Dellenportalen har samlat uppgifter om Lennsjö från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Här kan du göra en intressant resa genom hela Dellenriket. Genom att klicka på Dellenriket kan du bl. a. lyssna till en berättelse om Olof Bergström som föddes här i Lennsjö.
Läs om Värdefull natur i Bjuråker.
Läs om Posten i Bjuråker och den legendariske lantbrevbäraren Jöns Düsswold från Valsjön
Läs om Vägarna i Bjuråker.
Läs om Telefon i Bjuråker
Se Lennsjö från ovan genom Google maps.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Vinterbild över Lennsjö tagen från Svingens.
Till vänster ladan vid gamla Frisbovägen, där det idag är en vändplan. I bildens mitt Nygårn och höger därom skymtar Masens. Vid sjön syns flottarnas förrådsbyggnad.
Flygbild över Lennsjös alla öppna åkermarker
Lennsjö – en flerhundraårig by vid Lennsjösjön i Bjuråker. Byn ligger vackert belägen mellan Frisbo och Furuberg i norra delen av Bjuråkers socken i Hälsingland.
Lensjö, Länsjö, Länse, Ländsjö, Lennsjö, olika stavningar vid olika tidsperioder. De som växte upp här i början av 1900-talet kallade byn för Länse, vilket var rätt uttal enligt kartor från den tiden.
Olof Tresk skrev Lensiöö på sin karta från 1640-talet. Lennsjö var då uppdelat mellan en bonde i Bjuråker och fyra ägare från Delsbo
Det finns bara en ort i Sverige som heter Lennsjö. Lennsjö är även ett efternamn.
Det här är en fortsättning på det förarbete som Lennsjö byacirkel påbörjat år 2004.
Lennsjö på 1800-talet
Torpare som slog sig ner i Lennsjö hade goda förutsättningar att lyckas. Här fanns en lagom stor sjö med genomströmmande vatten och marken är bördig på båda sidor om den fiskrika ån. Åkermarken var nästan utan sten, i vart fall syns inga stengärdsgårdar eller stenrösen.
Här, liksom på många andra platser har tidig bebyggelse börjat i anslutning till vattendrag. Den bördiga marken och den teknik som fanns under 17- och 1800-talet, då man använde strömmande vatten till skäktar, kvarnar och sågar, har naturligtvis funnits även här.
Frågan är bara var dessa vattenverk har legat. Troligen försvann de eller kanske blev de flyttade när flottningen började på 1880-talet. Vid sjöns utlopp, vid dammluckorna, fanns troligen i gången tid, de viktigaste vattenverken.
Den utveckling och byggnation som Lennsjö genomgick under 1800-talet han knappast ha kommit till stånd utan tillgång till en kvarn och en såg. Troligen också ett linberedningsverk som då var på modet och fanns i närliggande byar Frisbo och Skärås.
Kanske försvann linberedningsverk med skäkthus när flottningen började, det är lite tveksamt men fullt möjligt. I Lindbo, som ligger en kilometer nedströms, fanns en stor kvarndamm med kvarn. Troligen var kvarnen gemensam för både Lindbo och Lennsjö.
Då återstår frågan var låg sågen?
Den kan ha legat intill ett mindre vattenfall, eller vid en uppdämd plats där ån flyter lugnare bredare och har höga kanter. Både alternativen kräver att de låg intill en farbar väg, som bör finnas kvar, då stockar och plank är tunga saker som dessutom kräver gott om utrymme.
Vid gamla landsvägsbron, som nu är gångbro till Olof Bergströms minne, där har det funnits/finns en liten sidoränna av huggen sten. Där finns även en under mossan, tydlig men genomrutten ställning som kan vara rester till en dammlucka.
En 165 cm omisskännlig järndetalj från en dammluckas hissanordning ligger också där, liksom spärren till dammluckan och en ca 40 cm lång bult. Platsen har varit utmärkt lämpad för en såg och det finns antydan till rester efter en uppdämning på den södra sidan, men inga rester efter uppdämning på den norra sidan, varför? Troligen kom den vallen att användas som utfyllnad när nuvarande landsvägsbro blev byggd.
Här ligger den välkända hissanordningen till damluckan
Här ligger spärren till damluckan och en del av träkonstruktionen finns ännu kvar
Den lilla kanalen som kunde öppnas och stängas av dammluckan.
Den cementbyggda brokonstruktionen blev troligen byggd under första eller andra delen av 1900-talet när det började komma bilar utefter vägarna.
En viktig information kommer från Krechans Brita som var vallpiga på Lindbovallen fram till 1943. Hon berättar (i boken Delsbovallar) att i början av 40-talet gick bron sönder när mjölkbilen körde över. Berta född 1927 vid Gammel-Häggens bekräftar att den gamla bron var lägre vilket verkar naturligt. Det finns antydan/rester efter en vägbana intill nordöstra brofästet.
När cementbron blev byggd behövdes mycket fyllning för få bron lika hög som omgivning. Inget var då mer naturligt än att ta de fyllningsmaterial som låg närmast, vilket var den gamla dammvallen. Bron över Lingån vid skogvaktans, där Stig Larsson bor, byggdes troligen vid samma tidpunkt, i mitten eller mot slutet av 1940-talet. Bron vid dammluckorna vid Lennsjösjön kan ha byggts så sent som i början av 50-talet.
Livet förr
Uppgifter hämtade ur Jane Fredlunds böcker, Så levde vi och Livet förr.
Hur det dagliga livet såg ut i det är området under 17 – och 1800-talet, vet vi väldigt lite om. Genom allehanda information får vi reda på familjeförhållanden, var de arbetat med och var de har bott. Men oftast är det allt, sedan får vi själva föreställa oss de miljöer och vedermödor de fick vara med om. Det finns mycket få personliga upplevelser nertecknade från Sveriges landsbygd på 1700-talet och Dellenbygden är inget undantag.
Låt oss böja huvudet i den låga dörröppningen, lyfta foten över den höga tröskeln och stiga in i halvdunklet inne i våra förfäders lilla stuga. Håll för säkerhets skull också för näsan, för doften som slår emot oss är mer än behaglig. Antingen huset var en enkelstuga med en liten kammare bakom förstugan (farstun) och ett enda rum, eller en parstuga för två familjer eller enbart ett extra rum och möjligen också ett rum på övervåningen.
Hur det nu än var så vintertid uppvärmdes bara vardagsrummet och där höll alla till.
I vardagsrummet lagade man maten vid den öppna elden och där åt man sina måltider. Alla trängde ihop sig och sov där, det kunde röra sig om 10-15 personer eller fler. Man arbetade också här, kvinnorna lappade och lagade, kardade och spann. Männen slöjdade, lagade familjens skor eller arbetsredskap.
Det var mörkt i stugan, för väggarna var svärtade av sot och fönstren, som inte gick att öppna var små och få. En stor det av golvutrymmet upptogs av spismuren med en öppen härd och ofta också med en bakugn.
I närheten av spisen på andra sidan ingångsdörren fanns skafferiet där förvarade man husgeråden på öppna hyllor. Där stod också en vatten tunna eller hink med vidhängande skopa.
I hörnet diagonalt mot spisen brukade långbordet stå omgivet av väggfasta bänkar. Där hade husbonden sin bestämda plats vid bordsändan. Vid det stora matbordet åt man vid högtider och när man hade gäster. I vardagslag åt man vid ett provisoriskt bord som man ställde intill spisen i behaglig närhet till spisvärmen.
Det var inte bara människor som trängdes i stugan, vintertid tog man ofta in smådjur som höns och grisar för att skydda dem mot kyla och rovdjur. Om man betänker alla som uppehöll sig i stugan, de våta arbetskläderna som hängde på tork i taket, matlagningen över en osande eld, som blandas med barns och vuxnas alla odörer, så förstår man att doften i stugan var allt annat än behaglig. Bada det gjorde man bara till midsommar och jul.
Sovplatser
Ännu under 1700 – talet hade man mest väggfast inredning. Man sov i väggfasta sängar, eller s.k. halvsängar. För att få rum med så många sängplatser som möjligt byggdes ofta hela ena långväggen in med dubbla sängar med gemensam huvud – och fotända. Sängarna byggdes ofta i två våningar, där man låg två eller flera i samma säng, vilket kunde vara en fördel sedan elden slocknat. Framför sängen hängde ofta ett förhänge som hjälpte till att hålla sängvärmen och det gav ett visst privatliv i den överfyllda stugan.
De som inte fick plats i sängarna fick sova på golvet. När det kom främmande förbi nekade man dem inte gärna tak över huvudet. Likaså var det sed att skomakare och skräddare som arbetade på gården några dagar med att se över sko och stövelbestånden eller sy kläder åt gårdsfolket också skulle ha husrum. Ibland var det också gårdens tur att härbärgera något av socknens fattighjon. Det blev alltså många gånger fullbelagt på golvet och om man skulle upp före de andra gällde det att se sig för så man inte trampade på ett sovande bylte. Inte undra på att gårdens ungdomar så fort det vårades flyttade ut till enkla sängplatser i fähus och andra uthus, där de slapp trängseln och de vuxnas stränga övervakning.
Sova på halm och under fällar
Äldsta och enklaste sättet att bädda var lös halm täckt med underbreda, breda ylletyg eller fårfällar med ullsidan uppåt. Till täcke kunde man ha hopsydda fårfällar med den lurviga värmande sidan mot kroppen. Under senare delen av 1800-talet började man använda hemvävda madrassvar att stoppa halm i till madrasser, kuddarna stoppades med blånor eller trasor.
Lakan användes inte till vardags förrän långt fram på 1900-talet. När sängen till fint bäddades med lakan var det inte för att det var bekvämt eller hygieniskt utan för att det var fint. Lakansutstyrseln var en statussymbol. Hade man inte råd med ett helt lakan kunde man fuska med ett halvlakan som veks över täckkanten. Kuddarna var två – tre stycken staplade på varandra med örngott som var broderad på den sida som var vänd utåt. En tradition som lever kvar i många vallstugor.
Det här var några avsnitt ur Jane Fredlunds böcker, ”Så levde vi” och ”Livet förr”.
Läs mer i sammanställningen, ”Livet förr”
Ragnar Lundberg berättar
Det var åtta hemman ursprungligen, fast när jag barn fanns det bara en självägande bonde kvar. De andra hade blivit arrendatorsbostäder eller kolarställen som vi säger, – berättar Ragnar Lundberg i en tidningsintervju från 1977.
Hur kunde dessa hemman bli arrendegårdar?
De fastigheter som blev arrendegårdar var möjligen en gång upplåtna som kronohemman med kronoskog.
Kronans skogar och hemman var upplåtna på särskilda villkor, som kronan sedan valde att överlåta på annan huvudman. Bakgrunden var att kronan ville stödja järnframställningen i landet, därför upplät man många av sina kronohemman till intilliggande bruk i det här fallet, Iggesunds Bruk.
Det skedde i inför Iggesunds Bruks stora satsning att totalrenovera masugnen i Moviken 1903. Den investeringen hade troligen uteblivet om bolaget inte fått tillgång på mer kolskog, vilket var järnframställningens stora bekymmer. Tillgången på kol blev ändå en bidragande orsak till dess nedläggning.
Åtta hemman.
De första torparna är beskrivna och placerat efter personuppgifter, tidningsartiklar, böcker och uppgifter ur släktboken. För att göra den här tillbakablicken mera fyllig och exakt fodras att man går igenom jordeböcker, mantalslängder, skattelängder, husförhörsprotokoll, soldatrullor, kolarkontrakt, försäkringsbrev, bouppteckningar och fastighetshandlingar etc. annars finns det möjlighet till misstag, även om det är just det jag försöker undvika.
Husman
I början av 1900-talet betecknade ordet husman en bonde som fått brukningsrätt till ett stycke jord utan egen taxering. Jorden var underställd en skattbelagd gård och husmannen var skyldig att betala en årlig avgift till gårdens ägare eller att mot dagpenning och kost utföra arbete på gården vissa dagar i veckan.
Bengts – Maja eller Margit
Maria kom från Bengts i gård 6. Anna Maria Olofsdotter som hon hette var född 1801. Gift 1830 med Torpare Anders Larsson från Avholm och bosatt i gård 1. Änka 1873 död 1890. Berättat av Brita Svensk i boken, Berättelser från förr. Det var en kvinna som skulle få barn och Maja hade tillkallats. Här kan jag ingenting göra, sade hon.
Ni får åka till Hudiksvall efter läkare. Det fanns ingen barnmorska. Sadla en häst och rid omedelbart, jag stannar och hjälper till så gott jag kan under tiden. De var hästbyte tre gånger på sträckan så att man kunde rida fortast möjligt, och när läkaren anlände var tiden knapp för ingrepp men både mor och barn kunde räddas.
Min far som var född 1837, och bosatt i Hästnäs hade en svår värk i ett finger under slåttern. Nu går jag till Margit i Lennsjö, sade mor. Hon skyndade sig dit. Min man har så ont i ett finger, kan ni hjälpa oss? Ja då, han sover nu, sade Margit. Sover, med den värken? Ja, det är mycket mellan himmel och jord som inte du förstår. Gå hem stinta och ta det här med och smörj på. Hon räckte fram en liten flaska. Nu har din man ingen värk längre. Och det hade han inte heller, utan satt vid spisen och sov när hustrun kom hem. Men fingret gick utav. Man kallade fenomenet ”att få stygga” då på 1860-talet. Margit hade nog en särskild begåvning. Ingen kunde förstå hur hon bota och en del sa att det bara var inbillning.
Lennsjö och Rödkullen hörde till Delsbo på den tiden när kyrkoherde Landgren skulle ha husförhör där. Han kom ridande från Delsbo med sällskap. Han stannade vid Margits hus och undrade om hon inte skulle göra sällskap med honom till Rödkullen för att visa vägen. Hennes mor tillät detta och Landgren lämnade hästen och de gick tillsammans. När de närmade sig Rödkullen så stannade Margit och sade:
Nu är det bara att följa stigen, så är kyrkoherden snart framme. Jag väntar här.
När han kom tillbaka efter uträttat värv, satt Margit vid stigen och väntade.
Vad har du gjort under tiden? Frågade Landgren.
Jag har plockat några växter, svarade Margit
Vad ska du ha dessa till?
Vi kokar medicin av dom.
Landgren medgav att växterna nog kunde vara till nytta och berömde henne för hennes kunskaper och undrade hur hon kunnat lära sig detta.
Det står i mormors böcker, svarade Margit.
Då ville han gärna se dessa när dom kom tillbaka, men Margits mor vägrade visa andra böcker än bibeln och postillan. Landgren hade märkt att flickan var ovanligt intelligent och erbjöd henne att komma som piga till prästgården men detta avböjdes.
Kvinnors efternamn
Förr bar gifta kvinnor sitt eget efternamn. Först 1915 föreskrevs namngemenskap.
Soldattorp
I Hälsingland fanns inga fasta soldattorp, utan löneroten anvisade soldaten jord som fick innehas under kontraktets giltighetstid. Om soldaten hade tjänat i minst 20 år, hade han rätt att behålla sitt torp och jorden under sin egen och sin hustrus livstid.
Släktboken
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från, Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister.
Varubussar
Det var varubussarna som gjorde det möjligt att bo kvar här. Konsumbussen med Olle Persson från Delsbo kom på torsdagar. Nybakat bröd fick man från Mats Glads bageri i Friggesund, som gjorde en runda runt Skärås, Lennsjö, Frisbo, på fredagar, och köttbilen kom på lördagar.
Köttbilen med bröderna Jonsson från Västansjö började köra ut varor redan 1934. Då var det pappan Erik Jonsson som körde sedan tog sönerna Tage och Gösta över. 1960 inköptes en ny buss och därmed kunde även sortiment utökas. Men i september 1977 kom varubussen med Gösta Jonsson bakom disken för sista gången. Varubussen bar sig inte längre den gick med förlust.
Helt strandsatta blev man inte. Postverket införde något de kallade för särskild landsbygdsservice. Där ingick bland annat varudistribution. Det gick i korthet till så att man fick ringa sin handlare eller lämna en beställning till brevbäraren dagen innan. Brevbäraren körde sedan ut varorna mot en mindre avgift, som kunde hållas på en mycket låg nivå tack vare kommunal subvention
HT 15/4 1956
I en tidningsintervju från Skärås är Edvin Persson, hans sammanboende Cecilia Norell, och grannarna Elina Jonsson och Anna Åsberg, mycket oroade för utvecklingen. De berättar att det bor ett 50-tal personer i byn, och att sex, sju är arrendatorer och att 5-6 barn får åka skolskjuts till Moviken. Förtjänsten i skogen är rätt bra men att hålla kor är mindre lönsamt. I vinter har Edvin Persson måst köpa 4-5000 kg hö för 30 öre kilot.
Post får man med mjölkbilen som också tar mot beställning av varor från handelsboden. Bussen har dragits in, men vill man åka till Friggesund eller Delsbo går det bra att åka med mjölkbilen. Men dras mjölkbilen in blir vi alldeles isolerade säger de, fast de har förståelse för att det inte kan vara lönsamt för mejeriet i Delsbo att åka flera mil bara för några liter mjölk.
Posten i Lennsjö
Här i Lennsjö var man bortskämd med att ha en egen brevbärare boende i byn. Johan Sving (1893 – 1968) blev lantbrevbärare på 20-talet och fortsatte med det under 30 år. Posten hämtade han i Strömbacka och delade sedan ut den efter all väg. Postrutten gick över Frisbo fram till Lingåsen och Skärås där han vände. Tillbaka igen över den besvärliga Lingåsen och hem till bostaden i Lennsjö dit byborna fick komma och hämta sin post. Vintertid var det skidor och väska på ryggen som gällde, berättar dottern Anna som själv har åkt med på skidor och delat ut post. Då var det postutdelning varannan dag säger hon.
När vägarna blev så bra att de gick att motorploga, kunde Johan Sving köra ut sin post med sin Volvobil även på vintern. När Johan sedan drog sig tillbaka fick man sin post i väska med mjölkbilen, och sedan den 2 november 1959 har posten i Bjuråker delats ut i brevlåda av lantbrevbärare.
El och telefon
År 1946 blev Lennsjö och Lindbo elektrifierad. Då var det bara skogvaktaren och lantbrevbäraren Johan Sving som hade telefon.
1949 år telefonkatalog
Ländsjö Automatisk växelstetion
15 Gladh, Ernst Arrendator, Lindbo
13 Hammarstedt, Per Skogsförman
14 Holmqvist, Evald W, Skogvaktare
16 Idh, Richard, Arrendator, Lindbo
18 Pontén, Nils, Skogvaktare
11 Sving, Johan, Lantbrevbärare
Affär och dans
Närmaste affär fanns i Frisbo, liksom fotbollsplan och dansbana. Men ibland hade man dans i flottningsarbetarnas lokal som låg vid sjöstranden en bit från dammluckorna. Dans hade man även på Jant-logen, säger Berta Larsson, som är född hos Gammel-Häggens 1927. Skamp – Ragnar berättade i en tidningsintervju för Bror Jonsson att det var på en loge vid Jantens som Olof Bergström fick sitt smeknamn Skamp-Olle. Han kom inte till en dans som han hade lovat spela på.
Därför fick de inte hoppa och skumpa som de tänkt sig.
Det skulle i så falla vara på 1850-talet. Det skall sägas att det finns även en annan och en mer trolig förklaring till öknamnet.
IOGT – logen
I Lennsjö och Lindbo var många aktiva i olika loger. År 1858 upphävdes förbudet att hålla religiösa möten utan att länsman eller prästen ingrep. Bjuråkers första baptistförsamling bildades i Furuberg 1858, därefter Ängebo 1860, vilka så småningom fick sitt säte i Norrberg.
I Lennsjö bildades 1907, IOGT – logen 3797 Stridsbaneret. Anledning till logens bildande var det meningslösa mordet på Döbben, Lennsjöbon Erik Wedmark. Det var efter ett möte på Gammel – Häggens loge som man beslöt bilda logen 3797 Stridsbaneret. Efter ett möte på samma plats 1942 bytte man namn på logen till 3797 Olof Bergströms minne. 1952 flyttades logen till Furuberg.
Vägar
Den 7 juni 1944 beslöt man bygga en ny väg mellan Ländsjö och Björsarv en sträcka på 18 kilometer. Den skulle byggas för att klara tyngre biltransporter. Vägen skulle ansluta till den nya vägen mellan Skärås och dammen i Ländsjö, skrev HT 13/6 1944.
Gamla vägen mellan Lennsjö och Skärås gick omkring 150 – 200 meter nedströms dammluckorna, över Nygårdens gårdsplan, rakt mot Masens, gård 11 och vidare mot Skärås. Gamla vägbanan på båda sidor om Lingån är fortfarande fullt synlig, men bron är borta.
1948 skriver HT att Björsarv-Ländsjö-vägen är färdigbyggd och att nu är vägen Alsjö-Storåsen under byggnad.
Nuvarande väg mellan Lennsjö och Frisbo började byggas i början av 50-talet. 1952 var den ännu inte byggd säger Sigrid Nöjd som åkte gamla vägen varje dag till Frisbo.
År 1955 var nya vägen klar berättar Ingvar Bäckström som körde bil dagligen efter nya vägen det året. Ingvar körde grävmaskin när vägen mellan Furuberg och Rödkullen bröts 1955 och då var nya Lennsjövägen redan klar säger Ingvar. Han berättar vidare att vägen mellan Frisbo och Moräng bröts 1951 och därefter fortsatte man troligen att bryta väg fram till Lennsjö. Det var schaktmästare Jon Erik Eriksson som gjorde avvägningar och ritade alla kartor. Där fanns alla vägtrummor inritade med beräkningar av uppskattade schaktmassor. Det gick åt mycket dynamit, och den måste förvaras någonstans, därför byggdes dynamitkällaren i Friggesund, berättar Ingvar Bäckström.
Skolskjutsar
1940 stängde skolorna i Lennsjö och Skärås. Från Lennsjö fick skolbarnen åka bil till Frisbo med Johan Sving. Från Skärås gick en skolbil till Moviken och Strömbacka
Från Järse, i Skärås, fick Ingegerd Nordin gå över Lingåsen ca 1.5 km fram till Frisbovägen för att åka skolbil med Johan Sving till Frisbo. Trots avståndet var vägen över Lingåsen några hundra meter kortare än att gå fram till landsvägen i Skärås.
Ingegerd född 1946 berättar. Lingåsbacken var väldigt besvärlig att ta sig upp för när man var liten. När vi väl kommit upp på Lingåsen kunde sätta oss och vila en stund på bänk som min mamma hade gjort, berättar Ingegerd Sandstedt.
Lador/logar
En stor lada eller snarare loge stod ca 60 – 70 meter från gamla Frisbovägen, vid nuvarande vändplats och ca 40 meter från gångstigen mot Olof Bergströms minne. Logen stod med gaveln mot vägen och mätte ca 7 x 13 meter. Den har stått över ett dike, vilande på stolpar av huggen sten.
Logen var en s.k. genomkörningsloge med en uppkörningsramp på den västra sidan. Det var Nygården som brukade logen. I närheten finns smidesrester efter kälkar och fyra multnande vagnshjul.
Loge nummer två låg nedanför hus 7, strax ovanför landsvägen. Logen låg med gaveln mot vägen och mätte ca 9 x 13 meter.
Sigrid Nöjd berättar att det gick att köra rakt igenom logen, fast nu är både ramper och logen borta. Fördelen med en loge var att man kunde lada in och lasta på under tak och slapp ladans trånga in och utlastningsmöjligheter.
Intill logen har det funnits en stor sten som blivit slaktad. Den har troligen fått bidra med de stenstolpar varpå logen vilade. Kvar på platsen finns smidesrester efter en vagn, några trasiga hinkar och en rutten snöplog. Utöver dessa två logar har det funnits minst 7 lador till i Lennsjö. Ingen av ladorna finns kvar.
Grindar
Det fanns tre väggrindar i Lennsjö. Grindstolparna var av sten. En grind fanns mellan Lennsjövallen ochLennsjö by, ungefär vid vägskälet mot Skärås. Grind två fanns öster om Gammal – Häggens.
När nya Frisbo vägen blivit byggd tillkom en tredje grind strax öster om skogvaktarbostaden, gård 3.
Idag finns varken grindar eller grindstolpar kvar.
Ankarbiografen på skolan
Under 50-talet började Iggesunds Bruk att visa film i skogsbyarna med sin ambulerande biograf Ankarbiografen. I Lennsjö höll man till på skolhuset. Projektorn var en stor apparat som fraktades mellan byarna i en jeep. Det krävdes två man för att bära in den. Georg Ärfström från Strömbacka skötte visningarna och Valter Olsson körde bolagets Jeep. Idag förvaras projektorn i ett arkiv på Strömbacka
Högertrafik 1967
När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor flyttas över till höger sida. Här var då inga mjölkbryggor i bruk längre.
Flottningen
Dammluckorna vid Lennsjösjön
Lennsjösjön. En timmerkörare anländer med ett lass barkad massaved.
Flottare. 2:a fr v är Hans Petter Persson från Frisbo
Annons ur Hudiksvallsposten den 6/4 1892
Under 1800-talets andra hälft exploderade intresset för skogen. Ång- och vattendrivna sågverk växte som svampar ur jorden. Det uppstod ett stort behov av sågat timmer men att få timret från skogen till sågverken var ett stort problem. Vattenvägarna var då det snabbaste transportmedlet. Flottning genom Svågan hade börjat redan på 1820 – talet och under slutet av 1850-talet byggdes leden mellan Ljusnan och Dellen, den s.k. motlutsflottningen.
Här i Lennsjö skulle det dröja till 1884 innan hela transportsträckan ner till Dellen stod färdig. Den kom att användas till 1953 då såväl flottled som järnväg ner till Dellen lades ned skriver Conrad Holm i sin historik om ”Flottningen på Dellarna”.
Våren och sommaren 1947 blev nederbördsfattig och vattnet i bl.a. Lennsjö räckte inte till för flottning ner till Strömbacka. Hela vinterns avverkning låg kvar i Lennsjön i Lensjö. Förvaltaren på Strömbacka, Tom Fåhraeus, kallade till sig Jonnie Dahlström för att undersöka om det skulle gå lyfta upp virket ur sjön och köra det på bil till Dellen.
Jonnie fick fria händer och konstruerade tillsammans med John Hansson från Delsbo, ett spel för uppfordring av massaved.
Avlägget vid Dellen byggdes vid Bränsla mellan Skålsvedja och Anderbo. Med en liten bandtraktor och några lastbilar forslades stora fyllningsmassor ner till stranden där det skapades en pir för tippning av virket ner i sjön.
Här vid Lennsjön revs troligen de vattenverk som tidigare låg här och istället byggdes det dammluckor med skibord.
Skibord byggs för att förhindra erosion där vattenhastigheten var hög. Hela Lingån ner till Frisbo blev rensad från stenar och i de fall detta inte gick byggde man virkesrännor med skibord. Ett arbete som troligen tog ett par år.
1883 började bygget av en järnväg mellan Moviken och Strömbacka, och ett år senare stod den färdig och därmed kunde flottningen längs Lingån börja. I Stömbacka hade ett timmerspel tillverkats som kunde lyfta virket ur sjön till väntande timmervagnar. Spelet drevs med vattenkraft.
Järnvägsvagnarna drogs från början av hästar och oxar fram till 1912 då man anskaffade ett motorlok.
Ett stycke nordväst om dammluckorna i Lennsjö byggde flottarna en förråds – och manskapsloge, där man förvarade kopplingar till timmerlänsar och liknande.
Länsar måste varje vårvinter läggas ut kring virket som hade körts ut på isen.
Varje vinter körde man ut virke på Lennsjösjön. Virket kördes ner från omkringliggande skogar och lades upp i vältor för att torka. En av basvägarna ovanför Lennsjövallen som man körde virke efter är ännu fullt framkomlig.
I flottarnas lokal, brukade man anordna dans ibland, berättade Åke Hägg som själv i unga år var med på flottningen.
Nu är byggnaden borta men det syns var den har stått intill sjöstranden. Den gamla gångvägen fram till dammluckorna är delvis bortspolad och igenväxt men är intill dammluckorna fullt synlig.
Någon väg över Lingån vid dammluckorna fanns inte då, utan den byggdes i början av 50-talet. Den gamla landsvägsvägen och bron över Lingån låg ca 150-200 meter nedströms där brofästena fortfarande är fullt synliga.
Översyn av flottrännan. Fr v Jonas och Hilding Hägg. Pojken är Sven Högqvist
1960 –talets Lennsjö
Här var åkermarken så öppen att de flesta kunde se hem till varandra. Men snart skulle andra tider komma när detta var ett minne blott. Det var inte bara åkermarken som skulle planteras igen, utan även ladugårdar, lador, uthus och bostäder, skulle också bort.
Under 1960 –talet började bolaget att plantera igen all uppodlad jordbruksmark.
Generationers slit och möda var över. Förfäders arbete med att odla och leva på sitt jordbruk kom nu att höra till en förgången tid.
Att se bönder plöja på våren, se dem så, och skörda, hässja och lada in, kom att förpassas till en tid som varit.
Att höra får och getters pinglor, kossornas skällor och hästarnas skakelklockor på vintern, allt detta var nu definitivt förbi. De gamla med minnen och rötter i Lennsjö, fick nu med sorg i hjärtat se hur deras ömt vårdade marker och tegar bli förvandlade till en enda stor skog.
Nu har åkrarnas barrskog blivit vuxen. Djupt bland stammar och famnande grönska, återvänder man för att leta bland minnen och rester. Några har själva bott här, andra minns anhöriga och bekanta som har gjort det.
Karta från 1950-talet
Beskrivna gårdar och platser i Lennsjö
*.Efter gamla Frisbovägen. Gammel – Häggens
*. Knekttorp. Efter gamla Frisbovägen. Olof Bergströms minne
*. Stenbrott
*. Torpet före skogvaktarbostaden
*. Skogvaktarbostaden Lennsjövägen 4
*. Skolan Lennsjövägen 8
*. Ehn Jonkes. Stugan är riven
*. Bengts /Svingens Lennsjövägen 12
*. Ruckmans/Holmqvists Huset är rivet
*. Lillstugan Lennsjövägen 18
*. Jantens Lennsjövägen 22
*. Vägkorsningen Lennsjövägen 21
Två hus efter Skäråsvägen/Uvberget
*. Masens, rivet torp
*. Nygården /Holmqvist/Bogatir Lennsjö stugvägar 25
Lennsjövallen
*. Högvalls Nyvallen-Lennsjö 31
*. Hammarstedts/Broths Nyvallen-Lennsjö 33
*. Hammarstedt Birgitta Nyvallen-Lennsjö 35
*. Skamp – Ragnars, rivet
*. Magnussons Nyvallen-Lennsjö 37
*. Vallstuga Stolt – Edlas Nyvallen-Lennsjö 105
*. Forsells Nyvallen-Lennsjö 110
*. Linfläck Vallstuga 44
*. Widells/Björklunds Nyvallen-Lennsjö 47
*. Vallstuga Fransar – Erik 48
*. Strömbacka Nyvallen-Lennsjö
*. F.d. Skogsskolan Nyvallen-Lennsjö 56
*. Knifens Nyvallen-Lennsjö Huset är rivet
*. Torp Strandäng Nyvallen-Lennsjö
*. Lennsjövallen
*. Andra som har bott i Lennsjö
Karta över Gammel-Häggens
Gammel-Häggens
Gammel – Häggens
Det var troligen här som torpare Anders Larsson slog sig ner
Ca 1830 – 1882
4A10 Torpare Anders Larsson född 23/12 1798 i Avholm.
Gift 1830 med Anna Maria Olofsdotter född 1801 i Hällefors, styvdotter till torparen A. Bengtsson i gård 6. Hon kallades för Bengts – Maja och var en kunnig och anlitad person i trakten.
Två barn:
Margta 15/4 1831 Gift med Hans Fredrik Pehrsson – Hammar i Strömbacka
Olof 1/8 1837 Gift med Brita Pehrsdotter – Sving från Bergsjö. Bosatt i Moviken
Torpare Anders Larsson avled 25/1 1873 och hustrun Maria avled 8/5 1890
Enligt boken Gods och Gårdar byggdes mangårds – och ekonomibyggnaderna under 1800-talets mitt.
Det står att gården i arrende sedan 1882, vilket är det år som Jonas Nilsson Hägg inflyttar från Hassela.
År 1890 är Brita bergström skriven här som hushållerska. Tio år senare är hon skriven som hushållerska hos Wedmarks, gård 6. 31K6 Brita Bergström- Wigg, född i Mora i Delsbo 30/3 1867 och halvsyster med grundaren av IOGT rörelsen i Sverige, Olof Bergström född i hus 2.
Ca 1882 – 1926
16F1 Jonas Nilsson – Hägg född 14/11 1852.
Gift 30/4 1876 med Anna Norling född 18/3 1858 i Hassela
Tio barn:
Jonas Erik 23/5 1876 Utfl till Bergsjö 1908
Nils Axel 1/1 1880 Emigr. till USA 1910
Brita – Cajsa 27/11 1882 Gift med A J Sundin Nipen. Utfl. till Bergsjö 1924
Karl Johan 12/5 1885 Emigr. till USA 1910
Per 15/9 1886 Gift 1913 med A N Sundin från Moviken.
August Albert 18/9 1889 Emigr. till USA 1909
Frida Kristina 7/7 1892 Emigr. till USA 1909
Hilding 2/2 1895 Tog över gården efter föräldrarna
Gossebarn 17/2 1899 – 17/2 1899
Anna Elvira 18/5 1901 Gift 1939 med Jonas Jonsson Bosatt i Duvnäs 6, Delsbo
Fadern Jonas avled 13/12 1938 och modern Anna avled 28/1 1928
Ca 1926 – 1948
16F2 Sonen Hilding Hägg född 2/2 1895.
Gift 20/6 1926 i gamla godtemplarlokalen i Frisbo, med Anna Mattsson född 7/8 1903 Nipen, Frisbo. Tidigare bodde de på Dragåsen i Skärås. De flyttade härifrån till skogvaktarbostaden 3.
Vintertid brukade vattnet sina i gårdens brunn. Då fick de bära vatten från bäcken.
Med ok på ryggen och en hink i var näve var det bara att trussa iväg ner till bäcken så gott det gick. Det gick åt mycket vatten till alla djuren och till familjen.
1944 grävdes en ny djup brunn med cementringar, bara 40 – 50 meter bakom gården. Gårdens gamla brunn med vevställning, som stod mitt på gårdsplan blev stenad och igenfylld.
Dottern Berta berättar att hennes far visat henne var farfar huggit stenpelarna varpå ladugården var uppbyggd. Det var på berget ovanför gården som större stenar hade delats säger hon.
Idag står ett tiotal stenpelare som tysta vittnen efter ladugården och den sammanbyggda hölogen som låg bakom. Även fundamentet efter spismuren finns kvar. Vedboden låg mitt emot, på andra sidan gårdsplan. Även där finns grundstenarna kvar liksom jordkällaren, fast dess tak till förstugan har ruttnat bort.
Det fanns åkrar runt gården och på både sidor om landsvägen. Framförallt på nersidan.
Berta berättar att nere vid ån fanns murpannan där man tvättade kläder. Det fanns en grind över landsvägen som satt upphängd i två bastanta stenstolpar, men även dessa är borta. Berta berättar att när Logen Olof Bergströms minne bildades 1931, höll man till här på Häggs loge. Då var gårdsplan och området runt omkring fullt med hästar och vagnar och troligen också bilar sägen Berta.
Hilding och Anna fick fem barn:
Rut född 19/4 1925 på Dragåsen. Gift 1944 med Nils Nilsson i Frisbo
Berta född här 12/1 1927 Gift 1945 med Alf Larsson Bos. i Strömbacka
Åke född här 30/11 1928 – 1/9 2006 Gift med Marie-Anne från Skärås.
Ture född här 11/8 1933 Gift med Barbro
Tea född här 1/1 1936 Gift med Bernt Walter
Ca 1948 – 1953
47C6 Omkring 1948 inflyttar från gård 11, Erik Holmqvist född 12/1 1915.
Gift 27/8 1944 med Edit Glad född 5/12 1922 i Lindbo. Omkring 1953 hade Eriks far auktion på sina arbetsredskap och annat, samtidigt som han flyttade till Lillstugan 7. Erik och Edit ropade in nödvändiga arbetsredskap och tog samtidigt över arrendet vid gård 6.
Två barn:
Knut 11/7 1943
Stig Ove 29/11 1945
Ca 1953 – 1956
70E2 Forsa släktbok
Martin Brandt född 12/11 1909 i Delsbo
Gift 5/4 1936 med Anna Frank född 29/2 1912 i Delsbo
Ca 1956 – 1957
29C9 Karin 13/6 1910 Gift 15/7 1928 med Lars Larsson född 23/1 1902 i Karmansbo. De hade tidigare bott i gavellägenheten i Glads hus i Lindbo. De fick ett barn, Lars Johan född 26/6 1927. År 1957 flyttade de till Furuberg
De var troligen de sista som bodde här.
Vid vändplatsen
En stor lada eller snarare loge stod ca 60 – 70 meter från gamla landsvägens vändplats och ca 40 meter från gångstigen mot Olof Bergströms minne. Logen stod med gaveln mot vägen och mätte ca 7 x 13 meter. Den har stått över ett dike, vilande på stolpar av huggen sten. Logen var en s.k. genomkörningsloge med uppkörningsramp på den västra sidan. I närheten finns smidesrester efter kälkar och fyra multnande vagnshjul
Soldattorp – Olof Bergströms minne
Rakt över gårdsplan gick en gammal genväg mot Nygårn, Masens och Skärås. Här låg Lennsjös första soldattorp. Det andra låg på Lennsjö – vallen. Där bodde soldat Knif.
Ca 1775 – 1820
11E10 Soldat Pehr Larsson – Krants född 5/6 1754 på Trossnarven i Bjuråker. Gift 1775 med soldatdotter Margta Olofsdotter född 15/7 1745 i Avholm.
Tre barn:
Lars 31/12 1777 Gift 1806 med Carin Pålsdotter Måg och bonde i Lia 5 (7) Utstugan
Olof 4/6 1778 – 11/8 1797 (fick av våda en kniv i låret)
Brita 15/1 1781 Gift? med soldat Johan Örn. Bosatt i Avholm
Fadern Soldat Krans avled i Åbo Finland 24/8 1789 (feber) Modern Carin avled 13/1 1820.
Ca 1800 – 1824
66D1 Soldat Eric Göransson – Blad född 1769. Inflyttad omkring år 1800 från Söderhamn. Soldat vid Hälsinge regemente bosatt i Lennsjö.
Gift med Anna Catarina Samuelsdotter – Söderbom född 1778 i Gävle . Soldat Eric Blad död 17/1 1824. Änkan omgift med Pehr Pehrsson född 1773 i Nordanbo, Hassela. Torpare i Lennsjö troligen i gård 11, Masens.
Tre barn:
Sara 1796 Utflyttad till Bergsjö
Hans 7/4 1806 Torpare i Lennsjö. Gård 14. Utflyttad 1847 till Sjömyra i Delsbo
Christina Elisabeth 30/4 1813 Gift 1840 med Lars Olofsson – Strand. Kolare i Stormyra
Ca 1827 – 1861
46A4 Inhysesmannen Nils Johansson – Bergström född 8/11 1801 i Jättendal.
Gift i Jättendal den 29/11 1826 med 46A2 Margta Pehrsdotter född 4/5 1807 i Lindbo. Dotter till Pehr Eriksson i Lindbo. Enligt samstämmiga uppgifter bodde de i Lindbo innan de kom hit (Se skrift om Lindbo). En tid arbetade fadern åt en bonde i Sjömyra i Delsbo socken. Till gården i Sjömyra hörde det här knekttorpet. Här bodde familjen Bergström vid sonen Olofs födelse 1841, fast de var skrivna i Sjömyra. Detta framgår av hurförhörslängd för Sjömyra.
Tio barn:
Margta 4/1 1827
Brita Elisabet 5/11 1828 – 16/1 1829
Johan Petter 21/11 1829 Gift 1852 med Brita Eriksdotter från Lingås. Soldat, bosatt i Ängebo
Elisabeth 2/3 1832 Gift med Olof Berg från Brännås. Bosatt i Frisbo
Henrik 12/7 1837 Utfl. till Harmånger
Nils Erik 1/1 1840 Gift med Katarina Engelbrektsdotter- Lång. Utfl. till Hassela 1868.
Olof 3/9 1841 Grundare av IOGT i Sverige. Flyttade 1856 till Harmånger
Jonas 21/7 1843 Emigr. till N.Amerika 1870
Margta 28/2 1847 – 9/3 1847
Anders 8/1 1849 Emigr. till N. Amerika 1868
.
Förtydligande av födelsebok Hassela C:3 1775-1853 AID: v123694.b145.s140 ”född 1841 3/9, döpt den 5/9 av R. i Hassela Prästgård. Föräldrar: Inhysesman Nils Johansson Bergström och Greta Persdotter i Lindbo, Bjuråkers socken. Faddrar: 1. Kolare Olof Persson och hans hustru Karin Larsdotter. 2. Kolare Per Erssons Änkas barn, Eric och Anna, alla i Lindbo. I stället för Olof Persson svarade komminister Rolin, för P. E. S. Änkas son Eric, Smedsson Eric Jernkrok från Strömbacka, och för Erics syster Anna, kolardotter Anna Jönsdotter Bergroth i Moräng. Hustrun kyrktogs i Rödkullen anno 1841 11/10″.
Anm. Prästen missuppfattade eller hörde fel, för han skrev Lingbo i Bjuråker. Alla vet att Lindbo som ligger i Bjuråker, men det gör inte Lingbo.
Troligen en ung Olof Bergström. Okänd fotograf
Olof Bergström. Fotograf Jonas Eldh i Västerstråsjö
Olof Bergström 1841 – 1910
Vid den nyresta stenen Iris och Anna Sving
Fr v. Anna Högkvist, Brita Bergström, Ragnar Lundberg, Gustaf Lind, sittande Johan Sving
Idag vet vi varför Olof Bergström står som född i Hassela och inte i Bjuråker. I Hassela födelsebok står att Olofs far med två vittnen kommit över skogen från Lennsjö by i Bjuråker. Hassela kyrka låg mycket närmare än Bjuråkers kyrka och utefter vägen dit, passerade de byn Moräng varifrån ett dopvittne kom.
Olof Bergströms systerson Skamp-Ragnar berättar:
En gång skulle ungdomarna ha bal på Lindses loge i Lennsjö och Olle skulle spela. Men han kom inte, han fick väl nåt förhinder förståss. Å dom vänta och vänta. Ska vi’nt få börja skumpa snart? Undra dom. Men det fick dom inte – och snart hitta dom på att kalla Olle för Skamp-Olle. Man var ju kvick att sätta öknamn på folk förr i ti’n, sägar Ragnar i en tidningsintervju 1977.
Om Olof Bergströms liv och leverne finns väl beskrivet i boken ”Det måste bli annat av, sa Olof Bergström”, av Bertil Lindberg 1991.
En annan och mer trolig förklaring varför han blev kallad skamp-Olle, står att läsa i Furubergsboken del 1.
Som åttaåring hade Olle lärt sig att spela fiol, och därför fick han mer än en gång spela på bröllop i socknen. Han var så liten så han fick stå på en pall med sin fiol. Pallen skulle då vara en s.k. skampall som användes när någon skulle sitta och skämmas. Men skamp är också ett gammalt dialektord som ryms i betydelsen kavat…, skriver Alf Brorson.
Olof Bergström
Olof Bergström var en av Sveriges mest kända personer på sin tid.
På Olofs minnessten står följande:
Här föddes den 3/9 1841 Olof Bergström, som år 1879 instiftade den första godtemplarorden i Sverige. Död i U. S. A. den 3/2 1910.
I O G T reste stenen år 1935
Idé om en minnessten kom från skogvaktare Högqvist hustru Anna.
Det var stenhuggare Emil Burgman som valde ut stenen. Han logerade en hel vecka hos skogvaktare Högqvist medan han gjorde minnessten färdig. Han var även med på invigningen som hedersgäst.
Ett irriterande faktum har varit att ingen vetat varifrån stenhuggare Emil Burgman hämtad sitt stora stenblock, som uppskattningsvis bör ha en längd av mer än 300 centimeter, inkl. den del som är nergrävd. Läs mer om det nyfunna stenbrottet under 2 B.
Olofs mor Margta Pehrsdotter avled här 3/4 1861 vilket framgår av hennes bouppteckning. Hon ägde både torpet och jorden värderad till 50 kronor som maken fick ta över. Sedan fadern Nils Johansson, Bergström blivit änkeman säljer han troligen torpet till en kolarfamilj och avflyttar till Sjömyra i Delsbo.
Efter hustruns död får fadern två döttrar med Ingrid Ersdotter i Delsbo.
31K2 Ingrid Ersdotter var gift med var Lars Olsson – Wigg i Delsbo. Hon var född 1828 i gård 26 här i Lennsjö och blev änka 1862. De var troligen bekanta sedan tidigare. Nu fick de två gemensamma barn, varav dottern Brita född 30/3 1867 i Mora i Delsbo, flyttar till Lennsjö. Det hävdas att när hennes äldre berusade bror Johannes drunknade i Skäråssjön 1876, blev detta en vändpunkt i Olof Bergströms liv.
1880 står fadern Nils Bergström som ensamstående i Sjömyra och den 8/4 1881 avlider han i Lennsjö, (kanske hos dottern Brita) vilket framgår av hans bouppteckning. Han äger då inget torp och efterlämnar enbart några få ägodelar.
1890 står hans dotter Brita skriven som piga hos Häggens och tio år senare är hon hushållerska hos Wedmarks här i Lennsjö. Hon finns närmare beskriven under gård 14.
Ca 1861 – 1875
26F4 Kolare Lars Danielsson – Spjut född 2/4 1835 i Källvallsmyra.
Gift 17/6 1861 med Kjerstin Olsdotter född 6/7 1840 i Lindbo. De flyttade härifrån 1875 till Bondebo i Delsbo.
Tio barn:
Anna 1/8 1862 Gift 1882 med bonden Johan Larsson i Bondebo
Olof 16/2 1865 Gift 1899 utflyttad till Ljusdal
Karin 29/3 1866 Gift 1888 med Olof Olsson i Loka Delsbo. Emigr. till N. Amerika 1893
Lars 3/1 1868 Gift 1890 med Brita Jonsdotter från Näsbyn i Delsbo. Bonde i Vij Delsbo
Daniel Delin 22/2 1870 Utflyttad till Stockholm 1890
Pehr 5/8 1872 Gift 1895 med Kerstin Olsdotter – Kraft från Vintermyra. Bos. i Bredåker
Kerstin 4/10 1874 Emigr. till N. Amerika 1893
Johan Stridlund 22/6 1878 Utflyttad till Jukkasjärvi 1901
Brita 12/5 1880 Utflyttad till Sandarne 1902
Jonas 14/2 1883 – 16/8 1885 (charlakansfeber)
1875 flyttade de till Bondebo i Delsbo
Jordkällaren
En fundering som infinner sig är, vart tog den här gårdens jordkällare vägen?
Ett torp som det här har naturligtvis haft en liten ladugård, vedbod, uthus och en jordkällare. Det finns en misstänkt grop som skvallrar om var en jordkällare kan ha legat. Men då huset förblev obebott (möjligen på grund av dålig tillgång på vatten) tog man naturligtvis reda på stenarna i jordkällaren när man byggde ett nytt hus. En gissning är att de har använts när jordkällaren byggdes vid Nybyggningen, gård 12. Det fanns/finns en väg mellan husen som ligger bara ca 250 meter från varandra.
Stenbrottet
På 320 meters höjd omkring 700 meter ovanför Olof Bergströms barndomshem, fann stenhuggare Emil Burgman den sten han sökte. Stenen skulle ha rätt storlek och rätta egenskaper.
Förr visste troligen de flesta i Lennsjö var minnesstenen hade brutits men nu verkar ingen veta det längre. Därför var det här en olöst gåta, en pusselbit som jag saknat och letat fram till den 7 december 2009 då sökandet fick sin lösning.
Stenbrottet består av en 5 meter bred och 220 cm hög sten. Den är lodrät delad längs ett 130 cm långt borrhål. Den delade stenen och minnesstenen har båda samma struktur och färg.
Tekniken att bryta och bearbeta sten med borr och kil är mycket gammal. Man kunde både kila ut block och spränga ut dem med krut.
Spränghålet borrades för hand.
Först bröstades hålet, vilket innebar att man högg upp ett grunt hål där borren sedan sattes. En man höll i borren och vred den sakta runt medan en eller två man slog med slägga på borrens nacke. För att få en bekväm slaghöjd på borren fick den ersättas med en längre borr allt efter hålet blev djupare och djupare.
De kildon som användes utgjordes av en kil och två kilbleck. Kilhålen borrades i raka rader. För att kunna dela en så här lång sten fick man troligen med hjälp av mejsel och slägga slå en söm mellan kilhålen för att lättare kunna styra hur stenen skulle spricka. Alla hål måste kilas ”samtidigt” och man slog med slägga växelvis på alla kilar tills stenen sprack. Man fortsatte sedan att kila stenens övriga sidor tills alla var släta. Slutligen transporterades stenen ner till den plats där den sedan slogs ren, fick sin inskription och slutligen blev rest.
Som ovan har berättats tog hela arbetet en vecka.
HT Måndagen den 17 februari 1986
Olof Bergström
Tillsammans med Lennsjös allt i allo, Stig Larsson, har vi gjort en snitslad stig mellan Olof Bergströms minnessten och stenbrottet. Avståndet är ungefär 700 meter med en höjdskillnad på ca 70 meter.
Platsen kring minnessten liksom gångstigen dit är upprustad och kantad med information.
Det är Viveca Sundberg som sitter där och beundrar informationstavlorna.
Marianne Ekblom inför boksläppet om Olof Bergström. Bild av Christina Bodén.
Läs artikeln om boken med nya intressanta uppgifter om Logen i Lennsjö och Olof Bergström
Det är dock beklagligt att man inte någonstans nämner dellenportalen.se för att visa lite uppskattning för det vi gjort och det vi gör för Olof Bergströms minne.
Oktober 2019. Det är stängt för säsongen. Utsikt från Olof Bergströms minne.
Lennsjö har nu blivit en öppen by sedan skogen blivit avverkad och de gamla åkrarna åter blivit öppna.
Torpet som låg här före skogvaktarbostaden
Det hävdas att det här huset har brunnit ner. Det låg i kanten av skogen ovanför skogvaktarbostället. Kvar blev en loge eller liknande byggnad. Idag har naturen tagit över området där husen stod, även om grundstenar, växtlighet och diverse järn detaljer i marken skvallrar om var de har stått.
Ca 1808 – 1852
15E8 Torpare Lars Olofsson – Fors född 5/12 1781 i Änga Bjuråker. Först bruksarbetare i Strömbacka sedan torpare.
Gift 18/8 1808 med Carin Jonsdotter född 15/7 1782. Dotter till korpral Tjärman i Näset, Västansjö.
Elva barn:
Kjerstin 16/1 1806 Utflyttad till Ljusdal
Carin 21/7 1807 Gift 1832 med Olof Persson i Lindbo.
Olof 17/3 1809 – 29/4 1809
Jonas 4/6 1810 Gift två ggr. Bruksarbetare i Strömbacka
Olof 25/9 1813 Soldat Gift Kjerstin Hansdotter. Bosatt i Avholm
Lars 9/3 1816 Utflyttad till Ljusdal 1842
Brita 26/10 1818 Gift 1838 med Pehr Pehrsson i Lindbo. 12 barn
Anna Brita 2/3 1821 Utflyttad till Hassela 1842
Gertrud 9/9 1824 – 6/12 1878 (bränd på armarna)
Pehr 15/7 1826 Gift m Inga Christina Bergström fr Strömbacka. Utfl. t. Ströms bruk 1853
Anders 26/4 1829 Utflyttad till Attmar 184.
Torpare Lars Olofsson avled 5/11 1848. Hustrun Carin avled 19/12 1852.
Möjligen var det här som kolare Söderlund bodde
Ca 1864 – 1894
47A12 Kolare Anders Söderlund född 18/5 1839 i Sörgimma.
Gift 14/11 1864 med Anna Pehrsdotter född 20/6 1837 i Edsäng i Delsbo.
Barn:
Kristina Maria Örnell 1873 fosterdotter
Klara Margareta 1886
Kolare Söderlund avled 14/2 1894 i hjärtförlamning. Hustrun Anna avled 27/1 1927
Från 1895 – troligen till början av 1900-talet
10D6 Erik Lust född 19/12 1868 i Delsbo. Inflyttad 1895. Ogift. År 1900 bor här också hushållerskan (9V20) Brita Stina Krans född 14/1 1865 i Norrbo, och hennes barn 2 barn Per Erik född 1/9 1888 och Olof Emil född 31/1 1892. Hon avled 28/12 1942, då som gårdsägare i Gammelsträng.
Lennsjö 4, våren 2015
Skogvaktarbostaden
Lennsjö 4
25:2
Här får man sitt dricksvatten i ledningar med självtryck Ovanför gård 5 finns en källa som ger mycket vatten. Från den källan gick stockledningar till skolan och den här gården. Samma källa ger fortfarande gott vatten genom självtryck – fast nu i plastledningar. Nuvarande mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader uppfördes samtidigt omkring 1902. Huset byggdes intill den kärrväg som förr ledde upp mot Rödkullen och andra skogsbyar. När nya vägen mellan Lennsjö och Frisbo byggdes kom den att gå rakt över husets gårdsplan, bara ett par tre meter från flaggstången. Jordkällare, ladugård och uthus kom att ligga på andra sidan landsvägen. I likhet med andra bosättningar som övergavs på 60 och 70-talet revs även dessa ekonomibyggnader. På gårdsplan låg en mindre timrad byggnad som de kallade för bryggstuga.
Ca 1906 – 1912
Hitflyttad från gård 7. Dessförinnan bodde de i Lindbo
22A8 Karl Ludvig Ruckman född 13/6 1842 i Umeå. Död 8/12 1927
Gift 7/2 1879 med Margareta Nicolina Thörnell född 12/4 1859 i Strömbacka. Margareta Nicolina Thörnell 1859 – 1931. Hon var en duktig sockerbagare, vars gravsten lär vara den hälla hon arbetade på. År 1912 avflyttade de till Österbo s6, (Våtmor) i Bjuråker.
Tolv barn:
Carolina Sofia 29/9 1879 – 1/11 1879
Carl Peter 7/3 1881 – 23/3 1881
Karl Gustav Oskar 3/3 1882 – 8/4 1882
Margareta Paulina 23/2 1883 – 11/3 1883
Karl Erland 10/9 1885 – 30/10 1885
Johan Leander 6/3 1887 Jordbruksarbetare i Bricka 8,16
Alma Paulina 4/9 1888 – 5/12 1888
Anna Margareta Elvira 20/11 1889 Gift 1913 i Våtmor med Jonas Jonsson från Skärås
Hildur Paulina 27/4 1893 Gift 1919 med Anders Edvard Bergqvist i Alsjö
Katarina Albertina 11/8 1894 Hushållerska vid Strömtorpet i Norrberg
Carl Gustaf 29/3 1896 – 29/4 1896
Per Gotthard 7/8 1902 Bonde och cementtegel fabrikör i Våtmor 9,3
Ca 1910 – 1947
Carl Högqvist inflyttad från Värmland 30/11 1910. Blivande hustrun inflyttad från Karlstad 9/4 1912. De gifte sig 23/6 1912. Skogvaktare Carl. A. Högqvist född 4/9 1882 i Kroppa i Värmland, hustrun Anna född Ahlberg föddes i Kroppa i Värmland 12/71885. Hon avled 1944 bara 59 år gammal. Sonen Sven Edvard föddes 5/5 1913. Han flyttade till Njutånger 30/4 1936 som studerande ingenjör.
1926 skaffar Högqvist en bil av märke Chevrolet med registrering, X 3262
1947 flyttar Carl Högqvist till Moviken.
Skogvaktarbostället. Bild ur boken Gods och Gårdar
Ca 1948 – 1970
16F3 Sonen Hilding Hägg född 2/2 1895 Gift 20/6 1926 med Anna Mattsson född 7/8 1903 Nipen, Frisbo. De flyttade hit från hus 1, Gammel-Häggens. När mjölkbilen började köra den nya vägen blev det en avsevärd förbättring att lämna mjölk för Hilding och Anna. Fejset kom nu att ligga alldeles intill vägkanten med mjölkbryggan strax intill. Dottern Thea berättar. När vi flyttade hit 1948 fanns bara en väg som gick förbi våran jordkällare över Lingån och upp till Frisbovägen. Där uppe vid landsvägen hade Johan Sving sitt garage. Garaget låg ingrävt 8 – 10 meter i slänten, men är nu igenvuxet. Ett kaminrör avslöjar att Johan kunde värma upp sitt garage och få bilen varm och lättstartad på vintern. Där fick vi stiga på när vi skulle till skolan i Frisbo säger Thea. Man kan undra vad Hilding och Anna Hägg tänkte när de förstod att nya Frisbovägen skulle gå rakt över deras gårdsplan. Troligen blev de glada för nu kom mjölkbilen ända fram till deras fejs.
Fem barn:
Rut 19/4 1925 Gift 1944 med Nils Nilsson i Frisbo
Berta 12/1 1927 Gift 1945 med Alf Larsson Bos. som nygifta i Lillstugan 8
Åke 30/11 1928 – 1/9 2006 Gift med Marie-Anne från Skärås. Två döttrar
Ture 11/8 1933 Gift med Barbro
Thea 1/1 1936 Gift med Bernt Walter Bosatta i Friggesund
Åren 1958 – 61 var övervåningen uthyrd
Ture Hägg med hustru Barbro och nyfödde sonen Mats, bodde på övervåningen åren 1958 till 1961, sedan flyttade de till Friggesund.
Därefter hyrdes övervåningen av familjen Åke och Marie-Anne Hägg. De bodde här till slutet av 60-talet. Åren 1970 och 1980 är de skrivna i Sandviken. Åke 30/8 1928 – 1/9 2006 Född vid Gammel-Häggens. Gift med Marie – Ann född 19/6 1936 i Skärås.
Två döttrar:
Inger 17/5 1956
Anna Charlotta 18/7 1963
1969 -1970
I slutet av 60-talet flyttar Hilding och Anna till en nybyggd lägenhet i Friggesund. År 1970 är de skriv där.
Hilding avled den 26/6 1991 och Anna avled den 17/3 1993
Ca 1970 -1974
1L62 Därefter kom huset att hyras av dottern Berta. Hon hade skilt sig 1964 från maken Alf Larsson med vilken hon fick två barn. Som nygifta bodde de i Lillstugan 8. Nu bodde hon i Gävle och tillbringade sin fritid här.
År 1975
1975 Köpte Stig Larsson, Maritta Molin och Ove och Karin Molin huset av Iggesunds Bruk. Ove Molin och Maritta Molin är syskon. De bodde då i Vattlång och använde fastigheten som sommarhus.
1983-84 sålde Ove och Karin sin del,– bottenvåningen, till Gertrud och Manfred Reibold i Borås. Gertrud är född 2/12 1943 i Harmånger. Hon och Stig är syskon. Hennes man Manfred är född 18/4 1939 i Tyskland. De är bosatta i Borås och använder sin del av huset som sommarnöje. Även deras vuxna barn med familjer kan vara här ibland.
År 1990
År 1990 flyttade Stig och Maritta hit för gott. Stig Larsson född 7/10 1937 i Ilsbo och Maritta Molin född 23/5 1939 i Njutånger. Maritta och Stig är två glada och positiva personer som trivs med skogen och livet i Lennsjö. Stig är dessutom en suverän älgjägare, som i okt. 2009 kommit upp i 50 skjutna älgar. Grattis Stig.
Lennsjö 4 skogvaktarbostaden, med Stig Larsson, våren 2015
Skolan
Lennsjö 8
3:6
Uppgifter hämtade ur Bjuråker – Norrbo skolkatalog
År 1906 I skolrådet beslutas detta år att Fönebo upphör att vara flyttskola tillsammans med Skärås. I stället blir Skärås och Lennsjö tillsammans en flyttande mindre folkskola.
År 1907 Nytt skolhus i Lennsjö skulle enligt anbud kosta 4 682 kr.
År 1908 Nya skolhuset togs i bruk
År 1921 Skolan blir en fast skola(D1)
År 1940 fr.o.m. höstterminen läggs skolan ner
Lärare som tjänstgjort vid Lennsjö skola
1908 – Selma Hansson
1916 –1917 Jenny Lundberg
1917 –1919 Siri Rosén
1921 –1922 Hanna Wänglund
1921 –1922 Karin Byström ev. Vik.
1922 –1929 Jenny Ottilia Stillberg (gift Håve)
1929 –1940 Magda Dahlgren
Intervju med Karin Sahlin född Holmqvist 1932. Friggesund nov. 2000. Nerskrivet av Marianne Ekblom
Karin började skolan i Lennsjö 1938. Läraren Magda Dahlgren bodde i lägenheten på nedre botten. Vi hade parbänkar och jag satt tillsammans med en pojke från Moräng. Han var inackorderad i Lindbo för han hade så långt hem.
Fröken köpte mjölk och grädde hemma hos oss, och jag fick bära det till skolan. Jag fick aldrig gå in till Fröken utan mjölkhinken skulle jag ställa ute på bron. Vi tyckte nog att lärarinnan var lite folkskygg.
Något umgänge i byn hade hon heller inte så hon måste nog ha haft det långsamt på sin fritid.
Räkning var det bästa skolämnet tyckte jag. Att skriva uppsats var det värsta.
Jag minns att vi gjorde utflykt till Strömbacka. Det var vinter och vi åkte spark över Frisbo-sjön och Brukssjön. Idag skulle det nog ha kallasts för studiebesök för vi var på brukskontoret, kapellet och till Strömbacka skola.
Vi hade gymnastik i omklädningsrummet. I många byar hade dom fester i skolan men det fick vi aldrig ha i Lennsjö.
Efter sexan gick jag i fortsättningsskolan i Lennsjö
Ca 1942 – 1944. 1951–
Werner Sving född 7/2 1919 och uppväxt i grannhuset.
Gift 16/8 1942 med Karin Sallin född 11/8 1922 i Furuberg. Lägenheten här var på ett rum och kök. Övervåningen var ännu inte inredd vilket den blev senare, med ett rum.
Dottern Gun-Britt föddes 27/3 1943. Hon föddes i kraftbacken i Tå där Wedin tvingats stanna då han fått punktering. Det var svårt att få tag på gummihjul vid den här tiden, därför körde många omkring i dåliga däck.
Werner arbetade åt Iggesund Bruk som virkesmätare, därför byggde bolaget en ny fastighet åt honom vid vägkorsningen. Sedan hustrun avlidit 1951 flyttade Verner med dottern Gun tillbaka hit igen.
Ca 1955 –
Hitflyttade från granngården 6, kom Johan och Amanda Sving. De kom att bo i lärarbostaden. Skolans övervåning hade Verner låtit inreda med ett rum där han kom att bo en tid.
31K7 Johan Aron Albert Bergström – Sving född 3/2 1893 i Lennsjö och uppväxt i gård 16. Gift den 17/7 1921 med Amanda Wiberg född 9/4 1896 i Lennsjö. Johan Sving arbetade först i skogen men blev sedan lantbrevbärare. Ett yrke han bedrev under 30 år, samtidigt som han körde taxi och skolskjutsar. I början av 30-talet åkte Johan motorcykel med postväskor, och på vintern var det skidor och ryggsäck som gällde. Hemma hos sig fick byborna komma och hämta sin post, berättar Aina Hellberg, vilket intygas av dottern Anna som även hon varit med och delat ut post åkandes på skidor.
Johan Sving hade två garage. Ett låg intill landsvägen nedanför ”Bengts backe” vid hus 5, där han flyttat ifrån. Det andra garaget låg vid gamla landsvägen, vid vägskälet ner mot Lingån och skogvaktans. Garaget var ingrävt ca 8 – 10 meter i vägsluttningen. Platsen finns kvar liksom skorstensröret till den kamin som Johan eldade i för att värma upp bilen innan skolbarnen kom. Detta var särskilt viktigt på vintern.
När det var strömmingssäsong hände det att Johan åkte ner till sin dotter Iris i Hårte och köpte strömming. Sen åkte han omkring och sålde vilket mycket uppskattat att få köpa färsk strömming. Johan och Amanda fick
Fem barn:
Verner 7/2 1919 Gift 1942 med Karin Sallin Bosatt i hus 9, och i skolan till 1951.
Anna 5/1 1922 Gift Arvidsson. Bosatt i Delsbo
Erik 23/3 1923
Iris 1/6 1925 Gift 1947 med Ivar Broberg i Hårte Hon utflyttade till Jättendal 1945
Ingrid 13/7 1928 Bosatt i Delsbo
Johan Sving blev sjuk i cancer och kom tidvis att vistas på sjukhus i Gävle. Han avled den 1/4 1968. Hustrun Amanda avled 16/11 1957.
Ca 1968 – 1972 Fritidshus
Skolan såldes nu till trollkonstnären och botaniken Rolf Lidberg. Han var född 1931 och avled 2005. Han sålde skolan 1972 till författaren Kjell Genberg
Bild av trollkonstnären Rolf Lidberg 1979. Här kan du se fler bilder.
Ca 1972 – 2004 Fritidshus
Kjell Genberg född den 16/1 1940 i Hög utanför Hudiksvall. Gift med Birgitta född 1940 i Åmål i Dalsland.
I ett tidningsreportage från 1978 berättar Kjell att han skrivit en bokserie på 80 titlar om västernhjälten Ben Hogan under pseudonymen Matt Jade. Vidare står att Kjell skrivit inte mindre 140 titlar de senaste sju åren, barnböcker, deckare, västernromaner och ett otal noveller. I en intervju inför sin 70 –årsdag säger han att antalet titlar nu stigit till omkring 240. Klicka på hans namn för att se hela hans produktion Kjell Genberg.
Kjell och Birgitta överlät skolan på dottern Helena Maria Genberg och hennes man Per Erik Jaer Bech – Jansen född 28/8 1965, boende i Saltsjöbaden. Efter en tid gick de skilda vägar och båda har nu bildat nya familjer. Skolan är kvar i Eriks ägo och han har lagt ner mycket möda på att få den och omgivningen att se riktigt trevlig ut.
Baptistmöte vid skolan i Lennsjö
Den frikyrkliga rörelsen hade ett starkt fäste i Lennsjö. Här samlades medlemmar från Skärås, Lindbo och troligen även Frisbo och andra byar.
Baptistledare var Pehr Wedmark
4C8 Bjuråkers släktregister
Pehr Wedmark, född 22/2 1830, son till husman Jonas Wedmark i Furuberg. Bonde i Furuberg och Baptistledare. Utfl. till Hassela 1864.
Gift 1856 med 8C1 Maria Eriksdotter-Kamél , född 15/6 1834, dotter till kolare E. Camél i Furuberg.
Barn:
Jonas 10/4 1858 – 24/5 1858
Brita 8/6 1859 Utfl. t. Hassela 1864
Erik 13/12 1862 Utfl. t. Hassela 1864
Baptistmöte här samlade utanför skolan i Lennsjö. Bild ur egen samling
Fotograf: Okänd
Deltagare
Övre raden från vänster
1.
2.
3. Gustaf Lind (Janten) Lennsjö. Han var en god talare som en tid var predikant i Norrberg
4. Per Norell Skärås
5.
6. Jonas Hägg Lennsjö
7.
Rad två
8.
9. Johan Sving Lennsjö
10. Nils Axel Hägg Lennsjö
11.
12. Anna Jonsson f. Ruckman Skärås
13.
14.
15.
16.
17.
18. Anna Lind f. Hansdotter Lännsjö
19.
20. Hilding Hägg Lennsjö
Rad tre
21.
22. Brita Bergström Lennsjö
23.
24.
25.
26. Edit Holmqvist
27.
28.
29.
Främre raden
30. Jonas Jonsson Skärås
31. Viktor Jonsson Skärås
32. Edvard Jonsson Skärås
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39. Cecilia Norell Skärås
40.
41.
42. Karl Johan Hägg Lennsjö
5. En-Jonkes
Huset där En-jonke bodde låg utefter stigen mellan skolan och Wedmarks. Några spår efter huset står inte att finna vid besök på platsen i okt. 2009.
Hans rätta namn var Jonas Enlund. Han var född i Bergsjö 1847 och ogift. 1923 finns han med på Strömbacka Bruks lönelista för skogsarbetare i Lennsjö.
Bengts/Svingens
Lennsjö 12
3:7
Ca 1810 – 1840
37C1 Torpare Anders Bengtsson född 29/11 1783 i Grönhult, Hällefors.
Gift ? med Sara Jonsdotter född 7/7 1777 i Hällefors. Ett igenkänningsnamn skulle alla ha på den här tiden, därför kom den här gården att kallas för Bengts.
Sex barn:
Anna Maria 1801 (styvdotter) Bengts – Maja kallad. Gift 1830 med Torparen Anders Larsson i gård 1
Christina Catarina 1807 Utflyttad
Sara Elisabeth 1/1 1811 Gift med Erik Eriksson bosatta i gård 12
Jonas 24/7 1813 Torpare, han tog över efter fadern
Brita Helena 8/1 1816 Utflyttad till Hassela 1841
Hedvig Margareta 7/3 1819 Gift 1858 med Pehr Erik Ramberg Strömbacka
Torpare Anders Bengtsson död 19/10 1849. Hans hustru död 4/10 1864
Torpare Bengtssons namn har levt kvar till våra dagar, genom att gården kallas för Bengts och backen upp till gården för Bengts backe.
Ca 1840 – 1871
37C 3 Torpare och kolare. Jonas Andersson född 24/7 1813, son till A. Bengtsson i gård 7. Gift 14/11 1838 Änkling och omgift 12/4 1844. Margta Jonsdotter född 15/9 1809 i Långede i Delsbo. Död 24/4 1839 (bröstfeber) Hustru två. Maria Elisabeth Nilsdotter född 27/12 1814 i Nipen
Barn:
Anders 14/2 1842
Nils 21/2 1844 – 30/11 1919 (krympling)
Jonas 24/10 1846 Kolare här sen torpare i Sördala. Gift 1871 med Anna Påhlsdotter. Daniel 11/10 1850 Gift 1878 med Brita Eriksdotter familjen emigr. till N. Amerika 1884
Torpare Jonas Andersson död 19/2 1896. Hustrun död 9/9 1898.
Tidningsnotis i Post- och inrikes tidningar
Uppå ansökan af Sterbhusdelägarne efter kolaren Jon Anderssons å Ländsjö, Bjuråkers Socken, aflidna hustru Margaretha Jonsdotter, att få undanskifta egendom för gäld, hvar- före de förmenat, att Jon Andersson ensam bör stå i ansvar, varda, jemlikt Delsbo Härads-Rätts beslut af denna dag, be- mälte Jon Andersson samt hans och hans hustrus borgenärer härigenom kallade, att, å andra rättegångsdagen af det lagtima Ting, som näst efter sex månader från denna dag in- faller, sig hos ofvanämnda Härads-Rätt infinna för att sina fordringar så förete och bevaka, som Konkurslagen stadgar. Tingshuset vid Näsbyn den 17 Januari 1840.
Ca 1871 – 1898
37C4 kolare Jonas Jonsson – Löfström född 24/10 1846 här i huset. Sedan hans båda föräldrar gått bort lämnar han gården och blev torpare i Sördala.
Gift 14/5 1871 med Anna Påhlsdotter född 9/7 1845 i Norrdala.
Åtta barn:
Maria 28/7 1871 Gift 1897 med Karl Johan Karlsson – Jäppe Stenarbetare. Bosatt i Blistra
Carin 28/9 1892 Gift 1894 med bonden Erik Persson i Vedmyra
Jonas 26/12 1874 – 28/1 1882
Anna-Greta 31/8 1877 – 21/10 1894 (lungsot)
Paul 28/10 1879 Gift två ggr. Bonde i Duvnäs, Delsbo. Utfl. till Bergsjö 1926
Jonas 4/3 1882 Gift 1918 med Ida Justina Hellström från Moviken. Bonde i Delsbo
Anders Erik 31/10 1883. Utflyttad till St. Malm 1908
Johan August 8/1 1886 Emigr. till USA 1909. Gift 1907 med Katarina Elisabeth Bergqvist från Bricka. Tillsammans med sin nyfödda son flyttade hon till Söderhamn 1909.
Under 1900-talet blev huset ombyggt för två familjer, vilket det kanske inte var från början. Ovanför huset finns en vattenkälla som ger mycket vatten. Den ger inte bara vatten till huset utan försörjer även skolan och skogvaktarbostaden med vatten. Förr leddes vattnet genom borrade stockledningar, men nu är dessa ersatta med modernare material, fast fortfarande rinner vattnet med självtryck.
Ca 1898 – 1920
4C10 Anders Erik Wedmark född 23/11 1865 i Furuberg. Som äldst i en syskonskara på nio barn fick han tidigt lära sig att arbeta. Han gifte sig den 17/4 1887 med Brita Persdotter född 27/2 1859 i Svedja, Bjuråker. År 1890 är de skrivna i Holmberg men tio år senare är de skrivna här i Lennsjö. Enligt Erik Kallberg bodde hans morfar i det här huset.
År 1900 är Brita Bergström skriven här som hushållerska. 10 år tidigare var hon skriven hos Häggs i gård 1. (31K6) Brita Bergström- Wigg, född i Mora i Delsbo 30/3 1867 och halvsyster med grundaren av IOGT rörelsen i Sverige, Olof Bergström född i hus 2.
Wedmarks fick sju barn:
Anna 7/7 1887 Gift m Jonas Kallberg. Sonen Erik Kallberg blev en känd profil i Strömbacka
Emma Kristina 28/7 1890 Utfl. till Bergsjö 1910
Per Erik 18/4 1893 Emigr. till USA 1913
Gertrud 26/4 1895 – 20/10 1901
Brita Maria 5/3 1897 Gift 1924 med A O H Forselius. Utflyttad till Ljusne 1924
Anders Johan 23/8 1898 Utflyttad till Forsa 1941
Nils Petter 29/10 1903 Utflyttad till Ljusne 1924
Den 25/6 1907 blev fadern Erik Wedmark mördad. Modern avled 7/11 1935
Hos Norells i Skärås midsommarafton 1907
På logen hos Norells var det brukligt med årlig midsommardans.Så var det också midsommarafton 1907. Folk kom från alla håll. Ungdomar och äldre, alla sjöng och var glada. Ett gäng kom från Lennsjö med den beryktade Döbben i spetsen. Döbben var känd som en suverän huggare och kolare och hade erhållit välförtjänt utmärkelse i form av en matsked i silver med inskription, för erkänd duglighet. Det berättas att hans senor var som rep.
Hans häst som gått på bete ett stycke från gården hade blivit djupt knivskuren i den vänstra länden och nu skulle den skyldige hittas och straffas.
Snart nog drog det ihop sig till gruff. En dräng på gården hade hämtat en kniv för att som han sa försvara sin bror. Med den högg han nu Döbben djupt i magen.
Man insåg genast att han var allvarligt sårad och omedelbart måste under läkarvård i Hudiksvall.
I hast plockar man fram en lättsprungen vagn där han blir nerbäddad i halvsittande ställning. Sedan bar det iväg allt vad hästen förmådde och den steniga och spåriga vägen tillät. Turligt nog hann de fram till hamnen i Moviken innan den lövade båten Tamm skulle avgå.
Ombord finns ett sällskap med bl. a Natan Söderblom som är ute på en lusttur. Förskrämda ser de den blodige Döbben bäras ombord. Under färden talar Natan Söderblom lugnande och förtröstande med den döende men inget hjälper, livet flyr innan båten når hamnen i Näsviken.
Döbben eller Anders Erik Wedmark som var hans rätta namn, blev 42 år. Han efterlämnade fru och 7 barn. Den ångerfulle drängen som utdelade det dödade hugget blev dömd till ett långt fängelsestraff men benådades då han blev svårt sjuk och avled i tuberkulos endast 35 år gammal.
Enl. Döbbens dotter Anna Wedmark var det den illa beryktade Tjov-Ante från Lingåsen som hade skurit hästen.
Kanske tycker vi idag att det var långt till lasarettet, men på den här tiden ansågs det tryggt att med båt och järnväg kunna komma till lasarettet på bara en dag.
Husets andra lägenhet
59B3 I husets andra bostad bodde Johan Sten född 20/9 1898 i Rödkullen. Se skrift om Rödkullen. Hans mor Brita Kristina Mackin avled 21/2 1904. Han och troligen fadern bodde kvar på Rödkullen under Johans skoltid. Då fick han gå mellan skolan här i Lennsjö och Rödkullen varje dag. Efter den långa vägen till skolan och värmen från kaminen han satt intill i skolsalen gjorde att han ibland somnade i skolbänken. Hans far (troligen) Johan Petter Sten född 1862 och Johan Sten finns med på en lönelista över arbetare i Lennsjö 1923. Johan gifte sig 6/2 1965 med Emmy Mackin sedan de flyttat till Björsarv där han sedan avled 20/3 1988.
Ca 1907 – 1920
45D3 Anders Gustaf Wiberg född 20/7 1869 i Ängesholm. Se skrift om Ängesholm. Gift 14/2 1894. Vistades i Bergsjö mellan 1873 – 1897 och en tid i Frisbo, därefter bosatt här. Han avled 7/9 1912.
Hustrun Kristina Sundin född 14/8 1871 i Frisbo. Se skrift om Frisbo
Nio barn:
Johan Emil 3/1 1892-20/9 1901
Anders 17/5 1894 Handelsföreståndare i Frisbo Gift 1919 Utfl. till Offerdal 1923
Amanda 9/4 1896 Gift 1921 och bosatt här med Johan Sving
Erik 18/9 1897 Gift med Elin Wedin från Rödkullen. Utfl. till Harmånger 1920
Emma Kristina 27/3 1899 Gift med Alfred Wedin i Strömbacka
Ester Margareta Viktoria 9/3 1901 – 28/7 1904
Johan Edvin 25/7 1903 Gift med Anna Eriksson. Bosatt i Tjärna och Oxåsen
Ester 10/8 1905 Gift med Erik Uno Persson. Bosatt i Strömbacka
Per Natan 19/7 1907 Gift med Barbro Margareta Jonsson Utfl. till Västanfors 1940
Ca 1920 – 1955
31K7 Johan Aron Albert Bergström – Sving född 3/2 1893 i Lennsjö och uppväxt i gård 16. Gift den 17/7 1921 med Amanda Wiberg född här i huset den 9/4 1896. Johan Sving arbetade först i skogen men blev sedan lantbrevbärare ett yrke han innehade under 30 år. Även taxiägare. I början av 30-talet åkte Johan motorcykel med postväskor på sommaren och skidor på vintern. Hemma hos sig fick bybor från Lindbo och Lennsjö hämta posten, berättar Aina Hellberg vilket intygas av dottern Anna.
Fem barn:
Verner 7/2 1919 Gift 1942 med Karin Sallin. Bosatt i skolan, sedan hus 9 vid vägkorsningen
Anna 5/1 1922 Gift Arvidsson. Bosatt i Delsbo
Erik 23/3 1923
Iris 1/6 1925 Gift med Ivar Broberg i Hårte. Hon utfl. till Jättendal 1945
Ingrid 13/7 1928 Johan och Amanda Sving flyttade till Skolan, och deras bostad togs över av Erik och Edit Holmqvist. Johan Svings garage som stod vid landsvägen i början av Bengts backe, har nu ruttnat ner. Rester efter en garageport, en trasig bilhögtalare med kablar och rattar och div. bråte är allt som återstår. De gamla kallar huset för Bengts och Bengts backe.
Ca 1955 – 1967
47C6 Omkring 1955 inflyttar från gård 7, Erik Holmqvist född 2/1 1915.
Gift 27/8 1944 med Edit Glad född 5/12 1922 i Lindbo. 1967 flyttar de till ett eget hus i Friggesund.
Två barn:
Knut 11/7 1943 Han bor i Friggesund
Stig Ove 29/11 1945
1970-talet
Stig Nilsson född 1925 och hustrun Birgit född 1911, båda från Stockholm, köpte fastigheten av Iggesunds Bruk. Den hade då stått tom under en längre tid, berättar Yngve Sjöberg i Delsbo som var gift med deras dotter. Yngve berättar att han hjälpte dom att reparera och fräscha upp huset.
1984 sålde det huset och flyttade till Johannesberg i Delsbo.
Nya ägare blev Tommy Persson från Norrbo, född 27/8 1956, son till Ann-Britt och Ivan Persson och sambon Ulla Jonsson från Delsbo, född 15/9 1957, de köpte huset den 2 januari 1984 av Stig och Birgit Nilsson.
Tre barn:
Madelene 5/4 1977
Marianne 17/9 1979
Kent – Olov född 1985
Lennsjö 12, våren 2015
Karta från 1950-talet
Riksantikvarieämbetets karta över Ruckmans/Holmqvists och Olof Bergströms minnessten
Flygbild från mitten av 50-talet visar den öppna åkermarken
Här bodde familjen Ruckman och familjen Alfred Holmkvist
Ruckmans/Holmqvist
3:3
Ca 1823 – 1840
4H16 Torpare Pehr Erikson född 13/11 1796 i Västansjö
Gift 1823 med Carin Andersdotter född 11/4
1795 i Änga 4, Bjuråker
Utflyttad 1840 till Duvnäs i Delsbo
Möjligen var det kolaren Olof Pehrsson som tog över.
Ca 1840-1883
3A8 Kolare Olof Pehrsson född 1/5 1801 i Ramsjö 1, Bjuråker.
Gift 27/10 1839 med Gölin Olsdotter – Hall född 20/11 1800 i Hassela
En fosterson. Erik Jonsson född 24/7 1839. Ingift 1867 med Anna Larsdotter från Stormyra
Kolare Olof Phersson död 19/12 1859 och hustrun Görlin död 22/11 1883
Ca 1902 – 1906
22A8 Carl Ludvig Ruckman född 13/6 1842 i Umeå.
Gift 7/2 1879 med Margareta Nicolina Thörnell född 12/4 1859 i Strömbacka. Margareta Nicolina Thörnell 1859 – 1931 Hon var en duktig sockerbagare, vars gravsten lär vara den hälla hon arbetade på.
De bodde tidigare i Lindbo (Se skrift om Lindbo) och flyttade härifrån till det nybyggda
skogvaktarbostället, gård 3, och därefter 1912 till Österbo (Våtmor), i Bjuråker.
Tolv barn:
Carolina Sofia 29/9 1879 – 1/11 1879
Carl Peter 7/3 1881 – 23/3 1881
Karl Gustav Oskar 3/3 1882 – 8/4 1882
Margareta Paulina 23/2 1883 – 11/3 1883
Karl Erland 10/9 1885 – 30/10 1885
Johan Leander 6/3 1887 Jordbruksarbetare i Bricka 8,16
Alma Paulina 4/9 1888 – 5/12 1888
Anna Margareta Elvira 20/11 1889 Gift 1913 med Jonas Jonsson från Lassas i Skärås
Hildur Paulina 27/4 1893 Gift 1919 med Anders Edvard Bergqvist i Alsjö
Katarina Albertina 11/8 1894 Hushållerska vid Strömtorpet i Norrberg
Carl Gustaf 29/3 1896 – 29/4 1896
Per Gotthard 7/8 1902 Bonde och cementtegel fabrikör i Våtmor 9,3
Ca 1906 – 1911
46A26 Kolare Olof Olsson född 1/1 1883 i Lindbo.
Gift 16/4 1905 med Brita Kristina Jonsdotter född 3/2 1883 i gården Lars – Jons i Skärås.
Sex barn:
Jonas Hilding 21/2 1901 – 10/3 1901
Olof Viktor Reinhold 1/1 1905 Utflyttad till Söderbärke 1939
Ester Agda Margareta 4/3 1907 Utflyttad till Bergsjö 1911
Ernst Jonas Valfrid 2/3 1908 Gift med Karin Linnea Norin från Brättingberg. Bos. i Brännås
Anna Brita Viktoria 28/2 1909 Utflyttad till Bergsjö 1911
Per Haldor Algot 22/7 1910 Utflyttad till Bergsjö 1911
1911 flyttade familjen till Bergsjö
1925 Alfred Holmqvist med sina barn i sin nya bil framför gården som håller på att renoveras.
Alfr. Homkvist har fått redovisning för forsling av kol från 3 milor i december 1929.
Kolet har forslats till Moviken av, Karl Prins, Johan Jonsson i Anderbo och Gerhard Hansson.
Ca 1911 – 1955
Mangårdsbyggnaden renoverad 1925, ekonomibyggnaden 1927.
47C2 Alfred Holmqvist född 1886 i Lindbo. (Se sida om Lindbo).
Gift 18/6 1911 med Edit Sjöholm född 3/8 1889 i gård 46 i Moviken. Hon avled 11/2 1921. (Se sida om Moviken)
Tre barn:
Evald 2/11 1911 Gift och bosatt vid Nygårn. Gård 12
Erik 12/1 1915 Gift 1944 med Edit Glad. De bodde i tur och ordning i gårdar 12, 1, 7, och 6.
Bertil 27/2 1918 – 19/12 1941
Efter moderns bortgång inflyttar (46B15) Elin Hill från Hilltjärn. Född 14/3 1901.
Barn:
Erik Hill 27/10 1920 Gift 1946 med Astrid Sallin Bosatt i Furuberg
Karin 22/8 1925 Gift med Arne Salin i Furuberg. Tre barn
Nils Åke 17/7 1927 – 16/2 1928
Sigrid 5/10 1929 Gift 1949 med Tyko Nöjd. Änka bosatt i Friggesund. Död 6/10 2016
Sven Birger 24/12 1931 – 13/12 1932
Vera Kristina 28/4 1935 – 28/6 1935
Ca 1953 – 1955
47C6 Omkring 1953 inflyttar från Gammel –Häggens gård 1, Erik Holmqvist född här den 12/1 1915. Gift 27/8 1944 med Edit Glad född 5/12 1922 i Lindbo. Omkring 1953 hade Eriks far auktion på sina arbetsredskap och annat, samtidigt som han flyttade till Lillstugan 8. Erik och Edit ropade in nödvändiga arbetsredskap och tog sedan över arrendet som de drev till omkring Alfreds död 1955, därefter flyttade de till Svingens gård 6, där de bodde till 1967.
Två barn:
Knut 11/7 1943
Stig Ove 29/11 1945
Det fanns inte någon brunn vid den här gården. Här rann vattnet året runt i en ränna till ett vattenkar som stod strax ovanför baksidan på lagårn. Där stod även en murpanna där man tvättade kläder. När en hink vatten skulle hämtas fick de gå under uppkörsbryggan till ladugårdens fodervind.
Väster om jordkällaren låg en lång uthuslänga. På gaveln närmast källaren fanns en uppkörningsramp in till logen där man förvarade sina körredskap. Mitt på längan med ingång från översidan fanns trösklogen och i längst ut en halmskåte. Strax därefter låg det hus i vilket Johans Holmqvist bodde. Ovanför längan fanns ett sommarfejs och ett får och gris hus. Stega (stia) som man sa.
Johan Holmqvist
Johan Holmqvist var bror med Alfred och bodde här i ett litet hus. Huset var byggt på fjäder som man sa, en gammal byggteknik där väggarna var intakta vid rivning och resning.
Det var en modell av hus som bolaget monterade upp på Rödkullen och i Moräng när de behövde extra bostäder. Huset var inrett med rum och kök och troligen också med järnspis. Huset blev flyttat hit från Moräng någon gång på 40-talet eventuellt senare.
Johan blev med tiden rätt döv och hade därför svårt att umgås med andra. Efter brodern Alfreds död flyttade han till Friggesund där han sedan avled. Johan levde mellan 19/2 1889 och 13/1 1963.
Omkring 1960 monterades Johans hus ner och flyttades av Folke och Marianne Forsell till deras tomt, gård 19. Det blev början till deras fina sommarstuga som finns där.
Alfreds bil
Redan 1925 hade Alfred en egen Fordbil med reg. X 1737. Sitt garage hade Alfred på södra sidan om Lingån, strax efter brofästet där det nu går en genväg till Olof Bergströms minne.
Dottern Sigrid berättar att hon började vid Konsum i Frisbo 1945. Då fanns bara den gamla vägen till Frisbo. Nere vid landsvägen strax före bron hade vi vår mjölkbrygga berättar hon.
På fråga om hur de sin fick post, säger Sigrid. Pappa brukade säga, – du som är snabb i bena kan väl hämta posten. Då var det bara att kila iväg genom skogen till Svingens och hämta den.
Fadern Alfred Holmqvist avled dramatiskt i lillstugan 8, den 13/6 1955, och modern Elin avled i Friggesund den 1/6 1986. Efter faderns hastiga bortgång slutade även Erik och Edit med arrendet och därmed kom ingen mer att bo här och gården revs.
En begrundan hösten 2009
Det är vemodigt att besöka resterna efter detta stora hemman. Husgrunden efter bostaden är helt igenväxt men en ensam järnspis skymtar bland buskarna.
Den stora Jordkällaren gapar vidöppen sedan den blivit plundrad på framsidans huggna stenar. Det stora fundamentet av huggen sten där ladugården en gång stod är nu innesluten av en nästan ogenomtränglig grönska.
Över uthuslängan har ett träd fallit.
En diskbänk av zinkplåt skymtar under bråten. På marken under mossan ligger rostiga husgeråd och smidesdetaljer. Som hos andra gamla bosättningar råder här en märklig stillhet och tystnad.
Det är som om 150 år av vedermödor och minnen finns kvar och vill tala till en. Undertecknad har nu röjt upp en del så att det går att vandra runt och fotografera om man vill.
Vägen som gick upp till gården är igenvuxen med sly, men om du följer mina röda och vita band kan du hitta dit utan problem.
Lillstugan
Lennsjö 18
2:8
Lillstugan
September 2018
April 2020
9 oktober 2021. Det är obehagligt och se dessa kalavverkningar. Man tar ingen hänsyn till att djurens trygga livsmiljö försvinner. Vart ska dom ta vägen? Inte en frötall så lång ögat når. Var finns alla skogvaktare som gick i skogen och bleckade de träd som fick fällas. Har dom dött ut, är det en yrkeskår som inte finns längre? Det här är inte naturligt att skövla skogen på det här sättet. Att jämföra med naturfolkens respekt för moder jord, är kanske att gå för långt, men att våldföra sig på naturen, och moder jord på det här sättet kan nog komma att straffa sig, eller vad tror du?
Ca 1810 – 1851 – 1871
28G7 Torpare Olof Jonsson född 25/12 1780 i Näset i Västansjö Gift 28/10 1810 med Anna
Mattsdotter född 27/9 1777 i Västansjö
Två barn:
Jonas Olsson 5/10 1811 Torpare här. Han tog troligen över efter fadern. Död 14/11 1871
Anna 6/4 1814 – 25/6 1890
Ca 1874 – 1895
19P18 Olof Olsson – Schalin född 11/12 1829. Husman i Lensjö.
Gift den 6/7 1863 med Ingrid Pehrsdotter född den 28/2 1836 i Sättjära i Delsbo. Först var han Husman i Duvnäs i Delsbo sedan återflyttad till Lensjö år 1874.
En dotter:
Hulda 29/3 1859. Gift 1886 med Olof Olsson son till glasmästare Jonsson i Ede Delsbo.
Jordbruksarbetare i Myra Delsbo.
Olof Olsson – Schalin avled den 30/3 1895. Hustrun Ingrid avled den 9/5 1907
Ca 1895 – 1935
11F1 Erik Ehn född 15/9 1850 i Bergsjö. Inflyttad från Hälsingtuna 1895.
Gift 12/10 1906 med hushållerskan Josefina Matilda Andersson född 22/8 1864 i Karlstad. Inflyttad från Bergsjö 1887.
Tre barn:
Karl Leander Petter 30/1 1887 Utflyttad till Färila 1919
Johanna Josefina Helena 14/5 1895 Utflyttad till Hudiksvall 1912
Natalia 23/2 1900 Gift 1924 med Karl Boman. Bosatta i Moviken
När fadern Erik Ehn avled 12/10 1906 fick modern försörja sig och barnen som hushållerska. Hon avled den 23/3 1935
Ca 1935 – 1944
Nästa som kom att bo här var Jon Erik Sundberg, som flyttade hit från Strömbacka. Dessförinnan hade han bott i Moviken i 20 – talet år och då arbetat i Masugnen. Hustrun Kristina hade lämnat Jon Erik redan 1928. Hon tog plats som hushållerska hos Per Olof Staf från Svedjebo och bodde med honom i Ängebo, Järvsö och Västansjö, där hon avled den 22 dec. 1954. 12A16 Jonas Erik Sundberg född 17/5 1879 i Lingåsen. Gift 12/11 1904 med Kristina Bohjort född 12/10 1881 Bergsjö.
Tio barn:
Viktor 26/9 1902 Gift 1930 med Anna Maria Persson. Bosatt i Moviken. utflyttad t. Ljusdal 1944
Johan 8/3 1905 Gift 1931 med Sigrid Viola Jonsson Bosatt i Tå Utfl. till Forsa 1938 Waldemar 19/9 1907 Gift 1940 De kom sedan att bo här
Gunnar 15/10 1909 Utflyttad till Stora Tuna 1940
Jenny 15/10 1911 Utflyttad till Hälsingtuna 1932
Signe 15/8 1915 Gift med Per Erik Persson Bos. i Lia. Utfl. till Bergsjö 1934
Edit 27/2 1918 Utflyttad till Ljusdal 1938
Verner 7/6 1920 Gift 1945 med Jenny Maria Lindberg från Brännåsen
Folke 1/3 1923 tv. Utflyttad till Ärla i Södermanland 1945
Ernst 1/3 1923 tv. Gift med Alice. De kom att bo i hus 9, Jantens
Fadern, Jon Erik, blev genom ett olycksfall halvblind på sitt ena öga. Sista tiden var han sjuk och fick då tas om hand av sonen Valle och hans hustru. Jon Erik Sundberg avled här den 12 maj 1944.
Ca 1944 – 1946
12A24 Sonen Waldemar Sundberg, Valle kallad född 19/9 1907 Gift 13/6 1940 med Karin Charlotta Norbäck född 17/2 1912 i Ovansjö. Utflyttade till Norberg 1946.
Barn:
Bengt Rune Valdemar 20/9 1941
Karl Erik 28/12 1942
Ca 1946 – 1950
1L62 Alf Larsson född 15/10 1921 i Bjuråker
Gift 9/9 1945 med Berta Hägg född 12/1 1927 i Lennsjö. Alf och Berta skilde sig 1964
Barn:
Tord 11/10 1944 Gift med Eva bosatta i Nyåker i Delsbo
Evy Margareta 10/3 1946
Ca 1950 – 1953
70B8 Olof Idh född 25/6 1925.
Gift 7/4 1947 med Tyra Rönnqvist född 23/10 1927 i Sylkvarn. Tyra avled den 13 dec. 2020
De flyttade hit från Lindbo.
Deras första barn Göran föds i Lindbo 17/11 1947. Omkring 1950 köper Olles föräldrar Rikard o Maria Idh det här huset, där Olle och Tyra får bo en tid innan de köper gamla Konsumbutiken i Frisbo där deras andra son Berndt föds 18/3 1953
Ca 1953 – 1977
47C2 Alfred Holmqvist och (46B15) Elin Hill, de bodde i granngården 7, men flyttade hit när det här huset blev ledigt omkring 1953. Alfred ville sluta som arrendator därför flyttade han och Elin hit. Därefter gjorde de auktion på sina jordbruksredskap och annat som de inte behövde. Alfred avled dramatiskt den 13/6 1955. Elin Hill bodde kvar en tid men flyttade sedan till Friggesund där hon avled den 1/6 1986.
Sedan 1978 har familjen Bergström varit ägare till huset. 36A31 Erik Bergström var född i Bjuråker den 4/6 1949. Gift 14/6 1975 med Svea född 10/8 1949 i Enånger. Erik Bergström avled den 10/6 år 2000. Svea bor i Enånger och är bara här på fritiden.
De fick tre flickor:
Maria 22/11 1972 Hon är bosatt med man och barn i Isbo, Delsbo
Erika 28/3 1974
Sofia 20/5 1981 Hon är gift och bosatt i Hudiksvall
Jantens. Bild ur boken Gods och Gårdar
Jantens
Lennsjö 22, våren 2015
Jantens
Lennsjö 22
Tidigare Pl. 1560
2:7
Man kan undra vad namnet Jantens står för, när det dök upp och om det möjligen har med jantelagen att göra och i så fall, vem var Janten. Wikipedia skriver så här:
Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt. Jantelagen kopplas ofta till kulturen på många platser i Skandinavien särskilt tidigare då de flesta bodde på landsbygden och i mindre städer och kontakten med omvärlden var mindre, vilket gav mindre utrymme till förändringar. Motsvarande fenomen finns emellertid på många platser i världen.
Jantelagen på svenska
Du skall inte tro att du är något.
Du skall inte tro att du är lika god som oss.
Du skall inte tro att du är klokare än oss.
Du skall inte inbilla dig att du är bättre än oss.
Du skall inte tro att du vet mer än oss.
Du skall inte tro att du är förmer än oss. Du skall inte tro att du duger till något.
Du skall inte skratta åt oss.
Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Ca 1808 – 1852
15E8 Torpare Lars Olofsson – Fors född 5/12 1771 i Änga Bjuråker. Bruksarbetare i Strömbacka, sedan torpare här i Lennsjö.
Gift 18/8 1808 med Carin Jonsdotter född 15/7 1782 Näset Västansjö.
Elva barn:
Kjerstin 16/1 1806 Utflyttad till Ljusdal
Carin 21/7 1807 Gift 1832 med Olof Pehrsson Bosatt i Lindbo
Olof 17/3 1809 – 29/4 1809
Jonas 4/6 1810 Gift två ggr. Bruksarbetare i Strömbacka
Olof 25/9 1813 Gift med Kjerstin Hansdotter Soldat vid Delsbo komp. Bosatt i Avholm.
Lars 9/3 1816 Utflyttad till Ljusdal 1842
Brita 26/10 1818 Gift 1838 med Pehr Pehrsson i Lindbo. 12 barn
Anna Brita 2/3 1821 Utflyttad till Hassela 1842
Gertrud 9/9 1824 – 6/12 1878
Pehr 15/7 1826 Gift 1853 med Inga Christina Bergström. Utfl. t. Ströms bruk 1853
Anders 26/4 1829 Utflyttad till Attmar 184.
Torpare Lars Olofsson död 5/11 1848. Hustrun död 19/12 1852
Ca 1856 – 1882
1Å7 Anders Johansson – Lind, son till soldat Kniv på Lennsjö – vallen, född den 19/12 1834. Kolare.
Gift 24/10 1856 med Anna Hansdotter – Blad. Född 19/12 1833 i Lensjö.
Nuvarande fastighet är hitflyttad 1879 tillsammans med en loge. Ekonomibyggnaden byggdes 1913 enligt boken Gods och Gårdar
Fem barn:
Johan Erik Andersson 19/11 1856 Gift 1879 med Carin Lindqvist Emig. till N. Amerika 1882
Pehr Olof 28/1 1859 Han tog över1882 när fadern dog. Död 10/2 1942
Anna Margareta 7/3 1869 Hushållerska i Fagerfall. Fyra barn
Gustaf 31/1 1874 Tog överarrendet 1932
Brita Stina 15/12 1876 Hon var hushållerska här. Hon fick dottern Signe som fick dottern Maj Britt den 20/1 1938. De stannade kvar här som hushållsbiträden.
GEFLEPOSTEN DEN 8/1 1895
Föga fridsamt har julen firats på sina ställen i Norra Helsingland.
Själfva juldagens afton var ett dansgille anordnadt i Lindbo by i Bjuråker, då det lär gått hett till under sköldarne. En kolareson C. J. Hill från Frisbo blef så illa tilltygad med knif, att han måste föras till läkare. Hans antagonist kolaren Per Olof Lind från Ländsjö hade af en literbutelj erhållit allvarsamma skador å hufvudet och uppträdde sedan inför rätten med ombundet hufvud. Den sistnämnde hade ock i fyllan och villan aflossat ett skott som träffat hans egen syster.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Ca 1882 – 1932
Fadern avled redan den 6/3 1882, men modern och sonen Per Olof drev gården vidare.
Per Olof född 1859 förblev ogift. Han avled 10/2 1942. Den 2/1 1929 avled modern.
1932 – 1945
Sonen Gustaf Lind, Jant – Gustav kallad, tog över arrendet tillsammans med sin syster Brita Stina. Hon avled i Strömbacka 29/7 1963
När Gustaf var 71 år (1945) lämnade han över arrendet till Ragnar Stenström. Gustaf förblev ogift och avled i Strömbacka den 14/10 1963.
1945 – 1958
56F1 Efter Gustaf Lind tog Ragnar Stenström över arrendet. Ragnar var född den 2/7 1899 i Bergsjö och uppväxt på Brännåsen. Han och Gustaf Lind var ensamstående därför stannade Gustavs systerdotter Signe med dottern Maj Britt kvar som hushållerska.
Ragnar Stenström förblev ogift och avled den 29/2 1960.
Signe Lind med Jantens i bakgrunden
Ca 1958 -1960
12A16 Ernst Sundberg född 1/3 1923 Gift 31/3 1962 med Alice Dalin född 20/5 1927 på Dragåsen. De flyttade hit från Dragåsen 1958 och flyttade sedan härifrån till Delsbo 1960. Fadern Ernst avled i Delsbo den 28/2 1983
Barn:
Odöpt gossebarn tv 26/1 1949 död vid födseln.
Gun-Britt tv född 26/1 1949 på Dragåsen. Vikt bara 1.400 gr. Gift med Åke Larsson i Borlänge
Åke född 16/6 1953 på Dragåsen. Gift och bosatt i Delsbo där han arbetar på Rudolphis Järnhandel
Lars Arne 30/8 1961
Göran 6/7 1964
Nästa som bodde här var:
Ingemar Arringe född 8/7 1943 i Enskede, Stockholm och hustrun Elisabet född 10/3 1946 i Bromma. En son Micael född 27/4 1965. Elisabet och Håkan Lidestål i huset vid vägkorsningen är syskon.
Efter skilsmässan flyttade Ingemar till Bergsjö medan Elisabet och sonen bodde kvar.
1975 – 1986
Mellan 75 och 86 ägdes huset av Kurt Erik Samuelsson född 17/4 1944.
Ca 1986
Ola Zetterholm född 26/8 1948 i Enskede och Karin Hultgren född 29/6 1946 i Södertälje
De flyttade hit från huset nedanför som de sålde till Irene Andersson. Nu när de vill sälja igen blir det också till Irene Andersson.
De sålde huset 1986 till Irene Andersson, men vi flyttade inte dit förrän 1988 säger Henry Kvist.
Från 1986 Fritidshus. Bofasta från 1988
Irene Andersson född den 26/9 1947 i Danderyd. Hon var tidigare gift och bosatt i Bergshamra men hade flyttade till hus 10 vid vägkorsningen. Sedan träffade hon Henry Kvist född 18/7 1946 i Hudiksvall och de flyttade hit 1988.
2008 – 2015
Den 26 oktober 2004 avled Irene och från 2008 är det hennes syster Lillemor Andersson född 13/1 1950 och Bertil Torgerstad född 14/1 1944 som äger huset. Båda är stenbockar och är bosatta i Norrtälje. Bertil är uppväxt i Sibirien, ett område i Vasastan i Stockholm. Lillemor har sina rötter i Delsbo och är väl förtrogen med Dellenbygden. Hon har både sin mor och en del av sin släkt här. Lillemor och Bertil har båda vuxna barn och vi trivs mycket bra i Lennsjö säger Bertil.
Från 2015 ägs huset av Judith Lübeck och hennes man som är ett yngre par från Tyskland.
Sommaren 2024 köptes fastigheten av Werner och Christine Engelin.
Lennsjö 21, våren 2015
Vägkorsningen
Lennsjö 21
Tidigare Pl. 1561.
18:2
Fastigheten byggdes på 40-talet av Iggesund Bruk till sin tjänsteman virkesmätare, Werner Sving
Ca 1944 – 1951
Werner Sving född 7/2 1919 här i Lennsjö. Gift 16/8 1942 med Karin Sallin född 11/8 1922 i Furuberg.
Dottern Gun-Britt föddes 27/3 1943. Hon föddes i kraftbacken i Tå där chauffören Alfred Wedin tvingats stanna då han fått punktering. Det var svårt att få tag på gummihjul vid den här tiden, därför körde många omkring med dåliga däck.
Den 14/5 1951 avled Werners hustru Karin. Han och dottern flyttade då tillbaka till Skolan.
Ca 1951 – 1956
43H1 Algot Andersson född 21/10 1926 i Strömbacka och hans hustru Margaret, Greta kallad född 5/3 1923 i Ljusdal.
Två barn:
Bengt Mårten 1951
Anna Lena 1961
De flyttade härifrån till Holänna 215, i Ljusdal
Ca 1956 -1958
Nästa boende här var skogvaktare Martin Stöa och hans sambo Hjördis. D flyttade sedan till skogvaktarbostaden i Frisbo. Stöa var född 1916 i Dalarna och efter en tid i Frisbo och Strömbacka återvände han till Dalarna. Efter att ha gift och skiljt sig avled han 20/1 1996.
Ca 1958 – 1959
15D6 Per Hammarstedt född 27/3 1916 Gift 23/7 1939 med Hildegard Wedin född 7/12 1914 i Frisbo.
De flyttade hit från hus 14, och flyttade härifrån till Frisbo och därefter till Strömbacka där hustrun Hildegard avled 26/8 1970. Därefter flyttade Per till Hålsjö där han gifte om sig 1973 med Sigrid från Norrbo. Sedan flyttade de till Iggesund och därefter till Delsbo där Per Hammarstedt avled den 29/12 1993.
Barn:
Bo 14/3 1940 – 6/4 1983 Gift 1968 med Birgitta i hus 15
Carl Erik 10/11 1942 Född i en taxi i Norrbo. Gift. Död 2005
Anna 8/4 1951 Gift med Sverre Magnusson. Bosatt i Älvsjö
Eva 22/3 1953 Gift Hed. Nu Hammarstedt, bosatt i Frisbo
Ca 1959 – 1961
Arne Storm 24/9 1935 i Frisbo och Eivor Hall född 10/5 1940 i Hudiksvall
Två barn:
Kenth 3/7 1961
Tord 17/11 1963
Arne och Eivor är fortfarande bara sambos. De bor på Strömbacka.
Ca 1961- 1973
Yngve Sjöberg född 29/1 1930 i Rättvik, boende då i Sannäs Delsbo. Gift med Solveig Birgitta född 5/3 1933 i Brännkyrka i Stockholm.
En son:
Göran född 8/8 1959 i Brännkyrka.
1973 – 1976
1L62 Berta Larsson född Hägg den 12/1 1927 i gård 1, Gammel – Häggens. Hon hade tidigare (skild 1964) varit gift med Alf Larsson och en tid varit bosatt i Lillstugan 8. Berta var vid den här tiden bosatt i Gävle
Barn:
Tord 11/10 1944 Gift med Eva bosatta i Nyåker i Delsbo
Evy Margareta 10/3 1946
Ca 1976 -1980
Styckmästare Håkan Lidestål född 6/10 1948 i Bromma. Gift med Berit född 12/3 1848 i Brännkyrka .
Håkan och Berit hyrde huset i ett eller två år innan de flyttade hit 1976. De bodde här till 1980 då de flyttade till Eckelsbo i Delsbo. Håkan, och Elisabet Arringe i hus 9 på andra sidan landsvägen är syskon.
Barn:
Marie 4/12 1965
Helena 30/1 1970
Linda 17/4 1973
Fredrik 5/5 1977
De sålde huset 1980 till Ola Zetterholm, lärare i Ängebo
Ca 1980 – 1985
Ola Zetterholm född 26/8 1948 i Enskede och Karin Hultgren född 29/6 1946 i Södertälje
De sålde huset omkr. 1985 till Irene Andersson och flyttade till hus 9, på andra sidan vägen.
Ca 1985 -1988
Irene Andersson född den 26/9 1947 i Danderyd. Hon var tidigare gift och bosatt i Bergshamra. 1986 blev hon erbjuden att köpa hus 9, på andra sidan landsvägen vilket hon gjorde. Sedan träffade hon Henry Kvist och de flyttade ihop i det huset år 1988.
Huset sålde hon till Bernt Henriksson från Bölan i Enånger.
Ca 1988 – 2008
Bernt Henriksson född 10/11 1954 i Enånger. Gift med Majlis Birgitta född 23/12 1955 i Enånger. En son Lars Elof Michael född 5/1 1974. En tid var de bosatta här men de därefter stod huset obebott under flera år.
Sedan 2008 ägs huset av Sebastiaan Lanson 19850725 och hans fru Wendy Dammers 19870507. De har två barn Gunilla född 14/7 2010 och Lars född 8/8 2012. De är bofasta i Lennsjö sedan maj 2017. Sebastiaan jobbar med trädfällning men är även en duktig inredningssnickare.
Masens
Masens åkrar som varit igenplanterade är nu avverkade. Nygårn i bakgrunden.
April 2020
Enl. dialektlexikon syftar namnet masa på att uppvärma, kola, elda, etc. Namn som har sitt ursprung i uttrycket masa är Masarbo som sedan blev Masbo och masugn. Uttrycket syftar troligen på att Bröms – Johan var kolare och att hans far blev uppbränd i en kolmila.
Huset låg i kanten av den uppodlade jorden, med vägar både mot Skärås och Frisbo strax intill. Mot Frisbo följde vägen utefter åkerkanten (den är ännu synlig) över Gammel –Häggens gårdsplan där den kom fram på Frisbovägen. Gamla Skäråsvägen gick rakt upp mot Nygården, med uppodlad mark på båda sidor, fortsatte sedan över Lingån och vidare. Till den här gården hörde även två små täkter som låg i riktning mot Björviken. De är ännu fullt synliga. Det som återstår av huset är uppkörsrampen till logen (ligger bara 10 -12 meter från landsvägen) och grundstenar och rester efter släpkälkar och liknande.
Troligen var det här Pehr Pehrsson slog sig ner i början av 1800-talet
Omkring 1800 – 1842
66D1 Torpare Pehr Pehrsson född 1773 i Nordanbo i Hassela.
Gift med Anna Catarina Samuelsdotter – Söderbom född 1778 i Gävle.Änka efter soldat Eric Göransson – Blad i gård 2. Han avled 17/1 1824.
Tre barn:
Sara 1796 Utflyttad till Bergsjö
Hans 7/4 1806 Torpare i gård 14. Utflyttad 1847 till Sjömyra i Delsbo
Christina Elisabeth 30/4 1813 Gift 1840 med Lars Olofsson – Strand. Kolare i Stormyra
Torpare Pehr Pehrsson avled 5/12 1842 och hustrun Anna Catarina avled 22/5 1853
Ca 1842 – 1888
37C2 Erik Eriksson född 27/2 1814 i Hassela. Gift? med Sara Elisabet Andersdotter född 1/1 1811, dotter till Anders Bengtsson i gård 6.
Tre barn
Erik Pejelet 9/4 1843 Utflyttad till Attmar 1865
Anders 30/3 1845 – 27/10 1847 (rödsot) Dysenteri
Margta 1/3 1849 Blev gift 1888 och kvarboende här till 1903
Troligen flyttade fadern Erik Eriksson omkring 1850. Han avled i Göteborg den 11/9 1855. Modern avled 30/4 1888
Ca 1888 – 1903
6H35 Kolare Erik Ersson född 16/11 1855 vid Sniptjärn.
Gift 11/12 1888 med dottern i huset Margta Ersdotter född 1/3 1849.
Tre barn:
Sally 17/4 1889
Axel 23/3 1891
Johanna 12/10 1894
År 1903 flyttar hela familjen till Attmar.
Ca 1905 – 1907
24B7 Erik Johan Sundin född 3/5 1879 i Frisbo. Arbetare i Lennsjö, kanske med flottningen.
Gift 8/7 1905 med Anna Lovisa Skönberg född 22/9 1872 i Bergsjö, inflyttad 1896.
Tre barn:
Martin 9/1 1905 Gift 1935 med Jenny Holm från Moviken Bosatt i Frisbo
Brita Margareta 23/4 1906 Utflyttad till Hassela med föräldrarna 1907
Erik 29/7 1910 Gift 1936 med Berta Wedin från Frisbo. En tid bosatta i hus 14.
1907 flyttade familjen till Hassela
Ca 1907 – 1913
29C9 Kolaren Johan Qvist, Bröms- Johan kallad, född 3/9 1876 i Kjällsjösjön.
Gift 16/6 1907 med Kristina Norin född 17/12 1883 i Nyåker i Bjuråker. De avflyttar härifrån 1913 till en nybyggd fastighet i Lindbo
De fick tre barn:
Maria 29/7 1906 År 1943 tar Maria och maken Richard över arrendet i Lindbo
Lars Johan 4/4 1908 Gift 4/10 1942 med Helga Lindqvist f. 5/10 1919 i Lindbo. De bosätter sig i Svedjebo
Karin 13/6 1910 Gift 15/7 1928 med Lars Larsson född 23/1 1902 i Karmansbo. De bosätter sig i gavellägenheten i Glads hus i Lindbo. De fick ett barn, Lars Johan född 26/6 1927.
1910-talet
56B5 Pehr Olof Bylund född 8/2 1884 i Sniptorpet, beskrivs som torpare i Lennsjö. Möjligen var det här han bodde
Rester efter en lång timmerkälke som funnits i Masens loge
Karta över Masens och Nygårn. Här ser man hur vägen gick tidigare
Nygårn, Lennsjö 25
2:6
Lennsjö 25. Bild ur boken, Gods och Gårdar. Här ser vi gamla landsvägen i riktning mot Lingån
Nygården. Till vänster syns kullen till jordkällaren
Nygårdens jordkällare
Nygårn, våren 2015
Nygården med ekonomibyggnader uppfördes 1914 – 16. Mangårdsbyggnaden byggdes med kallvind men blev tillbyggd i två våningar för två familjer.
Som brukligt var byggdes huset intill landsvägen som gick mellan Lennsjö och Skärås. Den gick rakt över Nygårdens gårdsplan där den svängde ner mot Masens. En mindre väg gick ovanför täkterna fram till hus 2, Olof Bergströms minne och Gammel – Häggens där den anslöt till Frisbovägen. Den saknade jordkällaren vid hus 2, blev troligen riven och återuppbyggd här vid Nygården.
Ca 1916 – 1920
Första boende i Nygården var en son till fjärdingsman O Andersson från ”Pål-Ers” i Berge, Bjuråker.
26A40 Anders Olsson född 5/4 1886 i Berge.
Gift 12/7 1908 med Ester Teresia Klarqvist född 13/12 1885 i Harmånger.
Nio barn:
Ester Katarina 15/3 1908 Utfl. till Ljusdal tillsammans med Herman Bäckström och tre barn
Olga 10/4 1910 Öde okänt
Hilda Maria 5/1 1912 – 30/5 1929
Axel 20/10 1913 Gift 1941 med Hulda Svensk. Bosatt i Norrdala
Birger 3/9 1916 Gift 1942 med Karin Storm från Strömbacka. Bosatt i Hedvigsfors
Ingvar 11/3 1919 Gift 1942 med Helga Jonsson från Skärås
Gunnar 23/9 1922 Järnvägsman Utflyttad till Skara
Elin Teresia 8/7 1925 – 11/10 1943
Dagmar 5/9 1929 Utflyttad till Njutånger 1946
Ca 1920 – 1936
I början av tjugotalet inflyttar familjen Hellberg från Hedvigsfors. De flyttade sedan härifrån till Norrdala
38A16 Ragnar Hellberg född 1/8 1885 i Hedvigsfors.
Gift 2/12 1906 med Olga Bohman från Moviken. Hon var född 13/10 1887 och avled 23/2 1919. Efter hennes bortgång flyttar familjen hit till Lennsjö. Med på flytten är även en hushållerska (12A20) Edla Borg född 9/10 1899 i Fläsma, Hedvigsfors. Ragnar och Edla fick 6 gemensamma barn men gifte sig först 8/7 1934. De flyttade härifrån 1936, till Norrdala 7:3 berättar dottern Aina. Masens använd vi till sommarfejs säger Aina.
Barn:
Gerda 24/3 1907 Utfl. till Danderyd 1926 Död 1928
Karl 20/3 1910 Gift 1942 med Ellen Axelsson. Bodde i Skärås. Se skriften om Skärås
Rut 4/3 1912 Utfl. till Sthlm 1932 Hennes dotter Maj-Britt växte upp här.
Sven 31/7 1914 Gift 1942 med Gerda Zimmerman. Se skrift om Skålsvedja
Ragnar 29/3 1916 Bosatte sig i Norrdala
Anna 18/12 1917 Utfl. till Ovansjö 1939
Maj–Britt Hellberg 18/5 1933 Ruts dotter Fosterdotter infl. 1934 Gift Winlund i Hedvigsfors Edla och Ragnars gemensamma barn
Anders 11/1 1919 Gift 1944 med Elin Matilda Brun i Hedvigsfors
Inga 17/19 1920 Gift 1945 med Nils Holger Fatenberg Utflyttad till Njutånger 1947
Gunhild 15/11 1925 Utflyttad till Uppsala 1944
Aina 14/1 1928 – 8/6 2018 Post-Aina kallad. Utflyttad till Ovansjö 1944. Bosatt i Friggesund
Dagny 15/3 1936 Gift Jansson, bosatt i Delsbo Birgitta 18/8 1938 Gift Eriklinds, bosatt i Los
Ca 1936 -1938
Sönerna Karl och Sven Hellberg stannade kvar här ett par år sedan övriga familjen avflyttat till Norrdala 7:3. Systern Aina säger att de körde lastbil – eller mjölkbil. 1946 arbetade Kalle på Johan Berglunds mjölkbil.
Kalle Hellberg bodde nertill och Sven Hellberg bodde upptill.
Karl 20/3 1910 Gift 1942 med Ellen Axelsson. Bodde i Skärås. Se skrift om Skärås
Sven 31/7 1914 Gift 1942 med Gerda Zimmerman. Se skrift om Skålsvedja
På Nygårdens gårdsplan
Ca 1938 – 1960
47C5 Evald Holmkvist född 2/11 1911 i gård 7 eller i Lindbo.
Gift 10/10 1937 med Ingrid Maria Sallin född 11/2 1914 i Furuberg. De flyttade härifrån till Tingelöfs i Furuberg.
Barnen hade då lämnat föräldrahemmet
Barn:
Åke 16/2 1938 † 5/3 2022
Marianne 25/6 1940 † 5/12 2024
Elsie 31/7 1942
Dottern Marianne berättar:
Jag började arbeta i Frisbo konsum 1954 – 55 säger hon. Jag var då 14-15 år och fick cykla eller åka skidor till och från varje dag. Från oss gick en genväg till gamla Frisbovägen som kom fram vid Gammel-Häggens. Värst var det nog på vårarna, för då var vägen som sämst. De e klart om de spöregnade eller var snöstorm var de inte så roligt, men de gick de med. Efter fyra år fick jag bo i ett rum som fanns i konsumhuset. Där bodde jag till 1959 då jag slutade.
Ca 1942 – 1948
47C6 Omkring 1942 inflyttar från gård 11, Erik Holmqvist född 12/1 1915.
Gift 27/8 1944 med Edit Glad född 5/12 1922 i Lindbo. De bodde här på övervåningen mellan 1942 – 1948 sedan flyttade till Gammel- Häggens gård 1.
Två barn:
Knut 11/7 1943
Stig Ove 29/11 1945
Foto från Nygårn visar den gamla landsvägen som gick här. Jantens i bakgrunden. Karin Sving med dottern Gun på sparken
Ca 1960 – 1965
9F14 Ida Rönnqvist född 7/11 1919. Hon avled i Friggesund 18/7 2005. Sambo med (68D1) Mattias Persson född 7/7 1907 i Frisbo. Död i Friggesund 25/3 1991
Två barn:
Kjell 28/1 1953 Bosatt i Hudiksvall
Kjerstin 21/7 1958 Bosatt på Strömbacka
De flyttade hit från Järse i Skärås 1960 och flyttade härifrån till Frisbo inför skolstarten 1965.
Ca 1965 -1998
Fritidshus
Göte Jonsson född 10/4 1928 i Njutånger. Gift med Judit Eriksson född 22/12 1929 i Alsjö
Barn:
Lars Gustaf född 11/11 1950 i Njutånger.
Nuvarande fritidshusägare sedan sommaren 1998 är Rolf Bogatir född 18/2 1948 i Salem, Stockholm, uppväxt i Bjuråker. Gift 1989 med Sigrid Frank från Lia Bjuråker född 7/10 1949. Deras två barn är bosatta i Stockholm, själva bor de i Delsbo.
Lennsjövallen.
Härifrån och västerut utefter sjön ligger Lennsjövallen
Avstyckat från Hammarstedts
Lennsjö 31
6:5
Från 1977…
Nuvarande ägare köpte fastigheten 1977 av Erik Jonsson från Fönebo. Eva berättar att hon är född i Ängesholm och att hennes mor Hilda och Erik Jonsson i Ängesholms var syskon.
Eva född 27/7 1953 gift 28/12 1989 med Jonny Högvall född 11/6 1948 i Järvsö. De bor i Fläsma, en stycke från Hedvigsfors. Sonen Per Robert född 4/8 1974 och dottern Maria född 18/3 1978, hon bor i Snåra, några kilometer från Hedvigsfors
Våren 2015
Hansson/Hammarstedt/Broths
Lennsjö 33
4:6
Fastigheten uppfördes 1897, ombyggd 1946 1½ vån. med 1 läg. om 2 rum och kök
Ca 1832 – 1847
66D2 Torpare Hans Eriksson – Bladh född 7/4 1806 i gård 2.
Gift 18/11 1832 med Margareta Pehrsdotter född 27/12 1803 i Norrbobyn.
Två barn:
Anna 19/12 1833 Gift 1856 med närmaste grannen, soldat Knifs son Anders. Bosatt i gård 8
Pehr 12/3 1838 Som enda son var det troligen han som tog över gården
Fadern utflyttad 1847 till Sjömyra i Delsbo Modern Margareta död 5/10 1885
Ca 1882 – 1925
Sonen Pehr Hansson – Blad, blev den sista torparen i Lennsjö. Nuvarande fastighet byggdes 1897, blev ombyggd 1946, 1½vån med en lägenhet om 2 rum och kök.
66D3 Torpare Pehr Hansson – Blad född 12/3 1838.
Gift 24/6 1882 med Brita Ersdotter född 4/11 1862 i Sniptjärn.
Fyra barn:
Hans Erik 26/1 1884 – 26/2 1884
Hans Erik 5/1 1886 Utflyttad till Sveg 1917
Anders Olof 11/9 1889 Utflyttad till Sollefteå 1911
Per Gustaf 29/7 1889. Arrendator här, död 2/4 1941
Fadern torparen Pehr Hansson avled den 7/3 1925 och hustrun Brita avled 30/7 1947
Ca 1925 -19..
Sonen Per Gustaf Hansson – Bladh, tog över gården i arrende efter fadern. Han avled 2/4 1941.
Därefter kom Erik Sundin från Frisbo, härifrån flyttade de sedan till Källsjöbygget.
24B12 Erik Sundin född 29/7 1910 i Moräng. De bodde här en kortare tid. Från Källsjöbygget flyttade de till Lia. Gift 12/4 1936 med Berta Wedin född 20/7 1916 i Frisbo
Barn:
Vera Birgitta 1/6 1935
Eva Linnea 14/9 1940
Nuvarande fastighet byggdes 1897, blev ombyggd liksom ladugården 1946. 1½ vån. med en lägenhet om 2 rum och kök. Vinden började Lars Broth inreda på 1970-talet.
Per Hammarstedt
Ca 1942 – 1958
1946 fick Per Hammarstedt köpa fastigheten av Strömbacka Bruk. De bodde tidigare i Frisbo.
6D6 Skogsförman Per Hammarstedt född 27/3 1916 på Rödkullen.
Gift 23/7 1939 med Hildegard Wedin född 7/12 1914 i Frisbo. Per Hammarstedt var styrelseordförande och ledamot i ett flertal styrelser och föreningar. Till huset hör en gediget byggd jordkällare uppförd i huggen sten. Stenarna har troligen hämtats från det stenbrott som finns ett stycke västerut på översidan vägen. Där ligger ännu ett antal refuserade stenar. De flyttade härifrån till hus 10 vid vägkorsningen
Fyra barn:
Bo 14/3 1940 – 6/4 1983 Gift 1968 med Birgitta i hus 15
Carl Erik 10/11 1942 Född i en taxi i Norrbo. Gift. Död 2005
Anna 8/4 1951 Gift med Sverre Magnusson. Bosatt i Älvsjö
Eva 22/3 1953 Gift Hed. Nu Hammarstedt, bosatt i Frisbo.
Ca 1958 – 1968
Sven Svensson, Back–Sven kallad, var född i Delsbo 5/1 1918. Han avled i Moviken den 14/10 1976.
Sedan 1968 –
Nuvarande fritidshusägare Lars Broth har ägt fastigheten sedan 1968. Då var åkrarna ner mot sjön redan planterade med granplant berättar Lars Broth.
Lars Broth född 17/8 1940 i Ådals-Liden, Ångermanland Gift 21/4 1962 med Gullbritt född 4/11 1940 i Sundsvall.
Barn:
Eva född 22/9 1962
Hans Olof, Olle kallad, född 1/7 1966
Våren 2015
Birgitta Hammarstedt
Lennsjö 37
2:18
Våren 2015
1961 – 1984
Första ägare var Per och Sigrid Hansson. De var gifta sedan 1927 och bosatta i Iggesund.
Per var född i Delsbo den 11/5 1904 och Sigrid född i Hälsingtuna 29/12 1906.
Per avled den 16/12 1976 och Sigrid avled den 3/5 1998
1984 – 1996
1984 köpte Birgitta Hammarstedt huset som hon nu kom att använda som fritidsbostad
Sedan 1996 är Birgitta Hammarstedt fast boende här, från att tidigare ha bott i Näsviken. Birgitta är född 24/2 1945 i Stockholm. Hon gifte sig den 1968 med Bo Hammarstedt från granngården. Efter en tid i Stockholm bosatte de sig i Näsviken där Bo avled den 6/4 1983. Sönerna, Dick född 3/11 1970 och Danny född 14/9 1972, är båda bosatta inom kommunen.
Att Birgitta älskar sitt hem och sitt Lennsjö det ser var och en. Här är inget lämnat åt slumpen. Med praktisk planering har hon låtit bygga ut sitt hus och med utsökt harmoni och värme låtit inreda det.
Dessutom är platsen och utsikten över sjön sagolikt vacker.
Lennsjö 37, våren 2015
Skamp – Ragnars
2:18
Lundbergs/Skamp-Ragnars. I vit blus framför bordet, Anna gift Lind. Sittande vid bordet troligtvis pappan.Stående t v i vit blus ”Klar- Margit”. (Marta Eriksson född Klar) Dam sittande till höger är okänd, bakom henne står Brita Bergström f. 1867, pojken på brotrappan är troligen Johan född 1893. Övriga fyra manspersoner är okända.
31K6 Brita Bergström- Wigg, född i Mora i Delsbo 30/3 1867 och halvsyster med grundaren av IOGT rörelsen i Sverige, Olof Bergström född i hus 2.
Britas mor Ingrid Ersdotter, gift med Lars Olsson – Wigg i Delsbo. Hon var född i hus 26, år 1851, som dotter E Olsson i Lennsjö. Hon blev änka 1862. Olof Bergströms föräldrar hade flyttat till Sjömyra i Delsbo där hans mor avlidit 1861. Olofs far och Ingrid som troligen kände varandra sedan barndomen, fick två gemensamma barn, varav dottern Brita flyttade hit till Lennsjö.
En yngre bror till Brita vid namn Johannes född 1855, drunknade i Skäråssjön 1876. Han och Tjov-Ante hade varit till Hudiksvall för att köpa ett ankare brännvin (ca 39,2 liter).
När de på hemväg skulle ro över Skäråssjön, lossnade tappen i ekan. Janne rodde och Sundberg vill byta plats med honom när ekan tog in vatten. Han trodde han skulle kunna ro fortare. Men när de skulle byta plats, vippade ekan över ända och båda föll i vattnet. Ingen kunde simma.
Sundberg klarade sig, sedan han kravlat sig upp på ekans upp och nervända botten, medan Janne drunknade.
Den här olyckan som berodde på att pojkarna var onyktra lär var anledning till att Olof Bergström kom att viga sitt liv åt nykterhetsrörelsen.
År 1890 står Brita skriven som piga hos Häggs i hus 1, och tio år senare är hon hushållerska hos Wedmarks hus 6, här i Lennsjö.
Brita Bergström – Wigg fick fem barn:
Klara 19/11 1886 Utflyttad till Hudiksvall 1904
Johan 3/2 1893 Bergström – Sving, återfinns under gård 6
Inga Kristina Ella 18/5 1905 Gift 1936 med Lars Lust Utflyttad till Ljusdal 1944
Ragnar 11/6 1909 Han kom att bo kvar här hela sitt liv.
Alrik 19/5 1912 – 1/4 1932
Ragnar Lundberg, vars far hette P O Lundberg – kom att bo här hela sitt liv. 1992 flyttade han till servicehuset Frejagården i Friggesund. Han förblev ogift och avled den 9/9 1996. Han sörjdes närmast av syskonbarn med familjer.
På husets framsida fanns en dörr ner till matkällaren under huset. Idag finns varken gropen efter källaren eller spisröset kvar, allt är jämnat med marken.
Vägen som går förbi där Ragnar Lundbergs hus har stått och ner till Magnussons hus 17 och Forsells hus 19, kantas av kulturhistoria.
Strax nedanför Ragnar Lundbergs hus finns både spisröse och grundstenar efter det hus som har stått där.
Mittemot huset, ca 30 meter på andra sidan vägen finns grundstenar och spisröse, plus att det där finns en stensatt brunn.
Den stensatta brunnen är nödtorftigt övertäckt
Brita Bergström med barnen Ragnar och Alrik
Ragnar Lundberg
Rossåslogen
50 – 60 meter längre ner stod den stora loge som idag står på Rossåsvallen. Bjuråkers hembygdsförening använder den som serveringsloge. Här där logen har stått ligger ännu en del bråte kvar. Logen stod på mark som ägdes av Sven Olof Persson från Svejans i Linfläck, i Johannesberg. Han lät Hembygdsföreningen köpa den för en mindre summa. Sedan var det folk från Hembygdsföreningen som rev, flyttade och byggde upp den på Rossåsvallen, på en plats där det tidigare hade stått en fejsbyggnad. Allt skedde i slutet av 1980 –talet.
Den här serverings logen som nu finns på Rossåsvallen stod tidigare här i Lennsjö
Sven Olof berättar att hans täkter planterades igen 1974.
Magnussons
Lennsjö 105
5:18
1967 – 1993
Huset byggdes 1967 av Tore och Sigrid Hedberg. De var bosatta i Delsbo och byggde huset som fritidsbostad.
Tore född 25/12 1923 i Söderhamn liksom Sigrid den 11/6 1923.
De fick tre barn:
Jan 1945
Mats Inge 1957
Inga Maj 1962.
Genom skilsmässa 1976 flyttade Tore till Ljusdal och den 28/6 2000 avled Sigrid Hedberg.
Sedan 1993 …
Nuvarande ägare sedan 1993 är Sverre Magnusson född 4/10 1948 i Stockholm och hans fru Anna född Hammarstedt den 8/4 1951. Hon är uppväxt här i Lennsjö, gård 14.
De bor söder om Stockholm men tillbringar somrarna här tillsammans med sina tre barn och deras familjer
Barn:
Åsa Helena 18/1 1970
Per Joakim 14/6 1976
Sofia 29/4 1978.
Lennsjö 105, våren 2015
Forsells
Lennsjö 110
4:4
Omkring 1960 flyttades ett mindre hus hit från gård 7, som hade bebotts av en bror till Marianne Forsells farfar, Alfred Holmqvist. Det berättas att huset hade flyttats från Moräng till Lennsjö 40-talet ev. senare. Det var byggt på fjäder som man sa, med monteringsbara väggar. Huset har nu blivit om – och påbyggt till en fin sommarstuga som används av familjen Forsell.
Folke Forsell var född 10/11 1934 i Gnarp. Gift 1/6 1963 med Marianne Holmqvist född 25/6 1940 och uppväxt här i Nygården 12. Folke avled den 6/9 1997. Numer är det mest Marianne och hennes barn med familjer som använder huset.
Lennsjö 110, våren 2015
Nyvallen-Lennsjö 43
2:18
Vallstuga
Under en följd av år var Edla Stolt valljänta här. Till sin hjälp hade hon ofta sin bror Ragnar Stolt. Edla Stolt bodde i Norrhavra och levde mellan 1905 – 1982. Brodern Ragnar levde mellan 1904 – 1977. Båda förblev ogifta.
Strax väster om den här vallstugan finns grundstenar och annat efter en annan vallstuga. Även den låg alldeles intill landsvägen.
Lennsjö 43, våren 2015
Lennsjö 44
2:10
Svejans Vallstuga
13J17 Linfläcks vallstuga och marker har varit i familjen Perssons ägo i flera generationer. På 40 – 50-talet brukade Skallme-Edla vara valljänta här. Edla Friberg var född 16/2 1905 på Skallmevallen. På 50-talet bodde hon i Moviken och var då valljänta åt Sven och Ingabritt Bergfäldt i Anderbo, som brukade ha sina kor här. Edla avled i Moviken den 5/6 1967.
13J14 På 50 – 60 – talet bodde Olle Persson här eller Sve-Olle som han kallades. Han var född 1901 i Linfläck och bror med Per som ägde stugan. Dricksvatten tog han ur samma källa som Ragnar Lundberg. Källan låg rakt nedanför stugan på andra sidan landsvägen. Nu har källan blivit förstörd sedan skogsmaskiner varit där och avverkat.
Ingegerd Sandstedt, uppväxt i Skärås berättar om Sve – Olle på Lennsjövallen:
Sve-Olle var Hennings bror och bodde på Lennsjövallen. Även hans stuga finns nog kvar. Han var sin brors motsats. Lugn, stillsam och pratade inte mycket alls. Sa bara det nödvändigaste. Också han besökte oss i Järse och första gången han kom på visit så blev min mamma faktiskt lite skraj. Hon tyckte helt enkelt att han såg ”skum” ut där han kom och tittade under mösskärmen. Obehaget trappades upp av att pappa, vid tillfället, inte var hemma. Men det skulle visa sig att det var en mycket snäll man som kom för att hälsa på och hon skämdes för sina tankar. När de känt varandra lång tid berättade hon för honom vad hon känt vid första mötet. Då tittade han på henne, log lite och sa: ”men nu har du väl ändrat dig”? Nu är både Henning och Olle borta men jag minns dem som två i den stora skara härliga människor jag fick förmånen att träffa.
Inget går upp emot det
Lennsjö 44, våren 2015
Lennsjö 44.
Duvnäs Widells/f d Tony Björklund
Nyvallen-Lennsjö 47.
Duvnäs 2:10
Den här platsen vittnar om en mycket gammal bebyggelse
Ca 1935 – 1965
Omkring 1935 köpte Lars Göran Widell en jordbruksfastighet i Duvnäs i Delsbo där det här området med en vallstuga ingick.
Lars Göran Widell var född 15/6 1906 i Själevad. Gift 24/4 1940 med Ester Olsson född 30/12 1905 från Veda i Forsa.
Omkring 1939 sålde Lars Göran Widell skogen till Lantbruksnämnden och nu är det Gottfrid Persson i Linfläck som äger den.
År 1960 sålde Lars Göran Widell fastigheten till sin bror Erland Widell.
Lars Göran Widell avled i Veda, Näsviken den 30/3 1984 och hustrun avled 8/9 1993
1960 – 1988
Familjen Widell använde stugan som sommarhus.
Erland Widell född 19/3 1908 i Örnsköldsvik. Gift med Ingrid Maria född 25/2 1910 i Hudiksvall. De var då bosatta vid Hyddan i Hudiksvall.
Erland Widell avled 4/12 1998 och hans hustru dessförinnan den 16/8 1998
1988 – 2007
År 1988 köpte arkitekt Tony Björklund området. Då fanns bara en vallstuga men det fanns en husgrund med källare inunder säger Tony Björklund, som jag kom att använda när nästa stuga blev uppförd. Den stugan kommer från Sättjära i Delsbo.
Tony Björklund är född 23/7 1943 i Johannesberg i Västergötland. Han har varit gift med Lena Birgitta och bosatt i Järvsö. 1992 var han Adjunkt på Högskolan i Gävle. 1998 gav han ut den mycket tänkvärda boken ”Bygga på traditioner”.
Ca 2007 – 2011
År 2007 köptes huset av Rauno Tommila född 30/9 1957 och Eva Teodorsson född 25/4 1963 i Lidingö. Barn. Erik Jonny Teodorsson född 8/8 1982 och Joel Tampi Teodorsson född 1/11 1984.
Bosatta i Söderå utanför Hudiksvall.
Nya ägare sedan 2011, är Gävleparet Anna-Karin Jacobsson 37 år och Johan Karlsson 36 år.
Hösten 2024 såldes fastigheten till Björn-Olof Helge Enroth
Några bilder från den här vackra platsen, våren 2015
Lennsjö 48
10:1
Fransars Vallstuga – Erik Persson
Framför den här Vallstugan har ett stycke TV-historia spelats in.
Det var någon gång under 1970-talet som barnprogrammet Ville, Valle, Viktor valde den här platsen för en inspelning.
Ville spelades av Jörgen Lantz, Valle av Anders Linder och Viktor av Hans Wigren
Programmet handlade om de hemlösa artisterna Ville och Valle och den levande dockan Viktor som gav sig ut i samhället för att ta reda på hur saker och ting fungerar, till exempel hur vi tar hand om vår miljö.
Ofta sökte de hjälp i boken ”Farfars praktiska råd”.
De tre hade helt olika karaktärer, eftersom de föreställde tre olika människotyper, den auktoritäre, den foglige och den upproriske. Ville var den auktoritäre, han som ville bestämma. Valle är den foglige, som gjorde som Ville sa, medan Viktor var den upproriske som ständigt frågade ”varför då?”.
Historien och sångerna ur TV-serien gavs ut på skiva Här kommer Ville, Valle och Viktor. Skivan erövrade en Grammis 1972 som Årets barnskiva.
Lennsjö 48. Våren 2015
Fransarstugans fejsbyggnad Nyvallen-Lennsjö 43
Strömbacka
5:5
1S9 Hans Ersson född 23/1 1846. Bonde i Strandäng 3, Delsbo. Han blev ägare till det här markområdet 1913, varpå det fanns en vallstuga uppförd. Stugan flyttades till Strandäng där den fortfarande står, och marken såldes till Iggesund 1923. Detta har nuvarande ägare i Strandäng Hans Karlsson berättat. Hans Ersson var hans farfar.
Strömbacka 5:5 f d Skogsskolan
Nyvallen-Lennsjö 56
Skogsskolan
Skogsskolans elever 1950-51. Längst fram närmast fotografen Ingvar Sallander från Anderbo.
1949 – 1959
Skogsskolan startade 1949 som en fortsättningsskola i skogsmannayrket för Delsbo och Bjuråkers socknar. Skolan hade anordnats av skogsvårdsstyrelsen och Iggesunds Bruk. Skolverksamheten bedrevs i flyttbara baracker, som bestod av lärosal, matsal, kök och förläggningsplatser. Utöver anläggningens tre baracker fanns en vedeldad bastu nere vi sjön. På vintern skedde bastubadet i en isvak i sjön.
Varje kurs bestod av 12 elever, två lärare, en kocka och en hjälpkocka. Undertecknad var en av eleverna.
Undervisning och arbete pågick från måndag morgon till lördag eftermiddag.
I kursen ingick grunder i arbetsteknik, arbetsredskap, hästvård, skogsvård, trädkännedom och praktiskt skogsarbete.
I ett reportage från 1954 berättas att 108 elever blivit utbildade sedan starten. Under 50-talet genomgick arbetet i skogen mycket stora förändringar. Att lära sig slipa och skränka timmersvansar, hugga och såga timmer, barka massaved och köra virke på timmerkälkar, var arbetsmetoder som var på väg att försvinna med en rasande fart. Nu kom motorsågar, barkmaskiner och timmerbilar.
Lärare i Lennsjö:
Allan Wiberg lärde ut praktiskt skogsarbete
Ragnar Stenström lärde ut att lasta och köra timmer i skogen
Erik Lund Allmän undervisning
Siv Larsson Undervisning i Svenska och Engelska
Lennart Gunhamre
Elof Börjars, 1954
Rolf Gustafsson, 1955 – 1957
Göran Ahlberg, 1955 – 1956
Lennart Simonsson och Ingemar Nilsson, 1957
Erik Kallberg och Åke Holmqvist, 1957
Folke Möller, 1957 Förman
Allan Lidberg Skogvaktare, 1957
Kockor och hjälpkockor
Olga Lund
Eira Udd Gift Larsson
Brita Persson från Tå. Kocka under flera år
Anna Nyberg, 1957
1959 flyttar skogsskolan till hemvärnsgården i Friggesund. Där blev inriktningen, mer anpassad till den utvecklingen man såg komma. Chef blev länsskogvaktare Arne Forsberg och medlärare Bertihl Persson.
Kursen blev ettårig och inträdesåldern höjdes till 18 år
Efter skogsskolan finns idag enbart matbaracken kvar.
1967 blev området förvandlat till fritidsområde av familjen Hammarstedt från gård 14.
Särskilt var det Bo och Birgitta Hammarstedt som tillbringade sin fritid här.
Ca 1972 – 1988
Fritidshus som användes av Arvid Severin Roxström född 16/1 1906
Ca 1988 – 2003
Fritidshus för Arne Brandt född 2/12 1933 i Bjuråker och hans hustru Vera född 26/2 1937 i Hassela.
Barn:
Per Örjan Emanuel 30/4 1960
Jonas Olov Emanuel 16/5 1971
Karin Ingrid Linnea tv 8/10 1976
Daniel Anders Emanuel tv 8/10 1976
Ca 2002 –
Fritidshus för Sixten Larsson född 24/8 1938 i Bjuråker gift 2/5 1969 med Inga- Lill född 28/6 1943 i Ängelholm i Skåne.
Barn:
Lars född 18/3 1977
Lennsjö 56. våren 1956
Lennsjö 56, våren 2015
Knifens
Knivlyckan liksom andra omkringliggande husgrunder är idag fornminnesskyddade av Skogsstyrelsen.
Ca 1831- 1880-talet
1Å6 Johan Olofsson – Knif född 31/3 1807 i Strandäng 1, Delsbo. Inflyttad 1831. Gift 23/8 1833 med Kjerstin Andersdotter född 27/1 1812 i Frisbo. Död 20/2 1862.
Barn:
Olof Blom 30/12 1833 Soldat vid Delsbo kompani. Drunknad 1866
Anders 19/12 1834 kolare i Lennsjö gård 9 Jantens Gift 1856 med Anna Hansdotter – Blad
Johan 5/2 1837 Gift 1856 med Catarina Margareta – Phil från Nipen. Utfl. till Bergsjö 1873
Jonas Sving 30/3 1839 Emigr. till N. Amerika 1882. Död 20/9 1906
Carin 4/12 1841 Emigr. till N. Amerika 1867
Margta 30/3 1844 Utflyttad till Delsbo 1866
Kristina 26/12 1853 Gift 1883 med Peter Johansson – Sundin Utflyttad till Bergsjö 1886
Erik 5/8 1857 – 20/4 1858
1Å6 Johan Olofsson-Knif arbetade åt Bolaget till vilket han var skyldig en stor penningsumma. Han gifter om sig den 30/8 1866 med 19G7 Margta Ersdotter född 27/11 1815 i Lindbo. Hon har beskrivits som en attraktiv kvinna och föder fem barn med okända fäder varav Pehr Mathias var den fjärde i ordningen.
Åren före giftermålet med Johan Kniv var hon bosatt på Skrotten i Norrbobyn.
Det här är uppgifter ur Norrbo födelsebok som visar att Pehr Mathias föds där 1854
Dottern Margareta Pehrsdotter 21/4 1851 Gift 1874 i Strömbacka Död 1889
Läs mer om knivens släkt.
Pehr Mathias Johansson 27/7 1854, Kniven kallad. Dömd till döden 1891.
Tillnamnet Kniv fick Per Mattias när modern gifte sig med Johan Olofsson – Knif. Han var då 12 år. Johan Knif led av magbesvär och avled i förstoppning bara tre veckor efter giftermålet. Han lär ha uttalade oändliga svordomar över livets alla orättvisor, skriver Erik Söderman i boken ”Lag och ordning i Norra Hälsingland”, varifrån en del målande beskrivningar är hämtade.
Mattias hade det inte lätt. Ofta blev han retad för sitt röda hår och för att vara en oäkting. Många gånger slutade mobbningen med gråt och slagsmål. Det berättas att han lämnade hemmet med skorna hängde i sina remmar runt halsen.
För att få sig lite mat och kanske tjäna en slant gick han runt i gårdarna och erbjöd sig att hugga ved eller mocka i lagårn. Troligen letade han upp sin mormor Karin Wittlock i Tormyra och sin moster Ingrid Wittlock i Moviken. Hans mor hade flyttat ner till Moviken men avled i Delsbo den 15/1 1884.
Vid en lönnkrog på Strömbacka som hölls i uppsikt av länsman Pira, hade 14 – årige Mathias Johansson Kniv observerats i sällskap med arbetare från bruket som gått dit efter arbetet. Lönnkrogen var ett litet café hemma hos en änka som bodde i närheten av bruket.
Mathias Kniv kom till Delsbo. Där fick han arbete och gifte sig 1875 och blev far till sju barn.
Mycket har skrivits om knivens både bra och dåliga sidor. Den 2 maj 1891 föll domen över Per Mattihas Johansson –Kniv, som dömdes att mista livet genom halshuggning. Men K. M:t benådade honom och han fick sitt dödsstraff omvandlat till livstids straffarbete.
Hembygdsforskaren Åke Nyberg i Fredriksfors berättar att Kniven var 165 cm lång och vägde 60 kg när han skrevs in på långholmen.
Efter avtjänat straff återvände han till Delsbo I april 1917. Religiös och med 2000 kronor i flitpengar på fickan stegar en kortväxt äldre man in hos skräddare P O Stenberg i Stömne.
Mathias Johansson – Kniv var nu en fri man som kom för att beställa en ny kostym. (beställningsboken finns kvar). Utan bostad fick han tillbringa första natten i skräddarens hus.
Andra bekanta han sökte upp var skollärare Erik Leek. Hans dotter (undertecknads mor född 1912) har berättat hur nervös hon var när hon skulle hjälpa kniven att snöra hans skor. Men kniven klappade henne tröstande och sa att hon inte behövde vara rädd, han var ingen ond person längre. Mathias Johansson – Kniv avled 6 nov. 1921.
Det här är jordkällaren till kniv-tomten, våren 2015
Torp. Strandäng
3:4
Ca 1827 – 1862
19P10 Torpare Erik Olofsson 7/12 1796, son till bonden O. Johansson i Strandäng 1, Delsbo. Död 29/2 1872.
Gift 1827 med Margta Olofsdotter född 28/2 1796 i Gåsbacka Delsbo. Död 23/10 1862
Ett barn:
Ingrid 27/12 1828 Gift 1851 med Lars Olsson – Wigg i Mora Delsbo.
Ingrid fick en dotter, Brita Bergström – Wigg. Hon kom som vuxen att bo i hus 16.
Ca 1862 – 1882
19P11 Det här är en bror till Erik Olofsson ovan, som var torpare i Strandäng.
Olof Olofsson född 4/3 1804 i Strandäng. Gift? Med Anna Margareta Nilsdotter född 19/10 1797 i Nipen, Bjuråker
Sju barn:
Pehr 27/9 1820 Gift 1847 med Kerstin Pehrsdotter. Husman i Sjömyra
Olof 11/12 1829 Gift 1863 med Ingrid Pehrsdotter. Husman i Duvnäs, sen Husman i Lennsjö
Karin 28/1 1831 Gift 1853 med Simon Emanuel Schalin från Njurunda Utfl. t. Rogsta 1853
Jonas 11/2 1833 Utflyttad
Johannes 7/3 1835 Gift 1866 med Margta Olsdotter i Sjömyra Bonde i Vedmyra 1
Anna 7/3 1837 Okänd vistelseort
Nils 28/12 1842 Gift 1865 med Margta Pehrsdotter från Sjömyra. Bonde i S. Långsbo
Fadern Olof Olofsson avled i lunginflammation 10/3 1882 och modern avled 12/3 1868.
Karta och text från Riksantikvarieämbetet
Fäbod, minst ca 400×200-60 m st (NV-SÖ) bestående av 11 husgrunder, 5 källargropar, 1 jordkällare och 4 röjningsrösen. Fäbodvallens begränsning är inte klargjord, utan utgör med största sannolikhet en betydligt större yta.
1) Husgrund, 9×4 m st (Ö-V) med källargrop i SV. Husgrundens SV del har tydlig stensyll av 0,3-0,5 m st naturstenar. Källargropen är 4×4 m st och 1 m dj med stensatta sidor av 0,5-0,8 m st stenar. Den är delvis inrasad. Direkt Ö om källaren ligger spisröse 1,5 m diam och 0,4 m h med tegel i ytan.
2) Husgrund, 8×7 m st (Ö-V) med spisröse i SV och källargrop i SÖ. Spisröset är 2×2 m st och 0,6 m h. Källargropen är 4×2 m st (N-S) och 1 m dj med stensatta sidor av 0,3-0,6 m st naturstenar. Husgrunden är svåravgränsad på grund av ris från avverkningen.
3) Husgrund, 7×5 m st (Ö-V), avgränsad genom övermossad stensyll 1m br och 0,2-0,5 m h. I NV finns spisröse 1,5 m diam och 0,6 m h. Spisröset är helt övermossat.
4) Källargrop, 9×6 m st (NNÖ-SSV) och 1,5 m dj med ingång i SSV. Källargropen har stensatta sidor av 0,3-0,5 m st naturstenar.
5) Husgrund, 5×4 m st (Ö-V) omgiven av vall 1 m br och 0,4 m h. Centralt är spisröse 1,5×1,5 m st och 0,4 m h. Direkt V om husgrunden är grop 4×1,5 m st (N-S) och 0,4 m dj, källargrop?
6) Källargrop, 4×2 m st (N-S) och 1 m dj. Källargropen har stensatta sidor av 0,3-0,5 m st naturstenar.
7) Röjningsröse, bågformigt 20 m l (ÖSÖ-VNV), 1,5-2 m br och 0,8-1,2 m h. Röset är byggt av 0,3-1 m st stenar med inslag av större jordfasta stenar 1,5-2 m st.
8) Jordkällare, 4×4 m st och 1,5 m h med ingång i SÖ. Källaren är valvslagen av 0,4-0,7 m st naturstenar.
9) Husgrund, 3×3 m st. SÖ hörnet har tydlig syll 0,5 m h av 0,2-0,5 m st naturstenar.
10) Källargrop, 4×3 m st (NV-SÖ) och 1 m dj med ingång i SV. Källargropen har stensatta sidor av 0,4-1,2 m st naturstenar. 3 m SÖ om ligger ännu 1 källargrop, 4×3 m st (NV-SÖ) och 1 m dj med ingång i SÖ. Källargropen har stensatta sidor av 0,2-0,8 m st naturstenar. Träd och ris gör lämningarna svårbedömda, möjligen har källargroparna hört till en och samma husgrund.
11) Husgrund, bestående av spisröse, 2 m diam och 1 m h med tegel i ytan. Inga synliga begränsningar runt spisröset.
12) Husgrund bestående av spisröse, 2×2 m st och 0,7 m h med tegel i ytan. Inga synliga begränsningar runt spisröset. 3 m SÖ om spisröset ligger källargrop 4×3 m st (NÖ-SV) och 1,2 m dj med öppning i SV. Källargropen har stensatta sidor av 0,4-1,2 m st naturstenar.
13) Husgrund bestående av spisröse 1,5×1,5 m st och 0,6 m h. Inga synliga begränsningar runt spisröset.
14) Röjd yta 40×10-15 m st (NV-SÖ) med röjningsrösen på V respektive Ö sidan. Det västra röjningsröset är 5×1,5 m st (NV-SÖ) och 0,6 m st. Det östra är 4×2 m st (NÖ-SV) och 0,8 m h. Båda starkt övermossade.
15) Husgrund bestående av spisröse 1 m diam och 0,7 m h med tegel i ytan. Området runt spisröset är omrört och sönderschaktat och inga synliga begränsningar efter husgrunden finns bevarade.
16) Grund efter lada 5×5 m st med 0,5 m st hörnstenar. Del av murket bottenvarv av timmer.
17) Källargrop 4×3 m st (NV-SÖ) och 1,6 m dj med ingång i NV. Källargropen har stensatta sidor av 0,3-1 m st naturstenar.
18) Husgrund 6×5 m st (NNÖ-SSV) med 0,5 m st hörnstenar. Spisröse i NV hörnet 2 m diam och 0,6 m h.
19) Röjningsröse 2 m diam och 0,8 m h av 0,3-0,6 m st stenar (Dnr 326-4152-2007).
Lennsjövallen
Det var bönder från byarna Bondebo, Duvnäs, Linfläck, Loka, Sjulsberg och Strandäng som hade sina fäbodar i Lennsjö. Vallen är omnämnd i Delsbo Illustrata år 1764 och som bodland på Olof Tresks karta från 1640-talet.
I handlingar från laga skiftet 1869-1870 hade följande fastigheter fäbod i Lennsjö
Ägare vid laga skifte och ägare omkring 1990
Bondebo 4 Per Olsson – Iggesunds Bruk
Duvnäs 1 Jon Olssons sterbhus – Iggesunds Bruk
Duvnäs 2 Olov Jonsson – Iggesunds Bruk
Duvnäs 3 Olov Olsson – Olov Jonsson
Duvnäs 4 Erik Danielsson – Iggesunds Bruk
Duvnäs 5 Olof Svensk – Iggesunds Bruk
Linfläck 1 Anders Persson – Iggesunds Bruk
Linfläck 2 Anders Olsson – Sven Olle Persson
Loka 3 Martha Larsdotter – Iggesunds Bruk
Loka 4 Olof Olsson – Sture Stenberg
Loka 5 Olof Johansson – Erik Larsson Loka
Sjulsberg 2 Per Hansson – Iggesunds Bruk
Strandäng 1 Erik Färdig – Iggesunds Bruk
Strandäng 2 Hans Olovsson – Iggesunds Bruk
Strandäng 3 Karl Olovsson – Iggesunds Bruk
Källa: Boken Delsbovallar
Nuvarande ägare
Det kan tilläggas att Iggesunds Bruk, nu Holmens Bruk, år 1992 sålde Bondebo 4:3 Duvnäs 1:5, 2:11, 3:3 Linfläck 1:4, 2:18 och Strömbacka 2:4, 2:6, 5:4, 6:2, 7:3, 10:3, till nuvarande ägare Birgitta Hammarstedt
Var i Lennsjö har dessa personer bott?
30H1 Husman Hans Nilsson född 1678. Härstamning okänd. Nämnd som husman i Lensjö Död 1763.
Brita Larsdotter 1685 Härstamning okänd. Död 1743. Kjerstin Olsdotter 10/11 1716 från Tjärna i Bjuråker. Änka och omgift 2 ggr. Efter Hans Nilssons död 1763 gifte hon om sig (1H4) med Lars Jonsson i Skärås.
Barn:
Olof 21/11 1745 – 26/6 1752
Hans tv 17/6 1747 – 19/6 1747
Nils tv 17/6 1747 Okänd vistelseort
Brita 21/1 1750 Okänd vistelseort
Hans Hansson –Ås 5/6 1757 Soldat vid Delsbo kompani Hälsinge regemente. Utbildad kopparslagare hos Hagerots i Gävle. Bosatt i Kyrkbyn 3, i Bjuråker. Gift 1782 med Catarina Stålpe från Torsåker.
21GV1 Husman Hans Hansson född 1674 Härstamning okänd Brita Andersdotter 164. Härstamning okänd. En dotter. Johanna 1709 Gift? med soldat Jöns Jönsson – Buhsman i Sjövik, Bjuråker. Hushållerska Josefin Matilda Andersson född 22/8 1864 i Karlstad. Död 23/3 1935
Ca 1857
20H2 Husman i Västansjö och Lensjö. Lars Eriksson född 172. Härstamning okänd
Brita Pehrsdotter 19/11 1721 från Änga 10 i Bjuråker.
Tre barn:
Ella 1/3 1757 Gift 1777 med Torpare Erik Olofsson – Orre i Västansjö. 13 barn
Kerstin 24/2 1759 Gift 1786 med Sockenskomakare Pehr Andersson i Västansjö
Carin 5/10 1760 – 22/2 1787
Från 1869 –
23H13 Anders Andersson – Tranberg född 23/10 1821 i Sördala, Bjuråker. Enligt husförhörslängd är 1861. Sedan flyttar han till Moviken där han gifter sig 6/11 1861 med 17K11 Christina Erika Andersson född 13/8 1826 i Strömbacka. 1869 står han som Husman i Lennsjö.
Han avled på fattiggården i Lia 11/8 1909 Hustrun avled på samma ställe 14/3 1917.
Fyra barn:
Anna Brita 16/10 1850 Gift 1875 med soldat Pehr Olsson – Åhs. Bos. i Hjälttäckten
Anders 5/9 1855 – 20/12 1855
Elisabet 10/2 1858 Gift 1879 med soldat Johannes Jönsson – Träff. Bos. i Svedjebo
Anders 18/11 1862. Han började arbeta som dräng i Lia, sedan från 1883 dräng i Storåsmyra och 1888 flyttade han till Bergsjö.
År 1900 är familjen Viktor Karlsson skriven här.
Viktor Karlsson född 1870 i Gnarp. Titulerad arbetare. Kanske arbetade han med flottningen?
Gift med Brita Persdotter född 1872 i Hassela
Barn:
Karl Bernard född 1899 i Hassela
Slutord
Den här tillbakablicken är långt ifrån fullständig. Än finns det luckor i flera hus där Dellenportalen inte vet vem eller vilka personer som har bott. Några hus som blivit fritidsbostäder saknas även ägaruppgifter.
Dellenportalen efterlyser personer som med egna ord kan berätta om människor som levde här, och hur det var att bo och växa upp här i Lennsjö.
Förr var man noga med att genom muntlig berättelse föra kunskap och minnen vidare till nästa generation. Den traditionen har väl mer eller mindre upphört. Många av oss vet alldeles för lite om hur livet var för våra förfäder. Eller var det kanske så, att när vi var yngre ville vi inte höra på när de gamla berättade. Intresset har kommit långt senare.
Du som vet något om Lennsjö, kan väl berätta det för oss, så att vi och våra barn, och alla andra som kommer efter oss får ta del av det. Vi har alla en gemensam plikt att berätta om det som varit, så att vi inte själva begår samma misstag som många före oss har gjort, – nämligen att ta våra minnen med oss i graven. Har du svårt att själv skriva ner dina minnen – be någon göra det åt dig.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt 2009 av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Hej !
Betr.14.N.5:1
Har tagit del av den intressanta skriften om Lennsjö. Jag har några påpekande som jag vill delge dig.
1970-tales Lennsjö. Granplanteringen (nedan för oss mot sjön) var redan utförd när vi tillträdde fastigheten år 1968.
14.N.5:1 Torp Anser att det bör heta Broths om det skall vara konsekvent med ex. 13,15 och 17.
O.b.s. att vi är de som har ägt nr.14 längst av de personer som du har räknat upp.
Jag tror att vinden fanns tidigare. År 1912 står skrivet på insidan av vindsgaveln. Vinden började inredas
av mig på 1970-talet.
Däremot så tror jag att ladugården började byggas om ca. 1946.
Med vänlig hälsning
Lars Broth
Hej Lars!
Vad trevligt att få höra från dig. Nu har har jag ändrat precis som du ville för jag tycker att du har rätt.
Är det något mer så säg bara till .
Ha det bra, snart är det vår.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej!! Jag har en liten införmation över Lennsjö 21, jag se att ni skriver ägarenamn en liten fel, från 2008 ägs huset av Sebastiaan Lanson (född 25/7 1985) och sin fru Wendy Dammers, (född 7/5 1987) vi har två barn Gunilla (född 14/7 2010 ) och Lars (född 08/08 2012). Först använder vi huset för semester men från maj 2017 är vi flyttat till Lennsjö 21 och bor vi här året runt. Vi trivs jätte bra här, Sebastiaan jobba nu i Träddfällning men han ska starta egen företag i Möbelsnikeri och inredning. men jag har också en frågan för dig, har ni kanske gamla bilder av huset ? Eller vet du var jag kan hitta dom? Vill gärna se hur huset så ut i gamla tider, med vänliga hälsingar Wendy Dammers
Hej Wendy!
Vad glad jag blir för ditt mejl. Nu kan jag uppdatera era uppgifter. Det är roligt att ni trivs i Lennsjö och jag såg när jag åkte förbi hos er att ni har gjort det så fint.
Tyvärr har jag ingen gammal bild på ert hus, men jag ska tänka på er ifall jag ser någon. Hälsningar och kramar till er alla. Åke
Hej Åke, vårsågod, ! Och tack för komplimang. Nu har jag glömt att säga att vi kommer från Nederländerna, men kanske du visste det redan, ja hör gärna när du hittat gamla bilder av huset 🙂 kul att läsa här över Lennsjö mvh Wendy
Hej!
Jag har en fundering~ vart får ni all information om de som bott i Lennsjö ifrån?
(eftersom jag själv inte visste om den här sidan men trilla över den i mitt släktforskande.)
Jag är direkt släkt med familjen Lind som bodde i Jantens 1879-1960, bilden på Signe Lind med Jantens i bakgrunden är min mormors mor och min mormor berättade mycket för mig om hur de var att växa upp i Lennsjö i de huset.
Signes mor hetta Britta Kristina Lind men gick ofta vad jag har förstått de som med Brita Stina?
Hennes bror Gustaf Lind har jag också hört mycket om från min mormor, jag har även deras gamla fotoalbum från tidigt 1800-tal kvar med massor av bilder på både släkt och vänner.
Vilket var spännande för jag kände igen många namn i denna text ifrån albumen.
(jag kan även dela med mig av bilder från albumen eftersom bilderna och texten på namnen är väldigt tydliga.
Jag måste även säga att detta var en superfin text, välformad sida, och lätt att navigera!!
Mvh
Hannah
Hej Hannah! Va roligt att du hittade den här sidan om Lennsjö där dina släktingar kommer ifrån. När det gäller foton,
vill jag kunna visa bilder från platsen och på så många familjemedlemmar som möjligt. Välj själv vilka bilder du vill dela med dig av och sänd dem till
ake.nattero@gmail.com Tack på förhand, hälsningar Åke Nätterö