Råka

Dellenportalen har samlat uppgifter om Råka från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner  Ctrl,  håll kvar och tryck ner tangenten  f  och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Ekonomisk karta från 1950-60 talet. På höjden på vänster sida om uppfarten till Råk-Alberts syns två svarta punkter som är skogshuggarbaracker. Enbart cementplintarna efter dem finns kvar. Har du bilder eller något att berätta om dom vill vi att du hör av dig.

---

Karta över Råka från slutet av 1800-talet

Platserna Råka, Ängebo och Ståläng hör egentligen ihop, men då en gemensam sammanställning blir för stor, får platserna varsina sammanställningar, med undantag för viss gemensam information som bara kommer att finnas under Ängebo.

Råka, råka ibland sammanblandas med kråkfågeln med samma namn.

Gamla landsvägen
Gamla landsvägen mellan Ängebo och Råka är bara delvis bevarad. Riksantikvarieverket skriver att det fanns väg här redan 1650, men det är osäkert om det var just denna väg då. Men på kartor från 1796, 1839, 1856 och 1910 användes denna väg.

Nuvarande väg byggdes i början av 1950-talet säger Harry Persson (f.1928) i Ängebo. Han var med när vägen byggdes. Sträckan mellan Råka och Långmor, med den besvärliga Råkabacken, byggdes bort 1978 och vägen därefter från Långmor upp mot Björsarv byggdes 1990.  Vid  skolan i Långmor fick jordkällare och vedbod rivas liksom spruthuset på vilket Långmors postlåda satt för att ge utrymme för nya landsvägen. Den besvärliga Råkabacken hade en svår kurva nedanför Bylunds där sägs att många åkte av. Gamla landsvägen gick en bra bit in på åkaren nedanför Bylunds.

---

Spruthuset i Långmor som revs när nya vägen byggdes. Här med Elsa och Eivor 1951.
Bilden ägs av Eivor som nu är gift Henriksson.

Hudiksvallsposten 9 augusti 1938
Motorcyklisten knuffade 3-åring av cykeln.
En ganska säregen olycka inträffade vid 8-tiden på söndagen efter landsvägen mellan Björsarv och Ängebo i Bjuråker vid en plats som kallas Råka. Fru Anna Lindberg från Björsarv kom med sin cykel och hade sin 3-åriga dotter Ulla på pakethållaren. I en backe hade hon stigit av och sköt cykeln. I samma veva kom Erik Brink från Svedjebo med sin motorcykel i samma riktning.
Enligt vad som berättas inför polisen av Fritz Karlström, Våtmor, som åkte bak på motorcykeln ämnade Brink köra förbi cykeln men som sikten var skymd genom en kurva och en höhässja observerade han icke en lastbil, som kom från det motsatta hållet. Han lär då för att undvika kollision med bilen ha tagit sig tillbaka mot vänster sida av vägen men stötte därvid till den lilla flickan, som satt bakpå cykeln, så att hon föll av och slog sig mot vägbanan.
Den lilla fördes i bil till lasarettet. Det befanns bl. a. att hon företedde förlamningssymtom i vänstra armen och man fruktar att hon fått någon skada på någon ryggkota. Av den tråkiga händelsen fick Erik Brink, som är i 20-årsåldern, en nervchock och måste föras till lasarettet. Han hämtade sig dock snart. Fru Lindberg undkom utan skador.

 

Hudiksvallsposten 23 nov. 1948
Olyckshändelse under kälkåkning.

Några småpojkar i Talbacken i Bjuråker skulle i lördags kväll åka kälke i en backe på vägen mot Björsarv. De hade en rattkälke, på vilken emellertid ratten var borta så att endast staken fanns kvar. De blevo därför varnade för att använda kälken, men trodde sig nog kunna styra med benen och slogo dövörat till.
Som backen är mycket brant och därtill var isig, blev det stark fart på kälken, alltför stark för att de skulle kunna styra den. Och så bar det av på sidan av vägen mot en stängselstolpe., varvid rattstaken körde in i högra låret på en 9-årig son till hemmansägare Gottfrid Thyr. Gossen fördes till lasarettet, där det befanns att han dock ej blivit värre däran, än att han efter vederbörlig omvårdnad fick föras hem igen.

Vägverkets lastbrygga. Lastbryggan ligger vid gamla landsvägen precis till vänster om uppfarten till Råk-Alberts.

På höjden ovanför lastbryggan låg två skogshuggarbaracker på 50-talet som det finns plintar och rester efter. Se bild.

Släktboken
För identifiering av personer hänvisar siffror till, ”Bjuråker, Delsbo, Norrbo, släktregister”.

Beskrivna gårdar
1. Back-Pelles
2. Ol-Petters
3. Henriks/Råk-Alberts
4. Östbergs/Råk-Ivars
5. Lillstugan
6. Arken
7. Råka 26 – 28 Bylunds
8. Råka Vallen

 

1936 svämmade Svågan över landsvägen här vid Back-Pelles

HT 11/5 1942
En våldsam översvämning har också inträffat vid Råka i Bjuråker, där vattnet steg till en halv meters höjd över vägbanan på en sträcka av omkring 50 meter. Brändbobussen kunde inte forcera vattnet, i vilket också timmer flöt omkring, och passagerarna måste till fots passera stället på sidan om vattnet. Färden fortsatte därefter i en bil, som stod och väntade. På ett par dagar hade emellertid vägdistriktet höjt vägen, som nu åter är framkomlig.

 
Råka. Den 15/5 1944 är det åter översvämning vid Råka
Det är Västergårds Jonke (Jonas Larsson Brännås) som rattar Aug. Högbergs buss.
Lägg märke till att bussen drivs med gengas.Foto: Ivar Karlsson Ängebo.

 

Råka. Nils Stillmarks mjölkbil med Anders Norin och Verner Sundberg på flaket.
15 maj 1944. Fotograf Ivar Karlsson Ängebo

X 5978? Förare elmontör Ivan Hellström

Back-Pelles. Bilden är troligen från översvämningen 1936.
Bilden ägs av Michael Peterson.

Back-Pelles idag. Viveca står på ungefär samma plats som personen på bilden ovan.
På granen mitt i bild har vi satt en rött o vitt plastband som visar var spisröset efter gården finns.
Till vänster bakom granen kan man se kraftledningsstolparna som står där på kullen.

1. Back-Pelles
Mellan Ängebo och Råka, på norra sidan av den kulle där kraftledningen går över vägen, låg Back-Pelles lilla torp. På en liten höjd mindre än 10 meter från gamla landsvägen låg det lilla torpet. Det omisskännliga spisröset efter huset finns kvar. Uthusen låg i brinken intill gården.

Stället låg på ofri grund ägd av Strömbacka Bruk. Stugan byggts av (5E13) Hans Pålsson från Långmor och Brink-Erik 1922. Denne Brink-Erik blev olyckligt ihjälslagen 1929.
En aning om vägglusproblem får man, när man hör att Back-Pelle svartklädde sig och försökte läsa ut vägglössen.

Var finns stugan idag?
Stugan ropades in på auktion av Gustaf Bylund i mitten eller slutet av 1930-talet. Han flyttade stugan till Råkavallen där det stod till 1970-talet då den flyttades till nuvarande plats hos Bylunds Råka 28.

6F46 Per Olof Backström 5/11 1891 (Back-Pelle), s. t. husman L. Backström (Back-Lars) i Ängebo, Bjuråker. Skogsarbetare. Bosatt här en tid sedan bosatt i Ängebo. Död 4/3 1938.
Gift 9/5 1915 med (X3) Sara Katrina Larsson 16/11 1890 i Bjåsta, Bergsjö, Gävleb. Infl. 1909. Död 8/1 1935.
Åtta barn
Oskar Laurentius 13/7 1915 – 25/1 1981. Skogsarb. Bos. i N. Lia 6:2.
Per Elof 4/5 1917 – 19/4 1993. Gift. Skogsarb. Bos. i Björsarv 6:12, Bjuråker.
Anny Maria 29/1 1919 – 27/5 1919.
Erik Johan 21/4 1920 – 5/9 1992. Gift. Utfl. 1947. Jordbr.-arb i V. Tolbo 1:2, Delsbo.
Edvin Valfrid 23/3 1922 – 6/5 1994. Skogsarb. Bos. i S. Lia 4:1.
Ivar Reinhold 5/6 1924. Utfl. t. Eskilstuna 1946.
John Emil 20/9 1925 – 25/1 1926.
Olof Gösta 29/2 1928 – 11/3 2002. Utfl. t. Eskilstuna 1947.

48D3 Erik Brink född 22/8 1891. Skogsarbetare. Inflyttad från Tallbacken 1925. Död genom våld 24/6 1929.
Sammanlevde med hushållerskan Hanna Paulsson född 5/6 1895 i Bergsjö. Hon flyttade till Stockholm 1935. Gift Persson, frånskild 1950, död i Uppsala 22/3 1981.
Hon hade två barn sedan tidigare:
Sven Anders Paulsson f. 30/1 1917 i Stockholm. Han avled 21/6 1943
Gunhild Matilda Bladh f. 27/6 1920 i Hudiksvall. Frånskild 1981. Död i Bollnäs 14/12 1991
Hanna och Erik fick ett gemensamt barn:
Anna Ragnhild Brink född 6/11 1923 i byn Tallbacken. Hon flyttade till Uppsala 1942.Med källarmästare Arne Dahlberg fick hon dottern Marianne den 9/8 1949. Marianne som nu bär efternamnet Petersson är bosatt i Helsingborg.
Anna Gift 1957 med Arne Bertil Henrik Petersson, bosatta i Malmö. Hon avled den 20/5 2014
De fick två barn:
Susanne 29/6 1957 Hon är bosatt i Malmö
Michael 16/12 1962 Han var bosatt i Farsta utanför Stockholm, nu i Malmö

Gunhild Bladh, Gullan kallad. 

Hanna Paulsson, hon sammanlevde med Erik Brink. Vem är grabben?
Bild ur Ivar Karlssons samling.

---

Dödsolycka eller dråp?

Mystisk händelse i Bjuråker under Midsommarhelgen.

Hudiksvalls Posten 27/6 1929
Avskrift: Viveca Sundberg

En tragisk händelse utspelades under Midsommarhelgen i Ängebo, Bjuråker, hos 35-årige Erik Brink därstädes. En inte alldeles obekant spritmånglare vid namn Svedlund från Remman i Ljusdals socken hade infunnit sig i Brinks bostad, tydligen i avsikt att ”göra affärer”. Fjärdingsman Magnusson, som fått på känn, att det gällde hembränt, begav sig dit, men måste gå därifrån i oförrättat ärende. På återvägen mötte han arbetaren Axel Lindkvist, vilken var på väg till Brinks hem. L. har senare berättat att vid hans ankomst bråk uppstått mellan Brink och hans hushållerska, Hanna Pålsson, varvid Brink enligt Pålssons uppgift till Magnusson ryckt till sig en bössa och hotat att skjuta hushållerskan. Enligt Lindkvists relation hade han då sökt avvärja Brinks tilltag, därvid han för att värja sig mot B. måst tilldela denne några örfilar. När folk anlände till platsen, befanns Brink liggande till synes livlös och blödande ur näsan. Han fördes omedelbart till Hudiksvalls lasarett, där han på tisdags morgonen avled. Vid undersökning har det visat sig, att den döde erhållit ett brott på skallbasen jämte blödningar i hjärnan.
Lindkvist, som i nyktert tillstånd betecknas som en ordentlig ung man, har tagits i förvar.
Landsfiskal Görts höll under gårdagen på ort och ställe förhör i saken. Därvid framkom egentligen ingenting nytt. Hushållerskan Hanna Pålsson hade nu en helt annan relation av förspelet till den ödesdigra händelsen än vad hon förut uppgivit för fjärdingsmannen. Brink hade visst inte hotat att skjuta henne utan han hade tagit ned bössan för att han och Lindkvist skulle gå ut och leta efter hembränt och ifall de då skulle träffa Magnusson… Var nu sanningen i hennes olika uppgifter ligger, är f. n. en gåta. Och några vittnen till denna passus funnos icke om man undantager Svedlund, vilken förklarat sig ha varit så full att han ingenting mindes. Så står saken för närvarande. Tillsvidare får man nöja sig med att avvakta vad obduktionen av Brinks döda kropp, vilken skall äga rum idag möjligen kan ådalägga.

Den här bilden på Erik Brink ägs av barnbarnet Michael Peterson.

---

Midsommartragedin i Bjuråker

Hudiksvalls Posten 6 juli 1929
Avskrift: Viveca Sundberg
Rannsakning i går med den häktade Axel Lindkvist.

Rannsakning angående den tragiska händelsen i Ängebo, Bjuråker, sistlidne midsommarhelg, då 35-årige Erik Brink därstädes mistade livet, hölls igår inför Delsbo tingslags häradsrätt å kronohäktet i Hudiksvall. Rättens ordf. var häradshövding Grufman, med notarien Alexandersson vid protokollet. Åklagare var t. f. landsfogde Björkman och rättegångsbiträde åt den häktade 32-årige hemmansägaresonen Axel Lindkvist från Ängebo kronokassör Toll.
Den häktade fick först redogöra för sina levnadsomständigheter, varav framgick bl. a. att han tidigare varit fälld till 100 kronor böter för misshandel. Därpå fick han berätta om händelseförloppet den ödesdigra dagen, då han tillsammans med några andra personer, bl. a. fjärdingsman Magnusson åkt bil till Brinks bostad. Fjärdingsmannen hade varit med i avsikt att undersöka huruvida något hemkokt vore att finna hos Brink.

Brink hade hotat Lindkvist till livet.
Under vistelsen där hade ett mycket grovkornigt gräl uppstått mellan Brink och dennes hushållerska, Hanna Pålsson, varvid Brink ryckt ned en bössa – ett omborrat Remington gevär – och stuckit ned handen i en skänklåda för att, som L. trott, taga upp en patron samt höjt bössan i skjutställning mot Hanna. Lindkvist hade då tagit Brink i armen och sagt: ”Du ska’ väl veta vad du gör”. Brinks ilska hade då riktats mot Lindkvist och i vilt ursinne så att fradgan stod kring munnen hade B. siktat på L. och skrikit: ”Jag ska’ skjuta ihjäl dig, din dj-l.
Jag blev då förskräckt och slog till Brink från sidan, varvid B. högg mig i kragen, så att jag var nära att bli strypt. Därvid ryckte jag till och fick honom på knä och, uppskakad som jag var, gav jag honom två knytnävsslag i ansiktet, varefter jag fick omkull honom samt gav honom ytterligare två stötar samt sprang ut och kastade bort bössan. Jag såg att B. blödde näsblod och att han nu var alldeles vild, berättade Lindkvist.
På vidare frågor uppgav den häktade att en ökänd hembrännare Anders Viktor Svedlund från Remman i Ljusdals socken, vilken också befunnit sig hos Brinks, hade under en del av uppträdet legat och sovit ett bastant rus av sig, men till sist vaknat och bevittnat dess senare del. Svedlund hade senare talat om för Lindkvist, att han hört Brink säga att han skulle skjuta Lindkvist.
– Men det var ju i alla fall märkvärdigt, att såväl ni som Svedlund, sedan Brink blivit så pass slagen att han låg stilla, gåvo er därifrån, utan att närmare undersöka hur det stod till med honom, sade rättens ordförande.
– Ja, jag var rädd för att han skulle resa sig och då hade jag varit olycklig, svarade Lindkvist.
– Men det var väl ändå litet för hårda slag som ni gav Brink. Inser ni inte det?
-Jo, jag inser det nu, men i det upprörda tillstånd vari jag då befann mig, visste jag inte vad jag gjorde. Och så hade jag nyss fått ett slag av bösskolven i huvudet. (Det vitsordades av såväl landsfiskal Görts som fjärdingsman Magnusson, att slaget varit så pass kraftigt att ett stort krossår uppstått och att ett starkt blodflöde uppkommit).

Vittnesberättelserna
Som vittnen hördes fjärdingsman Magnusson, Svedlund och landsfiskal Görts, varjämte hushållerskan Pålsson hördes upplysningsvis angående sin tvetalan inför fjärdingsmannen och landsfiskalen. Magnusson meddelade att Brink och hushållerskan ofta varit ovänner och att han slagit henne; att B. flera gånger skjutit åt andra personer, en gång t.o.m. med hagelladdning; att Brink hade ett synnerligen hetsigt humör; att Hanna Pålsson på morgonen ifrågavarande dag kommit till M. och sagt: ”Nu är Erik tokig igen och har tagit ned bössan och hotat skjuta mig”, därvid hon tillagt: ”Jag är inte rädd, för jag visste att han inte några skott”. Vidare berättade hr. M. att då han andra gången på sagda dag besökte Brink sett B. ligga i soffan, till synes sovande, och att mycket blod funnits på dynan och väggen bakom soffan samt på ett dörrdraperi mellan köket och kammaren.
Svedlund hade minne av att han vaknat just då Brink hade bössan riktad antingen till slag eller skjutning mot Lindkvist. Hade blivit ytterst rädd och trott att det gällde livet. Brink hade varit alldeles ursinnig, skrikit och väsnats ohyggligt.
Sist hördes Hanna Pålsson. Första delen av hennes berättelse var, liksom den passus i polisrapporten, där hennes uppgifter förekommo, av så pass vidrig art, att allmänheten fick tillsägelse att avträda. Och senare delen av hennes berättelse var ytterst virrig och ovederhäftig. Domarens försök att få henne något så när på sannings vägen misslyckades totalt.
Sedan ytterligare några detaljfrågor besvarats av resp. vittnen – varvid landsfiskal Görts angående häktade Lindkvist vitsordade att han vore en hygglig person, ehuru spriten emellanåt gjort honom vildsint och att Hanna Pålssons trovärdighet vore lika med noll – var förhöret avslutat.
Enligt läkarintyg, utfärdat av förste stadsläkaren d:r Ulvhammar vore orsaken till Brinks död ett alltför hårt hjärntryck, åstadkommit av slag av annan person över pannan och näsan.
Åklagaren yrkade ansvar å den häktade för misshandel, varav döden följt. Försvarsadvokaten hemställde om frikännande, enär misshandeln skett av nödvärn eller, ifall av uppskov att den häktade genast måtte försättas på fri fot. Förundersökning hade verkställts och allt pekade därvidlag i för den häktade fördelaktig riktning.
Innan rätten tog enskild överläggning riktade domaren en allvarlig erinran till Lindkvist att hädanefter taga sig tillvara för rusdryckerna. Och detta lovade L. alldeles bestämt.

Uppskov. Lindkvist på fri fot.
Målet uppsköts till måndagen den 23 nästk. september, då Lindkvist, som försattes på fri fot, skall inställa sig vid vite av 200 kr. Handlingarna i målet skola insändas till medicinalstyrelsen för inhämtande av dess utlåtande rörande dödsorsaken.

---

Midsommartragedin i Ängebo

Hudiksvalls Posten 26/9 1929
Avskrift: Viveca Sundberg
Slutrannsakning vid Delsbotinget med Axel Lindkvist.

Sista målet på måndagens lista vid Delsbotinget gällde den tragiska händelsen i Ängebo, Bjuråker, sistlidne midsommarhelg, då 35-årige Erik Brink därstädes mistade livet, efter misshandel av 32-årige hemmansägare sonen Axel Lindkvist från Björsarv.
Som förut omtalats hade hemma hos Brink, under det Lindkvist och några andra personer varit där på besök, ett mycket grovkornigt gräl uppstått mellan Brink och hans hushållerska, Hanna Pålsson. Brink hade ryckt till sig en bössa och stuckit ned handen i en skänklåda, tydligen i avsikt att taga upp en patron samt höjt bössan i skjutställning mot Hanna. Lindkvist hade då – enligt vad han vid rannsakningen med honom å kronohäktet i Hudiksvall berättade – tagit Brink i armen och sagt: ”Du ska veta vad du gör”. Brinks ilska hade då riktats mot Lindkvist och i vildt ursinne hade B. siktat på L. och skrikit: ”Jag ska skjuta ihjäl dig, din dj-l”. Lindkvist hade då blivit förskräckt och slagit till Brink från sidan, varvid Brink huggit L. i kragen, så att han varit nära att bli strypt. Då hade L. ryckt Brink på knä och givit honom två knytnävsslag i ansiktet, så att B. ramlat omkull. Så gav L. honom ytterligare två stötar samt ett par sparkar och sprang ut och kastade bort bössan.
Vid målets förnyade handläggning i måndags inställde sig landsfogden Björkling som åklagare och advokaten Wärn i Ljusdal som ombud för Brinks sterbhusdelägare. Svaranden var personligen tillstädes, biträdd av notarien Toll.
Av medicinalstyrelsens av rättens ordf. föredragna utlåtande framgick att yttre våld icke kunnat vara enda orsaken till dödsfallet; alkoholrus kunde nog också haft sin inverkan. Ett vittne omtalade att Lindkvist aftonen före den ödesdigra dagen förevisat vittnet en boxhandske och omtalat hur den skulle användas. Med anledning därav sporde domaren den tilltalade om han använt boxhandsken mot Brink. Härtill nekade L. bestämt och förklarade, att han endast begagnat knytnävarna.
– Men ni hade boxhandsken med er vid tillfället?
– Ja, det erkände jag också strax, men antagligen hade jag tappat den på vägen dit, ty då jag kom hem fanns den inte.
Åklagaren fann det mycket egendomligt, rentav misstänkt, att boxhandsken råkat komma bort.
Vittnet intygade att Lindkvist vid tillfället inte varit nämnvärt berusad; att ingen gammal ovänskap synts föreligga mellan honom och Brink, men den senare hade blivit ilsken, då fjärdingsman Magnusson kommit in och sagt till att han inte hade något där att göra. Vittnet betecknade Brink såsom ”mycket tokig och bedrövlig när han var full”. Som nykter var han en bra karl. ”Men ingen styrka var det i honom, så inte var det något för en karl att vara rädd för”, tillade vittnet.
– Men han hade bössan och siktade åt mig och jag såg att det gällde livet, sade Lindkvist.
Åklagaren överlämnade målet och ansåg att svaranden icke vid tillfället befunnit sig i en sådan situationsmiljö att nödvärn varit oundvikligt. Yrkade ansvar enligt strafflagens 14 kap. 5 par. 2 mom. Advokat Wern påyrkade å sterbhusdelägarnas vägnar ersättning för obduktionskostnader m.m. Den häktades biträde hänförde sig till medicinalstyrelsens utlåtande och påyrkade straffrihet, men skulle mot förmodan rätten finna skäligt ådöma Lindkvist straff hemställdes om villkorlig dom.
Rätten avkunnar dom i målet den 18 februari, då Lindkvist vid 75 kronors vite skall inställa sig personligen.

 

Ol Petters

Ängebo 1-1:9
Ca 1850 – 1882
7E38 Olof Petter Andersson (född Sörlin) 11/2 1822 i Lia, Bjuråker. Son till Anna Olofsdotter och Sördala, hon avled i lungsot 20/10 1850, Bjuråker. Inflyttat från Sördala till Råka 1850. Även huset är flyttat till Råka, troligen är det hans mors torp. Död 6/6 1877 (bråddöd). Dränkt sig i Svågan, Björsarv
Gift 12/10 1847 med 44A3 Karin Ersdotter 25/8 1813, d. t. sold. E. Staf i Lia. Död 19/5 1889 (lunginflammation)
Fyra barn
Anders 4/9 1845 – 9/8 1848
Anna 29/7 1851 – 26/5 1918. Gift 1877 med 46A17 Nils Larm. Bonde i Björsarv 1, Bjuråker.
Marget 1/6 1856 – 22/6 1934. Gift 1880 med 6B16 E. Ersson. Landbonde i Nybo, sen. torp. i Lia 11 o. masugnsarbare i Moviken, Bjuråker.
Anders 23/2 1860. Emigr. t. N. Amerika 1882.

 

Bouppteckning efter fadern Olof Petter 1877, visar att han ägde förutom det här huset avsöndrat från Ängebo no1. värderat till 1,400 kr, även hemmanet Björsarv no 6, 16 penningland. 1000 kr. Bouppteckningen på tre sidor visar att hemmet var stort och rikt (bl.a. 1 häst, 3 kor, 1. kviga,1. kalv,4 får, 5 lamm, 3 getter, 3 killingar), men den stora kvarnsten som vi hittade under mossan har vi inte fått någon förklaring till. Vatten tog man troligen från en kallkälla som finns i nära gården. Ol Petters jordkällare är troligen samma som senare kom att tillhöra Råk-Albert.
Husgrunder och spisrösen visar att det har stått två hus här. Döttrarna med sina män bor här till omkr. 1882 då de flyttar till Björsarv dit modern redan hade flyttat och sonen Anders utflyttat till Amerika.
Husen kom troligen att införlivas med Råk-Alberts då de legat bara ett kort stycke norr om den gården. Alla gårdar och uthus från den här platsen försvann ungefär samtidigt, är det någon som vet vart eller har bilder härifrån, vore vi tacksamma att få ta del av dom.

---

Detta är vad som återstår av Råk-Alberts stora jordkällare. Halva dörren är begravd av träd och nerrasade jordmassor. Sannolikt byggdes källaren av Ol-Petters. Någon mer jordkällare finns inte i området.

Det här härbret är från Råka. Rune Lööv från Björsarv har flyttat det från Råka till Skålsvedja men idag minns han inte var någonstans det stod.

Tegelsten från skorstensmuren hittad här hos Råk-Alberts. Tegelstenen vars ena sida är svart av sot och stämplad med Stråsjö vilket visar att fastigheten blev byggd under 1800-talet. Stråsjö tegelbruk upphörde omkr. År 1900

 

 

 

Henriks/Råk-Alberts

Ängebo 1, 1:2

Från ca 1894 –
Arrendegård ägd av Iggesunds Bruk som troligen revs på 1960-talet.
Ladugården brann ned en gång sägs det. Här fanns smedja som brukades av Albert som var både arrendator och hovslagare.

Råk-Alberts med smedjan tv. Damen är Anna Helena Andersdotter 1864 – 1950.

Rester efter Råk- Alberts smedja fotad den 24/6 -75 av sign. Bister

Inflyttad från Brättingberg år 1894
35G90 Henrik Henriksson-Nyqvist född 7/10 1853 i Nyskoga, Värmland. Infl. 1887 till Brättingberg. Landbonde i Ängebo 1:2, Bjuråker. Död 9/2 1927.
Gift 30/11 1887 med 35G88 Anna Helena Andersdotter född 4/3 1864 i Vakås, Bjuråker. Anna tillverkade och sålde en Rissmorning som påstods vara bra mot det mesta. Hon var moster till Jubb-Pelle, därför var han ofta här och hälsade på. Se bilder och läs mer här om originalet Jubb-Pelle.
Här en visa om Jubben.
Anna Helena avled 8/3 1950.
Sex barn
Karl August Reinhold 6/7 1879 – 4/4 1958. Gift. Gårdsägare i Björsarv 12:5, Bjuråker
Cathrina Christina 7/5 1881. Emigr. t. USA 1907
Alfred Valerian 30/12 1883 – 14/9 1919. Arbetare o. bosatt i Alsjö, Bjuråker
Helge E. L. 29/7 1890 – 15/10 1958. Gift 1912. Föreståndare för tegelbruk i Ängebo 1914-1919. Buss- och hemmansägare i Björsarv 12:4, Bjuråker
Amanda Erika 19/4 1893 – 7/2 1967. Gift med 6E26 Nils Adolf Olsson i Tallbacken o. Dragsved 7:3, Bjuråker.
Albert Henrik Bernard 18/6 1899 Han tog över gården efter föräldrarna

35G90 Sonen Albert Nyqvist född i Råka 18/6 1899. Arrendator här och ogift. Albert tog över tillverkningen av rissalvan, han kunde stä blod och han var en duktig smed. Albert avled 16/1 1979.

Elsa Lindgren född 7/1 1912 i Torp Västernorrland, var hushållerska här åt Albert från omkr. 1940 till mitten av 1941 då hon och dottern Eivor född 19/2 1932 flyttade till Kammen i Dragsved.

Albert hade en dotter med (17A13) Anna Åslund som var född 1903 i Holmberg. Hon var hushållerska här hos Albert när hon blev med barn. Barnet, en dotter (6D24) Anna Margareta Gunborg född 30/1 1921. Hon och modern kom att bo här till 1924 då de flyttade till Norrdala. 1939 flyttade Anna till Stockholm. Hon gifte sig 20/7 1958 med Peter Knaak f. 9/4 1923. De bosatte sig i Tyresö utanför Stockholm men flyttade så småningom till Brättingberg i Bjuråker och därifrån sedan till Ölmevalla i Halland där maken avled 17/12 2007 och Anna 11/2 2008. Bild på Gunborg när hon var 14 år liksom 50 år senare, kan man se under 1935-års konfirmander. Troligen hade de inga barn.

Bild på Gunborg Nykvist, ur Ivar Karlssons samling.

 

 

Råk-Ivars med Lillstugan till vänster. Mellan kullarna bakom Råk-Ivars låg huset arken

Östbergs/Råk-Ivars
Råka 10
Ängebo 5, Råka 1:4

Tidigare var detta Ängebo Nr 5. Kanske var inte alla bosatta här. Möjligen var detta bara utmarker?
Man och ekonomibyggnaderna uppfördes på 1800-talet
Hemmanet köptes 1826

26A7 Nils Hansson 27/7 1788, s. t. kol. H. Andersson i Österbo, Bjuråker. Bonde i Ängebo 5, Bjuråker Död 1/6 1857 (genom slag på vägen hem från kyrkan).
Gift 7/11 1819 med 47D3 Ella Jonsdotter 15/5 1798, d. t. bonden J. Nordvall i Sördala 3, Bjuråker. Död 22/10 1879 (ålder)
Två barn
Hans 30/6 1821 – 27/2 1895
Jonas 20/9 1827. Bonde i Ängebo 5 (10)

26A14 Sonen Jonas Nilsson 20/9 1827, s. t. bonden N. Hansson i Ängebo 5, Bjuråker. Bonde i Ängebo 5 (10) (1 öresl. o. 18 pngl) Död 27/5 1907
Gift 10/11 1864 med 47D4 Kjerstin Nilsdotter 28/5 1835, d. t. bonden N. Jonsson i Söderdala 3, Bjuråker. Död 9/12 1904
Fem barn
Helena Elisabet 18/11 1863. Tjänarinna i Kyrkbyn
Gölin 21/9 1865 – 23/2 1929
Nils 16/4 1869. Gift 1895. Bonde i Ängebo 10
Jonas 26/9 1871 – 30/1 1910
Augustin 28/8 1878. Gift 1912. Skogsarb. o. bos. i Ängebo sen. bonde i Bricka 4:5, Bjuråker

3Å58 Pehr Ersson-Östberg född 4/6 1850, son till husman E. Jakobsson i Björsarv. Husman i Björsarv, sen bonde i Ängebo 5, Bjuråker. Död 11/12 1924
Gift 9/6 1872 med 1B14 Gertrud Jonsdotter född 24/5 1850, dotter till landbonden J. Jonsson i Björsarv. Död 4/5 1921.
Omgift 2/4 1922 med 6D36 Margareta Kristina Josefina Udd född 23/8 1885, dotter till soldat E. Udd i Njuparne. Utflyttat till Bergsjö 1930
Tio barn
Erik 10/12 1872 – 23/12 1872
Jonas 18/1 1874 Gift 1920 med Anna Emilia Flodberg. Bosatt i Dragsved 10:1
Karin 14/4 1877 Gift 1913 med 5E13 Hans Pålsson-Lindqvist Torpare i Långmor
Pehr 7/1 1880 Utflyttat 1915
Erik 26/9 1882 – 27/1 1883 (mässlingen)
Erik 8/4 1884 Gift 1917 med A. F. Fredriksdotter Bos. i Ö. Stråsjö sen bonde i Nyåker 2.
Brita Kristina 19/1 1887 Emigrerat till USA 1907
Anders 28/12 1889 Utflyttat till Östersund 1908
Johan 31/12 1892. Född gift och bosatt här
Märta Viktoria 31/8 1922 Utflyttat med modern till Bergsjö 1930

31Å61 Sonen Johan Östberg född här 31/12 1892. Bosatt här o arb. med skogsarb. o tjärbränning. till Nyåker 1928, utflyttat till Ramsjö 1946. Död på Dellengården 18/6 1978.
Gift 29/8 1929 med 12D6 Agnes Amalia Elisabet Eriksdotter född 10/1 1898, dotter till skomakare E. Eriksson i Ängebo. Hon avled 24/12 1930.
Fem barn
Per Johan Östen 23/3 1919 Utflyttat till Ramsjö 1945. Arrendator i Sörnaggen
Helfrid Gertrud Margareta 13/9 1920 Gift med Martin Mårtensson, Bosatta i Hassela
Erik Rudolf 27/3 1923 Utflyttat till Ljusdal 1946. Arr i Sörnaggen
Knut Uno 25/7 1926 flyttade till Nyåker 1936 död 24/11 1937
Fritz Arne 5/12 1928 – 20/11 1945

Ivar Olsson eller Råk-Ivar som han allmänt kallades.

11C13 Ivar Olsson född 11/11 1905, son till Olof Mattias Olsson, Storåsen. Död 5/8 1992
Sammanboende med 56B5 Kristina Norin, född Bylund född 11/11 1901. Dotter till N. E. Bylund i Bergens, Sniptorp. Hennes bror Gustaf Bylund bodde i granngården ”Arken”. Hon var änka efter 17K35 Erik Johan Norin i Furuberg med vilken hon hade tre flickor. Efter hans död 26/10 1931, kom hon 1939 till Ivar Olsson i Nyåker och därefter hit till Råka. Kristina Norin avled den 3/6 1978.
Barn:
Brita tv 18/9 1923 Gift o skild Björk i Näsviken. Död 21/10 2009
Karin tv 18/9 1923 Till Forsa 1946 Gift 1957 med Kurt Harry Hedman. Död 10/1 2009
Lisa 3/1 1926. Gift 1952 med Carl Sigvard Andersson i Hudiksvall. Dottern Barbro föddes 1956. Lisa blev änka 1957. Nu bor mor och dotter tillsammans i Sundsvall.

Tvillingdottern Karin född 18/9 1923
Gift 10/2 1957 med Kurt Hedman född 16/6 1929, vid Grubbens, Ängebo 38.
Omkring 1953 flyttade fam. till Ängebo 62. När de bor här är bara Åke och Lilian födda.
Sex barn
Lars Åke 18/4 1950. Bosatt i Friggesund
Lilian Kristina 30/5 1952. Bosatt i Friggesund
Bengt Erik 29/9 1957. Bosatt i Friggesund
Mariann Katarina tv 13/7 1959 Bosatt i Hudiksvall
Kerstin Elisabeth tv 13/7 1959 Bosatt i Kyrkbyn, Bjuråker
Mona Birgitta 20/9 1961. Bosatt i Kyrkbyn, Bjuråker

Syskonen Lilian och Åke Hedman. Bilden är tagen i Råka

Ägare till gården sedan 2009 är Bengt Bäckström bosatt i Salro Österstråsjö 96. Här föder han upp lugna ståtliga arbetshästar i sitt företag Råka AB.

I Hudiksvalls Tidning lördagen den 4 maj 2019, står att Råka AB sålt fastigheten till sonen Johan Patrik Bäckström.

Råk-Ivars. Till vänster skymtar skorstenen på huset arken.

Råk-Ivars

Råk-Ivars sett från Arken

 

Till vänster om huset hade Ivar en fisksump för agn.

En kaffepaus under slåtterarbete vid Råka
Kristina Norin (Kristin) med Barbro Andersson på armen. (dotter till Sigvard o Lisa).
Råk-Ivar, hans bror Fredrik Olsson och Inge Karlsson, ”Kal-Orsas-Inge” från Ängebo.

Ivar hemma i köket

 

Kristin blir uppvaktad när hon fyller 66 år 1967.

Ivar tycks gilla kaffe med nybakat kaffebröd.

Kristina Norin sittande vid sin favoritplats i köket

Råk-Ivar med sitt hus i bakgrunden

---

Bild från Arkiv Digital, där man även kan beställa en förstoring av bilden

 

 

Råka 14

Lillstugan
1:4 Råka 1:13

54B16 Karl Albin Knut Eriksson född 28/1 1890, son till E. Persson i Björsarv 13, Bjuråker. Utflyttat till Gnarp 1931. Död 28/6 1958
Gift 16/8 1915 med Agnes Matilda Hildegard Kellander född 11/10 1878 i Sandhem, Skaraborg. Infl.1903. Utflyttat till Norrköping 1938. Död 24/3 1947
Tre barn
Ingeborg 5/5 1921 – 6/5 1921
Annie-Lise Bohjort 7/1 1924 Fosterdotter Utflyttat till Norrköping 1938
Astrid Naeimi Bohjort 15/11 1926 Utflyttat till Norrköping 1938

Ca 1950 – 1952
12A15 Gunnar Borg född 18/2 1923 i Fläsma, uppväxt i Njuparne, son till Anders Borg. De bodde här mellan 1950 -52. Gunnar avled 19/8 2004.
Gift 5/12 1959 med 12D9 Anny Eriksson född 3/2 1934, uppväxt vid lekbygget i Norrlia. Hennes morfar Alfred Nyqvist var uppväxt i granngården Råk-Alberts. Anny bor i Friggesund
Sex barn
Gunnar Erling 20/6 1951 Bosatt i Härnösand
Anna Viola 16/10 1954 Bosatt i Sandviken
Anders Einar 9/2 1961 Bosatt i Gävle
Sven-Olov 16/11 1964 Bosatt i Sörforsa
Bror Gunnar Mikael 8/8 1972 Bosatt i Hudiksvall
Karl Magnus 20/5 1975 Gift och bosatt i Näsviken

Den 9/2 2017 sålde Anna Margareta Lindströms dödsbo, fastigheten till Lars Lennart Fyhr f. 3/4 1961 i Sandviken, men bosatt i Hudiksvall.

Sommaren 2020 fick fastigheten en ny ägare,  när Kirsi, Intonen från Upplands Väsby köpte den charmiga fastigheten. Kirsi är född i juli 1966. 

 

 

Erik Bylund ritade av gården ”Arken” som han mindes den. Tack Erik.

Här mellan kullarna stod Arken. Idag är även ladan till vänster borta

 

6. ARKEN

Huset Arken har legat bakom kullen ett stycke ovanför Råk-Ivars, Råka 10. Även logen intill är idag helt borta.
56B8 Johan Gustaf Bylund 10/12 1897, s. t. kol. N. E. Bylund i Bergens Sniptorp, Bjuråker. Jordbr.-arb. i Ängebo, sen. läg.-äg. i Björsarv 17:4, Bjuråker.
1932 flyttade de härifrån till Råka 28. Gustaf Bylund avled 9/2 1985.
Gift 14/10 1923 med 6E18 Alma Frideborg Fredriksson 10/10 1902, d. t. bonden F. Olsson i Nyåker 2, Bjuråker. Död 16/6 1974.
Tre barn
Erik Sigvard 28/3 1922 Gift 1949 med Ruth Lindberg från Lia. 1953 flyttade de till Naggen
Anna Valborg 15/4 1926. Utfl. t. Bromma 1945. Gift 1949 med Erling Bäckström
Johan Birger 7/11 1932 Gift och bosatt i Indal

56B5 Familjen Nils Erik Bylund i Sniptorp Bjuråker.
I bakre raden står Evald f 1896, Erik f. 1892, Per Olof f. 1884.
Mellanraden, Gustaf f. 1897, Verner f. 1899, Anna f.1894, Brita Elisabet f 1880.
Fram sitter mor Brita Catarina Olsdotter – Tupp, Christina f. 1901, Helena f. 1904
och fadern Nils-Erik Bylund.

1939 köpte Råk -Ivar Olsson gården av Albin Eriksson, och det var även Råk-Ivar, som rev den, säger Stig Karlsson i Ängebo.

 

 

Gränsen mellan Ängebo och Björsarv går vid bäcken nedanför Bylunds.

Bylunds
Råka 26 o 28
Björsarv 17:4

1932 kunde Gustaf och Alma Bylund flytta hit från gården Arken där de bodde tidigare.
Första gården de bodde i här hade flyttats hit från Björsarv, troligen från Almas föräldrahem, sedan byggde Gustaf själv den gård som ännu pryder platsen. Ekonomibyggnaden uppfördes 1933.

Detta är f d Back-Pelles lilla stuga som blivit om-och tillbyggd flera gånger

Råka 28, Back-Pelles lilla hus som först låg mellan Ängebo och Råka och sedan blev flyttat till Råka-vallen. Därifrån sedan flyttat i  början av 70-talet till den plats där det står idag.

56B8 Johan Gustaf Bylund 10/12 1897, s. t. kol. N. E. Bylund i ”Bergens” Sniptorp, Bjuråker. Jordbr.-arb. i Ängebo, sen. läg.-äg. här i Björsarv 17:4, Bjuråker. Död 9/2 1985.
Gift 14/10 1923 med 6E18 Alma Frideborg Fredriksson 10/10 1902, d. t. bonden F. Olsson i Nyåker 2, Bjuråker. Död 16/6 1974.
Tre barn
Erik Sigvard 28/3 1922 Gift 1949 med Ruth Lindberg från Lia.
Anna Valborg 15/4 1926. Utfl. t. Bromma 1945. Gift 1949 med Erling Bäckström
Johan Birger 7/11 1932 Gift och bosatt i Inedal

Valborg Bylund på uppfarten till huset. Bilden ägs av dottern Neta Bäckström

Valborg Bäckström bosatt i Råka 26. Hon blev änka den 10/3 2002, och avled 5/11 2007.
Bilden ägs av dottern Neta Bäckström

---

Erik Bylund. Bild ur boken SVENSKA SKYTTAR, 1943, sidan 400.
Medlem i Bjuråkers skytteförening sedan 1940.

Gustaf Bylund.  Bild ur boken SVENSKA SKYTTAR, 1943,sidan 400.
Medlem i Bjuråkers skytteförening sedan 1919.

---

År 1951 inflyttar 12-åriga Gusti Fredriksson från Huddinge. Hon kom att växa upp här hos sin faster Alma. Gusti föddes i Engelbrekts församling i Stockholm den 12/5 1939. Hennes far var (6E29) Almas bror Axel Fredriksson. Hon blev konfirmerad 1953, gift och skild från Lennart Eneroth, bosatt i Friggesund. Den 7/1 1960 föds sonen Kenneth och den 14/2 1963 föds dottern Ingela.

Den 20/7 1985 gifter sig Gusti med Birger Järnkrok och de bosätter sig i Frisbo. Gusti avled i Frisbo 11/4 1999.

Erik Bylund kopplar av med att läsa en bok. Erik var en duktig skytt som vann många fina priser. Han var medlem i skytteföreningen sedan 1940.

Sonen Erik Bylund född 18/3 1922. Familjen flyttade till Naggen 1953. Han avled 11/12 2011
Gift 4/9 1949 med 42G4 Ruth Lindberg född 23/9 1928, dotter till Artur Lindberg i Lia 1:4. Hon avled 23/2 2014
Tre barn
Kjell 18/11 1948 Gift och bosatt i Västerås. Nu ägare till Råka 26 o 28.
Leif 2/4 1950 Han är gift och bosatt i Norberg
Sven Artur 17/9 1953 Gift och bosatt i Västerås

Fastigheten Björsarv 17:4 köptes 2009 av Thomas och Sabine Eva Hack för 350 000 kr.
2010 säljs fastigheten för 400 000 kr till nuvarande ägare, familjen Kjell Bylund

Kjell Bylund född 18/11 1948 Egen företagare bosatt i Västerås
Gift 22/7 1983 med Ing-Britt Elisabet född 22/8 1950. Hon avled i dec. 2012
Tre barn
Helena 20/12 1972 Gift och bosatt Höllviken
Henrik 6/9 1976 Bosatt i Västerås
Susanne Elisabeth 23/1 1981 Bosatt i Malmö

---

Bild från Arkiv Digital, där man även kan beställa en förstoring av bilden

 

 

Råka-Vallen. Strax nedanför Bylunds intill kraftledningen stod tidigare Back-Pelles lilla stuga innan den blev flyttad till den plats där den nu står vid Bylunds.

Råkavallen 1930.
T v Alma Bylund med dotter Valborg g. Bäckström, t h Erik Bylund. Systrarna Signhild Larsson g. Eriksson och Gerda Larsson g. Persson

Råka vallen, potatisupptagning ca 1960. Sittande på pärhinkarna är Alma Bylund och barnbarnet Sven Bylund.

8. Råka-Vallen

Vallen låg strax öster om gården Råka 26 ovan
Vallen anlades troligen under slutet av 1800-talet och bestod av en stuga ett fäjs och en lada.
Omkring 6-7 kor brukade hållas där. Ägare var bröderna Per och Artur Larsson i Västerstråsjö. Deras syster Gerda Persson f. Larsson, var fäbodjänta på vallen. 1931 upphörde valldriften. Numera finns inget kvar av bebyggelsen, men man kan se att det funnits vallängar där.
Agda Eldh i Västerstråsjö har berättat att hon sett en tomte på vallen. Jag såg den tillsammans med en släkting då vi kom gående efter vägen och skulle besöka vallen. Vi gick tysta bredvid varann, då vi såg tomten. Han kom från uthuset och gick till stugan. Där stod han på bron och torkade av skorna. Vi började prata och plötsligt försvann han bara. Han var omkring halvmetern. Det var på 1930-talet.

Anny Borg berättar att hon sett tomtar flera gånger i Råka. Ibland även tillsammans med andra som också sett det jag såg säger hon. Jag vet att de finns och de är snälla säger hon

Den här byggnaden är ett fejs som Rune Lööv från Björsarv, flyttade från Råka till Skålsvedja. Ev. är det fejset som fanns på Råka vallen, Rune minns inte längre vad det stod någonstans.

---

Timmeravlägg vid Svågan i Råka 1924. Fr.v. Gustav Bergen, Strand (mätare). Ragnar Andersson ”korg Ragnar”, Per Jonsson ”Tomtas Pelle”, Iversen (mätare), J. D. Fröjd, Anders Jonsson ”Tomtas Ante”, Harald Fröjd, Erik Lusth.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö

---

Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62