åker man ut på läger.
I fjol deltog ungdomarna i ett stort läger i Norge medan de i år själva arrangerar det här mindre veckolånga lägret. Lägret i Strömbacka går i den traditionella stilen. På förmiddagarna hålls bibelstudium och på eftermiddagarna vanliga lägerarrangemang. Kvällarna ägnas för lägerbål med olika program som sköts av ungdomarna själva. Ungdomarna anlände till Strömbacka på måndag eftermiddag och började genast bygga upp lägret. Även under tisdagen fortsatte detta arbete som kröntes med en invigningshögtid.
Första två dagarna var också vädret hyfsat men sedan har det regnat, regnat och åter regnat. Det har varit meningen att ungdomarna skulle bada i sjön vid lägret. Det har dock varit för kallt och under torsdagen åkte de till Hassela och passade då på att bada i den tempererade bassängen. Även Avholmsberget i Bjuråker fick då ett besök.
En vollybollturnering pågår och dessutom tävlar de olika patrullerna i flera andra ädla lekar. Orienteringskunskap, hur man klarar sig i naturen och flera andra värdefulla informationer har de fått under vistelsen vid lägret som trots vädret i mitten av veckan ändå ger ungdomarna vackra minnen och nya kontakter.
HT 2.8.1972
”Röjarbolägret” succé i Bjuråker
SMU-scouterna från Hudiksvall, Jättendal och Ljusdal avslutade på söndagen sitt 5 dagar långa ”Röjarboläger”. Lägerplatsen har varit det vackra området norr om Friggesund i Bjuråker, som Hudiksvalls fritidsnämnd förfogar över.
Det har varit ett 50-tal ungdomar som byggt, idrottat, lekt, badat, lagat mat och haft mycket annat kul. Topp-punkten på varje dag har varit lägerbålen med många kul inslag varvade med sång. Varje lägerbål har avslutats med andakt som kaplan Åke Mollmyr ansvarat för. Mollmyr som kommer från Ljung, börjar sin pastorsgudstjänst i Ljusdals församling den 1 september.
Maten har scouterna lagat till själva på sina fina spisar. Många lägerarbeten i form av utsiktstorn och portaler m m har det blivit under dessa dagar.
På söndagen hölls en kortare gudstjänst samt prisutdelning för de olika tävlingarna, innan man skildes åt. Det fina vädret bidrog till en god stämning och många bad under lägret.
1973
Förberedelser inför 1973-års stora riksläger
HT 24.7.1973
Av Bernt K. Johansson
Det lilla samhället Strömbacka i norra Hälsingland invaderas 30 juli av 1700 scouter från tio nationer. Scouterna deltar i Nykterhetsrörelsens scoutförbunds NSF första riksläger.
NSF bildades 1970 genom ett sammangående mellan IOGT:s och NTO:s scoutförbund.
Under 10 dagar skall lägerdeltagarna leva lägerliv under mottot ”Nytt liv i gammal bygd”. Genom olika lägeraktiviteter kommer man att återuppliva gamla traditioner från skogs-och bergsbruk i Hälsingland. Bl.a. skall en av landskapets sista kolare, Martin Borg, komma till lägret och kola en mila.
Idag bor ca 100 personer i Strömbacka. De som är i förvärvsålder jobbar huvudsakligen i skogen. Många är pensionerade och minns järnhanteringens tid. Nu invaderas det gamla bruksbygden av nära 2000 scouter och blommar åter upp i full skala!
I Strömbacka finns badplatser, skogar i massor, berg och dalar, människor som öppnar famnen för scouter – stora som små! Och där kommer också – naturligtvis – August Hahne att finnas på plats!
Bruksinspektorn som blivit TV-kändis på gamla da´r kommer att berätta om malmen som förvandlades till tackjärn och smidesjärn.
Han visar också scouterna sitt tekniska museum. Där har 300 olika detaljer fått namn och plats av August. 1957 var järnhanteringen ett avslutat kapitel för Strömbacka. Redan 1953 slutade hamrarna att dåna i smedjorna.
Masugnen i Moviken behövde bränsle. Utan kol – inget järn. Kolaren Martin Borg, i Hedvigsfors var med och kämpade vid sin mila.
Kolarens liv var fyllt av tunga vedermödor. Martin kan berätta om nätter då han låg utsträckt på sin brits i kolarkojan och väcktes av småfolket. Milan brann!
Det blev att ögonblickligen rusa ut ur kojan och släcka elden.
Programmet för Strömbackalägret mellan 30/7 och 8/8 blir fullspikat! Hajker, segling, kanotbygge, bergsklättring, dykning och mycket, mycket annat…
Ett stort riksläger betyder också för den enskilde att han träffar scoutkamrater från andra delar av landet.
Där finns även vardagsbestyren. Man ska kunna bo och äta så bekvämt som möjligt under ganska primitiva förhållanden!
Lägerdeltagarna blir indelade i s.k. ”byar”, som fått sitt namn efter orter i Hälsingland, t.ex. Gnarp och Färila.
De scouter som innehar skogscertifikat får vara med om hajker. Skogscertifikat är en säkerhetsdetalj lika väl som det är en garanti för utbyte av hajken!
Lägermästare kommer att koras i en hel mängd idrottsgrenar.
NSF är nu inne i slutfasen av förberedelser för Strömbacka 73. Om en vecka kommer scouterna att blåsa nytt liv i en avfolkningsbygd. Slåtterkarlen A. Berglund har nyligen slagit höet. Uppsnyggningen av lägerområdet har börjat. Två dass har satts på plats. Telefonkiosk finns att tillgå. I lägerbyn, på hajken. på fotbollsplan, vid kolmilan, ja, överallt, blir det febril aktivitet.
HT 30.7.1973
I dag är det inryckningsdag för de c:a 1.700 unga NSF-scouter, som deltar i Nykterhetsrörelsens scoutförbunds riksläger i Strömbacka. De allra flesta kommer från Sverige, men man väntar också nära 200 utländska gäster. Japan, England, Polen och Tyskland är hemvist för de flesta av de utländska scouterna.
Ulla Eriksson, Sundsvall, välkänd i scoutsammanhang efter många års arbete inom IOGT:s scoutförbund (föregångare till NSF), håller i organisationen till förläggningen.
NSF har fått god hjälp från flera håll. Iggesunds bruk har genom skogvaktare Rune Andersson gjort ovärderliga insatser. Och Kronan har bidragit med – nej, inte eldunderstöd utan el-understöd. Lv 5:s eltekniker drog nämligen en elkabel till lägerplatsen och ordnade dessutom en stor del av de många transporterna. Hudiksvalls kommun genom Rolf Kroon har också givit värdefull hjälp hela tiden.
Tidningsbild visar de första nyanlända scouterna.
HT 31.7.1973
Ute på lägerområdet på Strömbacka springer nu en massa folk omkring och ordnar och grejar. Mitt i vimlet lyckades vi snappa upp basen för lägerprogrammet, Kalle Nilsson. Han kallas ”programansvarig” och förklarade vad lägerprogram egentligen är.
Det är Hudiksvalls storkommun som svarar för skötseln av området, berättar Ulla Eriksson. Jag har fått stor hjälp av Iggesunds Bruk och då främst genom skogvaktare Rune Andersson som varit kontaktman. Han har ordnat så att vi fått låna barackvagnar till sjukan och programbod. Vi har även fått låna inomhuslokaler i Herrgården för sjukförläggning och Brukskontoret där bland andra lägerredaktionen håller till.
Elförsörjningen var ett problem. Kommunen förstärkte därför gasolutrustningen i lägerstabens kök med nya fina spisar och kylskåp. Nu har Ulla kunna lösa elförsörjningen ändå. Där ryckte Lv 5 i Sundsvall in. De lånade ut 1000 meter kabel som drogs från byn till lägret. Regementet ställde också upp med två man som hjälpte till med installationen. Militärerna har också ställt några tält till vårt förfogande
Förr räckte det med matlagning, att göra spisar, lagerportaler och bada på läger. Nu är det lite annorlunda. Orsakerna är flera, bland annat konkurrensen från andra organisationer. Vi vill ge våra scouter ett roligt, varierat läger.
Matlagning tar mindre tid nu än förr, eftersom vi använder mycket hel-och halvfabrikat. Men helt naturligt är matlagning en stor del av programmet – och ofta en nyttig erfarenhet.
– Vi har skissat på programförslag i nästan 18 månader. Idéer, tips och förslag har strömmat till från olika håll. Jag har själv fram till maj i år svarat för grovplaneringen. Sedan har antalet medarbetare ökat och nu är vi snart uppe i 50.
– Här i lägrets ”programkiosk” har vi centrum för aktiviteterna. Hit kommer scouterna och bestämmer sig för att ”gå ett spår”, d v s delta i en programpunkt. Vi har färdiga program som de kan göra ””hemma på byn”, i lägret. De olika ”spåren” går både till lands och till sjöss runt lägerområdet. Vi har korta pass för dem som vill spela fotboll, dansa folkdans, simma, se utställningen, träna sjukvård eller gå till smedjan. Heldagsövningar kan vara att segla, klättra i berg eller göra en fiskeexpedition.
– Allt detta kräver en massa folk, och det är därför vi har så många medhjälpare. Inspektor August Hahne från Iggesunds bruk ska visa smedjan och hembygdsföreningen Masugnen. Torvald Wermelin lär ut konsten att överleva i primitiv miljö- En konsulent från scoutförbundets Handikapp kommitté har ansvaret för punkten ”En av oss”.
Vi har tagit hem ett speciell märke ”Aktivitetsmärket”, som alla kan få, om de klarar av att vara med på fem aktiviteter. De som ligger i ordentligt, får märket i högre valörer, efter 15 aktiviteter.
Hygienen viktig
Den personliga hygienen är viktig på ett läger. All tvättning bör ske i sjön. Vattnet i kranarna kommer i ledning från byn och vi är osäkra på hur länge det räcker. Spara på vattenledningsvattnet.
– För de som bor på norra delen av lägerområdet kommer vi att sätta upp ett duschtält för flickor och ett för pojkar vid Hilltjärn. För dem som duschar gäller det att inte glömma att stänga av pumpmotorn efter duschningen.
Det finns flera stora toaletter i skogen med tvättmöjligheter, handfat, vattenhink och tvål. Jag hoppas att alla spontant hjälper till att hålla dessa vattenhinkar fyllda.
– Toaletten vid stora entrén är reserverad för lägerledningen.
– Gästlägret ligger bakom Brukskontoret med en fin badplats intill. Våra gäster kan köpa mat för egen matlagning i Markan.
SK3GA, det är Strömbackalägrets amatörradiosändares anropssignal. På Strömbacka-lägrets radiostation sitter Leif Lind från Iggesund. Han har med sig utrustning från Hudiksvalls Sändaramatörer. en klubb som är ansluten till Sveriges Sändaramatörer. Den primitiva men effektiva antennen sitter på två hopfogade gamla gärdsgårdsstörar.
HT 6.8.1973
Försändelser ur egen samling
Uppbrottsdagen. Några eftersläntrare i Hudik-gänget tar en paus mitt upp i allt packande.
Fr.v. Jan Åke Nilsson,Stocka, Hans Arne Persson, Bosse Jonsson, Stickan Persson och Tomas Wik, samtliga från Hudiksvall
1974
HT 25.5.1975
Av Sven-Erik Jönsson
Bror-Erik Bergqvist sätter dit sista penseldragen på tavlan föreställande 1974 års SSU:s läger i Strömbacka. När SSU beställde tavlan av Bror-Erik hade de många önskemål om motivet. Helst skulle hela veckans program finnas på konstverket. Bror-Erik besökte dagligen Strömbacka under lägret där han flitigt arbetade med kameran. Ett helt år fick han på sig att göra den klar och på fredagen satte han dit sista penseldragen. Tavlan skall levereras under lördagen.
Från kyrkskolan i Bjuråker ska konstverket först transporteras till Folkets hus i Stockholm där det ska hänga under SSU-kongressen 8-13 juni. Därefter ska det hängas upp i SSU:s lokal i Bommersvik utanför Stockholm
Svenska baptisternas ungdomsförbund SBUF var här 1974, enligt deras eget kalendarium sid 48.
Vi vill gärna ha mer information och bilder från SBUF:s läger här 1974
1978
Full rulle på SMU:s läger i Strömbacka
HT 16.6.1978
– Det har hänt en trafikolycka. Skynda er hit och hjälp till!
– Mannen skriker uppskärrat till ungdomarna som kommer släntrande längs vägen. En av pojkarna ler snett och ropar lamt till de övriga i gruppen att skynda på. Framme vid den kvaddade bilen ställer ungdomarna sig och tittar på den skadade.
Det är kanske inte så lätt att vara engagerad i en simulerad trafikolycka. Särskilt som ”offret” stinker ketchup.
Kul, tyckte deltagarna på SMU:s läger i Strömbacka, när de fick provåka sin egenhändigt byggda flotte. Inte mindre än 230 SMU-scouter från hela Hälsingland deltar just nu med liv och lust i sommarlägret, som är finalen på årets verksamhet.
1979
HT 25.7.1979
Idag, onsdag, invigs Staffans Scoutdistrikts internationella scouter i Ora och Strömbacka. På Ora lägerplats vid Norrdellen kommer cirka 550 scouter och ledare från Hälsingland, Norge och Danmark att vara och på Strömbacka lägerplats ligger sedan några dagar ett 50-tal ledare och scouter från Frankenthan i Västtyskland.
Lägret ingår i ett 18-årigt interskandinaviskt scoutprojekt som går under benämningen ”Spejding over alle grenser”, vilket innebär att med två till tre års mellanrum anordnas ett gemensamt läger med alternerande värdland.
1977 var det Danmark som var värdland. I år är det Sverige och nästa läger kommer således i Norge. Förberedelserna har pågått i nästan två år och ett 40-tal ledare och seniorscouter från Hälsingland har aktivt arbetat med att förbereda och planera lägret.
Årets läger är ett temaläger och temat är Nordamerikas indianer och programmet är upplagt till viss del efter det verkliga historiska skeendet. Lägerdeltagarna samlas 2 juli 1896 dvs cirka en vecka efter slaget vid Little Bighorn.
För ungefär et år sedan fick samtliga scoutkårer som planerade att delta i lägret, en given indianstam tilldelad, som de skulle representera under lägret och då fick man uppgifter om stammen, hur man levde, berömda hövdingar, vilka klädedräkter man bar, hur de var sydda och med vilka mönster etc. Alla dessa uppgifter samlades ihop och distribuerades av lägerledningen och rörde sig om ett 25-tal olika indianstammar, så det gick åt ganska många timmar med näsan i olika böcker om Nordamerikas indianer.
Lägerledningen har definitivt lärt sig oerhört mycket om indianerna under denna tid. Meningen var den att då lägret nu är samlat, så kommer det att vara befolkat av 550 indianer, klädda i kläder, vilka användes just av den stam man representerar.
Till indianläger hör ju givetvis en totempåle och man har sågat, huggit, skurit, skrapat och målat i flera månader med det resultatet att på lägerplatsen tronar nu en c:a 6 meter hög och c:a 80 cm i diameter stor skapelse, som pryds av bl.a. ett stort skräckinjagande indianhuvud, men Hälsingebocken återfinns även på pålen.
På lägret kommer också sju hästar från Hälsingland och två käpphästar från Tynset i Norge. Lägerchef är Erik Lindström från Forsa scoutkår, men under lägertiden heter han givetvis Sitting Bull, och scouterna från Forsa representerar givetvis då Sioux-stammen. Övriga kårer från Hälsingland representerar följande indianstammar:
Hudiksvall = Cheyennerna, Iggesund = Mohicaner, Söderhamn = Semoniler, Arbrå = Kiowa, Ljusdal = Chippewa och Bollnäs = Cherokee.
Tidningsbild på ett tomt lägerområde som snart ska invaderas av 500 indianer.
Totempålen är ca 6 meter hög och omkring 80 cm i diameter
Vi frågar oss om det här var det sista scoutlägret som var här i Röjarbo eller om det fortsatte ytterligare någon tid. Hjälp oss om du har information om detta så att vi kan få hela historien om Röjarbo som scoutläger.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo, eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | Tel 0653-600 62