Dellenportalen har samlat fakta om Hög från intervjuer, litteratur och i olika arkiv.
Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Så här trevligt är det hos Högs socken Hembygdsförening.
Följ Fornminnen i Sundede, en Facebookgrupp med stort kunnande
Här kan du göra en intressant historisk resa genom att klicka på Dellenriket.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.
Vi stöder bygdens näringsliv genom att länka – länkar du tillbaka blir vi båda vinnare. Tack!
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan
Skillnaden mellan gårdsnamn och namn på gårdar.
För att ett namn skall räknas som ett gårdsnamn skall huset ha varit i släkten i minst tre generationer, i annat fall är det bara namn på en gård. Här förekommer både gårdsnamn, namn på gårdar, ägor och platser. Många gårdar är borta sedan längre. En del försvann redan vid storskiftet på 1700-talet eller vid laga skift under andra hälften av 1800-talet. Andra har försvunnit genom brand, försäljning eller hemmansklyvning.
Inkolentnamn för sockenbo i Högs socken, Högsockensfår
Hög socken karaktäriseras av sammanhängande jordbruksområde med utspridda enheter. Bebyggelsen består mestadels av bondgårdar i traditionell hälsingestil, d v s med manbyggnad och ladugård sammanbyggda i en enhet ofta i vinkel. Byggbeståndet som helhet är av högt kulturhistoriskt värde då det är väl integrerat med odlingslandskapet. Ser man till enheterna är dock intrycket något sämre. Flertalet gårdar har varit föremål för tveksamma restaureringar i detaljer. Så har t ex de flesta gårdar fått sina spröjsade fönster utbytta mot standardfönster med hela rutor, även perspektivfönster förekommer på 1800-talshus, skriver Gästrike – Hälsinge hembygdsförbund från en inventering utförd 1971 -1972.
Namnet Hög finns på mer än dussintalet platser i landet.
Folkmängden i Hög
År 1860 var folkmängden 583 personer
År 1900 var folkmängden 702 personer
År 1960 var folkmängden 570 personer
År 1980 var folkmängden 537 personer
År 1990 var folkmängden 623 personer
Härifrån är uppgifterna hämtade
I referensmaterialet nedan förekommer en hel del motstridiga uppgifter, vilket gjort det svårt att avgöra vilken information som är den rätta. Många uppgifter hänvisar till äldre fastighetsbeteckningar som inte är tillämpliga idag. Fastigheter genomgår ständig förändring genom att de blir sålda, slås samman eller styckas av. Därför kan uppgifter snabbt bli felaktiga. Det finns ingen ambition att den här sammanställningen skall vara aktuell, men om du ser att någon uppgift blivit felaktig ber vi dig vänligen
kontakta oss i slutet av sammanställningen så att vi får rätta till felet.
Utöver muntliga berättelser är uppgifter hämtade från:
SVENSK HEMBYGD 1938
SVENSKA GODS OCH GÅRDAR 1940
GÅRDARNA I GÄVLEBORGS LÄN 1966
SVENSK ORTFÖRTECKNING 1980
BEBYGGELSE I HUDIKSVALLS KOMMUN inventering 1971-1972
ORTNAMNSREGISTRET SOFI I UPPSALA. Härifrån har vi hämtat flest uppgifter.
ARKIV-OCH FÖRENINGSINVENTERING I FORSA/HÖG 1993/1994 av Ingegerd Blomberg
SÅGAR, KRAFTSTATIONER & NÅGRA SMEDJOR, inom Hudiksvalls kommun 1993
GÅRDARNA I HÖG PÅ 1930-TALET, minnesbilder av Stig Larsson
Viktiga länkar
Högs Socken Hembygdsförening.
Högs Hembygdsförenings bildarkiv
Högs Sockenbilder
Högs-Fåret. Hembygdsföreningens tidning
Högsgården, Bygdegårdsförening. Västanåker 35
Högs socken – Wikipedia
Högs SK
Högs kyrka
Högs Runsten på Wikipedia
Högs Runstenar Riksantikvarieämbetet
Läs om Göte Bohmans arbeten kring gårdarna i Tåsta1
Läs om Göte Bohmans arbeten kring gårdarna i Tåsta 2
Läs om Göte Bohmans arbeten kring gårdarna i Sigsta 1
Statskuppen 1809
I samband med den här sammanställningen har vi uppmärksammat att ett antal Båtsmän från Hög avlidit samma år ”1809” i Stockholm. Vad är anledningen till detta frågar vi oss? En sökning på nätet visar att 1809 var det statskupp i Stockholm. Om våra Båtsmän från Hög har något med statskuppen att göra låter vi vara osagt, vi konstaterar bara att de avlidit där detta år.
Uppgifter med sifferhänvisning är en avskrift från Forsa – Högs släktregister.
Läs här om:
Statskuppen 1809 eller revolutionen 1809 var ett uppror mot Gustav IV Adolf,
Statskuppen 1809 på Wikipedia
Statskuppen 1809 på Riksarkivet
Skärgårdsinstitutet VID ÅBO AKADEMI
—6 A 6—
(X19) OLOF SUNDSTRÖM FROLAND, * 1772 i Tuna sn. Häls. G. 14/10 1798. Båtsman i Fröllans, Hög. (Död o. begravd i Stockholm). † 1809.
—11 J 1—
(W23) OLOF EDSTA. * 1778 i Malung, Kopp. Infl. fr. llsbo 1808. Båtsman i Frölland, Hög. † 1809 i Stockholm.
—3 J 2—
(13J2) JOHAN FREDRIK RICKMAN LINDSTRÖM, * 5/2 1748, s. t. kapten Hugo Rickman i Hallen, Jämtl. G. 2 ggr. Rustmästare o. furir i Holm, Hög. † 25/12 1808 i Stockholm.
— 59 R 1—
BENJAMIN HALLSTA, * 1773. Fr. Norrbo. Båtsman i Frölland. † 1809 i Stockholm.
— 60 R 1—
ERIC SPELMAN, * 1784. Båtsman i Gåcksätter. † 1809 i Stockholm
—62 R 1—
STEPHAN BRÖMS, * 1787. Båtsman i Gåcksätter. † 1809 i Stockholm
—63 R 1—
JAN GLIMSTA, * 1784. Båtsman i Glimsta. † 1809 i Stockholm.
—64 R 1—
MAGNUS JORDGREN, * 1789. Båtsman i Hög. † 1809 i Stockholm
—17 S 1—
(X33) JOHAN JONSSON UNGER, * 1771 i Norrbo. Båtsman i Kungsgården, Hög.
† 24/4 1809 i Stockholm
Karta från omkring 1910, visar en del vägar som kanske idag är igenväxta.
Högs sockengräns
GÅRDAR OCH PLATSER I HÖG
När det gäller tolkning av namnet Hälsingland kan man börja med att konstatera att andra kustnära landskap, som exv. Medelpad, Blekinge och Ångermanland, har namn efter någon naturlokal som har varit av stor betydelse för, eller har kunnat uppmärksammas av, den tidens sjöfarande befolkning. Utifrån detta konstaterande kan man gå vidare och rekonstruera Hälsinglands kustlinje under järnåldern, vilken är den tid då landskapsnamnet troligast har bildats. Under denna tid framträder tre bebyggelsecentra i Hälsingland. Dessa tre bygdecentra har av hävd kallats Nordanstig, Sunded och ”Alir”, från norr till söder räknat. I varje bygd låg vidare en kungsgård, ett slags förvaltningscentral tillhörig kungen i Uppsala – dvs. centralmakten. Dessa gårdar heter ännu idag Kungsgården, och de ligger i Jättendal, Hög och Norrala. In till var och en av dessa huvudbyggnader har en lång havsvik sträckt sig. Dessa har alla tre succesivt smalnat av till ett trångt sund, för att därefter öppna sig i ett sjöliknande lugnvatten i hjärtat av de gamla huvudbyggnaderna. Detta bör ha varit idealiska förhållanden för den tidens sjöfarande folk. Jag vill göra gällande att det är dessa ”halsar” som ligger till grund för Hälsingland. Hälsingarna skulle med denna tolkning betyda ”de som bor innanför halsarna”, och ursprungligen skulle de ha bott mellan Ödmården i söder och Årskogen i norr, dvs, i stort sett motsvarande dagens landskap, skriver Stefan Brink i boken, ”Ortnamn i Hälsingland”.
Bild ur boken, Ortnamn i Hälsingland.
Högs socken — Till Forsa socken lyder nu i senare tider denna Högs socken, fast än i forna tider annorlunda tider varit, när Fylkes Kungarna här bodde, och Kyrkan var Moderkyrka här i Sundhede; bärande namnet av de höga och stora jordhögar som här finnas, i synnerhet vid Kyrkan och Kungsgården varest Fylkeskungarna gravställen äro vordne uppkastade, det och sockensigillet utvisar. (Glysisvallur 1:3 sid. 168)
Hög har fått sitt namn av att kyrkan kom att byggas invid en s.k. storhög, en fornlämning från romersk järnålder. Mycket talar för att denna plats långt tidigare utgjorde tingsplats för den centrala delen av Hälsingland, det gamla Sunded.
Hudiksvallsfjärden nådde ända fram till byn Fors och till hamnen vid fjärdens ändpunkt letade sig vägar från olika delar av inlandet. Kungsgården var belägen på höjden ovanför hamnen. Högs kyrka står på kungsgårdens mark och är förmodligen byggd för att vara en tingslagskyrka för hela Sundede folkland.
Tingslagets kyrka hade ett läge som gjorde henne övertalig vid pastorsindelningen men för att trygga kyrkans fortbestånd bildades en församling mellan områdena för Tuna och Forsa pastorat. Församlingen ansågs tillräckligt stor för kyrkans underhåll men för liten att hålla egen präst. Den blev då annexförsamling till Forsa vilken ställning den behöll fram till 1918 då Hög förenades med Hälsingtuna och Ilsbo församllngar. 1961 förenades Forsa och Hög åter i ett pastorat.
Näringar
Jordbruk och så småningom skogsbruk har varit de dominerande näringarna i Hög. Inga industrier har i äldre tid etablerats i bygden.
Inga större sjöar eller vattendrag finns i Hög men de befintliga åarna och bäckarna har desto mer utnyttjats till driften av olika typer av vattenverk, mestadels till husbehov. De flesta kvarnar och sågverk hade också en linskäckt. Där bäcken från Överbosjön passerar Gia har en såg varit belägen vilken byggdes om med turbin och modern sågram omkring 1900 och användes för legosågning fram till 1918. Efter det byggdes sågen ut och sysselsatte 10 – 15 personer under en tid.
1870 – 1880 bildade sju bönder i Hög ett bolag och en ångsåg anlades vid Åsakbäcken. Sågen bytte ägare flera gånger och var i drift till 1947.
Råsjö Kross AB bildades 1964 i Bergsjö av Olle Råbom och Henry Sjöblom.
1975 bildades dotterbolaget Rabo Produkter AB.
Råsjö Kross AB består av idag:
Entreprenadkrossning.Produktion och försäljning av material från egna täkter.
Betongtillverkning och uthyrning.
Råsjö kross AB med Rabo Produkter AB är den enda industri som finns i Hög
Ur ”Gammal Hälsingekultur 1937”
Av Arne Modén
Undersökning av kungshögen i Hög sommaren 1936
Sju kilometer väster om Hudiksvall ligger på södra sidan av stora landsvägen Högs lilla medeltidskyrka, enligt traditionen ortens moderkyrka. Innan man når kyrkan från Hudiksvallshållet, passerar man dock först på vägens norra sida ett långsträckt gravfält i närheten av och på bägge sidor om gränsen mellan Hälsingtuna och Högs socknar. Omedelbart efter passerandet av gränsen observeras på vägens södra sida en större ensamliggande hög, som numera gör ett ståtligt intryck, sedan markägaren på ett föredömligt sätt röjt av den. Denna hög överträffas dock betydligt i storlek av den invid och öster om prästgården liggande högen, som till större delen skymmer dennas manbyggning. De två högarna kallas sedan gammalt Kungshögarna i Hög.
Den större högen som undersöktes av förf. sommaren 1936, var delvis rätt illa skadad av yttre åverkan. Sålunda hade från norr två stenkällare murats in i dess sida och den övre delen av högen till två tredjedelar bortschaktats i väster. Och slutligen hade i öster en väg dragits fram, som åstadkommit en tvär skärning genom östra sidan. Denna högs diameter visade sig vara omkring 30 m. och höjd något mer än 4,5 m.
Vi kan inte här göra rättvisa åt den spännande utgrävningen, så vi rekommenderar att du köper eller lånar det intressanta häftet. Dock vill vi visa några bilder från tillfället.
Bild 1, ur häftet visar Kungshögen från öster
Samma motiv som ovan feb. 2016
Bild ur Hög hembygdsförenings samling
FÖRENINGSVERKSAMHETEN I HÖG
ARBETSTAGARORGANISATIONER
LRF Lokalavd, Hög
1942-11-06 bildades Högs avdelning av RLF vid ett möte i godtdemplargården i Hög. Till ordförande utsågs Hilding Eriksson Lia. Byombud valdes
1993 har Högs lokalavdening av LRF 39 medlemmar.
HÖGS SEKTION AV HUDIKSVALLS LOKALA SAMORGANISATION, SAC
1926 var sektionen verksam
FREDS-OCH FÖRSVARSORGANISATIONER
Forsa Hemvärnsområde, bildad 1940 och Forsa Lottakår, bildad 1941, omfattar även Hög.
Redan 1919 bildades i Hög en avdelning av Svenska Världsfredsmissionen (VFM) nuvarande Kristna Fredsrörelsen.
FRILUFTS-OCH NATURVÅRDSORGANISATIONER
Högs Jaktvårdsförening bildades omkring 1945 och 1973 kom hela socknen att omfattas av Högs Jaktvårdsområde.
Hög ingår i Forsa/Högs avdelning av Friluftsfrämjandet, bildat 1965
I början av 1980-talet fanns licens på 110 älgar.
1993 fick 28 älgar skjutas men kvoten uppnåddes ej.
Hög har inga omfattande fiskevatten och före Högs Fiskevårdsområdes bildande 29/3 1984 var fisket fritt inom socknen. I områdets uppgifter ingår bl.a. kalkning, utplantering av fisk och fiskekortsförsäljning.
FÖRSTA MAJMBLOMMEKOMMITTÉN, HÖG
1943 fanns kommittén. Ordförande och kassör var kantor Daniel Olsson.
IDROTTS-OCH SPORTORGANISATIONER
HÖGS SPORTKLUBB, HÖG
Idrottsplatsen Kungsvallen, Kungsgården, Hög
1944-03-26 bildades klubben. Till en början samlades man vid Tåsta bastu. Redan 1944 började klubben arrangera den sommarfest på Hallbo fäbodvall som under 20 år kom att bli dess största inkomstkälla. 1945 fanns sektioner inom: skidåkning, allmän idrott, bordtennis, orientering och bandy.
1946 inköptes åker och lada i Kungsgården. Arbetet med att färdigställa fotbollsplan inleddes. 1947 – 1948 bedrevs damfotboll (enligt fotografi).
1948-01-22 bildades Högs SK:s ungdomsavdelning.
1950-07-09 invigdes klubbens idrottsanläggning Kungsvallen.
1952 lades den tidigare så aktiva orienteringssektionen ned.
1955 bildas bordtennissektionen
1956 började klubben anordna logdanser i Åsak
1958 vann juniorlaget i fotboll distriktsmästerskapet och fick därmed deltaga i Expressens cupturnering för juniormästare i Norrland.
1968 invigdes nyanlagt elljusspår.
1971 bildades damernas fotbollslag
Under 1990-talet har ungdomsfotbollen fått ett uppsving och fotbollsskola anordnas under sommaren.
1993 har ett damlag i fotboll återuppstått
1993 har klubben ca 500 medlemmar. En ytterligare spelplan är planerad.
KULTURELLA ORGANISATIONER
HÖGS GILLE, HÖG
Efter gammeldanskurser i CUF:s regi i början av 1970-talet ville många kursdeltagare fortsätta dansa och 15 mars 1973 bildades folkdanslaget Högs Gille. Första året hade gillet flera hundra dansare. Gammeldanskurser anordnades, man hade folkdansuppvisningar och flera medlemmar började tävlingsdansa i bl. a. Hälsingehambon och Upplandsschottisen. Barn och ungdomsverksamhet inleddes och 1980 fanns 140 barn i 5 grupper. I slutet av 1970-talet inledde gillet utlandsutbyten med Finland och gjorde så småningom besök hos grupper i Skottland och Ukraina.
1980 anslöts gillet till Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur.
I mitten av 1980-talet övergick gillet till en ny dansreportoar; polskor och andra bygdedanser. Flera dansare deltar varje år i uppvisningar för polskemärken och i tävlingar i gammeldans. Gillet träffas på Högsgården
Varje år anordnar gillet flera polskedanskvällar och även traditionella gammeldanser, vilka samlar långväga deltagare.
1993 har gillet 40-50 medlemmar inklusive stödmedlemmar
HÖGS HEMBYGDSFÖRENING, HÖG
1951 bildades Högs Hembygdsförening på initiativ av dåvarande folkskolläraren och kantorn Daniel Olsson. Intresset för en hembygdsförening hade uppkommit som en följd av en studiecirkel inom hembygdsområdet. Föreningen förvärvade Västibäcken kvarnen i Gia vilken var den sista vattenkvarnen i Hög. Genom arbete av föreningsmedlemmar under 1950-och 1960-talen kunde de flesta av kvarnens funktioner igångsättas.
Sommaren 1980 inledde föreningen uppskattade kvällsvandringar som sedan återkommit sex gånger varje sommar. Målet för vandringarna har varit olika platser i bygden av kulturhistoriskt intresse.
1980 gav föreningen ut skriften ”Minnen från gången tid i Högs socken”, skriven av Jonas Persson i Baldra.
Hembygdsföreningen disponerar sockenstugan invid Högs kyrka där en mindre samling skänkta föremål finns utställda.
1993 hade föreningen ca 190 medlemmar
NYKTERHETSORGANISATIONER
Cirka 7 nykterhetsorganisationer har bildats i Hög
WIESELGRENSKA NYKTERHETSFÖRENINGEN, Hög
1839 bildades föreningen. Ordförande var kronofogde Lidén. Föreningen var den enda nykterhetsföreningen i Hälsingland där ej den prästerliga ordföranden i ortens missionsförening var ordförande i nykterhetsföreningen.
NGTO TEMPLET 155, HÖGSGÅRDEN, HÖG
1887 – 1889 känd verksamhet
BLÅBANDSFÖRENINGEN 270, HÖG
1890 bildades föreningen
1890 fans 98 medlemmar
1910 fanns 138 medlemmar
Hemmansägaren och förste ledaren i Högs Baptistförsamling, Per Eriksson, blev blåbandsföreningens ordförande. På hans gård i Holm var lokal iordningställd för baptisterna och denna lokal användes av blåbandsföreningen så småningom växelvis med bönhuset i Åsak. Paketauktioner, brevaftnar och besök av grannföreningar stod bl. a. på programmet. På somrarna hölls stora fester i Liaparken. Man samlades vid gården i Holm och tågade mot parken med en hornmusikkår från Hudiksvall i täten. Även gökotta på Högklitt brukade anordnas.
När IOGT logen 3018 Vesta bildades 1903 övergick många blåbandsmedlemmar dit. Verksamheten avtog.
1917 lades föreningen ned att återuppstå ett par år 1921-1923 i samband med förbundsomröstningen.
Högs Blåbandsförening 1908. En av många bilder från sockenbilder och Högs hembygdsförening
IOGT LOGEN 846 NORDENS BRÖDER. HÖG
1887 – 1888 var logen verksam.
Logen tillhörde kretslogen Föreningsbandet
IOGT LOGEN 3018 VESTA, HÖG
Godtemplarhus i Västanåker, 1970 sålt till föreningen Högsgården
1902-03-01 bildades logen delvis som en avläggare av logen Iduna i Sanna.
De första mötena hölls på skolan i Knösta. Befolkningsunderlaget blev dock för litet och man ville flytta logen till Hög. Högs kyrkostämma beslöt i mars 1903 att logen skulle få använda sockenstugan hyresfritt. Efter flyttningen till Hög ökade medlemsantalet snabbt.
1904 bildades byggnadsföreningen Bore och en kommitté tillsattes för att utreda tomtfrågan. Hemmansägare Jon Olof Fällt upplät tomt gratis.
Intresset var stort och godtemplarhus började byggas.
1906-03-01 flyttades logemötena i i lilla salen i det nyuppförda godtemplarhuset där timmerväggarna inomhus fortfarande var bara. På påsken började även stora salen att användas. Stor basar anordnades.
1916-01-16 bildades ungdomslogen 1609 Västala
1957 övergick godtemplarlokalen, som gåva, i logens 3018 Vesta ägo.
1957-12-08 nyinvigdes godtemplarhuset.
Mot slutet av 1950-talet avtog verksamheten.
1970 såldes lokalen till föreningen Högsgården
Under 1990-talet har verksamheten helt upphört.
POLITISKA ORGANISATIONER
HÖGS CENTERAVDELNING, HÖG
1938-12-18 bildades Högs avdelning av Bondeförbundet vid ett möte i Högs Godtemplarhus. Eventuellt kan en avdelning ha bildats redan 1918 eller 1919.
1945 köpte avdelningen, på auktion, en gård i Glimsta. Byggnaderna revs utom den stora huvudbyggnaden vilken man började använda som möteslokal för Bondeförbundets föreningar i Hög samt för fester m. m. Två dansbanor byggdes på tomten. Byggnaden kallades för bygdegård och förmodligen bildades en ”bygdegårdsförening” i vilken Högs SLKF köpte andelar.
Omkring 1965 såldes bygdegården till privatperson.
1968 hade avdelningen 46 medlemmar
1973 tillkom 13 nya medlemmar
1993 har Högs Centeravdelning 40 – 50 medlemmar.
Ingen större aktivitet förutom årsmöten förekommer.
HÖGS CENTERKVINNOR, HÖG
1945-03-07 bildades Högs avdelning av Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF). 18 kvinnor tecknade medlemskap.
Under 1940-talet engagerade sig avdelningen bl. a. i att på olika sätt stödja Finlandshjälpen. 1945 ordnade avdelningen t. ex. en insamling till förmån för den finska förläggningen i Hög. 1946 syddes babyutstyrslar m. m.
1946 köptes andelar i en nystartad ”bygdegårdsförening” i Hög.
Bland avdelningens återkommande aktiviteter kan nämnas; ordnande av rockstuga i bygdegården, studieverksamhet m. m.
1963 ändrades namnet till Högs CKF.
1965 bildade avdelningen en sparklubb.
1969 fanns 21 medlemmar.
under senare hälften av 1970-talet var verksamheten gynsam bl. a. ökade medlemsantalet. 1984 fanns 44 medlemmar.
I början av 1990-talet har åter namnändring skett till Högs Centerkvinnor (CK).
1993 har avdelningen 25 medlemmar
HÖGS SLU/CUF, HÖG
1931-05-21 var Högs avdelning av Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU) nybildad. Ordförande var Lars Andersson i Holm och kassör Hilding Eriksson i Lia.
1 maj 1931 hade föreningen vuxit från 27 till 39 medlemmar.
1971 fanns 53 medlemmar. 9 protokollförda möten hade hållits under året. Verksamheten tycktes vara livlig under 1970-talet men minskade under 1980-talet.
Sedan ca slutet av 1980-talet har verksamheten inom Högs CUF varit vilande.
FOLKPARTIETS LOKALAVDELNING, HÖG
1938 bildades avdelningen
1952 fanns verksamhet
HÖGS SOC DEM ARBETARKOMMUN, HÖG
1950 bildades arbetarkommunen.
1968 upphörde verksamheten och kvarvarande medlemmar gick över till Forsa eller Näsvikens socialdemokratiska arbetarkommun.
RELIGIÖSA ORGANISATIONER
Högs lilla socken, med ett invånarantal på 702 personer år 1900, har haft en utbredd kristen verksamhet. Under första hälften av 1900-talet finns där förutom sockenkyrkan fyra gudstjänstlokaler. Lokalerna har så småningom sålts och byggts om och 1993 fanns endast Lutherska Bönhuset i Åsak kvar.
1843 bildades Högs Missionsförening. I Hälsinglands väckelsebygder var det en krets unga, av väckelsen gripna präster, som skapade stöd åt Svenska Missionssällskapets (bildat 1835) verksamhet. De flesta av dem befann sig i underordnad ställning som t. ex. A.G. Säfström i Bjuråker och Anders Wiberg, pastorsadjunkt i Forsa/Högs pastorat 1843-1844. Det faktum att ordföranden i missionsföreningen var präst, som var fallet i Hög och Bjuråker, garanterade ej alltid ett gott förhållande mellan missionsföreningen och församlingens ledning. I Bjuråker inträdde en motsättning mellan kyrkoherden och Säfströms missionsförening vilket ledde till att församlingen delades i två läger. Liknande tendenser fanns inom Högs Missionsförening och den kan därför sägas vara en missionsförening av konventikeltyp.
Samlingar hölls i hemmen i Hög under senare delen av 1800-talet ledda av kolportörer från Norra Hälsinglands Missionsförening. Kronofogde Lidén, bosatt i Hög, var styrelseledamot i föreningen till 1876. En möteslokal, Lutherska Bönhuset i Åsak, byggdes 1906. En förening av De Ungas Förbund bildades 1908. Evangeliska Lutherska Missionsförening i Hög bildades 1909 och anslöts till EFS 1916. Två medlemmar finns 1993 kvar i föreningen.
1911 lämnade några medlemmar Lutherska Missionsföreningen i Hög och samlades kring missionssällskapet Bibeltrogna Vänners predikanter, till en början i enskilda hem. På 1920-talet iordningställdes bönsal på Lindbergs gård i Frölland. Verksamheten bedrevs även i Vålsta, Forsa, alldeles vid gränsen till Hög.
1880 bildades Högs Friförsamling även kallad Högs Evangeliska Missionsförening. 1889 skänktes tomt i Tåsta för bönhusbygge och 1894 togs Högs Missionshus i bruk. 1900 anslöts föreningen till Svenska Missionsförbundet. 1937 upplöstes församlingen och 1963 såldes missionshuset till privatperson.
De första baptisterna i Hög döptes 1862 och 1897 bildade 19 högsbor Högs Baptistförsamling. 1913 hade församlingen fyra predikolokaler i Hög och 1928 inköptes huvudbyggnaden till Högsgård där samlingslokal inrättades.
1912 anordnade församlingen en stor uppbyggelsekonferens på Högsgård då deltagare fanns från 14 socknar.
1977 gick församlingen in i Hudiksvalls Baptistförsamling.
Högs Baptistförsamling utanför lokalen i Holm omkring 1917. Församlingens lokal upptog hela övervåningen i mangårdsbyggnaden på Per Erikssons gård i Holm.
(Folkrörelsearkivets fotosamling)
HÖGS BAPTISTFÖRSAMLING, HÖG
1862 döptes de första baptisterna i Hög.
1883 ingick denna församling 23 medlemmar från Hälsingtuna och Hög på Per Erikssons gård i Holm, Hög där så småningom en stor samlingssal på övre våningen iordningställdes.
1894 fanns en jungfruförening och en ynglingaförening vilka den 18 november sammanslogs till Ungdomsföreningen Förgätmigej.
1897-06-07 begärde 19 högsbor utträde ur Hälsingtuna Baptistförsamling och bildade Högs Baptistförening.
1898 inrättades söndagsskola i Holm
1899 öppnades församlingens andra lokal; hos Anders Jonsson i Wålsta.
1900 inrättades även där söndagsskola. Församlingen hade 25 medlemmar.
1911 och 1913 tillkom ytterligare två samlingslokaler; i Rumsta och i Västerrå.
1913 bildades sångföreningen Lyran.
1928 inköpte församlingen huvudbyggnaden till Högsgård i Åsak där församlingslokal inreddes. Namnet Betel antogs.
1930 hade församlingen 51 medlemmar.
1940 fanns 34 medlemmar
1977 gick församlingen in i Hudiksvalls Baptistförsamling
HÖGS BAPTISTFÖRSAMLINGS SYFÖRENING
1896-02-03 bildades föreningen
1896 – 1904 Kassabok
HÖGS BAPTISTFÖRSAMLINGS SÖNDAGSSKOLA
1897 – 1974 Kassaböcker
BIBELTROGNA VÄNNER, HÖG
1911, kort efter missionssällskapets Bibeltrogna Vänner självständighet, lämnade en grupp personer den verksamhet som bedrevs vid Lutherska Missionshuset i Åsak (EFS) och inledde i stället verksamhet i missionssällskapets anda. Initiativtagare till separationen var Lars Peter Lindberg, förste ordförande i EFS och DUF i Hög.
Från början träffades man i enskilda hem och fick besök av kringresande predikanter anställda av missionssällskapet.
I början av 1920-talet iordningställdes en bönsal på Lars Peter Lindbergs gård i Frölland. Gudstjänster hållna av resepredikanter fortsatte ofta två/tre kvällar i följd. På somrarna anordnades veckoslutsmöten med upp till 60/70 besökare.
De bibeltrogna i Hög upprätthöll ett gott förhållande till Svenska Kyrkan och ibland medverkade sockenprästen vid mötena. Även resepredikanten kunde medverka vid högmässan i Högs kyrka.
Missionssyförening och missionsauktioner ingick i verksamheten.
1920-talet – 1940-talet var det mest intensiva perioden men så småningom avtog verksamheten för att helt upphöra i slutet av 1960-talet.
EFS MISSIONSFÖRENING, Hög
Under senare delen av 1800-talet hölls i Hög samlingar i Edsta skola och i hemmen ledda av kolportörer ur Norra Hälsinglands Missionsförening (bildad 1867). En av dessa kolportörer var bonden i Åsak nr 2, Olof Andersson. Efter det att Åsaks skola byggts 1895 hölls möten där. Stora Missionsmöten hölls i Högs kyrka mellan midsommar och slåtter och kyrkan var då oftast fullsatt.
I början av 1900-talet infann sig behov av en egen möteslokal för den fria verksamheten.
1906 köptes tomt och timmer av Brita Olsson i Åsak. Till byggmästare utsågs Olof Jonsson i Åsak.
På hösten 1906 stod Lutherska Bönhuset i Åsak färdigt. En organiserad verksamhet blev nödvändig.
1908-04-19 bildades föreningen Fristaden av De ungas Förbund vilken kvarstod formellt som fristående förening till 1948 då den gick in i Högs EFS.
1909-05-31 bildades Evangelisk Lutherska Missionsförening i Hög. 21 personer anslöts.
1916 anslöts föreningen till EFS
Söndagsskola, solglimt och juniorförening har varit verksamma genom åren.
1993 fanns 2 medlemmar kvar. Bönhuset används 2 ggr/år till tämligen välbesökta gudstjänster och auktioner.
HÖGS FRIFÖRSAMLING / HÖGS EVANGELISKA MISSIONSFÖRENING (SMF), HÖG
Tåsta Bönhus och predikantbostaden Annelund. (bild ur Julhälsning 1986)
Bönhoset färdigställdes under perioden 1888 – 1912, men redan 1894 kunde huset tas i bruk. Predikant bostaden byggdes hösten 1901.
1880-02-29 bildades Högs Friförsamling (även kallad Högs Evangeliska Missionsförening) vid möte troligen i salen på Persgården, Tålsta nr 3 vilken tidigare använts för samlingar (se Högs Missionsförening). 9 medlemmar anslöts. Då denna sal blev för liten föreslogs 1887 att hyra samlingsrum på övre våningen i länsmans storbyggning tillsammans med godtemplarna vilket avslogs. Även hos Erik Larsson i Hallsta hölls möten. De offentliga stormötena varade ofta i två dagar. Församlingens förste föreståndare var landbonden i Hjorsta nr 1, Johan Jönsson (även vid bildandet av Forsa Friförsamling).
1888 uppförde församlingen eget missionshus på tomt skänkt av Jonas Persson.
1894 togs Tåsta Missionshus i bruk. 1901 byggdes separat predikantbostad.
1893 undervisades 13 elever i söndagsskola Holm.
1900 anslöts föreningen till Sv Missionsförbundet.
1908 bildades ungdomsföreningen Syskonringen i Tåsta. 20 ungdomar anslöts.
1937 beslutades upplösa församlingen. Verksamheten skulle upprätthållas av tre angränsande församlingar men fr.o.m.
1942 bars förmodligen hela ansvaret av Hudiksvalls Missionsförsamling.
I början av 1950-talet lades verksamheten ned.
HÖGS MISSIONSFÖRENING, HÖG
1843 bildades föreningen som var en ”christelig Förening till biträdande af Svenska Missionssällskapets, så som vi är övertygade visa och christeliga ändamål” (utdrag ur stadgar). 73 personer anslöts.
1843-012-03 skrevs stadgar.
Föreningen höll, enligt stadgarna, en missionsbönesammankomst. ”hvarje första söndag i månaden för hvilken de Föreningens Ledamöter som kunna, turvis öppna hus och skall vara Föreningens allvarliga bemötande, att så visst göra låter, söka tillbringa en årlig sammankomst i församlingens kyrka, då föreningen önskar sin högtidsdag på så sätt presterskapet medgifver och föreningen finner tjenligast vara”.
Anders Wiberg (baptiströrelsens förgrundsgestalt) var föreningens ordförande och förmodligen dess initiativtagare då han vid denna tid (1843 – 1844) tjänstgjorde som pastorsadjunkt i Forsa/Hög pastorat.
SLS AVDELNING I HÖG
1957 fanns verksamhet
HÖGS ANDELSMEJERIFÖRENING/HUDIKSVALLSORTENS MEJERIFÖRENING
1911-01-14 hölls första mötet i Hög för att diskutera ett ev. bildande av en mejeriförening. Förslaget om att bilda förening gemensamt för hudiksvallsområdet avvisades av hälsingtunabönder.
1911-02-06 hölls konstituerande sammanträde för Högs Andelsförening m.b.p.a. 175 kor fanns tecknande vid konstituerandet.
1911 igångsattes uppförandet av mejeribyggnad i Åsak under överinseende av därför särskilt utsedda medlemmar. Tomt hade upplåtits av hemmansägare Erik Jonsson i Åsak. Arbetet utfördes på gångled av föreningens medlemmar i förhållande till antalet tecknande kor. Byggnaden uppfördes i rödtegel.
1912-02-10 inleddes driften vid mejeriet och föreningen fick genast, efter genomförda provtagningar, rätt att runmärka sitt smör.
1918, under kristider, uppkom förslag om att nedlägga rörelsen vilket endast skedde under en kortare tid. Tanken på att flytta mejeriet till Hudiksvall tog form och genomfördes 1923.
Centralmejeriet i Hudiksvall inköptes och firmanamnet ändrades till Hudiksvallsortens Andelsmejeriföreningen m.b.p.a.
GLIMSTA/ÅSAKS BELYSNINGSFÖRENING, HÖG
1971-12-02 bildades föreningen. Till en början anlades 70 ljuspunkter.
Föreningsmedlemmar utförde anläggningsarbetet. Så småningom utökades antalet ljuspunkter till 93 och därefter till 136.
HÖGS BELYSNINGSFÖRENING, HÖG
Föreningen bildades troligen på 1950-talet. Till startkapital användes bl.a. behållningen från syjunteverksamheten på orten.
I föreningen ingår ca 40 fastigheter vilka gemensamt ansvarar för 31 ljuspunkter.
HÖGS FÖRSÄKRINGSBOLAG, HÖG
1856-09-28 inrättades en ”överenskommelse rörande brandskadeersättningen inom Högs socken”. Överenskommelsen omfattade; ”understöd av virke, dagsverken samt kontant vid timad eldsvåda”. Brandstodskassans förvaltare var kronofogde Lidén.
1884 inledde Högs Brandstodsförening sin verksamhet.
1901 antogs nytt reglemente och föreningen kallade sig därefter Högs Brandstodsbolag.
1953 ändrades namnet till Högs Brandförsäkringsbolag.
1986 – 1987 ändrades namnet till Högs Försäkringsbolag. Upptagningsområdet utökades till att täcka de områden i norra Hälsingland som inte omfattades av bolagen i Forsa och Dellenbygden.
Högs Försäkringsbolag har 1993 ca 230 försäkringstagare. De senast ca 6 åren har försäkringsbeståndet i bolaget ökat med ca 22 % per år.
FÖRÄLDRAFÖRENINGEN VID EDSTA SKOLA, HÖG
1990 – 1991 splittrades Hem och Skola föreningen RO 1 vid Mo, Malsta, Edsta och Sandvalla skolar och varje skola bildade en egen förening.
Föräldrarna vid Edsta skola i Hög vilka hade arbetat mycket aktivt för att få en ny skola i Edsta till stånd kände behovet av att tills vidare minska verksamheten inom föräldragruppen.
I början av 1994 är verksamheten inom Edsta skolas föräldraförening i det närmaste vilande.
FÖRENINGEN HÖGSGÅRDEN, HÖG
Högsgården, Västanåker, tidigare godtemplarlokal
1904 – 1906 byggdes godtemplarlokalen i Hög av byggnadsföreningen Bore i IOGT logen 3018 Vesta
På 1950-talet renoverades lokalen. Läktaren togs bort, två konferensrum på övre våningen iordningställdes, trappan flyttades och kapprummet flyttades från övervåningen ned till dåvarande lilla salen.
1957 övergick lokalen i logens ägo
1970 såldes lokalen och föreningen Högsgården bildades.
Föreningen anslöts till Bygdegårdarnas Riksförbund.
1975 renoverades huset, köket byggdes ut, toaletter installerades, vatten och avlopp drogs in och elvärme installerades. Parkeringsplats iordningställdes.
En del av byggmaterialet skänktes och arbetet kunde genomföras, då liksom senare, genom ideella insatser av medlemmar. För att stödja ekonomin de första åren anordnade föreningen själv allmänna tillställningar i lokalen.
Högsgården hyrs bl.a. ut till privata fester, Högs Gilles dansträningar och Högs PRO-förening. Gymnastik och gammeldans återkommer varje vecka.
Under scenen finns ungdomslokal som används flera kvällar i veckan.
HT den 27 april 1974
Högsgårdens Bygdegårdsförening Västanåker 35.
HÖGS PENSIONÄRSFÖRENING AV PRO, Hög
1956-02-16 bildades föreningen vid ett årsmöte i Åsaks skola.
I börja av 1980-talet hade föreningen 68 medlemmar.
1993 har föreningen 15 medlemmar
HÖGS SOCKEN STORA SKIFTESLAG, HÖG
1936-11-08 tillsattes vid kommunalstämma ”en kommitté för Högs sockens skogsallmänning som skulle handha tillseende och vård om densamma”.
1974-05-14 valdes en styrelse till Högs socken Stora Skifteslag.
Skifteslaget tog över ansvaret för socknens skogsgallring.
1967 bildades Högs Jordnära Kassa efter en sammanslagning av tillgångarna i socknens magasinkassa, uddemantalskassa samt rotehållarnas räntemedelsfond. Sockenmagasinet vid Högs Kyrka underhålles med medel ur denna kassa. Kassan förvaltas av Stora Skifteslaget.
1993 förvaltar skifteslaget 100 ha samfälld skogsmark,Högs Jordägares Kassa samt sockenmagasinet.
HJORSTA/GLIMSTA TRANSFORMATORSFÖRENING, HÖG
1919 fanns föreningen
TRÖSKVERKSFÖRENINGAR I HÖG
Från 1965 till i början av 1970-talet betalade följande 5 tröskverksföreningar avgift till Högs Brandförsäkringsbolag:
Högs västra tröskverksförening
Glimsta skördetröskförening
Fors Tröskbolag
Holms tröskverksförening
Åsak tröskverksförening
HÖGS VÄSTRA TRÖSKVERKSFÖRENING, HÖG
1908 bildades tröskverksföreningen. Föreningen var indelad i 3 distrikt; Hallsta och Glimsta, Frölland, Hjorsta.
Föreningen ägde även en vedkap och en kvarn.
1922 ville föreningen sälja kvarnen men då ingen köpare anmälde sitt intresse, byttes kvarnen mot en elektrisk motor.
Till ett högre pris hyrdes maskinerna ut till icke medlemmar. En maskinist, bekostad av kunden, följde då med vedkapen. Efter hand förnyades maskinerna.
1985 sålde föreningen sitt sista tröskverk.
1993 fanns en vedkap kvar.
GLIMSTA/ÅSAKS VATTENFÖRENING, HÖG
På 1940-talet eller 1950-talet bildades en vattenförening Glimsta och Åsak. Vattnet togs ur en naturkälla och leddes genom självtryck i järnrör. Så småningom blev källvattnet alltför surt för att användas och man blev tvungen att borra efter vatten.
1970-02-06 bildades en ekonomisk förening och 1970-12-01 borrades efter vatten i Åsak och småningom också i Hallsta.
I föreningen ingår ca 30 fastigheter.
SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGAR OCH VÄGSAMFÄLLIGHETER I HÖG
Glimsta -Tåsta SMF Sigsta gemensamhetsanläggning 3: vägar
Gåcksäter SMF gemensamhetsanläggning 1: väg
Bromsvallens VSF vägsamfälligheter
Hallbo-Granås-Överbo VSF vägsamfälligheter
Hallstaåsens VSF vägsamfälligheter
SÅGAR I HÖG
Redan år 1586 registrerades en tullsågkvarn i Hög, för vars tillverkning bönderna under året hade utgjort tre tolfter tullbräder. Sågen fanns fortfarande kvar 1587 då den beskattades för fem tolfter (LH 1587:5), men strax därefter tycks den ha lagts ned, ty den förekommer inte mer.
Var denna äldsta såg låg eller när den hade anlagts framgår inte av fogdens räkenskaper. Möjligen kan den fortsatt sin verksamhet.
Enligt prosten Nordelius och kronolänsman J Lundgren fanns det inga sågar i Hög år 1790 (Bringéus s 213). Om det hade funnits sågar under 166-och 1700-talen är ovisst.
I 1796 års förteckning över sågar finns inte heller någon såg upptagen i Hög socken. I 1825 års jordebok finns inga skattlagda sågkvarnar från Hög.
I slutet av 1800-talet anlades ett par ångsågar i Hög socken, en ångsåg i Åsak och en vid Giabäcken, som både drevs av ånga och vatten
Läs mer under – vattenverk och kvarnar i Hög.
VÄSTIBÄCKEN
Äldre enbladig ramsåg, driven av vattenhjul. Ett kombinationsverk som förutom ramsåg även inrymmer en klyvsåg, en kvarn, en skäkt, en linhammare och en spånhyvel. Alla funktioner drivs av samma vattenhjul.
Kvarnen är antagligen från senare delen av 1800-talet.
Anläggningen ägdes av bröderna Olof och Mårten Olsson samt Erik Jonsson, alla från Västerå.
Verket brukades fram till 1935 och ägs idag av Högs hembygdsmuseum.
Informationstavla Foto: Anders Martinsson
Foto: Anders Martinsson
Foto: Anders Martinsson
Foto: Anders Martinsson
Foto: Anders Martinsson
Andra vattenverk som funnits vid Västibäcken:
Nedanför Västbäckskvarnen/sågen fanns tidigare ett vattenverk inrymmande kvarn, hammare och skäkt ägd av bl.a. Erik Helsen från Hälsingtuna. Verket såldes senare till två bröder från Holm och revs under andra världskriget och såldes till ved.
Giasågen. Bild ur Anders Martinssons samling
GIA ÅNGSÅG
GEFLE DAGBLAD DEN 5/2 1896
En ny ångsåg är under byggnad i närheten af Gia by i Hög efter vägen till Ilsbo för hr O. Hallgren i Sanna och P. Olsson i Åsak.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
I västra Gia, intill bron där byvägen passerar Dalkvarnsbäcken, på vägens västra sida.
På den plats, där senare Gia ångsåg byggdes, fanns tidigare en vattendriven såg. Byggnaden innehöll en enbladig sågram och en kvarn. Ägarna Jonas Persson, Tåsta, Olof Jonsson, Edsta och Erik Svensson i Kungsgården rev verket 1898-99. och byggde sedan en ny såg och ett nytt kvarnhus, varvid även dammen byggdes om så att fallhöjden blev större. Den nya sågen uppfördes kring sekelskiftet 1900 och förseddes med en modern sågram. Anläggningen drevs av en vattenturbin. Sågen drevs som legosåg och hade även en spånhyvel, som nyttjades av traktens bönder.
1918 såldes sågverket till Olof Wiberg, Hudiksvall. Han lät höja dammen ytterligare. Vid vägen fanns en transformator och ledningar som försåg sågen med elkraft från Västerrå kraftstation.
Flera maskiner samt en hyvelmaskin inköptes. Driften pågick till början av 1920-talet, då Olof Jonsson i Tåsta blev köpare till sågen 1924. Han hade legosågning både åt traktens bönder och ”Trävarubolaget” (HTAB).
Kantorn och folkskolläraren Nils Lindgren från Hälsingtuna köpte därefter in verksamheten år 1927. Sågen byggdes ut ytterligare och drevs nu både med ånga och elektricitet. En hyvelmaskin installerades också. Under 10-15 år drev ägaren rörelsen med ca 10-15 anställda, varefter Nils Lindgren vid sin pensionering sålde sågen till Erik Persson i Hudiksvall. Efter denna tid drevs sågen i mindre omfattning, dels lite legosågning, dels sågades timmer från egen skog.
Sågen fick vartefter förfalla. Dammen raserades av den rikliga nederbörden sommaren 1956. Taket till sågbyggnaden säckade ihop under snömassorna vintern 1966.
HUDIKSVALLS ALLEHANDA DEN 18/1 1898
Olyckshändelse.
En tjugosjuårig man *). Jon Olsson från Hög fick förra veckan i Gia-sågen högra lårbenet afslaget och störtade i det samma ned i nedre våningen, hvarvid han erhöll svåra skador och blef liggande sanslös. Utan att ha återfått sansen afled han i fredags på Hudiksvalls lasarett, dit han blifvit transporterad.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
—8Å34— Norrbo slätbok
23 Olof Jonsson Backsten, *28/10 1844, s. t. bonden J. Olsson i Norrbobyn s9, Norrbo. G. 23/4 1869. Bonde i Norrbobyn s9. † 9/3 1917.
(X4)28G11 Gölin Ersdotter, *1/5 1851, d. t. torp. E. Jonsson i Näset 1, Bjuråker. † 27/9 1927
Brita, *22/6 1869 43
*). Jonas, *15/11 1870. Utfl. t. Högs sn 1888 (Dräng i Baldra) † 14/1 1878
Anna, *7/12 1873. Utfl. t. Högs sn 1889
Margreta Juliana, *3/2 1875. Sömmerska i Norrbo. † 1/6 1943
Gertrud, *11/1 1876. (Blind) † 26/3 1937
Erik, *24/7 1878. Utfl. t. Forsa sn 1900
Olof, *27/11 1879 65
Karin, *8/12 1880 (X4)30G26
Pehr, *29/9 1883. Utfl. t. Forsa sn 1903
Kristina, *31/8 1884 72
Hanna, *29/12 1885 44
Jonas Daniel, *22/2 1888, † 25/4 1888
Johan Kristoffer, *15/3 1889, † 9/7 1889 (magsjukdom)
Klara, *17/12 1890 45
Hudiksvllsposten den 15 januari 1890
Namn på platser
Aborrhällan — stor stenhäll vid Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Aborrhällan — udde i Bromsvallssjön, Kungsgården (CE-d 1963)
Allmänningsskiftet — skogsskifte vid Tannavallen (L. Hagåsen 1973)
Alsmyran — gärde å Tåsta. Hör till Hägnan. Utgörs av ett platt gärde nedanför Brickan. Meddelaren kunde inte förklara namnet. (L. Hagåsen 1973)
Amerika, gärde SÖ Gåcksäter. Ligger på Fjällmyran. Gärdet ligger sankt och har myrjord. (L. Hagåsen 1973)
Anna-Stinas — gärde SÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Annexhemmanet — jordebok, gård i Högs sn. (E. Burman 1932)
Annexhemmanet — prästgård, (kan vara samma gård som ovanför) (L. Hagåsen 1973.
Backeklöfan/Backeklovan — råmärke
Backen — gård å Holm, Högs sn. Gården ligger på en mindre höjd.
Baldersgatan — väg å Baldra (L. Hagåsen 1973)
Baldra Kyrkoäng — äng
Baldraviken — vik i Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Baldraänget — åkrar S Baldra. Se Klockaränget. (L. Hagåsen 1973)
Ballers äng — äng å Baldra, se Trampet,
Baståkern — åker S Åkern. Det har funnits en bastu här förr (L. Hagåsen 1973)
Borgberget/Rävåsberget — berg å gränsen mellan Ilsbo och Högs socknar. Enligt uppgift finns ingen borg där (L. Hagåsen 1971)
Björnmyran — gärde S Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Björnänget — åker å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Bladinsladan — numera riven lada å Baldra. Ägdes av en skollärare Bladin på 1800-talet.
Blaran — gärde SV Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Blötänget — åker N Lia (L. Hagåsen 1973)
Boberget — berg i Högs sn. Namnet ej iakttaget. Se Tannaklitten (E. Burman 1932)
Bongekällan — källa? (inom dessa råmärken såsom de antecknad finnas år 1386 på andra sidorna ifrån Romstadstenen till Bongekällan. Broman Glysisvallur 1:3 sid. 169)
Borönningen — gärde på Bromsvallen. (L. Hagåsen 1973)
Brattsätt — gärde NV Gåcksäter. Ligger på Västitäkten. (L. Hagåsen 1973)
Brattsätt — åker å Fors. Nedanför åkern sluttar marken kraftigt. (L. Hagåsen 1973)
Bredängena — åkrar å Lia. Var och en för sig heter de Bredänget. (L. Hagåsen 1973)
Brick — gärde å Tåsta. ”Det är förfärligt brant där” Sagesmannen gjorde inte alltid åtskillnad på detta namn och Brickan. Jämför också Duvbrickan.
Brickbacken — vägbacke å Tåsta. Ligger på Brickan N Bricka
Brinkladan — numera riven lada å Hjorsta
Bromsvallen — fäbod N Bromsvallssjön. En sagesman menade, att namnet hade att göra med, att det förr i tiden hade funnits mycket brom där.
Bromsvallen — terräng
Bromsvallsberget/Klittås — berg NÖ Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Bromsvallsbäcken — bäck N Bromsvallssjön. Namnet tycks vara okänt. (L. Hagåsen 1973)
Bromsvallssjön — sjö
Brunsvallen — fäbodvall i Högs sn. Brynnesvallen handl. 1652. Tillhör Kungsgården och Baldra. Å Baldra finnes gård vid namn Brynjars. (E. Burman 1932)
Brunsvallssjön — sjö, ligger vid Brunsvallen.
Brödberg — berg S Hjorsta. Förr har man brukat ha majkase på berget (L. Hagåsen 1973)
Burå — terräng Rumsta
Buråsgadden — stig i Forsa och Högs sn. Det är stigen från Burå i Forsa sn norrut mot Tannavallen. (L. Hagåsen 1973)
Bylöten — skog N Edsta. På annan plats benämnd som byns allmänning.
Bålberg — berg i Högs socken
Bångekälla — källa Högs socken
Båtsmansjorden — obebyggd jordregister enhet SÖ Gia. Namnet brukas ej. (L. Hagåsen 1973)
Bäckbron — bro å Kungsgården. Bron leder över Hornån.
Bäckeklovan — råmärke i Högs socken
Bäcken — å Hudiksvalls stad Hälsingtuna och Högs socknar. Jämte Finnfloån annat namn på Hornån. Ån är på många håll inte större än en bäck. (L. Hagåsen 1971)
Dalkvarnarna — sex numera försvunna kvarnar SV Gia, Högs socken. Låg utmed Dalkvarnsbäcken, nämligen omedelbart S Dalkvarn i Dalkvarnsbäcken. Var belägna längst nere i en dal. (L. Hagåsen 1979)
Dalkvarnsbäcken/Dalkvarnsån/Labbedbäcken/Korpån/Lokmobäcken — bäck Baldra, Edsta och Västanåker. Rinner bl.a. från Lokmotjärnen. Många små kvarnar förr i bäckens dalgång. Rätt vattenrik. Kallas ibland bäck, ibland å (E. Burman 1932)
Dalkvarnsån — bäck i Högs sn och S Bromsvallssjön. Jämför Dalkvarnsbäcken och Labbedbäcken. (E. Burman 1932)
Dalladan — numera försvunnen lada å Edsta. Det är en sänka, där ladan stod. Vid ett pojkstreck för en 60 år sedan, stjälptes ladan över ända. Sänkan, där ladan stod, kallas Utidalen. (L. Hagåsen 1973)
Dalsgadd — åker å Ö Sigsta. Åker ligger i en mindre dalsänka vid en stig mellan Sigsta och skolan i Edsta. Rimligtvis har namnet ursprungligen avsett själva stigen. ”Vi ska gå över Dalsgadd” Vid uppteckning av namnet har en 81-årig Edsta-bo och innehavarna av gården Påls och Sigsta anlitats. De senare — mannen bördig från Hällsäter i Hälsingtuna sn och kvinnan från Edsta i Högs sn — omtalade att en tidigare brukare av åkern i fråga hade uttalat åkernamnet med utljudande /t/ i stället för /d/, men att det nog kunde förklaras med att han var från Jättendals sn och alltså inte uppväxt på platsen. Detta är kanske förklaringen till att E. Burman i sina uppteckningar från Högs sn av år 1932 har noterat en uttalsform med utljudande /t/ och på grundval av den skrivit namnet ”Dalskot” (L. Hagåsen 1979)
Dalskot — odling å Sigsta, Högs sn (E. Burman 1932)
Dalsrå — bebyggelse å Hallsta och Hjorsta, Högs sn. Gårdarna belägna vid rågången mot Forsa sn, i en dalsänka. (E. Burman 1932)
Dalsrå — dalgång SV Gåcksäter, Högs sn. Ett gärde där kallas också Dalsrå eller Dalsråtäkten (L. Hagåsen 1973)
Dalsråmyren — myr
Dalänget — sänka å Frölland. Sänkan, som ligger vid Rönningsbäcken S gården Västers, är uppodlad. (L. Hagåsen 1973)
Dammberget — berg, N Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Dammyran — myr NV Gåcksäter. Egentligen två myrar med en ”hals” emellan. Man har haft en damm här för att kunna driva Jörmverket (L. Hagåsen 1973)
Djupdal — dalsänka/råmärke
Djupdalsbäcken — bäck, rinner genom dalsänkan Djupdal
Duvbrickan — sänka NV Lintjärnen. Sänkan har sandslänter på båda sidor (L. Hagåsen 1973)
Dånsjöbäcken — gärde SV Tannavallen. Ligger strax Ö Dånsjön i Forsa sn (L. Hagåsen 1973)
Dövelberget — berg, Lia och Gåcksäter
Dövelberget — berg, NÖ Tannavallen (L. Hagåsen 1973)
Dövelbäcken — bäck, N Dövelberget (L. Hagåsen 1973)
Dövelmyran — myr, Ö Hjorstavallen
Edstaberget/Norriberget — berg N Edsta. Kallas även Skolberget (E. Burman 1932). Kallas också för Norriberget (L. Hagåsen 1973)
Edstaviken — vik av Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Erk-Anders’ kalvtäkten — gärde SÖ Gåcksäter, efter gården Erk-Anders gården å Gåckasäter (L. Hagåsen 1973)
Erk-Anders’ Nybble — åker SV Gåcksäter. Har hört till gården Erk-Anders (riven) å Gåcksäter. Belägen vid kraftledningen på Nybble (naturnamn) (L. Hagåsen 1973)
Erk-Hansåkern — åker å Hjorsta. Åkern hör nu till Lispes, men har tidigare tillhört Erk-Hans (L. Hagåsen 1973)
Fans träde — kullerstensfält vid Örarna S Hjorstavallen. Lokaliseringen är inte exakt. Jfr. Fans träde på Söderberget. (L. Hagåsen 1973)
Fans träde — kullerstensås på Söderberget. Utgörs av ett skogslöst, stenigt och långsträckt område längst uppe på berget. Inget vill växa där. Ett annat Fans träde finns vid Örarna. (L. Hagåsen 1973)
Finnbergsån — å i Högs sn. Rinner från Finnsjön. Finnberget ligger i Forsa. (E. Burman 1932)
Finnfloklinten — berg, Ö Gåcksäter, (uppt. i Hälsingtuna sn) efter byn Finnflo i Hälsingtuna sn. Annat namn på Klinten. (L. Hagåsen 1971)
Finnfloån — å i Hudiksvalls stad, Hälsingtuna och Högs socknar. (uppt. i Hälsingtuna sn.) Jämte Bäcken annat namn på Hornån. Namnet efter byn Finnflo i Hälsingtuna sn. (L. Hagåsen 1971)
Finnsjöklöven — vägbacke NÖ Finnsjötjärnen. Se nedre Klöven (L. Hagåsen 1973)
Finnsjömyran — myr, Tåsta
Finnsjömyran — myr, NV Skålsjön. Namnet tycks vara okänt. En sagesman brukade detta namn om en annan myr (L. Hagåsen 1973)
Finnsjömyran — myr N Hjorstavallen. Ligger Ö Finnsjön i Forsa sn (L. Hagåsen 1973)
Finnsjön — fäbovall
Finnsjön — sjö
Finnsjötjärnen — tjärn i Forsa och Högs sn. Belägen Ö Finnsjön i Forsa sn. (L. Hagåsen 1974)
Finnsjövallen — fäbodar i Högs sn. Tillhör Forsabor. Ligger vid Finnsjön (E. Burman 1932)
Finnsjöåsen — berg N Finnsjön (uppt. i Forsa sn) (Lars Larsson 1933)
Fjällmyran — f.d. fäbod på gränsen mellan Hälsingtuna och Högs socknar. (uppt. i Hälsingtuna sn) (L. Hagåsen 1972)
Fjällmyran — odlingar i Hälsingtuna och Högs socknar. Det har förr legat en fäbovall här Fjällmyrvallen (L. Hagåsen 1973)
Fjällmyran — ägomark, Gåcksäter
Fjällmyrbäcken/Stockåkersbäcken — bäck i Hälsingtuna och Högs socknar. Rinner förbi Fjällmyran (L. Hagåsen 1971)
Fjällmyren — myr i Högs sn. Belägen vid gränsen mot Hälsingtuna sn, strax V. fäboden Fjällmyrarna därstädes. (E. Burman 1932)
Fjällmyrtjärnen — tjärn
Fjällmyrvallen — f.d. fäbod SÖ Gåcksäter. Var belägen vid Fjällmyran. (L. Hagåsen 1973)
Flagtjärnen — tjärn NÖ Bromsvallssjön, Högs sn. Påminner numera om en myr (L. Hagåsen 1973)
Flaten — åker å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Flathällan — brant stup på Högklitt Ö. Lia (L. Hagåsen 1973)
Flatladan — lada å Gåcksäter. Ligger på Flaten (L. Hagåsen 1973)
Flysveden — gärde N. Lintjärnen(L. Hagåsen 1973)
Flötbyttan — åker N. Lia (L. Hagåsen 1973)
Flötbyttsladan — numera riven lada N. Lia. Den låg på Flötbyttan (L. Hagåsen 1973)
Forsbäcken/Norrbäcken/Sågbäcken — bäck i Högs sn. (L. Hagåsen 1973)
Forsmyran — myr Ö. Gåcksäter. Ligger på byn Fors-skiften (L. Hagåsen 1973)
Forssåvägen — väg SÖ Tannavallen. Forsså Bruk byggde den 1945 (L. Hagåsen 1973)
Freds höljan — utvidgning av Dalkvarnsbäcken SV Giahöljan. Se Giahöljan (L. Hagåsen 1973)
Freheta — utvidgning av Dalkvarnsbäcken SV Giahöljan. Se Giahöljan (L. Hagåsen 1979)
Friskjorden — åker å Glimsta. Uppkallad efter en knekt Frisk (L. Hagåsen 1973)
Frolandsmyran — åker SV Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Frolandsrönningen — gärde å Hjorsta (L. Hagåsen 1973)
Frolandstäkten — gärde å Åsak (L. Hagåsen 1973)
Fron — åker å Hjorsta. Åkern är enligt uppgift frodig. Det växer bra där. (L. Hagåsen 1973)
Fröllandsgatan — väg NÖ Frölland (L. Hagåsen 1973)
Fågelsång — skogsparti på gränsen mellan Hälsingtuna och Högs sn. Beläget på nordsidan av Klockarberget. Hör till Kungsgården (L. Hagåsen 1972)
Fägatan — väg å Hallsta (L. Hagåsen 1973)
Gammelån — å
Gerstamyrarna — myrmark i Högs sn. ”Gersta ej belagt” (E. Burman 1932)
Gestamyran — myr NÖ Hemberg. Lokaliseringen osäker. Sagesmannen trodde, att namnet avsåg myren strax V. Rossrönningen (L. Hagåsen 1974)
Getryggen — stenhäll N. Bromsvallssjön. Stenhällen påminner till utseendet om ryggen på en get (L. Hagåsen 1973)
Getryggsgadden — stig N. Bromsvallssjön. Går över Getryggen (L. Hagåsen 1973)
Getteberg — berg
Giabackarna — landsvägsbackar i Högs sn. Å Ilsbovägen strax NÖ Gia. Kallas även Kvarnmyrbackarna (E. Burman 1932)
Giabäcken — bäck i Hälsingtuna och Högs sn. Se Norromåsån (L. Hagåsen 1973)
Giahöljan — utvidgning av Dalkvarnsbäcken SV Giahöljan. kallas också Freheta eller Fredshöljan (L. Hagåsen 1973)
Giasågen — såg SV Gia. Kallas också Labbisågen (L. Hagåsen 1973)
Giatäkterna — gärden vid Gia (L. Hagåsen 1973)
Gillegården — jordäga (Broman, Glysisvallur 1:3 s. 173)
Gillänget — markområde, Högs sn.
Girstaänget — äng, Högs sn. – har den ängen nordan om Frölland ifrån urminnes tider det namnet Girsta änget (1761 Wettersten Forsa och Hög sid 154)
Glimstamyran — myr NV Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Grannäs — holme i Överbosjön. Förr har det växt mycket gran här (L. Hagåsen 1973)
Granås — fäbovall
Granåsbäcken — bäck i Ilsbo och Högs sn. Rinner genom Granås (L. Hagåsen 1975)
Granåsen/Granåskullarna — berg i Högs sn. Namnet användes numera ej om berget. Granås är endast benämning på den strax Ö. berget belägna fäbovallen (E. Burman 1932)
Granåsvägen/Hembygdsvägen — väg i Forsa och Högs sn. Vägen börjar i Hjorstavallen och går upp till Granås (L. Hagåsen 1973)
Grimleds backen — råmärke
Grindbacken — terräng
Grindberget — berg NV Frölland (L. Hagåsen 1973)
Grinleds backen — råmärke
Gruvbacken/Gruvan — sandås NV Hedstaberget. Det var några, som trodde, att det kanske fanns guld här, eftersom det glimmade i sanden (L. Hagåsen 1973)
Gungmyran — myr, V Glimsta. Ligger enligt uppgift alldeles N. Lisa-Annas (L. Hagåsen 1973)
Gåcksäterbacken — vägbacke å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Gåcksäter äng — äng
Gåcksäter tjärnen — tjärn (L. Hagåsen 1973)
Gängse/Gängseverket — kvarn, numera riven SV Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Gängse — skogsbit, SV Gåcksäter, på denna skogsbit stod den rivna kvarnen Gängse (L. Hagåsen 1973)
Hallbo — gemensamt namn på fäbodarna Södra Hallbovallen i Forsa sn. och Norra Hallbovallen i Högs sn. (L. Hagåsen 1973)
Hallboberget — berg i Högs sn. Strax N. Hallbo fäbod (E. Burman 1932)
Halldalarna — Tannabäckens dalgång NV Tannavallen (L. Hagåsen 1975)
Halldalsrönningen — numera igenvuxet gärde NV Tannavallen
Hallstahögen — gravhög å Hallsta, Högs sn. Detta är den största av gravhögarna i byn. (L. Hagåsen 1973)
Hallstaåsen/Åsen — rullstensås i Hälsingtuna och Högs sn. (L. Hagåsen 1973)
Halsäters sten — råmärke (L. Hagåsen 1973)
Havretäkten — gärde å Holm. Hör till Petters. Ägaren själv använder bara den första namnformen, men gav den andra som exempel på vad det skulle heta på riktigt Högsockensmål. (L. Hagåsen 1973)
Havretäktsladan — lada å Holm. Ligger på Havretäkten (L. Hagåsen 1973)
Hedenberget/Hemberget — berg SO Norra Dellen, Forsa och Högs sn.
Hedmyran/Vedmyran — myr och åker V. Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Hedstaberget — berg, beläget NÖ Hedsta (L. Hagåsen 1974)
Hembergsmyrarna — myrar Ö Hemberg (L. Hagåsen 1973)
Hemskiftet — skogsskifte å Glimsta. Det av skogsskiftena till Östigården å Glimsta som ligger närmast byn (L. Hagåsen 1973)
Himmelriksberget/Rårösberget — berg i Högs sn. Bergssträckan benämnes från Brunsvallen
Hjortgården/Skomakerskan — åkrar NV Tåsta. En skomakare har bott här (L. Hagåsen 1973)
Hjorstagatan — väg å Hjorsta (L. Hagåsen 1973)
Hjorstavallsmyran/Hjorstamyran — myr, V. Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Hjorstavallen —fäbod i Hög sn. (L. Hagåsen 1973)
Hjorstavallian — rågång S. Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Hjorstavallsbäcken — bäck på Hjorstavallen
Hjorstavallsmyran/Hjorstamyran — myr, V. Hjorstamyran (L. Hagåsen 1973)
Hjorstavallsvägen — väg, S. Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Hon/Oppihon — skogsområde SV Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Hornån — å i Hudiksvalls stad och Högs snr. Andra namn på ån är Finnfloån och Bäcken
Hundåkersmyren — myr i Högs sn
Hällsättersberget/Kyrkboberget — berg i Högs sn
Hällsätterstenen — råmärke
Hästhagen — skogsdungen vid Glimsta. Dungen har använts som hästhage (L. Hagåsen 1973)
Hästhagsladan — lada å Glimsta. Belägen vid Hästhagen (L. Hagåsen 1973)
Hästhagssvalen — åker. Ligger N. Hästhagen (L. Hagåsen 1973)
Hästskomyren — myr i Högs sn. (E. Burman 1932)
Hästås — fäbodvall
Högbro — bro å Holm (L. Hagåsen 1973)
Högbrobäcken — bäck i Högs sn. Se Norrbäcken (L. Hagåsen 1973)
Högen/Prästhögen/Kungshögen vid Prästgården — gravhög å Annexehemmanet, Högs sn. (L. Hagåsen 1973)
Höghen i Sundhede — se Kungsgården, nu by (Styffe, Skand. sid 392)
Högklitt/Klitten/Liaberget — berg NÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Högsberget — berg i Högs sn
Högsgårdsänget — gärden S Åsak, efter Högsgård å Åsak (L. Hagåsen 1973)
Hökberg — berg vid Frölland (L. Hagåsen 1973)
Hönåkersmyran — myr S Fors, efter gården Hönåker å Holm (L. Hagåsen 1973)
Janas — gärde SÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Jerstamyran — myr V Frölland (L. Hagåsen 1973)
Jon-Svens täkten — gärde NÖ Överbosjön, Efter Jon-Svens å Edsta (L. Hagåsen 1973)
Jörmstugan — stuga på Tannavallen, belägen på Mellanvallen. Hör till Jörmgården å Hjorsta (L. Hagåsen 1973)
Jörmverket — numera riven såg och kvarn SÖ Hjorsta, efter Jörmgården å Hjorsta. (L. Hagåsen 1973)
Kalkberget — berg i Forsa och Högs sn (L. Hagåsen 1975)
Kallesgadden — stig Ö Lia, går från Kalles å Lia till Torpet å Holm (L. Hagåsen 1973)
Kavelbro — skogsområde V Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Kavelbrobäcken/Råbobäcken — bäck i Hälsingtuna och Högs sn. Rinner från Råbosjön i Hälsingtuna sn (L. Hagåsen 1973)
Kavelbromyran — myr N Hjorstavallen, tidigare har det funnits en kavelbro här för vägen till Brunsvallen (E. Burman 1932 och L. Hagåsen 1973)
Kavelbromyran — myr Ö Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Kavelbrovägen — släpväg V Gåcksäter. Går över Kavelbro (L. Hagåsen 1973)
Kilen — berg å gränsen mellan Ilsbo, Hälsingtuna och Högs sn. Uppgiften från en sagesman. En annan meddelare ville ha berget mellan Dammberget och Flagtjärnen i Högs sn. (L. Hagåsen 1971)
Kiltäkten — gärde NV Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Klaråsarna — berg Ö Finnsjötjärnen. De skjuter upp tydligt över omkringliggande terräng (L. Hagåsen 1973)
Klaråsmyran — myr N Överbovallen, belägen Ö Klaråsarna (L. Hagåsen 1973)
Klaråsmyrbäcken — bäck NV Dammberget. Kallas vid Överbovallen för Överbobäcken. Rinner genom Klaråsmyran (L. Hagåsen 1973)
Klaråsskiftena — skogsskiften N Överbovallen. De går över Klaråsarna (L. Hagåsen 1973)
Klingen — åker å Frölland. Jfr. Kringelmyran och Kringeln (L. Hagåsen 1973)
Klingermyran/Kringelmyran/Kringla — myr i Forsa och Högs sn.
Klinten — berg Ö Gåcksäter. Uttalsuppgiften lämnad enbart av en sagesman. Andra sa sig inte känna till något namn på berget. Klitten brukas också för Högklitt och Tannaklitten (L. Hagåsen 1973)
Klitten/Tannaklitten — berg V Tannavallen
Klittås/Klittåsberget — berg Ö Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Klockarberget/Östiberget — berg på gränsen mellan Hälsingtuna och Högs sn. En klockare har bott nedanför berget (E. Burman 1932 och L. Hagåsen 1973)
Klockarjorden/Kyrkojorden — obebyggd jr-enhet V Västanåker. Se Kyrkojorden (L. Hagåsen 1973)
Klockarjorden — åkrar å Edsta. Enligt uppgift hade klockaren jord här före storskiftet (L. Hagåsen 1973)
Klockaränget — åkrar S Baldra. Kallas också Baldraänget (L. Hagåsen 1973)
Klöva — stenig plats, där vägen går fram S Granås (Lars Larsson 1933)
Klövbron — bro NÖ Lia. Se Långgatsbron (L. Hagåsen 1973)
Klöven, Nedre — vägbacke NÖ Finnsjötjärnen. Vägbacken kallas också för Finnsjöklöven (L. Hagåsen 1973)
Klöven, Övre — vägbacke S Granås. Namnet brukas ej. (L. Hagåsen 1973)
Kojorna — skogsskifte V Boberget (vid Tanna). Här har förr stått timmerkojor (Lars Larsson 1933)
Koksbo — trädgård å Kungsgården. Trädgården till Östigården å Kungsgården. ”Man har kokat myra och bränt malm här” (L. Hagåsen 1971)
Kolmo — tallmo V Baldra (L. Hagåsen 1973)
Kompänget — jord å Kungsgården (L. Hagåsen 1971)
Kongsbo — gärde S Bromsvallssjön. Kallas också Kongsbotäkten eller Jon-Svens Kongsbo, det senare för att skilja det från Tomtens Kongsbo, båda tillhörande gårdar å Edsta (L. Hagåsen 1973)
Korparna/Korpröjningarna — odlingar i Högs sn. Ligger vid Korpån. De uppodlades medan man låg vid Korpkvarn och malde (E. Burman 1932)
Korpkvarn — kvarn. Längesedan borta. Låg vid Korpån (E. Burman 1932)
Korporna/Korptäkterna — gärden V Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Korsbacken — landsvägsbacke å Edsta. Det är en vägkorsning i backen (L. Hagåsen 1973)
Korsmyran — myr SV Gåcksäter. Enligt uppgift är myren korsformad (L. Hagåsen 1973)
Krankmyran — myr S Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Kringeln — åker, SV Gåcksäter. Är enligt uppgift halvrund och ”kringlig” (L. Hagåsen 1973)
Kullern/Kullersvalen — åker å Glimsta. Den är rund (L. Hagåsen 1973)
Kullmon — terräng, ”den lilla trakten mellan Västanåker och Edsta” Gravhögar
Kungsgårdsberget/Söderberget/Söriberget/Forsberget — berg S Kungsgården.
Kungsgårdslöten — löt å Kungsgården
Kungsgårdsmyren — myr å Kungsgården (E. Burman 1932)
Kungshögen — gravhög å Annexhemmanet. Namnet brukas ej. i stället säger man Högen vid Prästgården (L. Hagåsen 1973)
Kunsbo — odling i Högs sn (E. Burman 1932)
Kusmor — myrmark N Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Kvarnarna — fäbodvall i Högs sn. Stugorna nu borta. En mängd små kvarnar har funnits utefter bäcken därintill (E. Burman 1932)
Kyrkjorden — gärde N Baldra (L. Hagåsen 1973)
Källadan — lada å Holm. Det finns en källa intill ladan (L. Hagåsen 1973)
Källan sör om bäcken — källa å Hjorsta (L. Hagåsen 1973)
Källsvalen — åker å Frölland. Det finns källor här (L. Hagåsen 1973)
Kärringbacken — landsvägsbacke N Västanåker. ”Det var nån, som mötte en trollkäring här en gång” (L. Hagåsen 1973)
Labbed — såg i Högs sn. Lappar har bott här (E. Burman 1932)
Labben — benämning på Giasågen och markområdet allra närmast kring sågen SV Gia (L. Hagåsen 1979)
Labben — lhtr SV Gia (L. Hagåsen 1979)
Labbibacken — vägbacke SV Gia. En Labbas-Kristin bodde här någonstans (L. Hagåsen 1973)
Labbiet — benämning på Gia sågen och markområdet allra närmast kring sågen SV Gia. Kallas också Labben. ”På Labben”. Sagesmannen, en 81-årig Edstabo, trodde detta namn var yngre. Namnen torde även avse ett par lhtr på platsen. I en stuga vid Gia sågen, även kallad Labbisågen, bodde en smed från Värmland, avliden för en 65 år sedan. Han kallades ”hölman” (L. Hagåsen 1979)
Labbisågen/Giasågen — såg SV Gia (L. Hagåsen 1973)
Ladsveden — åker å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Ladsvedladan — lada å Gåcksäter. Den numera rivna ladan låg på Ladsveden (L. Hagåsen 1973)
Ladsvålen — åker å Kungsgården (L. Hagåsen 1973)
Ladsvålsladan — lada å Kungsgården. Ligger på Ladsvålen (L. Hagåsen 1973)
Lagrönningen — obebyggd jr-enhet vid Tåsta. Består av åker (L. Hagåsen 1973)
Landsvägsladan — numera nedbrunnen lada å Holm. Låg vid stora landsvägen (L. Hagåsen 1973)
Lappberget — berg NV Tåsta (L. Hagåsen 1973)
Lappkällan — källa SÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Lappled — gångstig N Ulvberget. Leder från Prinsråmyran till Ulvberget (L. Hagåsen 1973)
Lars-Jöns/Lars-Jönstomten — numera obebyggd tomt å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Lasses-Östimyran — åkrar NÖ Baldra. Åkrarna som hör till Lasses i Baldra, ligger på Östimyran (L. Hagåsen 1973)
Liaklöven — väg å Lia. Namnet har förr använts om en numera igenvuxen gångstig med stark stigning vid sidan av den nuvarande vägen (L. Hagåsen 1973)
Lias-Annas torpet — åker å Glimsta. En kvinna, som kallades Lias-Anna, död på senare år, brukade säga, att hon trivdes så bra och tyckte det var så fint vid just den här åkern, att hon skulle vilja ha ett torp här. Sagesmannens (född 1902) far gav då på skämt åkern detta namn. Åkern ligger på en slänt (L. Hagåsen 1973)
Liasmyran — myr V Glimsta. Myren ligger enligt uppgift, där lillbäcken rinner upp (L. Hagåsen 1973)
Lidéns — gärde V Glimsta. Ligger å Hjorsta. Någon gång på 17- eller 1800-talet bodde det en kronofogde Lidén härintill (L. Hagåsen 1973)
Lilladan — lada å Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Lillbrobäcken — bäck V Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Lillbäcken — bäck S Glimsta. Rinner ut i Storbäcken (L. Hagåsen 1973)
Lillbäcksladan — lada å Glimsta. Ligger vid Lillbäcken (L. Hagåsen 1973)
Lillgurkan — tjärn (L. Hagåsen 1973)
Lillmyran — myr N Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Lillrönningen — gärde SÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Lillsveden — gärde å Holm. Ligger på Övre Sveden (L. Hagåsen 1973)
Lilltäkten oppi skogen — gärde V Lia (L. Hagåsen 1973)
Lillåkern — åker å Frölland (L. Hagåsen 1973)
Limansänget — gärde å Kungsgården. En som hette Liman ägde det en gång (L. Hagåsen 1973)
Lingstadalen — dalsänka N Tåsta. Något ”Lingsta” tycks inte vara känt (L. Hagåsen 1973)
Linsvalen — åker V Sigsta (L. Hagåsen 1979)
Lintjärnen/Norrtjärnen — tjärn N Tåsta. Enligt uppgift har man rötat lin vid tjärnen (L. Hagåsen 1973)
Lissvål — åkrar N Klockarberget (L. Hagåsen 1973)
Lissvålsgatan — väg N Fors. Går förbi Lissvål (L. Hagåsen 1973)
Lissvålsmyran — myr N Baldra (L. Hagåsen 1973)
Lockmo — gärden SV Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Lockmoberget — berg SV Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Lockmofly — myrmark kring Lockmotjärnen (L. Hagåsen 1973)
Lockmotjärnen — tjärn SV Bromsvallssjön. Belägen vid Lockmo (L. Hagåsen 1973)
Lokabäcken — bäck N Baldra. Bäcken rinner över Lokan (L. Hagåsen 1973)
Lokagatan — väg vid Västanåker. Vägen går över Lokan (L. Hagåsen 1973)
Lokamyran — myr NV Västanåker. Ligger strax NV Lokan (L. Hagåsen 1973)
Lokan — gärden N Västanåker och Baldra. Omfattar enligt uppgift gärdena N Lokabäcken (L. Hagåsen 1973)
Lokmo — tallmo. Belägen kring och NV Lokmotjärnen (E. Burman 1932)
Lokmoberget —berg. Beläget V Lokmo (E. Burman 1932)
Lokmotjärnen/Lopptjärnen — tjärn. Ligger på Lokmo (E. Burman 1932)
Lokrönningen — obebyggd jr-enhet N Västanåker. Gärdet ligger på Lokan (L. Hagåsen 1973)
Lortlöp — område med skog och gärde V Frölland. Det ligger på båda sidor om Lortlöpsbäcken (L. Hagåsen 1973)
Lortlöpsbäcken/Mjölkanbäck — bäck å Frölland. Rinner igenom Lortlöp. Längre österut kallas den enligt kartorna för Rossbäcken (L. Hagåsen 1973)
Lortlöpssågen — numera riven såg V Frölland. Revs enligt uppgift i början av 1920-talet. Låg vid Lortlöp (L. Hagåsen 1973)
Lortlöpstäkten — gärde V Frölland. Belägen vid Lortlöp (L. Hagåsen 1973)
Lunddalen — dalsänka SÖ Gåcksäter. Torpet Lund är beläget här (L. Hagåsen 1973)
Lyckan — gärde NV Gåcksäter. Ligger på Västitäkten (L. Hagåsen 1973)
Lyckeby — åker NÖ Baldra. Det har enligt uppgift stått åtminstone en liten gård här tidigare (L. Hagåsen 1973)
Lyngemyran — myr NV Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Lång-Lasse — betesplats vid Granås fäbod (Lars Larsson 1933)
Långgatan — väg å Holm
Långgatsbron — bro NÖ Lia. Ligger på Långgatan. Kallas också Klövbron. Ett torp vid bron kallas Klöven eller Klövgården och vägen därifrån mot Lia kallas Liaklöven (L. Hagåsen 1973)
Långråsberget/Tannaberget — berg i Forsa och Högs snr (L. Hagåsen 1975)
Långråsmyrorna — myrdrag SÖ Tannavallen (L. Hagåsen 1973)
Långsvalarna/Långsvalen — åkrar å Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Mariasbacken/Morbacken — vägbacke SÖ Gåcksäter. Belägen efter vägen till Mororna. Ett torp, Marias, har stått härintill (L. Hagåsen 1973)
Mariasrönningen — gärde SÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Marsa/Marstäkterna/Marsatäkterna — gärden SV Lintjärn. Det är surlänt här (L. Hagåsen 1973)
Marsa/Marsrossmyran/Marsasmyran/Marsesmyran — myr SV Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Masås/Masåsberget — berg i Forsa och Högs sn (L. Hagåsen 1973)
Mellan sjöarna — skogsskiften V Bromsvallssjön. Skiftena ligger å Baldra mellan Bromsvallssjön och Överbosjön, som de emellertid inte når ända fram till (L. Hagåsen 1973)
Mellanvallen — fäbodstugor på Tannavallen
Mellanvallen — ägomark Glimsta
Messmörsstenen — sten SÖ Tannavallen. Vid skickning från vallarna brukade man sätta en bytta med messmör på stenen (L. Hagåsen 1973)
Morbäcken — bäck SÖ Gåcksäter. Rinner över Mororna (L. Hagåsen 1973)
Morfarskällaren — källare V Lia. Belägen vid Morfarsvägen (L. Hagåsen 1973)
Morfarsvägen — släpväg V Lia (L. Hagåsen 1973)
Mororna — gärden SÖ Gåcksäter. Det är enligt uppgift surlänt här (L. Hagåsen 1973)
Morönningen — åkrar N Baldra å Tåsta (L. Hagåsen 1973)
Månsesstugan — stuga på Tannavallen. Belägen på Mellanvallen. Hör till Månses å Hallsta (L. Hagåsen 1973)
Nils-Persas röjet — gärde NV Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Norrbäcken — bäck. Där den korsar Pickgatan kallas den ”Pickbäcken”, vid Åsak ”Åsakbäcken” eller ”Sågbäcken” (efter Åsaksågen), vid Högbro ”Högbrobäcken” eller ”Forsbäcken” (V Fors) (L. Hagåsen 1973)
Norrgårds-Östimyran — åkrar NÖ Baldra. Ligger på Östimyran. Hör till Norrigården å Västanåker (L. Hagåsen 1973)
Norrimyran — åkrar i Västanåker, hör till gården med samma namn (L. Hagåsen 1973)
Norritäkten — gärden å Hallsta (L. Hagåsen 1973)
Norromberget — gärden N Edsta. Ligger N berget Edstaberg (L. Hagåsen 1973)
Norrombäcken — åkrar N Baldra. Åkrarna ligger N Lokabäcken (L. Hagåsen 1973)
Norromgården — gärde å Holm. Ligger N Petters, som det hör till (L. Hagåsen 1973)
Norromåsen/Norromåsängena — åkrar N Hallstaåsen (L. Hagåsen 1973)
Norromåsån — bäck i Hälsingtuna och Högs sn. Rinner över Norromåsen. Övergår längre österut i Hälsingtuna socken i Hallstaån. Eftersom den rinner förbi Gia, kallas den också Giabäcken (L. Hagåsen 1973)
Norrpuss — göl N Edsta. Ligger enligt uppgift 100 meter N Edstaberg på västra sidan av vägen (L. Hagåsen 1973)
Norrsidan — bebyggelse. Den del av socknen, som ligger norr om stora landsvägen från Hudiksvall till Näsviken i Forsa (E. Burman 1932)
Norrtäkten — gärden N Holm (L. Hagåsen 1973)
Norrvall — fäbod N Rövarklitten. ”De var på Norrvall i Hallbo” Hallbo är gemensamt namn på denna fäbod och Södra Hallbovallen i Forsa sn.
Norråker — åker å Baldra (L. Hagåsen 1973)
Norrås/Norråsberget — ås N Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Norråsbrinken — brinkar NÖ Hjorstavallen. Brinkar påminner enligt uppgift om trappsteg. Belägna på Norrås (L. Hagåsen 1973)
Nybble — bebyggd jr-enhet SV Gåcksäter. Namnet är inte bara begränsat till kartans bebyggda jr-enhet, utan används även på Frolands (lht), Åkmans och Björlings (t) (L. Hagåsen 1973)
Nybble/Ol-Lars Nybble — åkrar SV Gåcksäter. Åkrarna kallas för Kringeln, Ol-Lars Nybble, Erk-Anders Nybble, Utistugarnas Nybble, Nygårds Nybble och Frolandsmyran, har hört till gården Ol-Lars å Gåcksäter. Belägen på båda sidor om Nybblebäcken (L. Hagåsen 1973)
Nybblebacken — vägbacke å Gåcksäter. Belägen vid Nybble (L. Hagåsen 1973)
Nybblebäcken — bäck SV Gåcksäter. Rinner igenom Nybble (L. Hagåsen 1973)
Nybbletäkten — åkrar SV Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Nygatan/Östimyrsgatan — väg Ö Baldra. Går över Östimyran (L. Hagåsen 1973)
Nygårds Nybble — åker SV Gåcksäter. Lokaliseringen ganska osäker. Skall vara den åker på Nybble (naturnamn), som har hört till gården Nygården å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Nygårds — gärde SÖ Gåcksäter. Hör till Nygården å Gåcksäter. Ligger på Fjällmyran (L. Hagåsen 1973)
Nygårdskällan — källa å Gåcksäter. Hör till Nygården å Gåcksäter. (L. Hagåsen 1973)
Nygårdsladan — lada å Gåcksäter. Hör till Nygården å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Nykvarnsbron — bro S Bromsvallssjön. Bron leder över Dalkvarnsbäcken. Förr stod det en kvarn vid bron (L. Hagåsen 1973)
Nyladan — lada å Edsta (L. Hagåsen 1973)
Nyladan — lada N Holm (L. Hagåsen 1973)
Nyvallsbäcken — bäck på gränsen mellan Ilsbo och Högs socknar. Rinner genom Nyvallen i Ilsbo sn (L. Hagåsen 1973)
Nyvallsgadden — stig N Bromsvallssjön. Stigen löper mellan Bromsvallen och Nyvallen (L. Hagåsen 1973)
Nyvallsskiftet — skogsskifte N Bromsvallssjön. Ligger i närheten av Nyvallen i Ilsbo sn (L. Hagåsen 1973)
Ogräset — skogsskiften NV Frölland. Omfattar enligt uppgift skogsskiftena till Ol-Anders å Frölland (L. Hagåsen 1973)
Ogrässved — gärde NV Frölland (L. Hagåsen 1973)
Ol-Anders kalvtäkten — gärde på Tannavallen. Hör till Ol-Anders å Frölland (L. Hagåsen 1973)
Ol-Andersgatan — väg å Frölland. Går från stora landsvägen mot gården Ol-Anders (L. Hagåsen 1973)
Ol-Ers Nybble — åker SV Gåcksäter. Har hört till gården Ol-Ers å Gåcksäter. Belägen längst västerut på Nybble (naturnamn) (L. Hagåsen 1973)
Ol-Ersbacken — vägbacke å Västanåker. Belägen NÖ Ol-Ers å Edsta (L. Hagåsen 1973)
Ol-Ersbastun — numera riven sädtorkningsbastu å Edsta. Låg där pensionärslägenheterna på Edstaberg nu ligger. Revs för en 65 år sedan (L. Hagåsen 1973)
Ol-Ersänget — åker å Edsta. Hör till Lars-Pers. Det finns dock en gård Ol-Ers å Edsta (L. Hagåsen 1973)
Ol-Lars Fjällmyran — gärde SÖ Gåcksäter. Efter gården Ol-Lars å Gåcksäter. Ligger på Fjällmyran (L. Hagåsen 1973)
Ol-Stafsbacken — vägbacke å Västanåker. Gården Ol-Stafs låg vid backen (L. Hagåsen 1973)
Oppihon — skogsområde SV Hjorstavallen. Kallas också hon. Området sluttar (L. Hagåsen 1973)
Oppirönningen/Oppårönningen — gärden NV Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Pettersladan — lada å Holm. Gården Petters har stått här förut (L. Hagåsen 1973)
Pickbacken — vägbacke N Hjorsta. Belägen på Pickgatan (L. Hagåsen 1973)
Pickbron — bro N Hjorsta. Leder Pickgatan över Pickbäcken (=Norrbäcken) (L. Hagåsen 1973)
Pickgatan — väg N Hjorsta. Enligt en meddelare var vägen så lång, att man måste ”picka på och gå” (raska på och gå) här, enligt en annan sluttade vägen, så att hästarna var tvungna att picka dvs. ta halvsteg (L. Hagåsen 1973)
Prinsråmyra — gärde SÖ Gåcksäter. Ligger på Fjällmyran (L. Hagåsen 1973)
Prästjorden — åkrar å Annexhemmanet (L. Hagåsen 1973)
Pålsbacken — vägbacke å Sigsta. Ligger vid gården Påls (L. Hagåsen 1973)
Pålsberget — berg vid Sigsta. Namnet efter gården Påls. På berget finns gravhögar (L. Hagåsen 1979)
Pålshöljan — utvidgning av Rossbäcken, N Tåsta. En gård å Sigsta heter Påls. Pålssågen låg vid den här ”höljan” (L. Hagåsen 1973)
Pålssågen — numera riven såg (L. Hagåsen 1973) Tillhör gården Påls i Sigsta (E. Burman 1932)
Pålsvåmmen — åker å Sigsta. Hör till Påls (L. Hagåsen 1973)
Renen — väg å Frölland ”Vi åker Renen” (L. Hagåsen 1973)
Rigan — lada å Gåcksäter. Har tidigare varit tröskloge (L. Hagåsen 1973)
Ringmyran — myr NV Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Romstadsstenen — råmärke (Glysis vallur 1:3 sid. 169)
Rossbäcken/Rönningsbäcken — bäck NV Tåsta. Rossbäcken okänt. I stället säger man Rönningsbäcken. Rinner genom Rossrönningen (L. Hagåsen 1973)
Rossmyran — myr NV Tåsta. Belägen vid Rossrönningen (L. Hagåsen 1973)
Rossrönningen — gärden NV Tåsta (L. Hagåsen 1973)
Rossrönningen — ägomark, Frölland (C. E-d. -63)
Rumstatäkten — gärde S Glimsta. Gärdet ligger närmare Vålsta än Rumsta (L. Hagåsen 1973)
Rumstatäkten — gärde N Hedstaberget. Beläget Ö Rumsta. Ligger å Hjorsta (L. Hagåsen 1973)
Rödhällsberget — berg N Tannavallen. Några röda hällar är enligt sagesmännen inte synliga på berget (L. Hagåsen 1973). (Enligt E. Burman 1932 så ska det finnas röda hällor här, som bruka brytas till beläggning på gårdsplaner.)
Rödlorten — myr N Hjorstavallen. Det finns enligt uppgift källdrag med kopparfärgat slam här, varför vattnet är rödaktigt (L. Hagåsen 1973)
Röjet — åker mellan Hallstaåsen och Klockarberget. Ligger på Kungsgården 12 mellan Hallstaåsen och en liten väg som går in på åkrarna. Se också Norromberget! (L. Hagåsen 1971)
Rönningen — gärde å Holm (L. Hagåsen 1973)
Rönningen — obebyggd jr-enhet V Gåcksäter. Används tillsammans med Ungers och Gammel-Åkmans som namn på Åsbo (L. Hagåsen 1973)
Rönningsbäcken — bäck N Glimsta. Rinner igenom Oppårönningen (L. Hagåsen 1973)
Rönningsladorna — lador å Holm. Belägna på Rönningen (L. Hagåsen 1973)
Rövarklitten —berg med fornborg. Å rågången mellan Forsa och Hög. Det lär ha bott rövare här i forna tider (E. Burman 1932)
Sackmorå/Saktmorå — gärde S Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Sakrisbacken — vägbacke å Edsta. Ligger vid gården Sakris (L. Hagåsen 1973)
Sandbacken — vägbacke Ö Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Sandbacken — åker å Gåcksäter. Åkern, som sluttade mera förr, innan den var utplanad, har sandig jord (L. Hagåsen 1973)
Sandbäcken/Storbäcken — bäck i Forsa och Högs snr (L. Hagåsen 1973)
Sandåker — gärden å Tåsta. Det är sandjord här (L. Hagåsen 1973)
Sarasladan — lada å Hjorsta (L. Hagåsen 1973)
Silverskålen — åker å Hjorsta. Åkern ligger som i en grop (L. Hagåsen 1973)
Skarpsveden — gärde å Lintjärnen (L. Hagåsen 1973)
Skolberget — berg å Edsta. Beläget vid byns folkskola (E. Burman 1932)
Skratthål — betesplats V Granås fäbod (Lars Larsson 1933)
Skräddargatan — väg å Gåcksäter. Vägen går förbi Skräddars (L. Hagåsen 1973)
Skvatterbäck — bäck N Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Skålsjöbäcken — bäck från Skålsjön till Finnsjön, Vålsta och Holm (C. E-d. -63)
Skålsjömyrorna — myrar Ö Skålsjön (L. Hagåsen 1973)
Skålsjön — sjö NÖ Norra Hallbovallen (L. Hagåsen 1973)
Skålsjötjärnen — tjärn Ö Skålsjön (L. Hagåsen 1973)
Slåttmyran — myr SÖ Skålsjön. Enligt uppgift tog man förr myrslått till foder åt djuren (L. Hagåsen 1973)
Släthagaberget — berg
Släthagarna — odling å Åsak. Förr även gård här (E. Burman 1932)
Släthagarna — åkrar V Gåcksäter. Namnet avser även den obyggda jr-enheten Släthagen och åkrarna N och Ö denna. De numera bortrivna torpen och stugorna vid dessa åkrar bar också det här namnet (L. Hagåsen 1973)
Släthaggatan/Åsakgatan — väg S Åsak (L. Hagåsen 1973)
Slätmyran — myr, Baldra (C. E-d. -63)
Slätmyran — myr N Bromsvallssjön. Myren ligger i slät terräng enligt uppgift (L. Hagåsen 1973)
Småhällorna — stenhällar vid Tåsta. De ligger SÖ Storhällorna (L. Hagåsen 1973)
Sniparna — åkrar å Glimsta och Hallsta. Var för sig kallas de Snipen (L. Hagåsen 1973)
Snipbäcken — bäck S Hallsta. Rinner ut i Storbäcken vid Sniparna (L. Hagåsen 1973)
Snipladan — lada, numera riven å Hallsta. Belägen på Sniparna (L. Hagåsen 1973)
Snyttebärsmyran — myr NV Gåcksäter. Man har brukat plocka hjortron här. En annan sagesman ville, om än något osäker, ha myren till att ligga strax NV Hedmyran (L. Hagåsen 1973)
Snåren — skogstrakt (E. Burman 1932)
Snöskberget — berg N Hjorstavallen. Berget ligger mellan Dövelbäcken och Snöskbäcken (L. Hagåsen 1973)
Snöskbäcken — bäck N Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Spörtäkten — gärde å Holm. Hör till Petters. Lokaliseringen är osäker, men eftersom ägaren sa sig ofta ha hört sin faster tala om Spörtäkten tillsammans med Havretäkten, gissade han, att den skulle ligga S Havretäkten. Någon förklaring till namnet kunde han inte lämna (L. Hagåsen 1973)
Stenbacken — landsvägsbacke N Baldra. Lite längre västerut finns också ett Stenbacken (L. Hagåsen 1973)
Stenbacken — åker å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Stenbrottet — potatisland å Frölland. Det har sandjord (L. Hagåsen 1973)
Stenknappeln — berg NV Glimsta. Lokaliseringen på kartan är inte helt säker. Enligt meddelaren skulle berget ligga på skiftena till Västigården å Glimsta NV byn (L. Hagåsen 1973)
Stensvalen — åker V Glimsta. Det är grund jord på åkern (L. Hagåsen 1973)
Stinasbacken/Stor-Stinasbacken — vägbacke å Frölland. En Stor-Stina har bott här (L. Hagåsen 1973)
Stollgången/Stållgången —rågång mellan Forsa och Högs snr. Avser rågången mellan Hedstaberget i väster och rån mot Hälsingtuna sn i öster (L. Hagåsen 1974)
Storberget — berg i Högs sn. Vidsträckt (E. Burman 1932)
Storbäcken/Sörbäcken — bäck i Forsa och Högs snr. Lillbäcken (Högs sn) rinner ut i denna bäck (L. Hagåsen 1973)
Storhällorna — bergshällar vid Tåsta. I närheten ligger Småhällorna (L. Hagåsen 1973)
Storladan — lada å Edsta (L. Hagåsen 1973)
Storladan — lada å Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Storladan — lada å Gåcksäter. Den numera rivna ladan låg på Ängsbacken (L. Hagåsen 1973)
Stormyran — myr, Kungsgården och Annexhemmanet (C. E-d. -63)
Stormyran — myr, N Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Stormyran — myr, V Ulvberget (L. Hagåsen 1973)
Storrönningen — gärde SÖ Gåcksäter. Ett annat gärde intill kallas Lillrönningen (L. Hagåsen 1973)
Storstenen — numera bortsprängd sten V Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Storstrut — berg SV Överbovallen. Berget liknar en stor strut (L. Hagåsen 1973)
Styggbäcken — bäck på gränsen mellan Ilsbo och Högs snr (L. Hagåsen 1971)
Stöveln — åker å Gåcksäter. Åkern var stövelformad förr (L. Hagåsen 1973)
Surbrunnen — källa å Frölland (L. Hagåsen 1973)
Sveden Nedre — gärde å Holm. Ett par andra gärden, som ligger högre, kallas Övre Sveden (L. Hagåsen 1973)
Sveden Övre — gärden å Holm. Ett gärde längre ner kallas Nedre Sveden. Lillsveden heter ett av gärdena på Övre Sveden (L. Hagåsen 1973)
Sveden — gärde å Fors (L. Hagåsen 1973)
Svedladan — lada, numera riven. Stod vid Sveden (L. Hagåsen 1973)
Svedvägen — numera igenvuxen väg Ö Lia (L. Hagåsen 1973)
Syltan — gärden vid Gia (L. Hagåsen 1973)
Söders — gärde SÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Söribacken — åker S Holm. Det sluttar här (L. Hagåsen 1973)
Söribygden/Sörsidan — bebyggelse i Högs sn. Den del av socknen, som ligger söder om stora landsvägen från Hudiksvall till Näsviken i Forsa, med undantag av Lia och Gåcksäter (E. Burman 1932)
Sörimarken — skogsområde S Hallsta och Hjorsta (L. Hagåsen 1973)
Sörirönningen — gärde N Hedstaberget. Hör till Östigården (12) å Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Sörom — gärde å Tåsta vid Hallsta. Beläget S Norrbäcken (L. Hagåsen 1973)
Sörombäcken — åker å Hjorsta. Belägen strax S Storbäcken (L. Hagåsen 1973)
Söromgården — gärde å Holm. Ligger S Petters, som det hör till (L. Hagåsen 1973)
Sörpåskogen — skog S Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Sörvallen — fäbodstugor på Tannavallen. Tillsammans med Norrvallen och Mellanvallen utgör de Tannavallen (L. Hagåsen 1973)
Sörvalltäkten — gärde på Tannavallen. Belägen på Sörvallen (L. Hagåsen 1973)
Söränget — åker å Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Sörängsladan — lada å Glimsta. Belägen på Söränget (L. Hagåsen 1973)
Tanna/Tannavallen — fäbod V Bromsvallssjön. Indelas i Sörvallen, Mellanvallen och Norrvallen (L. Hagåsen 1973)
Tannavallen– dråpet 1899
Tannabäcken — bäck i Högs sn. Rinner förbi Tanna fäbod (E. Burman 1932)
Tannaheden/Heden — skog NV Lintjärnen. Skogen växer på sandig jord (L. Hagåsen 1973)
Tannaklitten/Klitten — berg V Tannavallen (L. Hagåsen 1973)
Tannamyrarna — myrmark SÖ Tanna fäbod (E. Burman 1932)
Tannaskiftet — skogsskifte N Tannavallen (L. Hagåsen 1973)
Tannkorsbacken — vägbacke Ö Norrvallen på Tannavallen. Backen är belägen vid gamla Tannakorset Ö Norrvallen på Tannavallen. Vägkorset i fråga ligger på skogsskiftet Hallsta 21 (L. Hagåsen 1974)
Tannkorset — vägkorsning SÖ Tannavallen (L. Hagåsen 1973)
Tegelbacken — bebyggelse å Kungsgården med flera byar. Förr tegelslageri här (E. Burman 1932)
Tegelbacken — torp. Förr tog man tegel här. Marken är jämn och fin enligt uppgift (L. Hagåsen 1973)
Titt/Tittäkterna — två gärden N Överbovallen. (L. Hagåsen 1973)
Tjärnsmyren — myr. Ligger kring Gåcksättjärnen (E. Burman 1932)
Tokällan — stor källa V Hjorstavallen (L. Hagåsen 1973)
Tolavaberget — berg NV Glimsta. Lokaliseringen på kartan osäker. Berget lär enligt meddelaren vara beläget S Stenknappeln. På platsen finns enligt uppgift en myr, där man förr sänkte lin. I omedelbar närhet av berget, fast i Forsa sn, finns en vattensamling ”Todaven” (L. Hagåsen 1973)
Tomtens Kongsbo — gärde S Bromsvallssjön. Hör till Tomten å Edsta (L. Hagåsen 1973)
Tott — bergsknalle SÖ Granås. Är enligt en annan sagesman en grusås (L. Hagåsen 1973)
Tott — terräng, Åsak (C. E-d. -63)
Trampet — äng å Baldra, berörda äng ”liggandes i Ballers äng, som heter Trampet” (Thulin, Eckles. bost. 1, s. 371)
Trefaldighetskällan — källa å Hjorsta. Namnet brukas ej. I stället säger man ”Källan sör om bäcken” (L. Hagåsen 1973)
Trollkyrkan — grotta i Högklitt (L. Hagåsen 1973)
Trollkyrkan — sten på Klockarberget. Stenen är spetsig längst upp. Skall stå N stora vägen, tydligen inte så långt uppe på berget (L. Hagåsen 1972)
Trolltrapporna — stig å Frölland. Stigen leder upp på Hökberg från en plats N lht 47. Det ser ut som om det funnes trappor på stigen. En som kallades för Troll-Jönsen bodde här. (L. Hagåsen 1973)
Trolltå — håla i Högsberget (Wettersten, Forsa och Hög s. 25)
Uddlandet — dunge S Kungsgården. Ligger nedanför Västigården och Inigården å Kungsgården. ”Stack ut i vattnet, då det tidigare var vatten här” (L. Hagåsen 1971)
Ulvberget — berg i Hälsingtuna och Högs snr (L. Hagåsen 1974)
Ungers — obebyggd jr-enhet V Gåcksäter. Brukas tillsammans med Gammel-Åkmans och Rönningen som namn på Åsbo. (L. Hagåsen 1973)
Utibysgatan — väg N Baldra. Går från Baldra upp mot Hallstaåsen (L. Hagåsen 1973)
Utidalen — sänka S Edsta. Utgör sänkan vid Norrbäcken (L. Hagåsen 1973)
Utistugarnas Nybble — åker SV Gåcksäter. Lokaliseringen något osäker. Är i alla fall den åker på Nybble (naturnamn), som har hört till gården Utistugan å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Utisågen — lht å Åsak. Förr har det legat en såg här, Åsaksågen (L. Hagåsen 1973)
Vad/Vadtäkten — gärde S Lintjärnen (L. Hagåsen 1973)
Vadbacken — backe på stig S Lintjärnen (L. Hagåsen 1973)
Vadbäcken — bäck SV Lintjärnen. Rinner över Marsa (L. Hagåsen 1973)
Vadmyren — myr i Högs sn (E. Burman 1932)
Vadpussen/Vadpusten — göl/tjärn NÖ Tåsta (L. Hagåsen 1973)
Vallbärsmyran/Vallbomyran/Vallbymyran — myr på gränsen mellan Hälsingtuna och Högs snr. Sagesmannen sa sig alltid ha satt namnet i samband med ”vallbär”. Hon kunde inte förklara vad det skulle vara för bär. För övrigt tycks ”vallbär” vara ett okänt ord. Kanske skall det i stället vara Vallbergsmyran (L. Hagåsen 1971)
Vallskogen — skog N Bromsvallen (L. Hagåsen 1973)
Vallöten — äng på Tannavallen. Utgör en allmänning (L. Hagåsen 1973)
Vatthagtäkten — gärde å Åsak (L. Hagåsen 1973)
Vedmyrberget — berg i Högs sn. Strax N Vedmyren (E. Burman 1932)
Vedmyrbäcken — bäck V Gåcksäter. Rinner genom Vedmyran (L. Hagåsen 1973)
Vilstenen — flat sten SV Lockmoberget. Förr har man vilat sig här på väg till eller från vallarna. Belägen vid gamla Hjorstavallvägen (L. Hagåsen 1973)
Vreten — gärde S Bromsvallssjön (L. Hagåsen 1973)
Vålstabacken — landsvägsbacke i Forsa och Högs snr. Belägen på stora landsvägen N Vålsta i Forsa sn. Namnet efter Vålsta i Forsa sn. (L. Hagåsen 1973)
Vålstabovägen — brukningsväg och gammal fäbodväg i Forsa och Högs snr. Går från Vålsta i Forsa sn till Hemberg (L. Hagåsen 1974)
Våmmen — gärde å Fors (L. Hagåsen 1973)
Vägladan — lada å Holm. Står vid vägen (L. Hagåsen 1973)
Västeråkern — åker å Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Västeråkern — åker å Sigsta. Hör till Påls (L. Hagåsen 1973)
Västibäcken — bäck NV Gia. En kvarn ligger vid bäcken (L. Hagåsen 1971)
Västiladan — lada å Hjorsta. Ligger V Lispes (L. Hagåsen 1973)
Västirönningen — gärde V Klockarberget (L. Hagåsen 1973)
Västisocknen — västra delen av huvudbygden (L. Hagåsen 1979)
Västitäkten — gärden NV Gåcksäter. Består av Lyckan å Gåcksäter och Brattsätt å Lia (L. Hagåsen 1973)
Västomgården — gärde å Holm. Ligger V Petters, som det hör till (L. Hagåsen 1973)
Åkerladan — lada å Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Åkerladan — lada S Åsak (L. Hagåsen 1973)
Åkerskogen — skog å Edsta. Skjuter ut i åkrarna (L. Hagåsen 1973)
Åkerskogen — skog å Sigsta (L. Hagåsen 1973)
Åsakbacken — landsvägsbacke å Åsak (L. Hagåsen 1973)
Åsaksågen — såg, numera riven NV Åsak (L. Hagåsen 1973)
Åsmans — åker å Västanåker. Efter en båtsman Åsman (L. Hagåsen 1973)
Åsmansrönningen — numera igenvuxet gärde V Gåcksäter. Ägdes av en båtsman Åsman (L. Hagåsen 1973)
Ängesladan — numera brunnen lada å Lia. Möjligen avser namnet någon annan lada, som kan ha stått lite mer åt söder rakt V Sörigården å Lia (L. Hagåsen 1973)
Änget — gärde å Fors. Beläget kring Storbäcken (L. Hagåsen 1973)
Änget — åkrar å Gåcksäter. Åkrarna ligger kring en bäck (L. Hagåsen 1973)
Ängsbacken — åker å Gåcksäter. Åkern sluttar ner mot Änget (L. Hagåsen 1973)
Ängsladorna — två numera rivna lador S Åsak (L. Hagåsen 1973)
Ölberg — berg i Högs sn. Beläget där rågångarna mellan Högs, Forsa och Hälsingtuna socknar mötas (E. Burman 1932)
Örantjärnen — tjärn i Högs socken (E. Burman 1932)
Örarna — stenig mark NÖ Tannavallen. Vägen gick på bara hällarna över här (L. Hagåsen 1973)
Örmyran — myr NÖ Tannavallen. Belägen vid Örarna (L. Hagåsen 1973)
Örskiftet — skogsskifte NÖ Tannavallen. 12 å Glimsta kring vägen N Örarna (L. Hagåsen 1973)
Östigårdsstugan — stuga på Tannavallen. Belägen på Mellanvallen. Hör till Östigården å Glimsta (L. Hagåsen 1973)
Östimyran — åkrar å Baldra (L. Hagåsen 1973)
Östisocknen — östra delen av huvudbygden (L. Hagåsen 1979)
Östomgården — gärde å Holm. Ligger Ö Petters, som det hör till (L. Hagåsen 1973)
Östpåskogen — skog V Gåcksäter. Upptagen i byn Rumsta (Forsa sn), som den här skogen ligger öster om (L. Hagåsen 1974)
Överbobäcken — bäck N Överbosjön. Rinner förbi Överbovallen. NÖ Klaråsmyran kallas den Klaråsmyrbäcken (L. Hagåsen 1973)
Överbotäkterna — gärden på Överbovallen (L. Hagåsen 1973)
Överbovallen — fäbod N Överbosjön. Namnet brukas ej. I stället säger man Överbo (L. Hagåsen 1973) Enligt E. Burman 1932 tillhör denna Edsta och Åsak.
Överbovägen — väg V Bromsvallssjön. Går upp till Överbovallen (L. Hagåsen 1973)
Överhästås — fäbodar i Högs sn. Kallas även Hästås (E. Burman 1932)
Övervallen — stugor N Bromsvallen (L. Hagåsen 1973)
Hudiksvalls Posten 2 september 1891
Byarna i Hög
Den här sammanställningen bygger delvis på Stig Larssons minnesbilder om ”Gårdarna i Hög på 1930-talet”. Å, ena sidan har hans minnesbilder varit en stor tillgång för oss, å, andra sidan är ett dialektalt språkbruk inte sökbart vare sig i släktbok eller på nätet, därför måste vi uppdatera språket . Vi vill även reservera oss för uppgifter som vi inte kunnat kontrollera.
Men vi följer Stig Larssons rekommendation att börja från Kungsgården och därifrån följa by för by runt hela Hög.
Klicka på byns namn för att se var byn ligger.
Kungsgården
Kungsgården är ett namn som återfinns på mer än tjugo platser i landet
Kungsgården år 1900 innan gårdarna blev flyttade.
Ekonomisk karta från 1950-talet, med Östergården och sockengränsen som syns till höger om gården.
Östergårn som varit Yngve Olssons gårdsmuseum. Till höger gränssten mellan Hälsingtuna och Högs socknar.
Kungsgården 1:2 Bild ur Högs sockenbilder
Kungsgården 1:2, Östergårn – År 1899 köptes gården av (1J17) Olov Hjelm f. 26/10 1869 o. h. h. Margta f. Persdotter f. 13/5 1875.
1906 flyttades gården från Kungsgården 1, till denna plats.
År 1944 övertog sonen Olov Hjälm gården och sedan 1995 ägs den av Norrbomakarna Yngve f. 18/12 1935 och Mildred Olsson f. 14/5 1939.
Yngve Olsson visar här en liten del av sitt stora gårdsmuseum, 7 april 2017.
Kungsgården 1. Innegårn —På gården bevarade handlingar utvisar, att egendomen varit i släktens ägo sedan 1654 och troligen ännu längre. Handlingarna från drottning Kristinas tid är undertecknade av Axel Oxenstierna och innebär förnyelse av tidigare, numera förkomna handlingar. Manbyggnaden är uppförd i början av 1900-talet. Långbyggnaden är uppförd i början av 1600-talet. Bryggstugan i början av 1800-talet, hölador och härbren på 14—1500-talen.
(1J14) Bonde i Kungsgården 1, Per Persson född 28/6 1834
Gift 25/11 1871 med (3P13) Brita Larsdotter f. 29/10 1843
Barn:
Margta 13/5 1875 G.11/12 1897 med Olof Hjälm. 1906 flyttade de sin gård till nuvarande plats
Karin 20/7 1878 G. 19/5 1909 med Olof Jonsson
(1J16) Jonas Eriksson, 16/8 1877 – 8/7 1948. (kallad Jonke-Kungsgårn även Jonke-Innegårn). Arrendator: (6N1)Nils-Johan Jönsson f.1879 och sambon Anna Melin
Kungsgården 2:3 Västigårn — Samtliga byggnader uppfördes 1867 — 1868.(enl. Svensk hembygd) Mangårdsbyggn. uppfördes 1840-42. Ekonomibyggn. på 1850-talet.
(2J8) Erik Svenssons född 9/9 1836 Kyrkvärd o bonde i Kungsgården 2.
Gift 3/5 1867 Anna Larsdotter f. 26/8 1840 i Hälsingtuna
Två barn:
Christina 25/2 1868 Gift och flyttat till Hälsingtuna 1896
Sven 23/5 1870 gift 13/5 1903 med (4C12) Helena Persson. 29/4 1877.bosatta här på gården Tre söner: Erik 1904, Johan 1907 och Sven 1912. Efter faderns död fick Johan (Jonas) denna del. Efter hans död övertogs gården av hans adoptivdotter Agda f. 1881, gift 1912 med Olov Berglund född 1880 i Ilsbo. Barn: Hilmer och Elna Kristina
Kungsgården 2:1 genom laga skifte delad i 2:3 och 2:4— (47S1) August och Kristina Wannberg, Infl. 1923 – flyttat till Hälsingtuna 1927. Barn: Pelle, Anna, Anton, Albin, Olle och Brita.
Kungsgården 2:14 Högmans — (2J1) Jonas Högman sockenskrivare född 26/2 1831 gift 27/10 1867 med Helena Jonsdotter f. 10/9 1841. i Forsa.
(10G13) Olof och Agda Berglund, Barn: Hilmer och Elna.
Gården uthyrd till (54S1) Vilhelm och Karin Landström och deras barn Edvin och Anny.
Bladåker — lägenhet å Kungsgården. Namnet används inte. (L. Hagåsen 1973)
Busk-Kares — Änka 1928, (8G13) Karin Jonsson
Månsans — (10G24) Lars och Helena Larsson (kom från Månsgård i Åsak 2)
Lanthandlare — (52S1) Maria Carlsson. barn: Karin, Gustav, Sven och Gunborg
Ystiberge — (9E3) Viktor och Anna Erika Bladin. Barn: Hilding. Till gården kom därefter en pensionerad lärare som byggde gården ny. Namnet var Woxberg och han hade en son Isidor Per Woxberg som blev en berömd konstnär.
Lill-Jonsvens eller Bagars — (5C21) kyrkvaktare Per och Helena Persson. Barn: Karin, Märta, Agnes och Brita.
Bossman — (5D35)Per Jonsson, med hushållerskan Kristina Englin och hennes barn John, Edvin och Anna.
Prästgården — Tjänstgörande präst var en tid Emanuel Thendal
Församlingsgården, kyrkan och den vackra klockstapeln som byggdes 1792 av Mårten Nilsson Fisk i Hälsingtuna. Denne hade tidigare byggt staplarna i Hälsingtuna 1777 och i Forsa 1786. Hans namnteckning finns i klockstapelfoten och på en av bjälkarna.
Fors
Fors, finns som bynamn på mer än tretti platser i landet
Namnet har funnits i oförändrat form sedan 1500-talet och tolkningen är ju lätt även för en nutida person. Problemet är dock att det inte finns något forsande vatten i bäcken intill. Man har en gång i tiden rätat ut bäckens lopp och i samband med det även jämnat ut nivåskillnader, så att forsen försvann! Byn och namnet är från järnåldern. Tolkningen blir då ”gården vid forsen”.
Uppgifter ur Forsa Hög släktregister
—1 C I—
NILS SIURDSSON, * omkr. 1510. Bonde i Fors By, Hög 1543.
SIURD, * omkr. 1540 II.
OLUFF, * omkr. 1550. Bonde i Genåker, Hög 1571.
—II—
I SIURD NILSSON, * omkr. 1540, trol. s. t. bonden Nils Siurdsson i Fors. Bonde i Fors 1, år 1571.
KIRSTIN, * omkr. 1540.
NILS, * omkr. 1570 III.
—III—
II NILS SIURDSSON, * omkr. 1570, trol. s. t. bonden Siurd Nilsson i Fors 1. Bonde i Fors 1. 1605-1630. 8 öresland.
CHERSTIN, * omkr. 1600 IV.
—IV—
ERIC JONSSON, * omkr. 1600. Bonde i Fors 1 1631-1660. 8 öresland.
III CHERSTIN NILSDOTTER, * omkr. 1600, möjl. d. t. bonden Nils Siurdsson i Fors 1.
CHIERSTIN, * omkr. 1639 V.
—V—
PER NILSSON, * 1630. Bonde i Fors 1 1662-1685.
IV CHIERSTIN ERSDOTTER, * omkr. 1630. möjl. d. t. bonden Eric Jonsson i Fors 1.
ERIC, * omkr. 1660 1.
—1—
V ERIC PERSSON, * omkr. 1660, trol. s. t. bonden Per Nilsson i Fors 1. Bonde i Fors 1. 1690-1715.
CARIN ERICSDOTTER, * omkr. 1670.
PER, * /12 1695 2.
CARIN, * 1705 3.
—2—
1 PER ERICSSON, * /12 1695, s. t. bonden Eric Persson i Fors 1, Hög.
G. /10 1719. Kyrkvärd o. Bonde i Fors 1. † 29/9 1779.
5P1 BRITA MÅRTENSDOTTER, * 1691, d. t. bonden Mårten Persson i Tåsta 3.
3E1 – Tid. g. o. änka 1716. Omg. † 3/5 1774.
CARIN, * /3 1724. † 22/2 1744.
ANNA, * /1 1726 4.
ERIC, * 16/8 1732. † 2/8 1733.
—3—
PER HAMMARE, * 22/1 1700. G. 1728. Båtsman i Åsak, Hög.
† 13/9 1736.
1 CARIN ERSDOTTER, * 1705, d. t. bonden Eric Persson i Fors 1.
Änka o. omg. 4Z5.
JOHAN, * /12 1728. † 16/1 1729.
ERIC, * 28/12 1734 5.
—4—
5D2 ERIC OLOFSSON, * /12 1725, s. t. bonden Olof Ericsson i Gåcksätter 2.
G. 23/10 1748. Bonde i Fors 1. † 30/10 1799.
2 ANNA PERSDOTTER, * /1 1726, d. t. bonden Per Ersson i Fors 1.
† 22/2 1793.
MARGRETA, * 19/12 1749 4E4.
PER, * 17/3 1752. † 11/8 1773.
OLOF, * 27/2 1755 1D5.
ERIC, * 11/9 1757. † 12/1 1758.
ERIC, * 22/4 1759. † 23/8 1773.
BRITA, * 28/4 1762 9G4.
ANNA, * 4/3 1766 10G4.
CARIN, * 14/2 1771 6.
—5—
3 ERIK PERSSON ÅSLUND, * 28/12 1734, s. t. båtsman Per Hammare i Åsak. G. 2/7 1759. Gardist i Åsak. † 12/5 1800.
(X22) HELENA PERSDOTTER, * /2 1735 i Hamre by, Idenor.
† 23/9 1819.
BRITA CHRISTINA, * 12/9 1767 7A6.
ERIC, * 1/9 1770. Fl. t. Stockholm.
PER, * 28/1 1774.
—6—
(X8)14R2 MÅRTEN SVENSSON, * 2/2 1769, s. t. bonden Sven Mårtensson i Rumsta 3, Forsa. G. 3/11 1793. Bonde i Fors 1, Hög.
† 21/12 1828.
4 CARIN ERSDOTTER, * 14/2 1771, d. t. bonden Eric Olofsson i Fors 1, Hög. † 25/3 1858.
ERIC, * 8/5 1795. † 23/10 1795.
ANNA, * 28/8 1796 7.
ERIC, * 18/12 1798. Fl. t. Tuna 1829.
SVEN, * 14/11 1802 2J6.
—7—
(X23) OLOF SVENSSON, * 3/3 1794 i Ilsbo. G. 1/11 1829. Husman i Fors i Hög. † 9/12 1880.
6 ANNA MÅRTENSDOTTER, * 28/8 1794, d. t. bonden Mårten Svensson i Fors 1. † 27/11 1878.
Fors 1:1 — Utegården — Samtliga byggnader nyuppfördes efter eldsvåda 1859. Gården har sedan i början av 1800-talet gått i arv inom släkten och har innehaft följande ägare: (1C8) Jonas Olsson, hans son Olof Jonsson, dennes son Jonas Olsson, som brukade gården till 1920 då Olof Jonsson född 1891 gift med Margareta Jonsson f. Kring från Norrbo, blev ägare till gården. Barn: Robert, Brita, Olle, Per och Helmer. 1957 tog sonen Per Olsson över gården.
—8—
1D5 JONAS OLSSON, * 28/10 1794, s. t. bonden Olof Ersson i Glimsta 1, Hög. G. 2 ggr. Bonde i Fors 1. † 23/6 1870.
8P7 CARIN LARSDOTTER, * 16/5 1794, d. t. bonden Lars Jonsson i Västanåker 3. G. 18/5 1831. † 11/8 1855.
(X19) CARIN NILSDOTTER, * 24/3 1812, d. t. bonden Nils Olsson o. hu. Lena Månsdotter i Hållsta, Hälsingtuna. G. 16/5 1856. † 24/10 1896.
BRITA, * 26/5 1833. † 16/7 1833.
Tv. OLOF, * 7/6 1834 9.
Tv. JONAS, * 8/6 1834 3A10.
—9—
8 OLOF JONSSON, * 7/6 1834, s. t. bonden Jon. Olsson i Fors 1.
G. 28/10 1859. Bonde i Fors 1. † 2/5 1893.
3E7 KARIN LARSDOTTER, * 4/12 1831, d. t. bonden Lars Ersson i Edsta 3. † 29/1 1922.
JONAS, * 27/11 1864 10.
—10—
Ur boken, Gävleborgs län – Ett bildgalleri, 1925
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
9 JONAS OLSSON, * 27/11 1864, s. t. bonden Olof Jonsson i Fors 1.
G. 13/11 1890. Bonde i Fors 1. † 29/6 1951.
12G3 BRITA OLSDOTTER, * 5/12 1866, d. t. bonden Olof Persson i Holm sss 3. † 8/2 1909.
OLOF, * 1/8 1891 11.
KARIN, * 22/1 1893 8G13.
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
—1D11—
10 OLOF JONSSON, * 1/8 1891, s. t. bonden Jonas Olsson i Fors 1. G. 8/3 1914. Bonde i Fors 1.
(X33)13Å32 MARGRETA KRING, * 12/3 1887, d. t. soldat Per Kring i Hålsjö. Norrbo. † 10/9 1960.
JON ROBERT, * 7/6 1913 12.
BRITA MARGRETA, * 12/9 1914. G. 18/9 1943 (X25)25S35.
OLOF BIRGER, * 8/12 1916. Jordbr.
PER ELOF, * 23/3 1918 13.
HELMER, * 10/10 1923. G. o. fl. t. Harmånger 1952.
—12—
11 JON ROBERT OLSSON, * 7/6 1913, s. t. bonden Olof Jonsson i Fors 1, Hög. G. 28/8 1938. Hemmansägare i Västanåker s 1.
6P29 BRITA VALBORG JONSSON, * 30/4 1912, d. t. bonden Jon. Persson i Västanåker. Familjen fl. t. Hamre, Forsa. 1951. o. t. Hudiksvall 26/6 1959.
KARIN MARIANNE, * 30/12 1937. Fl. t. Vantör, Sth. 7/7 1958.
MARGIT KRISTINA, * 6/6 1944. Fl. t. Hudiksvall 26/6 1959.
—13—
11 PER ELOF OLSSON, * 23/3 1918, s. t. bonden Olof Jonsson i Fors 1. G. 22/2 1958. Hemmansägare i Fors 1, Hög. † 29/5 1973.
MARGOT JOHANNA AUNE, * 17/10 1915 i Trondenes, Norge.
(X8)15E6 KERSTIN ELISABET ENGSTRÖM, * 6/12 1948.
Fosterdotter 14
—14—
Holland JAN CORNELIS HOEK, * 16/8 1942 Holland. G. 20/12 1968.
13 KERSTIN ELISABET ENGSTRÖM, * 6/12 1948 i Forsa, d. t. Erik Harry Engström.
(X8)15E6 Fosterdotter t. Per E. Olsson i Fors 1.
MATS PETER ENGSTRÖM, * 14/4 1966. Styvson. (S. t. Per Torsten
Persson, * 21/8 1944 i Hudiksvall)
—2 C I—
KJÄLLBJÖR OLUFFSSON, * omkr. 1510. Bonde i Fors 2 1543.
OLUFF, * 1545 II.
—II—
I OLUFF KJÄLLBJÖRSSON, * omkr. 1545, trol. s. t. bonden Kjällbjör Oluffsson i Fors 2. Bonde i Fors 2 1571-1615.
ANDERS, * omkr. 1575 III
—III—
II ANDERS OLUFFSSON, * omkr. 1575, möjl. s. t. bonden Oluff Kjällbjörnsson i Fors 2. Bonde i Fors 2 1618-1635.
KIERSTIN, * omkr. 1610 IV.
—IV—
MÅRTEN OLOFSSON, * omkr 1610. Bonde i Fors 2 1642. † omkr. 1645.
III KIERSTIN, * omkr. 1610, möjl. d. t. bonden Anders Oluffsson i Fors 2. Änka o. hemmansbrukare 1650.
GIÖLIGH, * omkr. 1635 V.
—V—
LARS KJÖNICHSSON, * omkr. 1635. Bonde i Fors 2 1662-1690.
IV GÖLIGH, * omkr. 1635, möjl. d. t. bonden Mårten Olofsson i Fors 2.
OLOF, * 1670. 1.
—1—
V OLOF LARSSON, * 1670, trol. s. t. bonden Lars Kjörnichsson i Fors 2. Bonde i Fors 2. † omkr. 1725.
MARGRETA HANSDOTTER, * 1677. Änka o. omg. 2.
LARS, * 1710 3.
GÖLIN, * /3 1712 2E3.
ANNA, * 11/2 1715 9G3.
—2—
MÅNS OLSSON, * 1679. Bonde i Fors 2 (1730-1739). † 14/8 1753.
MARGRETA HANSDOTTER, * 1677
1 – Tid. g. o. änka. Omg. † 24/1 1754.
—3—
1 LARS OLSSON, * 1710, s. t. bonden Olof Larsson i Fors 2. G. 9/10 1742. Bonde i Fors 2. † 25/8 1760.
4D1 ANNA PERSDOTTER, * /3 1724, d. t. bonden Per Jonsson i Gåcksätter 1. Änka o. omg. 18/10 1761 4.
MARGRETA, * 6/7 1744 6P5.
OLOF, * 28/5 1746 5.
BRITA, * 15/4 1754 2J13.
—4—
5D15 ERIC JOHANSSON, * 18/4 1734, s. t. klockare Johan Persson Höglund i Holm 3. G. 18/10 1761. Bonde i Fors 2. † 7/8 1799.
4D1 ANNA PERSDOTTER, * 24/3 1724, d. t. bonden Per Jonsson i Gåcksätter 1.
3 – Tid. g. o. änka 25/8 1760. Omg. † 11/4 1808.
CHERSTIN, * 23/7 1762. † 14/10 1763.
PER, * 8/2 1764. † 2/8 1764.
ANNA, * 22/10 1765. † 15/8 1773.
CHERSTIN, * 29/1 1768. † 13/8 1773.
—5—
3 OLOF LARSSON, * 28/5 1746, s. t. bonden Lars Olsson i Fors 2. G. 24/4 1774. Bonde i Fors 2. † 26/7 1823.
(X19) CARIN ERSDOTTER, * 3/5 1747 i Tuna sn. Häls. † 2/1 1819.
ANNA, * 12/5 1775 6.
BRITA, * 20/1 1777 7.
—6—
1J4 OLOF PERSSON, * 10/4 1774, s. t. bonden Per Jonsson i Kungsgården 1, Hög. G. 2/6 1799. Bonde i Fors 2. † 13/1 1848.
5 ANNA OLSDOTTER, * 12/5 1775, d. t. bonden Olof Larsson i Fors 2.
† 6/11 1854.
CARIN, * 11/5 1802 8.
—7—
(X22) MÅNS NILSSON, * 10/4 1784 i Idenor. G. 23/5 1811 Husman i Fors, Hög. Fl. t. Bergsjö 1823. † 1846 eller tidigare.
5 BRITA OLSDOTTER, * 20/1 1777, d. t. bonden Olof Larsson i Fors 2, Hög. † 12/11 1857 i Skarmyra, Forsa, hos sonen Olof.
OLOF, * 31/1 1812 (X8)3S8.
NILS, * 15/10 1814.
—8—
5D16 OLOF OLSSON HÖGLUND, * 9/2 1793, s. t. klockare Olof Höglund i Kungsgården, Hög. G. 31/10 1824. Bonde i Fors 2. † /12 1878.
6 CARIN OLSDOTTER, * 11/5 1802, d. t. bonden Olof Persson i Fors 2.
† 27/2 1881.
BRITA, * 15/3 1826 4G9.
ANNA, * 3/8 1827 1A15.
OLOF, * 4/1 1829 9.
PER, * 19/5 1831 8P15.
KARIN, * 15/12 1834 3E10.
—9—
8 OLOF OLSSON, * 4/1 1829, s. t. bonden Olof Höglund i Fors 2. G. 2 ggr. Bonde i Fors 2. † 21/10 1890.
8P11 MARGTA OLSDOTTER, * 20/10 1831, d. t. bonden Olof Jonsson i Västanåker 2, Hög. G. 22/10 1854. † 7/1 1873.
(X8)18R4 KARIN JONSDOTTER, * 31/8 1849, d. t. bonden Jon Matsson i Rumsta 4, Forsa. G. 21/5 1880. Fl. t. Hälsingtuna 1893.
OLOF, * 26/7 1855. † 10/3 1894
PER, * 27/5 1866. † 14/12 1895.
—10—
(X4)12G13 ANDERS ANDERSSON, * 4/6 1848, s. t. bonden Anders Larsson i Ö. Stråsjö 8, Bjuråker. G. 14/11 1878. Infl. 1896. Nämndeman o. Bonde i Fors 2, Hög.
† 13/12 1914.
(X4)15G10 KARIN PÅLSDOTTER, * 8/3 1850, d. t. bonden Pål Eriksson i V. Stråsjö ss 5, Bjuråker. † 4/2 1931.
KERSTIN, * 5/4 1884 1Z10.
—29R 1—
(X25) OLOF NYBERG, * 12/12 1889, s. t. bonden Anders Olsson Nyberg, Järvsö.
G. 18/6 1919. Infl. 1925. Bonde i Fors 2, Hög. † 16/4 1938
(X25) MARGIT ERIKSSON, * 10/4 1894 i Järvsö. Fl. t. Hudiksvall 1959
ERIK SIGVARD, * 16/1 1916 5
GUNHILD KRISTINA, * 21/4 1917 6
INGA MARGRETA, * 17/12 1919 7
ANDERS SIGFRID, * 3/1 1921 8
HEDVIG INGEGERD, * 7/11 1923 4
ANNA LINNEA, * 25/5 1926. F. t. Uppsala 1952
EDIT MARTINA, * 31/7 1928. Fl. t. Hudiksvall 1959
OLOF INGVAR, * 25/5 1930. Fl. t. Hälsingtuna 1954
ELSA ELEONORA, * 27/8 1932. Fl. t. Njutånger 1947
ARNE, * 17/2 1935. † 20/2 1935
BERNT ELVING, * 13/7 1938. Fl. t. Hudiksvall 1959
(X25) MODER: KRISTINA NYBERG, f. BERGLUND, * 3/1 1855. Änka 3/2 1923.
† 9/1 1927
—2—
(X10) FREDRIK FERDINAND FINNSTRÖM, * 17/3 1891 i Gnarp. G. 30/12 1915. Infl. 19/1 1953 fr. Bergsjö. Bos. i Holm 3:6, Hög. † 12/2 1965 i Fors 2.
(X10) KLARA MARIA SÖDERBERG, * 16/3 1890 i Gnarp. † 26/9 1959
GERTRUD MARIA, * 3/10 1924 8
—3—
(X8)29A9 ERIK HELMER FLODIN, * 12/7 1900, s. t. husman Lars Flodin i Rumsta, Forsa. G. 15/1 1928. Handelsresande. Fl. t. Hälsingtuna 1948
(X10) EMILIA VIKTORIA ERIKSSON, * 20/1 1904 i Gnarp
ERNST TURE, * 11/12 1927 4
GUNNIE GEMINA, * 28/3 1931. Fl. t. Hälsingtuna
ULLA LINNEA, * 29/12 1936. Fl. t. Hälsingtuna
—4—
3 ERNST TURE FLODIN, * 11/12 1927, s. t. handelsresande Erik Helmer Flodin.
G. 28/9 1947. Chaufför. Fl. t. Rogsta 1950
1 HEDVIG INGEGERD NYBERG, * 7/11 1923, d. t. bonden Olof Nyberg i Fors 2, Hög.
KJELL ÅKE, * 28/10 1946. Fl. t. Rogsta
MONA INGEGERD, * 3/11 1948. Fl. t. Rogsta
—5—
1 ERIK SIGVARD NYBERG, * 16/1 1916, s. t. bonden Olof Nyberg i Fors 2, Hög.
G. 19/8 1944
(X19) ELNA GUNHILD BERGLUND, * Hudiksvall
—6—
LARS ENAR HOLM, * G. 16/8 1942, Hälsingtuna
1 GUNHILD KRISTINA NYBERG, * 21/9 1917, d. t. bonden Olof Nyberg i Fors 2, Hög
—7—
1 INGA MARGRETA NYBERG, * 17/12 1919, d. t. bonden Olof Nyberg i Fors 2. Fl. t. Hudiksvall 1959
LARS HÅKAN NYBERG, * 2/11 1951
—8—
1 ANDERS SIGFRID NYBERG, * 3/1 1921, s. t. bonden Olof Nyberg i Fors 2, Hög.
G. 30/4 1951. Hemmansägare i Fors 2. Död 12/7 1993.
2 GERTRUD MARIA FINNSTRÖM, * 3/10 1924 i Attmar, V.-norrl. d. t. Fredrik Ferdinand Finnström i Holm 3:6, Hög.
LAILA INGEGERD, * 20/3 1942. Fl. t. Hudiksvall 1964
HANS ANDERS, * 10/12 1955
Fors 2:1 — Oppigårn — Man och ekonomibyggnad uppförda 1869 — 1870.
Uppigårn i Fors. Bild ur Högs sockenbilder.
Se nedan, hela byggnaden ödelades vid brand 1959. En stor loge och en fristående mindre tegelvilla återuppfördes.
Bild ur Hälsingekuriren, 11 augusti 1959. Då brann Anders och Gertrud Nybergs gård i Fors ner till grunden
Haggården — gärde, här har tidigare stått en gård med samma namn (L. Hagåsen 1973)
Petters i Holm. Bild ur Högs sockenbilder.
Övre våningen användes i många år som samlingslokal för Baptisterna och Blåbandsrörelsen.
Holm
Holm — är ett namn som återfinns på närmare tretti platser i landet
—9 G I—
MATS JONSSON. * omkr. 1510. Bonde i Holm, Hög 1555.
—II—
PER LARSSON, * omkr. 1540. Bonde i Holm 1 1571,
LARS, * omkr. 1570 III.
—III—
LARS PERSSON, * 1570, trol. s. t. bonden Per Larsson i Holm 1. Bonde i Holm 1 1615-1631.
—IV—
OLOF JONSSON, * omkr. 1600. Bonde i Holm 1, Hög 1642.
JONAS, * omkr. 1625 V.
—V—
IV JONAS OLOFSSON, * 1625, trol. s. t. bonden Olof Jonsson i Holm 1. Bonde i Holm 1 1651-1685.
ERIK, * omkr. 1650 1.
—1—
V ERIK JONSSON, * omkr. 1650, möjl. s. t. bonden Jon Olofsson i Holm 1. Bonde i Holm 1 1690-1705.
JONAS, * 1683 2.
—2—
1 JONAS ERSSON, * 1683, s. t. bonden Erik Jonsson i Holm 1. Bonde i Holm 1.
† 30/8 1751.
ANNA NILSDOTTER, * 1/3 1684. † 24/7 1764.
ELISABET, * /11 1713 4D3.
NILS, * 30/6 1717 3.
—3—
2 NILS JONSSON, * 30/6 1717, s. t. bonden Jon Ersson i Holm 1. G. 2 ggr. Kyrkvärd o. bonde i Holm 1. † 24/5 1787.
2C1 ANNA OLSDOTTER, * 11/2 1715, d. t. bonden Olof Larsson i Fors 2. G. 17/11 1742. † 25/6 1760.
5P2 ANNA PERSDOTTER, * 11/2 1733, d. t. bonden Per Mårtensson i Tåsta 3. G. 4/10 1761. † 6/2 1823.
JONAS, * 9/7 1743. † 9/7 1743.
JONAS, * 10/11 1744 4.
MARGRETA, * 1/4 1747. † 27/5 1747.
OLOF, * 11/5 1748. † 17/3 1754.
ANNA, * 12/10 1752. † 12/5 1813.
Tv. OLOF, * 27/10 1755. † 3/11 1755.
Tv. MARGRETA, * 27/10 1755. † 7/11 1755.
OLOF, * 27/4 1757. Fl. t. Tuna 1782
BRITA, * 13/9 1762 5.
PER, * 22/3 1764. † 4/3 1796
ERIK, * 3/9 1767 6
ELISABET, * 27/6 1771,
CARIN, * 25/5 1775.
MARGRETA, * 6/3 1778.
—4—
3 JONAS NILSSON, * 10/11 1744, s. t. bonden Nils Jonsson i Holm 1. G. 6/11 1785. Bonde i Holm s 1. † 25/8 1804.
1C4 BRITA ERSDOTTER, * 28/4 1762, d. t. bonden Erik Olofsson i Fors 1.
† 14/10 1854.
ERIC, * 30/8 1786 7.
ANNA, * 6/9 1788 4C7.
BRITA, * 5/9 1792.
MARGRETA, * 9/12 1795. † 18/1 1801
CARIN, * 22/10 1799. † 30/1 1801.
NILS, * 12/12 1801 8.
JONAS, * 7/7 1804 2A6.
—5—
(X27) JOHAN FREDRIK SUNDBERG, * 1779 i Snäre, Ljusdal. G. 17/4 1803. Bonde i Åsak 5, Hög. † 26/4 1826.
3 BRITA NILSDOTTER, * 13/9 1762, d. t. bonden Nils Jonsson i Holm 1. † 11/8 1844.
—6—
3 ERIC NILSSON HOLMQVIST, * 3/9 1767, s. t. bonden Nils Jonsson i Holm 1.
G. 20/4 1807. Klockare o. bonde i Holm 1. † 22/2 1840.
5D16 CHERSTIN OLSDOTTER, * 22/8 1777, d. t. klockare Olof Höglund i Kungsgården, Hög. † 20/2 1845
NILS, * 12/3 1808. † 17/3 1808.
(X18) CHRISTINA HELENA NORDIN, * 9/9 1804.
Fosterdotter 8.
—7—
4 ERIC JONSSON, * 30/8 1786, s. t. bonden Jon Nilsson i Holm s 1. G. 2 ggr. Bonde i Holm s 1. † 31/8 1862.
3G4 MARGTA ERSDOTTER, * 30/4 1782, d. t. bonden Eric Svensson i Hjortsta 1.
G. 6/11 1817. † 7/11 1820.
(X48) GRETA HENRIKSDOTTER, * 1782 i Voxna. G. 29/5 1821. † 20/12 1850.
JONAS, * 30/9 1918 9.
ERIC, * 5/11 1820. † 16/11 1820.
—8—
4 NILS JONSSON, * 12/12 1801, s. t. bonden Jon. Nilsson i Holm s 1. G. 27/10 1827. Bonde i Holm 1. † 16/2 1845.
6 CHRISTINA HELENA NORDIN, * 9/7 1804, borgmästardotter fr. Hudiksvall. (Fosterdotter t. bonden Eric Holmqvist i Holm 1).
Änka o. omg. 10.
ERIC, * 7/11 1828 11.
JONAS, * 8/2 1831.
CHERSTIN, * 12/7 1833 12.
KARIN, * 27/5 1840 13.
—9—
7 JONAS ERSSON, * 30/9 1818, s. t. bonden Eric Jonsson i Holm s 1, Hög.
G. 31/5 1844. Bonde i Holm s 1. † 29/6 1896.
(X19) CHRISTINA PERSDOTTER, * 5/3 1820 i Hälsingtuna. † 17/7 1867.
MARGRETA, * 5/8 1844. Hush:a i Holm s 1. † 26/2 1925.
BRITA, * 26/2 1847. † 30/8 1868.
INGA, * 2/12 1849. † 3/9 1868.
ERIK, * 3/7 1852. Bonde i Holm s 1. † 24/2 1923.
CHRISTINA, * 9/1 1854 14.
PER, * 26/10 1858. † 17/1 1941.
JONAS, * 11/2 1861. † 11/3 1861.
ANNA, * 20/9 1863 15.
KARIN, * 23/6 1867. † 14/7 1867.
—10—
5D6 OLOF OLSSON, * 28/4 1806, s. t. bonden Olof Persson i Gåcksätter 2.
G. 24/4 1846. Bonde i Holm 1. † 10/1 1856.
6 CHRISTINA HELENA NORDIN, * 3/9 1804, borgardotter fr. Hudiksvall.
8 – Tid. g. o. änka 1845. Omg. † 8/2 1865.
—11—
8 ERIC NILSSON, * 9/11 1828, s. t. bonden Nils Jonsson i Holm 1. G. 23/3 1872. Bonde i Holm 1. † 10/2 1905.
(X14) CHRISTINA MÅRTENSDOTTER PALM, * 15/9 1843 i Harmånger,
† 31/1 1925.
KERSTIN, * 6/10 1873 16.
NILS ERIK, * 5/1.1882 † 6/1 1882.
—12—
(X3)3G23 LARS HANSSON, * 7/8 1831, s. t. soldat Hans Gren i Söderåsen, Bergsjö. G. 17/11 1860. Husman i Holm, Hög. † 27/9 1908.
8 CHERSTIN NILSDOTTER, * 12/7 1833, d. t. bonden Nils Jonsson i Holm 1.
† 25/9 1891.
KERSTIN, * 14/9 1862. † 21/9 1862.
NILS, * 6/7 1864 17.
ANNA, * 25/6 1865 18.
KERSTIN, * 28/2 1867. Emigr. t. N. Amerika 1893.
—13—
(X3) JONAS ERIK WÅGLUND, * 8/4 1841 i Bergsjö. Infl fr. Ilsbo 1873. Bonde i Frölland 2 Hög.
8 KARIN NILSDOTTER, * 27/5 1840, d. t bonden Nils Jonsson i Holm 1, Hög. Makarna emigr. t. USA 1895.
—14—
(X3)14A13 ANDERS ERIK MATSSON, * 2/3 1860, s. t. bonden Mats Andersson i Högen 4, Bergsjö. G. 18/10 1883. Torpare i Baldra, Hög. Fl. t. Bergsjö 1935.
† 13/6 1940.
9 CHRISTINA JONSDOTTER, * 9/1 1855, d. t. bonden Jon Ersson i Holm s 1, Hög.
† 26/3 1925.
KRISTINA, * 9/11 1887. † 19/10 1934
BRITA, * 15/11 1890. Sömmerska, † 15/2 1916.
MARTA, * 6/10 1893. † 2/1 1897.
—15—
(S54) HENRIK VILHELM PERSSON, * 19/12 1864 i Nyed, Värmland. G. 30/10 1888. Torpare i Holm, Hög. Fl. t. Forsa 1895. (X8)84Ö1.
9 ANNA JONSDOTTER, * 20/9 1863, d. t. bonden Jon Ersson i Holm s 1. Fr.skild 1897. † 7/8 1936.
ANNA KRISTINA, * 9/12 1887 19.
MARGTA, * 20/11 1889. † 30/8 1918.
—16—
(X8)73A3 ERIC WANNBERG WEST, * 15/3 1878, s. t. Per Wannberg i Hedsta Forsa. G. 9/6 1907. Soldat i Åsak, Hög. Fl. t. Ljusdal 1918.
11 KERSTIN ERIKSDOTTER, * 6/10 1873, d. t. bonden Erik Nilsson i Holm 1, Hög.
ERIK, * 2/10 1898 20.
JOHAN ALFRED, * 18/1 1900 Luffare Mesmörsgubben kallad (X8)12R16.
ANNA HELENA, * 23/12 1909. Fl. t. Ljusdal.
JULIA KRISTINA, * 8/3 1912. Fl. t. Ljusdal.
—17—
12 NILS LARSSON HOLMBERG, * 6/7 1864, s. t. husman Lars Hansson i Holm, Hög. G. 25/2 1890. Arb. i Holm
(F112) AUGUSTA KRISTINA TOUR, * 19/9 1861 i Vetlanda, Jönk. l. Familjen emigr. t. N. Amerika 1893.
LARS ALFRED, * 14/3 1890.
ANNA MARIA, * 10/5 1892.
—18—
(X10) PER ERIKSSON, * 10/7 1865 i Gnarp, s. t. bonden Erik Ersson. Fl. t. Forsa 1905. G. 28/6 1902. Bonde i Flatmo 1, Forsa (X8)1F12.
12 ANNA LARSDOTTER, * 25/6 1865, d. t. husman Lars Hansson i Holm, Hög.
ANNA KRISTINA LARSSON, * 28/5 1894.
LARS ERIK, * 11/9 1902.
SIGNE VILHELMINA, * 10/3 1904.
JENNY VIKTORIA, * 17/9 1907 (X8)1W14
—19—
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
(X23) LARS BERNHARD JONSSON, * 16/5 1897 i Ilsbo. G. 12/10 1924. Infl. 1924. Bonde i Holm s 1, Hög.
15 ANNA KRISTINA JONSSON, * 9/12 1887, d. t. Anna Jonsdotter i Holm, Hög.
† 23/1 1971.
JULIA KRISTINA, * 25/2 1917 21.
TOR IVAR EDVIN, * 11/1 1921 22.
ERIK, * 11/4 1923 23.
EMMY MARGARETA, * 1/4 1925. † 30/4 1926.
JONAS EDVIN, * 29/4 1926. † 3/5 1926.
—20—
16 ERIK WEST, * 2/10 1898, s. t. soldat Erik West i Åsak, Hög. G. 7/10 1923. Jordbr.arb. i Västanåker. Fl. t. Forsa (X8)11Ö11.
(X8)11Ö8 HANNA MARGRETA KLAR, * 24/8 1903, d. t. bonden Erik Klar i Överby 2, Forsa.
LILLY KRISTINA, * 3/12 1923. † 23/1 1930.
FANNY CECILIA, * 29/5 1928.
GURLI MARGRETA, * 22/4 1932.
BROR ERIK JONNY, * 18/1 1934.
ELSI KRISTINA, * 22/4 1936.
—21—
19 JULIA KRISTINA JONSSON, * 25/12 1917, d. t. Anna Kristina Jonsson i Holm s 1.
BERNT INGEMAR JONSSON, * 10/6 1939 (X8)10L13.
MAJ IRENE JONSSON, * 6/4 1943. Fl. t. Hallstahammar 1961.
IRIS MARIANNE JONSSON, * 18/1 1948 23.
—22—
19 TOR IVAR EDVIN JONSSON, * 11/1 1921, styvson t. bonden Lars Bernhard Jonsson i Holm s 1, Hög. G. 9/10 1954. Bonde i Holm s 1.
(X8)13N3 ANNA STINA JOHANSSON, * 8/6 1919, d. t. bonden K. G. Johansson i Norrhoga s 2, Forsa.
Makarna fl. t. Forsa 1955 (X8)13N4.
—23—
19 ERIK JONSSON, * 11/4 1923. G. 29/9 1945. Målare. Skild 1966. Fl. t. Valdemarsvik 1969.
(X8)19W7 IRIS BIRGITTA GRAD, * 19/7 1924, d. t. Johan Martin Grad i Hamre, Forsa. Fl. t. Berg, Västmanl. l. 1952 med barnen.
Sen. t. Hamre, Forsa (X8)17Ö11
21 – IRIS MARIANNE JONSSON, * 18/1 1948. Adoptivdotter
ERIK OLOF JONSSON, * 10/7 1950.
—24—
(X6)18T8 HANS JOHANSSON, * 8/7 1880, s. t. bonden Johan Bryngelsson i Vålås 1, Delsbo. G. 2 ggr. Bonde i Vålås 1, Delsbo. 1955 fl. t. Holm s 1, Hög. Åter t. Delsbo 1960.
(X6)11L23 KERSTIN ERSDOTTER, * 31/12 1877, d. t. bonden Erik Hansson i Ö. Tolbo 7, Delsbo. G. 14/11 1900. † 24/12 1902.
(X6)18T8 ANNA JONSSON, * 24/7 1878, d. t. bonden Jonas Bryngelsson i Svedja 7, Delsbo. G. 5/4 1916. † 30/11 1948.
ERIK, * 29/7 1898 25.
JOHAN, * 30/7 1900 (X6)18T39.
HANS, * 5/9 1901. † 5/11 1901.
MARTA, * 10/7 1916.
—25—
24 ERIK HANSSON, * 29/7 1898, s. t. bonden Hans Johansson i Delsbo. G. 27/11 1921. Bonde i Holm s 1, Hög.
(X6)2P24 EMMA KRISTINA JONSSON, * 6/8 1900, d. t. arb. Jon. Olsson i N. Sannäs, Delsbo.
KERSTIN VIOLA, * 14/4 1922 (X8)14A11.
ANNA MARIA, * 15/8 1923.
KARIN LINNEA, * 19/4 1930 1Z13.
—26—
(X37) PER OLOF PERSSON, * 18/8 1884 i Ramsjö, Gb. G. 5/8 1921. Bonde i Sörväna 1:4, Delsbo. Infl. 1946. Bonde i Holm 1:4, Hög. † 28/4 1968.
(X7)8F86 KRISTINA RUNDSTRÖM, * 21/8 1896, d. t. kolare Olof Rundström i V. Finnika, Enånger. † 28/8 1968.
KARL OLOF, * 13/6 1917 27.
—27—
26 KARL OLOF PERSSON, * 13/6 1917, s. t. bonden Per Olof Persson i Holm 1:4, Hög. Småbrukare i Holm 1:4.
(X8)7E2 MARIA INGEBORG BERGLÖF, * 18/6 1817, d. t. Nils Fredrik Berglöf i Överby, Forsa. (X8)2E3
Tid. g. o. änka 1961. Husförest.
—10 G I—
ANDERS OLSSON, * omkr. 1530. Bonde i Holm 2 1555-1596. Ägde 11 kor år 1596.
OLOF, * omkr. 1560. Bonde i Holm 2 år 1598.
NILS, * omkr. 1570. Bonde i Holm 2 år 1618.
—II—
PER SVENSSON * omkr. 1590. Bonde i Holm 2 1620-1662. 7 öresl. 9 p.l.
NILS, * 1625 III.
—III—
II NILS PERSSON, * omkr. 1625. Trol. s. t. bonden Per Svensson i Holm 2. Bonde i Holm 2 1665-1700.
BRITA, * 20/10 1672 1.
—1—
ERIC PERSSON, * 1657. Bonde i Holm 2. † 1/3 1743.
III BRITA NILSDOTTER, * 20/10 1672, d. t. bonden Nils Persson i Holm 2.
† 25/4 1751.
NILS, * 1693 2.
BRITA, * 24/5 1694 5P2.
ERIC, * /8 1706 4Z4.
—2—
1 NILS ERICSSON, * 1693, s. t. bonden Eric Persson i Holm 2. G. 14/10 1733. Bonde i Holm 2. † 7/12 1762.
(X3) MARGRETA ERICSDOTTER, * 13/11 1709, d. t. skräddare Eric Andersson o. Gölin Persdotter i Vade, Bergsjö. † 13/12 1775.
CARIN, * 24/10 1734 4G5.
ERIC, * 17/7 1737. † 3/2 1747.
BRITA, * 15/6 1740.
GÖLIN, * 10/2 1743. † 20/8 1743.
MARGRETA, * 30/8 1744 3J4.
GÖLIN, * 31/7 1747. † 28/12 1757.
CECILIA, * 22/5 1750. † 26/3 1819.
—3—
4J2 NILS ERSSON, * /7 1720, s. t. bonden Eric Nilsson i Lia 2. G. 7/10 1750. Bonde i Holm 2. † 19/2 1782.
5P2 BRITA PERSDOTTER, * /9 1726, d. t. bonden Per Mårtensson i Tåsta 3. (Systerdotter t. bonden Eric Persson i Holm 2). † 26/7 1790.
ERIC, * 5/1 1752 4.
ANNA, * 13/1 1754 6C4.
PER, * 19/10 1756 4J6.
NILS, * 23/2 1759 5.
MÅRTEN, * 23/7 1761 6
BRITA, * 13/3 1764. † 3/10 1781.
JONAS, * 6/12 1766. † 17/5 1795.
CARIN, * 27/4 1769 4E4.
—4—
3 ERIC NILSSON, * 5/1 1752, s. t. bonden Nils Ersson i Holm 2. G. 2 ggr. Bonde i Holm 2. † 29/5 1817.
1C4 ANNA ERSDOTTER, * 4/3 1766, d. t. bonden Erik Olofsson i Fors I. G. 3/6 1792. † 26/3 1796.
7A5 MARGRETA JACOBSDOTTER, * 5/8 1771, d. t. smeden Jacob Mårtensson i Kungsgården. G. 22/10 1797. † 25/7 1824.
NILS, * 25/3 1793 7.
ERIC, * 18/10 1798 8.
PER, * 31/7 1801 9.
JONAS, * 28/10 1803 10.
JACOB, * 30/7 1807 3G6.
BRITA, * 28/7 1810. † 29/5 1816.
OLOF, * 1/7 1814 11.
—5—
3 NILS NILSSON, * 23/2 1759, s. t. bonden Nils Ersson i Holm 2. G. 10/5 1804. Torpägare i Holm. † 23/7 1821.
7A5 INGRID JACOBSDOTTER, * 6/7 1774, d. t. smed Jacob Mårtensson i Kungsgården. Änka. Omg. 12.
BRITA, * 27/5 1805 8P10.
CHERSTIN, * 5/9 1816. Fl. t. Attmar, V.norrl.
—6—
3 MÅRTEN NILSSON, * 23/7 1761, s. t. bonden Nils Ersson i Holm 2. G. 4/11 1792. Bonde i Åsak 2. † 6/12 1828.
2J3 ANNA JONSDOTTER, * 16/7 1758, d. t. bonden Jon Jonsson i Kungsgården 2.
† 13/9 1850.
BRITA, * 20/9 1794. † 14/11 1800.
JONAS, * 15/8 1801. † 21/1 1823.
—7—
4 NILS ERSSON, * 25/3 1793, s. t. bonden Eric Nilsson i Holm 2. G. 30/10 1825. Husman i Gåcksätter. † 7/5 1864
4D8 ANNA JONSDOTTER, * 30/12 1792, d. t. bonden Jon Ericsson i Gåcksätter. † 27/5 1865.
—8—
4 ERIC ERSSON, * 18/10 1798. s. t. bonden Eric Nilsson i Holm 2. G. 2 ggr. Husman i Holm. † 3/2 1866.
2P5 MARGTA ERSDOTTER, * 18/5 1798, d. t. bonden Eric Ersson i Sigsta 2.
G. 6/11 1825. † 28/11 1829.
(X33)12V9 MARGTA JONSDOTTER, * 1/7 1805, d. t. skräddare Jonas Sedig i Gammelsträng, Norrbo. G. 1/6 1830. † 18/9 1893.
MARGTA, * 5/12 1826 5D21.
BRITA, * 17/11 1829. † 10/12 1829.
CATHARINA, * 4/3 1833 5E7.
JONAS, * 13/4 1844 13.
—9—
4 PER ERSSON, * 31/7 1801, s. t. bonden Eric Nilsson i Holm 2. G. 31/10 1829. Bonde i Åsak 2. † 18/12 1858.
2J13 ANNA JONSDOTTER, * 20/6 1797, d. t. bonden Jon Jonsson i Holm s 3.† 20/6 1853.
BRITA, * 27/8 1830. † 26/9 1834.
MARGETA, * 10/3 1832. † 25/3 1832.
MARGRETA, * 20/8 1833 23.
JONAS, * 30/9 1834. † 2/6 1835
JONAS, * 21/3 1837. † 6/4 1837.
—10—
4 JONAS ERSSON, * 28/10 1803, s. t. bonden Eric Nilsson i Holm 2. G. 5/10 1828. Landbonde i Holm s 3. † 15/4 1882.
(X33)22Y4 ANNA ANDERSDOTTER, * 30/4 1805, d. t. landbonde Anders Persson i Stormyra, Norrbo. † 18/11 1887.
ERIC. * 5/3 1829 14.
BRITA. * 31/5 1833 3D11
ANDERS. * 18/12 1837. † 9/4 1939.
ANDERS. * 13/12 1839. Husman i Holm. † 2/8 1936.
PER. * 11/4 1844. Fl. t. Norge 1873.
Tv. JONAS. * 7/12 1850. Husman i Holm. † 14/4 1930.
Tv. MARGTA. * 7/12 1850. † 24/5 1851.
—11—
4 OLOF ERSSON. * 1/7 1814, s. t. bonden Eric Nilsson i Holm 2. G. 1836. Husman i Holm. † 12/8 1872.
(X23) CHRISTINA ERSDOTTER, * 18/9 1812 i Ilsbo. † 14/1 1896.
ERIK, * 4/2 1837. † 22/1 1839.
ERIK, * 8/10 1839 15.
OLOF, * 3/4 1842 22.
MARGTA, * 19/8 1843 1D8.
CHRISTINA, * 18/10 1846 8J6.
PER, * 12/6 1849 (X8)14W8.
BRITA, * 24/5 1852 5D24.
JONAS, * 22/5 1855. † 3/12 1881.
—12—
(X39) PER SVENSSON BERGSTRÖM, * 30/4 1794 i Rogsta. G. 14/11 1823. Husman i Holm, Hög. Fl. t. Rogsta. † 1/11 1850.
7A5 INGRID JACOBSDOTTER, * 6/7 1774, d. t. smed Jacob Mårtensson i Kungsgården, Hög.
10G5 – Tid. g. o. änka 23/7 1821. Omg. † 27/7 1836.
—13—
8 JONAS ERSSON, * 13/4 1844, s. t. husman Erik Ersson i Holm, Hög. G. 13/12 1874. Husman i Holm. † 29/5 1886.
(X23) KRISTINA MARGRETA, * 25/10 1850 i Ilsbo. † 5/1 1927.
ERIK, * 22/2 1878 16.
OLOF, * 10/11 1880 2J9
MARGRETA, * 18/9 1883 17.
—14—
10 ERIK JONSSON, * 5/3 1829. s. t. bonden Jon Ersson i Holm s 3. G. 15/3 1853. Bonde i Åsak 5. † 18/12 1903.
(X4)29G6 KARIN LARSDOTTER, * 12/3 1811, d. t. bonden Lars Jonsson i Tjärna 8, Bjuråker. Änka 10/2 1851 (se nedan) Omg. † 18/5 1896.
(X4)5B13 – G. 1840 m. bonden JON JONSSON, * 16/8 1816 i Spångmyra 2, Bjuråker. † 10/2 1851.
JONAS JONSSON, * 21/7 1841. Styvbarn 18
SIGRID JONSSON, * 15/11 1845. Styvbarn 1J16.
BRITA JONSSON, * 25/1 1848. Styvbarn 2G8.
—15—
11 ERIK OLSSON, * 8/10 1839, s. t. husman Olof Ersson i Holm, Hög. G. 24/11 1872. Husman i Gåcksätter. † 20/9 1900.
(X19) MARGRETA OLOFSDOTTER, * 25/4 1844 i Hälsingtuna. † 13/3 1928.
ANNA LIND, * 26/11 1876. Fosterdotter 3D17.
—16—
13 ERIK JONSSON BERGLUND, * 22/2 1878, s. t. husman Jon Ersson i Holm, Hög. G. 4/6 1905. Torpare i Kungsgården, Hög. † 14/5 1964.
8P14 KARIN NILSDOTTER, * 25/5 1877, d. t. husman Nils Ersson i Kungsgården.
† 22/11 1935.
JOHN EMIL, * 13/8 1905. Fl. t. Hälsingtuna.
PER HILDING, * 28/3 1909 5C26.
HELGE, * 9/4 1913 19.
EMMA KRISTINA, * 11/2 1915 20.
—17—
13 MARGRETA JONSDOTTER BERGLUND, * 18/9 1883, d. t. husman Jon Ersson i Holm. Bos. i Kungsgården, † 26/10 1957.
(G7) NILS GÖSTA VIKTOR FRISK, * 17/5 1911.
Fosterson 21
—18—
(X4)5B13 JONAS JONSSON, * 21/7 1841, s. t. bonden Jon Jonsson i Spångmyra 2, Bjuråker.
14 – Styvson t. Erik Jonsson i Åsak 5, Hög. G. 15/5 1883. Bonde i Hjortsta 3, Hög.
† 28/10 1905.
2E17 BRITA JONSDOTTER, * 2/6 1854, d. t. husman Jon Jonsson i Hallsta.
† 13/10 1912.
JONAS, * 19/3 1884. Emigr. t. USA 1903. († under resan 13/12 1903).
KARIN, * 14/6 1885. † 10/12 1913.
—19—
16 HELGE BERGLUND, * 9/4 1913, s. t. torpare Erik Berglund i Kungsgården.
G. 15/8 1943.
5C23 KARIN ERIKSSON, * 28/10 1918, d. t. bonden Erik Persson i Baldra 4. Makarna fl. t. Valbo 1943.
—20—
(X15)3R64 KARL ALGOT HALLBERG, * 6/11 1906, s. t. arrendator Olof Hallberg i Lindsjön 5, Hassela.
Jordarb. i Kölsjön, Hassela (X15)3R89.
16 EMMA KRISTINA BERGLUND, * 11/2 1915, d. t. Erik Berglund i Kungsgården. Restaurantbitr.
JOHN ERIK HALLBERG, * 12/10 1944. Fl. t. Stockholm 1964.
KARIN MARGRETA HALLBERG, * 15/6 1947. Fl. t. Hudiksvall 1964.
—21—
(G7) NILS GÖSTA VIKTOR FRISK, * 17/5 1911 i Aringsås, Kronob.
17 – Fosterson t. Margreta Berglund i Kungsgården, Hög. G. 13/11 1934. Torpägare i Kungsgården. Fl. t. Ljusdal 1942.
(X19) ALMA LARSSON, * 8/3 1906 i Hälsingtuna.
GÖTA LINNEA, * 14/2 1935. Fl. t. Ljusdal.
NILS RAGNAR, * 20/6 1937. Fl. t. Ljusdal.
INGRID BIRGTTA, * 19/7 1940. Fl. t. Ljusdal.
—22—
11 OLOF OLSSON, * 3/4 1842, s. t. husman Olof Ersson i Holm, Hög. G. 10/6 1877. Husman i Baldra. † 7/9 1897.
6P15 MARGTA JONSDOTTER FROLAND, * 12/6 1840, d. t. båtsman Jon Froland i Gåcksätter. † 30/12 1926.
JONAS, * 20/10 1878. † 20/10 1878.
(X18) HILDA MARGRETA STARK, * 31/7 1890.
Fosterdotter 8G10.
—23—
8J3 OLOF ANDERSSON, * 26/11 1835, s. t. husman Anders Andersson i Västanåker. G. 7/12 1856. Bonde i Åsak 2. † 24/4 1884.
9 MARGRETA PERSDOTTER, * 20/8 1833, d. t. bonden Per Ersson i Åsak 2.
† 24/10 1889.
ANNA, * 13/6 1859 24.
KARIN, * 2/3 1873 3E13.
—24—
3E10 LARS LARSSON, * 19/2 1860, s. t. bonden Lars Larsson i Hjortsta s 1. Bonde i Åsak 2. Fl. t. Grytnäs, Kopp. 1917.
23 ANNA OLSDOTTER, * 13/6 1859, d. t. bonden Olof Andersson i Åsak 2.
G. 27/10 1882. † 6/3 1890.
4C18 HELENA SANDIN, * 24/10 1869, d. t. skräddare Jonas Sandin i Tåsta.
† 18/5 1941.
MARGRETA, * 10/9 1884. † /6 1886
MARGTA, * 23/3 1887 3A18.
LARS VOLGER, * 3/7 1892. Köpman. Fl. t. Grytnäs 1917. † 21/8 1952.
JONAS VERNER, * 10/9 1894. † 17/11 1894.
—25—
(X27) MÅNS OLSSON, * 9/2 1886 i Ljusdal. G. 5/5 1917. Infl. 1926. Bonde i Holm s 2, Hög.
(X6) ANNA OLSSON, * 16/1 1894 i Delsbo. Familjen fl. t. Delsbo 1933.
KARIN LINNEA, * 27/4 1918.
ANNA KRISTINA, * 30/11 1920.
INGRID MARIA, * 28/12 1921. † 25/4 1925.
OLOF INGVAR, * 11/12 1929.
—11 G I—
JONAS OLOFSSON, * omkr. 1510. Bonde i Holm 3 år 1555.
LISBETH, * omkr. 1540 II.
—II—
LARS PÅFVELSSON, * omkr. 1540. Bonde i Holm 3 1571.
I LISBETH, * omkr. 1540, möjl. d. t. bonden Jon Olofsson i Holm 3.
JONAS, * omkr. 1570. III
—III—
II JONAS LARSSON, * omkr. 1570, möjl. s. t. bonden Lars Påfvelsson i Holm 3. Bonde i Holm 3 1600.
HELENA, * omkr. 1570. Trol. änka o. omg. m. Nils Andersson, vilken är bonde i Holm 3 1618.
PÅFVEL, * omkr. 1605 IV.
—IV—
III PÅFVEL (PÅHL) NILSSON, * omkr. 1605, trol. s. t. bonden Nils Andersson i Holm 3. Bonde i Holm 3 1631. 4 öresl. 16 p.l.
NILS, * omkr. 1625 V.
—V—
IV NILS PÅHLSSON, * omkr. 1625, trol. s. t. bonden Påhl Nilsson i Holm 3. Bonde i Holm 3.
JOHAN, * omkr. 1650. Bonde i Holm 3 1675.
—VI—
PER NILSSON, * omkr. 1630. Bonde i Holm 3 1651.
NILS, * omkr. 1650 VII.
ERIK, * omkr. 1660. Bonde i Holm 3.
—VII—
IV NILS PERSSON, * omkr. 1650, trol. s. t. bonden Per Nilsson i Holm 3. Bonde i Holm 3 1673-1690.
—12 G 1—
(X19) PER PERSSON, * 15/4 1793 i Tuna sn. (X8)21L3 Infl. 1836 fr. Långby 1, Forsa. Bonde i Holm s 3, Hög. † 1/7 1865.
(X19) INGRID ERSDOTTER, * 27/1 1797 i Tuna sn. † 15/4 1862.
KERSTIN, * 21/5 1820.
PER, * 19/9 1823. † 25/2 1852 i Gävle.
BRITA, * 30/4 1825.
MARGTA, * 13/8 1827.
ERIK, * 1/4 1830 2.
OLOF, * 6/5 1835. † 26/7 1841,
OLOF, * 8/11 1841 3.
—2—
1 ERIK PERSSON, * 1/4 1830, s. t. bonden Per Persson i Holm s 3. G. 2 ggr. Bonde i Holm s 3. † 27/2 1881.
2J6 MARGRETA SVENSDOTTER, * 25/1 1829, d. t. kyrkvärd Sven Mårtensson i Kungsgården 2. G. 5/11 1858. † 27/2 1859.
(Z17) BRITA PERSDOTTER, * 31/7 1838, d. t. bonden Per Larsson i Hede, Sveg, Jämtl. l. G. 1860. † 3/10 1918.
PER, * 1/2 1859. † 24/6 1859.
INGRID, * 21/9 1861.
MARGTA, * 4/4 1863. Gårdsägare i Holm. † 20/1 1948.
BRITA, * 28/3 1866. Fl. t. Hudiksvall 1901.
PER, * 7/6 1871 4.
NILS ERIK, * 5/9 1874 5.
KRISTINA, * 31/10 1875. † 19/7 1878.
—3—
1 OLOF PERSSON, * 8/11 1841, s. t. bonden Per Persson i Holm s 3. G. 31/3 1865. Bonde i Holm sss 3. † 28/8 1926.
1A13 BRITA LARSDOTTER, * 28/3 1841, d. t. bonden Lars Nilsson i Baldra 1.
† 30/11 1928.
PER, * 25/7 1865 6.
BRITA, * 5/12 1866 1C10
INGA, * 10/12 1875. † 6/10 1935.
LARS ERIK, * 12/3 1877 7.
Bild ur boken. Gävleborgs län, ett bildarkiv, 1925.
—4—
2 PER ERIKSSON, * 7/6 1871, s. t. bonden Erik Persson i Holm s 3. G. 4/7 1908. Bonde i Holm s 3. † 2/7 1947.
(X19) BRITA HANSSON, * 18/7 1876 i Hälsingtuna. † 27/11 1949.
BERTIL ERIK, * 24/8 1910 8.
(X18) SONJA ELISABET ERIKSSON, * 30/12 1918 — 5D36.
—5—
2 NILS ERIK ERIKSSON, * 5/9 1874, s. t. bonden Erik Persson i Holm s 3. Fastighetschef i Holm. Fl. t. Hudiksvall 1905.
32S1 ANNA MATILDA BROMAN, * 20/3 1877. Fosterdotter t. Nils Olof Holm i Holm, Hög
—6—
3 PER OLSSON, * 25/7 1865, s. t. bonden Olof Persson i Holm sss 3. G. Handlande i Västanåker. Sen. i Åsak † 9/12 1939.
14G10 KERSTIN OLSDOTTER, * 14/7 1871, d. t. bonden Olof Jonsson i Frölland 2
OLOF, * 11/7 1892. Bonde i Åsak 2.
JONAS ERIK, * 22/4 1895. Fl. t. Hudiksvall 1920.
—7—
3 LARS ERIK OLSSON, * 12/8 1877, s. t. bonden Olof Persson i Holm sss 3. Bonde i Holm sss 3. † 24/12 1963.
(X39) MARGRETA ELISABET FRID, * 30/3 1888 i Rogsta. Hush:a. † 12/2 1966.
JOHANNES MARTIN NORMAN, * 24/6 1912 9.
FANNY OLSSON, * 18/6 1923 10.
—8—
4 BERTIL ERIK ERIKSSON. * 24/8 1910. s. t. bonden Per Eriksson i Holm 3:6.
G. 22/8 1942. Hemmansägare i Holm 3:6.
(X19) MÄRTA KRISTINA ULLBERG. * 22/7 1909 i Hälsingtuna.
BERNT ERIK. * 26/11 1943.
NILS GÖTE. * 29/12 1945 † 6/7 1963
—9—
7 JOHANNES MARTIN NORMAN, * 24/6 1912, s. t. Petrus Martin Norman i Silja, Hälsingtuna. G. 15/11 1936. Linjearb. i Åsak. o. Margareta Elisabet Frid. † 2/7 1948.
(X19) MÄRTA PETTERSSON, * 1/8 1907 i Hälsingtuna.
JOHN OLOF NORMAN, * 20/7 1928 11.
BROR SIVERT NORMAN, * 4/9 1934 12.
MARTIN HUGO NORMAN, * 22/2 1945.
—10—
(X5) IVAR GUSTAF OLSSON, * 8/3 1919 i Bollnäs. G. 17/8 1947. Hemmansägare i Holm s 3, Hög.
7 FANNY OLSSON, * 18/6 1923, d. t. bonden Lars Erik Olsson i Holm sss 3.
HARRIET ELISABETH, * 7/1 1949.
PER HENRIK, * 7/2 1952.
LARS GUSTAF, * 18/2 1960.
—11—
9 JOHN OLOF NORMAN, * 20/7 1928, s. t. linjearb. J. M. Norman i Åsak. G. 30/5 1953. Grävmaskinist. Fl. t. Hälsingtuna 1953.
(X7)2F17 NORA ANDERSSON, * 27/5 1929, d. t. fiskare Anders Andersson i Finnika, Enånger.
BARBRO ANN-KATRIN, * 4/9 1951.
—12—
9 BROR SIVERT NORMAN, * 4/9 1934, s. t. J. M. Norman i Åsak. G. 16/6 1956. Grävmaskinist i Glimsta.
(X18) SONJA BIRGITTA HALL, * 10/5 1937 i Hudiksvall. Familjen fl. t. Forsa. 1957.
KARIN MARIA. * 1/1 1955.
STIG UNO. * 6/12 1956.
Bild ur boken. Hävleborgs län, ett bildarkiv, 1925.
—15 G 12—
Holm 1:2, Edsta 5:3 Holmqvists
(X8)16W2 ANDERS ANDERSSON, * 28/1 1879, s. t. bonden Anders Andersson i Vålsta s 3, Forsa. G. 3/3 1907. Kyrkvärd o. bonde i Holm 1, Hög. † 22/4 1931.
10 BRITA LARSDOTTER, * 23/9 1878, d. t. bonden Lars Larsson i Holm 1, Hög.† 19/4 1951.
LARS, * 30/5 1907 13.
—13—
12 LARS ANDERSSON, * 30/5 1907, s. t. bonden Anders Andersson i Holm 1, Hög.
G. 20/6 1936. Kvrkvärd o. hemmansägare i Holm 1. † 30/5 1974.
(X4)31G7 EDLA PERSSON, * 21/6 1910, d. t. Bonden Per Ersson i Tå 2, Bjuråker.
Holm 1:6 Lasse på backen — (9G19) Lars och Anna Jonsson. Barn: Julia, Ivar och Erik
Holm 3:6 Petters — (12G4) Per och Brita Eriksson. Barn: Bertil och Fosterdottern Betty.
Holm 5:1 Östpå åkern — (12G7) Lars Olsson och sambon Margreta Elisabet Frid. Barn: Fanny Olsson
Holm: Höåker 3 — (2R1) Viktor och Alma Jonsson. Barn: Ture, Helga, Ivar, Svea, Beda, Arvid, Einar och Arvida.
Mårtens — (13G11) Erik och Hilda Jonsson. Barn: Eskil och Martin
Lillmårtens — (13G11) Erik Jonsson. Gården hyrdes ut till Lena och ”Månsa-Lars” (Avsöndrad från Mårtens L. Hagåsen 1973)
Björlings — torp å Holm. Se Nybble bland bebyggelsenamnen. (L. Hagåsen 1973)
Klockars/Klockargården — (5D30) Olof och sambon Beda Högvall. Farmor Klockar Sigrid bodde kvar på gården.
På Svea — (8E2) Erik och Svea Lind. Barn: Anton, Eivor, Gunborg och Alva.
(30S1) Olov och Kristina Olsson. Barn: Julia och Elin.
Johan-Adolf & Julia Lind
Barn: Ingeborg, Sylvia, Anna och Johan
Klöven/Torpet/Klövgården — torp (L. Hagåsen 1973)
Ol-Olsas/Sveden/Östistugan — torp (L. Hagåsen 1973)
Oppistugan — torp (L. Hagåsen 1973)
Klockars i Holm. Den höga mangårdsbyggnaden sänktes med en våning.
Bild ur Stig Larssons minnesbilder
Lia
Lia, är ett namn som återfinns på omkring tio platser i landet
Tidigare skrevs namnet Lida och ett -d har som ofta fallit bort. Betydelsen är ”backe, sluttning”, eller mer precist ”gården vid sluttningen”. Det finns flera gravhögar vid byplatsen, varför Lia torde ha sitt ursprung i järnåldern.
—3 A 16—
(X23) PER ERSSON, * 13/7 1815 i Ilsbo. G. 2 ggr. Bonde i Lia 1, Hög.
† 6/2 1869.
4D9 ANNA OLOFSDOTTER, * 10/2 1824, d. t. bonden Olof Andersson i Gåcksätter s 1. G. 29/10 1847. † 11/5 1856.
7 BRITA PERSDOTTER, * 7/3 1818, d. t. bonden Per Jansson i Baldra 3. G. 8/5 1858. † 29/3 1875.
OLOF, * 18/1 1849 17.
ERIC, * 12/5 1852 1A17.
ANNA, * 7/2 1855. † 28/4 1855.
PER, * 25/2 1861. † 20/5 1887.
—17—
16 OLOF PERSSON, * 18/1 1849, s. t. bonden Per Ersson i Lia 1, Hög.
G. 18/11 1875. Kyrkvärd o. Bonde i Lia 1 o. 2. † 20/12 1929.
4J8 ANNA ERSDOTTER, * 9/9 1853, d. t. häradsdomare Erik Ersson i Lia 2. † 6/10 1930.
PER, * 13/1 1878. Bonde i Lia 2. † 14/2 1920.
ERIK, * 22/2 1879. † 22/7 1879.
ANNA, * 31/1 1882. † 31/1 1882.
ERIK, * 28/3 1888 18.
Bild ur boken, Gävleborgs län – Ett bildarkiv, 1925
—18—
17 ERIK OLSSON, * 28/3 1888, s. t. bonden Olof Persson i Lia 1, Hög. G. 18/4 1909. Bonde i Lia 1. † 26/8 1973.
10G24 MARGTA LARSDOTTER, * 23/3 1887, d. t. bonden Lars Larsson i Åsak 2. † 22/1 1955.
OLOF HILDING, * 3/7 1909 19.
ANNA LINNEA, * 16/3 1911 20.
LARS MARTIN, * 22/7 1913 21.
BRITA ELVIRA, * 7/8 1915 22.
ERIK VALDEMAR, * 20/4 1925 23.
—19—
18 OLOF HILDING ERIKSSON, * 3/7 1909, s. t. bonden Erik Olsson I Lia 1. G. 11/4 1937. Sågv.arb. i Edsta.
(X18) ALMA VIOLA MARGRETA ERIKSSON, * 20/6 1913 i Hudiksvall. Familjen fl. t. Hudiksvall 1959.
MARTA HILLEVI KATRINA, * 25/9 1937.
LARS OLOV INGE, * 3/4 1941.
BARBRO IRENE BIRGITTA, * 8/11 1944.
—20—
(X8)80Z1 JOHAN KONSTANTIN PETTERSSON, * 14/11 1905, s. t. slaktare Karl Gustaf Persson i Böle, Forsa. G. 8/8 1937. Slakt.arb. i Böle, Forsa. † 17/5 1970.
18 ANNA LINNEA ERIKSSON, * 16/3 1911, d. t. bonden Erik Olsson i Lia 1, Hög.
—21—
18 LARS MARTIN ERIKSSON, * 22/7 1913, s. t. bonden Erik Olsson i Lia 1. G. 8/8 1937. Hemmansägare i Lia 1. Död 14/7 1994.
(X19) BRITA HELENA JOHANSSON, * 29/5 1913 i Håsta, Hälsingtuna.
KLARA MARGRETA MARTINSSON, * 19/2 1938. Kontorist. Fl. t. Böle,
Forsa
JAN ERIK MARTINSSON, * 20/4 1941. Murare.
ANDERS HÅKAN MARTINSSON, * 1/4 1947.
—22—
(X8)64D1 KARL ERIK HJALMAR RUNDGREN, * 2/5 1912, s. t. målare Fredrik Hjalmar Rundgren i Hamre, Forsa. G. 10/10 1942. Målare i Lia, Hög.
18 BRITA ELVIRA ERIKSSON, * 7/8 1915, d. t. bonden Erik Olsson i Lia 1, Hög.
ULF INGE, * 2/10 1945 24.
—23—
18 ERIK VALDEMAR ERIKSSON, * 20/4 1925, s. t. bonden Erik Olsson i Lia 1.G. 27/11 1949. Hemmansägare i Åsak 5. (3 öresl. 3 p.l.).
6P33 VENDELA MARIA NILSSON, * 3/6 1928, d. t. Marta Persson i Lia.
ANNIE MARIA, * 23/6 1949.
BROR HÅKAN, * 14/6 1951.
—24—
22 ULF INGE RUNDGREN, * 2/10 1945, s. t. målare K. E. HJ. Rundgren i Lia. Traktorförare i Lia.
GUN RIGMOR KARLSSON, * 23/6 1944 i Kristinehamn, Värml.
LENA KARINA RUNDGREN, * 4/5 1965.
Lia 1:1 — Sörgården — (3A18) Erik och Margta Olsson. Barn: Hilding, Linnea, Martin, Brita och Valdemar.
Lia 3:1, 4:1 — Norrgården — ägare: (42R1) Johan Fredrik Hultman f. 8/9 1899 i Enånger, gift 26/5 1927 med Kristina Katarina Gräns från Delsbo
Westmans — Änkeman (6Z5) Erik Westman. Barn: Anna och hennes barn: Ville (Vilhelm)och Anna
Kalles — lägenhet (L. Hagåsen 1973)
Nyböle — torp å 2 Lia. Två av torpställena tillhör Lia och två Gåcksäter. Gamla båtmanstorp (E. Burman 1932)
Oppistugan — stuga, numera riven (L. Hagåsen 1973)
Åkmans — torp. En Åkman har bott här (L. Hagåsen 1973)
(6A10) OLOF JANSSON ÅKMAN, 16/11 1805 i Tuna sn. Båtsman i Lia, Hög. † 13/5 1875. G 22/10 1828 med KERSTIN OLOFSDOTTER, * 26/11 1802, d. t. båtsman Olof Froland i Frölland, Hög. † 10/11 1889.
Nygårn i Gåcksäter. Bild ur Stig Larssons minnesskrift
Gåcksäter
Gåcksäter är ett namn som inte återfinns på annan plats i landet.
Gåcksäter 1:2 Nygårn — En 3-byggd gård med sin karaktär oförändrad sedan den byggdes på 1860-70-talen. (4D17) Lars och Sara Larsson. Barn: Folke, Stina, Greta och Karin.
Gåcksäter 1:3 En 3-byggd gård med byvägen på fjärde sidan. Två boningshus finns på gården, bägge välbevarade utsirade entrédörrar. Gården ska vara uppförd på 1800-1850.
Gåcksäter 2:1 — ägare: (16G1) Johan Lennart Söder född 14/2 1939 (enligt Gårdarna i Gävleborg)
Gåcksäter: ägare: (4D17) Lars Larsson född 3/2 1877 i Hällby, Hälsingtuna. G. 11/5 1913 med Sara Kristina Jonsdotter från Gåcksäter (enligt Gårdarna i Gävleborg).
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
Gåcksäter: ägare (6D11) Jonas Nilsson född 25/5 (28/5) 1886 i Bjuråker. G. 21/8 1910 med Anna Persson från Gåcksäter (enligt Gårdarna i Gävleborg).
Gåcksäter: (4D14) Helmer Jonsson född 14/4 1904 i Gåcksäter. G. 19/5 1935 med Ingrid Eriksson från Järvsö (enligt Gårdarna i Gävleborg).
Erk-Anders — numera riven gård (L. Hagåsen 1973)
Olers — (5D10) Per och Margreta Månsson. Barn: Erik, Brita, Marta,Tilda, Reinhold, Greta, Kristina, Maria och Magnus.
Olars 5:1 — (6D11) Jonas och Anna Nilsson. Barn: Ivar och Ruben
(6A42) ägare (enligt Gårdarna i Gävleborg): Elof Larsson född 4/5 1922. Gift 13/1 1952 med Edit Helena Andersson från Rogsta.
Utistuga/Utistugan — Jonas och Marta Eriksson. Barn: Erik och Helmer.
Skräddars — (3D17) Johan och Anna Eriksson. Barn: Erik, Kalle, John, Einar, Nisse och Marta.
Lång Pelles — (1Z12) Per Jonsson och sambon Anna Stam
På Lånn — Erik Lind (Erske på Lånn). Hyresgäster: (3D23) John Johansson (skräddar-John) och sambon Hillevi Fast. Barn: John, Kerstin, Nils-Erland, Stig, Sven-Erik och Bernt-Olof.
Snipen — Änkeman (5Z12) Olof Nilsson. Fostersonen Johan Petrus Pettersson. (Meddelaren förklarade namnet med att den var byggd på en snibb av ett skogsskifte. L. Hagåsen 1973)
Limans — (3J8) ANDERS LARSSON LIMAN, * 8/2 1792, s. t. bonden Lars Andersson i Lia 1. G. 2 ggr. Beväringskarl i Lia. † 25/2 1864.
G. 24/4 1814 med BRITA JONSDOTTER, * 14/4 1777 i Norrbo. . † 11/7 1838.
G. 20/5 1839 med (6P8) MARGTA LARSDOTTER, * 15/12 1807, d. t. bonden Lars Månsson i Västanåker 1, Hög. † 16/3 1881.
(6P27) Per och Margta Jonsson. Barn: Kristin, Hulda, Marta, Brita och Jonas.
(Nöbbeln) (torp å Nybble SV Gåcksäter.
Ungers — Det namn som man har brukat använda för Åsbo. En båtsman Unger har bott här L. Hagåsen 1973) (6A11 Olof Unger Båtsman 1792 – 1812)
(6A22) Per och Hedda Andersson. Barn: Lydia, Jenny, Erik, Linnea, Edit, Evert och Birgit.
Frolands — (6P30) Kalle och Anna Stolpe. Barn: Helge. (En båtsman (6P15 Jonas Froland) Froland har bott här (L. Hagåsen 1973)
Lill Mårtens — (72S1) Per och Margreta Johansson. Barn: Karin
Nysteds — (56S1) Fridolf och Alma Nystedt. Barn: Linnea, Knut, Harald, Kalle, Olle och Göta.
Björlings — (21S2) Olle och Kajsa (Katarina Kristina) Björling. Barn: Per.
Lund — torp (L. Hagåsen 1973)
Marias — torp. Numera rivet. (L. Hagåsen 1973)
Mororna — gård å 2 Gåcksäter (E. Burman 1932)
Lång-Pelles i Gåcksäter. Bild ur Stig Larssons minnesskrift
På senare tid benämnt Dahlins.
Högsgården i Åsak. Bilden ägs av Högs sockenbilder
Åsak
Åsak, är ett namn som inte återfinns på annan plats i landet
Högsgård 1 — (10Z6) Carl Oscar Schlyter född 4/7 1836, son till Juris professor C J Schlyter i Uppsala. Infl. från Hudiksvall 1886. Häradshövding i Åsak 4.
Han köpte tre hemman i Åsak samt stora utägor där han avverkade skog. Där bröt han sten till anläggningen Högsgård vilken uppfördes på Åsaksbackens krön. Häradshövdingen blev i och med detta bygge Högs ”store godsägare”. Omfattande trädgårdsanläggning, drivhus och mejeri uppfördes i anslutning till egendomen. För att klara vattenförsörjningen till anläggningen anlades en tre kilometer lång vattenledning mellan Glimsta och Högsgård. Ett postkontor öppnades i Högsgård och där installerades också Högs första telefon. 1905 var ”epoken Högsgård” slut. Företaget gick i konkurs och Carl Oskar Schlyter flyttade till Hudiksvall. Egendomen styckades. 1928 inköptes huvudbyggnaden av Högs Baptistförsamling och samlingssal inreddes på övervåningen.
Högs gård bestående av hemmanen Åsak nr 3 om 5 öres och 19 penningland. Åsak nr 4 om 6 öres och 9 penningland. Åsak nr sub 5 om 3 öres och 3 penningland. Hjortsta nr 1 om 6 öres och 15 penningland. Hjortsta nr sub 3 om 3 öres, samt följande andelar av ägan ”Norr om Åsen”: 1 tunnland 14 kappl. under Åsak nr 2. 1 tunnland 30,9 kappl. under Forsa Glimsta nr 1. 1 tunnland 15,3 kappl. under Hjortsta nr sub 1. 1 tunnland 27,9 kappl. under Hjortsta nr 6. 6,7 kappl. under Hallsta nr 1.
(Vi nöjer oss här med en kortare sammanställning)
Åsak 1:1 Jonjehans/Jon-Johans — Bondgård från 1860-talet i välbevarat skick.
(1Z13) Elov Jonsson. Föräldrarna avled när Elov var i femårsåldern. Tilda Månsson blev då hans vårdarinna.
HUDIKSWALLS WECKOBLAD DEN 22/2 1851
Landbonden Jon Jonsson från Åsak, Högs socken, som härifrån hade tagit fora till Sala marknad, blef under ditresan å ett hwilställe inom Fernebo socken, då han om aftonen skulle efterse sin häst som jemte andra hästar stod i gårdens stall, af en utaf desse så illa slagen i hufwudet att döden, efter all sannolikhet, ögonblickligen deraf blef följden, hwilket kan slutas deraf att mannen påträffades död, stående mot wäggen, med tydliga märken wid tinningen efter den skarpa hästskon. Jon Jonsson, omkring 50 år gammal, wäl känd och ansedd, efterlämnar hustru och barn.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Åsak 3:1 – Köpt av (7Z1) Per Arvid Bergström 1911 och brukade den till sin död 1914 då hans son Per Olov Bergström född 30/7 1888 övertog gården. Gården flyttades till sin nuvarande plats 1928. Per-Olov och Kristin Bergström. Barn: Sally, Elin och Elov
Åsak 4:11 o. Hjorsta 1:11 m.fl. — Kilgården — Gården ursprungl. uppförd omkr. 1890 av (4Z24) riksdagsmannen Per Olsson. Ladugård etc. omändrade till dans- och serveringsutrymmen. (3R2) Lars och Ida Eriksson f. Englin född i Niansfors. Barn: Erik och Anna Kristina.
Högsgård 2 — (10E1) Mathias och Emma Amanda (Maria) Carlsson. Barn: Frans, Harald, Anders, Oskar, Tilda, Helga och Ulla.
Högsgård 3 (Betel) — Karl (pastor) och Sally Bergström. Barn: Rune, Hans och Ulla.
Högsgård 4 (Televäxel) — (38S4) Föreståndarinna Kristin Andersson. Barn: Märta.
Bild ur boken, Gävleborgs län – Ett galleri, 1925
—8 G 11—
Högsgård 5
9 OLOF JONSSON, * 5/11 1879, s. t. bonden Jonas Olsson Glans i Hjortsta 6. G. 10/5 1908. Handlande i Åsak. † 5/6 1940.
1D8 BRITA JONSSON, * 29/10 1885, d. t. bonden Jonas Ersson i Glimsta s 1.† 2/8 1941.
JONAS HOLGER, * 7/8 1908 17.
CECILIA MARGRETA, * 13/7 1912 18.
ERIK VALTER, * 20/4 1919. Urmakare.
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
—10 R 1—
(X31) ERNST ÅSTRÖM, * 20/8 1879 i Njutånger. G. 22/6 1902
(X7)9T42 – G. 18/11 1945. Infl. 1952. Bonde i Kungsgården 1:3, Hög
(X7)9T27 INGA CHARLOTTA HOLMIN, * 19/6 1880, d. t. bonden Anders Holmin i Hålsänge 1, Enånger. † 14/11 1957
(F56) KARL ERIK ÅSTRÖM, * 6/10 1906 i Jönköping. Fosterson. † 6/3 1970
(X40) KRISTINA PERSSON, * 23/12 1918. Fl. t. Enånger 1935
(X27) BRICKEN KRISTINA WEGLIN, * 22/1 1909 i Ljusdal. Fosterdotter.
Mejeriet — (32R1) Erik och Kristin Sundell. Barn: Märta, Valfrid, Ester, Edit och Anna.
Vatthagan/Vatthagen — (8Z3) Carl och Brita Högström. Barn: Holger, Cecilia och Erik.
Nirsgård/Nilsgård— (6G9) Per och Kristin Sundqvist. Barn: Anna, Ester, Bricken, Helge och Axel. Det var hit jag (Stig Larsson 1922-2009) flyttade 1931 med (6A21 & 26) mormor och hennes stora familj.
Föreninga — Erik och Stina Röjare. De kom från Harmånger och flyttade åter dit sedan ett barn avlidit. Det har varit affär här tidigare, enligt uppgift möjligen också en handelsförening (L. Hagåsen 1973)
Bageriet — (4Z25) Olov (urmakare) och Brita Larsson. Barn: Malin, Brita, Anna och Per. Bagare var (39S1) Ragnar och Stina Viklund med styvdottern Sonja.
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
Småskolan — Lärarinnan, fröken Brita Eriksson
Månsgård 1 — Änkan Brita Persson. Barn: Sven och Märta
Månsgård 2 — Olov Persson och sambon Marta Borg. Barn: (2Z7) Signe.
Utisåga — (4Z28) Axel och Hanna Söderlund. Barn: Signhild och Mary.
Släthagan 1 — (5D11) Erik och Elida Persson. Barn: Anny
Släthagan 2 — (14G12) Johan och Karin Jonsson. Barn: Kurt, Kjell och Björn
Jon-Svensas — torp (L. Hagåsen 1973)
Kilgården i Åsak. Bild ut Stig Larssons minnesskrift
Logen kom att bli vida känd bland de dansanta
Lispets i Hjortsta Bild ut Stig Larssons minnesskrift
Hjortsta
Hjortsta, är ett namn som inte återfinns på annan plats i landet
Andersgård — numera brunnen gård å Hjortsta, V. Lia. Gården brann 1922. (L. Hagåsen 1973)
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
Hjortsta s 1: Svens — Mangårdsbyggnad uppförd omkr. 1870. Ladugård och stall uppförda i en länga 1885 — 1890. (14G11) Jonas Olsson född 2/8 1882. G. 3 ggr. † 15/11 1960. Gården såld 1939 till (21R1) Lars August Persson född 1/8 1907 i Söderäng 2, Forsa. G. Sigrid Eufemia Andersson född 16/9 1911 i Nansta s 3, Forsa.
Hjortsta 1:3, Olssons Gården byggd av ovannämnda Jonas Olsson
Onirs — Per och Kerste Jonsson. Barn: Kerstin, Ante och Karin
Sjölanders — (6G10) Axel Fredrik Sjölander (6G12) Olof och Kristina Olsson. Barn: Arvid, Karin, Sven, Gösta och Märta.
Hjortsta 4:1 — Ershans/Erskhans — Samtliga byggnader uppförda i början av 1800-talet. Olof Andersson (1R2) född 6/5 1885 inköpte gården 1917. Inflyttad från Vålsta, Forsa 1916. G. 30/4 1916 med Karin Jonsdotter född 5/3 1886 i Källberg, Delsbo.
Hjortsta 6:7 — Lisbethsgården — I släktens ägo sedan 1737 (enligt Gårdarna i Gävleborgs län) (8G19) Helge Sanfrid och Helma Britta Jonsson. Barn: Karin. Även farmor (Lispes-Kare) bodde här.
Hjortsta s 6:8 — Nygården — (8G13) Jonas Jonsson född 5/9 1890. † 2/11 1928. G. 25/6 1922 med Karin Jonsson född 22/1 1893 från Fors 1. Barn: Einar och Aina. Även drängen Albert Johansson bodde här. (Ligger N Lispes, som är stamhemmanet L. Hagåsen 1973)
Hjortsta 9:1, 4:5 m. fl. — Jörmgårn — Samtliga byggnader är uppförda 1885. (5C16) Jonas och Astrid Eriksson. Barn: Märta. Även farfar Erik Jonsson (Jörm-Erske) bodde här. (Enligt gårdsfolket skulle namnet ha att göra med någon (7G1) Germund Hansson på 1600-talet.) (L. Hagåsen 1973)
Gammel-Åsmans — torp, numera rivet. Det var ett båtsmanstorp. (L. Hagåsen 1973)
Ol-Nils — (8J1) OLOF NILSSON gård (L. Hagåsen 1973)
Den pampiga entrén hos Månses i Hallsta Bild ut Stig Larssons minnesskrift
Hallsta
Hallsta,är ett namn som återfinns på närmare tjugo platser i landet
Ersk-Larsas — (3E21) Valdemar och Anna Eriksson. Barn: Yngve och Karin. (3E13) Farfar Erik Larsson och farmor Karin Larsson bodde också på gården.
Bild ur boken, Gävleborgs län- Ett bildarkiv, 1925
—7 S 1—
(X8)17E1 ALBIN KLANG, * 23/5 1889, s. t. husman Jonas Klang i Vålsta, Forsa.
G. 24/10 1909. Handl. i Tåsta, Hög. Fl. t. Hälsingtuna 1929
(X19) ANNA BRITA HANSDOTTER, * 3/1 1888 i Hälsingtuna
EDVIN, * 8/12 1908. Fl. t. Hälsingtuna
ANNA, * 6/2 1910. Fl. t. Hälsingtuna
LINNEA MARGRETA, * 26/6 1921. Fl. t. Hälsingtuna
Klang Albins — (7S1) Albin Klang Handlare utfl. t. Hälsingtuna 1929. Lanthandlare Edvard Åkerstam, som senare blev bilhandlare i Hudiksvall.
Hallsta 1:1 — Ystigårn — Mangårdsbyggnad av trä under tegeltak från slutet av 1800-talet. Renoverad 1960-1962. Ladugård av tegel under tegeltak från 1959. (1G10) Lars Albert Strand född 27/11 1899 i N. Lia, Bjuråker. † 4/3 1952. G. med Brita Kristina Nilsson född 23/3 1901. (11R10) Per Teodor Hed född 1/8 1914 övertog gården 1953. G. 1/2 1942 med Marta Viola Persson i Hedsta 2, Forsa.
Hallsta 2:1 Västergårn — (2G12) Erik Albert Larsson född 23/3 1910 i Hallsta 2. Man- och ekonomibyggnad uppförd på 1860 – 1870-talet. Fadern Lars Eriksson övertog gården 1911 efter sin fader.
Nirsans — (1G10) Lars och Kristina Strand. En trotjänare vid namn August fanns på gården i många år.
Sjölanders — (5S1) Kalle och Hilma Olsson. Barn: Stina och Hillevi.
Hallsta 5:1 — Månses — Man- och ekonomibyggnader uppförda 1878. Uppförd av (2G9) Måns Larsson född 29/9 1844 i Hallsta 2.
—2 G 9—
7 MÅNS LARSSON, * 29/9 1844, s. t. bonden Lars Månsson i Hallsta 2. G. 10/11 1876. Bonde i Hallsta 2. † 31/8 1918.
4E6 BRITA OLSDOTTER, * 14/1 1843, d. t. bonden Olof Månsson i Edsta 4.
2A8 – Tid. g. o. änka 25/6 1875. Omg. † 30/3 1924.
MARTA, * 30/6 1878 1D11.
OLOF, * 4/1 1881 11.
—10—
8 LARS ERIKSSON, * 14/5 1882, s. t. bonden Erik Larsson i Hallsta 2. G. 18/6 1909. Bonde i Hallsta 2. † 6/3 1951.
15P4 KERSTIN FÄLDT, * 12/12 1882, d. t. bonden Jonas Olof Fäldt i Västanåker 2.
† 23/5 1942.
ERIK ALBERT, * 23/3 1910 12.
ESTER MARGARETA, * 27/4 1913 13.
Bild ur boken, Gävleborgs län- Ett bildarkiv, 1925
—2 G 11—
9 OLOF MÅNSSON, * 4/1 1881, s. t. bonden Måns Larsson i Hallsta 2. G. 14/5 1908. Nämndeman o. bonde i Hallsta 2. † 21/2 1955.
4Z27 KRISTINA KORONA SUNDQVIST, * 30/8 1882 i Ramsjö, d. t. bond. Joh. Sundqvist i Åsak s 4, Hög. † 19/3 1969.
GERDA BIRGITTA, * 13/3 1909. Fl. t. Falun 1938.
ERIK MARTIN, * 16/8 1914 14.
ANNA KRISTINA, * 26/12 1920. Fl. t. Hudiksvall 1946.
—12—
10 ERIK ALBERT LARSSON, * 23/3 1910, s. t. bonden Lars Eriksson i Hallsta 2.
G. 26/6 1955. Hemmansägare i Hallsta 2:1.
(Y33) INGRID MARIA ADELINA NILSSON, * 4/5 1921 i Njurunda, V.norrl.
LEIF OLOF NILSSON, * 1/9 1941. Fl. t. Lidingö, Sthlm. l. 16/10 1959.
BO GÖRAN LARSSON, * 7/11 1955.
ERIK TOMMY LARSSON, * 29/1 1957.
—13—
(X11) ERNST ROLAND NORIN, * 15/3 1909 i Gävle. G. 12/6 1938. Kontrollassistent i Hallsta, Hög. Fl. t. Umeå 1945.
10 ESTER MARGARETA LARSSON, * 27/4 1913, d. t. bonden Lars Eriksson i Hallsta 2.
BROR SUNE EVERT, * 15/7 1939.
ULLA MARIANNE, * 25/1 1953.
—14—
11 ERIK MARTIN OLSSON, * 16/8 1914, s. t. bonden Olof Månsson i Hallsta 2.
G. 5/8 1945. Hemmansägare i Hallsta s 2.
(X6)30T28 INGRID KATARINA NILSSON, * 18/6 1921, d. t. skomakare Nils Pettersson i Strandäng, Delsbo.
KARIN SOLVEIG MARTINSSON, * 2/6 1946.
OLOF THURE MARTINSSON, * 13/9 1951.
Frolands — torp å Hallsta, NV Frölland (L. Hagåsen 1973)
Norritomten/Smedens — lht. Eftersom förre ägaren, Erik Larsson, var smed, kallas den även Smedens (L. Hagåsen 1973)
Staffas — lht, numera riven (L. Hagåsen 1973)
Ystegårn i Glimsta
Bild ut Stig Larssons minnesskrift
Glimsta
Glimsta, är ett bynamn som inte återfinns på annan plats i landet
Bild ur boken, Gävleborgs län – Ett bildarkiv, 1925
—7C3—
1 OLOF ERIKSSON, * 8/11 1889, s. t. bonden Erik Olsson i Frölland s 1. G. 9/1 1917. Bonde i Glimsta s 1. Sen. Brevbärare i Gåcksätter. † 14/6 1977
4D16 ANNA MARGRETA JONSDOTTER, * 2/7 1893, d. t. bonden Jon Jonsson i Gåcksätter 1.
Glimsta 1:2 — Östigården — (1D1) Ev. förste ägaren till gården var Tord i Glimsta född omkr. 1490. † 1543. Mangårdsbyggnaden uppfördes troligen i början av 1800-talet och ekonomibyggnaderna 1867. Gården har varit i släkten sedan 1735, då den innehades av (1D3) Jonas Eriksson född 1/11 1708. † 21/5 1785.
Glimsta 3:10 — Glimsta gård (3J6) Sockenskrivare, Länsman o. kronofogde Nils Lidén född 4/11 1784. G. 1/1 1808 med Anna Maria Löfling född 22/5 1778 i Österlövsta, Uppsala.
Glimsta 2 — (3J9) Johan (Jan Petter) Lidén Kronofogde , född 12/3 1808, s. t. länsman Nils Lidén. Flyttat till Gävle 1888.
Gift 1835 med Helga Isedora Melanie Hallström f. 19/1 1817 i Jämtland. Död 27/5 1858
Barn:
Helga Maria Christina 12/6 1838 – 25/3 1874
Nils Johan Isidor 9/1 1840 – 29/6 1840
Nils Johan Isidor 22/8 1844. Flyttat till Ljusdal 1870
Per Johan Hadar 18/3 1848. Flyttat till Borås 1876
Anna Wendela Melanie 12/12 1850 Flyttat till Vidbo Sthlm. 1872
Gabriel Anders Emanuel 30/6 1853 – 27/1 1854
Anders Gabriel Nicolaus 6/12 1857 Flyttat till Ramsjö 1880.
Glimsta 4:1, 1:5 — Västergårn — Mangårdsbyggnaden uppförd på 1820-talet. Stallet och logen på 1860-talet och ladugården 1887. Gården har varit i släkten sedan 1737 och gått i arv från far till son eller dotter med första ägare (3D2) Erik Ersson född 25/4 1712 och G. 3/11 1734 med Anna Nilsdotter född 1703 i Glimsta 3.
Bild ur boken, Gävleborgs län- Ett bildarkiv, 1925
—3 D 14—
10 OLOF JONSSON, * 24/4 1868, s. t. bonden Jon Nilsson i Glimsta ss 2. G. 19/5 1909. Bonde i Glimsta ss 2. † 16/5 1927.
1J14 KARIN PERSDOTTER, * 20/7 1878, d. t. bonden Per Persson i Kungsgården 1, Hög. † 6/9 1956.
Ystiåkern — (1D18) Rickard och Eva Sträng. Barn: Anna-Stina och fostersonen Gunnar Bergström
Ystegårn — (1D9) Per och Karin Olsson. Barn: Holger, Brita och Gösta.
Bygdegården — (19R1) Erik och Anna Löfling. Barn: Anton, Axel, Alfred, Alrik, Adina och Lill-Anna
Oppegårn/Oppigårn — Olov-Olken Eriksson. Barn: Erik och Brita.
Buskens/ Busk-Olles — En Busk-Olle bodde här. Enligt uppgift skall man ha kallat honom så, eftersom det växte mycket buskar kring torpet. (L. Hagåsen 1973).
(5C24) Fjärdingsman o bonde Nils och Katrina Persson. Barn: Brita-Stina.
Bromans — Ida Persson. Barn: Erik.
Hästhagen — lägenheter
Lias-Annas — lht. En Lias-Anna, död på senare år, bodde här (L. Hagåsen 1973)
Nockas — lht. Ägaren bördig från Norrbo socken. Möjligen kan namnet vara ett gårdsnamn därifrån (L. Hagåsen 1973)
Ol-Olsas/Östiåkern — gård (L. Hagåsen 1973)
Västers i Frölland, senare benämnt Fribergs
Bild ut Stig Larssons minnesskrift
Frölland
Frölland, är ett namn som även finns i Rogsta.
Åsmans — (12P8) Per och Marta (Margta) Strand. Barn: Ivar.
Frölland 1:5 Daniels — (3P24) Albert och Märta (Margta) Friberg. barn: Enar. Mormor (3P20) Margit Persson (Danels Marget) bodde också på gården.
Ersk-Orsas/Ers-Ols— (7C1) Erik Olsson sedan hans son Mårten Eriksson. På gården bodde även hushållerskan Anna Persson.
Frölland 1:2 Västers —(6C19) Lars och Anna Friberg. Barn: Klara och Ivar.
Limbergs — (8C2) Sven-Petter och Kristina Lindberg. Barn: Astrid, Arvid och Birgit.
Bild ur boken, Gävleborgs län- Ett bildarkiv, 1925
—5C15—
Olanners 1
10 JONAS JONSSON, * 6/3 1883, s. t. bonden Jon Persson i Frölland 3. G. 9/5 1907. Bonde i Frölland 3. † 21/4 1956.
3E11 KARIN LARSDOTTER, * 30/8 1883, d. t. bonden Lars Olsson i Edsta s 3.
† 16/1 1959
JONAS VERNER, * 22/4 1908 17,
Anna Olivia, 14/4 1912 18.
Olanners 2 — (5C13) Per och Brita Jonsson. Barn: Anna och Erik.
Lortlöp — (12G6) Per och Kerstin Olsson. Per-Orsa var handlare i Västanåker på 1800-talet.
Frölland 44:1 Per-Lars — (4C7) Per Larsson 1780 – 1832 Bonde i Frölland 2.
Per-Mårtsas — (6D8) Per Mårtensson 1815-1889. Husman i Frölland.
Lindbergs gård i Frölland. I byggnaden till höger finns fortfarande den gamla bönsalen för Bibeltrognas vänner. Bild efter en målning ägs av Högs Hembygdsförening
Tåsta
Namnet Tåsta återfinns på ytterligare en plats i landet
Namnet finns i skriven form ända sedan år 900. Det betyder emellertid inte att det första ledet, tå-, i bynamnet är lätt att förklara, tvärtom! Det skulle kunna syfta på en person, en man med (bi) namnet Tår ”Droppen” eller dyligt.
En annan tolkning är ordet Tå i betydelsen ”fägata”. Ordledet finns i en del andra ortnamn. På ringen omtalas en Anund i Tålsta, som skulle kunna ha medverkat vid tillverkningen av den. I så fall borde ju ”Droppen” ha levat före Anund. Hagåsen tycks föredra en tolkning med ”fägata” alltså ”Gården vid fägatan”. Av Håkan Frank
Tåsta 1 — Förste ägaren (1A17) Erik Persson född 12/5 1852. † 22/4 1891. Efter hans död säljer hustrun Anna Cecilia Jonsdotter född 7/9 1851 gården 1/4 1914 till (4C15) Olof Olsson född 9/5 1885. G. 8/5 1910 med Karin Eriksson född 6/2 1884.
Tåsta sub 1 (3P7) Eric Olsson 1748-1822— Grunden till mangårdsbyggnaden uppfördes på 1800-talet. Samtliga ekonomibyggnader tillkom på 1820-talet. Gården har varit i släkten sedan 1717 och innehades då av (3P3) Olof Olofsson född 1688. † 1763. (3P25) Johan Emil Fredlund (Fridlund) född 21/11 1895 i Glimsta. Övertog gården 1918 efter svärfadern Jonas Persson född 19/3 1852. Gift med Hilda Kristina Jonsson född 6/6 1892.
Tåsta 1:16 m.fl. — Tolstagård
Tåsta 2:8, Sigsta 1:5 m. fl. — Brecksgården — (6G11) Jonas Artur Vestlund f. 15/12 1905 i Jättendal. G. 2 ggr. 1:a hustrun Anna Sundqvist f. 18/2 1907, 2:dra hustrun Sigborg Matilda Backlund f. 17/6 1928 i Gnarp.
Tåsta 2.
—14G12—
(X23) JOHAN ARVID JONSSON, * 31/8 1899 i Ilsbo. G. 7/10 1934. Infl. 1931. Bonde i Tåsta 2.
11 KARIN OLSSON, * 20/7 1909. d. t. bonden Jon Olsson i Hjortsta s 1, Hög.
KURT LENNART, * 13/3 1935. Fl. t. Hudiksvall 1957.
KJELL OLOV, * 6/3 1939.
BJÖRN ULRIK, * 12/8 1944. Kull-Björn
Tåsta 2:9 —
Tåsta 3:1 — Persgården — (7Z3) Ludvig Nikolaus Bergström f. 28/7 1890. Gift 25/5 1912 med Brita Olsson född 22/4 1891 i Forsa.
Grindbacken/Grinden/Grinna/Oppmedgrinden — torp. Torpen ligger enligt uppgift i plan terräng. Det senare namnet är det vanligaste (L. Hagåsen 1973)
Hjortgården — förr gård (L. Hagåsen 1973)
Hägnan — gård (L. Hagåsen 1973)
Skräddars — numera riven lht.(4C18) Jonas Eriksson Sandin skräddare i Tåsta. 1832 – 1902. Stod där Björkelund nu ligger, belägen vid Hallsta, namnet brukas ej (L. Hagåsen 1973)
Nygårn 1 — (4C15) Olof och Karin Olsson. Barn: Astrid, Stina, Karin, Brita, Erik och Märta.
Nygårn 2 — (3A13) Per och Marta Persson. Barn: Ivar.
Erskmårs — Rickard och Karin Rosenqvist. Barn: Fritz (1917-2005), Gully, Marits, Gunvor och Henry.
Ur ett två sidor långt brev från Ljusdalsbygdens museum till J. J:son Hanzén daterat 5/11 1946 har följande text hämtats. Brevet är undertecknat av Fritz Rosenqvist i Bjuråker.
Undertecknad har varit i Hög i 10 år, och som skolpojke sett en sten med ett fotavryck efter en människofot ca 15 cm lång. Minns jag inte fel skall det finnas en sten till men något annat avtryck, men vad detta var kan jag inte påminna mig nu.
Stenen med fotavtrycket ligger i byn Tåsta ca: 200 m från landsvägen Hjorsta – Edsta
Byvägen sträcker sig västerut 200 m NO i Tåsta. Först går man om bönhuset på backen till höger, sedan en liten grå lada på samma sida av vägen, om denna är kvar, inte långt därifrån fortfarande på samma sida av vägen ca: 10-20 m från denna skall stenen ligga, om den inte blivit flyttad på något vis. Det är 15 år sedan jag såg den sist.
Spårstenar i eller vid stigarna
Ur ett 11 sidor långt brev från Ljusdalsbygdens museum av J. J:son Hanzén är följande text saxad.
Man har under senare år meddelat mig, att det vid gamla stigar här finns större och mindre fotspår i stenar. Jag har mer än trettio sådana meddelanden från landskapets skilda håll och kanter. Jag har i tidningen Ljusnan under 1947 fått dem publicerade. Stenarnas avstånd från nutida vägar har hindrat mig att uppsöka och granska mer än några få av dem. Alla har funnits i sten mitt i eller tätt vid gammal stig. Att de synes mig, som att de skulle vara något slags vägmärken av olika art och storlek – från tramp av får– eller getklövar upp till spår efter en jättefot – allt efter stigens rang som mindre betydande stig för huvudsakligen boskap eller genomfartsväg från bygd till bygd.
Källa:
Från sydsvenska bygder kan vi se dem framställda i bl.a. STF:s årsskrift 1946, sid 164, 165 och 184, med text av prof. Holger Arbman.
J:son Hanzéns bok, Järvsöfolket, om spårstenar, sid 258, 259 och 260.
Sigsta
Namnet Sigsta, återfinns inte på annan plats i landet
Sigsta 1 — (1P1) Hans Walmarsson född omkr. 1510. Bonde i Sigsta 1 (”Sekelstad”) 1543-1560. Mangårdsbyggnaden uppförd omkr. 1880, hitflyttad. Ekonomibyggnadern uppförda 1880. (4G11) Erik Olsson född 16/1 1887, s. t. bonden Olof Jonsson i Hjorsta 2. Gift 3/11 1910 med Brita Katrina Persson född 4/7 1886, d. t. bonden Nils Persson Sigsta 1. † 7/1 1922. 1938 flyttar Erik Olsson till Hälsingtuna och säljer gården till (1P13) Anders Persson född 22/11 1905.
Sigsta 1:1 — Gården övertogs efter (1P15) Tore Svensson av (6A40) Sven Erik Flodin född 17/7 1917. Gift 1/7 1944 med Maj-Britt Vilhelmina Berglund född 4/3 1923.
Sigsta 3:1 — Påls/Persgården — Mangårdsbyggnaden uppfördes troligen under senare delen av 1700-talet. Flygeln är byggd 1808-1809, en annan 1910 samtidigt med ekonomibyggnaderna. (1D11) Erik Jonsson född 3/12 1874, † 21/1 1939, köpte gården 1918. Gift 28/4 1903 med Margta Månsdotter född 30/6 1878, † 12/1 1939.
Påls, Tåsta 19. Bild från Arkiv Digital 1971
—6A39—
26 STIG ERIK LARSSON, * 26/11 1922, s. t. A. K. Larsson i Lia, Hög. G. 12/8 1944. Hemmansägare i Sigsta 1:2. † 18/6 2009
9A1 MARGIT ELISABET ABRAHAMSSON, * 14/2 1922, d. t. bonden Gustaf Abrahamsson i Edsta 3. † 20/4 2004
BO TAGE, * 25/9 1939.
SVEN ERIK, * 1/5 1941,
LEIF ÅKE, * 16/6 1948.
GUNILLA MARGARETA, * 4/9 1954.
Grindbacken
”Grindbacken” var en gemensam nämnare på de torp som var avsöndringar från Åsak, Hjorsta, och Hallsta byar, skriver Stig Larsson.
Grindbacken, är ett namn som återfinns på ytterligare en plats i landet
Hallstas — Jonke och Kristin Jonsson. Barn: Marta, Sven och Ivar.
Klangs — (5Z14) Anna Klang och sambon Johan Petrus Pettersson. Barn: Erik.
Algrens — (5C12) Karl-Erik och Signe Algren. Barn: Arne, Olle och Karin.
Sandåkers — Pelle och Anna Persson. Barn: Erik, Per, Lars, Olle och Anders.
Brecks 1 — (6A36) Erik och Mina (Vilhelmina) Flodin. Barn: Sven, Ingrid, Knut, Rune, Anna, Sigrid, Einar och Elsa.
Brecks 2 — (6G11) Artur och Anna Vestlund. Barn: Astrid, Lennart och Gösta.
På Svea — Änkan Inga Persson. Barn: Bricken och Barbro samt fostersönerna Torsten och Kurt.
Hägnan 1 — Handlar-Olle i Åsak. Gården var obebodd.
Hägnan 2 — Jonas och Kerstin Jonsson. Barn: Fosterdottern Birgit.
Pårs — (1D11) Erik och Marta (Margta) Jonsson. Barn: Alfred, Magnus och Anna.
Stenane 1 — (1D8) Olov Jonsson, bror till Pårs-Erske.
På Stenane 2 — (1E7) Kristina Palm, som byggde en ny gård här. Barn: Harald.
Erskors — (3P25) Emil och Hilda Fredlund. Barn: Erik, Herbert och Eivor. Även (3)21) morfar Jonas Persson bodde kvar på gården.
Sandins — Här bodde Lill-Olles Kare från Baldra, faster till Jonas Persson i Baldra.
Pärs — (7Z3) Ludvig och Brita Bergström. Barn: Arvid, Martin, Stina, Ingeborg, Erik och Oskar.
Tåsta 3:4, Annelund — En gång predikantbostad för missionshuset i Tåsta.
Edsta
Edsta, är ett namn som återfinns på ytterligare tre platser i landet
Edsta 1:5 m.fl — Per Nilsas. (10P5) Per Nilsson 1764-1809 husman i Edsta. Mangårdsbyggnad från 1935. (3E12) Lars Ersson född 25/4 1859, Kyrkvärd och bonde. † 25/5 1940. Gift 24/11 1881 med Brita Ersdotter född 22/9 1863. Även kallad Lasspers Brita. Sonen Lars Larsson född 24/7 1898 övertog gården 1945 efter fadern, i släktens ägo sedan 1923.
Edsta 1:9, Tåsta 3:3 — Palmens —6C16 OLOF PALM, * 5/7 1875, s. t. bonden Lars Olof Palm i Frölland 4. Bonde i Edsta 1. † 19/1 1922.
G. 18/5 1904 med KRISTINA ERIKSDOTTER, * 21/3 1883, d. t. bonden Erik Ersson i Edsta 1.† 5/11 1952. År 1953 övertogs gården av sonen Lars Harald Palm
TEKLA, * 16/11 1903. G. 20/11 1927 o. fl. t. Hälsingtuna.
BRICKEN KATRINA, * 11/9 1906 9.
ERIK ELOF, * 29/6 1909 10.
LARS HARALD, * 26/5 1913. Jordbr.arb. i Tåsta.
Edsta 1:11, Jons-gård — Mangårdsbyggnaden uppfördes 1820-talet. Logen på 1820-talet och övriga ekonomibyggnader 1923. Den har varit i släkten sedan 1740 gått i arv från far till son eller dotter och med början (1E2) Jonas Månsson född 10/6 1718, bonde i Edsta 1. † 4/6 1794.
Lars-Pers 2/Edstalund — (3P23) Per Larsson född 14/1 1912. Chaufför. Gift 29/8 1937 med Svea Matilda Olsson född 8/1 1918 i Los.
Edsta 2:8 — Jon-Svens — Mangårdsbyggnad uppförd 1890. Ekonomibyggnader uppförda samtidigt. Gården såldes 1920 av förgående ägaren Josef Wester till (5E8) Jonas Olsson född 17/7 1893. Gift 3/10 1920 med Brita Martina Eriksson född 27/1 1901.
Edsta 3:2 — Lars-Pers 1 — (9A1) Gustav Abrahamsson född 21/9 1895 i Bollnäs. Han inköpte gården 1926. Gift 24/5 1920 med Emma Kristina Boander född 18/10 1897 i Bollnäs.
—3 E 22—
Styresmän i Gävleborgs län, 1957
14 LARS PERSSON, * 8/1 1901, s. t. bonden Per Olof Eriksson i Edsta s 3. G. 31/12 1938. Bonde i Edsta s 3. † 10/7 1972.
(X6)29N21 KAROLINA ERIKSSON, * 12/12 1905, d. t. torpare Erik Ersson Krig i Isbo, Delsbo.
(X21) ROLF BERGSTRÖM, * 3/4 1940. Fosterson.
Edsta 3:3, Tomta — Gården är byggd 1851 och är en av socknens äldsta representanter för sin tid. De exteriöra förändringarna är obetydliga. Mangårdsbyggnaden har dekorerade dörrar. (3E22) Lars Persson född 8/1 1901. Gift 31/12 1938 med Karolina Eriksson född 12/12 1905 i Delsbo. Övertog gården 1940 genom köp.
Edsta 4:1 — Sakrisgården — Man- och ekonomibyggnader uppförda 1881-1882. Gårdens ägare (4E7) Jonas Olsson född 29/8 1846. Gift 10/5 1875 med Karin Ersdotter född 21/11 1847 d. t. häradsdomare Eric Ersson i Lia. Säljer gården 1910 till (3E15) Olof Larsson född 5/12 1880. Gift 24/5 1903 med Karin Persdotter född 17/1 1881.
Edsta 5:1 — Orers — Enligt Högs släktbok (5EII) kan gården ha varit i släkten sedan mitten av 1500-talet. (5E9) Karl Johan Andersson född 24/10 1894 i Norrbo. Gift 9/12 1928 med Margta Olsson född 5/1 1901. Gården övertogs 1928 efter Jonas Olsson, broder till makan.
—1 E 1—
MÅNS JONSSON, – 14/9 1674. Bonde i Edsta 1. † 14/3 1755.
V ELLA MÅNSDOTTER, * 3/8 1678, möjl. d. t. bonden Måns Mats Jonsson i Edsta 1. † 5/6 1756.
JONAS, * 10/6 1718 2.
—2—
1 JONAS MÅNSSON, * 10/6 17 18, s. t. bonden Måns Jonsson i Edsta 1. G. 28/10 1744. Bonde i Edsta 1. † 4/6 1794.
(X19) ANNA ERSDOTTER, * 9/4 1718, d. t. bonden Eric Persson o. hu. Margta Persdotter i Hällsäter, Tuna. † 9/5 1798.
CARIN, * 16/9 1745. † 29/1 1747.
ERIC, * 16/11 1747 3.
MÅNS, * 10/2 1730 1A9.
HELENA, * 30/11 1753 5G6.
PER, * 5/12 1755. † 24/7 1758.
JONAS, * 27/9 1758 4D7.
—3—
2 ERIC JONSSON, * 16/11 1747, s. t. bonden Jonas Månsson i Edsta 1. G. 8/10 1775. Bonde i Edsta 1. † 13/5 1823.
3P5 BRITA JONSDOTTER, * 3/3 1751, d. t. bonden Jon Olofsson i Tåsta s 1.
† 9/11 1842.
JONAS, * 26/2 1776. Bonde i Edsta 1. † 25/11 1812.
OLOF, * 18/10 1778. † 12/5 1819.
MÅNS, * 15/6 1782 4E5.
ERIC, * 26/11 1789 4.
PER, * 30/6 1795.
—4—
3 ERIK ERSSON, * 26/11 1789, s. t. bonden Eric Jonsson i Edsta 1. G. 17/10 1819. Bonde i Edsta 1. † 8/7 1866.
8P7 BRITA LARSDOTTER, * 6/8 1790, d. t. bonden Lars Jonsson i Västanåker 3.
† 15/2 1881.
ERIK, * 4/5 1823 – 5.
JONAS, * 11/11 1825. † 3/3 1830.
—5—
4 ERIK ERSSON, * 4/5 1823, s. t. bonden Erik Ersson i Edsta 1. G. 2/11 1851. Bonde i Edsta 1. † 18/7 1894.
5D18 CHERSTIN JONSDOTTER HÖGLUND, * 7/3 1826, d. t. klockare Jonas Höglund i Kungsgården, † 20/4 1904.
ERIK, * 5/3 1854 6.
—6—
5 ERIK ERSSON, * 5/3 1854, s. t. bonden Erik Ersson i Edsta 1. G. 2 ggr. Bonde i Edsta 1. † 9/6 1923.
(Y33) BRITA KRISTINA HALLGREN, * 2/2 1860 i Njurunda, V.norrl. G. 5/6 1882.
† 15/7 1888.
3D9 MARGTA ERSDOTTER, * 12/2 1870, d. t. bonden Erik Ersson i Glimsta 1.
G. 16/10 1889. † 12/7 1899.
KRISTINA, * 21/3 1883 7.
ANNA, * 27/11 1892 8.
—7—
6C16 OLOF PALM, * 5/7 1875, s. t. bonden Lars Olof Palm i Frölland 4. G. 18/5 1904. Bonde i Edsta 1. † 19/1 1922.
6 KRISTINA ERIKSDOTTER, * 21/3 1883, d. t. bonden Erik Ersson i Edsta 1.
† 5/11 1952.
TEKLA, * 16/11 1903. G. 20/11 1927 o. fl. t. Hälsingtuna.
BRICKEN KATRINA, * 11/9 1906 9.
ERIK ELOF, * 29/6 1909 10.
LARS HARALD, * 26/5 1913. Jordbr.arb. i Tåsta.
—8—
3P21 PER JONSSON, * 20/1 1885, s. t. bonden Jon Persson i Tåsta s 1.
G. 1/12 1915. Bonde i Edsta 1. † 26/6 1937.
6 ANNA ERIKSSON, * 27/11 1892, d. t. bonden Erik Ersson i Edsta 1.
JON ERIK JONSGÅRDEN, * 26/3 1917. Förste polisassistent, Uppsala.
HILDING JONSGÅRDEN, * 7/12 1923. Hemmansägare i Edsta 1, Hög.
—9—
(X25)27A18 PER ENGBERG, * 24/12 1896, s. t. bonden Per Engberg i Nordsjö 8, Järvsö. G. 4/10 1925. Målare i Edsta s 1.
7 BRICKEN KATRINA PALM, * 11/9 1906, d. t. bonden Olof Palm i Edsta 1.
ELSA KRISTINA, * 5/12 1925 Sekreterare. Fl. t. Hudiksvall 1953.
IRMA ELISABET, * 18/5 1928. Fl. t. Huddinge 1945.
PER STURE, * 19/4 1937. Lagerarb.
(X25)27A18 ERIK ENGBERG, * 6/3 1895, s. t. bonden Per Engberg (f. 1866) i Nordsjö 8, Järvsö. Jordbr.arb. i Edsta. † 22/10 1925.
—10—
Palm, Erik Olof
Styresmän i Gävleborgs län, 1957
Edsta 7:1 — Palms —
7 ERIK ELOF PALM, * 29/6 1909, s. t. bonden Olof Palm i Edsta 1. G. 18/6 1933. Hemmansägare i Edsta s 1.
(X25) KARIN ERIKSSON, * 3/5 1909 i Järvsö.
OLLE, * 30/7 1934. Banktj.man. Fl. t. Hudiksvall 1955.
ERIK. * 18/3 1943.
Engbergs — (1E9) Målare Per och Bricken Engberg. Barn: Elsa, Irma, Sture och Hans
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
—10 E 1—
(W24) MATHIAS MAURITZ CARLSSON, * 17/7 1854 i Mora sn. Kopp. G. 30/12 1879. Infl. fr. Gnarp 1880. Skollärare i Edsta, Hög. † 13/7 1943.
(X10) EMMA AMANDA BERG, * 23/7 1858 i Gnarp. † 11/5 1932.
FRANS HJALMAR, * 2/4 1880. Maskinist. Emigr. t. USA 1931.
HARALD MAURITZ, * 13/3 1882 2.
JOHANNA MATILDA, * 1/12 1884. † 17/3 1890.
ANDERS SIGURD VALDEMAR, * 26/5 1886.
KARL HILDING, * 20/2 1889. Urmakare. Fl. t. Hudiksvall 1946.
JOHANNA MATHILDA, * 4/2 1892 3.
ERIK VILHELM, * 23/2 1895. Fl. t. Hudiksvall 1911.
KNUT OSCAR, * 31/1 1898 4.
HELGA MARIA, * 16/4 1899 5
EDLA AMANDA, * 19/1 1903. G. 19/5 1935 m. jordbr. Karl Tyko Berglund i
Fågelhem, Gnarp.
Edstaberg — bebyggelse å 1 Edsta. Skolhus och smågårdar. Prästgård där förr. (E. Burman 1932)
Edstaberg 1 — (3E19) Helmer och Marta Larsson. Barn: Henry, Ingvar, Ulla, Sune, Maj-Gun och Ove
Edstaberg 2 — (50R1) Lena Anderson-Räf. Barn: Jonas, Anna och Johan
Edstaberg 3 — (8Z3) Änkan Brita Högström, även kallad Brita på föreninga.
Edstaberg 4 — (6A37) Fredrik och Hanna Nilsson. Barn: Åke och Tage
Edsta skola — Lärare var (2R2) Daniel Olsson från Gävle. Lärarinna var (67S1) Ingeborg Pettersson från Söderala.
Ol- Ers — Kalle och Marta Andersson. Barn: Karin och Brita. Även mormor, Ol-Ers Brita, bodde på gården
Gabriels — (7E1) JOHAN GABRIEL GISTVIK, * 30/10 1843 i Greflex, Finland. G. 1868. Infl. fr. Njurunda, V.norrl. 1875. Husman i Edsta, Hög. † 22/4 1907.
Gammel-Åkmans — obebyggd jr-enhet V. Gåcksäter. Används tillsammans med Ungers och Rönningen som namn på Åsbo. En Åkman har förr brukat jorden (L. Hagåsen 1973)
Lias — torp. En båtsman Lia bodde här (L. Hagåsen 1973)
(6A8) OLOF PERSSON LIA, * 1/3 1797, s. t. båtsman Per Åkman i Holm, Hög. G. 18/10 1821. Båtsman i Edsta. † 18/1 1883.
Barn:
PER, * 9/11 1822 4Z17.
SIGRID, * 8/7 1825.
LARS, * 6/11 1827 12.
ANNA, * 18/8 1830. † 11/4 1831.
OLOF, * 20/1 1833. † 24/8 1843.
ANNA, * 29/11 1835.
NILS, * 2/4 1839
Västanåker
Västanåker, är ett namn som återfinns på ytterligare en plats i landet
Bröllop mellan Jonas Persson och Marta Johansson den 4 juli 1920
—6 P 31—
24 JONAS PERSSON, * 15/6 1889, s. t. bonden Per Mårtensson i Västanåker 1. G. 4/7 1920. Bonde i Västanåker 1.
3P22 MARTA JOHANSSON, * 8/7 1898, d. t. bonden Vilhelm Edvard Johansson i Gåcksätter 2. Familjen fl. t. Hudiksvall 1929.
MAJ BRITA KRISTINA, * 14/5 1923
Västanåker 1 — Gården kom troligen i släkten 1697 genom (6P3) Måns Persson född 1/11 1697. Gift 1:a gången med Margreta Olsdotter född 1704 i Sörby, Ilsbo. Gift 2:dra gången med Carin Mattsdotter född 12/8 1724 i Arbrå. (6P29) Jonas Persson född 3/5 1881. Gift 11/2 1912 med Kristina Sund född 15/12 1887 från Bergsjö. Innehade gården till 1938 och gården drivs därefter i sambruk med Västanåker 3, Manfred Hellberg.
Västanåker 1:2, Frölland 2:2 m.fl — Norr i myran — Man- och ekonomibyggnad uppförda i början av 1800-talet. (6P29) Jonas Persson född 3/5 1881, säljer gården 1929 till (9P10) Jonas Rask född 22/6 1882 i Ängebo, Bjuråker. Gift 30/10 1904 med Margta Eld född 23/8 1884 i Sörviksta, Forsa. 1950 övertas gården av sonen (9P14) Johan Rask född 16/7 1916, gift med Sally Kristina Skog född 2/10 1920 från Byberg i Forsa.
Västanåker 1:3 m.fl — Bromansgården — Mangårdsbyggnad och ladugård från 1874. (6P36) Johan Helmer Nordell född 5/2 1906 i Delsbo. Gift 7/11 1931 med Signe Kristina Bodin född 27/9 1907 i Delsbo. 1954 övertogs gården genom köp.
Västanåker 1:4, Hjorsta 2:6 m.fl. — Hästhagen — (6P32) Per Persson född 24/5 1898 från Delsbo. Gift 15/5 1927 med Magdalena Kristina Jonsson född 19/5 1898. Gården övertogs 1935 efter fadern (X6)21H10 Per Jonsson, i släktens ägo sedan 1875.
Västanåker 2:1 — (7P7) Nils Albert Träff född 19/5 1912. Gift 6/12 1947 med Ingrid Birgitta Elsie Mickelsson född 16/3 1921 från Delsbo. Gården övertogs 1948 efter fadern (7P6) Nils Emil Träff, i släktens ägo sedan 1940.
Västanåker 2:2 — Lill Högarna 1 — Gården avstyckad från Baldra 2, Västanåker 2 och Hjortsta 2. Uppförd 1875. Inköpt 1909 av (7C2) Erik Eriksson född 13/7 1883. Gift 21/10 1909 med Karin Olsson född 12/10 1880. 1946 överlåtes gården till mågen (7C4) Johan Albert Larsson född 17/2 1912. Gift 29/8 1943 med Anna Katrina Eriksson född 17/2 1922.
Västanåker 3:2, Baldra 1:10 — Norrgården — (8P21) Per Jonsson född 3/5 1888. Gift 8/7 1917 med Margareta Hedberg född 22/8 1897 från Ljusdal. Gården säljes 1933 till (9S1) Manfred Hellberg född 5/4 1901. Infl. fr. USA 1933. Gift 10/5 1936 med Astrid Kristina Högvall född 22/6 1910 i Ljusdal. Gården övertogs 1959 genom arv och köp av dottern Astrid Margareta Hellberg född 3/8 1938. Gift 28/5 1960 med murare (9A6) Knut Göran Abrahamsson född 26/1 1935.
Västanåker 3:6, Tomtebo
Västanåker 4:1 — Olmårsas 2 — (7E9) Alfred Lind född 16/8 1898. Gift 6/7 1930 med Anna Östman född 24/4 1900 i Hälsingtuna. Gården köptes 1930 från dåvarande ägaren Olov Mårtensson född 1858 i Hälsingtuna. 1959 övertogs gården av sonen (7E10) Erik Lind
Edstas — torp (L. Hagåsen 1973)
Bromsens — lägenhet
Vårdhemmet — Högs kommun
Godtemplarhuset — Logen 3018 Vesta
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
Lanthandeln — Olle Eriksson som kom hit från Järvsö
Nirses — Änkan Anna Jonsson. Barn: Jonas, Erik, Karin, Ingrid och Sigrid
—15 P 4—
3 JONAS OLOF FÄLT, * 2/6 1855, s. t. sergeant Per Olof Fält i Friggesund, Bjuråker. G. 7/5 1879. Infl. 1883. Bonde i Västanåker 2, Hög. † 13/5 1918.
7P8 MARGTA OLSDOTTER, * 5/10 1853, d. t. bonden Olof Eriksson i Svedjebo 2, Bjuråker. † 8/12 1940
ANNA, * 19/3 1881. † 31/3 1884
KERSTIN, * 12/12 1882 2G10
PER OLOF, * 20/4 1890 5
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland, 1936
—5—
Västanåker 2. Fältens — Gården brann ned 24 mars 1936
4 PER OLOF FÄLDT, * 20/4 1890, s. t. bonden J. O. Fält i Västanåker 2, Hög. G. 2/2 1919. Bonde i Västanåker 2. Var en god tävlingsskytt.
(X19) HANNA MARIA SJÖDIN, * 9/6 1888 i Hälsingtuna. Makarna fl. t. Västerås domk. förs. 21/9 1938
SVEA, * 2/10 1912 6D13
SVEN OLOF, * 23/9 1919. Bilreparatör.
JOHN ERIK, * 23/3 1921. Fl. t. Västerås 1940
Åsmans — (4Z20) ANDERS ANDERSSON ÅSMAN, * 5/11 1850, s. t. husman Anders Hansson i Gåcksätter. G. 2 ggr. Båtsman i Västanåker. Fl. t. Ilsbo 1891. † 3/3 1891.
(6A32) Per och Malen (Magdalena) Persson. Barn: Eskil
Olmårsas 1 — Änkeman Per Mårtensson. Barn: Marta och fostersonen Sven.
Mattssons — (1D15) Magnus och Hilda Eriksson. Barn: Elsa, Olle, Inga-Britt och Erik.
Lokan — Ogifta skomakaren (11E1) Olof Unger 1867 – 1955
Morantes — (55R1) Robert och Hildur Järnkvist, även kallad Mor-Hilder.
Tegelbacken 1 — (8G10) Erik och Hilda Eriksson. Barn: Ester, Märta och Elida.
Tegelbacken 2 — (1A27) Einar och Jenny Björk. Barn: Astrid och Ingrid
Hallstas — numera rivet torp (L. Hagåsen 1973)
Kolmo —numera rivet torp. Även namn på tallmon, där torpet stod (L. Hagåsen 1973)
Ol-Stafs — numera brunnen gård. Brunnen på 1930-talet (L. Hagåsen 1973)
Per-Andersas — lht. Skomakare, Per Andersa, bodde här (L. Hagåsen 1973)
(8J6) PER ANDERSSON, * 15/9 1832, s. t. husman Anders Andersson i Västanåker. G. 2 ggr. Skomakare i Västanåker. † 10/4 1917.
G. 11/5 1862 med 4Z16 CHERSTIN PERSDOTTER, * 9/12 1833, d. t. bonden Per Ersson i Åsak s 4. † 15/1 1879
G. 19/10 1879 med 10G11 CHRISTINA OLSDOTTER, * 18/10 1846, d. t. husman Olof Ersson i Holm, Hög. † 29/4 1909.
Östiåkern — gård (L. Hagåsen 1973)
Nordells i Gia
Bild ut Stig Larssons minnesskrift
Gia
Gia, är ett namn som inte återfinns på annan plats i landet
Gia — förmodligen en gammal fäbodvall. Nu bara hemman å Baldra och Västanåker (L. Hagåsen 1973)
Gia-såg och Hyvleri — Nils-Petter Lindgren, folkskollärare i Hälsingtuna. (6C19) Faktor var Lars Friberg 1880-1953 i Frölland.
Labbas — (8A4) Nils-August och Kristina Larsson. Barn: Karl Johan
Permagnesas — (6P28) Per och Inga Magnusson. Barn: Klara och Erik
Östbergs — (5D31) Änkan Anna Östberg. Barn: Marta och Gudrun
Nirses — (1A23) Gerhard och Selma Berg. Barn: Linnea, Gerda, Karin, Einar, Elsa, Evert och Evy.
Bromans — Jonas och Ida Eriksson. Barn: Valborg
Nordells — (6P36) Helmer och Signe Nordell. Barn: Dessy
Getnisses — (8P24) Nils och Julia Nilsson. Barn: Svea Gunborg,Margareta, Gerd och Olof.
Kålmo 1 — (3C14) Lars och Anna Olsson. Barn: Algot och Aina
Kålmo 2 — (5Z16) Martin och Inga Andersson. Barn: Elsa
HT Den 26/9 1929
Uppgifter ur Högs släktbok
Baldra 1
—21—
(X8)4M9 ERIK JOHAN JONSSON, * 25/11 1888, s. t. torpare Jonas Ersson i Medvik, Forsa. G. 5/11 1911. Bonde i Baldra 1, Hög. † 11/4 1926.
(X23) ANNA HALLIN, * 31/5 1888 i Ilsbo. Som änka bos. i Västanåker. † 21/4 1963.
JONAS, * 14/3 1912. Skidfabr.arb. Fl. t. Hudiksvall 1946.
KARIN, * 7/8 1913. Fl. t. Hälsingtuna 1930.
ERIK, * 21/12 1914. Fl. t. Linköping 1944.
ANNA, * 18/12 1917 22.
OLOF, * 18/5 1919. † 6/6 1920.
INGRID, * 19/10 1920. Fl. t. Saltsjöbaden, Stockholm 1939.
SIGRID, * 1/5 1923. Fl. t. Lindefallet, Enånger 1947.
Baldra
Baldra, är ett namn som inte återfinns på annan plats i landet.
Baldra — I forna dagar fanns här tre gårdar som kom att flyttas väster om byns Åker. Byns namn är så gammalt som vackert, nämligen av Baldur Yf [wer] Boernes stamfader som ock kalla Apollo; av vilken hela landet fick namn, och många orter i landet.
(Broman, Glysisvallur, 1:3, sid 173.)
Baldra 1:3 — Brynjas — Gården i släktens ägo sedan 1600-talet och återfinns under släktboksnummer (1AI).
Ur boken, Gävleborgs län – Ett bildgalleri sid 216.
(1A19) Per Eriksson född 26/10 1888. Gift 12/5 1913 med Ida Margareta Jonsson född 1/4 1887 i Forsa. Dottern (1A20) Anna Frideborg Eriksson född 30/10 1916, övertar gården genom arv 1930. Gift 29/6 1947 med Holger Andersson från Njutånger född 17/7 1911 .
Baldra 2 — Mangårdsbyggnaden uppfördes 1851 och ekonomibyggnaderna uppfördes 1850. Gården inköptes 1887 av (2A10) Erik Persson född 17/10 1846 från V-Stråsjö 5, Bjuråker, † 29/7 1935. Gift 28/10 1880 med Karin Persdotter född 3/5 1850 i Stråsjö 6, Bjuråker, † 27/4 1938. Fostersonen Per Larsson född 24/6 1880 inköpte gården 1932.
Baldra 2:1 — Lasses — (2A11) Edor Nilsson född 19/8 1924 i Ovanåker. Gift 19/12 1953 med Karin Persson född 5/9 1933 i Hudiksvall, d. t. Per Larsson o. h. h. Anna f. Hansson.
Baldra 4:1 — Anders-Svens — (4A3) Anders Svensson 1729-1809 (5C20) Per Jonsson född 3/1 1845, † 1/1 1926. Gift 29/10 1873 med Margta Persdotter född 23/1 1848. 1910 övertogs gården av sonen (5C23) Erik Persson född 20/10 1884, † 8/2 1942.
Gift 27/2 1910 med Anna Margreta Sundqvist född 27/7 1890. 1945 övertas gården av dotter och måg (5C26) Per Hilding Berglund född 28/3 1909. Gift 17/6 1945 med Kristina Eriksson född 14/6 1912.
Baldra 5:1 m. fl. — Olles — (3A11) Per Jonsson 10/8 1863, † 4/3 1936. Gift 3/11 1885 med Brita Persdotter född 26/1 1859, † 24/1 1935. 1910 övertas gården av sonen (3A12) Jonas Persson född 20/6 1889. Gift 26/10 1924 med Julia Jonsson född 11/7 1900 i Hälsingtuna. 1954 övertogs gården av sonen (3A15) Jonas Åke Persson född 31/1 1927. Gift 29/10 1955 med Elsa Marianne Wikström född 2/4 1933 i Ängebo, Bjuråker.
Solbacken — (1A17) Systrarna Anna och Brita Eriksson från Brynjars
Hallstas — numera rivet torp (L. Hagåsen 1973)
Högarna — gård (L. Hagåsen 1973)
Lill-Olles — gård. Avsöndrad från Olles (L. Hagåsen 1973)
Matsbo — torp (L. Hagåsen 1973)
Mor-Antes/Persbo — torp. En man, som kallades för Morgubben bodde här (L. Hagåsen 1973)
Äval — torp.
När järnvägen gick genom Hög
Vägen mellan Hallbo och Hudiksvall kallad ”järnvägen” höll inte för de över 400 kilo tunga lassen, utan vägen sjönk ner och lämnade halvmeter djupa fåror i marken. På grund av de dåliga vägarna kunde transporterna endast ske vintertid och troligen var det på vårarna som vägen gav vika på vissa sträckor.
Fortfarande finns ett stycke unik hålväg bevarad i Hallbo liksom vid Lillgurkan där en 20 meter lång sträcka finns bevarad.
En unik malm släde finns bevarad på Motjärnshyttans museum i Värmland
Vilstenen nära Tanna-Hallbo-vägskälet. Granrisrosen i urholkningen på den präktiga vilstenen talar om att det finns kreatur och folk på Tannavallen. Foto 17/9 1949. Bild ur Hälsingerunor 1971, sid 28.
Vilsten foto: 2016
Beskrivning av vilsten: Flyttblock, 2.3×2 m (N-S) och 0.2-0.75 m h med en plan, mot N Ö svagt sluttande ovansida, något skålad.
Orientering: Omedelbart intill och NÖ om gammal fäbovallsväg.
Terräng: Mot SV svagt sluttande sand-moränmark. Skogsmark.
Tradition: När man var på väg till ”bogäspe” på fäbodarna och ”lillmidsommar” (strax efter midsommar) stannade man vid Vilstenen och vilade och spelade. Beväxt med en liten tall. Sagesman, Elof Palm, född 1909, Edsta, m. fl.
Karta från 1799 visar den gamla forvägen. Till vänster står namnet Lapp hydda
Avskrift ur Forsa och Hög släktregister (26J1) Det här paret var döda när kartan kom ut så boplatsen avser troligen några andra.
(X32) JONAS LARSSON, * 1698, s. t. lappman Lars Olsson o. hu. Sigrid Envallsdotter i Norrala. G. 1719. Sn.lapp i Hög. † 19/5 1773.
(Z4) SIGRID JONSDOTTER, * 1698, d. t. lappman Jon Erlandsson o. hu. Cecilia Ersdotter i Grud, Bergs sn. Jämtl. † 19/6 1772.
Här finns en 20 meter lång hålväg skriver Riksantikvarieämbetet. Övriga markeringar är lämningar efter stenåldersboplatser.
Lintjärn, rötning av lin. Bild ur HT 19 dec. 1994.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Gillar du den här sidan, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen – Till Posten i Forsa – Hög
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Under namn på platsen Tåsta står
Skräddars — numera riven lht.(4C18) Jonas Eriksson Sandin skräddare i Tåsta. 1832 – 1902. Stod där Björkelund nu ligger, belägen vid Hallsta, namnet brukas ej (L. Hagåsen 1973)
Det är inte rätt. På Björkelund bodde sockenskräddaren Nils Ersson 1815-1900. Sonen Erik Nilsson f. 1858 fortsatte som skräddare och levde på skräddartorpet som ogift fram till sin död 1937. ”Skräddars” är inte bara belägen vid Hallsta. Det var avstyckat därifrån.
Göte Bohman, Tåsta
Hej Göte! Va bra att du känner till det här så jag kan göra om så att det blir rätt. Jag är lite osäker på vad du menar.
Kan du vara snäll och berätta vad jag ska ta bort och om det är något som ska vara kvar