Lindbo

Dellenportalen har samlat uppgifter om Lindbo från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.

Flygfoto från 1946 visar tydligt den gamla bäckfåran som bildades när kvarndammen brast 1916. Vid den kraftiga bäckkröken forsade vattnet rakt fram och bildade en djup fåra vilket tydligt framgår av fotot 30 senare. Stenarna från den gamla kvarnen hittades flera årtionden senare. En av stenarna finns i Bergsjö medan den andra finns kvar i Lindbo.

År 1890 fanns 29 personer skrivna i Lindbo och 30 i Lennsjö. År 1900 hade antalet sjunkit till 16 för Lindbo och 19 för Lennsjö.

Idag finns ingen bofast i Lindbo, men en bolagsbyggd gård finns kvar som sommarbostad och en sommarstuga byggd av virket från en laggård i Moräng, några gamla vallstugor med fejs, en ditflyttad stuga med två uthus och en mindre sommarstuga.

Åkrarna i Lindbo var stora och välskötta. Att de varit välskötta kan man se på alla djupa och långa diken, men idag är större delen av åkrarna igenplanterade med skog.
Vägen som tidigare gick rakt igenom byn har varit nästan igenväxt men är nu uppröjd så att man kan gå där.  Nuvarande väg mellan Lennsjö och Frisbo byggdes under första delen av 1950-talet. Förut gick vägen mellan byarna söder om Lingån.

1946 blev Lindbo elektrifierad men telefon hade ingen i byn. Ville man ringa fick man gå till Skogvaktaren eller till lantbrevbärare Johan Sving som båda bodde i Lennsjö.
Nu är de flesta hus borta framför allt de två äldsta husen. Bakom Idens stora loge låg troligen det äldsta huset. Tyvärr finns inga spår kvar efter det huset men dess jordkällare har legat strax intill den stora kvarvarande jordkällaren i huggen sten.

Släktboken
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från, Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister.

Närmaste affär och fotbollsplan liksom möjligheter till dans, fanns nästan bara i Frisbo. I Lindbo och Lennsjö var många aktiva i olika loger. År 1858 upphävdes förbudet att hålla religiösa möten utan att länsman eller prästen ingrep. Bjuråkers första baptistförsamling bildades i Furuberg 1858, därefter Ängebo 1860, vilka så småningom fick sitt säte i Norrberg.
1907 bildades IOGT – logen 3797 Stridsbaneret i Lennsjö. 1931 döptes logen om till IOGT – 3797 Olof Bergströms minne.

Ingegerd Sandstedt med rötter i Skärås berättar:
När man kommer från Lennsjö eller Frisbohållet och svänger in till Lindbovallen ligger där, precis till höger, en stuga (inte annat jag vet så finns den kvar än idag?) i vilken det på 50-talet bodde en man vid namn Henning Persson eller Sve-Henning som folk sa.
En gladlynt, pratsam och skojfrisk person, som alltid hade en drös med skämt på lager. När han kom på besök så var alla ev. ledsamheter som bortblåsta.
Alla ”föll in” i hans lättsamma jargong, vare sig de ville eller inte. Och så kokade han supergott kaffe! Han var ofta hos oss i Järse och ”höll låda” med mina föräldrar som gärna gav igen med samma mynt och jag minns detta som glada stunder där skämten och skratten avlöste varandra. Därför kom det som en fullständig chock när det ryktades att Sve-Henning hade hoppat i Lindboån i avsikt  att dränka sig.
Tystnaden som följde var kompakt. Ingen förstod någonting, alla var stumma. Ingen ägde ord som ev. kunde förklara. Nu gick det inte så illa. Någon kom förbi och såg vad som pågick och drog upp Henning. Han hade bl.a. pengar i sedlar på sig och dessa hängdes upp över någons spis för att torka. Det slutade lyckligt och snart var han i farten igen som den glade ”skojaren” folk förknippade honom med. När jag, någon gång på 80-talet var hemma på Friggesund och hälsade på så satt jag en kväll hos min pappa som då var gammal och bodde på Dellengården.
Rätt som det var så kom Sve-Henning instörtande genom dörren och hojtate och stod i. Det blev en glad kväll och jag förflyttades snabbt till barndomens Skärås. Vad det var som gjorde att han tog det drastiska steget att ”gå i ån”, ja det har jag inget minne av att det någonsin blev klarlagt. Naturligtvis gjorde han inte detta bara sådär, för att ”ha något att göra”. Det fanns tveklöst en anledning och jag tycker händelsen visar det att i varje människa finns ”både och” samt att det kan ”svänga” på ingen tid alls. Från ljus till mörker, från största glädje till nattsvart sorg.
DET är livet.
Sve-Olle var Hennings bror och bodde på Lennsjövallen. Även hans stuga finns nog kvar. Han var sin brors motsats. Lugn, stillsam och pratade inte mycket alls. Sa bara det nödvändigaste. Också han besökte oss i Järse och första gången han kom på visit så blev min mamma faktiskt lite skraj. Hon tyckte helt enkelt att han såg ”skum” ut där han kom och tittade under mösskärmen. Obehaget trappades upp av att pappa, vid tillfället, inte var hemma. Men det skulle visa sig att det var en mycket snäll man som kom för att hälsa på och hon skämdes för sina tankar. När de känt varandra lång tid berättade hon för honom vad hon känt vid första mötet.
Då tittade han på henne, log lite och sa: ” men nu har du väl ändrat dig”? Nu är både Henning och Olle borta men jag minns dem som två i den stora skara härliga människor jag fick förmånen att träffa. Inget går upp emot det.

Det kan tilläggas att bröderna återfinns under släktboksnummer 13J14

Före 1950 fanns bara den gamla landsvägen som gick mot Frisbo och Skärås. Därför börjar vi vår vandring vid gamla Frisbovägen och följer den genom byn fram till Lindbovallen.

Karta från 1950-talet

Lindbo på 1960-talet

Beskrivna platser
1. Gammelgården
2. Idens och dess gammelgård
3. Glads och dess gammelgård
4. Lindbovallen
5. Sommarstuga

14H6 Lärarinna Katarina Margareta Tjerneld född 1832 i Jönsarbo, Strömbacka. År 1890 är hon skriven här i Lindbo.

24A12 Jon Erik Ersson född 28/5 1814 Änkling sedan 1864 då han var bosatt på Vitnäs (holmen i Skäråssjön). 1890 är han skriven här. Han avled 20/3 1894.
Ett flygfoto från 1946 visar tydligt den bäckfåra som bildats 1916 när vattnet vägrade följa bäckens tvära sväng utan plöjde sig en egen fåra rakt fram. Vid tillfället brast den gamla kvarndammen och kvarnstenarna hittades flera årtionden senare. En sten finns nu i Bergsjö och den andra finns kvar i Lindbo.

Lindbo Gammelgården. Bröllop den 15/7 1928 mellan Lars Larsson och Karin Qvist

Brudparet Karin och Lars Larsson

1. Gammelgården
Vägen genom Lindbo är ungefär 800 meter lång. Från gamla Frisbovägen räknat och ca 250 meter ner mot byn låg ett hus på vägens översida. Där vägen svänger och ca 50 – 60 meter upp låg den här gården. Huset låg högt med jordbruksmark runt om. Ett par hundra meter nedanför låg gård 2, Idens. Idag återstår bara husgrund med spisröse, liksom grundstenar efter ladugården.

Troligen var det här som kolare Johan Persson – Lindqvist bodde.

Ca 1858 – 1921
2A21 Kolare Johan Persson – Lindqvist född 9/10 1833 i Norrdala, Bjuråker. Gift 23/6 1858 med Brita Olofsdotter född 9/3 1836 i gård 3, i Lindbo. År 1874 arbetar Fredrik Sundberg här som dräng. 12A12 Fredrik Sundberg ”Tjoven” kallad, född 1852, kom närmast från Karmansbo där han bott sedan året dessförinnan. Som gift kom han sedan att bo på Lingåsen
De fick 10 barn:
Carin 4/1 1859 Gift 1879 m Joan Erik Andersson från Lennsjö. Emigrerar. t N. Amerika Brita 2/9 1861 Gift 1882 m Jonas Jonsson – Sväng.  Bosatta i Anderbo Utfl t Gällivare 1899
Christina 13/3 1863. Gift 1880 m skomakare Johan Fredrik Söderlund i Sörgimma. De fick sex barn. Sonen Adolf Söderlund skrev Strömbackavalsen och blev en framgångsrik sockerbagare i Stockholm.
Olof tv 27/7 1866 – 29/3 1867
Pehr tv 27/7 1866 – 25/4 1867
Anna 29/12 1867 – 16/8 1868
Anna 11/9 1869 okänd vistelseort
Pehr 19/5 1873 Emigrerat t N. Amerika 1893
Johannes 18/5 1875 Emigr t N. Amerika 1893
Margareta 12/7 1877 – 12/11 1877
Den 26/1 1879 avlider modern i lungsot. Den 28/11 1880 gifter fadern om sig med Brita Larsdotter född 17/9 1847 från Trossnarven
De fick tre barn:
Lars 25/12 1881 – 8/1 1882
Lars 14/1 1883 Gift 1915 m Brita Hedberg från Brättingberg. Bosatta i gård 3, i Lindbo Margareta 5/7 1886 – 14/8 1886
Fadern avled den 6/3 1922 och modern Brita avled 5/4 1921

Idens jordkällare


Källaren är välbyggd som ett skyddsrum


Idens gammelgård i Lindbo

2. Idens och dess Gammelgård
Gammelgården låg bakom Idens stora ladugårdsbyggnad. Men tyvärr finns där inga synliga lämningar efter gammelgården. Möjligen finns det stenar efter ett uthus. Gammelgården var sammanbyggd med ladugården berättade Edit, född 1922 i Glads hus. I vart fall ligger där en halv kvarnsten efter en handkvarn. Dess jordkällare låg strax bredvid Idens stora jordkällare som är uppförd i huggen sten och lär bestå under evärdlig tid om ingen river den för stenarnas skull.

Vem bröt marken här och vilken var dess förste torpare. Troligen var Maths Nilsson från Frisbo en av de första.

Omkring 1790 – 1831
19 G 3 Torpare Maths Nilsson född 1757 i Frisbo.
Gift 30/1 1791 med Margareta Pehrsdotter född 31/12 1764 i Sörgimma. Mathias Nilsson avled (slag) den 2/2 1833 och hustrun avled i tvinsot eller TBC, den 17/12 1831.
De fick två barn:
Nils 7/3 1791 Han tog troligen över torpet efter föräldrarna, men flyttade 1837
Karin 21/8 1792 föder dottern Margareta Ersdotter 1815 som stannar kvar här i Lindbo. Karin gift 1828 m Pehr Pehrsson -Wittlock f. 1800 i Thormyra där de blev bosatta.

Ca 1831 – 1837
19G5 Sonen Nils Mattsson kolare och torpare född här 7/3 1791.
Gift 1818 med Margta Andersdotter född 30/3 från Torp i V. Norrl. 1837 flyttar hela fam. till Torps sn.
Fyra barn:
Margta 30/12 1820
Ingrid 13/8 1823
Mathias 20/4 1825
Pehr 27/5 1827 – 27/7 1827
1837 flyttar hela familjen till Torps socken i V-norrland

19G6 andra barnet Karin Mattsdotter född 21/8 1792. Hon fick en dotter Margta den 27/11 1815 som kom att bo kvar här i Lindbo.
Modern Karin blev gift 25/12 1828 med Pehr Pehrsson – Wittlock född 30/10 1800 från Snipåsen. De bosatte sig i Tormyra och fick flera barn.

Ca 1837 – 18..
19G6 Margareta Ersdotter född 27/11 1815 har beskrivits som en attraktiv kvinna och föder fem barn med okända fäder varav Pehr Mathias var den fjärde i ordningen. Tre av barnen dör i späd ålder. Bara Margareta och Pehr Mattias finns beskrivna i släktboken. Innan Margareta gifter sig med den till bolaget kraftigt skuldsatte Johan Knif, var hon bosatt på Skrotten i Norrbobyn, där sonen Pehr Mathias föds.
Barn:
19G8 Margareta Phersdotter född 21/4 1851 Gift 1874 med Jonas Pålsson-Ros f. 1835. Tre barn
19G9 Pehr Mathias Johansson född 27/7 1854
År 1866 gifter sig modern Margta Phersdotter med änkemannen Johan Olofsson – Knif född 1803 och bosatt i Lennsjö. Knivtomten liksom andra omkringliggande lämningar är nu fornminnesskyddade.
När Pehr Mathias flyttar in hos Johan Knif är han i 10-årsåldern och får nu tillägget Kniv i sitt efternamn.
Pehr Mathias gifter sig i Delsbo 1875 med Gertrud Johansdotter f. 1849 från Delsbo. De fick sju barn.

Mycket har skrivits om Knivens både bra och dåliga sidor. Den 2 maj 1891 föll domen över Per Mattihas som dömdes att mista livet genom halshuggning.
Men K. M:t benådade honom från dödsstraff och han fick livstids straffarbete. I April 1917 stegar en kortväxt äldre man in hos Skräddare P O Stenberg i Stömne. Mathias Johansson – Kniv var nu en fri man som kom för att beställa en ny kostym. Någon bostad hade han inte så han fick tillbringa första natten i skräddarens hus.
Andra bekanta han sökte upp var skollärare Erik Leek. Hans dotter (undertecknads mor född 1912) har berättat hur nervös hon var när hon skulle hjälpa kniven att snöra hans skor.
Men kniven klappade henne tröstande och sa att hon behövde inte vara rädd för honom, han var inte någon ond person längre.  Mathias Johansson – Kniv avled 6 nov. 1921.

Ca 1887 – 1920
47C1 Kolare Gustaf Andersson Holmqvist född 11/2 1847 i Gunnarskog i Värmland.
Gift 11/4 1886 med Margareta Nord född 1/10 1856 i Hassela. Inflyttade från Hassela 1887. Han är skriven i Lindbo 1890.
Sju barn:
Kristina 6/9 1883 Gift 1905 med Olof Glad i gård 3, i Lindbo
Alfred 28/7 1886 Gift 1911 änkling 1921 Arrendator i Lennsjö
Johan August 19/2 1889 Skogsarbetare i Lindbo
Helena Matilda 25/10 1891 Gift 1918 med Johan August Jonsson i Brättingberg
Lars Gustaf 17/4 1894 Utflyttad till Bergsjö 1925
Edvard 26/5 1898 Gift 1918 med Hildur Linnea Johansson. Utflyttade till Bergsjö 1924 Gossebarn odöpt 1/12 1901 – 19/12 1901
Fadern avled den 12/2 1901 och modern Margareta avled 30/4 1920. I HT var en auktionsannons införd den 21 okt. 1920 efter Margareta Holmqvist.

Idens, ur boken Bygd och Folk

Nya arrendegården Idens
Idens var en arrendegård som ägdes av Strömbacka bruk. Den var byggd av timmer år 1913. Fastigheten var byggd för en familj och bestod av 3 rum och kök i 1½ våning med vatten och avlopp.
Den revs på 70-talet och finns idag uppbyggd i Letsbo ca 1½ mil norr om Ljusdal. Strax intill infarten till den här gården låg en smedja. Slaggstenar och annat bekräftar platsen

Bak till vänster Richard och Marie Idh med sonen Olle hos sin morfar Johan Qvist
Bak till höger Lars o Karin Larsson med Lars Johan på pappas arm.
Fram, Johan Qvist, barnbarnet Olle, och  Kristina Qvist

Lars Johan Qvist

Helga Qvist

Johan Qvist

Framför den nu utbyggda lagårn står Tyra Idh med sönerna Göran och Bernt


Örjan Larsson och Bernt Idh

Fr v stående Richard o Maria Idh, Lars Johan Larsson, Lars Johan, Helga och Kjerstin Qvist,
sittande Johan och Kristina Qvist


Bengt Gladh

Ca 1913 – 1943
29C9 Första arrendatorn Johan Qvist var född 3/9 1876 i Källsjösjön. När Johan var 16 år blev hans far uppbränd i en kolmila. Han gifte sig 16/6 1907 med Kristina Norin född 17/12 1883 i Nyåker i Bjuråker. Första åren som nygifta bodde de vid Masens i Lennsjö. De fick tre barn:
Maria 29/7 1906. År 1943 tar Maria och maken Richard över arrendet
Lars Johan 4/4 1908 Gift 4/10 1942 med Helga Lindqvist f. 5/10 1919 i Lindbo. De bosätter sig i Svedjebo
Karin 13/6 1910 gift 15/7 1928 med Lars Larsson f. 23/1 1902 i Karmansbo De bosätter sig i gavellägenheten i Glads hus och fick ett barn, Lars Johan f. 26/6 1927. Lars Johan avled den 2 mars 2022

Vid bröllopet 1928 är bröllopsgästerna samlade framför gammelgården som låg bakom Idens stora ladugård.
År 1943 flyttar Johan och Kristina Qvist till Svedjebo 33.

Ca 1943 – 1953
70B4 Dottern Maria hade flyttat till Furuberg där hon gift sig 17/6 1928, med Rikard Idh född 6/3 1900 i Furuberg. År 1943 tar de över arrendet i Lindbo efter Marias föräldrar. De fick ett barn:
Olof 25/6 1925 Gift 7/4 1947 med Tyra Rönnqvist f. 23/10 1927 från Sylkvarn

1947 Olof Idh och Tyra Rönnqvist

Lars Johan Qvist

Deras första barn Göran föds i Lindbo 17/11 1947. Omkring 1950 köper Rikard o Maria Idh ett litet hus i Lennsjö där Olle och Tyra bor en tid innan de köper gamla konsumbutiken i Frisbo där deras andra son Berndt föds 18/3 1953. Berndt har nu den fastigheten som sommarhus.

Ca 1953 – 1956
Birger Andersson född 3/9 1916 i Lennsjö.
Gift med Karin Storm född 16/5 1922 i Frisbo.
Vi flyttade från Hedvigsfors till Lindbo samma år som Kerstin började skolan. Med oss hade vi kor och får och allt vad vi behövde. Vi stannade till 1956 då vi fick köpa i Frisbo, säger Karin Andersson
Barn:
Uno 5/4 1943 Gift med Seidi Lindgren. Bosatta i Friggesund
Ulla 23/5 1944
Kerstin 2/10 1946

På Idens, brotrappa sitter från vänster okänd, Bengt Svang, okänd och okänd

Glads gård i mitten och gammelgården med gavel mot vägen. Lagårn som blev byggd på 1950-talet, revs 1970. År 1970 blev den nermonterad av bl a. Karl Gustaf Berg i Frisbo och Karl-Johan Olsson som fraktade den, liksom Per Hansas loge i Frisbo, med traktor till Hambers i Söräng 221,  i Näsviken. Portarna till logen fick Karl Berg ta hand om, så dessa finns nu på hans uthus i Frisbo.

3 Glads och dess gammelgård

Adress Lindbo 9
Fönebo 1:13
Glads fastighet är det enda hus som finns kvar i Lindbo
Fastigheten byggdes av timmer och uppfördes 1914 med plats för två familjer. Glads bostad bestod av 3 rum och kök i 1½ våning. Den andra bostaden bestod av ett rum och kök med ingång från gaveln mot bäcken. Fastigheterna hade gemensamt vatten med Idens, som gick genom stockledningar från en källa i nedanför gamla Frisbovägen.

Under 1950 – talet genomgick fastigheten en modernisering med installation av badrum och toalett.

Ca 1897 –  1938
45A5 Första arrendatorn var Olof Olsson – Glad 11/6 1865 – 28/5 1957 född i Berge, Bjuråker. Namnet Glad hade fadern fått som soldat nr 122 vid Delsbo kompani. Olof Glad gifte sig första gången 1897 med Christina Hammarström från Sördala som avled 30/5 1898.
De fick två barn:
Olof 13/1897 – 25/8 1925
Anna Katarina 6/4 1898 utfl. till Inedal 1938
Den 20/8 1905 gifter Olof om sig med Kristina Holmkvist född 6/9 1883 i gård 2, i Lindbo De fick 10 barn:
Einar 21/5 1906 Gift 1940 med Anna Frida Kristina Larsson fr. Delsbo Utfl. Söd. 1940
Ester 16/2 1908 Gift 1931 med Lars Andersson f. 1908 fr. Tjärna De fick 10 barn.
Ernst 1/2 1910 Tog över arrendet efter föräldrarna.
Ellis 27/3 1913 – 30/8 1914
Ellis 24/11 1914 Utfl. Till Tuna V. Norrl. 1936
Erik 2/3 1916 – 5/9 1917
Erik 27/9 1917 Utfl. Till Jäders Söd. 1946
Elin 15/2 1920 – 11/4 1946
Edit 5/12 1922 Gift 27/8 1944 med Erik Algot Holmqvist född 12/1 1915 från Lennsjö.
Elof 10/6 1926 flyttade till Nynäshamn där han bodde till sin död för en tid sedan

Brudparet Ester Frank och Ernst Glad

Bak fr v Edit Glad, Karin Holmkvist Lennsjö, Iris Sving,
Olle Idh, Lars Johan Larsson, Evert Glad.

Ca 1938 – 1962
År 1938 tar sonen Ernst 1/2 1910 – 21/5 1991 över arrendet efter fadern. Ernst gifter sig 31/7 1943 med Ester Frank 24/12 1913 – 24/7 2005 född i N. Sannäs i Delsbo. 1962 lämnade familjen Glad Lindbo för att bli arrendatorer i Anderbo efter Sven Bergfeldt De fick två barn:
Britt 30/5 1940 Gift och bosatt i Bergsjö
Bengt 14/10 1946 Gift och bosatt i Bergsjö

Lindbo omkring 1960 Bengt Glad född 1946 berättar att han minns när han brukade hjälpa sin mor att dra mjölkvagnen med två fulla mjölkflaskor från gården uppför den långa åbrinken fram till landsvägen.
Att sedan att få upp flaskorna på bryggan var heller inte lätt. Pappa var ofta borta på huggningar och då måste vi barn hjälpa till. Att åka mjölkbil fram och tillbaka till Delsbo var en stor upplevelse som tog hela dan. Mjölkbilen hade postväska och flaskor med sig när den kom tillbaka på eftermiddagen. När vi flyttade till Anderbo 1962 tog vi mjölkflaskorna med oss, och jag tror att vi fick behålla samma nummer på flaskorna, säger han. Det kan tilläggas att innan nya Frisbovägen blev byggd omkring 1953 -54, stod mjölkbryggan vid gamla landsvägen på andra sidan Lindbo.
Detta bekräftas i intervju gjord med Krechans Brita att i början av 40-talet fick de dra mjölkflaskorna från vallen, på cykelkärra fram till landsvägen där de blev hämtade av mjölkbilen.

På 1970 – talet hyrde Per Inge Meyerhöffer fastigheten av Iggesunds Bruk. Pim, som han föredrog att kallas var född 1945 i Solna. När hans sambo Lena Sandin kom in i bilden köpte de fastigheten av bruket 1981 och bodde här i 8 år. I Oktober 1989 sålde de fastigheten till Ann-Catrin och Robert. Därefter kom de att bo i Överälve där Pim avled 1998, medan Lena Sandin bor kvar.

Okt. 1989 – våren 1992
I Oktober 1989 köper Ann-Catrin Sandstedt och hennes sambo Robert Schultz fastigheten. En anledning att de köpte fastigheten var kanske att Ann-Catrins mor Ingegerd Sandstedt född Nordin, växte upp i Järsö i Skärås och har mycket minnen och starka känslor för den här bygden. Ingegerd berättar att under den här tiden som huset var i deras familjs ägo tillbringade hon och maken Bo några underbara somrar här.

Våren 1992 sålde de huset till Rita Thomas Lybäck Tyskland.

Därefter köptes huset av österrikaren Friedl Pümmer. Han säger att han har haft huset som fritidsbostad sedan mitten av 90-talet. Hans trevliga sambo heter Birgitte Mramor.

Sedan vintern 2015/2016 ägs huset av Peter Gyldén född 23/1 1968, hans hustru Katarina f. 25/2 1966. De är bosatta i Norrbo församling Skultuna kommun i Västmanland. Dottern Emelie född 23/1 1995.

Dessa bodde i Glads gavellägenhet

Fr v Kjerstin Qvist, hennes dotter Karin m make Lars Larsson
Barnbarnsbarnet Göran Idh


Bernhard o Brita Lindqvist

Glads gavellägenhet
Ca 1928 – 1956
46A43 Lars Larsson I den mindre lägenheten om ett rum o kök med ingång från gaveln bosätter sig Lars Larsson född 23/1 1902 i Karmansbo och Karin Qvist född 13/6 1910 från granngården. Gifta 15/7 1928. De flyttar in omkr. 1926 – 1927 efter att första tiden bott vid Idens. Lars kom nu att bo på samma gårdsplan som hans far och farfar vuxit upp.  1956 flyttar de till Gammel – Häggens i Lennsjö och året därpå till Furuberg.
De fick ett barn:
Lars Johan f. 26/6 1927. Gift 1951 med Eira Udd från Lia f. 26/11 1931. Bosatta i Hudiksvall. Två barn: Jan född 15/3 1952 Ulf född 4/5 1958.

Perssons/Gammelgården
På Glads gårdsplan stod sedan gammalt ett mindre hus fram till 1950 –talet då det revs. Husets gavel den mot bäcken hade då satt sig betänkligt så att hela innergolvet lutade. I det här huset hade förmodligen samma släktgren huserat i över ett hundra år.

Ca 1800 – 1801
46A1 Omkring år 1800 inflyttar de från Lima i Kopparbergs län via Voxna
Erik och Brita båda född på 1740–talet med sonen Pehr född 1773. Föräldrarna återvänder till Voxna 1801. Sonen stannar dock kvar.

Ca 1801 – 1837
2:a generationen
Pehr Eriksson 1773 – 1837 gift två ggr. Med hustrur från Voxna. Kanske systrar?  Första hustrun Elisabeth Olofsdotter 1778 – 1817. Andra giftet Carin Olofsdotter 5/4 1793 – 18/10 1855
12 barn:
Margareta 7/10 1801 – 31/1 1802
Eric 7/2 1803 – 13/8 1819 (lungsot)
Olof 24/12 1804 G. 1832 med Carin Larsdotter . Bosätta här i Lindbo. De fick tre flickor:
Carin 28/4 1834. (1Z12) G. 1843 m. Pehr Persson bonde i Vedmyra 1. Två barn.
Brita 9/3 1836. (2A21) G 1858 m. Johan Persson – Lindqvist f. 1833 bosatta här i Lindbo
Kjerstin 6/7 1840 26F4 G 1861 m Lars Danielsson Spjut utfl. T. Delsbo 1875
Margta 4/5 1807 G 1826 m Nils Johansson – Bergström f. 1841 Bosatta här. 10 barn.
Brita 4/12 1808 G 1845 m Pehr Olofsson i Brättingberg
Elisabeth 25/3 1810
Pehr 11/11 1812 tar troligtvis över arrendet efter fadern
Andra giftet
Jonas 4/2 1818 G. m Margta Pehrsdotter f 1820 från Sylkvarn där de bosätter sig. 8 barn.
Anna 12/1 1822 – 1/9 1899 G 1861 m Johan Pehrsson  1827 – 1882  bosatta i Björsarv
Erik Ängström 23/9 1823 – 27/11 1894 Arr. I Brättingberg Bjuråker
Carin 27/12 1825 – 19/2 1902
Nils 3/2 1829 G 1853 m Brita Persdotter fr. Sylkvarn där de bosätter sig. De fick sju barn Två bröder är nu gifta med två systrar och bosatta på samma plats.

Ca 1837 – 1867
3:e generationen
46A5 Sonen Pehr Pehrsson 11/11 1812 – 19/8 1867 är troligtvis den som tar över arrendet efter fadern som avled 7/1 1837. Pehr Gifter sig 24/6 1838 med Brita Larsdotter 26/10 1818 från Lennsjö. Hon avled 25/3 1861
De fick 12 barn:
Carin 16/4 1840 G 1852 m Jonas Pehrsson f. 1827 Bonde  i Frisbo. Sex barn
Pehr 25/2 1840 G 1869 m sin kusin Margta f 1841 från Sylkvarn. Utfl. T Norrbo sedan USA
Lars 18/10 1843 – 17/4 1844
Lars 4/3 1845 G 1870 m sin kusin Carin f. 1844 från Sylkvarn Bosatta på Vitnäs eller Holmen utanför Karmansbo i Skäråssjön. De fick nio barn.
Olof 11/12 1846 – 13/6 1847
Brita 29/10 1848 G 1869 m Erik Olof Imberg f 1848 i Frisbo Emig.t. N. Amerika 1881
Olof 3/9 1851 är den som tar över arrendet efter fadern.
Jonas 28/7 1853 G 1879 m sin kusin Brita f. 1859 fr. Sylkvarn De börjar som nybyggare vid Lingåsen därefter flyttar de till ”Lars Jons” i Skärås. De fick 11 barn.
Christina 30/7 1855 utfl. t. Hassela 1874
Margareta 30/3 1857 Utfl. t Norrbo 1883
Elisabeth 10/2 1859 – 20/9 1859
Elisabeth 26/1 1861 G 1881 m Pehr Olsson f 1860 Bonde i Gammelsträng. Ett barn

Svårt fall af blodförgiftning

Hudiksvallsposten 27 juni 1899

Natten till söndagen infördes till lasarettet i Hudiksvall en nitton-årig kolargosse *). Per Olsson från Lindbo i Bjuråker, hvilken genom att rifva sönder en finne på ena kinden var så angripen af blodförgiftning att han måste opereras. Hela hufvudet nedåt svalget var uppsväldt och han yrade hela tiden, tills döden i går afton gjorde slut på plågorna.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg

Ca 1867 – 1910
4:e och sista generationen i samma hus
46A13 Olof Persson född 3/9 1851 tog över arrendet efter föräldrarna i Lindbo. När Olof var 10 år avled modern och när han var 16½ avled fadern i bröstinflammation.Första tiden efter föräldrarnas bortgång fick de äldre syskonen ta ansvar för gårdens skötsel och den 24 juni 1875 gifte han sig med Anna Greta Nord från Hassela. Hon var född den 1/2 1857 och avled 14/2 1947
Olof var baptist och en duktig kolare. 1910 flyttade de till arrendestället Järsö i Skärås.
De fick 11 barn:
Lars Olsson 16/7 1876 G 1/7 1900 m Brita 1875 – 1928 fr. Karmansbo där de kom att bo. En kort tid även på Holmen berättade sonen Olof. De fick sju barn. Ett av barnen, Lars f. 1902 kom att bo på samma gårdsplan som sin far vuxit upp. Karmansbo – Lars blev änkl. o omg. den 8/11 1936 m Brita Hedberg f. 1891. Senare torpare i N. Lia.
Brita 20/1 1878 G 1905 m Lars Olof Larsson från Bergsjö
 *). Per 6/6 1880 – 26/6 1899 (blodförgiftning) Se uppgifter ur tidningen ovan.
Olof 1/1 1883 G 1905 m sin kusin Brita Kristina Jonsdotter f 1883 från ”Lars Jons” i Skärås Utfl. t. Bergsjö 1911
Jonas Alfred 2/8 1885 G 14/10 1906 m sin kusin Karin Larsdotter f. 1879 fr. Karmansbo Bosatta i Sylkvarn De fick sex barn
Anna 28/12 1887 G 1905 m Erik Sundin f 1879 i Frisbo Utfl. t Hassela 1907
Margareta 6/10 1890 Utfl. t Hassela 1909
Elisabet 25/1 1893 – 1/11 1928  G 1923 m Rapp Lars Bernhard Larsson f 1891. Tre barn Henrik 20/2 1895 G 29/5 1919 m Maria Johansson f. 28/4 1898 fr. Sördala.  Bosatta i Järsö i Skärås. Fyra barn. Märta 1918, Bertil 1921, Birger 1925 och Sigrid 1930
Sigrid Marta 13/11 1897 utfl. t Hassela 1914
 Per 28/7 1900 – 21/11 1901

Fadern Olof Persson avled 8/7 1916 och modern Anna Greta den 14/2 1947

Anna Greta Persson. Bilden utlånad av Sigrid Nilsson

1910 – 1936
2A23 Lars Lindqvist född 4/1 1883 Gift 4/5 1915 m Brita Hedberg f 1891 fr Brättingberg. De flyttade in efter Olof Perssons fam.
De fick tre barn:
Bernard 21/8 1911 Utfl t Åkers Styckebruk 1939
Johan 9/2 1916 Utfl t Åkers Styckebruk 1944
Helga 5/10 1919 Gift 4/10 1942 med grannen Lars Johan Qvist. De bosatte sig i Svedjebo.
När fadern Lars Lindqvist avled 12/2 1921, bodde modern Brita kvar med barnen. Brita gifter sedan om sig 8/11 1936 med Karmansbo-Lars som blivit änkeman. De flyttar till N. Lia.

Omkring 1936 –
45A5 Första arrendatorn Olof Glad och hans hustru Kristina fick som i gamla tiders undantag, bo här i gammelgården från omkring 1936. Kristina avled 31/12 1943 och sedan flyttade Glad–Olle till hemmet i Lia där han avled den 28 maj 1957.

På 1950-talet hade husets gavel, den mot bäcken, satt sig betänkligt så att hela innergolvet lutade. Därefter revs huset

Lindbo vallen i bakgrunden. Lars Johan Larsson, Ture och Thea Hägg

Helga Qvist med Glads hus bakom ryggen och vallen i förgrunden

Lindbovallen

Lindbovallen

4. Lindbovallen
Så här beskrivs Lindbovallen i boken Delsbo – Vallar

Lindbo fäbodvall är en Delsbovall som ligger mellan Frisbo och Lennsjö i norra delen av Bjuråkers socken. Det var bönder från byarna Loka och Åkre som hade sina fäbodar i Lindbo. Vallen är troligtvis lika gammal som Lennsjövallen ca 3 km västerut, d.v.s. de fanns redan i mitten av 1700-talet.

I handlingar från laga skiftet 1869 – 1870 hade följande fastigheter fäbod i Lindbo.

Det har funnits 5 – 6 stugor på vallen. Intervju med Krechans Brita Jonsson, Sjulsberg.

Ägare: Hansmårs Erik, Krus, Krechans Jonas, Stor Pelles.

Rölbergs Anders köpte in ett område senare någon gång på 1900-talet. Krechans köpte Hansmårs stuga och byggde stall för tre hästar åren 1925 – 30.

Krechans Brita som är född 1911, nu 76 år berättar att mellan 1910 – 1926 var Fagers Margret jätjänta åt Krechans, alltså sexton somrar i följd. Det blev uppehåll några år tills Brita tog vid 1930. Hon blev kvar till 1943 och hade ett tiotal kor och 5-6 kalvar att sköta. Men Rölbergs Kare hade 18 kor och många gånger upp till 30 djur att ensam sköta om. Vatten fick bäras med ok cirka 50 meter ibland då djuren skulle ha, men dom försökte att vattna ute om det gick.

Brita var jät jänta i 13 somrar 1930 – 1943, åt sina föräldrar.

Det hände att kor var borta i 8 dagar för Rölbergs. Dom hade blivit trolltagna. På den tiden fanns det lappar som vandrade omkring. Det hände i samband med det för dom brukade göra trolltyg, så har det berättats.

Buföring, det skedde på Svantedagen, men det var noga med att det inte fick vara en onsdag eller fredag, det var något ”skrôck” med det. Dom startade vid 3- tiden på morgonen eller på kvällen beroende på hur mycket knott och broms det var. Färden tog 8 – 9 timmar. (ca 3½ mil) Dom fick vila flera gånger. I Sumås gjordes en lång rast. Dom hade matsäck med sig. Färden gick åt Avholm efter en väg som kallades för Pipsteget. Den gick högt upp på berget så både ”kratje” (korna) och dom som följde med blev trötta och ömma i fötterna innan dom var framme. Brita säger att det var en jobbig dag.
Dom grejor som skulle vara med kördes med häst och dom for över Strömbacka, för där var vägen bättre. När dom buförde hem tre veckor före Mickelsmäss, en torsdag eller lördag vid 5-tiden, hade Brita förs mjölkat och gjort undan. Hemfärden tog bara fem timmar. Korna var vältränade och då gjordes ingen rast.

Dagen på vallen började vi 5-tiden med att tända i öppna spisen och koka en kaffetår, sedan var det att môcka och ge kraka lite hö. Och så skulle det tändas under kokarn eller kokstan, korna skulle mjölkas och sedan släppas ut och följas ett stycke. Brita separerade varje dag. Vissa dagar kärnade hon också smör, kokade messmör och gjorde färskost. När hon fått åtta liter grädde var det dags att kärna.

Var fjortonde dag kom Krechans upp och hämtade smör och ost. Det som inte gick åt hemma lämnades in på affären i Johannesberg och byttes mot varor. Ibland fick Brita gå på ”dinjestan”, (gödselhögen bakom ladugården) och lägga av ”dinjan”. Det kunde vara så mycket vatten att hon nästan höll på att drunkna. Hon berättar också att hon varje dag fick slå grönt till korna.

Storhelg var det var och varannan helg, tycker Brita, för det kom ungdomar från Åkre, Moviken och andra byar med. Söt ostvälling brukade hon bjuda sina gäster på. Ibland hände det att dom hade med sig något ätbart, men det var högst sällan. Dom flesta låg på golvet i lidret med lite hö som underlag.

Mjölkbilen.
Det gick en mjölkbil dom sista åren Britta var jät jänta, så då blev det lite lättsammare, men det var ändå lång väg att forsla mjölkflaskorna. Hon hade en cykelkärra som hon fraktade dom i. Hon kommer ihåg att en gång då mjölkbilen just farit över en bro brakade den sönder så att dom fick till att laga.

Vallen på Vintern
Vallstugan användes under vinterhalvåret för huggare och körare som arbetade med avverkning av timmer, massaved och kastved. Dom behövde inte köra så lång väg eftersom det fanns en flottled i Lingån mellan Lennsjö och Strömbacka. Sedan var det rälsväg mellan Strömbacka och Moviken. Virket lastades då på vagnar och när de var framme i Moviken blev det stora flottleden över Dellen till Näsviken. Kastveden kördes till Delsbo och den gick på järnvägen eller så såldes den privat. Krechans Brita Jonsson avled den 4/6 1996. Sammanlagt var hon vallpiga här i 17 somrar står det i hennes eftermäle.

Den här sommarstugan är nerbränd. Den låg på sidan om vägen ner mot Lingån

Stenbergs hus, sommaren 2015

Stenbergs

I södra ändan av vallen, ovanför kvarndammsbrinken har Stenbergs sina stugor. Intill dammbrinken stod en förhållandevis stor byggnad enligt ett foto från 1952.
Nu finns bara källaren kvar. Den låg under huset.
Huset och platsen är speciell. Huset liknade varken en vallstuga, torp eller parstuga. Platsen var heller inte idealisk för en bonde även om det har funnits en ladugård vid infarten. En egen ladugård var nödvändig för en familjs överlevnad. Mot den här bakgrunden är det högst troligt att det var här som tjänstemannen och skogvaktaren Karl Ludvig Ruckman bodde.

Lindbodammen 1952, ur tidningen, Det krönta ankaret. Möjligen var det i huset ovanför dammen som familjen Ruckman bodde. Idag är bara källargropen som fanns under huset som finns kvar.

Enbart källaren som fanns under huset som stod här på brinken till dammen finns kvar

De flyttade härifrån till Lennsjö 1902
22A8 Skogvaktare Karl Ludvig Ruckman född 13/6 1842 i Umeå.
Gift 7/2 1879 med Margareta Nicolina Thörnell född 12/4 1859 i Strömbacka. Margareta Nicolina Thörnell 1859 – 1931 Hon var en duktig sockerbagare, vars gravsten lär vara den hälla hon arbetade på.
Tolv barn:
Carolina Sofia 29/9 1879 – 1/11 1879
Carl Peter 7/3 1881 – 23/3 1881
Karl Gustav Oskar 3/3 1882 – 8/4 1882
Margareta Paulina 23/2 1883 – 11/3 1883
Karl Erland 10/9 1885 – 30/10 1885
Johan Leander 6/3 1887 Jordbruksarbetare i Bricka 8,16
Alma Paulina 4/9 1888 – 5/12 1888
Anna Margareta Elvira 20/11 1889 Gift 1913 med Jonas Jonsson från Lassas i Skärås Hildur Paulina 27/4 1893 Gift 1919 med Anders Edvard Bergqvist i Alsjö
Katarina Albertina 11/8 1894 Hushållerska vid Strömtorpet i Norrberg
Carl Gustaf 29/3 1896 – 29/4 1896
Per Gotthard 7/8 1902 Bonde i Våtmor 9,3

Anita och Sören Stenbergs stuga, sommaren 2015

5. Delsbo – Åkre

2:5 Sommarstuga

Längst upp på vallen ligger en trevlig och välvårdad sommarstuga som ägs av Arne och Margot Eriksson från Iggesund. En mindre byggnad är hitflyttad från Moräng. De har ägt platsen sedan 1971.

Ingenjör Arne Erikson är född 31/5 1943 i Hudiksvall. Gift 9/8 1969 med Margot Mattsson från Frisbo född 9/9 1945.

Arne framför sommarstugan

Arne och Margot bjuder på kaffe på verandan, sommaren 2015

Lindbovallen är skövlad. 9 oktober 2021

Stenbergs hus. 9 okt. 2021 Inte ett träd sparat

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare,  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan också Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62