Dellenportalen har samlat uppgifter om Lia byar från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv.
Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Om du gillarden här sidan, glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.
Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.
Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss
LIA BYAR I BJURÅKER
Del 1
Namnet Lia återfinns på åtta platser i landet
Lia har fått sitt namn av sitt läge i en sluttning eller lid
Byarna Sörlia och Norrlia på västra dalsluttningen mot Svågan benämndes på 1600-talet Överlida och Västerlida. Österlida bestod 1641 av fyra hemman och en bodlandsgård och Västerlida av fem hemman och två bodlandsgårdar
Bosatta i Lia i Bjuråker
År 1880 133 personer
År 1900 122 personer
Släktboken
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från, ”Bjuråker, Delsbo, Norrbo, släktregister”.
REFERENSLITTERATUR:
SVENSK ORTFÖRTECKNING 1980
JORD, LINNE ELLER TRÄKOL av Rosemarie Fiebrantz
GAMLA MINNEN FRÅN DELSBO OCH BJURÅKER av E.G. Wengelin
SVÅGADALEN, Hälsinglands museum 1990.
BJURÅKER – DELSBO– NORRBO, släktregister
HUSFÖRHÖRSLÄNGDER och DÖDBÖCKER
BODLAND I NORRA HÄLSINGLAND, Av Gunnar Bodvall
Järnframställningsplats
Ålder: Järnålder Medeltid
Vid Burtjärn, väster om Norrlia, finns en mycket välbevarad järnframställningsplats där tidiga bebyggare från Lia framställde sitt järn. På ett ca 400 kvadratmeter stort område ligger två blästerugnar, där malmen smältes, samt två slaggvarp där den oanvändbara slaggen lades upp. Intill finns också en kolningsgrop.
Informationstavlor som varit uppsatta har nu fallit omkull och all text är bort blekt. En person berättar att vid tjärnen finns en flerhundraårig flotte som ligger begravd under vattenytan och mossen.
Riksantikvarieämbetes karta visar var den medeltida myrmalmsugnen är belägen.
Burtjärn
Läs här om:
Limonit (myrmalm), på Wikipedia
Limonit eller järnockra är en malm bestående av en blandning av olika Järnoxider och den innehåller som högst 62 viktsprocent järn. Limonit kan anses som järn med varierande vattenhalt.
Limonit återfinns i naturen som brun järnsten, järnsandsten, sjömalm, myrmalm och rödjord. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Järnockra ingår som en av de träkonserverande komponenterna i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm vid Falu koppargruva och som används för tillverkning av Falu rödfärg.
Tomas Dahlström i Forsa skriver:
Vallåsen/Hillstarönningen i Forsa
Året 1867 skänker nämndemannen Olof Andersson Sörhoga 25st spadformiga ämnesjärn funna på 2 olika platser på Hillstarönningen till Hudiksvalls Museum. Året efter skänks dom vidare till Artisten Nils Månsson Mandelgren. Han i sin tur skänker dom till Svenska Slöjdföreninges museum. Efter det går dom tyvärr inte att spåra.
Varför är detta viktigt. Jo det är nästan 2% av alla ämnesjärn som hittats i Skandinavien totalt. Vilket tyder på att det varit en omfattande järntillverkning där. Mycket större än vad som förstås idag. I närheten uppåt mot Vallåsen finns det väldiga mängder med myrmarker där med säkerhet stor inhämtning av råämnet för järnframställning hämtades. Varpå framställningen skedde nere på Hillstarönningen. Som så sent som för 60 år sedan (1970-talet) var helt uppodlad med ett flertal lador och idag är skogsmark.
Här en enkel förklaring till myrmalm.
Myrmalm kallas en sedimentär bergart som bildas vid utfällning av järnoxider och järnoxyhydroxider och är en form av hård limonit. Myrmalm bildas främst i norra Nordamerika och Skandinavien. Myrmalm förekommer som större eller mindre klumpar eller skikt i fuktiga miljöer. Kornstorleken är upp till 0,1mm. Färgen är gul till brun, rödbrun till nästan svart. Myrmalm kan innehålla gamla växtdelar eller lera. Upp emot 70% av myrmalmen kan bestå av Fe2O3, vilket gjorde att den förr ofta användes för järnframställning. Upptäckten av hur man kunde framställa järn ur myr- och sjömalm skedde på 500-talet f.Kr. och blev inledningen till järnåldern i Sydskandinavien. Den sista kommersiella framställningen av myrmalm i Sverige utfördes av Nornäsbor i Fännjästblästan, belägen strax norr om Björnåns utlopp i Ransi 1871.
Blästugn är metoden använde för att tillverka järn. Järnet tillverkades i så kallade blästugnar. Råvaran var myr- eller sjömalm. I sjöar och vattendrag kan man ibland se att bottnarna är färgade rödbrun av malm.
Malmen torkades och rostades, för att få bort vatten och föroreningar. Ugnarna byggdes upp av lera. De matades med malm och träkol, ibland också med ved. Kolet framställdes i gropar, så kallade kolningsgropar. För att få upp temperaturen i ugnarna har bälgar använts. Då har luft blåsts in i ugnen och därmed fått temperaturen att stiga. Ugnens temperatur måste upp till 1300 grader. Det kallas blästning.
Vid blästningen smälter järnet till en klump i botten av ugnen. Järnklumpen kallas lupp. Järnet är direkt smidbart och metoden kallas för direkt järnframställning. Slagg är en biprodukt som bildas vid järnframställningen. Den är brunsvart och tung. I dag ser man platserna för järnframställningen som överväxta slagghögar eller slaggvarp.
Ämnesjärn är råämnen av järn tillverkade under tiden 500-1000 e.Kr. De flesta ämnesjärnen är spadformiga, men det finns även fynd av tenformade och lieformade ämnesjärn som verkar ha haft ett mindre spridningsområde. Cirka 1700 ämnesjärn har hittats totalt i Skandinavien. Fyndplatserna sträcker sig från Trøndelag i Norge till Jämtland och Medelpad och efter kusten ner till Uppland. De flesta fynden har gjorts i Jämtland, Medelpad och Hälsingland, men det finns även fynd från Gotland.
Kvinnors efternamn
Förr bar gifta kvinnor sitt eget efternamn. Först 1915 föreskrevs namngemenskap.
LITEN ORDLISTA
Penningland
Ytmått som utgick från jordens penningvärde. Ytan av dessa mått motsvarade värdet av respektive mynt som givit ytmåttet dess namn, exempelvis: daler, mark, öre och penningar.
Den medeltida skatten sattes till 1/24 av jordens penningvärde, dvs ca: 4%.
Dalerland
Ett dalerland= 4 markland = 32 tunnland = 15,797 hektar
Markland
Ett markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland = 3,9493 hektar
Ett markland var en vanlig besuttenhetsnorm, dvs. ett helt hemman.
Öresland
Ett öresland = 1 tunnland = 3 örtugland = 24 penningland = 4936,6 kvadratmeter
Ett öresland motsvarade samma yta som ett tunnland.
Örtugland
Ett örtugland = 1/3 tunnland = 8 penningland = 1646 kvadratmeter
Penningland
Ett penningland = 1/24 tunnland = 206 kvadratmeter
Obestämt mått:
Ett plogland motsvarade den yta mark som kunde plöjas under en dag.
Modernare ytmått:
Hektar (ha)
En hektar = 100 ar = 10.000 kvadratmeter
Husman, husfolk, inhysesfolk, folk med hus men utan jord.
Torp under vasatiden en benämning på små nybyggen, långt från odlade marker.
(odaltorp), eller benämning på små gårdar på frälsemark, vars innehavare har dagsverksplikt på huvudgården.
(säteritorp). Senare innebörd är, att innehavaren, torparen, betalar arrende för torpet med dagsverken på huvudgården eller med kontanter. År 1743 får självägande bönder rätt, att anlägga skattefria torp på sina ägor. År 1750 utökas rätten till att även omfatta kronojord.
1770 får enskilda byamän rätt att anlägga torp på oskiftad mark.
Torparkontrakt, skriftlig överenskommelse mellan torparen och gårdsägaren om villkoren för torpet (ex. dagsverken, mjölkning etc.).
Landbonde, arrendator, brukare av annans jord
Konkubin, äldre benämning på en kvinna som levde tillsammans med en man som hon hade samlag med utan att vara gift.
Den här sammanställningen slutar med en avskrift av det som blev överenskommet i Lia vid laga skiftet.
Frågor som vi ställer oss är, vart tog alla gårdar vägen? Det har berättats att en del gårdar var i så dåligt skick att de revs och sågades upp till ved.
Lia by 1873. Foto: Sofie Ödberg
Lia by år 1873.
Fotograf Sofie Ödberg från Skattkärr var under år 1873 inkvarterad hos gården ”Finns” i Österstråsjö. På bilden ser vi gården ”Jon-Ols” med sin imponerande loge, som skidfabrikör Sundin och Valter Berglund köpte och rev ned till brännved under andra världskriget.
Gårdarna ”Nirs” och ”Norr-Nirs”, som brann senare.
LIA MARKNAD
Lia marknad är välkänd i Bjuråker, men inte Kyrkbymarknaden. När Lia marknad förbjöds efter dödsmisshandel och slagsmål i mitten av 1860-talet flyttades den över till Kyrkbyn igen. För faktum är att det funnits marknader i Kyrkbyn ända sedan 1700-talet. På 1850-talet flyttade den till Lia och blev så känd, att den t.o.m. noterades i almanackan.
Men som redan sagts: Den kom tillbaka till Kyrkbyn på 1860-talet, men försvann för gott efter ett par decennier.
På 1700 och i början på 1800-talet hölls tre marknader per år. En vid Pålsmäss (25 jan) en vid Marie Beb. dag (25 mars) och en mindre på sommaren, vid första slått-veckan. Marknadsplatsen i Kyrkbyn är inte känd, men antagligen höll man till där vägarna från Bjuråker, Delsbo och Norrbo möttes. Alltså ungefär där Kyrkskolan ligger. På vintermarknaderna såldes mycket skinn, vilt, linprodukter, sniderier mm. Det var mycket lättare att frakta varor på slädar på vinterföre än med kärror på dåliga sommarvägar.
Avskrift: Boken, I Kyrkbyn och Tå, av Harry Persson.
Prästens beskrivning av dödsmisshandeln 1861
Drängen (19B3) Olof Andersson i Svedjebo, föddes i Knallbo den 7 juni 1828, son till dervarande Torparen Anders Hansson och hans Hustru Brita Pehrsdotter. Känd för ett godt och redbart uppförande på de ställen han varit i tjänst och skulle nu få emottaga ett hemman i Svedjebo mot villkor att i en sons ställe sköta och vårda sitt husbondefolk på deras gamla dar, skulle han nu bevista Lia marknad och kom der i sällskap med en Dellbo, som bad honom visa sig till Skräddaren Erik Erssons gård och ditkommen kom han … i gräl med värden och blev sluteligen af der lagerade Dellbor slagen till döds. Dödsdag 25/1 1861.
Lia marknad började 1853 och pågick enligt almanackan till 1862, men Wengelin skriver att den pågick ännu under 1890-talet.
Det var bönderna i Bjuråker som hade begärt att få inrätta en bytesplats som var anledningen till att marknaden i Lia startade. Tanken var att man skulle få bättre avsättning och pris på sina linneprodukter, som under senare tid sjunkit.
Dittills hade bjuråkersbönderna huvudsakligen handlat med köpmän från Hudiksvall. Köpmännen kunde därför hålla nere priserna. En frimarknad i Lia skulle även kunna besökas av bönder från grannsocknarna samt handlande från Hudiksvall, Söderhamn och Sundsvall.
Marknadsplatsen, som låg på täkten mellan gårdarna Jon-Ors och Åstuns, kallades Pålsmässomarknaden. Pålsmäss, den 25 januari, var en av den katolska tidens märkesdagar. Lia-marknaden varade flera dagar och de vanligaste varorna som bjuråkersbönderna sålde var grov linneväv, fågel och vilt.
Stor intakt Jordkällare
Samma källare som ovan, med förstuga eller luftsluss.
En tredje bild på samma jordkällare
Jordkällarruin med spismursröse intill gamla vägen genom skogen
Stor Jordkällare som är bevuxen med stora träd, vid Ormgranarna
Så här ser den stora jordkällaren ut invändigt
Jordkällare 4
Jordkällare 5, vid Dalängstorpet
Något om det dagliga livet i 1800-talets Lia
Byarna i Bjuråker, liksom i hela bodlandsområdet, kan delas in i tre typer: bolbyar, blandbyar och bodlandsbyar.
Den första benämningen omfattar de äldsta byarna med fast bosättning på ”hemgårdar”. Dessa ligger i Bjuråker huvudsakligen i socknens centrala del. Bodlandsbyarna som låg i socknens perifera delar och som ursprungligen varit bebodda enbart under sommarhalvåret, fick tidigt inslag av permanentbosättning. De kan därmed betecknas som blandbyar och Lia hörde till blandbyar. Indelningen av Bjuråkers byar i dessa kategorier bygger på uppgifterna om förhållandena vid 1600-talets mitt.
Av de 30 brukare som hade en skatt mindre än 4,97 öresland, skattade endast åtta stycken för tre öresland eller lägre. Dessa små brukningsenheter var fördelade med en respektive två i blandbyarna och där var Lia inräknad.
Antal brukningsenheter samt genomsnittligt skatteinnehav i öresland Lia:
År 1751 antal 10 skatt 5,95
År 1804 antal 15 skatt 4,09
År 1850 antal 17 skatt 4,38
Per Andersson med svärfadern Olof Jonsson på Lia nr 8 och Pär Andersson på Lia nr 6 och Anders Andersson från Lia, har tillsammans med fadern med samma namn, levererat kol för i genomsnitt 295 riksdaler årligen 1834-1840. Samtidigt har hushållet under nio år mellan 1822 och 1838 kunnat producera och sälja i genomsnitt 487 alnar linneväv årligen, i dessa familjer som bruksarbetade mycket, har kolat avsevärda mängder och levererat mellan 36 och 95 stigar kol under flera års tid, vilket motsvarar mellan 65 och 170 riksdaler i årlig inkomst.
Den obesuttne avskedade soldaten Krants i Lia bruksarbetade enbart i liten utsträckning, forade för mellan sju och 26 riksdaler 1834-1836. Samtidigt levererade hans hushåll under 19 års tid 1818-1840 i genomsnitt 190 alnar linneväv årligen
Odling och bebyggelse i Bjuråker 1641
Lia 1
7El Pehr Pehrsson 156.. Härstamning okänd. Han torde vara född omkring 1560. Nämnes som bonde i Lia 1. Bjuråker, enl. 1590-1610 års jordabok
Hustruns namn okänt
En son:
Jonas 159. ll
1618 – 1638
l Jonas Pehrsson 159.. Troligen son bonden Pehr Pehrsson ovan. Bonde i Lia 1
Brita 16… Hustrun Brita nämns som brukare av hemmanet Lia 1 år 1641 och var då troligen änka.
En son:
Hans 162. lll
1650 – 1667
ll Hans Jonsson 162.. Troligen son till bonden Jonas Pehrsson. Bonde i Lia 1.
Kerstin … 162.. Härstamning okänd.
En son:
Jonas 165.. lV
1683 – 1710
lll Jonas Hansson 165 .., son till bonden Hans Jonsson i Lia 1. Soldat och bonde i Lia 1.
Karin 168. Härstamning okänd
Elva barn:
Margta 1683 Hustru till Israel Lindqvist Soldat bosatt i Lia. En son Olof Pehrsson 1708
Carl 168 Okänd vistelseort
Kerstin 1687 – 1781 Gift 1726, med husman i Lia Olof Hansson (1691 – 1762)
Karin 1689 Okänd vistelseort
Sigrid 1682 Hustru till Pehr Pehrsson-Stor bonde i Änga 11, Bjuråker
Jonas 169. Okänd vistelseort
Anders 1698 Bonde i Lia 1.
Pehr 169. Okänd vistelseort
Brita 1701 Gift 1728 med Påhl Larsson husman i Västansjö
Ca 1722 – 1754
7E1 Anders Jonsson född 1698, son till bonden Jonas Hansson ovan. Bonde i Lia 1.
Gift 4/9 1722 med 4D1 Cherstin Olsdotter född 1697 dotter till bonden O. Pehrsson i Gårdsmyra 1. Bjuråker. Död 114/6 1743.
Änkling o omgift 1744 med 5FV Cherstin Olsdotter född 4/10 1723, dotter till bonden O. Larsson i Näppänge 5, Bjuråker. Död. 7/7 1802
Barn:
Karin 19/9 1723 – 19/2 1724
Jonas 22/11 1724 Han tog över efter fadern
Cherstin, tv 26/4 1745 Gift med bonden Jonas Andersson i Lia 4
Gertrud tv 26/4 1745 okänd vistelseort
Olof Sörlin 29/12 1748 Murare bosatt i Lia Gift 1789 med Helena Pehrsdotter
Anna 25/3 1754 Gift 1778 med Nils Johansson-Tranberg Nybyggare i Sördala, Bjuråker
Karin 1758 Okänd vistelseort.
Ca 1754 –
1) 7E2 Jonas Andersson född 22/11 1724, son till bonden Anders Jonsson ovan. Bonde i Lia 1. Död 10/6 1783 (bröstvärk)
Gift 1754 med 22H1 Carin Ersdotter född 3/5 1728, dotter till bonden E. Jonsson i Änga 12, Bjuråker. Död 3/4 1812 (ålder).
Två barn:
Cherstin 27/3 1758 Gift 1777 med Lars Eriksson bonde i Lia 2, Gästgivars
Eric 29/10 1764 Bonde i Lia 1.
Ca 1783 – 1818
2) 7E3 Erik Jonsson född 29/10 1764, son till J. Andersson i Lia 1. Bonde i Lia 1. Död 9/11 1826. (håll o stygn).
Gift med 13G2 Anna Olofsdotter född 15/4 1760, dotter till kyrkvärd O. Olofsson i Tjärna 8, Bjuråker. Död 20/10 1830 (andtäppa)
Tre barn:
Jonas 10/7 1787 Bonde i Lia 1
Olof 21/6 1790 Gift 1818 med Brita Mattsdotter. Bonde i Frisbo 2
Erik 15/7 1798 Gift 1829 m Margta Jonsdotter. Bonde i Spångmyra 8, sen torpare i Holmberg
Ca 1818 – 1852
3) 7E4 Jonas Eriksson född 10/7 1787, son till E. Jonsson i Lia 1. Bonde i Lia 1 ”Kus”. Död 18/1 1860.
Gift 25/10 1818 med 6G9 Ella Jonsdotter född 3/5 1797, dotter till bonden J. Olsson i Spångmyra 8, Bjuråker. Död 25/12 1874 (blodslag).
Två barn:
Erik 22/6 1820 Bonde i Lia 1
Sigrid 2/11 1829 Blev gift och kvarboende här på gården
Ca 1852 – 1858
7E7 Erik Jonsson född 22/6 1820, son till J. Eriksson i Lia 1. Bonde i Lia 1. Död 11/12 1858.
Gift 17/10 1852 med 12E7 Anna Larsdotter född 6/4 1821, dotter till bonden L. Pehrsson i Lia 14. Död 11/3 1869 (lungsot).
Ca 1858 – 1894
7E8 Nils Eriksson 10B6 född 7/11 1834, son till bonden E. Nilsson i Avholm 7. Måg o kyrkvärd, bonde i Lia 1. ”kus”. (2öresland o 10 penningland). Död 19/12 1921.
Gift 1858 med dottern i huset Sigrid Jonsdotter född 2/11 1829. Död 16/12 1906
Två barn:
Erik 13/8 1861 Bonde i S. Lia 1:1
Ella 8/9 1870 – 4/12 1870
Ca 1894 –
7E14 Erik Nilsson född 13/8 1861, son till bonden Nils Eriksson i Lia 1. Bonde i S. Lia 1:1 ”Kus”. Död 7/1 1939.
Gift 30/4 1894 med 13G9 Marget Olsdotter född 24/10 1869, dotter till bonden O. Andersson i Svedjebo 6, Bjuråker. Död 16/11 1933
Tre barn:
Sigrid 14/5 1895 Bosatt i Lia 1. Kus.
Olof 25/4 1899 – 7/5 1899
Nils 24/5 1903 Nils Eriksson, bonde i Sörlia 1:1 Kus och Svedjebo 7. Död 25/2 1974
Mangårdsbyggnaden uppfördes 1924. Ekonomibyggnaderna uppfördes omkring 1904
7E20 Sigrid Ersdotter född 14/5 1895, dotter till Erik Nilsson i S. Lia 1:1. Bosatt i Sörlia 9322. Kus. Död 7/5 1981
Fem barn:
Erik Ragnar 4/2 1915 – 11/5 1924
Olof 18/12 1919 – 21/1 1920
Marta 29/8 1922 Marta Tingberg, gift 1946 med 5A48 Erik Palm i Avholm 11:1
Erik Persson 1/8 1927 Död i Delsbo 20/10 2009
Tore Helmersson Blom 19/3 1936 Fosterson, bosatt i Hudiksvall
Lia 2
Husgrund med spisröse
Rester efter jordkällare, Lia 2 Västra
Lia 2
1593-1620
8El Sven Mårtensson 156… Härst. okänd. Nämnes som bonde i Lia 2, Bjuråker
Gertrud … 156.. Nämns som hemmansbrukare i Lia 2 (1629)
1641-1670
8Ell Oluff Nilsson, 161.. Härst. okänd Nämnes som knekt och bonde i Lia 2, Bjuråker
Hustru, namn okänt
Två barn:
Karin 163.. hustru till (9Ell) Pehr Erichsson, bonde i Lia 3
Olof 164.. Bonde i Lia 2
1675-1697
8Elll Olof Oluffsson, 164.. Trol. son till bonden O. Nilsson i Lia 2, Bjuråker. Bonde i Lia 2
Hustru Sigrid 165.. Härst. okänd
Fyra barn:
Ella 1680, G 1703 med Anders Pehrsson, bonde i Svedjebo 2
Pehr 168.
Kerstin 168.
Birgitta 1694 hustru till (44E1) Pehr Erichsson-Lindberg, soldat, bosatt i Svedjebo
1710
8ElV Erich Pehrsson 166. Trol. s. t. bonden P. Erichsson i Lia 3, Bjuråker (9Ell). Bonde i Lia 2.
Hustru Carin 166.. Härst. okänd
Ett barn:
Pehr 169.. bonde i Lia 2
8EV Pehr Erichsson 169.. Trol. s. t. bonden E. Pehrsson i Lia 2, Bjuråker. Bonde i Lia 2.
14EV Hustru Kerstin Ersdotter 1690. Trol. d. t. bonden E. Pehrsson i Lia 8
Tre barn:
Karin 8/7 1729 Gift 1748 med (4H7) Jonas Jonsson, Husman i Byn (Tjärna), Bjuråker
Erich 3/3 1732 – 20/3 1732
Erich 26/4 1735 Bonde i Lia 2
Ca 1756-1778
8E1 Erich Pehrsson född 26/4 1735, son till bonden P. Erichsson i S. Lia 2, Bjuråker. Bonde i Lia 2. Död 5/3 1799 (slag)
Gift 1756 med 30GV Margta Jonsdotter född 18/6 1734, dotter till Serg. J. Blom i Gårdsmyra, Bjuråker. Död 24/6 1822 (ålder)
Två barn:
Cherstin 14/10 1756, blir kvar på gården
Carin 7/11 1768 Gift 1791 med 13H3 Pehr Pehrsson, nämndeman o bonde i Änga 3 ”Pål-Ers
17E3 Lars Eriksson 15/2 1749, son till soldat E. Brandt i Lia, Bjuråker. Bonde i Lia 2 ”Gästgivars” Död 23/1 1796 (tärande sjukdom)
Gift 1777 med 7E2 Cherstin Jonsdotter 27/3 1758, dotter till bonden J. Andersson i Lia 1. Död 31/1 1814 (håll i stygn)
Nio barn:
Eric 24/11 1778 Måg och bonde i Vedmyra 2, Bjuråker
Jonas (3/1) 6/1 1781 Bonde i Frisbo 3 ”Pällas”
Anders 20/11 1782 – 26/11 1802 (tvinsot)
Lars 17/10 1784 – 5/9 1788 (kikhosta)
Carin 13/9 1786 Gift med 9E8 Hans Pehrsson, bonde i Lia 3 (5)
Gertrud 25/1 1788 – 23/8 1788 (kikhosta)
Lars 1/7 1789 Måg och bonde i Lia 13
Pehr 26/5 1792 kvarboende på gården
Gertrud 27/9 1795 – 13/7 1796 (trånsjuka = tuberkulos)
Ca 1778-1810
8E2 Jonas Larsson 12/10 1749 s. t. bonden 10G3 L. Johansson i Stråsjö 2. Måg och bonde i Lia 2, Bjuråker. Död 10/4 1798 (vattusot = vattensvullnad)
Gift 18/10 1778 med 8E1 Cherstin Eriksdotter född 14/10 1756. Död 18/6 1836 (ålder)
Tre barn:
Lars 31/12 1780, kvarboende på gården
Erich 16/10 1782 – 12/4 1783 (håll och stygn = lunginflammation)
Margta 10/5 1786 Gift 1808 med 12G7 Pehr Olofsson, bonde i Lia 16 ”Norr-Nirs”
Ca 1810-1839
8E2 Lars Jonsson 31/12 1780 son till bonden J. Larsson i Lia 2, Bjuråker. Kyrkvärd o bonde i Lia 2 ”Erik-Pehrs”. Död 27/6 1852
Hustru 4F6 Carin Eriksdotter 13/11 1789, dotter till gästgivare E Pehrsson i Avholm 1, Bjuråker. Död 22/11 1853
Ett barn:
Kjerstin 21/5 1813, G. 1839 med Anders Larsson Lia 3.
17E4 Pehr Larsson 26/5 1792 son till bonden L. Eriksson i Lia 2, Bjuråker. Nämndeman o bonde i Lia 2 ”Gästgivars”. Död 13/10 1876 (ålder)
Gift 1819 med 14H3 Carin Pehrsdotter 20/4 1796, dotter till bonden P. Olofsson i Änga 4, Bjuråker. Död 11/4 1865 (maginflammation)
Ett barn:
Kjerstin 24/11 1820 Gift med 17E5 Jonas Larsson, måg o bonde i Lia 2 ”Gästgivars” Bjuråker
Silverpokal från 1818.
Forskaren och skribenten Yngve Aronsson i Idenor skriver följande:
År 1818 fick Per Larsson i Lia en ”kungapokal” för sitt arbete med salpeterhanteringen!!
Det enligt inskriptionen på pokalen.
Aftonbladet den 27 okt 1854,
Avskrift:
Vanja Persson
”Hudiksvall. Lördagen d. 30 Sept inträffade den olyckliga händelsen, att förre nämndemannen Per Larssons i Lia, Bjuråkers socken, nyligen uppförda, från dess gård omkring 400 alnar belägna kostsamma vattenverk, innehållande tröskvals, qvarn och skäckt samt foderlada, totalt nedbrann. Utom den i sig sjelf dyrbara byggnaden fingo lågorna äfven rofvet af all å Per Larssons hemman detta år erhållna gröda af korn och hafra samt halmfoder, utgörande minst 38 tunnor dels tröskad, dels otröskad korn- och hafversäd samt 20 gillingar halm, så att Per Larsson för närvarande saknar föda för instundande år icke blott åt sitt husfolk, utan ock för sin boskap. Skadan, omkring 1,000 rdr banko, är för Per Larsson så mycket kännbarare, som verket ännu icke hunnit brandförsäkras.”
17E5 Jonas Larsson 23/1 1807, son till bonden L. Andersson i Avholm ss4, Bjuråker. Måg o bonde i Lia 2 ”Gästgivars”, Bjuråker. Död 6/10 1874 (bröstsjukdom)
Gift 5/6 1843 med 17E4 Kjerstin Pehrsdotter 24/11 1820, dotter till nämndeman P. Larsson i Lia 2, Bjuråker. Död 11/10 1895
Elva barn:
Lars 19/11 1844 – 22/12 1844
Lars tv. 25/3 1846 – 27/3 1846
Pehr tv. 25/3 1846 – 19/6 1846
Carin 21/8 1847 Gift med 46B7 Pehr Erik Gill, arbetare o bosatt i Strömbacka
Lars 4/3 1849 Landbonde i Lia 2. Död 1/12 1916
Pehr 14/9 1850 – 26/4 1851 (diarré)
Margta 13/4 1853 – 29/1 1891 (lunginflammation)
Pehr 2/12 1856 – 5/12 1856
Pehr 16/5 1858 – 21/9 1862
Jonas 31/12 1859 – 18/5 1860
Kerstin 4/4 1862 – 22/2 1865
Ca 1839-1886
12E7 Anders Larsson 1/1 1818 son till bonden L. Pehrsson i Lia 14, Bjuråker. Måg, kyrkvärd, nämndeman o bonde i Lia 2 (3) ”Erik-Pers” (hem. sk. t. 5 öresl.) Död 19/10 1885 (lunginflammation)
Gift 1839 med 8E3 Kjerstin Larsdotter 21/5 1813 dotter till bonden L. Jonsson i Lia 2. Död 13/8 1889 (kräfta)
Sex barn:
Brita 28/9 1840 Gift med 6F29 Pehr Eriksson Lif, soldat o bosatt i Lia
Lars 26/4 1843 Gift 1872 Måg o bonde i Lia 9 12E13 samt handlare i Svedjebo o Lia 6
Jonas 2/4 1845 Emigrerat till N. Amerika 1868
Carin 26/4 1846 Gift 3/10 1872 med 25C29 Anders Påhlsson-Nord, bonde i Lia 11 Pelkens
Pehr 16/4 1851 – 30/8 1852
Kjerstin 17/6 1856 Gift 20/10 1886 med Anders Eriksson, måg o bonde i Lia 3 ”Erik-Pehrs”
6F43 Anders Lif 16/11 1862 son till soldaten P. Lif i Lia. Bonde i Lia s2, sen bosatt i Bricka 5:5, Bjuråker
Gift 17/6 1886 med 30G16 Marget Jonsdotter 10/2 1866, dotter till husman J. Andersson i Lingås, Bjuråker. Död 10/3 1914
6D20 Pehr Erik Sjögren 12/11 1862 son till soldaten P. Sjögren i Våtmor. Skomakare o bosatt i Skålsvedja, senare bonde i S. Lia 2:12, Bjuråker. Död 4/5 1943
Hustru 10D8 Johanna Margreta Norell 14/12 1866, dotter till skräddare F. J. Norell i Tå, Bjuråker. Död 6/1 1944
Fyra barn:
Pehr Johan 3/9 1893 Bonde i S. Lia 2:12
Gertrud Margreta 12/4 1896 Gift med 11C14 Jonas Olof Eriksson, skogsarb. bos. i Alsjö
Agda Helena Elisabet 29/1 1904 Utflyttad till Ljusne 1927
Fredrik Anselm 18/12 1905. Gift med Britt Strand Bonde i S. Lia 2:12
26G19 Jonas Larsson-Strand 20/2 1873 son till jordbruksarbetaren L. Strand i Våtmor. Bonde i S. Lia 2:11, Bjuråker. Inköpte gården 1927 av Anders Persson-Lif.
Gift 25/6 1905 med 32H3 Kristina Haglund 8/9 1885 dotter till landbonden L. E. Haglund i N. Lia 7. Död 23/3 1945
Ett barn:
Brita Linnea 17/7 1919 Hushållsbiträde
41A33 Erik Johansson 2/7 (2/9) 1876 son till kolaren J. Stolt i Frisbo, Bjuråker. Inflyttad från Bergsjö 1913. Bonde i S. Lia 2, senare rättare i Hedvigsfors 1:1, Bjuråker. Utflyttad till Forsa 1941.
Gift med Anna Hedblom 8/1 1880 i Bergsjö. Inflyttad 1913. Utflyttad till Forsa 1941
Nio barn:
Karl 10/6 1899 Utflyttad till Bergsjö 1920
Johan 3/3 1900 Byggnadsarbetare o bosatt i Hedvigsfors 1:1, Bjuråker
Gustaf 6/11 1901 Chaufför o bosatt i Hedvigsfors 1:14, Bjuråker
Elsa Maria 29/11 1905 Utflyttad till Stockholm 1923
Sara Gunilla 1/2 1908 Utflyttad till Stockholm 1923
Anna Magdalena 3/12 1911 Utflyttad till Stockholm 1935
Berta Eleonora 8/7 1913 Utflyttad till Danderyd 1930
Thea Kristina 18/8 1914 Gift med 24B13 Anders Gustaf Sundin, skogsarb. o bos. i Frisbo 4:7
Eva Margreta 25/8 1920 Utflyttad till Forsa 1941
49E11 Olof Lund 25/12 1883 son till soldaten E. Lund i Lia, Bjuråker. Arrendator i N. Lia 2:3
Gift 15/12 1907 med 25Y6 Anna Margreta Svensdotter 24/9 1887, dotter till husman S. Mörk i Bästdal, Norrbo
Tio barn:
Karin Teresia 11/6 1908 Utflyttad till Hög 1928
Johanna Charlotta 19/12 1909 Gift med 49D11 Knut Ivar Brink Jordbr.-arb. i N. Lia (9) 7:6
Erik Martin 24/2 1914 Skogsarbetare, bosatt i N. Lia 6:2
Svante Sixten 6/8 1915
Anna Dagny 10/9 1918 Gift med 13N23 Karl Hilmer Gill, byggn.-arb. bos. i N. Lia 7:6
Olof Henning 6/10 1920
Anders Harald 31/3 1923 – 1/11 1935
Johan Helmer 10/9 1925 Jordbruksarbetare
Elsa Margreta 22/6 1928
Karl Gösta 21/5 1930
41A31 Johan Henrik Persson 17/7 1903 son till bonden P. Jonsson i Tjärna 1, Bjuråker. Arrendator i S. Lia 2, senare fördräng i N. Lia 5:2, Bjuråker
Gift 9/6 1940 med 11C11 Ester Kristina Olsson 1/1 1909, dotter till arrendator O. Olsson i Norrhavra, Bjuråker.
Två barn:
Brita Dorotea 6/2 1931
Per Mandor 22/2 1932 – 29/3 1932
10D24 Per Gustaf Lust 22/11 1903 i Bjuråker, småbrukare i S. Lia 2:24, Bjuråker
Gift 7/10 1934 med Z50 Anna Sofia Axelsson 24/9 1907 i Sveg, Jämtland. Inflyttad från Delsbo 1931
Sex barn:
Per Axel Folke 1/5 1930
Gustaf Åke 9/5 1933
Ingrid Kristina 16/12 1934
Anna Ingegerd 7/5 1939
Sven Erik 21/5 1944
Gun Majbritt 22/5 1946
21E19 Bror Verner Lif 11/7 1907, son till bonden A. Lif i N. Lia, Bjuråker. Jordbruksarbetare i S. Lia 2:7. Död i Hudiksvall 4/11 1978
Hustru Z50 Milda Kristina Axelsson 6/8 1910 i Sveg, Jämtland. Inflyttad från Bergsjö 1933. Död i Hudiksvall 1/11 1999
Fem barn:
Dagny Ingrid 30/9 1931 Utflyttad till Ljusne 1946
Sigrid 15/12 1933 – 3/1 1934
Barbro 16/12 1934
Tora Hjördis 16/1 1937
Erik Tore 9/11 1939
2A30 Per Erik Englund 27/3 1910 son till skogsarbetaren J. E. Englund i Våtmor, Bjuråker. Skomakarmästare o bosatt i S. Lia 2:7, Bjuråker
Gift 14/6 1943 med 47A24 Ester Signe Elisabet Söder 22/8 1908, dotter till C. P. Söder i Västra Stråsjö, Bjuråker
Fyra barn:
Sonja Margreta 19/5 1930
Astrid Linnéa 12/1 1933 (styvd.)
Karin Solveig 23/8 1944
Inger Teresia 2/2 1946
6F59 Per Edvin Backström 22/12 1918 son till skogsarbetaren L. F. Backström i N. Lia 8:3, Bjuråker. Skogsarbetare o bosatt i S. Lia 2:22
Gift 16/4 1944 med Sally Margareta Kristina Norman 4/12 1913 i Helgum Västernorrland
Två barn:
Britt Ingegerd 23/6 1937
Per Tore 6/8 1944
Jordöverlåtelser på Lia nr 3: Per-Hans
Enligt jordeboken 1751 brukades hemmanet Lia nr 3 av Hans Persson, född 1722. Gården skattade för 8 öl 17 pgl och var därmed bland de större i socknen. Hans avled emellertid 1751, och efterlämnade hustrun sedan tre år samt en ettårig son. De gamla brukarna på gården, Per (född 1686) och Kerstin (född 1693), stod nu utan efterträdare.
Det fanns inga fler söner och tre döttrar var redan gifta på andra gårdar. När den yngste dottern Sigrid var 24 år gammal och ännu ogift, 1753, var fadern 67 år och modern 60. Frågan om efterträdare på gården måste lösas, eftersom föräldrarna nu var bräckliga och inte längre kunde bruka hemmanet.
Vid hösttinget detta år lämnade man därför in en skrift till rätten, där föräldrarna i vittnens närvaro, och med tre mågarnas godkännande, överlät besittningen av hemmanet till dottern Sigrid. Överlåtelsen motiverades med att Sigrid hade ”med all barnslig lydno tillhandagått (föräldrarna), och (dem) framdeles till dödedagar sköta skall”.
Ingen överlåtelsesumma stipulerades, utan betalningen utgjordes enbart av föräldrarnas föda och skötsel. Sigrid lagfor med hemmanet de två efterföljande tingen. Hon gifte sig också redan 1753 med bondsonen Jon Jonsson från Västansjö.
Jon omnämns dock inte i någon av lagfarterna.
Gamle bonden Per Hansson levde ännu några år. Nu såg man också att den faderlöse sonsonen, med samma namn, överlevde sina småbarnsår. Kanske var det därför den gamle ändrade sig om hemmanets framtid. Sonsonen hade rätt till en arvslott, och det skulle kunna ordnas genom en hemmansklyvning. Gamle Per hade enligt skriftliga vittnesbörd förordnat om detta strax före sin död i februari 1760: sonsonen skull få lösa halva hemmanet, den andra halvan skulle upplåtas åt dottern och mågen ”till löse och egendom”.
En köpeskilling utsattes till 1 000 dr k m för hela hemmanet. Pers änka Kerstin, med målsman, de tre andra döttrarna och mågarna, liksom sonsonens förmyndare hade alla godkänt överlåtelsen. Svärdottern, änkan efter Hans, var däremot inte inkluderad i affären. Hon hade flyttat från Lia nr 3 efter mannens död, och skrevs därefter bland utanvidsbefolkningen i byn.
Ingenting nämndes i detta sammanhang om att Sigrid redan hade lagfarit tre gånger med hemmanet. Köpesumman skulle nu betalas med hälften var av den unga sonsonen Per och mågen, Sigrids make Jon. Pengarna skulle fördelas med en tredjedel till modern, och alla fyra döttrarna skulle få ”lika med sonsonen”, eller drygt 133 dr vardera. Per var ännu bara tio år gammal, och under hans omyndighetstid skulle Jon och Sigrid bruka hela hemmanet.
Unge Per Hansson och Jon Jonsson med hustru Sigrid lagfor därför med varsina 4 öl 8½ pgl i Lia nr 3.
Per Hansson brukade sedan han uppnått myndighet sin andel av gården, tills han vid 59 års ålder 1809, tillsammans med sin hustru, överlät jorden till de tre sönerna Hans, Jonas och Per. Den äldste var då 30 år, de yngre bröderna 25 respektive 18. En syster, Sigrid, var 20 år vid tillfället. Överlåtelsesumman sattes till 240 rdr (riksdaler) 34 sk (skilling) och 6 rst (run(d)stycken), banko. Hemmanet klövs mellan bröderna så att Hans skulle stå för hemmanets hela skatt, och bruka dryga hälften, eller 2 öl och 8½ pgl. Han skulle betala lösen i proportion till hela köpesumman. De yngre bröderna skulle äga och bruka – rätten kallar det ”under torparerätt” – ett öresland vardera, och årligen betala för utlagorna ”efter uträkning” till hemmansåbon.
Systern Sigrid, ännu ogift, garanterades en koföda och husrum vid gården, ”om hon blir alldeles oförsörjd”. Föräldrarna tillförsäkrades födoråd. Efter föräldrarnas död skulle köpesumman skiftas, ”efter vars och ens belopp”, medan Sigrid skulle ha 50 rdr banko av den. Om hon däremot utnyttjade sin förmån av koföda och husrum, skulle brodern Hans få behålla hälften av dessa 50 rdr.
Hans Persson gifte sig fem år efter övertagandet av arvshemmanet, med bonddottern Karin Larsdotter. I jordeboken 1825, liksom i mantalslängden 1835, fortsatte Hans stå för hela hemmanets skatt (4 öl 8½ pgl). Men när Hans 1843 vid 64 års ålder som nybliven änkling överlät hemmanet till sin 25-årige son Lars, skrevs i överlåtelsen att den omfattade 2 öl och 8½ pgl. Det är oklart hur man förfarit med de båda yngre brödernas torplotter om vardera 1 öl.
Köpesumman för gården, nu omnumrerad till Lia nr 5, sattes 1843 till 1 066 rdr 32 sk banko. Lars hade två systrar, en äldre och en yngre. För sina systerlotter, motsvarande 14 ⅛ pgl vardera, skulle de få 266 rdr 3½ sk var i utlösen.
Den yngre dottern hade tydligen ännu inget giftermål avtalat, eftersom man utlovade koföda och husrum åt henne, ifall hon ”icke skulle bli försedd”. Om det inträffade, skulle hennes lösen för jorden återbetalas till hemmanets åbo.
Sensmoral, Lia 3: Döttrar får stå tillbaka för söner
Perioden inleddes med en oväntad och onormal situation på gården Lia nr 3: den aktive bonden föll ifrån i unga år, kvarlämnade endast en ettårig son. De gamla föräldrarna levde fortfarande, och den unga änkan hölls utanför de följande åtgärderna för hemmanets fortsatta brukande.
Den första lösningen utformades i samråd med de tre mågarna under osäkerhet om sonsonens överlevnad, och inriktades på skötseln av de gamla. Dottern som lovade sköta föräldrarna uppbjöd hemmanet tre gånger, men sedan ändrade sig tydligen fadern, och hon fick stå tillbaka för sin unga brorson. Sonsonen hade arvsrätt, och man såg det uppenbarligen som väsentligt att han fick del av jorden, även om han ännu var för ung att bruka den själv. Han fastade för en halva av hemmanet, som han också brukade från sin myndiga ålder.
Också i nästa generation prioriterades sönerna framför dottern. Hemmanet delades med fördel för den äldsta sonen, de båda yngre fick jord att bruka som torpare. Dottern lovades försörjning av hemmanets jord endast om hon skulle förbli ogift. Ytterligare en mansålder senare, 1843, upprepades mönstret: sonen övertog hemmanet och löste ut sina systrar. Skulle den yngre av dem förbli ogift, fick hon leva av hemmanet, med då avstå sin utlösensumma.
På gården Lia nr 3 genomfördes generationsöverlåtelserna under hela perioden enligt samma mönster: söner försågs med jord, döttrarna förutsattes gifta sig till sin försörjning. Endast när en utsedd efterträdare oväntat dog, kunde en dotter få del av jorden. Hennes och mågens arbetsinsats var också nödvändig under en övergångsperiod, när den utsedda arvingen var omyndig. Hemmanet som ursprungligen var stort fick i samband med denna transaktion klyvas, vilket troligen inte hade varit avsett från början.
Lia nr 3, vävförsäljning bland bröder
Dagsverken utfördes av folk från Lia 3 – liksom flertalet av de andra undersökta hushållen – vid återuppbyggnaden av Hedvigsfors i augusti 1770. I övrigt förekom inga brukskontakter från denna gård, varken under 1700-talet eller 1800-talet.
Däremot var linneproduktionen en etablerad binäring på gården. Den tydligen stora produktionen av linråvara fördelades som vävförsäljning mellan de olika hushållsmedlemmarna.
Per Hansson, den tidigt faderlöse arvtagaren, återfinns i köpman Dahlboms räkenskaper för vävförsäljning från 1810, då han levererade nästan 950 alnar väv. Efter överlåtelsen av gården till sönerna året innan, blev vävningen en väsentlig inkomstkälla för undantagsfolket på Lia nr 3.
Under 19 års tid levererade Per – till sin död 1823 – och därefter hustrun Karin, till 1829, i genomsnitt 384 alnar väv årligen. Hans Person, som övertagit större delen av jorden, levererade väv i eget namn 1820-1827, i genomsnitt nära 490 alnar per år. De yngre bröderna Jonas och Per fick också inkomster samma väg, men i mindre omfattning.
Jonas levererade endast ett år, 1814, drygt 700 alnar. Per som blev skräddare till yrket, levererade mindre mängder, mellan 50 och 200 alnar, under fem enstaka år från 1821.
Det är utifrån befintligt källmaterial omöjligt att avgöra hur hushållsstrategierna på Lia nr 3 utvecklades efter 1830. Väv kan ha sålts via andra kanaler än köpman Dahlbom.
Men man kan också ha koncentrerat arbetet på andra grenar av jordbruket, som kreatursskötsel. Klart är dock att arbete för järnbruken aldrig blev ett alternativ för hushållen på gården.
Lia 3
1642-1670
9El Erich Pehrsson 160.. Härst. okänd. Nämns som bonde i Lia 3, Bjuråker
Hustru 161.. namn okänt
Ett barn:
Pehr 163.. Bonde i Lia 3
1675-1690
9Ell Pehr Erichsson 163.. Troligen son till bonden E. Pehrsson i Lia 3, Bjuråker. Bonde i Lia 3
8Ell Hustru Karin Olsdotter 163.. Troligen dotter till bonden O. Nilsson i Lia 2
Fem barn:
Hans 165.. kvarboende på gården
Erich 166.. Bonde i Lia 2
Anna 1666 Gift med 14HVl Pehr Olsson, bonde i Änga 4
Lars 166.. Måg o bonde i 15ElV Lia 9
Pehr 167..
9Elll Hans Pehrsson 165.. son till bonden P. Erichsson i Lia 3. Bonde i Lia 3
Hustru Brita Larsdotter 1658 Härst. okänd. Död 1751
Två barn:
Pehr 1686 kvarboende på gården
Karin 1703 Gift med 10EV Jonas Andersson, bonde i Lia 4
1686-1760
9E4 Pehr Hansson 1686 son till bonden H. Pehrsson i Lia 3. Bonde i Lia 3, näms senare som bonde i Spångmyra 2, Bjuråker. Död 1760
Gift 1716 med 55GlV Cherstin Erichsdotter 1693 Troligen dotter till bonden E. Nilsson i Ramsjö, Bjuråker. Död 1752
Sex barn:
Erich 17/8 1718 Bonde i Tjärna 2, Bjuråker
Hans 21/8 1722 kvarboende på gården
Karin 27/9 1724 Gift med 51N2 Erik Larsson, bonde i Mora 9
Brita 21/3 1727 (1726) Gift med 14E2 Jonas Olsson, bonde i Lia 8
Sigrid 25/7 1729 kvarboende på gården
Kerstin 26/3 1731 Gift med 1F5 Jonas Larsson, bonde i Näppänge 1
9E5 Hans Pehrsson 21/8 1722 son till bonden P. Hansson i Lia 3, Bjuråker. Bonde i Lia 3. Död 1751
Gift 1848 med 13E1 Sigrid Olsdotter 26/9 1718 (1717) dotter till bonden O. Jonsson i Lia 7. Död 11/3 1800 (ålder)
Ett barn:
Pehr 14/12 1750 Bonde i Lia 3 (5) ”Pehr-Hans”
9E6 Jonas Jonsson (27/9) 28/9 1725, son till bonden J. Larsson i Västansjö. Måg o bonde i Lia 3, Bjuråker. Död 9/3 1808 (ålder)
Gift 1753 med 9E4 Sigrid Pehrsdotter 25/7 1729, dotter till bonden P. Hansson i Lia 3. Död 4/5 1824 (ålder)
Två barn:
Kjerstin 8/7 1754 Gift med 10E1 Pehr Olofsson, bonde i Lia 4 ”Lars-Ols”
Brita 11/7 1767 Gift med 4D6 Jonas Pehrsson, bonde i Gårdsmyra 1
9E7 Pehr Hansson 14/12 1750, son till bonden H. Pehrsson i Lia 3, Bjuråker. Bonde i Lia 3 (5) ”Pehr-Hans” Död 16/11 1823 (ålder)
Gift 2/11 1777 med 20G3 Carin Jonsdotter 13/11 1757, dotter till soldaten J. Reddare i Lia. Död 26/10 1840
Sex barn:
Hans 30/12 1779 kvarboende på gården
Jonas 1/3 1783 – 14/4 1783
Jonas 13/5 1784 Bonde i Lia 11 ”Inner-Skrämmars”
Sigrid 29/1 1789 Gift med 2B9 Pehr Jonsson, bonde i Frisbo 4 ”Skräddars”
Pehr 4/5 1791 Sockenskräddare o bonde i Lia av nr 5
Kjerstin 8/2 (8/3) 1793 Gift med 25C13 Erik Andersson, sockenskräddare o bosatt i Våtmor
9E8 Hans Pehrsson 30/12 1779, son till bonden P. Hansson i Lia 5, Bjuråker. Bonde i Lia 3 (5) ”Pehr-Hans” Död 21/5 1846
Gift med 17E3 Carin Larsdotter 13/9 1786, dotter till bonden L. Eriksson i Lia 2. Död 18/4 1843 (pleuresia = lunginflammation)
Tre barn:
Carin 17/9 1815 Gift med 4F12 Erik Jonsson, bonde i Näppänge 3 ”Bjanes”
Lars 15/4 1818 Bonde i Lia 5 ”Pehr-Hans”
Kjerstin 9/8 1826 Gift med 49E4 Erik Eriksson Warg, sockenskräddare o torpare i Lia
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 25/11 1896
En god sedlighetspredikant synes den brudkrona vara, som eges af bonden Anders Pålsson på nr 5 i Lia by Bjuråkers socken. Den första brud som bar nämde krona var bondedottern Kerstin Larsson från Lia. Kerstin ansågs för att vara en af de fridaste mör i socknen, och som hennes fader var mycket rik, lät han i Hudiksvall förfärdiga kronan till dotterns bröllop, som stod 1839. Folktron säger att de brudar, som kunna bära denna krona med rent samvete, skola få lycka i sitt äktenskap, till om det snöar den dag då de vigas. Är det däremot klent ställt med dygden, kommer olyckan. Denna krona har likväl burits af öfver 500 brudar och har hon således fyllt en vacker mission.
Torsdagen den 19 dennes bars den af bondedottern Sigrid Olsdotter från Lia, Bjuråker, som sammanvigdes med hemmansägaren Vilhelm W. von Walter i Sörsannäs, Delsbo socken. Anders Pålsson med hustru fungerade som brudföräldrar emedan hennes rätta föräldrar voro döda. Kyrkoherden Fredborg förrättade vigseln och höll till de nyvigda ett varmt och uppmuntrande tal. Bröllopet firades enligt den urgamla seden i Delsbo och räckte nära en vecka. Särskildt förtjänar spelmannen Dahlström allt loford för sin outtröttlighet att spela gamla polskor, på hvilka han hade ett rikt förråd, skrifves till denna tidning.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Hur betydelsefull kronan var visar berättelsen om Pelkens brudkrona i Bjuråker.
I oktober 1839 skulle Kerstin, dotter till kyrkvärden Lars Jonssons på Pelkens gård, gifta sig med sin Anders. Oktober var på den här tiden den vanligaste bröllopsmånaden och det var fler par som planerade bröllop. När Lars kom till kyrkan för att boka brudkrona åt Kerstin var socknens båda kronor redan tingade. Då for pappa Lars till guldsmeden Löfgren i Hudiksvall och beställde en egen krona åt sin dotter, och det var en rejäl krona, med en diameter på 14,5 centimeter. Pelkens krona skänktes 1914 till Bjuråkers församling av Kerstins och Anders dotter Karin Pålsson i Lia och där finns den än i dag.
Källa: Söderhamskuriren den 17 mars 2010
8E4 Anders Larsson 1/1 1818, son till bonden L. Pehrsson i Lia 14, Bjuråker. Måg, kyrkvärd, nämndeman o bonde i Lia 2 (3) ”Erik-Pers” (hem. sk. t. 5 öresl.) Död 19/10 1885 (lunginflammation)
Gift 1839 med 8E3 Kjerstin Larsdotter 21/5 1813, dotter till bonden L. Jonsson i Lia 2. Död 13/8 1889 (kräfta)
Sex barn:
Brita 28/9 1840 Gift med 6F29 Pehr Eriksson Lif, soldat o bosatt i Lia
Lars 26/4 1843 Måg o bonde i Lia 9 samt handlare i Svedjebo o Lia 6
Jonas 2/4 1845. Emigrerat till N. Amerika 1868
Carin 26/4 1846 Gift 3/10 1872 med 25C29 Anders Påhlsson-Nord, bonde i Lia 11, Pelkens
Pehr 16/4 1851 – 30/8 1852
Kjerstin 17/6 1856 Gift med 8E5 Anders Eriksson, måg o bonde i Lia 3 ”Erik-Pehrs”
8E5 Anders Eriksson 6/8 1856, son till bonden E. Pehrsson i Björsarv s 1. Måg och bonde i Lia 3 ”Erik Pehrs”, Bjuråker
Gift 20/10 1886 med 8E4 Kjerstin Andersdotter 17/6 1856, dotter till nämndeman A. Larsson i Lia 3. Död 17/1 1931
10E6 Jonas Eriksson 18/1 1881, son till bonden E. Jonsson i S. Lia 3, Bjuråker. Arbetare i S. Lia 3. Utflyttad till Hedemora 1910. Senare egendomsmäklare i Ava Delsbo (Frånskild 1943) Utflyttad till Hudiksvall
Gift 11/11 1903 med 49E9 Margta Lidell 31/5 1884, dotter till skräddare P. Lidell i Svedjebo , Bjuråker (Frånskild)
Tre barn:
Erik Hilmer 30/5 1904 Utflyttad till Hedemora 1910
Anna Gunborg tv. 22/11 1913 Utflyttad till Hudiksvall 1939
Märta Gunhild tv. 22/11 1913 Utflyttad till Stockholm 1942
10E5 Erik Jonsson född 31/5 1845, son till landbonde J. Olofsson i Spångmyra 5, Bjuråker.
Måg och bonde i Lia 3. Död 17/11 1928
Gift 6/10 1875 med Margta Pehrsdotter, dotter till bonden P. Olofsson i Lia 4. Död 20/11 1928.
Tre barn:
Anna 20/4 1878 Gift 1904 med 8H41 bonden Lars Larsson född 1873 i Alsjö.
Jonas 18/1 1881 Gift 1903 med Margta Lidell fr. Svedjebo. Utflyttat till Hedemora 1910
Brita 30/7 1888. Gift 1910 med Anders Lif. Bonde i Tomta 1. Återflyttad till S, Lia 3 1945
Ca 1945 –
21E17 Anders Lif 16/4 1889, son till bonden A. Lif i N. Lia, Bjuråker. Bonde i Tomta 1, Delsbo. Återinflyttad till S. Lia 3 1945. Död i Sörlia 432, den 3/5 1974
Gift 11/12 1910 med 10E5 Brita Eriksdotter 30/7 1888, dotter till bonden E. Jonsson i S. Lia 3. Död i Sörlia 9326, den 12/3 1984
Fyra barn:
Anders Holmfrid 16/5 1911 – 28/12 1931
Marta Valborg 15/10 1916 Gift med Johan Persson bosatt i Forsa. Död 10/6 1991
Anna Linnea 7/5 1921 Änka efter Nils Persson Långgat. Forsadalen Forsa
Erik Agne 16/1 1927 Död i Sörlia 9326, den 24/6 1999
49E13 Olof Johansson 31/8 1893 son till landbonde C. T. Johansson i Holmberg 5. Bonde i N. Lia 3:6, Bjuråker
Gift 17/5 1925 med 21E14 Hilda Margreta Lif 10/5 1901 dotter till bonden A. Lif i N. Lia, Bjuråker
Två barn:
Anna Margreta 25/5 1921 Gift med 9B18 Per G. Jonsson, jordbr.-arb. i Tomsjö, Bjuråker
Ernst Arvid 8/4 1924, jordbruksarbetare i Lia
47E14 Jonas Einar Brandt 17/9 1910, son till landbonden J. Brandt i Norrhavra 13:2. Skogsarbetare o bosatt i Våtmor, senare i S. Lia 3:2, Bjuråker. Död i Våtmor 6392, 30/10 1994.
Gift 28/5 1940 med 43A21 Edit Kristina Svensk 16/6 1906, dotter till byggnadsarbetaren A. Svensk i Avholm, Bjuråker. Död i Våtmor
Ett barn:
Bernt Uno 28/4 1933
LIA 4
10E
1593 – 1618
l Pehr Andersson 157.. Härst. Okänd. Nämnes som bonde i Lia 4, Bjuråker
Hustruns namn okänt.
En son:
Olof 162..
1641 – 1663
ll Olof Pehrsson född 162. Troligen son till bonden PER Andersson i Lia 4. Nämnes som bonden l Lia 4. Troligen gift 2 ggr.
Hustr. Namn okänt.
Två barn:
Lars 165..
Anders 166..
1670 – 1690
lll Lars Olofsson 165., troligen son till Olof Pehrsson i Lia 4. Bonde i Lia 4.
Hustru Sigrid Ersdotter född 165. Härstamning okänd. (Gift 2 ggr)
Jonas Andersson 165. Härstamning okänd. Bonde i Lia 4. (1694 – 1708)
Fem barn:
Anna 167. Okänd vistelseort
Sigrid 167. Hustru till 11E1 Anders Pehrsson i Lia 5
Lars 168. – 169.
Olof 168. – 169.
Margta 1693 Hustru till 6D1 Göran Påhlsson-Spång i Spångmyra
1V Anders Olofsson 1666, troligen son till bonden Olof Pehrsson i Lia 4, Bjuråker.
Sockenskräddare Bosatt i Lia
Hustruns namn okänt 167..
En son:
Jonas 2/5 1709 Bonde i Lia 4.
V Jonas Andersson född 2/5 1709, son till sockenskräddare Anders Olofsson i Lia. (gift 3 ggr) Bonde i Lia 4. Död 12/1 1792.
Hustru 9Elll Karin Hansdotter född 1703, dotter till H. Pehrsson i Lia 3
Hustru 17El Gertrud Jonsdotter född 2/8 1720, dotter till bonden J. Larsson i Bästdal, Norrbo
Hustru 7El Cherstin Andersdotter född 26/4 1745, dotter till bonden A. Jonsson i Lia 1. Död 10/4 1784.
En dotter:
Carin 7/2 1775 Gift 1795 med 1F10 Lars Larsson Bonde i Kyrkbyn 3, Bjuråker
Ca 1777 – 1813
10E1 Pehr Olofsson född 1748. Inflyttad från Ramsjö. Bonde i Lia 4. ”Lars –Ols”. Död 3/2 1817 (blodspottning)
Gift 26/10 1777 med 9E6 Kjerstin Jonsdotter född 8/7 1754, dotter till bonden J. Jonsson i Lia 3. Död 8/11 1846 (ålder)
Två barn:
Jonas 14/7 1783 – 10/6 1809 (blodstörtning)
Olof 28/11 1785 Bonde i Lia 4
Ca 1813 – 1846
10E2 Olof Pehrsson född 28/11 1785, son till bonden Pehr Olofsson i Lia 4. Bonde i Lia 4, ”Lars Ols” Död 15/11 1864 (slag)
Gift 28/10 1813 med 10B3 Margta Mattsdotter född 7/4 1785, dotter till bonden M. Påhlsson i Frisbo 1. Död 14/3 1874 (ålder)
Två barn:
Pehr 25/9 1815 Bonde i Lia 4
Jonas 11/10 1818 Bonde under Lia 4. Emigr. till USA 1866
Ca 1846 –
10E3 Pehr Olofsson född 11/10 1818, son till bonden Olof Pehrsson i Lia 4. Bonde i Lia 4. ”Lars-Ols”. Död 5/8 1900.
Gift 1846 med 12G12 Anna Larsdotter född 17/12 1815, dotter till bonden L. Andersson i Ö. Stråsjö, Bjuråker. Död 5/12 1901.
En dotter:
Margta 12/4 1850. Hon blev gift och kvarboende på gården
10E4 Jonas Olofsson född 11/10 1818, son till bonden O. Pehrsson i Lia 4. Bonde under Lia 4 ”Lars Ols”. Hela familjen emigrerat till N. Amerika 1866.
Gift 15/10 1854 med 1E13 Gölin Jonsdotter född 11/9 1830, dotter till kolaren J. Larsson i Bricka, Bjuråker. Till N. Amerika 1866.
Två barn:
Olof 13/8 1855 Till N. Amerika 1866.
Anna 9/9 1861 Till N. Amerika 1866.
Lia 5
1593-1618
11El Jonas Olsson 156.. Härst. okänd. Nämns som bonde i Lia, Bjuråker
Två barn:
Erich 159.. Bonde i Lia 5 (1629)
Anders 160..
1641-1670
11Ell Anders Jonsson 160.. Troligen son till bonden J. Olsson i Lia. Näms som bonde i Lia 5
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Pehr 163..
1675-1695
11Elll Pehr Andersson 163.. Troligen son till bonden A. Jonsson i Lia 5, Bjuråker. Bonde i Lia 5
Hustru Karin 164.. Härst. okänd
Fem barn:
Margta 167.. Okänd vistelseort
Anders 1675, kvarboende på gården
Jonas 1677, husman o bosatt i Lia
Karin 1679 Okänd vistelseort
Erik 1681, kvarboende på gården
1710
11E1 Anders Pehrsson 1675. troligen son till bonden P. Andersson i Lia 5, Bjuråker. Bonde i Lia 5
Gift 1699 med 10Elll Sigrid Larsdotter 167.. Troligen dotter till bonden L. Olofsson i Lia 4, Bjuråker. Död 17..
11E2 Jonas Pehrsson 1677. Troligen son till bonden P. Andersson i Lia 5, Bjuråker. Husman o bosatt i Lia
Hustru Karin 168.. Härst. okänd
11E3 Erik Pehrsson-Wäster 1681. Troligen son till bonden P. Andersson i Lia 5, Bjuråker. Bonde i Lia 5 (G 2 ggr)
Hustru 41F1 Karin Pehrsdotter 1686. Troligen dotter till bonden P. Ersson i Dala 1, Bjuråker. Död 1721
Hustru Märit Jonsdotter 1689. Härst. okänd. Död 1748
Sju barn:
Lars 21/10 1716 Husman i Sniptorp, senare i Trossnarven
Pehr 9/7 1718 – 9/7 1718 (allmän svaghet)
Karin 16/9 1719 Gift med 4H6 Olof Jonsson, bonde i Västansjö 2, senare i Dala, Bjuråker
Anders 1/10 1721, kvarboende på gården
Pehr 16/2 1724 Okänd vistelseort
Gölin 3/8 1726 Gift med 6F1 Olof Påhlsson, bonde i Näppänge 6
Margta 9/6 1732 Gift med 8F11 Jonas Jonsson-Elg
11E5 Anders Eriksson 1/10 1721, son till bonden E. Pehrsson i Lia 5, Bjuråker. Bonde i Lia 5 (7)
Hustru 6FV Sigrid Påhlsdotter 22/7 1726, dotter till bonden P. Olofsson i Näppänge 6, Bjuråker
Tre barn:
Karin 6/5 1751. Piga i Lia. Död 6/3 1788 (kräfta)
Påhl 11/8 1753
Ella 30/12 1755 Gift med 25C4 Anders Pehrsson (Stopp) Dahl, korpral o bosatt i Våtmor
11E7 Påhl Andersson 11/8 1753 son till bonden A. Eriksson i Lia 5 (7), Bjuråker. Bonde i Lia 7 ”Utstugan”, Bjuråker. Död 2/12 1816 (bröstvärk)
Gift 13/10 1775 med 2D3 Kjerstin Pehrsdotter 28/7 1752 dotter till bonden P. Hansson i Gärde 2, Bjuråker. Död 21/7 1836 (ålder)
Sex barn:
Sigrid 20/5 1776 Gift med 5B9 Jonas Larsson, bonde i Spångmyra s2, Bjuråker
Carin 15/9 1777 Kvarboende på gården
Margta 16/9 1779 – 10/5 1782 (kikhosta)
Margta 1/7 1782 Gift med 8H8 Olof Jonsson, bonde i Hjälttäckt 2, Bjuråker
Brita 6/8 1785 Gift med 23G2 Lars Jonsson, bonde i Kyrkbyn 1, senare i Svedjebo s4
Ella 6/11 1789 Gift med 36F5 Nils Olofsson, torpare i Norrberg
11E11 Lars Pehrsson 31/12 1777 son till soldaten P. Krants i Lennsjö. Måg och bonde i Lia 5 (7) ”Utstugan”, Bjuråker Död 9/5 1859 (ålder)
Gift 26/10 1806 med 11E7 Carin Pålsdotter 15/9 1777 dotter till bonden P. Andersson i Lia 7. Död 21/12 1857 (ålder)
Lia 6
1593-1618
12El Torieldh Matsson 156.. Härst. okänd. Nämns som bonde i Lia 6, Bjuråker
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Anders 159..
1629-1656
12Ell Anders Tyrilsson (Grällsson) 159.. Troligen son till bonden T. Matsson i Lia 6, Bjuråker. Bonde i Lia 6
Hustru Ella 159.. Härst. okänd
Två barn:
Pehr 163..
Jonas 164..
1670-1690
12Elll Pehr Andersson (Törjes Pelle) 163.. Troligen son till bonden A. Tyrilsson i Lia 6, Bjuråker. Bonde i Lia 6
Hustru Sigrid 163.. Härst. okänd
Sju barn:
Anders 166..
Pehr 1669, kvarboende på gården
Margta 167..
Lars 167..
Olof 167..
Jonas 167..
Gölin 1679
12ElV Jonas Andersson 164.. Troligen son till A. Tyrilsson (Grällsson) i Lia 6, Bjuråker. Bonde i Lia 6
Hustru Kerstin 165.. Härst. okänd
Tre barn:
Sigrid 167.. Okänd vistelseort
Anders 167.. Okänd vistelseort
Karin 168.. Okänd vistelseort
12E1 Pehr Pehrsson ”Törjes” 1669, son till bonden P. Andersson i Lia 6, Bjuråker. Nämndeman och bonde i Lia 6 ”Törjes” Död 1752
Hustru Anna Pehrsdotter 168.. Härst. okänd
Sex barn:
Anders 1710, kvarboende på gården
Gölin 1713
Lars 1/6 1716, soldat o bosatt i Västansjö
Jonas 1/1 1720, bonde i Västansjö (Gärde), Bjuråker
Olof tv. 23/10 1724
Gossebarn (odöpt) tv. 23/10 1724 – 23/10 1724
12E2 Anders Pehrsson 1710 son till bonden P. Pehrsson i Lia 6, Bjuråker. Bonde i Lia 6. Död 1777
Hustru 4H3 Anna Olsdotter 1715 dotter till soldaten O. Larsson-Ranke i Västansjö, Bjuråker
Tre barn:
Pehr 25/11 1744 – 16/5 1747
Pehr 5/1 1748, kvarboende på gården
Karin 5/11 1750 Gift med 19H4 Lars Jonsson, bonde i Änga 9, Bjuråker
12E5 Pehr Andersson 5/1 1748 son till bonden A. Pehrsson i Lia 6, Bjuråker. Änkling och omgift. Bonde i Lia 6 (9) ”Törjes” Död 3/8 1820 (bröstvärk och ålder)
Gift 1773 med 1A2 Brita Larsdotter 9/9 1747 dotter till klockaren L. Ersson i Avholm 1, Bjuråker. Död 16/1 1794 (vattusot = vattensvullnad)
Gift 1795 med X34 Sigrid Olofsdotter 17/4 1774. Inflyttad från Ramsjö socken. Död 15/10 1824 (gulsot)
Tre barn:
Anders 5/8 1774, kvarboende på gården
Lars 14/7 1782, bonde i Lia 14 ”Norrthörjes”
Olof 26/11 1796, bonde i Bricka 3 ”Thörs”, Bjuråker
12E6 Anders Pehrsson 5/8 1774 son till bonden P. Andersson i Lia 6, Bjuråker. Bonde i Lia 6 (9) ”Thöres” Död 12/3 1850 (ålder)
Gift 29/10 1809 med 5B5 Carin Mårtensdotter 15/4 1778 dotter till bonden M. Olsson i Björsarv 1, Bjuråker. Död 16/8 1838
Två barn:
Pehr 1/8 1811 – 6/11 1838 (nervfeber)
Mårten 5/1 1815, bonde i Lia 9 ”Thörs”
44A7 Erik Eriksson född 30/5 1823, soldat till E. Staf i Lia. Bonde i Lia 6. Död 9/10 1900
Gift 1846 med 8B8 Sigrid Jonsdotter född 18/2 1821, dotter till bonden J. Larsson i Byn 1, Bjuråker. Död 20/3 1859 (olyckshändelse).
Omgift 1860 med Brita Pålsdotter född 1828 i Arbrå. Död 2/7 1903
Barn:
Margta 12/3 1848. Gift 1871 med Olof Jonsson. Torpare i Sördala, Bjuråker
12E15 Anders Johan Sved 19/5 1874 son till soldaten E. J. Sved i V. Stråsjö 9. Måg o bonde i N. Lia 6, Bjuråker. Död 15/4 1934
Gift 24/6 1900 med 13E13 Kerstin Larsdotter 23/7 1877 dotter till bonden L. Lidell i Lia 6. Gårdsägarinna efter makens död 1934 i Västansjö 1:5, Bjuråker
Tre fosterbarn:
60H2 Fridolf Karlström född 4/11 1896. Inför hans giftemål med Karin 26/8 1924 fick han som present av fosterföräldrarna sitt hus i Subbak 9:12. Huset lär ha blivit ditflyttat.
Anna-Lisa ”Sved” 14/4 1922 (fosterdotter) Gift med 56C3 Klas Olof Wengelin. Charkuterist o bos. i Västansjö 1:5
Gustaf Albert ”Tysk” 24/2 1913 (fosterson) Skogsarbetare i Svedjebo 8:4, Bjuråker. Utfl. t. Järvsö 1943
Jordöverlåtelser på Lia nr 7: ”Olas”
Hemmanet Lia nr 7, som skattade för 4 öl 22 pgl, brukades vid 1700-talets mitt av Jon Olofsson, född 1702.
Strömbacka bruks ägare Örnsköld köpte 1761 en röjning av Jon, och samtidigt jord av fyra delägare i det närbelägna bodlandet Norrdala. Denna jord skulle användas till bruksarbetarnas behov.
Jon avled 1762, hans äldste son Olof gifte sig vid 31 års ålder 1767, och Olof brukade enligt mantalslängden hemmanet 1775. Året därpå gjordes en hemmansklyvning mellan Olof och hans yngre bror Mårten, som nyligen gift sig med en soldatdotter. Den odlade jorden delades lika mellan bröderna.Kvarn, såg, linhammare och skäktverk skulle användas gemensamt. Mårten skulle flytta ett antal av gårdens uthus till sin nya gårdsplan. Ett nybygge i Söderdala skulle bröderna gemensamt ”nyttja och bebo, vårda och sköta”. Olof Jonssons skatteinnehav var därefter 2 öl 11 pgl.
När Olof var 62 år och hustrun 59 år gammal, 1798, överlät de hemmanet till sin ende son, den 27-årige Jon och hans hustru. Överlåtelsesumman sattes till 40 rdr 46 sk riksgälds, vilket skulle stå inne i hemmanet för föräldrarnas behov. Jon och hustrun Margta fick två söner, 1799 och 1802, därefter två söner och en dotter som dog små, och slutligen en dotter 1815.
Nästa generationsöverlåtelse av Lia nr 7 blev inte helt problemfri. Den yngre sonen Per hade gift sig 1828. Efter ett jordbyte med en by granne redan 1802, där Jon och Margta bytte Margtas arvslott i Änga mot lika mycket jord i Lia, förfogade föräldrarna över motsvarande 2 öl utöver Jons farsarv. Denna jord överläts 1830 till Per och hans hustru för 400 rdr banko, varav hälften skulle in
Lia nr 7: Erik och kvinnfolken på ”Olas”
Bonden Erik Jonsson från gården Olas i Lia hade i oktober 1839 kallats inför kyrkorådet tillsammans med sin hustru Sigrid, efter att ”nästan samtliga” byamän klagat för prästerna om osämjan i deras hushåll. Svärfadern Jon var närvarande, liksom några grannar och en tidigare dräng i huset. Svärmodern Margta däremot hade uppgivit förhinder i form av opasslighet. (Detta inträffade alltså fyra år efter att Jon och Margta överlåtit gården till mågen och dottern)
På tillfrågan angav Erik själv konfliktorsaken som en strid om det husbondevälde, han ansåg borde tillkomma honom. Hans svärmor Margta höll sig nämligen inte på sin plats, när hon ”blandade sig ofta uti hans ekonomiska Styrelse och Arbetsordning”. Erik tyckte att Margta aldrig var nöjd med hans arbetsinsats, hur han än jobbade, utan krävde att han skulle hinna med mer. Svärföräldrarna var däremot, enligt Erik, desto mer tillfreds med sin son, Per, som ofta var hemma och hälsade på i föräldragården. Han fick då också alltid ”något med sig ur huset”, vilket retade Erik.
Erik medgav för prästen, att han kanske ibland brustit i aktning för sina svärföräldrar, särskilt när han hade druckit. Men som en förmildrande omständighet anförde han, att de handlat fel mot honom vid överlåtelsen av hemmanet; de hade förtigit en del av de skulder de ådragit sig, för vilka Erik nu tvingades ansvara. Svärfar Jon å sin sida ville gärna släta över konflikten, eftersom ”de ej kunde önska sig en bättre Karl i Huset än Erik vore, då Han vore fri Brännvinet”, fastän han nog kunde vara självsvåldig och översittaraktig ibland. På prästens uppmaning att komma fram med detaljer, berättade Jon arr Erik både knuffat sin svärmor och sparkat upp deras sängkammardörr sent en kväll, och då blivit så våldsam, att tillskyndande grannar hade måst köra ut Erik. En granne vittnade också, och uppgav att Erik en gång hade slagit näven i bordet och sagt att ”Han ensam vore Husbonde och Herre i huset”, och en annan gång ”fattat tag i Svärmodern och svängt henne, samt befallt Henne gå in i stugan”.
Berättelsen om bråket på Olas i Lia kan förvisso ses som en generationskonflikt, med inslag av oenighet om egendom. Men med hjälp av det material som redovisats ovan om de inblandade hushållen, framträder en bild av strategier i förändring, som även innefattar genusaspekter och konflikter kring arbetsdelningen.
Den äldre generationen på gården, Jon och Margta, hade som framgått ovan i avsnitt Vl.1, varit långvariga vävleverantörer. Deras inarbetade försörjningsstrategi kom emellertid i gungning i samband med generationsskiftet på gården. Sedan Erik övertagit gårdsbruket efter sitt giftemål med dottern Sigrid 1834, sålde han bara 500 alnar linneväv under två år, därefter ingenting. Medan svågern Per, som flyttat från gården, ägnade sig åt bruksarbete blev inte detta någon ersättning för vävförsäljningen på Olasgården. Hushållets arbetsstrategier har dock inte kunnat klargöras i sina detaljer.
Eriks konflikt med sin svärmor kan ses som en praktisk prövning av hustavlans normer om husbondens maktställning i hushållet. Vilka i hushållet kunde tillåtas lägga synpunkter på arbetets organisering? Om Erik som ny husbonde på gården exempelvis valde att satsa på jordbruket genom nyodling, kan detta ha fått konsekvenser för linberedningen om den gamla arbetsdelningen inom hushållet rubbades. Svärmor Margta kan också ha haft synpunkter på att Erik arbetade för lite över huvud taget. Konflikten kunde då komma att handla om hennes eventuella rätt att uttrycka sådana åsikter.
Margta, som under lång tid troligen haft huvudansvaret för gårdens relativt omfattande vävproduktion, kan säkert ha haft åtskilliga synpunkter på Eriks sätt att driva gårdsbruket, när linhanteringen inte längre sköttes enligt invanda rutiner. Eriks förhållande till sin svärmor var mycket spänt, vilket framgår av de interiörer vi kan ta del av genom vittnesmålen inför kyrkorådet. Den avskedade soldaten Molén hade bevittnat, hur Erik ”härma[t] sin Svärmoder i åtbörder och sättet att tala och vara, samt sålunda och genom annat gäckeri och spe förolämpat henne”. När Margta protesterat, hade Erik slagit till henne. Vid detta tillfälle hade också dottern Sigrid (Eriks hustru) signalerat sin syn på konflikten, när hon ropar till Molén: ”Så mycket Ni ser vad Han gör”. Sigrid själv ville för övrigt inte yttra sig inför kyrkorådet, fastän uppmanad av både ordföranden och Erik. Hon grät bara. Komministern kunde dock berätta, att han av grannar hört att Erik ibland var ”svår” och försmädlig även mot sin hustru.
Linhanteringens betydelse i konflikten mellan Erik och husets kvinnor framgår också uttryckligen, av drängen Mårtens berättelse. Han hade en gång tillsammans med Erik, som var något berusad, gått in i huset:
Då de inkommit hade Erik avpetat Rocksnöret [av spinnrocken, min anm.] för Svärmodern, som då senat och spunnit. Därpå hade han kastat snus i knäna på sin Hustru, under yttrande: ”Jag har snus ändå jag, fastän Olas-Qvinnfolken ej kunna åstadkomma några Garnhärvar åt mig att köpa för”. Därefter hade Erik häftigt och vildsint stampat fötterna i Golvet och fordrat fram Brännvinsflaskan; Men då ingen velat åtlyda Honom, hade Han tvungit sin Hustru in i den intill Stugan varande kammaren, dit Erik även ingått och igenlåtit Dörren. En häftig träta hade då uppstått därinne, som väl hörts i Stugan utanför, och hade Hustrun därunder bittert gråtit.
Erik hävdade här sin husbonderätt som ny bonde på Olas, gentemot de maktanspråk från svärmodern som delvis kan ha sin grund i att hon så länge ansvarat för en viktig inkomstkälla i hushållet.
Incidenten, som ytligt sett handlar om den drucknes begär efter mer brännvin, avslutades med att Erik kom ut till Mårten, som återgått till sitt arbete.
Erik hade därvid ”för Honom Mårten mycket skrutit, att Han dock omsider fått flaskan fram, men tillagt, att Han likväl därav ingenting förtärt”. Det var tydligen viktigt för Erik att inför sin dräng inte framstå som regerad av kvinnorna i huset. Husbondeskapet var förmodligen ifrågasatt på flera sätt i detta hushåll, och linet hade en väsentlig del i detta. Husmoderns traditionella makt över nycklarna och förråden blev för Erik konkret uppenbarad i svårigheten att få fram mera brännvin. Men hans snusande kunde försiggå ändå, och han demonstrerade för drängen att han hade råd att köpa snus, trots kvinnornas påstådda omedgörlighet ifråga om garnproduktionen.
Eriks uppträdande kan läsas som uppvisning, en demonstration av rådande genusuppfattningar.
Enligt dessa förväntades Erik ha kontroll över produktionen på gården, i relation till kvinnorna. Den manliga husbondepositionen krävde också bekräftelse genom demonstration inför omgivningen. Som husbonde gjorde Erik anspråk på kontroll över produktionsresultatets värde, här i form av konsumtionsvaran snus.
Konflikten visar på ett betydelsefull hierarkiskt inslag i genusarbetsdelningen. I detta och liknande konkreta fall, där hushållet länge förlitat sig på linneproduktion för marknaden, är resonemang som utgår från att en ”symmetrisk” arbetsdelning existerade i det förindustriella agrarsamhället inte särskilt fruktbara.
Den förutsatta äldre självhushållningsekonomin existerade inte oförändrad för hushållen i Bjuråker, med sina omfattande marknadskontakter. Husbonden gjorde anspråk på makt över produktionen och kontroll över dess resultat, på ett sätt som inte stämmer med bilden av ett harmoniskt ”kompanjonskap”.
Lia 7
1590-1614
13El Oluff Jonsson 156.. Härst. okänd. Nämns som bonde i Lia 7, Bjuråker
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Anders 160..
1641
13Ell Anders Olofsson 160.. Troligen son till bonden O. Jonsson i Lia 7, Bjuråker. Bonde i Lia 7
Hustru, namn okänt
1656-1675
13Elll Olof Jonsson 162.. Härst. okänd (Är möjligen måg till bonden A. Olofsson i Lia 7, Bjuråker) Nämns som bonde i Lia 7
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Jonas 165..
1683
13ElV Jonas Olofsson 165.. Troligen son till bonden O. Jonsson i Lia 7, Bjuråker. Bonde i Lia 7
Hustru Karin 165.. Härst. okänd
Ett barn:
Olof 1680
13E1 Olof Jonsson 1680 Troligen son till bonden J. Olofsson i Lia 7, Bjuråker. Bonde i Lia 7
Hustru 14EV Sigrid Ersdotter 1680 dotter till bonden E. Pehrsson i Lia 8, Bjuråker
Fem barn:
Jonas 1702, kvarboende på gården
Lars 1706 Soldat o bosatt i Lia (Svedjebo), Bjuråker
Olof 1709 Husman i Tjärna, Bjuråker. Utfl. till Norrbo 1750
Karin 3/6 1714 Gift med 26G6 Pehr Nilsson, bonde i Tjärna 1, Bjuråker
Sigrid 26/9 1717 Gift med 9E5 Hans Pehrsson, bonde i Lia 3, Bjuråker
13E2 Jonas Olofsson 1702 son till bonden O. Jonsson i Lia 7, Bjuråker. Bonde i Lia 7 ”Olas”, Bjuråker. Död 1762
Gift 1735 med 2HV Margta Mårtensdotter 1712 dotter till bonden M. Påhlsson i Vedmyra, Bjuråker. Död 11/7 1788 (häftig feber)
Tre barn:
Olof 11/9 1736, kvarboende på gården
Mårten 31/5 1743, kvarboende på gården
Sigrid 15/2 1746 – 20/6 1752 (koppor)
13E5 Olof Jonsson 11/9 1736 son till bonden J. Olofsson i Lia 7, Bjuråker. Bonde i Lia 7 (8) Död 20/1 1811
Gift 1867 med X3 Ingrid Larsdotter dotter till dagsverkskarlen L. Jönsson i Alderfors, Bjuråker (Bergsjösläkt) Död 29/10 1810 (ålder)
Ett barn:
Jonas 20/9 1771 kvarboende på gården
13E6 Mårten Jonsson 31/5 1743 son till bonden J. Olofsson i Lia 7, Bjuråker. Bonde i Lia 7. Död 18/1 1805 (värk i hela kroppen)
Gift 22/10 1775 med 1G4 Brita Jonsdotter 16/3 1749 dotter till soldaten J. Tidman i Sjövik, Bjuråker. Död 27/4 1834 (vattusot = vattensvullnad)
Nio barn:
Jonas 8/6 1777, soldat o bosatt i Lia
Carin 11/3 1779 – 19/4 1797
Margreta 5/8 1780 – 8/5 1782 (kikhosta)
Olof 3/2 1782 – 1/5 1782 (kikhosta)
Olof 25/4 1783, utflyttad
Pehr 27/1 1786, utflyttad
Eric 18/8 1787 – 12/6 1788 (svullnad i hela kroppen)
Margreta 6/7 1789 Gift med 9Å17 Daniel Dahlström, husman o bysmed i Norrberg
Eric 15/10 1791, soldat samt skräddare i Lia, Bjuråker
13E8 Jonas Olofsson 20/9 1771 son till nämndeman O. Jonsson i Lia 7, Bjuråker. Nämndeman och bonde i Lia 7 (10) ”Olas” Död 1/7 1841 (gastrisk feber)
Gift 30/4 1797 med 13H2 Margta Pehrsdotter 7/3 1771 dotter till bonden P. Hansson i Änga 3, Bjuråker. Död 26/6 1855 (ålder)
Sex barn:
Olof 8/11 1799 – 12/12 1835 (bröstfeber)
Pehr 29/6 1802, bonde i Söderdala 4 ”Olas”, Bjuråker
Jonas 24/4 1806 – 3/4 1807 (håll o stygn = lunginflammation)
Jonas 22/4 1808 – 9/10 1809 (rödsot = dysenteri)
Margta 24/4 1812 – 15/3 1819 (bröstfeber = lunginflammation)
Sigrid 29/3 1815, boende på Lia 7 (10)
13E10 Eric Jonsson 26/6 1806 son till bonden J. Andersson i Fagerfall 1. Måg och bonde i Lia 10 ”Olas”, Bjuråker. Död 2/6 1889
Gift 1835 med 13E8 Sigrid Jonsdotter 29/3 1815 dotter till bonden J. Olofsson i Lia 10 Död 14/2 1902
Två barn:
Carin 26/6 1837 Gift med 7E9 Erik Olsson-Fredin, måg o bonde i Lia 10 senare landbonde i Västansjö, Bjuråker
Jonas 24/5 1840 Torpare i Lia 10
Lia 8
1593
14El Anders Jonsson 154.. Härst. okänd. Nämns som bonde i Lia 8, Bjuråker. Enligt jordebok (KA)
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Olof 157..
1618
14Ell Olof Andersson 157.. Troligen son till bonden A. Jonsson i Lia 8, Bjuråker. Nämns som bonde i Lia 8
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Anders 160..
1629-1650
14Elll Anders Olofsson 160 Troligen son till bonden O. Andersson i Lia 8, Bjuråker. Nämns som bonde i Lia 8
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Olof 163..
1656-1670
14ElV Olof Andersson 163.. Troligen son till bonden A. Olofsson i Lia 8, Bjuråker. Bonde i Lia 8
Hustru Gertrud 164.. Härst. okänd
Ett barn:
Brita 166..
1683-1720
14EV Erich Pehrsson 166.. Härst. okänd. Troligen måg till bonden O. Andersson i Lia 8, Bjuråker. Nämns som bonde i Lia 8
Hustru 14ElV Brita Olofsdotter 166.. Troligen dotter till bonden O. Andersson i Lia 8
Hustru Brita Pehrsdotter 1686 Troligen dotter till bonden P. Nilsson i Lia 10
Sex barn:
Sigrid 1680 Gift med 13E1 Olof Jonsson, bonde i Lia 7
Anna 1687, kvarboende på gården
Karin 168.. Okänd vistelseort
Kerstin 1690 Gift med 8EV Pehr Ericsson, bonde i Lia 2
Margreta 31/8 1719 Gift med 6E2 Anders Olofsson, bonde i Kyrkbyn 6
Brita 21/1 1722 Okänd vistelseort
14E1 Olof Jonsson 1679 Härst. okänd. Måg, bonde och kyrkvärd i Lia 8, ”Krämars” Bjuråker. Död 1752
Hustru 14EV Anna Ericsdotter 1687 dotter till bonden E. Pehrsson i Lia 8
Tre barn:
Jonas 6/1 1712, kvarboende på gården
Brita 4/9 1720 Gift med 21H2 J. Pehrsson, nämndeman, kyrkofullmäktig o bonde i Änga 11
Pehr 13/5 1726 , kyrkvärd, magasinföreståndare o bonde i Kyrkbyn 5 (Ängebo), Bjuråker
14E2 Jonas Olsson 6/1 1712 son till bonden O. Jonsson i Lia 8, Bjuråker. Bonde i Lia 8. Död 13/7 1798 (feber)
Gift 1746 med 9E4 Brita Pehrsdotter 21/3 1726 (1727) dotter till bonden P. Hansson i Lia 3. Död 28/7 1798 (feber)
Fyra barn:
Olof 21/9 1748
Pehr 5/11 1749-30/6 1752
Pehr 2/12 1753
Anna 18/9 1757 Gift med 22H5 Lars Nilsson, bonde i Änga 12 (15) ”Sockenskrivars”
14E4 Olof Jonsson 21/9 1748 son till bonden J. Olsson i Lia 8, Bjuråker. Bonde i Lia s8 (15) ”Norrskrämars”. Död 26/3 1826 (håll och stygn = lunginflammation)
Gift 1778 med 22HVll Carin Jonsdotter 1/1 1753 dotter till soldaten J. Ståbi i Tjärna, Bjuråker. Död 25/4 1842
Två barn:
Brita 27/12 1780 Gift med Pehr Andersson, måg, bonde o nämndeman i Lia 15
Kjerstin 25/6 1784 Gift med 21G7 Jonas Andersson, bonde i Svedjebo 8 ”Pehr Påls”
14E5 Pehr Jonsson 2/12 1753 son till bonden J. Olsson i Lia 8, Bjuråker. Bonde i Lia 8 (11). Död 8/10 1830 (bråck)
Gift 25/9 1890 med 1B3 Carin Andersdotter 10/10 1762, dotter till bonden A. Larsson i Berge 1, Bjuråker. Död 21/3 1847
Fem barn:
Jonas 26/3 1791 – 15/10 1793 (halssjukdom)
Jonas 27/7 1794 – 9/9 1794
Anders ?/2 1796 – 16/7 1798 (rödsot = dysenteri)
Olof 23/6 1799 – 1800
Brita 30/8 1803 – 28/10 1809 (rödsot = dysenteri)
6F45 Lars Fredrik Backström född 18/7 1889, son till L. Backström i Ängebo. Skogsarbetare bosatt i Norrlia 8:3.
Gift 13/12 1914 med Kerstin Nordgren född 26/12 1891 i Ljusdal. Inflyttad från Delsbo 1914. Död 19/2 1930
Tolv barn:
Anna 18/4 1914 – 4/8 1914
Lars Manfred 14/10 1915 Bosatt i Lia
Anna Kristina 5/5 1917 Gift 1942 med Evert Nordin Skogsarbetare och småbrukare i Skärås
Per Edvin 22/12 1918 Gift 1944 med Sally Margareta Kristina Norman. Bosatt Sörlia 2:22
Brita Margareta 19/12 1920 Gift 1943 med Per Vincent Sundell. Arr. i V. Tolbo 1:2, Delsbo
Erik Valfrid 10/5 1922. Utflyttat till Eskilstuna 1947
Olof Helmer 7/8 1923 Utflyttat till Frösön 1945
Jonas Emanuel 13/9 1924. Utflyttat till Eskilstuna 1947
Anders Hilding (12/1) 18/1 1926. Utflyttat till Eskilstuna 1946. Död 24/6 1947.
Karin Linnea 27/6 1927. Utflyttat till Bergsjö 1944.
Signe Viola 16/11 1928. Bosatt i Tomsjö 11:18, Bjuråker
Märta Ingegerd 17/2 1930. Utflyttat till Sköllersta Närke 1936
Lia 9
1593
15El Anders Olofsson 156.. Härst. okänd. Nämns som bonde i Lia , Bjuråker
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Olof 159..
1618-1641
15Ell Olof Andersson 159.. Troligen son till bonden A. Olofsson i Lia, Bjuråker. Bonde i Lia 9
Ett barn:
Jonas 162..
1656-1683
15Elll Jonas Olofsson 163.. Troligen son till bonden O. Andersson i Lia 9, Bjuråker. Bonde i Lia 9
Hustru, namn okänt
Tre barn:
Margtha 166.., kvarboende på gården
Brita 167.. Okänd vistelseort
Olof 167.. kvarboende på gården
1690-1710
15ElV Lars Pehrsson 166.. Troligen son till bonden P. Erichsson i Lia 3, Bjuråker. Måg och bonde i Lia 9
Hustru Margtha Jonsdotter 166.. dotter till bonden J. Olofsson i Lia 9
Två barn:
Gertrud 1693 Gift med 7GV Anders Ersson, bonde i Spångmyra 6
Brita 1698
15EV Olof Jonsson 167.. Troligen son till bonden J. Olofsson i Lia 9, Bjuråker. Bonde i Lia 9 (Spångmyra)
Hustru 4AV Margta Pehrsdotter 1692 dotter till bonden P. Larsson i Avholm 4, Bjuråker
Sex barn:
Brita 5/2 1717 Gift med 8B2 Olof Larsson, husman i Spångmyra, Bjuråker
Pehr 16/8 1719
Jonas 2/12 1722 – 14/6 1743
Olof 14/5 1727 – 15/6 1743
Karin 29/9 1730 – 23/6 1743
Lars 21/4 1734 – 20/6 1743
15E1 Olof Olofsson-Hällberg 1693 Härst. okänd. Soldat vid Hälsinge regemente. Bosatt i Lia, Bjuråker
Hustru lV Brita Larsdotter 1698 Troligen dotter till bonden L. Pehrsson i Lia 9
Fyra barn:
Ingrid 10/11 1721 Gift med 26E2 Anders Pehrsson Lindqvist, soldat o bosatt i Lia senare i Svedjebo, Bjuråker.
Lars 1727
Olof 19/3 1732 Okänd vistelseort
Margtha 12/5 1735 Gift med 15E3A Hans Starck, bosatt i Tjärna senare i Västansjö, Bjuråker
15E2 Pehr Olofsson 16/8 1719 son till bonden O. Jonsson i Lia 9, Bjuråker. Bonde i Spångmyra (Lia nr 9). Död 9/12 1794 (hetsig feber)
Gift 1748 med 30GV Sigrid Jonsdotter 22/10 1727 dotter till sergeant J. Blom i Gårdsmyra, Bjuråker. Död 7/10 1808 (ålder)
Två barn:
Margreta 15/8 1748 – 1760
Margreta 4/3 1770
15E4 Olof Ericsson 15/7 1759 son till bonden E. Påhlsson i Tå 2, Bjuråker. Måg och bonde i Lia 9, Bjuråker. Död 8/8 1808 (lungsot = tuberkulos)
Gift 1789 med 15E2 Margreta Pehrsdotter 4/3 1770 dotter till bonden P. Olofsson i Spångmyra, Bjuråker. Änka och omgift med 5F6 Jonas Pehrsson, bonde i Lia 9, senare bosatt i Norrdala 1, Bjuråker. Död 11/8 1826 (andtäppa = astma)
Fyra barn:
Gölin 15/10 1790 – 5/2 1791 (håll och stygn = lunginflammation)
Pehr 17/3 1792 – 19/2 1804 (värk i ett knä)
Erik 24/5 1795, bonde i Byn 4 ”Hansas på Höjen”, senare i Svedjebo 6 ”Per Hans”, Bjuråker
Pehr 20/4 1806
15E6 Pehr Olofsson 20/4 1806 son till bonden O. Ericsson i Lia 9, Bjuråker. Kyrkvärd och bonde i Lia 9 (12) ”Jon Ols”. Död 16/10 1888
Hustru 7G3 Kjerstin Pehrsdotter 5/10 1804 dotter till bonden P. Olofsson i Spångmyra 7, Bjuråker. Död 18/10 1883 (ålder)
Ett barn:
Margta ”Olsdotter” 7G6 13/2 1847 (fosterdotter) Gift med 4D10 Pehr Pehrsson, bonde i Gårdsmyra 1, senare i N. Lia 10, Bjuråker
Lia 10
1593-1600
16El Jonas Oluffsson 155.. Härst. okänd. Nämns som bonde i Lia 10, Bjuråker
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Nils 158..
1618
16Ell Nils Jonsson 158.. Troligen son till bonden J. Oluffsson i Lia, Bjuråker. Bonde i Lia 10
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Pehr 160..
1629-1670
16Elll Pehr Nilsson 160.. Troligen son till bonden N. Jonsson i Lia 10, Bjuråker. Bonde i Lia 10.
Hustru, namn okänt
Ett barn:
Brita 163..
1683-1690
16ElV Jonas Pehrsson 163.. Härst. okänd. Bonde i Lia 10, Bjuråker
Hustru 16Elll Brita (Pehrsdotter) 163.. Troligen dotter till bonden P. Nilsson i Lia 10, Bjuråker
Ett barn:
Karin 166..
1690-1710
16EV Pehr Nilsson 166.. Härst. okänd. Bonde i Lia 10, Bjuråker.
Hustru lV Karin Jonsdotter 166.. Troligen dotter till bonden J. Pehrsson i Lia 10, Bjuråker
Två barn:
Brita 1686 Gift med 14EV Erich Persson, bonde i Lia 8
Pehr 1690
16EVl Pehr Pehrsson 1690 Troligen son till bonden P. Nilsson i Lia 10, Bjuråker. Bonde i Lia 10
Hustru 15G1 Karin Eriksdotter 1688 Troligen dotter till bonden E. Andersson i Stråsjö 7, Bjuråker
Två barn:
Pehr 16/12 1716 Okänd vistelseort
Erik 10/8 1718
16EVll Erik Pehrsson 10/8 1718 son till bonden P. Pehrsson i Lia 10, Bjuråker. Bonde och nämndeman i Lia 10. Död 8/10 1800 (ålder)
Gift 1739 med 20GlV Sigrid Jonsdotter 4/4 1716 dotter till bonden J. Erichsson i Svedjebo 1, Bjuråker. Död 2/5 1790 (håll och stygn = lunginflammation)
Två barn:
Karin 21/12 1741 – 23/12 1741
Pehr 10/12 1743
16E Vlll Pehr Eriksson 10/12 1743 son till nämndeman E. Pehrsson i Lia 10, Bjuråker. Bonde i Lia 10
Hustru X27 Sigrid Olsdotter 1740 Inflyttad från Ljusdal
Ett barn:
Sigrid 31/3 1774 Gift med 21G9 Pehr Larsson, måg och bonde i Lia 13 (10)
13E8 Jonas Olofsson 20/9 1771 son till nämndeman O. Jonsson i Lia 7, Bjuråker. Nämndeman och bonde i Lia 7 (10) ”Olas” Död 1/7 1841 (gastrisk feber)
Gift 30/4 1797 med 13H2 Margta Pehrsdotter 7/3 1771 dotter till bonden P. Hansson i Änga 3, Bjuråker. Död 26/6 1855 (ålder)
Sex barn:
Olof 8/11 1799 – 12/12 1835 (bröstfeber)
Pehr 29/6 1802, bonde i Söderdala 4 ”Olas”, Bjuråker
Jonas 24/4 1806 – 3/4 1807 (håll o stygn = lunginflammation)
Jonas 22/4 1808 – 9/10 1809 (rödsot = dysenteri)
Margta 24/4 1812 – 15/3 1819 (bröstfeber = lunginflammation)
Sigrid 29/3 1815, boende på Lia 7 (10)
13E10 Eric Jonsson 26/6 1806 son till bonden J. Andersson i Fagerfall 1. Måg och bonde i Lia 10 ”Olas”, Bjuråker. Död 2/6 1889
Gift 1835 med 13E8 Sigrid Jonsdotter 29/3 1815 dotter till bonden J. Olofsson i Lia 10 Död 14/2 1902
Två barn:
Carin 26/6 1837 Gift med 7E9 Erik Olsson-Fredin, måg o bonde i Lia 10 senare landbonde i Västansjö, Bjuråker
Jonas 24/5 1840 Torpare i Lia 10
13E12 Sonen Jonas Eriksson född 24/5 1840, torpare i Lia 10. Död 4/7 1918
Gift 19/2 1862 med 4F9 Carin Jonsdotter född 2/5 1837, dotter till bonden J. Eriksson i Näppänge 3, Bjuråker. Död 10/2 1886 (höftvärk).
Tre barn:
Sigrid 25/2 1862 Gift 1887 med Gustaf Viktor Fagerström från Hedvigsfors. Till Forsa 1899.
Kjerstin 6/5 1886 Gift 1897 med Erik Olof Eriksson. kolare o skogsarb. Bos. i Spångmyra 1:3
Erik 11/4 1875 – 10/10 1875 (scharlakansfeber)
Lia 11 – Pelkens
14E5 Pehr Jonsson 2/12 1753 son till bonden J. Olsson i Lia 8, Bjuråker. Bonde i Lia 8 (11). Död 8/10 1830 (bråck)
Gift 25/9 1790 med 1B3 Carin Andersdotter 10/101762 dotter till bonden A. Larsson i Berge 1, Bjuråker. Död 21/3 1847
Fem barn:
Jonas 26/3 1791 – 15/10 1793 (halssjukdom)
Jonas 27/7 1794 – 9/9 1794
Anders ?/2 1796 – 16/7 1798 (rödsot = dysenteri)
Olof 26/6 1799 – 1800
Brita 30/8 1803 – 28/10 1809 (rödsot = dysenteri)
9E9 Jonas Pehrsson 13/5 1784 son till bonden P. Hansson i Lia 3 (5), Bjuråker. Bonde i Lia 11 ”Inner-Skrämmars”. Död 22/10 1846 (gulsot)
Gift 2/4 1815 med 21H4 Brita Larsdotter 11/3 1781 dotter till bonden L. Nilsson i Änga 15, Bjuråker. Änka efter bonden J. Pehrsson i Änga. Död 17/2 1859 (ålder)
Ett barn:
Erik 7/1 1816
9E12 Erik Jonsson 7/1 1816 son till bonden J. Pehrson i Lia 11, Bjuråker. Bonde i Lia 11. Död 24/7 1892 (ålder)
Gift 22/10 1843 med 48B5 Brita Johansdotter 21/7 1812 dotter till bonden J. Pehrsson i Söderdala 1, Bjuråker
Två barn:
Jonas 16/6 1852 – 28/6 1853 (svaghet)
Pehr 28/4 1854 – 19/5 1854
25C29 Anders Påhlsson-Nord 18/4 1849 son till bonden P. Pehrsson i Tjärna 8, Bjuråker. Bonde i Lia 11 (2 öresl. 7⅓ pengl), Bjuråker. Död 30/8 1898
Gift 3/10 1872 med 8E4 Carin Andersson 26/4 1846 dotter till bonden A. Larsson i Lia 2 (3). Utflyttad till Hudiksvall 1909. Hon skänkte brudkronan efter sin mor till Bjuråkers kyrka 1914.
Aktiebolaget Iggesunds Bruk köper fastigheten Pelkens, Lia 11, enl. ”köpebrev 3 oktober 1900”
6B16 Erik Ersson 2/7 1852 son till bonden E. Andersson i Björsarv under 5, Bjuråker. Landbonde i Nybo senare torpare i Lia 11 och masugnsarbetare i Moviken, Bjuråker. Död 13/7 1936
Gift 3/10 1880 med 7E38 Marget Olsdotter 1/6 1856 dotter till torpare O. P. Andersson i Ängebo, Bjuråker. Död 22/6 1934
Tretton barn:
Erik Johan 14/3 1881 – 26/2 1883
Olof Petter 8/3 1882 Utflyttad till Los 1917
Karolina 11/2 1883 – 22/8 1883 (halssjukdom)
Karolina 21/3 1884 Utflyttad till Rogsta 1917, bosatt i Via 5:4
Gertrud Margreta 22/4 1885 – 15/5 1885
Erik Johan 3/5 1886 Utflyttad till Rogsta 1909
Anna Brita 24/1 1888 Hushållerska i Västansjö 6:9, Bjuråker
Anders Gustaf 1/7 1890 Utflyttad till Skön 1933
Lars Emil Wilhelm 22/1 1892 – 28/2 1892
Emma Gertrud Margreta 15/4 1894 – 4/12 1894 (bröstsjukdom)
Flickebarn 7/8 1895 – 7/8 1895
Knut Oskar Ireneus 3/1 1897 Utflyttad till Harmånger 1923, bosatt i Skogsbacken 1:38
Karl Axel Harald 1/4 1899 – 23/4 1899
Lia 13
21G9 Pehr Larsson 14/12 1769 son till bonden L. Pehrsson i Avholm. Måg och bonde i Lia 13 (10) ”Inner-Nirs”, Bjuråker. Ledamot av kyrkorådet. Död 18/2 1855 (ålder)
Gift 26/10 1794 med 16EVlll Sigrid Pehrsdotter 31/3 1774 dotter till bonden P. Eriksson i Lia 10. Död 18/10 1849
Fem barn:
Gölin 31/12 1795 – 1/2 1799 (hosta)
Sigrid 12/4 1797
Olof 23/6 1799 – 10/6 1800 (koppor)
Olof tv. 6/7 1801 – 6/7 1801 (levde 1 timme)
Lars tv. 6/7 1801 – 6/7 1801 (levde 10 timmar)
21G12 Lars Larsson 1/7 1789 son till bonden L. Eriksson i Lia 2, Bjuråker. Måg och bonde i Lia 13. Död 4/4 1830 (håll och stygn)
Gift 7/5 1815 med 21G9 Sigrid Pehrsdotter 12/4 1797 dotter till bonden P. Larsson i Lia 13. Änka och omgift med 6F33 Erik Larsson 17/5 1818 son till bonden L. Pehrsson i Spångmyra 1 (Tjärna).
Måg och bonde i Lia 13. Efter hustrun Sigrids död 27/9 1854, omgift med 6H22 Gölin Eriksdotter 28/6 1834 dotter till bonden E. Eriksson i Bricka 2, Bjuråker.
Familjen flyttade till Bergsjö 1882
Lars och Sigrid fick fem barn:
Pehr 19/9 1815 – 19/9 1815 (levde några timmar)
Chjerstin 20/11 1816 – 1/12 1816
Anders 6/12 1818 – 11/5 1819
Anders 21/8 1821 – 18/4 1822
Gossebarn (odöpt) 29/8 1823 – 29/8 1823
Erik och Gölin fick två barn:
Sigrid 15/9 1856 Gift 31/10 1880 med 26A28 Pehr Andersson, bosatt i Lia 13, utflyttade till Bergsjö 1882
Flickebarn (odöpt) 23/9 1869 – 23/9 1869
5D21 Jonas Andersson 6/11 1826 son till torparen A. Andersson i Bricka. Bonde i Lia s13, Bjuråker. Död 5/2 1917.
Gift 8/6 1855 med 8H11 Margta Påhlsdotter 15/5 1835 dotter till bonden P. Pehrsson i V. Stråsjö, Bjuråker. Död 6/6 1864 (hjärtsprång)
Omgift 13/6 1867 med 11C3 Gertrud Ersdotter 15/12 1834 dotter till bonden E. Andersson i Ahlsjö, Bjuråker. Död 7/2 1911
Jonas och Margta fick två barn:
Anders 8/9 1855 – 27/9 1855
Pehr 29/3 1857 – 1/12 1858
Lia 14
12E7 Lars Pehrsson 14/7 1782 son till bonden P. Andersson i Lia 6, Bjuråker. Bonde i Lia 14 ”Norrthörjes”. Död 16/8 1838 (bröstfeber)
Gift 30/10 1808 med 3E5 Brita Pehrsdotter 16/6 1784 dotter till bonden P. Olofsson i Svedjebo 7, Bjuråker. Död 27/3 1850
Sex barn:
Brita 26/8 1809, gift med 1G27Anders Eriksson, sockenskomakare och bosatt i Lia, Bjuråker
Pehr 19/1 1812, bonde i Moen 3, Bjuråker
Olof 4/10 1814
Anders 1/1 1818, måg, kyrkvärd, nämndeman o bonde i Lia 2 (3), Bjuråker
Anna 6/4 1821, gift med 7E7 Erik Jonsson, bonde i Lia 1 ”Kus”
Sigrid 30/7 1825 – 22/9 1825 (bröstfeber)
12E11 Olof Larsson 4/10 1814 son till bonden L. Pehrsson i Lia 14, Bjuråker. Bonde i Lia 14 ”Norrthörs”. Död 10/10 1911
Gift 184.. med 16Å5 Brita Olofsdotter 5/11 1821 dotter till bonden O. Jonsson i Näppänge 2, Bjuråker. Död 19/7 1912
Två barn:
Lars 15/2 1847
Olof 20/8 1861 – 17/8 1862
12E14 Lars Olsson 15/2 1847 son till bonden O. Larsson i Lia 14, Bjuråker. Bonde i Lia 14. Död 3/10 1918
Gift 11/10 1876 med 1A7 Margta Ersdotter 7/12 1853 dotter till bonden E. Eriksson i Svedjebo 4, Bjuråker. Död 6/2 1922
Två barn:
Olof 14/6 1879, tog över efter sin far, bonde i Lia 7:6
Anna Ragnhild Paulsson-Brink född 6/11 1923 (Fosterdotter). Utflyttat till Uppsala 1942.
Lia 15
14E4 Olof Jonsson 21/9 1748 son till bonden J. Olsson i Lia 8, Bjuråker. Bonde i Lia s8 (15) ”Norrskrämars”. Död 26/3 1826 (håll och stygn = lunginflammation)
Gift 1778 med 22HVll Carin Jonsdotter 1/1 1753 dotter till soldaten J. Ståbi i Tjärna, Bjuråker. Död 25/4 1842
Två barn:
Brita 27/12 1780
Kjerstin 25/6 1784, gift med 21G7 Jonas Andersson, bonde i Svedjebo 8 ”Pehr Påls”
14E8 Pehr Andersson 20/2 1778 son till bonden A. Andersson i Svedjebo. Måg, bonde och nämndeman i Lia 15, ”Norrskrämars”, Bjuråker. Död 19/6 1853
Gift 1803 med 14E4 Brita Olofsdotter 27/12 1780 dotter till bonden O. Jonsson i Lia 15. Död 10/10 1852
Två barn:
Anders 20/10 1808 – 12/11 1808
Carin 27/6 1811
11E13 Pehr Larsson 26/3 1808 son till bonden L. Pehrsson i Lia 7, Bjuråker. Måg och bonde i Lia 15 ”Norrskrämars”. Utflyttad till Forsa socken 1884.
Gift 1837 med 14E8 Carin Pehrsdotter 27/6 1811 dotter till nämndeman P. Andersson i Lia 15, Bjuråker. Utflyttad till Forsa socken 1884
Ett barn:
Carin 13/4 1842
42B10 Pehr Larsson Skarp 3/4 1846 son till kolaren L. Eriksson i Norrdala, Bjuråker. Bosatt i Norrdala senare landbonde i Lia 15 (N. Lia 1). Död 26/5 1929
Gift 2/11 1875 med 3D8 Kjerstin Jonsdotter 19/7 1847 dotter till landbonden J. Hjelte i Norrdala, Bjuråker. Död 1/12 1935
Fyra barn:
Jonas Erik 8/12 1873 Utflyttad 1911
Sigrid 21/12 1877
Karin 6/8 1880 Utflyttad till Forsa 1897
Per 23/1 1893
4D9 Erik Pehrsson 18/5 1840 son till bonden P. Jonsson i Gårdsmyra 2. Måg och bonde i Lia 15, Bjuråker. Efter giftermålet förvärvade han hustruns föräldrahem. Utflyttad till Forsa 1884.
Gift 5/10 1862 med 11E13 Carin Pehrsdotter 13/4 1842 dotter till bonden P. Larsson i Lia 15.
Ett barn:
Brita 17/9 1871. Utflyttad till Forsa 1884. Gift med (15K11 Forsa släktregister) bonde och riksdagsman Johan Johansson i Kälkebo. Han omkom vid en tågolycka i Länninge utanför Bollnäs den 22 juli 1928.
Vid värdering av Erik Perssons byggbestånd, gällande kvarboenderätt eller utflyttningsskyldighet, så finns följande byggnader upptagna i förteckningen.
1. Stugubyggnad av betydlig längd, en våning, brädfordrad och väl inredd i bästa stånd.
2. Stugubyggnad om en våning, brädfordrad och inredd, men mindre än den förstnämnda.
3. Väster om gården en större och dyrbarare byggnad, ladugård, stall, foderbodar.
4. Norr om gården en större kornlada i gott stånd.
5. Även norr om gården en byggnad för tjänstefolk.
6. Nordost om gården en bygghusbyggnad.
7. Fyra stycken visthusbodar eller härbren, alla byggnader i gott stånd.
Till gården finns anlagt en vattenledning samt två brunnar och tre källare. Hemmanet äger och brukar vattenverk i ån.
Förmodligen hade förrättningsmännen en annan helhetssyn på skiftet och Erik Perssons klagomål fick inget gehör.
Erik Persson var mäkta besviken på värderingen av sina byggnader och yttrade för förrättningsmännen – Varför skall jag flytta som har den bäst byggda gården och har det största skattetalet?
Efter denna oförrätt, som skiftet innebar för Erik Persson, beslutade han att söka eftyer ett nytt hemman i en by där det endast fanns ett hemman och för att inte i framtiden bli utsatt för utflyttning igen.
År 1883 köper Erik Persson hemmanet Kälkebo och flyttar året därpå med sin familj och svärföräldrar till Forsa.
Den 16/2 1884 säljer Erik Persson fastigheten Lia 15 om 6 öres – 13⅓ penningland eller 59/144 mantal kr. skl. till Iggesunds Bruk.
Det mesta av marken såld till Lia Nr 1.
Han sålde hemmanet och fick bra betalt. Ett härbre och en stor loge behöll han som fraktades sjöledes enligt Gunnar Viktorsson i Trogsta. (Han har anknytning till Kälkebo). Timmret fraktades med pråm från hamnen i Moviken ev. Friggesund, över Dellarna till Näsviken eller Forsa och därifrån med häst till Kälkebo.
Sven Olssons gård i Hästnäs, Avholm 9:5, är flyttad från Lia och säges vara gården ”Skrämmars”. En sten i gårdsgrunden i Hästnäs har årtalet 1890 med signatur O. A. inhugget. O. A. = Olof Andersson, farfar till Sven Olsson. Sven Olsson född 1920 berättar att gården flyttades på en dag från Lia. Det behövdes 20 hästar för att klara den bedriften. Hur många som hjälpte till vet man inte men troligen uppåt 25 -30 man.
Lia 16
12G7 Pehr Olofsson 24/5 1782 son till bonden O. Larsson i Lia s7, Bjuråker. Bonde i Lia 16 ”Norr-Nirs”. Död 13/5 1846.
Gift 16/10 1808 med 8E2 Margta Jonsdotter 10/5 1786 dotter till bonden J. Larsson i Lia 2. Död 19/6 1856 (slag = hjärnblödning eller hjärtslag)
Tre barn:
Gölin 11/11 1810, gift med 5D15 Lars Larsson, bonde i Svedjebo 6, ”Pehr Hans”
Kjerstin 2/4 1817
Olof 8/7 1821, måg och bonde i Lia 8 ”Åtstugan”
12G9 Joseph Andreas Nordlinger 19/3 1813 son till bruksinspektor P. Nordlinger i Strömbacka. Anställd som soldat nr 10 (Korpral) vid Delsbo kompani Hälsinge regemente. Nämns som nämndeman, häradsdomare, landstingsman och bonde i Lia 16 (8), ”Norr-Nirs” Bjuråker. Död 16/4 1900.
Gift 18/10 1846 med 12G7 Kjerstin Pehrsdotter 2/4 1817 dotter till bonden P. Olofsson i Lia 16, Bjuråker. Död 22/8 1893 (ålder)
Ett barn:
Brita 15/12 1848, gift med 7G10 Jonas Olofsson, måg och bonde i Lia 8, senare nämnd som gårdsägare i Västansjö, Bjuråker
18E3 Anders Söderberg född 16/10 1784 i Knivsta, Stockholms län. Salpetersjuderiverkmästare och bonde i Lia ”Sjuars”. Död 24/6 1876 (ålder)
Gift 1810 med Sigrid Thomasdotter född 18/2 1775, dotter till lappmannen Thomas Thomasson i Åkre i Delsbo. Död 3/3 1865 (slag)
Fyra barn:
Brita Christina 3/1 1811. Piga i Lia. Död 10/11 1894 (ålder)
Olof 23/7 1813 Tog över gården efter föräldrarna
Sigrid 31/5 1816 Gift 1845 med Pål Jonsson bonde i Lia 17
Hedda 31/5 1818 – 2/11 1818 (hjärtsprång).
18E4 Olof Söderberg 23/7 1813 son till verkmästare A. Söderberg i Lia. Salpetersjudare. Bosatt i Lia 17, senare bonde i Lia ss 16, Bjuråker. Utflyttad till Fredriksfors, Delsbo. Död 3/10 1899
Gift 1840 med 3A6 Margta Pehrsdotter 23/9 1806 dotter till bonden P. Jönsson i Ramsjö 1, Bjuråker. Död 26/4 1879 (bröstlidande)
Två barn:
Sigrid 1/8 1843 – 21/6 1865 (vattusot) = vattensvullnad)
Pehr 23/8 1849, bonde i Fredriksfors 1, Delsbo
Lia 17
1E20 Påhl Jonsson 19/5 1821 son till soldaten J. Tång i Ö. Stråsjö. Bonde i Lia 17, Bjuråker. Utflyttad till Hassela 1861
Gift 17/10 1845 med 18E3 Sigrid Söderberg 31/5 1816 dotter till verkmästare A. Söderberg i Lia. Död 3/8 1859 (sjuk i 22 veckor)
Två barn:
Margta 18/12 1850 Utflyttad till Hassela 1861
Olof 22/3 1863 – 22/4 1863.
18E4 Olof Söderberg 23/7 1813 son till verkmästare A. Söderberg i Lia. Salpetersjudare. Bosatt i Lia 17, senare bonde i Lia ss 16, Bjuråker. Utflyttad till Fredriksfors, Delsbo. Död 3/10 1899
Gift 1840 med 3A6 Margta Pehrsdotter 23/9 1806 dotter till bonden P. Jönsson i Ramsjö 1, Bjuråker. Död 26/4 1879 (bröstlidande)
Två barn:
Sigrid 1/8 1843 – 21/6 1865 (vattusot = vattensvullnad)
Pehr 23/8 1849, bonde i Fredriksfors 1, Delsbo
49E3 Eric Warg född 7/5 1768, son till 13E6 Mårten Jonsson i Lia 7. Soldat nr 129 vid hälsinge regemente samt skräddare bosatt i västra Lia. Död 6/3 1867 (lungsot)
Gift 1811 med 49E1 Carin Månsdotter född 15/5 1782, dotter till soldat M. Jern i Våtmor. Död 22/1 1862 (långvarig sjukdom)
Omgift 1863 med 21D2 Ella Carlsdotter född 27/7 1834, dotter till soldat C. Frisk i Lia Död 2/5 1924.
Åtta barn:
Olof 2/9 1812 – 28/2 1821
Kjerstin 28/8 (20/8) 1814 Gift 1837 med Lars Larsson Torpare i Linneråsen.
Mårten 4/12 1816. (Dödad vid stensprängning å Hedvigsfors Bruk den 23/8 1849. Skottet gick av under laddningen varvid han slungades 9 famnar).
Erik 16/9 1819 Gift änkling och omgift 1876 med Carin Hansdotter. Sockenskräddare i Lia.
Olof 18/6 1822 Gift 1846 med Margta Larsdotter Husman i Lia.
Brita 27/2 1825 – 6/8 1834 (värk)
Kjerstin Larsdotter 17/6 1857 Gift 1883 med Anders Eriksson-Ström Utfl. t. Fönebo 1883.
Carin 23/4 1864 Gift 1895 med Johan Vilhelm Olsson byggnadsarbetare i Norrlia.
49E5sonen Olof Eriksson-Warg-Lindberg född 18/6 1822, son till soldat Erik Warg i Lia. Husman i Lia. Utflyttat till Kläppa i Ljusdal 1850, återkom 1852. Död 19/12 1899.
Gift 1846 med 4H20 Margta Larsdotter född 8/3 1824, dotter till torparen L. Jonsson i Holmberg. Död 3/12 1914
Tio barn:
Carin 16/10 1846 – 1/11 1914
Erik 18/2 1848 Soldat i Forsa återinflyttad 1876
Lars 12/1 1850 Soldat vid Delsbo kompani. Utflyttat till Forsa 1871
Olof 6/6 1852 Gift 1882 med Sigrid Pehrsdotter. Bosatt i Sörlia ”Ståls”.
Pehr 7/9 1854 Gift 1883 med Anna Pehrsdotter. Skräddare bosatt i Svedjebo
Karin 17/1 1857 Gift 1886 med Erik Jonsson från S. Sannäs i Delsbo 1. Till Ramsjö 1900.
Jonas 22/8 1859 Utflyttat till Forsa 1878
Marget 24/3 1861 Gift 1891 med Claes Teodor Johansson, landbonde i Holmberg 5.
Mårten 29/11 1862 – 3/9 1866 (mask)
Kjerstin 5/2 1865 – 6/5 1884 (tyfus)
49E6 Johan Vilhelm Olsson född 14/3 1859 i Bygdeå, Västerbotten. Inflyttad 1889. Byggnadsarbetare bosatt i Norrlia. Död 9/5 1929
Gift 4/9 1895 med 49E3 Carin Ersdotter född 23/4 1864, dotter till soldat E. Warg i Lia.
Anders Gustaf Andersson-Källman född 23/2 1788 i Stockholm. Bonde i Björsarv, sen i Nybo 1., ”Skrämmars”, Norrlia, Bjuråker. Utflyttat till Torps.sn, V.-Norrland 1839. Död 23/5 1873 (ålder).
Gift 1818 med 1B4 Gölin Jonsdotter född 15/7 1790, dotter till bonden J. Andersson i Berge 1, Bjuråker. Utflyttat till Torps sn, V.-Norrland 1837. Död 26/8 1854 (lungsot).
Tolv barn
Pehr 29/1 1820 Bonde här i Nybo 1, ”skrämmars”.
Jonas 12/8 1821 Utflyttat till Torp 1837
Anders 20/5 1823 Utflyttat till Torp 1837
Brita 24/10 1824 Utflyttat till Torp 1837
Lars 6/5 1826 Utflyttat till Torp 1837
Anna 5/5 1827 – 13/6 1827 (convulsioner)
Olof 17/5 1828 Utflyttat till Torp 1837
Mårten 4/9 1829 – 12/2 1830. (convulsioner)
Anna 28/8 1830 Gift 1872 med Johan Erik Staf, handlare i Lia
Mårten 21/12 1831 Gift 1863 med Magdalena Eriksdotter. Husman i V. Stråsjö.
Carin 3/6 1835 Gift 1895 med byggnads arb. Johan Vilhelm Olsson i Norrlia.
1B12 Pehr Andersson född 29/1 1820, son till A. G. Källman i Nybo 1, ”skrämmars”. Norrlia, Bjuråker. Torpare i Nybo, sen (omkr. 1880)bonde i Björsarv s3, Bjuråker. Död 14/9 1909.
Gift 17/12 1848 med 37F3 Carin Johansdotter född 27/6 1822, d. t. husman J. Andersson i Svedjorne, Bjuråker. Död 22/6 1866 (lungsot).
Omgift 9/5 1875 med 26G16 Sigrid Eriksdotter född 31/5 1829 i Bjuråker. Änka efter husman H. Strålin i Brättingberg. Död 25/6 1911.
Fem barn
Gölin 15/4 1851 i Ljusdal. Emigrerat till N, Amerika 1882
Karin 25/10 1852. Gift 1881 med Johan Persson bonde i Bricka 4. Bjuråker.
Pehr 8/11 1857. Gift 1889 med Sigrid Pehrsdotter Bonde i Björsarv s3, Bjuråker.
Anna 23/2 1860. Emigrerat till N, Amerika 1883
Brita 22/2 1861. Emigrerat till N, Amerika 1883
Anm. Nybo blev införlivad med Lia Nr. 1. vid laga skiftet.
Okänd boplats
44A3 Erik Persson-Staf född 26/12 1787, son till torparen P. Sten i Kölsjön, Hassela. Anställd som soldat nr 35 vid Delsbo kompani Hälsinge regemente. Bosatt i Lia. Död 17/6 1847. (slag)
Gift 10/11 1811 med 10Å6 Margta Eriksdotter född 5/12 1787, dotter till E. Johansson i Norrbobyn. Död 9/12 1833. (lungsot)
Omgift 16/11 1834 ned 35G16 Carin Jonsdotter född 8/3 1805, dotter till nybyggare J. Clementsson i Brännås. Emigrerat till N. Amerika 1866
Åtta barn:
Carin 25/8 1813 Gift 1847 med Olof Petter Andersson. Torpare i Ängebo
Pehr 15/8 1815 Gift 1846 med Anna Jonsdotter. Bonde i Västansjö.
Margta 24/6 1818 Gift 1854 med Anders Carlsson Frisk. Husman i Stav Hansas i Sörlia
Elisabet 14/7 1821 – 2/4 1862 (kräfta) En dotter, Marget född 25/12 1852.
Erik 30/5 1823 Gift 1846 med Sigrid Jonsdotter. Bonde i Lia 6.
Jonas 30/12 1830 Gift 1855 med Carin Andersdotter. Bonde i Bricka 6
Brita 6/1 1838 – 14/2 1838
Olof Staf 9/2 1841 Emigrerat till Nord Amerika 1866
Carl Hofverberger född 12/8 1736, tvilling, son till kapten och kyrkomålare (Stöde Kyrka) Carl Hofverberger i Berg. Ingenjör och lantmätare bosatt i Lia 1777.Hustru okänd.
Barn:
Carin 17/12 1791 gift 1802 med (7T71) Jonas Olofsson-Hjelm Bos. i Långede, Delsbo
Dalängstorpet/ Blombergs – beläget strax norr om Lund-torpet
Möjligen var det här som soldat Göran Rönn med familj bodde.
Ca 1858 – 1868
2E28 Göran Rönn född 17/8 1829. Infl. fr. Forsa. Anst. Som soldat nr. 117 vid Delsbo kompani, Häls. Reg. Bosatt i Lia. Emigr. t. N. Amerika 1868.
Gift 1858 med 2E16 Ella Jonsdotter född 7/7 1834, dotter till soldat J. Tång i Ö. Stråsjö. Emigr. t. N. Amerika 1868
Två barn
Gölin 15/7 1858 Emigr. t. N. Amerika 1868
Jonas 25/6 1863 Emigr. t. N. Amerika 1868
Ca 1876 –
49E7 Erik Olsson Lund född 18/2 1848, son till husman O. Lindberg i Lia. Inflyttad från Forsa 1876. Soldat nr 131 vid Forsa kompani Hälsinge regemente. Bosatt i Lia. Död 7/5 1920
Gift 1/12 1872 med 1B6 Carin Andersson född 3/6 1835, dotter till bonden A. G. Källman i Nybo1, Bjuråker. Död 20/12 1907
Fyra barn:
Margreta 2/1 1874 Gift 1897 med Erik Eriksson-Medin i Moviken. Sen bosatt i Sörlia.
Anders Olof 24/9 1876 . 8/12 1876 (bröstfeber)= Lunginflammation
Juliana 30/3 1880 – 10/9 1881 (scharlakansfeber)
Olof 25/12 1883 Gift 1907 med Anna Svensdotter. Arrendator i Norrlia 2:3
Exempel på ett enkelt kort kontrakt gällande avlöning för en knekt.
Kontrakten förvaras på Bjuråkers Hembygdsgård.
Avskrift och tillägg Mona Sparthan
Renskrift av Viveca Sundberg
KONTRAKT.
Så länge roten N:o 121 vid Forsa Kompani av Kongl. Helsinge regemente, är anslagen till Regementsmusiken underhållsförbinda vi oss undertecknade Rotehållare att därför årligen vid den vanliga uppbördstiden, till vederbörande uppbördsman för regementet, erlägga en summa i kontant Trettiotre (tecken) sexton (tecken) 33 riksdaler 16 skilling Banco. Mötesplats …? häruti icke inbegripen. Avgiften beräknas från och med den 1 januari 1851.
Till säkerhet härför har trenne lika lydande exemplar blivit upprättade, varav ett exemplar förvaras vid roten.
Bjuråker och Lia den 1 juni 1850
Vicekorpral 127 A G Blomberg
Vittna:
Tå N:o 1 Nils Forsvik
Forsviks underskrift bevittnas av:
Nämndeman Jonas Falck
Lia N:o 1 Jon (bomärke) Eriksson Lia sub 1 Pehr (bomärke) Larsson
L Falck (detta kan vara landsfiskalen eller bokhållaren)-
21U14 Anders Gustaf Blomberg född 29/9 1829 i Norrbo. Korpral nr 127 vid Hälsinge regemente. Bosatt i Lia. Död 9/3 1903
Gift med 22D5 Kjerstin Johansdotter född 19/4 1821, dotter till soldat J. Djerf i Norrdala, Bjuråker. Död 22/5 1880 (vattusot) = vattensvullnad
Änkling och omgift 20/2 1881 med 22D5 Anna Larsdotter född 3/2 1846, dotter till husman L. Larsson i Holmberg. Död 25/3 1917.
Elva barn:
Carin 24/6 1842. Okänd vistelseort
Jonas 1/10 1843 Utflyttat till Färila 1863. Död 6/5 1864
Pehr 14/9 1846 – 17/7 1847 (kikhosta)
Margta 8/6 1848 Gift 1875 med Jonas Hedman i Ljusdal
Kjerstin 7/12 1849. Emigrerade till Minesota 1880
Anna Elisabet 18/6 1851 Gift 1870 med Olof Pehrsson-Kraft Torp. i Vintermyran, Bjuråker
Brita 29/4 1853 Gift 1872 med Pehr Nilsson-Strid Bosatt i Dragsved
Pehr tv. 22/9 1855 – 22/9 1855
Anders tv. 22/9 1855 – 22/9 1855
Sigrid 25/6 1859 – 25/6 1859
Pehr 16/4 1881 – 11/8 1921
Det som återstår på platsen är husgrund med spisröse och delar av en jordkällare
Blombergs Kullen nedanför Per-Hans i Sörlia
Del av laga skiftes kartan över Norra Lia.
Laga Skifte gjordes för att de gårdar som blev kvar skulle få mera sammanhängande markarealer.
Genom hemmansklyvningar och ägodelningar hade marken förut sönderdelats i alltför små ägolotter. Detta hävdes nu genom laga skifte. Man strävade också efter att gårdarna skulle ligga i anslutning till de egna inägorna.
Överenskommelser i Lia vid Laga skifte.
År 1880 den 17 augusti ställde sig undertecknad Kommissions Lantmätare jämte Godemännen Lars Persson i Wij och Per Larsson i Näsbyn uti Norr Lia by av Bjuråkers socken för att sedan det byevis verkställda skiftet inom Bjuråkersstora skifteslag vunnit laga kraft behandla laga skiftet inom denna by och tillstädeskomma med anledning av i behörig ordning utfärdad och Kungjord Kungörelse följande delägare:
Lia nr 8 och s 16 Olof Persson, Lia nr 9 och nr s 13 Mårten Andersson, Nr 11 Anders Pålsson, Nr 12 Per Olsson. Lia av nr 13 Jon Andersson, Lia nr 14 Olof Larsson, Lia nr 15 Erik Persson. Nr 16 J. A. Nordlinger, Nr 17 Olof Söderberg, Torpare Olof Staf, som muntligen befullmäktigade Anders Johansson i Gårdsmyra, att föra sin talan. Torparen Erik Lund för Dalängstorpet. Olof Hammarström . För Aktiebolaget Iggesunds Bruk Herr Inspektorn O. W. Hägg, som förevisade följande skogsavverkningskontrakter: av den 8 sept. 1840 å 6 Td. Skog på 50 år och av den 4 dec. 1841 å 34 Tld. 18 pld. på 50 år, båda från Lia nr 11, av den 22 sept. 1873 å Wallskog på 25 år å 1 Tld, 12 pld, från Lia nr 8, av den 5 juli 1873 Wallskog för 1 öresland från Lia nr 11, av den 16 juni 1873 å Wallskog från 16pld. Lia av nr 13, av den 30 sept. 1873 å Wallskog för 1 öre 7⅓ pld. Lia nr 14, av den 16 juni 1873 å Wallskog från 1 öre 13¼ pld. Lia s 16, av den 22 sept. 1873 å Wallskog från 1 öre 2 5/6 pld. av Lia ss 16; För Hudiksvalls Trävaru Bolag J. A. Nordlinger och Lars Larsson i Fagerfall, som anmälde avverkningskontrakter å Wallskog från 1 öresland Lia av nr 13, 4 öresland Lia nr 12 och 2 öresland nr 16.
§ 1
S.D. Då förrättningsmännen handlagt den förberedande delen av detta laga skifte eller skiftet byarna emellan inom Bjuråkers stora skifteslag, är deras frihet från jäv redan tillförne likasom och nu medgiven.
§ 2
Då all Byalagets mark vid skiftet byarna emellan är ej allenast avfattad uträknad och beskriven, utan även graderad, beslutade förrättningsmännen delägarnas önskan likmätigt, att Bydelningsbeskrivningen över Byalagets ägor med den däruti upptagna graderingen skall vid detta laga skifte hemmanen emellan helt och hålles följas.
§3
Enligt förrättningsmännens beslut skall den skillnad emellan in- och avrösningsjorden, … vid skiftet byarna emellan inom Bjuråkers stora skifteslag blivit uppgjord även oförändrat bibehållas vid detta laga skifte hemmanen emellan, vilket av delägarna godkännes.
§4
Delningsbeskrivningen över skiftet byarna emellan uti Bjuråkers stora skifteslag upptager på grund av fattat beslut om skatten såsom delningsgrund vid skiftet, vad av byalags område rätteligen tillkommer varje delägande hemman och lägenhet, vadan nu ytterligare genom delägarnas förening bestämdes, att denna i samma delningsbeskrivning upptagna bestämmelse om vars och ens andel i samfälligheten vid skiftet skall följas och sålunda utgöra delningsgrunden därvid.
§5
Härefter enade sig delägarna om de undantag av mark för gemensamma behov, vilka vid skiftet skall ske, och uppsattes och underskrevs härom likasom om besluten i föregående … … skriftlig förening så lydande: Vid det sammanträde etc. etc. se Bilaga A.
§6
Skiftesmännen hade redan uppgjort provisionel plan för skiftet, vilken plan nu för delägarna å kartan och å marken utvisades.
Denna skiftesplan är så beskaffad, att alla hemman blivit föreslagna till kvarboende med undantag av hemmanet Li nr 14, som blivit utflyttat till ägorna väster om byn, varvid dock av i sambruk varande hemman det ena blivit kvarboende och det andra utflyttat, så att sub 16 och av nr 3 utlagts samt nr 9 och nr 9 berättigats till kvarboende. Och ligga ägolotterna uti inägorna tillfölje därav i följande ordning. Sydost ifrån och Västerut; först gårdsskiften till nr 8, nr 9, nr 11, nr 12, nr 15, alla ägorna till av nr 13, gårdsskiften till nr 16 samt sub 16 och nr 17, därefter alla inägorna till nr 14 jämte torpet från framsocknen, så Stafs torp vid Subbak, därefter sub 16:e alla ägor och utskiftet till nr 8, så alla ägorna till av nr 13 jämte utskifte till nr 9, varefter egentligen utskiften vidtaga för nr 11, nr 12, nr 15, ss 16 och nr 17 samt nr 16, ävensom på näset närmast Sördala, Dalängstorpet och Lunds Torp.
Då delägarna uppmanades att yttra sig om denna skiftesplan förklarade:
Nr 8 och sub 16 Olof Persson, att han fordrade det hemmanet nr 8 helt och hållet befrias från utskifte, då så mycken dålig jord vore i gårdsskiftet belägen och flera spridda ägor tillhörde detsamma;
Nr 9 och av nr 13 Mårten Andersson, att han önskade bekomma ökning i gårdsskiftet öster om gården:
Nr 11 Anders Pålsson, att han nöjde skiftesplanen:
Nr 12 Per Olsson, att han påyrkade den förändring i skiftesanläggningen, att skiftet vid gården utlägges längs byavägen mot Bäcken och Svågan;
av nr 13 Jon Andersson, att han fordrade sådan förändring i skiftesläggningen, att den brunn, som för gården begagnades och nu ligger inpå åt Nr 15 föreslagna skiftet, komma inom egna gårdsskiftet;
Nr 14 Olof Larsson, att han gillade skiftesläggningen men yrkade sådan förändring däruti, att för nödig gårdsplats ökning i skiftet beredes i södra och östra ändan därav mot skogen minst mot den där befintliga gatan;
Nr 15 Erik Persson, att han nöjde skiftesplanen, men ansågs det lämpligt och rättvist att västra gårdsskiftesrån vrides så att möjlighet blir för Lia nr 16 att bekomma någon jord mitt för gården öster och norr om vägen, kunnandes gårdsskiftet till nr 15 i stället breddas mot Svågan.
Nr 16 J. A. Nordlinger, att hans hemman vid föregående storskifte blivit utflyttat och då varit fribelagt, varför han ansågs det helt och hållet stridande mot rättvisa och billighet, att i senare tider utbyggda smärre hemmansdelar skulle tränga hans hemman och för detsamma åstadkomma oläge, yrkande J. A. Nordlinger, att, om ingen förändring kan åstadkomma i nuvarande skiftet och någon jord hemmanet tilläggas öster om gården, hemmansgården måtte utflyttas till mitten av nu föreslagna skiftet.
Nr ss 16 och nr 17 Olof Söderberg, att han vore nöjd med skiftesplanen men önskade få gårdsskiftet så förändrat att hans väster om vägen belägna hus föll därinom.
I avseende Lunds och Dalängstorpet blev bestämt att de skulle utbrytas av Sylbyggesjorden och Stubbarönningen. Vad skogens delning angår beslutades att densamma delas efter gårdarnas läge så i hemskogen som Bricka och fäbodeskogen, dock hemskogen på det sätt att skiftena om möjligt sträckas från ägorna mot södra hörnet därav.
§7
Åtskillige för Sör Lia byemän tillstädeskomma och föreslog en förändring genom ägobyte i rågången å vallen byarna emellan, men kunde nu ej därom träffas något beslut utan begärdes betänketid, varunder delägarna från ömse sidor skulle genom besiktning å marken göra sig underrättade om lämpligaste sättet för bytets verkställande eller om det bör äga rum eller ej.
§8
Återupptogs frågan om undantag av mark för allmänna och enskilda behov varvid dels beslutades att ändra förmiddagens beslut om åtskilliga vägar, dels bestämdes om nya undantag så för enskilda som allmänna behov och uppsattes och underskrevs därom en så lydande förening. Vid sammanträde etc. etc. se Bilaga B.
§9
Förrättningsmännen skola taga de mot skiftesplanen framställda anmärkningarna i noggrant övervägande och meddela delägarna sina beslut i och genom utstakningen. År och dag som ovan. Å ämbetets vägnar C. O. Widmark. Uppläst och godkänt betyga Lia den 17 Augusti 1880: Lia nr 8 och sub 16 Olof (bom) Persson. Lia nr 9 och av 13 Mårten (bom) Andersson. Nr 11 Anders Pålsson. Nr 12 Per (bom) Olsson. Nr 14 Olof (bom) Larsson, av nr 13 Jon (bom) Andersson, Nr 15 Erik Pehrsson, Nr 16 J. A. Nordlinger, Olof Söderberg nr 17. – Olof Staf genom Anders (bom) Johansson i Gårdsmyra, Erik (bom) Lund, Olof Hammarström. Vittna undertecknade Godemän: Lars Erik Pehrsson i Wij, Per Larsson i Näsbyn.
År 1881 den 12:te Juli
§10
Vid uträkning av skiftet inom Norr Lia by och med fästat avseende å de anmärkningar mot skiftesläggningen, som av delägarna blivit gjorda, hava förrättningsmännen funnit att lämpligt och för framtiden fullt tjänlig skiftesläggning inom Byalaget icke kan vinnas utan att en vida större utflyttning beslutas än den på förhand enligt skiftesplanen förutsatta, vilken i så fall borde äga rum till de längst i nordväst belägna ägorna mot Holmbergs och Söderdala Sockentorps byrutor, helst en fördelning i utskiften emellan kvarboende delägare av så avlägsne ägor på det betänkligaste sätt skulle komma att försvåra hemmanens bruk och kostnaderna för ett laga skifte i så fall skulle bliva utan frukt. – Med anledning därav infunne sig. Förrättningsmännen denna dag uti Norr Lia by och togo byns hela inägo… i skärskådande, likasom och besiktigande, för bestämmande av kvarboenderätten, de gårdar inom byn, som ej förut sådan besiktning undergått, – och funne förrättningsmännen därvid, att ägorna invid Söderdala och Holmberg nu voro i dåligt bruk, men av sådan beskaffenhet att utflyttning dit kan och bör äga rum, då därstädes finnes blandning av alla ägoslag och även jord av högre gradvärden såsom bestående av lermylla på lerbotten. – Visserligen äro ägorna därstädes så att säga skiljda i tvenne större avdelningar, emellan vilka en stenig och sluttande bergs… löper: – men lägenhet för anbringande av bekväm väg emellan dessa avdelningar saknas ej, vadan förrättningsmännen, förutsatt att vederbörlig ersättning erhålles för jordens mindre goda hävd och tjänliga vägar inom området anlägges, anse detta ställe synnerligen lämpligt till utflyttning helst av en större skatt, som just till följe av skattens storlek kan erhålla tjänlig och rättvis blandning av bättre och sämre jord, vilket åter icke bleve fallet om stället användes till utflyttning åt tvenne medelstora skatter.
Med anledning härav och, fastän åbyggnaderna å Lia nr 15 äro av bästa beskaffenheten jämförda med de närmast boende grannarnas, prövar förrättningsmännen skäligt bestämma, att trakten vid Söderdala och Holmberg skall användas till utflyttningslägenhet för Lia nr 15 samt i dess ställe hemmanet nr 14 förblir kvarboende, men däremot Lia nr 11 och Lia nr 9 utflyttas. – … sådan anordning bliva alla hemman och lägenheter i avseende å heminägojorden utlagda i allenast ett skifte utom för hemmanet nr 12, vilket bekommer ett mindre utskifte i de norra ägorna.
September den 15:de
§11
Till denna dag vore samtliga delägare uti Norr Lia kallade till sammanträde med förrättningsmännen, varvid de och samtliga tillstädeskomma, och meddelade förrättningsmännen därvid delägarna underrättelse om sitt beslut angående skiftesläggningen inom Norr Lia och tillkännagav Erik Persson nr 15 därvid sitt missnöje med den honom ålagde utflyttningsskyldigheten, anseende han att de avlägsnas och dåliga ägorna, som åt honom föreslagits, borde såsom utskiften mellan kvarboende delägare fördelas och icke rättvist kunde vara att han skulle utflyttas från dyrbara vattenverk i byn, vilka i sådant fall blev för honom obrukbara och onyttiga, vartill kom, att han skulle gå i mistning av den dyrbara vattenledningen till gården i byn. Bleve utflyttning till dessa ägor nordligast i byområdet nödvändig, ansåg Erik Persson att i hans ställe andre hemman i byn borde utflyttas och påyrkade därför fullständigare besiktning och värdering av åbyggnaderna uti byn än den redan verkställda, helst sådan omsorgsfullare värdering kunde såsom Erik Persson med visshet förutsåg, leda därhän att flyttning av tvenne hemmans gårdar kunde för bägge tillsammans bliva mindre dyrbar än av blott hans ensam. – Då förrättningsmännen emellertid grundat utflyttningsskyldigheten, efter vad ovan säges, ej på beskaffenheten utav åbyggnaderna utan på flera andra omständigheter samt sålunda ålagt utflyttningen på den bäst bebyggda gården, som har det största skattetalet, kunde denna Erik Perssons begäran om förnyad värdering ej av förrättningsmännen bifallas.
År 1881 den 12 november inställde sig åter undertecknad kommissions Lantmätare jämte förr antecknade Godemän uti Norr Lia by för att enligt kungörelse avsluta laga skifte inom byalaget och tillstädeskomma följande delägare: Nr 8 och s 16, Olof Persson nr 9 och av 13 Mårten Andersson, av nr 13 Jon Andersson, nr 12 Per Persson, av nr 12 Jon Olsson genom Svärfadern J. A. Nordlinger ägare till Lia nr 16, nr 14 Olof Larsson genom son Lars Olsson, nr 11 Anders Pålsson, nr 15 Erik Persson, ss 16 och 17 Olof Söderberg samt Torparna Olof Hammarström och Erik Lund.
§12
Sedan skiftet blivit å marken utstakat och rörlagt har detta sammanträde blivit utsatt för laga skiftesläggningen inom byalaget avslutande detta oaktat inga laga skifteslikvider blivit upprättade enär dessa likvider angå hela skifteslaget och därför bör uppskjutas till gemensam slutlig behandling med hela skifteslaget tills laga skiftesläggningen inom alla byalagen vunnit laga kraft, och beslutade nu delägarna, att sålunda skall med laga skifteslikviderna förfaras och sålunda själva skiftesläggningen härstädes, såsom endast rörande byelagarna, särskilt för sig avslutas.
§13
Delägarna träffade föreningen om tillträdet av skiftet, vilket likasom beslutet enligt föregående § intogs i föreningsskrift, underskriven av alla närvarande delägare av följande lydelse. ”Vid sammanträde etc. etc. se Bilagan C.
§14
Arvodet för skiftet inom detta byalag skall gäldas av hela Bjuråkers stora skifteslag och har kungörelsen till detta sammanträde angivande, att arvodesräkning nu skall utelämnas, kallat även utom Byalaget stående delägare, men då ingen sådan vid sammanträdet sig infunnit kommer arvodesräkningen att överlämnas till den delägare i Norr Lia, som erhåller uppdrag skifteshandlingarna för byalaget emottaga.
§15
Då nu intet vidare var att anteckna förklarades laga skiftesläggningen inom Norr Lia by avslutad och tillkännagavs, med hänvisning till 129 § Kongl. Skiftesstadgan, att den som med förrättningen är missnöjd och däruti vill söka ändring har öppet densamma klandra genom besvär, vilka inom sextio dagar, räknade från denna dag, skola ingivas till Ordföranden i Delsbo Tingslags Ägodelningsrätt och utsågo delägarna Häradsdomaren J. A. Nordlinger att skifteshandlingarna nu emottaga, kvittera och under besvärstiden omhänderhava.
År och dagar som ovan. Å Ämbetets vägnar C. O. Widmark. Uppläst och godkänt betyga, Lia den 12 november 1881. Lia nr 8 och s 16 Olof (bom) Persson, nr 9 och av 13 Mårten (bom) Andersson, nr 11 Anders Pålsson, nr 12 Per (bom) Persson, av nr 12 och nr 16 J. A. Nordlinger, av nr 13 Jon (bom) Andersson, nr 14 Lars Olofsson, nr 15 Erik Pehrsson ss 16 och 17 Olof Söderberg, Olof Hammarström, Erik (bom) Lund. – Vittna undertecknade Godemän: Lars Pehrsson i Wij, Per Larsson i Näsbyn.
Bilaga A
Vid sammanträde denna dag för laga skifte i Norr Lia hava vi undertecknade delägare överenskommit följande:
1:o / Godkänna vi det av författningsmännen fattade beslut att den skillnad mellan in och avrösningsjorden, som blivit bestämd vid skiftet byarna emellan, oförändrad ska följas vid skiftet inom detta byalag.
2:o / Förnya vi den vid skiftet byarna emellan träffade förening om skatten såsom delningsgrund, i anledning varav den i bydelningshandlingarna vidtagne bestämmelse om vars och ens andel i byalaget skall vid skiftet inom Norr Lia … till efterrättelse och grund för delningen.
3:o / Undantaga vi för gemensamt behov å karta utmärkt:
a/ Hötjernen jämte ett större område därvid avsett för linsänke, Damsjö, Lertag, Myrtag och Grustag:
b/ Bursjön jämte område därinvid till damsjö
c/ Myrtag av Dalänget söder om Sördala Nybyggen
d/ klappställe vid byvägen och invid ån
e/ Grustag såväl av fig 4179 som av fig 4252 och 4262
4:o / Att vi må hava rätt, att efter skiftesplanens förevisande besluta om undantag av Lertag och mindre vägar till ägoskiften och vattenverk, men att nu redan bestämma följande större vägar:
a/ från byvägen emellan nr 11 och 12 tomter förbi nr 15 gård västerut genom Lekbygget fram till byerån mot Sylbygget och sedan längs efter byerån till gjorda undantaget under 2:o c, vilken väg till nr 15:s gård göres 16 fot bred, men … allenast 12 fot bred.
b/ från ovanstående vid nr 15 gård mot gamla vägen väster om ss 16 gård och sedan längs efter densamma till Subbacksbron, vilken väg göres 16 fot bred
c/ från byvägen öster om gårdarna till Hötjernsundantagen en väg i nuvarande sträckning 16 fot bred
d/ Vintervägen från Hötjernsundantaget såväl mot Ytterhavra som Jerfåssjön dessa allenast 12 fotbreda
5:o / Äga delägarna i denna by likasom Nya Kyrkbyns hemmansägare fritt utan att avräkning därför sker, vid skogslotternas anlitande, där så nödigt är, färdas över varandras skiften, vilken rättighet även medgives Sör Lia Byamän mot den av de senare oss redan medgivna motsvarande fördel inom deras skogslotter.
Sålunda överenskommet betyga. – Lia den 17 augusti 1880. Lia nr 8 och s 16 Olof (bom) Persson. Lia nr 9 och av 13 Mårten (bom) Andersson. Lia nr 11 Anders Pålsson. Nr 12 Olof (bom) Persson, av nr 13 Jon (bom) Andersson. Nr 14 Olof (bom) Larsson. Nr 15 Erik Pehrsson. Nr 16 J. A. Nordlinger. Olof Söderberg. Nr 17 för Olof Staf. Anders (bom) Johansson Gårdsmyra. Erik (bom) Lund. Olof Hammarström. Vittna undertecknade Godemän: Lars Pehrsson i Wij. Per Larsson i Näsbyn.
Bilaga B
Vid sammanträde denna dag hava vi rörande laga skiftet i Norr Lia by överenskommit:
1:o / Att med frånträdande av förra föreningsbeslutet om vägen från byavägen till Lia nr 15 gård, annan sträckning av vägen västerut från byn beslutas, i det väg 16 fot bred drages från byevägen över nr 13 tomt och sedan längs gamla vägen från Subbak, varjämte från denna väg göras tvenne sidogrenar västerut nämligen:
a/ 16 fot bred mot Lia nr 15 Gård
b/ 8 fot bred från Lia nr 16 tomt till utmarken och
c/ 16 fot bred väg i råskillnaden mot Lia nr 14 skifte
2:o / avsättes ytterliggare smärre vägar:
a/ 8 fot bred över Lia nr 14 skifte till det för s 16,
b/ 8 fots bred väg i den nuvarandes läge över en del av nr sub 16 skifte vid fig. 2563 till nr 9 och av nr 13 ägoskifte:
c/ 8 fots bred väg från byn till vattenverken i ån tillhörige nr 15 och nr 12.
3:o / Undantages såsom samfälld Vallägenhet jämte och karta utmärkt område därinvid.
4:o / Avsättes, att å de särskilda hemmanen beräknas vattenverksutmål vid ån för Lia nr 15 och nr 12
5:o / Berättigas ägarna till hemmanen Lia nr 15 och nr 16 att verkställa å nr av 13:s gårdsskifte de arbeten, som äro nödvändiga för underhålls och reparation av vattenledningen därigenom till deras gårdar med rättighet att vattenledningen därstädes allt fragment bibehålla mot skyldighet, att till fulla värdet efter mäterimanna ordom ersätta all skada, som genom densamma och arbeten därvid åstadkommes.
Sålunda överenskommet betyga Lia den 17 augusti 1880. Lia nr 6 och sub 16 Olof (bom) Persson. Nr 9 och av Mårten (bom) Andersson. Nr 11 Anders Pålsson. Nr 12 Olof (bom) Persson. Nr 14 Olof (bom) Larsson, av nr 13 Jon (bom) Andersson. Nr 15 Erik Pehrsson. Nr 16 J. A. Nordlinger. Olof Söderberg. Nr 17 Olof Staf genom Anders (bom) Johansson i Gårdsmyra. Erik (bom) Lund, Olof Hammarström. Vittna undertecknade Godemän: Lars Pehrsson i Wij. Per Larsson i Näsbyn.
Bilaga C
Vid sammanträde denna dag angående laga skifte uti Norr Lia by hava vi delägare överenskommit följande:
1:o / Att alla laga skifteslikviderna såsom rörande hela Bjuråkers stora skifteslag uppskjutas till gemensam behandling med hela skifteslaget tills laga skiftesläggningen inom alla byalagen i skifteslaget vunnit laga kraft.
2:o / att tillträdet av inägoskiftet skall ske den 1:sta oktober det år då laga skiftesläggningen inom alla byalagen i skifteslaget blivit avslutad, dock förrän besiktningar och värderingar i och för laga skifteslikviderna blivit verkställda å såväl våra genom skiftet avträdda som tillskiftade ägor
3:o / Att skiftet och skogsmarken, som redan är tillträtt byevis även nu genast för Norr Lia byalag tillträddes hemmanen emellan.
Sålunda överenskommet betyga: Norr Lia den 12 november 1881. Lia nr 8 och s 16 Olof (bom) Persson, nr 9 och av nr 3 Mårten (bom) Andersson, nr 11 Anders Pålsson, nr 12 Per (bom) Persson, av nr 12 och nr 16 J. A. Nordlinger, av nr 13 Jon (bom) Andersson, nr 14 Lars Olofsson, nr 15 Erik Pehrsson, ss 16 och nr 17 Olof Söderberg, Olof Hammarström, Erik (bom) Lund. Vittnen undertecknade Godemän: Lars Pehrsson i Wij. Per Larsson i Näsbyn
Avskrift: Viveca Sundberg.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till Sörlia del 2 – Till toppen – Till Norrlia del 2
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62