Masbo

Matsbo är kanske det korrekta namnet på platsen, men eftersom man lokalt alltid kallat platsen för Masbo så får det förbli det namnet även i fortsättningen

Vem var Mats i Masarbo som givit upphov till namnet?  Läs om det längre ner

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i den här sammanställningen.

Karta över Matsbo från 1886

---

Byn Masbo ligger öster om Masbosjön i Strömbacka. Egentligen heter byn ”Matsbo” så står det på dagens kartor. Men man säger Masbo för så står det i släktboken och så stod det på kartorna under 1800-talet. På kartor från 1700-talet står det Matsbo.

Vem var Mats i Masarbo?

Platser med personnamn och ”bo” i ändelsen, brukar syfta på någon tidig persons boplats. Kanske fanns det någon person i Matsbo som hetat Mats ? Ja – Maths Ersson f. 1754 från Jättendal. Han beskrivs i släktboken som kolare i Masarbo. Han var farfars farfar till Harald Berg som många minns från Strömbacka. Namnet Masarbo förekommer både i släktbok och husförhörslängder och syftar troligtvis på ordet ”masa” – som är ett gammalt uttryck för värma, vilket är bakgrunden till ordet ”masugn”, men i det här fallet avses nog kolning av milor vilket förekom flitigt i det här området under senare delen av 1700 –talet.

Mindre sannolikt är att Masbo genomgått samma omvandling som bl.a. Lennsjö. En tid stavades och dialektuttalades den byn som Ländsjö, men nu är den ursprungliga stavningen tillbaka. Eller blir det kanske med Matsbo som med Hilltjärn som helt har bytt namn. Förr kallades den platsen för Röjarbotjärn, både på kartor och i släktbok, men sedan familjerna Hill bott där under en längre tid bytte tjärnen/platsen namn till Hilltjärn.

Möjligen är det Maths Ersson som givit upphov till namnet MATSBO

—12DI—Uppgifter ur Bjuråkers släktbok 

(X26) MATHS ERSSON, * 1754. Infl. fr. Jättendal. Kol. i Masarbo, Bjuråker. † 20/3 1811 (feber).
(X26) MARGTHA JONSDOTTER, * 1755. Infl. fr. Jättendal. (Utfl. t. Jättendal 1826.)
ERIC * 1781. Utfl. t. Bergsjö 1806
SIGRID * 1/2 1786. Utfl. t. Bergsjö 1802
JACOB * 1788. Utfl. t. Jättendal 1804
ANNA * 1790. Utfl. t. Jättendal
MATS * 1792. † 11/6 1816 (fallandesot)
JOHAN * 14/9 1795. † 28/9 1795
JONAS * 10/3 1796                                           1
JOHAN * 25/8 1797 Bruksarb. I Strömnacka         2

---

En lustig omständighet med Masbo är att de flesta av gårdarna tillhör Norrbo. Sockengränsen gick rakt över storbyggningen.

Alla gårdar och täkter i Masbo ägdes av bolaget. Kolarna hade sina kolararrenden där hyran för gården betalades med leverans av ett visst antal hektoliter kol. I anställningsvillkoren för ordinarie smeder ingick rätten till fri bostad, vedbrand och koföda. Det innebar att bruket upplät viss areal åker och plats i lagård och andra nödvändiga utrymmen. Vanligen hade man två kor och ev. en gris. Häst gick att låna av bruket vid behov. Den vanligaste storleken på bostad var ett rum och kök. Arbetarna fick själva hugga och köra hem veden från anvisade platser på bolagsskogen.

En stor förbättring i anställningsvillkoren inträffade den 21 Jan.1898 på konung Oskar ll:s 60 årsdag. Då bildade Strömbacka bruk en sjukkassa ur vilka sjuka och skadade arbetare fick ekonomisk ersättning.

I avräkningsböckerna kan man följa hur arbetarna tog ut sin arbetslön från magasinet i form av spannmål, salt, sill, strömming, snus, tobak och annat. Samma sak var det hos Bruksskomakarna Lars Kjellberg och Mattias Norin liksom hos Bruksskräddare Malmgren där arbetare och tjänstemän fick beställa vad de behövde mot avdrag på intjänad lön. Inte förrän under senare delen av 1800-talet kunde man köpa fabrikstillverkade skor och färdigsydda kläder. Därmed synes begreppet bruksskomakare och bruksskräddare att upphöra.

Den mest kända platsen i Matsbo var sannolikt Malmgrens. Till skräddare Malmgrens gick man under omkring ett hundra år för att få sig nya kläder uppsydda

1907 bildade arbetarna Strömbacka Arbetares Konsumtionsföreningen, samtidigt som de tog över den affär som funnits på bruket sedan 1905. Konsumtionsföreningen öppnade samtidigt filialer i Moviken och Hedvigsfors. Ortsborna fick köpa andelar för 10 kronor stycket. Utvecklingen gjorde att brukens magasin kom att spela allt mindre roll för att till slut upphöra som utskänkningsställe. Samma sak hände med arbetarnas gamla rättigheter som med tiden kom att omvandlas till skyldigheter. Fri bostad blev hyra eller arrende och fri vedbrand och andra rättigheter blev utgifter de själva fick betala.

1952 började man bygga en ny affär mitt emot magasinet och under 1953 blev den färdig säger Sixten Wahlström som var med på bygget.

Så här berättar 90 – årige vallonsmeden Valdemar Fernlund i en tidningsintervju 1977.
Jag är född i Matsbo eller Masbo som vi säger, i ett rum och kök som var vår bostad trots att vi var en stor familj. Vi var tio syskon. Jag var de åttonde i ordningen. Mor och en syster och två bröder dog i spanskan 1918. Då hade jag egen familj. Jag gifte mig 1913. Vi hade också bara ett rum och kök. Till sist bodde vi sex personer i köket. Jag, min hustru, tre egna barn och en fosterson. Då gick jag upp till förvaltare Tyko Bovallius och begärde att få ett jordbruk. Alla ordinarie smeder hade ju rätt att få bruka två tunnland jord, så att de kunde ha ett par kor och en gris. Då får du flytta hem och överta jordbruket efter din far sa Bovallius. Och så blev det. Min far fick ett rum på bruket. Det var på våren 1919. Valdemar Fernlund var född i Storbyggningen Valdemar Fernlund medverkar även i filmen om Strömbacka där en sekvens visar det gamla Masbo.

På den tiden var Masbo helt öppet. Alla gårdar hade utsikt över Masbosjön och bruket. Täkterna gick runt gårdarna och följde kanten av berget ner mot vägen ( omkring 100 meter breda var täkterna ) och var i stort sett sammanhängande med stormyren/stortäkten. En sammanlagd sträcka av omkring två kilometer åkermark. Dikena var oräkneliga, ladorna många, dessutom fanns det logar för hässjövirke och körredskap utplacerade på lämpliga ställen.

Vinterväg över Masbosjön. Till vänster ser vi pensionärshem och två närliggande hus som numer är borta

Masbobona var ett sjövant folk. Det var sjövägen som gällde, sommar som vinter. Sjön var både närmast och snabbast när de skulle till arbetet eller skolan. Sommartid rodde man i ekor. En uppgift berättar att boende i Masbo tog sig över sjön i en urholkad stock.

Vintertid gick det fyra plogade vägar över sjön. Från Ranns gick vintervägen fram till hagen. Storbyggningen hade väg fram till sågen. Skogvaktarbostaden, Gråbo och Övre Masbo hade även de en egen väg fram till sågen, liksom det längre bort belägna Malmgrens.

Visserligen plogades vägen runt sjön, men det var först sedan vägarna på bruket hade plogats. Trots faran med höst och vårisar, inträffade inga allvarligare olyckor.

Strömbacka fick el 1920, men Folke Olsson vill minnas att Masbo fick el något år tidigare.

I närheten av festplatsen låg brukets gamla fotbollsplan.
1931 anlades en ny fotbollsplan intill bruksgatan

Det här är Strömbackas gamla fotbollsplan.
Stående bak. fr v. ok, Gotthard Wahlström, Tore Brink, Gotthard Hellberg, Birger Sjöstedt,
Mitten. Kalle Hellberg, Valter Andersson, Sören Fernlund
Fram. Georg Ärfström, ok, ok.

Dansbanan vid festplatsen.Bilden utlånat av Vivi Östberg

Festplatsen 1927 med hissade flaggor. Bilden utlånad av Vivi Östberg

Nedanför järnvägen i den södra ändan av Masbosjön, kallad ”kalvhagen” , låg festplatsen berättade Sveriges siste vallonsmed Erik Kallberg. Där fanns dansbana, tombola, servering och annat som hörde festplatser till. En annons från 1930 visar att midsommardansen pågick i dagarna två till dans med Fribergs kapell. 1945 fanns dansbanan ännu kvar berättar Maj –Britt Bergsman som firade sin 10-årsdag där med vevgrammofon och kompisar.

Annons från 1945 berättar om dans på Brukslogen i tre kvällar med sedvanliga serveringar

Från början var det Logen 1250 i Strömbacka som svarade för skyttepaviljong och arrangemang inom område. Logen bildades 1886. Vid fester såldes vykort som stämplades med logens stämpel.

Godtemplarna
Godtemplarna runt om i socknarna bjöd in varandra till fester. Den 10 juni 1896 inbjöd Forsa godtemplare till sammankomst och den 1 juli samma år var det Delsbo godtemplares tur.

 [stextbox id=”info”]Den 8 juli 1896 var det godtemplarna i Strömbacka som bjöd på fest. I tidningen stod följande att läsa.
Lustresa till Moviken över Dellarna med Ångbåten Dellen och två pråmar. Biljettpris från Näsviken 75 öre, övriga ställen 50 öre. Avgång sker från Näsviken 07.30 och anlöper hamnar Klubbo, Sunnansjö och Friggesund.
Vid ankomsten till Moviken är antalet passagerare över 300 personer varav ett 20-tal från Hudiksvall. Vid Moviken hade godtemplare från Strömbacka mött upp med svajande fanor och klingande spel. Därifrån marscherade allesammans med horn – och fiolmusik i täten till Strömbacka bruk, där en trevlig godtemplarfest var anordnad.
Återresan från Moviken anträddes först vid 9-tiden på aftonen. Den gick långsamt, så att klockan var över 12 innan man kom till Sunnansjö. Härunder sattes ångaren på grund utanför Friggesund, men kom lyckligtvis snart loss. I Sunnansjö lämnades pråmarna, och ångbåten med ett 40-tal personer ombord fortsatte till Näsviken.
På vägen dit grundstötte ångaren under full gång i närheten i Näsviken, och blev stående på grundet.
Stor förskräckelse uppstod ombord, mest bland fruntimren. Till lycka låg båten endast några famnar från land, och en provisorisk landgång utsattes från båten, på vilka passagerarna gingo iland.
Då alla kommit på fast mark var klockan 3 på morgonen, var och en gick då hem till sitt, de som var från Hudiksvall måste även de ta sig hem gående.[/stextbox]

Anders Petter Söderström, kottran kallad
När ungdomarna ville dansa och ingen spelman fanns till hans, dansade man till grammofonmusik. Smeden Anders Petter Söderström ”kottran” kallad hade grammofon och mängder med Jularboskivor och annat som man dansade till. Han var en trevlig och skojfrisk person. 1924 blev han intervjuad av HT och säger då att han inte säljer sin grammofon under 5000 kr och skivor har han så många att det behövs fyra karlar för att lyfta dem allesammans. Han gifte sig andra gången 1912 med Charlotta Sjöholm från Moviken – Mas-lotta kallad.

Hur han fick sitt smeknamn? Anders Petter Söderström som han hette var från Uppland, möjligen Forsmark och han tyckte om att kotra i trä som han sa med sin uppländska dialekt. I Strömbacka sa man köta när man täljde i trä. Därav namnet.

Förutom att samla på grammofonskivor som tidigare beskrivits var han även en händig person. Han skröt väldeliga med att han brukade laga instrument åt doktorn i Delsbo.

En annan hobby var att tillverka fiskedrag. Han skrev till olika firmor efter fiskedrag. När han fått hem ett nytt slog han sig ner och tillverkade ett precis likadant. Sedan gick han omkring och visade båda fiskedragen och ville att man skulle gissa vilket av dragen som var köpt eller var tillverkat av honom. Det påstås ha det varit svårt att avgöra vilket. Så småningom fick han en stor samling fiskedrag som han förvarade på vinden där han byggt sig en hylla med fack. Från brukets tobakskonsumenter samlade han ihop tomaskar som han sedan målade vackert gröna med svart lock med initialerna A.P.S. I varje fack låg en ask med ett fiskedrag inbäddat i skär bomull.

Söderström drabbades så småningom av cancer. Han låg sjuk en längre tid och alla visste att det led mot slutet. Sista dagen han levde befallde han på morgonen sin ”Lotta ” att ta fram hans kläder. Med protester och övertalningsförsök försökte hon få honom att avstå från att stiga upp, men detta lyssnade han inte till. Han yttrade till henne att jag skall visa brukskärringarna att än tänker jag inte dö. Sedan han fått på sig kostymen tog han sig ut på granriset, längre kom han inte. Inte ens han lyckades trotsa döden.

Han efterlämnade hundratals fiskedrag och inemot tusen grammofonskivor. Han avled 1929 och hans Mas-lotta 1945.

Med Sixten Wahlström som ciceron vandrade vi en solig vårdag vägen utefter masbosjöns sjöända, över paviljongbacken, följde sedan banan fram till den stig som ledde upp mot skolan. Det här var min väg till skolan säger Sixten, men nu är det nog femti år sen jag gick här. Stigarna från paviljongbacken mot fotbollsplan och magasinet var svårare att hitta.

Namnet på paviljongbacken minner om var paviljongen en gång stod. Nedanför paviljongen lär skjutbanan ha legat.

 
En bild från paviljongbacken. Gårdarna Ranns och Hanssons på andra Masbosidan sjön.

Stigarna i skogen
Från Masbo gick stigar genom skogarna åt många olika håll. De som bodde vid Storbyggningen och skulle till Fönebo följde en stig som gick utefter skogskanten mot Vargsnåret men den avvek ett stycke bortom Ranns mot Orrmyran för att sedan gå samman med gångstigen från Vargsnåret mot Hällåsen och Fönebo. Samma stig använde bosatta i Fönebo när de skulle till bruket för att arbeta, handla, roa sig, eller hämta post.

Ingrid Nordqvist * 10/4 1936, med tvättstugan i bakgrunden
Bilden utlånad av Anna Lisa Jonsson

1945 byggdes en gemensam tvätt- o bakstuga vid bäcken intill storbyggningens matkällare. Kallmangeln stod i ett av storbyggningens utrymmen

År 1953 byggdes vägen från Grindstugan till Brännåsen. Längre kom man inte det året. Etapp två fram till Fönebo startade på våren och blev klar 15 aug. 1954.

Med på vägbygget var Olle Wengelin, Börje Dahlström, Gunnar Munter, och Ingvar Bäckström som berättar att de bodde i Grindstugan och åt hos Nanna Larsson på bruket. Schaktmästare och vägbas var Jon Eriksson.

Erik Forsvik bodde också i Grindstugan men han höll på med grävning och förbättring av Strömbackas vatten och avlopp. Vatten och avlopp hade de flesta de flesta i Strömbacka vid den här tiden. Mellan 1949 och 1952 pågick detta omfattande arbete.

Den 16 Maj 1953 slutade Strömbackas puls att slå. Mumlinghammarens tunga dunsar som hördes långt mer än över hela bruket, hade nu för alltid tystnat. Den sista smedjan av det en gång så stora järnbruket med tre hammarsmedjor och verksamheter vid tre vattenfall hade nu definitivt avstannat.

Som en följd av minskad efterfrågan på kol upphörde även huggning av kolved, kolning av milor och transporter av kol till bruket. Samtidigt upphörde den flitigt använda järnvägen. Den hade varit en viktig länk och transportmedel mellan Strömbacka och Moviken sedan 1884. Nu blev den nerlagd.

Ännu höll man åkrar och ängar öppna. Varje vår skulle vägkanterna krattas och städas från Grindstugan till Herrgården och runt omkring Herrgården. Samma sak gällde i Masbo. Där man gick man ur huse och krattade alla vägkanter varje vår.

Mellan 1954 – 1962 brukades jorden i Strömbacka av arrendatorn Elov Persson. Efter skörden skulle alla diken rabbas (slå med lie) och räfsas. Då blev det inga igenväxta diken, säger Elov. Efter 1962 planterade man skog på åkrarna. En hoprasad loge med uppruttnade körredskap vittnar om den dekadens som tog vid sedan allt stannat av.

Bruksdöden hade börjat redan på 1920-talet, liksom det stora rivningsraseriet som hann utplåna större delen av brukets 200 – åriga historia.

Att träbroar som blivit trafikfarliga måste lagas eller rivas kan alla förstå, men varför måste vackra mödosamt uppbyggda stensättningar förstöras och raseras utan hänsyn till dess historiska värde? Jag tänker på broarna vid klensmedjan och sågen. Vi får väl skylla på samhällets snabba utveckling som inte gav tid till eftertanke och reflektion.

År 1969 kan man läsa i HT att hyvleri och husbehovssåg nu är borta, liksom affär, och jordbruket som gav 60 kofödor samt att det rivits 25 lägenheter

Sågen var byggd 1875 upphörde 1957 och revs 1964. En del av sågen finns bevarad som gäststuga vid Tå.

Till allas glädje finns det mycket kreativitet hos dagens Strömbackabor. Våren börjar med en gemensam städdag som stärker gemenskap och ökar trivseln. Konstutställning och försäljning av byggnadsvårdsprodukter i det upprustade magasinet, stångjärnssmedjan som ska fräschas upp, café vid den vackra träkyrkan, klensmedja med smideskurser, dans på banan vid badplatsen och loppisförsäljningar. Vintertid badar man i bastu med dopp i iskallt vatten. Årets höjdpunkt är Strömbackadagen som blivit en stor mötesplats för återvändande. Kära återseenden och många minnen hinner man dryfta över en kopp kaffe eller medan man äter något av de läckerheter som serveras.

Flygfoto över Masbo medan den gamla landsvägen ännu var kvar och åkrarna öppna.

Nya vägen med storbyggningen i bakgrunden
Bilden utlånad av Anna Lisa Jonsson

I det gamla Masbo fanns det åtta boplatser/gårdar, nu är det bara fyra kvar.

Vi skall följa den tvåhundraåriga vägen genom byn, och sedan titta närmare på gårdarna och de personer som har bott där.

Landsvägen från hagen är idag knappt framkomlig trots att den varit byggd för biltrafik. Många mins säkert när slaktar Pettersson från Delsbo kom med sin varubil och frågade med sin veka stämma om det skulle vara någon god mat idag.

Efter att ha rundat Masbosjön gick den gamla vägen närmare sjön än den gör idag innan den gick uppför den lilla backen där Ranns gård 1 ligger på vänster sida.
Vägen fortsatte sedan utefter fäjset i en lång vänster och höger kurva. Innan kurvan helt rätat upp sig låg på vänster sida storbyggningens dass, med fem sittplatser – skôror –tre för vuxna ock två för barn. Dasset var sammanbyggt med ladugårdslängan, som var uppbyggd av slaggsten.
Här hade tre familjer sina egna fäjs med varsina ingångar. I andra ändan av längan låg fyra familjers vedbodar. På andra sidan vägen låg Storbyggningen 2 med gaveln mot vägen. Där bodde fyra familjer. Efter vedbodarna på vänster sida finns fortfarande två slaggstensbyggda matkällare som följdes av trösklogen som var byggd ovanpå storbyggningens dubbla matkällare i huggen sten.
Strax intill på andra sidan bäcken låg en gemensam tvätt – och bagkstuga.
Härefter följde ett litet backkrön som nuvarande väg skär rätt igenom. Från krönet gick en uppfart till skogvaktarbostaden förbi en liten lada på höger sida. Efter krönet gick vägen bara tio meter nedanför skogvaktarbostaden/Olssons gård 3, där den sedan svängde upp mot gårdarna (5), (6) och åtta i Övre Masbo. I kurvan gick en avstickare till vänster fram till ”Gråbo” eller Wahlströms 4 där den slutade.

Den väg som idag går till Övre Masbo och platsen för gård 5, är nybruten och breddad för framtagning av virke högre upp i berget.

Den gamla backen som ledde upp till Övre Masbo kallades för skogvaktarbacken därefter följde en ”darda” innan man kom upp till första gården. Ovanför skogvaktarbacken och Wahlströms täkter gick en stig till Malmgrens 7, och ungefär vid samma plats gick genvägen förbi ”Lill – Jannes” lada till översta gården i Masbo 6. Därifrån gick sedan skogsstigar mot Svingens, Malmgrens, Brännåsen och Fönebo

Den här tillbakablicken avser endast att spegla en liten del av de minnen som många utflyttade från Strömbacka och Masbo ännu bär på.

Ritning över vägar, uthus och gårdar (gårdarna är överkryssade) som det såg ut 1943.

För att behålla den ursprungliga storleken på ritningen har vi delat den i 2 delar.
Alla gårdar hade egen brygga och egen båt /eka . Det gick fortare att ro över sjön än att gå vägen runt den.

 

 

Strömbacka 111. Ranns. Bild från Arkv Digital 1990

---

En tidig bild på Ranns gamla gård

Potatisupptagning omkr. 1900.
Från vänster. Anna-Lisa Rann, Frida Hammarstedt, Tilda Ärfström g. Rann, Anna Berg, Arvid Rann, Gustaf Rann och Hjalmar Söderlund.

 

Ranns gård efter ombyggnad

1. Ranns gård

Strömbacka 1:57
Strömbacka 111

På Ranns gårdsplan stod tidigare två fastigheter. Till vänster med gaveln mot vägen stod Fredrik Hanssons gård
Fastigheten var byggd för två familjer med en stor bakugn i östra lägenheten, den närmast vägen. Bagerirörelsen var före Fredrik Hanssons tid.

26A33 Fredrik Hansson – Snygg född 11/12 1859, son till Hans Johansson i Fönebo. Fredrik avled 10/3 1941
Gift 29/12 1883 med Cecilia Wiberg född 11/6 1865 i Norrgimma. Hon avled 18/3 1932
De fick sex barn:
Fredrik 12/11 1884 gift 1907 med Teresia Brodin f. 1885 i Moviken De fick ett barn. Ture 1908.
Karl 5/10 1886 utfl. till Njutånger 1916.
Per 29/7 1890 utfl. till Njutånger 1921.
Anna 25/1 1893 gift 1923 med Pehr Erik Jonsson i Delsbo
Emma 7/5 1898 gift 1920 med Gösta Nordqvist f. 1896 i Strömbacka Två barn Tage 1919 –1925, Ingrid 10/4 1936
Jenny 24/7 1900 gift 1918 med Valdemar Norin f. 1892 i Galtström Bosatta i Moviken De fick fyra barn.

Ca 1937 – 1938
Efter ca. ett år vid Vargsnåret flyttar Folke och Valborg Olsson med dottern Elsa in här i den östra delen av huset hösten/vintern 1937-1938 . De bor här till sommaren 1938 då de flyttar till Gråbo (4).

År 1946 köpte Gösta Nordqvist huset efter sina svärföräldrar
Huset revs och halva timmerstommen, den västra, använde Nordqvist vid sitt husbygge söder om fotbollsplan i Strömbacka.
Den gård vi ser idag är den släkten Rann.

(S20) 36E1 Klensmeden Per Johan Jönsson – Rann f. 1854 i Fryksände i Värmland. Han flyttade först till Njutånger/Iggesund där han träffade sin fru Anna Lisa Ersdotter Sjöberg f. 1851 i Njutånger.
De fick elva barn:
Lars Erik 16/3 1872 Utfl. till Sthlm. 1898. Gift med Selma.
Johan 10/10 1879 gift 1903 med Hulda Maria Fastén f. 1882 i Strömbacka. De fick fem barn.
Gustaf 9/6 1882 gift 1906 med Matilda Ärfström f. 1885 i Strömbacka. De fick fem barn
Algot 26/9 1884 gift 1909 med Emma Charlotta Söderström. Ett barn Emig. t. USA 1911.
Karl Fredrik tv, 23/9 1886 – 6/12 1886.
Karl tv, 23/9 1886 gift 1919 m Anna Fagerström f. 1894 från Övre Masbo (7) Fyra barn.
August Edvin 21/12 1887 – 21/3 1888
Ernst 20/12 1888 gift 1925 med Gertrud Arvidsson f. 1898 i V. Ny, Östergötland. De två flickor, Majken 1927 och Britt 1938.
Anna 9/1 1891 gift 1914 med snickare Karl Berg f. 1890 i Masbo. De fick fyra barn.
Helge 22/7 1893 gift 1929 med Estrid Olsson f. 1901 i Östersund. De fick en dotter Gudrun Ingrid Maria 1926. Utfl. till Sthlm 1946.
Arvid 12/8 1894 gift 1935 med Anna Berg f. 1904 i Strömbacka. De fick sonen Harry 1923.

Fadern Per Johan liksom flera av sönerna blev kända smeder och klensmeder. 1903 fick de smida banden till den nya masugnspipan i Moviken. Ett prestationsarbete som är värd all beundran. Tänk på det när Ni besöker Masugnen nästa gång.

 
Selma, gift med Lars Erik Rann i Stockholm

1980 blev Birgitta och Roland Söderlund ägare till fastigheten.

År 2011 sålde Birgitta Söderlund fastigheten till Charlotte Larsson Wallsargård och hennes man Roger Wallsargård, från Heby.

 
Utsikt från Masbo mot sågen

 

 

Storbyggningen

Storbyggningen i Masbo Midsommar 1960 Bilden utlånad av Lars-Gunnar Fernlund
Bakre raden från vänster: Farfar Waldemar Fernlund, Inga Åhlfeldt,
Saga Karasch, nedre raden från vänster: min far
Sören Fernlund, Karin Lithner, Otto Karasch, Nils Åhlfeldt.

2. Storbyggningen/ Röbyggningen

Storbyggningen var byggd under 1800 – talet och revs samtidigt med ladugårdslängan och uthusen 1963

Intervju med Valdemar Fernlund född den 28/8 1887 i Strömbacka. Död 18/4 1984
Intervjun gjord av Åke Norberg 21/11 1983.

Valter Fernlund berättar att han är född här på Strömbacka 1887, och här har jag verkat hela mitt liv. Jag är född på andra sidan Masbosjön. Det var en gammal herrgård, där det bodde en ingenjör Ehinger förut, men som sedan inreddes som bostäder. (Ehinger var skogsförvaltare i Friggesund, troligen är fastigheten flyttad därifrån). Vi var tre familjer som bodde där, men år 1905 byggdes det om till fyra. Det var i två våningar. Där är jag född och där har jag bott nästan hela mitt liv.

Storbyggningen rymde fyra familjer, två upptill och två nertill. Lägenheterna bestod av ett rum och kök. I rummen fanns en kakelugn som värmekälla. Huset stod på översidan av vägen och fick på senare tid två ingångar. En ingång från gaveln mot skogen till den nedre östra lägenheten. Den andra stora ingången med två dörrar var från långsidan mot norr. Den vänstra dörren gick till en förstuga där det fanns en trappa till de övre våningarna. Den högra dörren gick till lägenheten i bottenvåningen mot vägen

Det var skogsförman Gösta Nordqvist som in såg till att huset blev ombyggt och fick en bättre bostadslösning. Östra gaveln där familjen Nordqvist bodde fick en egen ingång med förstukvist. Tidigare fanns bara en ingång till alla bostäder. Nu blev den gamla farstun större sedan en dörr tagits bort. Trappan flyttades och vi fick ett extra rum i våran lägenhet berättar Gunnar Fernlund som bodde ovanför Nordqvist.

Den gemensamma vattenkällan var en pump i trä som stod intill huset på den sydvästra sidan

På nersidan vägen bredvid det gemensamma dasset – fanns också slaskhögen. Slaskhinkar, konservburkar och annat skräp, slängde man över ett uppspikat plank. Dasset hade sex sittplatser (skôror), fyra för vuxna och två barn. Att det var kö där på mornarna är inte svårt att räkna ut. Dasset satt ihop med ladugårdslängan som var byggd av slaggsten. Där hade tre familjer sina fäjs, med varsina ingångar.
Därefter följde familjernas vedförråd och andra nödvändiga utrymmen. Bl.a. stod kallmangeln där. Ett stycke ifrån, ovanpå storbyggningens dubbelbyggda matkällare stod fastighetens tröskloge. Strax intill på andra sidan bäcken stod den gemensamma tvätt och bakstugan som byggdes 1945. Mellan vedbodarna och logen hade två familjer varsina matkällare. Båda finns kvar.

Jordkällare tillhörande Storbyggnaden. Lägg märke till att taket är valvat med slaggtegel

Storbyggningens andra fristående jordkällare. Här har dörrposten till innerdörren rasat.

Storbyggnadens enorma dubbelbyggda jordkällare

Den dubbelbyggda jordkällaren liknar mest ett skyddsrum

---

Storbyggningen har hyst allt för många familjer för att det skall gå att reda ut med lämpa.

Men här är några som har bott där.

På övervåningen mot skogen bodde:
När huset var relativt nybyggt eller kanske rent av nybyggt, inflyttar (han är skriven i Masbo och det verkar mest troligt att det var här han bodde):
(S11)42D6 Verkmästare Alfred Berg född 26/10 1864 i Brunskog i Värmland.
Gift 4/3 1888 med Emma Johanna Lindgren f. 4/5 1864 från Hedvigsfors.
Alfred Berg som var både verk- och byggmästare konstruerade ett timmerspel eller uppfordringsverk för timmer vid ”kontorsviken” i Strömbacka. I en tidningsintervju från 1978 berättar Knut Lejdström 91 år att Alfred Berg tillverkat uppfordringsverket 1881. Det var i så fall tre år innan järnvägen blev anlagd.
De fick fem barn:
Hulda Charlotta 6/3 1888 – 9/5 1899
Karl 7/3 1890. Fabrikör och gift 1914 med grannflickan Anna Rann f. 1891. De fick fyra barn
Gunnar 7/11 1892. Gift 1925 med Bricken Olsson 1893- 1940 från Forsa.
Verner 30/12 1894 – 20/5 1943 Kontorist
Axel Elias 15/4 1898 – 25/4 1898

Ca 1910 – 1923
Omkring 1910 inflyttar från Vargsnåret 47A27 Viktor Söderlund f. 21/10 1885 i Strömbacka. Viktor Söderlund blev skomakare vilket var ett vanligt yrke bland hans släktingar. 1923 avflyttar Viktor Söderlund för att ta över skogvaktarbostaden Fönebo.
Gift 1910 med Anna Gill f. 13/7 1890 vid Vargsnåret.
De fick två barn:
Verner Olof 13/10 1913 Utfl. till Hälsingtuna 1934
13N18 Vera Adela (Gill) Söderlund 5/9 1924 (Adoptivdotter). G. 22/10 1944 med Alix E. Jonsson. Utfl. t. Bergsjö 1944

Ca 1923 – 1935 
47E5 Lars Brant f. 12/10 1855 i Västerstråsjö, död 18/2 1931. Gift 15/4 1883 med Margta Katrina Andersdotter f. 11/5 1867 i Frisbo. De är bosatta i Frisbo där Lars är kolare. Hans maka avled en månad efter den sista födseln 21/6 1901. Han bor kvar i Frisbo till det att minsta barnet står på egna ben.
De fick åtta barn:
Jonas Alfred 2/11 1884 gift 1912 med Jenny Rosalia Nilsson f. 1895 från Stöde. Två barn
Brita Maria 30/3 1887 – 9/10 1918
Margreta Katarina 29/3 1889 Utfl. till Forsa 1909
Lars Erik 10/1 1892 gift 1916 Helena Maria Sjöstedt f. 1892 i Strömbacka. Till Njutånger 1924
Anders Olof 25/4 1894 gift 1918 med Edit Margareta Berg f. 1896 i Strömbacka. I en syskonskara på sju föddes Eskil Brant som barn fem 1922.
Anna Kristina 11/12 1895 Utfl. till Bergsjö 1914
Axel Herman 24/10 1898 gift 1919 med Brita Matilda Winlund f. 1898 i Strömbacka Sju barn
Margta Johanna 30/5 1901 gift 1921 med Herbert Gustav Åkerlund f. 1899. Hans mor Anna Charlotta Fernlund var uppväxt i Storbyggningen

Omkring 1935 inflyttar Anna Kallberg med sonen Erik till den här lägenheten.
15A24 Anna Kallberg född Wedmark 1887 i Lennsjö.
Gift 6/5 1917 med smeden Jonas Kallberg f. 20/7 1864 i Enånger. 16/6 1931 avlider smeden Jonas Kallberg och änkan Anna flyttar med sonen Erik född 21/10 1921 till den här bostaden i Storbyggningen.

Sonen Erik gifter sig 1948 med 47G3 Nora Fernlund född 1928 i samma fastighet. Erik och Nora liksom Anna Kallberg flyttar alla fram på bruket. Anna Kallberg avled 1952.

Därefter flyttar Ville Brink in här.
Fredrik Vilhelm Brink, kallad Ville f. 23/11 1904 i Strömbacka. Gift 18/5 1941 med Kristina Bergsman f. 24/10 1894 i Strömbacka. De bor här tillsammans med Kristinas barnbarn Sixten Bergsman f. 29/7 1942 till 1946 då de flyttar till Gråbo (4).

 

Mellan 1956 och 1959 bor här:

Pelle och Karin Jansson med dottern Monica 1958 – 1996
Pelle berättar att han jobbade i skogen och tjänade så bra att de kunde skaffade TV. Karin eller Kajsa är född Käck och kom från Brännåsen. De flyttade sedan till Fagersta.

På övervåningen mot sjön bodde:
Infl. från Enånger 1882 kom smeden 47G1 Jonas Gustaf Fernlund f. 20/6 1846 i Bergsjö. Död 17/11 1933
Gift 1868 med Johanna Hedberg f. 28/12 1848 i Enånger. Död i Spanskan 6/10 1918
De fick tio barn:
Ulrika Katrina 8/2 1869 Utfl. till Forsa 1888
Johan Gustaf 24/6 1873 gift 1896 med Johanna Kristina Vinlund f. 1873 i Stömbacka, dom fick två barn.
Per Erik 12/12 1875 Utfl. till Gällivare 1899
Anna Charlotta 7/1 1877 Utfl. till Hudiksvall 1895
Henrik Isidor 5/6 1880 Utfl. till Gällivare 1899
Sofia Alida 21/10 1882 gift 1909 med Anders Richard Berg f. 1887 i Strömbacka De fick ett barn.
Elin Alfrida 24/8 1885 gift 1905 med Gustaf Samuelsson Övre Masbo (5) död i Spanskan 6/10 1918
August Waldemar 28/8 1887 tog över efter fadern på våren 1919
Jonas Gunnar 31/5 1890 – 3/10 1918 död i Spanskan.
Hilmer Leander 21/11 1892 Gift 18/8 1918 med Hildegard Fastén. Hilmer död i Spanskan 6/10 1918
När fastigheten byggdes om fick den här lägenheten ett extrarum i anslutning till trappan.

På våren 1919 tar sonen 47G3 Waldemar Fernlund över djuren och bostaden efter fadern som flyttar till ett rum fram på bruket där han avled 1933. Waldemar var gift sedan 19/10 1913 med (33B3) Ester Winlund från Strömbacka född 2/8 1891, dotter till smeden C. A. Winlund i Strömbacka. Ester avled 27 okt. 1946
De fick åtta barn:
Erik Uno 13/3 1913 Utfl. till Njutånger 1940
Sören Waldemar 27/9 1914 Utfl.. till Njutånger 1938
Olga Johanna 14/9 1917 Utfl. till Njutånger 1942
Karl Gunnar 31/3 1921 Utfl. till Njutånger 1944 Han bor i Iggesund
Inga Katarina 8/11 1922 gift 1943 med skogvaktare Nils Åhlfeldt Utfl. till Ockelbo 1944
Jonas Nikolaus 7/3 1924 Utfl till Delsbo 1943
Nora Birgitta 26/12 1928 gift 1948 med Erik Kallberg
Elin Irma 14/6 1933

Waldemar Fernlund blev änkling 27/10 1946 och någon tid därefter flyttar han ner till bottenvåningen. Waldemar avled på Dellengården den 18 april 1984.

Inga Fernlund med hunden Happy. Den här fina bilden ägs av Ingas dotter Sylvia Åhlfeldt.

Waldemar och Ester Fernlund sommaren 1944. På armen håller Waldemar barnbarnet Sylvia, som lånat ut den här bilden. Hon heter Åhlfeldt i efternamn.

Sylvia Åhlfeldt berättar här några minne från den tid när hon var liten och kom för att besöka sina morföräldrar i Masbo. De som var gamla på 50-talet finns inte bland hos längre så de är bara de som var barn då som kan berätta hur det egentligen var då.

Har många barndomsminnen från Masbo när morfar Waldemar bodde där. Då fanns inga djur där. Speciellt intressant var det att sitta på dasset tillsammans med mammorna och lyssna på allt skvaller. Glömmer inte heller ”kasa”. Vilket paradis för råttorna. Kallbäcken där morfar tvättade sig. Många kusiner träffades samtidigt men inga problem var vi skulle sova. Vi gick in i vedboden tog stegen upp och där fanns några (tror det var halm) madrasser. Inga täcken eller kuddar sommarnätterna var varma. Avundsjuk var jag på lekstugan med den lilla järnspisen. Den låg i backen på höger sida om stigen som ledde ner till sjön och morfars ”öka”. I den backen plockade morfar stora buketter av nattviol anspråkslösa nästan osynliga man fick dofta sig till dom. Att dom var fridlysta hade man ingen kunskap om. Det här är mitten på femtiotalet vi hade långt att åka från Ockelbo och senare Flen men det var viktigt för mamma att komma hem några gånger om året. Traditionen sitter fortfarande kvar i mig och jag besöker Strömbacka med omnejd varje sommar.
Tack Sylvia, berätta gärna mera.

---

HT 28/8 1977

90-åringen sitter på den F-märkta vallongös från 1920, som ligger utanför Strömbacka herrgård, där han kommer att firas av släkten i morgon, lördag.

  

---

Från hösten 1957 till 1961 bodde här:
Henry och Viola Nilsson med sonen Hans. Henry  27/4 1929 – 21/3 2006 från Hälsingtuna och Viola född Hedlund 10/11 1931 i Norrgimma. De gifte sig 27/4 1957. Sonen Hans född 27/9 1957, är kyrkvaktmästare i Norrbo – Bjuråker.

---

Nertill med ingång från gaveln bodde:
Skogsförman 16C8 Gösta Nordqvist f. 14/11 1896 i Fönebo, gift 24/5 1920 med Emma Hansson f. 7/5 1898 i Masbo (1). Det är oklart när de flyttade från Vargsnåret till storbyggningen men när deras andra barn Ingrid föds 10/4 1936 är de bosatta i Storbyggningen. Ingrid hade också en äldre bror Tage född 25/10 1919. Han avled 21/11 1925 i äggvita.
1946 byggde Gösta Nordqvist sig en egen fastighet vid södra ändan av fotbollsplan i Strömbacka. Stommen till huset kom från svärföräldrarnas hus Masbo (1) som Gösta köpte av bolaget.

Axel Andersson f. 26/11 1922 i Övre Masbo (6) Gift 1948 med Viola Lindgren f. 1922 i Moviken. De är oklart mellan vilka årtal de bodde här.

Efter Axel och Viola Andersson flyttar Waldemar Fernlund ner till den här våningen.
Det sägs att han var bland de första som hade TV i Strömbacka. Många gick till honom för att se och beundra den lilla snöiga TV bilden. Det var omkring 1957. År 1961 flyttade Valdemar till en av de nybyggda pensionärslägenheterna på bruket. Han avled 1984, 97 år gammal.

Storbyggningen baksidan. Bak sitter Axel Andersson, Viola Lindgren, och Anna Lisa. Framför henne sitter hennes far Anders Johan Andersson och till vänster om honom Tycko Nöjd

---

Nertill mot vägen bodde:
Vi flyttade till Storbyggningen 1924 och 1939 föddes min son Sivert där, säger Margareta Larsson.

28A20 Oskar Ström född i Nipen Frisbo 30/9 1897. Död 30/8 1974  Omkring 1949 avflyttar Oskar och Brita Ström och barnbarnet Sivert Larsson till Hilltjärn.
Gift 18/5 1924 med Brita Hill född i Frisbo 30/1 1898. Död 26/2 1976
De fick sex barn:
Anna Maria 12/3 1915
Elof 30/5 1918
Anders Erik 16/11 1919 – 24/11 1919
Brita Margareta 27/11 1920 Gift Larsson Utfl. t. Ljusdal 1943
Olof Bertil 8/8 1923
Tora Linnéa 6/10 1932 Gift Forsström är bosatt i Gränsfors

År 1949 flyttar Tycko och Sigrid Nöjd in efter Oskar och Brita Ström. Tyko f. 1917 i Norrgimma gift 1949 med Sigrid Holmkvist f. 1929 i Lennsjö.

Vi bodde i Storbyggningen i sju år, till julen 1956. Under tiden fick vi två barn, Anita 1951 och Torsten 1955. Ingen i huset hade kor, varken vi eller någon annan, berättar Sigrid Nöjd

Mellan Maj och Sept. 1957 bodde familjen Estegren här under tiden deras bostad blev reparerad vid ”Pikkola” i Moviken.

Olov Estegren f. 9/3 1921 i Färila. Död 15/9 2013. Gift med Gerda Svensk född 16/11 1927 i Dala, Bjuråker. Det var bara vi och Valdemar Fernlund som bodde i huset, säger Gerda. Hon berättar att hennes mormor Margareta och Gustav Samuelsson var syskon. Vid den här tiden bodde han på pensionärshemmet på Strömbacka
Tre barn:
Tord Erling * 14/12 1946 – 7/11 2011
Leif Åke * 27/6 1950
Nils Olov * 1/1 1952

—4G74— Uppgifter ur Bergsjö släktbok

58 BENGT IVAR SCHAVON, * 14/9 1932, s. t. bonden E. A. Schavon i Eleonorelund, Bergsjö. Utfl. t. Bjuråker 1957.
(X4)10D31 SIV LILJAN NORDIN, * 8/4 1938 i Skärås, Bjuråker.
BENGT OVE, * 6/4 1957
CARINA MARGARETA * 30/3 1963

Mellan 1958 och 1962 bodde här Ivar och Siv Schavon. Ivar var född 1932 i Bergsjö och Siv född Nordin 1938. De hade tidigare bott i Skärås i 10 år.
Två barn. Bengt Ove född 1957 och Carina född 10/3 1963.

1963 revs den stora fastigheten, ladugården, uthus och tvättstugan berättar Kjell Andersson som var med sin far Valter Andersson när allt jämnades med marken. Inget blev sparat utan allt som gick att bränna brändes upp, resten sågades upp till ved.

Viveca står vid den bortre hörnstenen och konstaterar att Storbyggnaden var ca sju meter bred.

---

Här kan vi se att sockengränsen gick rakt genom storbyggningen
Till vänster Malmgrens och övre Masbo till höger

 

 

Skogvaktarbostaden/Olssons

---

3. Skogvaktarbostaden/Olssons

Strömbacka 1:26
Strömbacka 118

Fastigheten byggdes efter sekelskiftet 1900 i timmer i 1½ våning. Den byggdes för en familj om tre rum och kök. Åkerarealen var 2.5 har och ladugård för tre kor.

Enligt Folke Olsson var fastigheten nybyggd när Hermansson flyttade in omkring 1905.

De imponerande stengrunden med källarutrymmen i huggen sten är värd en beundran och en fundering varifrån dessa väldiga stenblock har hämtats. Det finns inte något känt stenbrott i närheten. Troligtvis har det funnits tillräckligt med stora stenar utefter täkterna och stränderna så att det räckte till både denna husgrund och till storbyggnadens dubbelbyggda matkällare i huggen sten.

År 1900 var Skogvaktare Hermansson skriven med sin familj vid Bjåsta i Bergsjö, men flyttar sedan därifrån hit till Masbo

Skogvaktare Fredrik Hermansson f. 1853 i Norrbäck i Dalarna, gift med Sofia f. 1853 i Grangärde. Två barn är med på flytten:
Karl Vilhelm f. 1882
Maria Kristina f.1888

År 1912 efterträddes Skogvaktare Hermansson av Skogvaktare Hellberg.
Anders Erik Theodor Hellberg 1881 – 1940 Gift 1908 med Hulda Sofia Lindgren f. 1884 i Hedvigsfors. De fick fem barn som alla flyttade åt olika håll.

Därefter kom en ny skogvaktare:
Hilding Brodin f. 1889, gift 1929 med Ragnhild Ärfström f. 1904 i Strömbacka.
De fick två barn:
Lydia 1929
Otto 1932

---

År 1946 övertog målare Folke och Valborg Olsson fastigheten. De flyttade från grannfastigheten Gråbo (4) där tre av barnen vuxit upp.
Folke f. 18/12 1908, död 30/5 2009.  Gift 1936 med Valborg Fastén f. 1908 från Strömbacka. Hon avled den 16/4 1978.
De fick fem barn:
Elsa 1937
Sune 1939
Kerstin 1941
Karin 1946
Maj–Lis 1947

Sonen Sune Olsson som bodde här sista åren av sitt liv avled 22 maj 2008.

Sommaren 2008 köptes fastigheten av Ulla Katarina Åberg och Hans-Börje Bergman.

 

Valborg och Folkes barn, Kerstin och Elsa Olsson, med Gråbo i bakgrunden
Bilden utlånad av Anna Lisa Jonsson

Valborg och Folke Olsson hemma på gårdsplan. Gråbo syns i bakgrunden
Bilden utlånad av Anna Lisa Jonsson

Sune Olsson, maj 2007

 

 

Gråbo. Bild lånad från Arkiv Digital 1990

---

4. Gråbo

Strömbacka: 1:28
Strömbacka 122

Gråbo, ett besynnerligt namn som kan syfta på två, tre saker. Alla hus i Masbo har blivit ersatta av en tidigare byggnad.

Gråbos vackert byggda jordkällare

 

Sixten Wahlström berättar att när han drog in vatten, och grävde under huset stötte han på en frisk timmerstomme efter en tidigare byggnad. Det kan vara så att det gamla huset varit grått och gammalt, innan det revs, därför fick platsen namnet Gråbo.

En annan och kanske mer trolig förklaring är att när huset var nybyggt blev det varken målat och brädfodrat i tid och blev därför naturligt grått, därav namnet Gråbo. Å andra sidan såg väl de flesta hus ut på det sättet? Den mest troliga bakgrunden är nog att någon från orten Gråbo har bott här. Det finns ett tiotal platser i landet som heter Gråbo.

Vid Gråbo bodde Konrad Wahlström. Han hade två intressen. Det ena intresset, var som smed  vid vallonhärden i mellanhammaren, där han tillsammans med sin far vräkte fram vallonsmältor som ingen annan. Hans andra intresse var jakt. Inget högvilt, utan mest hare och fågel, vilket det fanns rikligt av i skogarna kring Strömbacka.

Så här gick det vid en harjakt julen 1906.
Konrad hade en berömd harhund vid namn Pang eller Pangen som han sa. Dagen före julafton på kvällen hade Konrad bestämt sig för att gå till skogs, som man sa, en stund även på julafton.

När julaftonsmorgon grydde hade det utbrutit ett kraftigt oväder med snöstorm. Sikten var så pass dålig att han inte ens kunde se nederhammarn över Masbosjön. Konrad kunde dock inte hålla sig i längden. Vid halv-tio tioden tog han sin Pangen i koppel, sade till ”Kalla-Mora” att han bara skulle gå uppåt Svingens och titta. Väl framme där lyckades Pangen, trots ovädret att få slag på en hare och så småningom även få den på benen.

Det var nu ingen vanlig hare Pangen råkat på utan en riktig gammelhare, vilken under årens lopp lärt sig hur man lättast skulle kunna lura hundar. Konrad fick aldrig se skymten av haren men Pangen gav sig inte. Gång efter annan tappade han slaget, men återigen hade han haren före sig.

Tiden gick, det började skymma och det var julafton. Konrad hade kommit underfund med att här var inget att göra. Men hur skulle han få tag på Pangen och få honom med sig hem. Det visade sig omöjligt och Konrad fick gå hem ensam. Det blev sena julkvällen och ingen Pangen sytes till. Det var inget annat att göra än att gå i säng.

Klockan fyra på Julmorgonen krafsade Pangen på dörren och Kalla-Mora, måste ut och släppa in honom. Han var full av snöpinglor, påminnande om en vacker juldekoration, men för övrigt i fullt trim.

Han rusade direkt till kökssoffan där Konrad sov och Kalla-Mora måste med våld få hunden ur soffan. Så fort hon släppte honom var han åter där och krafsade ömsom slickade på sin husbonde. Då måste hon till slut väcka Konrad och sätta honom in i situationen.

Genast när Pangen såg att husse vaknat sprang han på dörren och gnällde.

Det blev inget annat än Konrad fick dra på sig de nödvändigaste plaggen och bli med Pangen ut. Denne sprang då raka spåret till logen, där han kröp under och efter några korta ögonblick kom framkrypande och lade en stor gammelhare framför fötterna på sin husbonde under det han viftade med svansen lycksalig såg husbonden i ögonen. Pangen hade ännu en gång visat vad han gick för.

Han var inte uppfostrad i någon kennel, hade inga papper på sin ras, men kanske just detta var att han mera än någon annan hund hade rätt att vifta på svansen denna julmorgon.

Förkortad avskrift ur HK 18/12 1964

Fastigheten uppfördes under senare delen av 1800 – talet i timmer i !½ våning för två familjer om vardera ett rum och kök.

Åkermarken sträckte sig från sjön och norr och öster om gården Till ladugården hörde lador loge och andra nödvändiga utrymmen.

Bostäder i Masbo var bland de bästa som bruket kunde erbjuda duktiga smeder. Ordinarie smeder hade rätt till bostad med koföda enligt sina kontrakt.

Därför är det ingen tillfällighet att två duktiga smeder flyttar in i den nybyggda fastigheten.

På den nordöstra delen av fastigheten bodde:

30A22 Smeden Johan Wahlström född 8/10 1853 vid Boda bruk i Enånger. Död 29/10 1912
Gift 1875 med Katarina Wahlström född 30/1 1851 från Strömbacka. Död 31/10 1926
De fick tre barn:
Johan Konrad 23/10 1880 tog över fastigheten efter fadern 1913.
Klara 3/6 1885 gift 1906 med målare Fridolf Olsson i Övre Masbo (5)
Erik Emil 9/8 1889 – 29/10 1889 (diarré)

Sedan fadern avlidit 1912 gifter sig sonen Konrad med mjölnardottern Anna och tar samma år över gården.
30A27 Johan Konrad Wahlström 23/10 1880 – 19/3 1954 gift 1913 med Anna Nordqvist f. 1893 i Strömbacka.
De fick fyra barn:
Göta Katarina 18/7 1913 – 15/1 1914
Göta Kristina 1/5 1920 utfl. till sthlm. 1939
Alf Johan 29/1 1929 Stud.
Sixten Sölve 5/4 1937

Sonen Sixten Wahlström är den som idag äger hela fastigheten.

Första bosättare på den södra ändan av fastigheten blev en annan familj Wahlström. Det märkliga är att de inte alls var släkt med varandra.

42A2 Mästersmeden Lars Erik Wahlström född 29/9 1826 i Hedvigsfors. Död 24/1 1916
Gift 1851 med Anna Lisa Larsdotter född 22/12 1826. Fam. inflyttar från Njutånger = Iggesund 1866. Död 2/9 1905
De fick sex barn.
Johan 7/8 1852 (Lill–Janne)
Lars Erik 18/7 1854 Utfl. till Njutånger 1879
Anna Catharina 19/3 1857. Död 15/11 1937
Hilma 28/5 1859 gift 1881 med Erik Reinhold Hellberg från Hedvigsfors dit hon också flyttar.
Carolina Christina 28/6 1864. Gift 1884 med skogvaktare Pehr Pehrsson-Brodin f. 1856. De fick fyra barn
Amanda Christina 5/3 1868. Död 9/7 1943

Sonen Johan eller ”Lill Janne” som han kallades tar över föräldrarnas bostad och jordbruk omkring 1905 då modern avled. Fadern var då 79 år men levde ytterligare elva år, till 1916.
42A3 Lill-Janne eller Johan Wahlström född 7/8 1852. Död 23/5 1938
Gift 27/10 1876 med Christina Johansdotter född 20/4 1850 i Njuparne. Död 22/12 1934. Bosatta i Hedvigsfors där Lill-Janne arbetade som mästersmed till 1902 då smedjan upphörde. Kan hända tog han över efter sina åldrade föräldrar redan då.
De fick fem barn:
Anna Wilhelmina 10/1 1877 utfl. till Hudiksvall 1899
Erika Kristina 18/5 1879 utfl. till Hudiksvall 1906
Lars Johan Ferdinand 24/4 1882 gift 1909 med Hulda Sofia Palm född 6/3 1888 i Strömbacka. Två barn
Svante Gotthard 6/5 1888 Emigr. till USA 1907
Tyra Teresia 23/2 1892. Död 5/7 1932

1934 avlider både moder och Lill–Jannes hustru Christina. Han fyller då 82 år och bor förmodligen sedan ensam fram till sin död 23/5 1938 då målaren Folke Olsson tar över.

9D10 Folke Olsson född 18/12 1908 i Övre Masbo (5), gift 25/10 1936 med Valborg Fastén född 15/12 1908 i Strömbacka och dottern Elsa. De flyttar från Hansons gård (1) där de bott en kort tid och dessförinnan ett år vid Vargsnåret där dottern Elsa blev född 29/9 1937. Barnen Sune 10/4 1939 och Kerstin 9/8 1941 föds här vid Gråbo.
1946 flyttar familjen till grannfastigheten, skogvaktarbostaden (3)

Efter fam. Olsson inflyttar från Storbyggningen Ville och Kristina med barnbarnet Sixten Bergsman född 29/7 1942 i Brännkyrka, Stockholms stad.

—6D21— Bjuråkers släktbok
(X27) PEHR BERGSMAN, * 8/11 1860 i Ljusdal, Gävleb. Infl. 1884. G. 20/7 1884. Byggmäst. Bos. i Hedvigsfors, sen. i Strömbacka, Bjuråker. († 16/10 1953)
13 GERTRUD SJÖGREN, * 5/10 1868, d. t. sold. P. Sjögren i Våtmor, Bjuråker. † 29/10 1935.
PEHR OLOF * 25/9 1884. Utfl. t. Njutånger 1932
GERTRUD KATRINA * 13/3 1886                          64B2
JONAS ERIK * 25/9 1887                                   25
LARS AXEL * 27/ 4 1890. Utfl. t. Sth. 1911
JOHAN * (29/8) 29/1 1892. Byggn.-arb. Bjuråker
KRISTINA ALBERTINA * 24/10 1894                     34B12 *)
BRITA KAROLINA * 14/1 1897. † 8/4 1899
KNUT HARALD * 31/5 1899                                21H17
VILHELM FREDRIK * 28/4 1901                           26
GERDA KAROLINA * 9/8 1902                             27
ALMA ELVIRA * 8/9 1904. Utfl. t. Bergsjö 1911
KARL GUSTAF * 25/8 1907. † 6/12 1926
KARIN GUNBORG * 4/3 1909                              47A28
HELGE VIKTOR * 18/7 1912                                28

—34B12— Bjuråkers släktbok
8 FREDRIK VILHELM BRINK, * 23/11 1904, Ville kallad, s. t. murare P. E. F. Brinck i Strömbacka 12, Bjuråker. G. 18/5 1941. Skogsarb. Bos. i Strömbacka 1².
3D21 *) KRISTINA ALBERTINA BERGSMAN, * 24/10 1894, d. t. byggmäst. P. Bergsman i Strömbacka.
INGRID VIKTORIA * 19/1 1913. (Styvd.)   (X33)27Å15 1)
MÄRTA TERESIA * 26/4 1926. (Styvd.) Utfl. t. Sth. 1940 Sixten Bergsmans mor

—27Å15— 1)
12 Johan Valfrid Nordqvist, *6/1 1908 i Bjuråker. G. 6/9 1936. Skogsarb. Bos. i Frisbo, Bjuråker. Utfl. t. Silverberg, Kopp., 1937
(X4)34B12 Ingrid Viktoria Hedlund, *19/1 1913 i Bergsjö, dotter till 2) Per Hedlund i Bergsjö. Gävleb. Utfl. t. Silverberg, Kopp., 1937

—9A5— Bergsjö släktbok 2)
2 PER HEDLUND, * 2/5 1893, s. t. torp. J. L. Hedlund i Slätterne, Bergsjö. G. 2 ggr. Torp. o. läg.-äg. Skrämsta.
2E16 SARA STARK, * 1/5 1893, d. t. torp. Jon. Stark i Eleonorelund, Bergsjö. G. 9/2 1916. † 13/10 1929.
7E40 KLARA KATRINA FORSLIN, * 12/8 1893, d. t. bonden L. D. Forslin i N. Älgered, Bergsjö. G. 20/12 1931.
ASTRID MARGRETA, * 5/7 1932                            13
SVEA MARIA, * 25/12 1936                                  (X15)14U15

Märta Teresia född i Bergsjö 26/4 1926. Utfl till Sthlm 1940. † 25/3 1974
Gift 9/7 1949 med Bror Börje Ingvar Berggren * 9/4 1924  Njutånger. † 18/10 2003
Nils Arne Sixten Bergsman * 29/7 1942 i Stockholm, uppväxt med mormor och morfar, sen bos. Gävle. Sedan juli 2021 bos. Radhusg. 2 C, Iggesund. Död 30/5 2024
Ulf Åke Stefan Bergman * 23/1 1949 Bosatt i Forsa
Hans Börje Berggren * 6/3 1950 Bosatt i Iggesund
Lena Margareta Berggren * 23/10 1952
Per Tommy Berggren * 3/10 1953

---

På andra sidan Masbosjön ser vi Kapellet i Strömbacka  och sågen med alla brädstabbar.

 

 

5. Fridolfs

 

Fridolfs

Mats Olsson. Fridolfs fejs till vänster, vedbod t h, övre Masbo i bakgrunden

 

Fridolfs

---

5.  Fridolfs

Här fanns tidigare en gammal gård för två familjer berättar Folke Olsson som var född i den gamla gården. Det nya huset uppfördes inte långt ifrån det gamla och byggdes av timmer för två familjer om varsina ett rum och kök med kallvind. Utvändigt var huset vitrappat. Lägenheterna hade vedspis i köket och en kakelugn i rummet.
Huset revs 1975 av Olle Skog som köpt fastigheten för nermontering. Med vid rivningen var hustrun Birgitta och sonen Mats. Timmerstommen såldes sedan till Tyko Fredin när familjen Skogs planer blivit dramatiskt förändrade. Timmerstommens vidare öde är okänd trots efterforskning.

Det nya huset fick två ingångar. Fridolf Olsson som bodde mot nordost hade sin ingång från den östra långsidan, medan den andra lägenheten hade sin ingång från gaveln mot söder och bäcken

Mellan och öster om gårdarna i Övre Masbo, var landskapet helt öppet.

Nordost om gården låg ladugården med familjernas båda fejs. Ingångarna var från vägen mot gård (6). På ladugårdens gavlar fanns familjernas dass.
Närmast hade målare Fridolf Olsson sitt dass, medan den södra lägenheten hade sitt dass vid den norra ladugårdsgaveln.
Mittemot fejset på andra sidan vägen låg en stor loge som inrymde familjernas vedbodar. På samma sida närmare huset fanns husets vattenpump, liksom ett gemensamt uthus, där Albert Bolin hade sitt skomakeri i den högra halvan.

Husen i Övre Masbo låg med hög och vacker utsikt över Masbosjön. Vid bäcken stod kokstan där men tvättade mattor och kläder. 1945 fick man en gemensam tvättstuga längre ner utefter bäcken.

Att huset ibland kallades för Fridolfs är naturligt eftersom Fridolf Olsson först bodde i det gamla huset och sedan i det nya under hela dess aktiva tid.

I norra ändan av huset bodde:

9D9 Målare Fridolf Olsson 5/2 1884 född i Friggesund. Död 29/8 1970
Gift 1906 med Klara Wahlström 3/6 1885 från gården ”Gråbo” (4) i Masbo. Död 19/9 1958
De fick tre barn:
Gunhild Katrina 23/5 1907. Gift 1929 med Per Gustaf Persson i Delsbo. En dotter Rut Ingegerd 1930.
Johan Folke 18/12 1908. Gift 1936 med Valborg Fastén f. 1908 i Strömbacka.
Arne 17/2 1917

Fridolf avled 1970. Sista tiden bodde han vid äldreboendet i Friggesund

6C13 I södra ändan bodde ”Stallgustav” eller  Gustaf Samuelsson född 3/4 1880 i Hedvigsfors.
Gift 1905 med Elin Alfrida Fernlund född 24/8 1885 i Strömbacka
De fick tre barn:
Wilhelm Sigfrid 7/1 1906 – 16/12 1938
Gustaf Rune 6/8 1908. Gift med Rut Brink f. 1913 i Strömbacka. Två flickor, Ann Marie 1933 och Ulla–Britt 1943.
Erik Hilmer 9/4 1910. Gift 1942 med Alva Brink f. 1909 i Strömbacka. Två pojkar Kurt och Lars

Modern avlider 6/10 1918 i spanska sjukan. Gustav gifte om sig 24/4 1921 med Kristina Lidell född 22/4 1891 i Svedjebo.
De fick två barn:
Rut Edit född 21/5 1914. Gift 1938 med ”Berg Viktor” Jonsson f. 1915 i Frisbo. Bosatta i Skålsvedja. En dotter Maj 1937
Anna Viola född 3/2 1921. Hon träffade Henning Hammarstedt som vid den här tiden vistades hos sin mormor i Strömbacka. Innan de flyttar till Iggesund föds här deras dotter Elsy 1942.

Elsy berättar: När jag var liten cyklade vi från Iggesund till Masbo för att hälsa på. Jag satt på ramen på pappas cykel. Ramen var omlindad med en filt så det gick bra att sitta.

Det är roligt att Elsy minnas att resan gick så bra, men hur roligt var det för pappan med sitt utvinklade vänsterben efter alla mil och alla uppförsbackar, det kan man verkligen undra.

Gustaf och Kristina Samuelssons lämnar gården och djuren omkring 1947 – 48 då de flyttar till dottern Rut i Skålsvedja. Kristina avled 1949. Några år senare flyttar Gustav ( 1952 bor han i Skålsvedja enl. ett julkort) till pensionärshemmet i Hagen där han avled 1961

Efter Samuelsson inflyttar från Malmgrens (7) 6H37 skomakare Albert Leonard Bolin född 6/4 1873. Död 16/9 1954. Med vid flytten var även Hilda född 10/10 1909 och hennes son Allan f. 1929, samt Hildas man sedan 1946 Ragnar Lindholm. 1948 föds här deras dotter Betty.
Albert Bolins tre barn hade redan flyttat hemifrån.
Jonas Erik Georg född 22/11 1904. Smed
Karl Leonard född 1/6 1906. Målare och konstnär
Albert Adrian född 1/9 1907. Utflyttat till Norberg 1939

1955 lämnar familjerna Bolin och Lindholm den här bostaden och flyttar in till Strömbacka

Under en tid bor här Bo Hammarstedt medan han hjälper grannen Erik Julin

Omkring 1958 – 1960 bor här Ingegerd och Sven Erik Andersson med sonen Jan Erik från Frisbo.

1975 köpte Olle Skoog huset. Sedan timmerstommen blivit nerplockad gjordes en kase av det skräp som blev över. Nu blev rökutvecklingen så stark att någon kontaktade brandkåren som anlände. Det var pingstafton 1975 berättar Mats Skoog.

Kvar finns grundstenar och spisröset efter huset. Stenstolpar efter ladugården och vedboden och kvar finns även den dubbelbyggda jordkällaren.

Fridolfs jordkällare

Den vänstra källaren där dörren ännu sitter kvar

Den högra källaren med det synliga luftintaget i den bakre väggen

Bild från övre Masbo visar skogvaktarbostadens fina utsikt över Masbosjön

 

 

Sista gården i övre Masbo. Till vänster ser vi Fridolfs vitrappade hus med lagården i förgrunden

6. Övre Masbo

Strömbacka 118
Strömbacka 1:30

Vid den här gården slutade allmän väg. Men skogsvägar fortsatte till Malmgrens, Brännåsen, och Svingens där vägen fortsatte vidare till Fönebo.

Huset blev ombyggt från grunden omkring 1918. säger Folke Olsson. Fastigheten är byggd i tegel med utvändig brädfodring. Teglet tog man från tegelbruket i Norrgimma och sanden till murbruket tog man från ett område vid Svingens.
Fastigheten är byggd för en familj om två rum och kök samt vindsutrymmen. Vindarna var populära sovutrymmen under sommaren. Att huset blev ombyggt är en kvalificerad gissning. Platsen är sådan att det bör ha stått ett hus där redan tidigare.

Många familjer har bott i Övre Masbo under 17-1800–talet. Men hur deras bostäder såg ut vet vi inte. Kanske var det enkla torparstugor, parhus eller andra bostadslösningar.

 

Familjen Fagerström. Björ-Johan Fagerström med hustru Sigrid och barnen Anna 1894, Signe 1902, Knut 1899, Natan 1904, Oskar 1907 och Jonas 1897.

Om det var i det här huset eller om det var i det tidigare gamla huset som familjen Fagerström bodde i är ovisst men de bodde i vart fall i övre Masbo.

Samlaren och hembygdsforskaren Sören Fagerström i Näsviken omtalar att det var hans släktingar. Det fanns bara en släktgren Fagerström i Hälsingland vid den här tiden.

28H7 Smeden Anders Johan Fagerström född 9/4 1861 i Hedvigsfors.
Gift 15/12 1884 med Sigrid Christina Nordin född 11/10 1863 i Norrbobyn.
De fick elva barn:
Jakob Gunnar 11/9 1885 – 23/3 1889 (lunginflammation)
Erik Edvin 28/10 1886 – 17/1 1889 (slag)
Anna Alice 7/12 1888 – 25/5 1889
Fritz Johan Gunnar 15/5 1890 Han tog sedan över gården
Signe Margareta 16/3 1892 – 5/6 1895
Anna Elisabeth 27/7 1894. Gift 1919 med Karl Rann från Masbo (1)
Jonas Henrik 7/4 1897. Utfl. till Njutånger 1918
Knut Adolf 27/6 1899. Utfl. till Forsa 1921
Signe Maria 25/2 1902 – 18/2 1921
Erik Natan 4/6 1904 Utflyttad till Njutånger 1925
Oskar Fredrik 16/12 1907 – 16/4 1914

Modern avlider vid 49 års ålder 1912 och fadern 1938, 77 år gammal.

28H10 Sonen smeden Gunnar Fagerström tar över gården efter föräldrarna. Han gifte sig 1913 med Frida Ros född 11/6 1891 d. t. bonden O. Ros i Hallsta 2, Forsa. Utfl. till Njutånger 1926
De fick fem barn:
Fritz Henrik 10/3 1914. Utfl. till Njutånger 1926.
Greta Katarina 30/6 1915. Utfl. till Njutånger 1926.
Karl Torsten 9/10 1917. Utfl. till Njutånger 1926.
John Åke 14/3 1921. Utfl. till Njutånger 1926
Alf Gunnar 20/6 1925. Utfl. till Njutånger 1926

År 1926 avflyttar hela familjen till Iggesund som tillhör Njutånger.

Efter Fagerströms inflyttar från Malmgrens (7) familjen Anders Johan Andersson.

Fam. Andersson. Mor, Signe, Göte Dellsäter, Anna Lisa, Anna Greta Dellsäter f. Eriksson, far, Anders Johan Andersson. Bilden ägs av Anna Lisa Jonsson

Anders Johan var en duktig stockborrare. Att borra vattenledningar var ett tungt och krävande arbete som fodrade god yrkesvana. De vattenpumpar som fanns i Masbo och på andra ställen var troligen gjorda av Anders Johan. Han tillverkade även ekor.

43H1 Anders Johan Andersson född 10/6 1889. Död 28/2 1954
Gift med Signe Karlsson född 30/11 1891. Död 13/5 1946.
De sex första barnen var födda vid Malmgrens:
Lars Walter född 20/10 1913. Gift 1940 med Lydia Kristina Sjöstedt f. 1920 i Strömbacka. Ett barn Kjell f. 1944.
Anders Gunnar född 4/2 1915. Utfl. till Ljusdal 1940
Ingrid Kristina född 2/8 1917. Gift 1941 med Sven Persson f. 1912 i Frisbo De fick tre barn
Nils Göte född 20/12 1919 togs sig namnet Dellsäter
Karl Axel född 26/11 1922. Gift 1948 med Viola Lindgren från Moviken. Bosatta i Storbyggningen (2)
Erik Algot född 21/10 1926 var nio veckor när han flyttade från Malmgrens. Fl. till Ljusdal 1943.
Inez Matilda född 21/4 1929
Anna Lisa född 25/3 1934. Gift 1958 med Rune Jonsson f. 1928 i Småland. boende i Friggesund.

Anna Lisa Jonsson framför föräldrahemmet. Bilden är ur hennes eget album

---

Sedan Anders Johan avlidit 1954 arrenderas fastigheten av Erik Juhlin född 25/7 1916 i Masbo. De flyttade hit från Brännåsen. Gift 29/3 1953 med Elsa Bärlin, född 1/1 1925. Elsa avled 18 december 2016.
För familjen Erik Juhlin var det en stor sak att få flytta fram till Masbo. Nu fick de nära till både skola och affär. För Erik vad det som att komma hem. Han var född vid Svingens.

Dottern Marianne berättar: Under de ca 10 år som vi arrenderade stället lade pappa ner mycket arbete på att få bort alla diken. Genom att lägga ner rör och sedan fylla igen dikena fick vi större åkrar. Efter skogsstigen mellan Brännåsen och Masbo bodde en luffare. Han kallades för ”Svarve – luffarn” och bodde i en koja vid Flasken.
Som barn tyckte vi om att på upp på Rimsberget. Där kunde vi sitta och titta ner på våran gård.
Fem barn var med på flytten från Brännåsen:
Maj Britt 5/4 1947
Marianne 9/3 1948
Sven Erik 12/2 1950
Bengt Ove 8/3 1951 Han valde att dränka sig i Masbosjön den 8 mars 2018
Eva 4/12 1953
Inger tv 29/7 1959
Elvy tv 30/7 1959
Per Erik 19/5 1964

Omkring 1964 flyttar familjen Juhlins till Erik Perssons hus vid fotbollsplan i Strömbacka 8

Fastigheten har ägdes av Folke Olssons dotter Kerstin Nordgren till 2017.

Sensommaren 2017 fick huset en ny ägare. Anna Jarl född 1976, boende i Bagarmossen utanför Stockholm. Vi hälsar Anna och hennes söta dotter Miranda välkommen och hoppas de ska trivas i sitt fina sommarhus.

 

 

Kanske svårt att se, men Malmgrens fastighet var vinkelbyggd.
Det kan även vara Svingens fastighet som avses

Här har skräddare Malmgrens hus försvunnit eller är skymt

---

7. Malmgrens

29A1 Hammarsmeden Mats Anderson – Malmgren född 1711 i Söderbärke. Kom till Strömbacka 1758. Död 12/2 1787 (bröstvärk)
Gift 1737 med Catharina Malmgren f. 1709 i Söderbärke. Död 26/5 1795 (ålder)
De fick fyra barn:
Elisabeth 1738 Öde okänt
Jacob 6/3 1744. Mästersmed i Strömbacka
Christina 1746. Öde okänt
Catharina 1746 gift med smeden Hans Källman f. 1748 i Strömbacka De fick fem barn

29A3 Sonen Jacob vistas i Voxna 1785 – 1797 återvänder sedan som mästersmed. Död 27/2 1800
Gift 1766 med Catharina Brunström f. 1746 i Hudiksvall. Död 18/8 1806
De fick fem barn:
Jonas 1770 Mästersmed i Strömbacka Gift med Susanna Woxström från Voxna. Sex barn Alla.utfl. till Voxna 1804
Mathias 26/1 1773 Mästersmed i Strömbacka. Gift med Christina Woxström. Utfl, till Voxna 1803. Fem barn.
Jacob 1776 Mästersven utfl. till Jämtland 1806 med Sara Margareta Sundberg och tre barn.
Anders 20/6 1779 Bruksskräddare.
Margreta Catharina 18/4 1783 – 4/7 1783 (håll o stygn)

 

Här pågick en hundraårig skräddare epok

En sida ur år 1825 års avräkning där Bruksskräddare Anders Malmgren gottgöres utförda skräddararbeten.

 

En gång i tiden var troligtvis ”Malmgrens” den mest kända platsen i Masbo
Till bruksskräddare Malmgren kom Strömbackas höga tjänstemän liksom arbetare från bruket och byarna runt omkring.

Det fanns även två bruksskomakare, Lars Kjellberg och Mattias Norin, båda verksamma på bruket, under första hälften av 1800-talet. Under andra hälften började färdigsydda kläder och fabrikstillverkade skor att säljas. Därmed försvann möjligheten att få persedlar tillverkade mot avdrag på lön.
Det var naturligt att skor och kläder som blivit urvuxna fick ärvas av yngre syskon. Man fick lappa, laga och halvsula så länge det bara gick. När kläderna tjänat ut klipptes de upp till mattrasor

I brukets årliga avräkningsböcker framgår vilka personer som anlitat bruksskomakaren eller bruksskräddaren. Kostnaden drogs då av från intjänad lön.
Bruksskräddare Malmgrens gård låg högt med utsikt över Masbosjön och bruket. Bakom huset mot berget låg den stora matkällaren som invändig var 5 meter lång och 2,4 meter bred. Nedanför och söder om gården fanns öppna åkrar och ängar ända ner mot sjön Den stora matkällaren och det rester efter det ca 18 meter långa huset, tyder på att huset varit byggt för två familjer och var kanske sammanbyggt med lagården Det är möjligt att huset varit byggt i vinkel. På gårdsplan fanns/finns en grävd stensatt brunn. Även ett stort uthus låg i anslutning till gårdsplan.

Foto taget från bruket 1916. F.v. ser vi en liten lada, gaveln ladugården och Bolins bostad. Därefter en lada och skräddare Malmgrens bostad och en vit prick som är taket på jordkällaren

Detta är rester efter skräddare Malmgrens jordkällare

29A7 Bruksskräddare Anders Malmgren född 20/6 1779. Död 12/1 1840 (håll o stygn)
Gift 2/11 1806 med Magdalena Ekström född 3/1 1789 från Sörgimma. Död 3/2 1861
De fick fem barn:
Catharina Christina 3/10 1807. Gift 1839 med Anders Johansson Hällström f. 1814 från Fönebo. De fick två barn
Ulrika Eleonora 5/9 1810. Död 28/10 1872
Margreta Elisabet 24/9 1812. Gift 1833 med Daniel Nilsson f. 1812 i Fönebo De fick fyra barn. Alla Emigr. till N. Amerika 1850.
Jakob Gustaf 7/6 1816. Blev Sockenglasmästare bosatt i kyrkbyn Bjuråker Gift 1940 med Anna Maria Holmstrand. De fick sex barn
Sonen Anders Fredrik Malmgren 13/6 1825 tog över både yrke och bostad efter fadern som avled 1840.

29A10 Anders Fredrik Malmgren var född 13/6 1825. Död 4/2 1914.
Gift 27/10 1852 med Amalia Euphrosyne Backman född 20/10 1825 i Länna. Död 31/1 1905. Fadern var från Friggesund.
De fick två barn:
Helena Euphrosyne 2/11 1853. Död 23/8 1927. Hon bodde sedan hos Anders Johans längre ner på tomten.
Eva Ulrica 24/12 1856. Gift 1893 med Bokhållare Swartz f. 1855 i Gnarp Bosatta (Eskil Perssons hus) i Strömbacka. Inga barn.

Fru Malmgren avled redan 1905 och den åldrige skräddare Malmgren avled 1914, 89 år gammal.

Folke Olsson berättar att han följde sin mor till Malmgrens när det var auktion efter skräddaren.

Malmgrens djupa brunn saknar varning eller övertäckning.

Nya huset

Medan skräddare Malmgren ännu levde byggde bolaget en ny fastighet, ladugård och uthus nedanför skräddar Malmgrens hus. Att platsen saknade bra vägförbindelse hade ingen betydelse det hade den gjort i alla tider dessförinnan och det gjorde även Svingens, och många andra platser vid den här tiden.

 

Den nya jordkällaren har nu gett upp, t o m ankarjärnen (höger i bild) som skall hålla ihop källaren har gett upp.

 

En ny matkällare blev uppförd men inte någon ny brunn då Malmgrens brunn låg bara 65 meter därifrån.

Det nya huset byggdes troligen omkring 1912. Det var ämnat för en familj och hade två rum och kök och vindsutrymme. Ett av rummen hade egen ingång från husets långsida. Detta gjordes för att kunna erbjuda skräddarens dotter Helena en egen liten bostad. Hon bodde där till sin död En jämförelse med husgrunden vid Malmgrens visar att Bolins hus i Strömbacka har samma mått nu som tidigare.

Fastigheten hade ingång från gaveln mot nordost och stod i samma väderstreck som den gör idag. Ladugårdsbyggnaden låg i vinkel med långsidan mot huset. Vedbod fejs, dass och loge var sammanbyggt och låg ca 30 meter rakt över gårdsplan, berättar Allan Bolin som var född i huset. Ovanför lagårdsbyggnaden stod skräddarens gamla loge och nedanför huset fanns en mindre lada.

Första familjen i huset var:

43H1 Anders Johan Andersson född 10/6 1889 i Norrgima. Efter avslutad militärtjänst 1910, gifte han sig 2/8 1914 med Signe Karlsson född 30/11 1891 i Bergsjö.
Deras första barn Valter föddes här 1913.
De fick åtta barn:
Lars Walter 20/10 1913, gift 1940 med Lydia Sjöstedt f. 1920 i Strömbacka Ett barn Kjell f. 1944
Anders Gunnar 4/2 1915. Utfl till Ljusdal 1940
Ingrid Kristina 2/8 1917, gift 1941 med Sven Persson f. 1912 i Frisbo De fick tre barn
Nils Göte 20/12 1919
Karl Axel 26/11 1922
Erik Algot föds 21/10 1926. Nio veckor efter födseln (årsskiftet 1926 – 1927) flyttar familjen till en större bostad i Övre Masbo (6)
Inez Matilda 21/4 1929
Anna Lisa 25/3 1934

Malmgrens Helena 1853 – 1927 bodde hos Anders Johans i det rum som hade ingång från östra långsidan.

Efter Anders Johan Andersson inflyttar omkring 1927, skomakare (6H37) Albert Bolin f. 1873 i Njurunda. Bolin var änkeman och far till fyra barn som vistats hos hans åldriga föräldrar på bruket. Föräldrarna som en tid bott vid Ölsund i Hassela hade 1907 flyttat till Strömbacka. Föräldrarnas namn var Jonas Petter Bolin född 1850 vid Skatan i Njurunda och Marta f. Qvick 1855 vid Ängom i Njurunda.

Alberts barn var födda vid Svingens (omkring en km ifrån Malmgrens) där de bott till 1911 då hans fru Erika avled. Albert Bolin arbetade några år som hyttarbetare vid masugnen i Moviken. Skomakaryrket kom han i kontakt med genom skomakare Nils Berglund i Hedvigsfors där han gick i lära ett par år för att sedan praktisera yrket l Jämtland där han stannade till 1923. Sedan återvände han till Bergsjö och skomakare Nils Dirong där han arbetar till 1927 då han återvände till Strömbacka och Masbo.
Barn:
Georg f. 22/11 1904 Smed
Karl f. 1/6 1906 Målare och konstnär
Adrian f.1/9  1907 Utfl. till Norberg 1939
Hilda f. 10/10 1909.

Sedan Malmgrens –Lena avlidit den 23 aug.1927, kom Albert att ha sitt skomakeri i det rum som hon bott.

År 1929 föder dottern Hilda sin son Allan Bolin. År 1946 gifter hon sig med Ragnar Lindholm f. 1898 i Dingtuna i Värmland.

Till huset inflyttar även Albert Bolins mor Marta som blivit blind på äldre dar. Hon var född 1855 och avled i början av 1930 – talet.

När bostaden efter Samuelssons i Övre Masbo (5) blivit ledig omkring 1947 -1948 överger de det här huset för att komma lite mer centralt.

Förmodligen stod huset sedan tomt till 1954 då Georg Bolin köpte det för 500 kronor. Huset monterades ner och byggdes sedan upp ovanför Ebeneser, Strömbacka 301. Sedan kom Allan Bolin och systern Betty att bo i huset. Dörren på långsidan som var ingång till Alberts skomakeri, är idag husets balkongdörr.

 
Strömbacka 301.

Vid gamla boplatser finns alltid utkastade och kvarlämnade föremål. Den 26 april 2007 fick Allan Bolin återse sin lilla järnsäng där han tillbringat sina första år i livet. Illa medfaren blev den nu räddad och hemkörd från förgängelsen liksom en skomakarlampa efter Albert Bohlin.
Idag har skogsmaskiner gjort djupa spår rakt igenom området vid Malmgrens

Kvar vid Malmgrens finns igenväxta täkter, grundstenar efter skräddare Malmgrens fejs/loge, spisröset efter bostaden, en öppen stensatt brunn, liksom sidostycken efter Malmgrens jordkällare.

Efter Bolins, finns en delvis hoprasad jordkällare, stenstolpar efter huset och ladugården, och en järnspis. Nedanför huset, ungefär där den lilla ladan har stått ligger en stiftvals efter en tröskmaskin.

Stenstolpar och spisrörse efter Bolins hus vid Malmgrens .

 

 

Riksantikvarieämbetets karta

Ekonomisk karta från 1950-talet med alla vägar och stigar

 
Normalt tar promenaden till Svingens omkring 15-20 minuter,  men sommaren 2014 tog det mer än två timmar.

Jordkällaren vid Svingens. Med sekatör har Åke Nätterö här frilagt källaröppningen

Så här tycks Åke Nätterö vilja säga att jordkällaren ser ut invändigt. Se den genomsvettiga skjortan efter den äventyrliga promenaden hit.

Vi är lite osäkra, två kartor från samma år visar olika gårdar från samma plats. Vi tror att detta är gårdarna vid Svingtorpet

 

 

 

 

Viveca vid en av husgrunderna vid Svingens

 

 

Ett kollage med bilder visar lämningar efter de båda husen vid Svingens

Svingens
Fr v Gerda Lindgren, Ingrid f, Sving, Tilda Lindgren, Viola f. Lindgren, Elma Gill, Stående Anna och Lars Glad

Fr v Gerda Lindgren, Elma Gill, Tilda Lindgren, Ingrid f.Sving.

Fr v. Ingrid f. Sving, närmast Anna Sving g. Glad, bakom henne, Tilda Lindgren, Viola Lindgren, g. Arksten och Elma Gill. f. Lindgren

Paret Anna och Lars Glad vid Svingens. Anna var född och uppväxt här vid Svingens

 

Svingtorpet låg ca. en km öster om Masbo och ca.7 – 800 meter från Lillvallen och ca 5 km från Fönebo. Vid Svingens fanns två torp helt nära varandra.
Ladugård uthus och en stor kullerstensbyggd jordkällare.

När smedjan i Strömbacka startade sin verksamhet 1748 behövdes smeder, järnroddare och kolare. Kolarna bodde utanför bruket, i närhet till skog och milor. Kolarna högg sin ved under sommarhalvåret och kolade på vintern.

Omkring 1760 inflyttar från Stora Kopparberg i Dalarna 6U1 Eric Matsson med fru Ingrid Andersdotter och dottern Anna f. 1748.
Eric som var utbildad kolare blev troligen erbjuden detta nybygga Kolartorp. Enligt kolarkontraktet skulle hyran betalas genom leverans av en viss kvantitet färdigt kol.

Vattentillgången var troligtvis dålig men det fanns vatten i små bäckar i närheten.

6U2 15/2 1761 föds sonen Anders. Dottern Anna gifter sig i Fönebo, medan sonen Anders Ersson bor kvar och fortsätter i faderns fotspår med kolning. Han gifter sig 1784 med Gertrud Haftorsdotter f. 1760 i Särna Kopparberg. Anders avlider 4/4 1838 (i bröstfeber) och Gertrud avlider 15/2 1841 (bröstsjukdom)
De fick sju barn:
Eric 18/6 1785 Soldat nr 83 vid första Maj komp. Hälsinge reg. Bos. i V. Hålsjö. Norrbo.
Carin 1/1 1789 Gift 1821 med skräddare Pehr Friberg i Ö. Hålsjö
Anna 10/4 1790 Okänd vistelseort
Ingrid 17/6 1792 Öde okänt
Gertrud 29/10 1794 Utflyttat till Bergsjö
Margtha 8/11 1797 Blev gift och kvarboende här
Anders 7/10 1801 Okänd vistelseort

6U4 Dottern Margtha född 8/11 1797 bor kvar och gifter sig 1827 med Olof Bäckvall född 7/4 1790 i Hassela. Medan Margthas föräldrar ännu lever föder hon fem barn. Fanns det inte två hus på platsen tidigare, vilket är det mest troliga, byggdes ytterligare ett torp nu.
Fem barn:
Margtha 27/3 1822 Gift 1855 med smeden Pehr Pehrsson – Ström i Strömbacka
Anders Olof 11/7 1828 Utflyttat till Hassela 1848
Lars Erik 8/3 1830 Han kom att ta över efter föräldrarna
Anna Maria 10/1 1833 Utflyttat till Delsbo 1851
Johan Paulus 25/9 1837 – 21/12 1837

Fadern Olof Bäckvall avlider 21/1 1868 och modern Margtha avlider 26/1 1875.

6U6 Sonen Lars Erik Bäckvall – Sving född 8/3 1830. Soldat nr 83 vid Forsa kompani Död 3/12 1917.
Gift 10/4 1855 med 3Å16 Britt Jakobsdotter född 20/2 1834 i Fönebo. Död 12/2 1919
De fick fem barn:
Sara 22/8 1855  Död 1944. Gift 1881 med Vilhelm Nyström 1854 – 1921 i Moviken.
Lars Erik 26/9 1858 Han tog över efter föräldrarna
Anders Olof 22/5 1863 Emigrerade till N. Amerika 1891
Anna Brita 18/1 1867 – 7/2 1868
Anna Brita 21/5 1872 Gift 1893 med Lars Glad från Sandmyren i Norrbo

Saxat ur en berättelse om gubben Sving i Masbo
Gubben Sving och hans ”Bigga” som han kallade sin fru Brita. De flyttade till Masbo omkring 1855. Som soldat blev Sving borta på kommendering under vissa regelbundna perioder bl.a. i bevakningstjänst på Långholmen.
Vid tiden för sekelskiftet 1900 hade de till granne ”Delbo-Erske” som bodde i det intilliggande torpet. Båda arbetade framme på bruket. De hade var sin mager jordbit, några kor och några getter. ”Dellbo-Erske” arbetade på brukets ganska stora jordbruk. Svingen var snickare och timmerman.
Åtskilliga var de vagnar och timmerdoningar han lagade och tillverkade åt brukets många hästar. Han snickrade och svartmålade kistor som bruket tillhandahöll. Han var även känd som skicklig tillverkare av laggkärl.

Sitt jul – och midsommarfirande firade Svingen på sitt eget sätt. Han tyckte om att släppa loss ordentligt vid dessa helger. Då fick hans ”Bigga” för det mesta vara ensam på torpet tills helgen var över.

I god tid på juldagens morgon anlände Svingen fram till bruket. Han hade då redan tagit sig några rejäla kaffegökar. Fram till bruket kom han småsjungande och småtrallande efter dåligt plogade vägar. Vänner hade han överallt. Vart han än han kom så blev han bjuden på både mat och dryck. Mot kvällningen hade han väl i alla fall någon känsla av att han borde dra sig hemöver. Men det fanns ett hinder på vägen. Vid Övre Masbos sista hus skulle han som regel avlägga juldagens sista besök på sin hemväg. Detta brukade resultera i att han blev kvar där till annandagens morgon. Var han fick sova var inte så noga, ofta blev det på köksgolvet med ett täcke över sig. När morgonen grydde på annandagen kom han alltid att tänka på någon av smederna på bruket som han glömt att under gårdagen önska en god jul. På detta sätt blev hemfärden åter avbruten.

Svingen fick sluta sina dagar 1917, 87 år gammal och hans fru Brita 1919, 85 år gammal.

6U11 Sonen Lars Erik – Sving född 26/9 1858. Torpare i Avholm 1887 och bonde i Berge 5. Familjen Vistades i N. Amerika 1892 – 1907. Död 27/5 1939
Gift 21/3 1886 med 1Z11 Carin Nilsdotter född 21/4 1859, dotter till bonden N. Persson i Vedmyra 1. Död 29/10 1939
Åtta barn:
Anders Erik 5/6 1886 – 13/6 1907 Blev fosterson hos Nils Andersson i Berge Bjuråker
Anna Katrina 13/5 1888 Öde okänt
Brita Amanda Viktoria 12/3 1890 Dottern Karin Sonja f. 9/4 1921. Till Hudiksvall 1930
Anna Katarina 16/7 1893 Hennes son Erik Helmer f. 3/4 1914 Till Hudiksvall 1915
Tekla Serafia 9/6 1896 Utflyttat till Hudiksvall 1918
Emfrid Ottilia 29/8 1898 Utflyttat till Rogsta 1917
Frida Kristina 24/3 1902 Utflyttat till Hudiksvall 1929
Ella Mildred 2/2 1904 Utflyttat till Grängesberg 1935

Arrendet efter ”Dellbo Erske” togs över omkring 1903
6H37 Leonard Albert Bolin född 6/4 1873 i Njurunda V,-norrland. Skomakare inflyttad från Hassela. Gift med Erika Eriksdotter född 3/10 1872 , dotter till E. Andersson i Sniptjärn. Död 26/7 1911. Efter Erikas död flyttar Albert och barnen till hans föräldrar på bruket. Sedan flyttar Albert till huset vid Malmgrens i Masbo.
Fyra barn:
Georg 22/11 1904 smed
Karl 1/6 1906 Målare konstnär
Albert Adrian 1/9 1907 Utflyttat till Norberg 1939
Hilda Kristina 10/10 1909 Gift 1946 med Ragnar Lindholm

Efter Bolins inflyttar August Juhlin
46B12 August Juhlin född 3/7 1880 i Ljusdal. Familjen utflyttat till Rogsta 1917
Gift 21/10 1911 med Johanna Hill född 3/3 1887, dotter till A. Hill i Frisbo.
Fem barn:
Emil Eriksson 14/11 1908 Gift 1939 med Stina Nilsson från Moräng. Arr. i Rödkullen
Anders Edvard 6/5 1910 Utflyttat till Ljusnarsberg 1935
Ester Sofia 29/4 1912
Karl Oskar 1/4 1915 – 9/5 1917 Drunknade i träckgropen
Per Erik 25/7 1916 Som vuxen kom Erik Juhlin att bo i Övre Masbo (6).

En tragisk olycka
Den 9 maj 1917 inträffar en tragisk olycka när deras älskade tvåårige son Karl Oskar omkommer i träckgropen. Den förtvivlade modern tar förlusten mycket hårt, och kort därefter flyttar familjen från Svingens till Rogsta. Det berättas att modern blev nervsjuk och dottern Ester som såg sin lillebror omkomma tog senare sitt eget liv.

Någon mer familj kom troligtvis inte att bo vid Svingens, enbart tillfälliga skogsarbetare innan alltsammans fick skatta åt förgängelsen. En stor kolmila gjordes av de båda torpen, ladugård och uthus.
Det var Jon Eriks Lars från Sörgimma eller Lars Larsson som han hette, som såg till att Svingens blev rivet och uppkolat 1939 eller 1940. Sven Erlandsson i Sörforsa, minns att Lars fick en spik i foten när han rev byggningarna.

Idag är de små täkterna och gårdsplan mer eller mindre igenväxta. Men husgrunder och spisrösen efter båda husen finns kvar liksom den stora jordkällaren.

Vid Svingens. Genom lövverket kan man se huset. Albert Bolin med sonen Georg

Anders Sving född här 1863. Emigr. till N. Amerika 1901. Bilden från USA

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din hjälp – tillsammans kan vi glädja andra. 

Tack för ditt besök och välkommen åter!

 Sammanställt 2007 av Åke Nätterö

---

Till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62