Dellenportalen har med författaren Kjell Grönbergs godkännande renskrivit den sedan länge utsålda publikationen om Delsbo socken ålder och värde. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Samtida händelser under 1500-talet
1500-talet Wikipedia
Gustav Vasa – Wikipedia
Om bröllop bland allmogen. Kulturbilder 1500-talet.
1500-talet. Krig och fred
1500-talet. Klädmode
Medicinhistoria, bad med koppning under 1500-talet
Svensk Historia – maten
Maten under 1500-talet.
Uppfinningar under 14-1500-talet Leonardo da Vinci
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen. Tack för ditt stöd!
DELSBO SOCKEN ÅLDER OCH VÄRDE
Av Kjell Grönberg
kjellgronberg34@gmail.com
1500-talet
1511
Den 15/12 ställdes inför Stockholms rätten Oloff Jonsson, Myreby (Myra) i Dilsbo, med sina sambrödes godkännande, Niclis Jonsson, Hans Jonsson och Erik Jonsson och gav hederliga hustrun, fri lösen från deras framlidne broder Mikael Jonsson, både från lös och fast egendom. / Stockholms stads tänkebok 1504-1514, sidan 231.
1512
Den 18/2 ställdes inför Stockholms rätten stod…hustru Gertrud, Erland skräddares arvinge… flera namn och Niklas Eriksson, Dilsbo socken angående arvsskifte om lösöre och fastighet å Kallgårdstomt på Norra Malm. / Stockholms stad tänkebok, 1504-1514.
1515
Ärkebiskop Jacob Ulfsson var i Forsa, rimligen även i Delsbo då.Han hade en inkomst av 1,100 marker samt 4.000 mark örtuger (11.600 kr), att uppbära i Hälsingland och Medelpad. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 43.
1520
Målades hela kyrkan invändigt efter sista tillbyggnaden. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 7.
1521
Togs timret till en lada från Smedsbo, som nu står på Forngårdens
västra sida ovanför dansbanan. Klick här för se den på Forngården
1522
I en anteckning i Kammararkivet om militärväsendet, finns uppräkning
bland annat om, att i Delsbo fanns 27 knektar (Järvsö 36). / Widmark; sidan 150.
1523
Gustav I Wasa väljes till konung med valspråket ” All makt är av Gud”
1525
Ärkebiskopsvisitation av Johannes Magnus medförande 200 personer till Delsbo. Till detta besök uppsattes det ”ofantliga Biskopsstallet”.
Munken Vincentius förrättade välsignelser av altare, kalkar m.m. och kristnade klockor och hade mycket annat ”narreverk för händer”. / Lineaus; Delsboa Illustrata; sidan 76.
1526
Påbjöd Gustav Wasa en skatt i varor eller pengar för betalning av rikets gäld för vapen och krigsfolk. Mot detta uppstod en bestämd vägran från allmogens sida. Detta föranledde besöket i Stora Tuna och Delsbo (se nedan) / Widmark; sidan 126.
1528
10-14 mars kom Gustav Vasa med 14.000 (mera troligt 140 enl. Herman Lindqvist) soldater till det landsting som var här, för Hälsingar, Medelpad-bor och Ångermanlänningar. Kungen skrämde befolkningen till trohet för den nya kyrkoläran (efter reformationsriksdagen 1527) och sig själv. Kungen skrev ”Delsbo ordinatia”, en prästinstruktion, på nätterna, och bodde hos prästen Elof Svensson. / Lenæus; Delsboa Illustrata sidan 80 samt Ordinantia/ Handlingar till Sveriges reformations – historia, sidan 152.
”Om ni inte på ögonblicket upphören med Ert upproriska väsen och avsvärjen Er gamla, fördömliga vidskepelse och falska gudstjänst, så ska jag, där Dellen är djupast, låta mitt folk öppna en vak och i den, utan ringaste krus låta dränka er allesammans.”
1528
Den 10/3 skrev kung Gustav brev till präster och bönder i Jämtland, samt till biskopen i Oslo, Måns Henriksson.
1528 ev. 1529
Herr Påvel, kungen outspådd, blev av kapitlet i Uppsala satt till pastor i Delsbo i stället för kungatrogne Elof Svensson. / Widmark; sidan 143.
1529
Fraktades den nedtagna kyrkklockan, 3.060 kg. ”skattad alt för god att betjena bönder” på vinterföret mot Stockholm över Bergviken där den hamnade vid Lynäs udde. / Anna Hjelmström; Från Delsbo, sidan 50 en muntlig berättelse av ”Hommer magga”
1530
21/4 svarar kungen på två sändebuds anhållan om att få behålla herr Påvel som präst, att de ej skulle vägra ta emot den som han sänt till Delsbo och ville att herr Påvel skulle komma till kungen och förklara sig. /Widmark sidan 143 och handlingar till Svensk reformationshistoria 1:a band, andra häftet, sidan 322. (avskrift hos K. Grönberg)
1531
Brev från allmogen i Hälsingland, skrivet i Delsbo sönd. näst efter påsk, i samband med det landsting som då ägde rum i Delsbo. Det var en protest mot kung Gustav, angående förbud att handla direkt med utlandet. ”Här finns kopparberg, silverberg, lax och goda skogar…” / Handlingar rörande Skandinaviens historia, del 14, sidan 96. (kopia
hos K. Grönberg) samt Widmark; sidan 275.
1531
Efter beslut å herremötet i Örebro om avlämnade av kyrkklockor, fick Hälsingland tackbrev av kung Gustav, att Delsbo lämnat sin lösen, i stället för kyrkklockor, 2 skeppspund och 2,5 lispund klockemalm och annan malm. / Widmark; sidan 135.
1531
29/9 skrev kung Gustav att det nu var förbjudet att segla och göra affärer via hamnarna i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Detta gjorde lin-och kopparhandeln mycket svår för folk i Delsbo. / B. Jonsson; Linodlingen i Hälsingland, infört i Hälsingerunor 1979.
1533
Tillsatte kungen, Elof Laurenti (Elof Svensson) till pastor i Delsbo. Han blev fader till Brigitta, gift med Engelbert Elai och stammoder till släkten Tersius i Leksand samt dottern Gudelina (Gölin) som blev gift med Olaus Stephani Bellinus, sedermera biskop i Västerås.
1533
Föddes Sven Elofsson i Delsbo, sedermera sekreterare åt Gustav Vasa, Erik XlV, Johan III och hertig Karl./ På Elofssons porträtt i olja (Skokloster) står detta i texten på latin. – Kjell Grönbergs forskning.
Sven Olofsson 1595, oljemålning på Skokloster, okänd konstnär. Läs mer om Sven Olofsson.
1535
På ett dombrev för innehavaren Bengt Ruth, framgår att Maans Gadh varit underlagman (enligt Wettersten, Forsa: Den tidens landshövding). Denne Måns Gadh hade målat utsmyckningar i Delsbo gamla kyrka (även i Forsa och Järvsö kyrkor), Gadh bodde i Fiskvik, Hälsingtuna. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 58.
1535
Fanns 212 bönder i Delsbo , 205 i Järvsö, 177 i Forsa men 223 i Ljusdal och 215 i Alfta, 212 i Bollnäs. / Widmark; sidorna 74 och 303.
1539
Fogden Lars Olsson Björnram (Gustav Vasas krigshövitsman) får 23 mark
till eget underhåll, en avräkning från Linfläcksgården (möjligen sedan 1527)
/ Widmark (Björnram var gift med Anna Persdotter, Umeå vars syster var
gift med kyrkoherde Mattei i Delsbo). / Wengelin; Gamla minnen sidan 11.
1541
Den 22/11 utnämnes fogden Enevald Hansson över Gästrikland och Hälsingland och förlänades hemmanet Linfläck i Delsbo. / Meddelande från Riksarkivet, den civila förvaltningen i Sverige 1523-1630, del 2
sidan 307.
1542
Lämnade kyrkoherde Elof Svensson ett silverstop som gåva till staten. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 74.
1542
Fanns det 25 kopparsmeder i Delsbo. / Blomberg; Stömeån i Delsbo,
sidan 14.
1542
Utkom skatteboken av Hälsingland, enligt kungl. Beslut 21/9 1540. Tidigare bestod varje sköll av 6 bönder men nu räknades antal mål 512 st. till varje sköll (utskyld). Det blev 229 skattande bönder i Delsbo hela tingslag, alla angivna: Norbärgs (skiöllen) Opsiö, Mirebo, Ssönansiö, Edz, Stimne, Longede, Suidia, Backa, Huena, Mora, Ffiärdesäter, Lindefläck, Bärs, Hagbo, Näsbo, Wij och Westeränge (blev halv) dessutom 13 bönder som blev ”öffuerlop” (ej delbar med 512)./ Gammal hälsingekultur N:r 1933 sidan 7-113 (Om Delsbo sidan 64).
1542
Fanns det runt Stömneån tre byar 18 skattebetalare som förfogade över 771 mål (=154 tunnland) odlingsmark. Störst var ”Simne” med 8 gårdar och c:a 70 tnl mark. I Ede fanns sex bönder med 58 tnl. Minst i byn var Ava med fyra bönder och 26 tnl odlingsmark. / Blomberg; Stömneån i Delsbo, sidan 13.
1546
I fogderäkenskaperna för Hälsingland förekommer uppgifter om de knektar, som under dacke-fejden, genom frivilligt åtagande inträtt i den stående hären ”…. Pro anno 45 och äro lönte med tre marker hvar karl till julalön anno 46 utaf….Delsbo 16, Norrbo tingslag 9 o s v” / Wengelin; Gamla minnen, sidan 77 samt Widmark; sidan 147.
1547
Den 10/3 skrev kung Gustav brev till fogde Nils Helsing om att upptaga överflödigt kyrksilver och påpekade, att i Delsbo fanns ännu en hop av silver som kunde umbäras och Helsing befalldes noggrant ransaka derom att lämnas till kungen. / Wengelin; Gamla minnen sidan 74 / Ur brev från Gustav Vasa, folio 81.
1548
Fanns det enligt Kammararkivet 25 kopparsmeder i Delsbo / Hillgren; En bok om Delsbo, del 1, sidan 102. (1567 var 21 verksamma).
1552
Enligt hövitsman Matts Törne (uppgift i Kammararkivet) hade Delsbo 27 knektar, Bjuråker 10, Norrbo 9, Järvsö 36, Ljusdal 43 och Forsa 19 utav 442 knektar i Hälsingland.
/ Widmark; sidan 150.
1552
Höll Ärkebiskop Laurentius Petri Nericeanus en visitation, möjligen på dit- eller hemresa från Jämtland. (han visiterade i hela Sverige men det är oklart om han var i Delsbo) / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 82.
1552
Blev Klubbo ålfiske i Klubboån uppbyggt och inregistrerad bland kronofisken / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 97.
1553
Krävdes alla kommuner på extra skatt då Sala silvergruva rasat: Delsbo 118 mark, Järvsö 135, Ljusdal 174 o s v. / Widmark, sidan 319.
1554
Utgick en hjälpåtgärd i penningar från Delsbo prästerskap till vilket behov är inte uppgivet. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 74.
1555
Olaus Magnus skriver från Rom ”Historia om de nordiska folken” om samvetsgranna konstnärer på smideshantverkets område att de knappt hava sina liken i Norden”. På en karta där Dilsbo finns, ritar han två vattenhjul, de enda på hela kartan, vilket bör visa på att uttalandet avser Dilsbo. / Områdesplan för centrala Delsbo, sidan 7.
1556
Utgick skatt, en ny gärd för vart 30-tal bönder, en del matvaror och av kyrkoherde Elof, 5 tunnor bröd, 5 tunnor öl, 2 tunnor ärtor, 4 lispund smör, 2 lispund ost, 4 lispund kött, 6 lispund fläsk, 2 tunnor strömming och 5, ¾ lispund torrfisk. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 75.
1556
Avlider kyrkoherde Elof Svensson. Ej klarlagt om något av barnen kom till Delsbo. Sonen Sven Elofsson svär en kunglig sekreterar-ed den 6 november 1556. / I. Svalenius; Rikskansliet i Sverige 1560-1592, sidan 159-160 och K. Grönberg forskning.
1556
Den 18/12 finns ett kvitto för Jöns Västgöte angående ett silverstop, förgylt vägande 35 lodh som uppburits av framlidne kyrkoherde Eloff i Dilsbo. (1 lod=13.28 gram d v s 4 kg, 6 hg, 4gram) / Uppgifter i Riksarkivet, Stockholms stads tänkebok / K. Grönberg.
1558
Den 7/2 i Uppsala ett stämplingsbrev till Oloff Pedersen i Norrala, uti Eriksmässans marknad. Erik Pettersson Wij, Delsbo socken och Olof Claesson, Holsjö, Norrbo socken förde virke till Uppsala. Löna dem med en årlig häst eller två. / Uppgifter i Riksarkivet, / K. Grönberg.
1559
Då fanns i Delsbo 269 bönder och 1.449 kor (Järvsö 242 resp. 1.606). I hela Hälsingland hade Ljusdal flest antal bönder 285 och 1.564 kor, därefter kom Delsbo. Alfta med 228 bönder, hade mest kor, 1.638 av alla. / Widmark; sidan 152.
1560
Kung Gustav den I avlider 29/9 och Erik den XlV blir kung. ”Gud ger åt vem han vill”
1561 Den 23/4 utfärdade kung Erik XlV brev till fogden i Delsbo, Ture Pedersson, en befallning om indragning av alla tionden i Delsbo socken. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 76.
1565
Krävdes den 16/1, genom fogden Mats Mickelson, en klockskatt från alla kyrkor med flera än två kyrkklockor och Delsbo lämnade 1 klocka á 6 skeppspund och 6 lispund, Bjuråker 1 klocka á 6 skeppspund och 6 lispund, Norrbo 1 klocka á 2 skeppspund och 10 lispund. Kung ErikX1V hade lovat att ge tillbaka lika mycket koppar som respektive klocka vägde. / Widmark; sidan 333.
1567
Fanns i Delsbo 21 kopparsmeder, 6 i Forsa och 1 i Bollnäs. / Widmark; sidan 278 samt Hillgren; En bok om Delsbo, del 1, sidan 102.
1567
Enligt kronoräkenskaperna inhämtas, att det fanns 21 gästgiverier inrättade i Hälsingland. Häromkring fanns Delsbo, Norrbo, Forsa, Ljusdal och Järvsö. Dessa gästgiverier var mera till namn än verklighet eftersom ett ordnat skjuts- och gästningsväsende kom först på 1640-talet. / Widmark; sidan 331.
1568
Mårten Mickelsson i Västeräng, från Scheffnersgården, Delsbo och Peder Ersson från Röste sändes till kung Johan III med begäran om eftergift av en smörskatt. Svar kom den 24/6 och de blev bönhörda. / Widmark; sidan 168 samt Hillgren; Från Delsbo (1928), sidan 11.
1568
Kung Erik XlV fängslas 23/9 och Johan lll blir kung. ”Gud vår beskyddare”.
1570
Sändes ett brev daterat i Delsbo 12/1 från Clas Flemming till kungen, att allmogen ej ville anfalla i Trondheim. Svar 22/1 av Kung Johan att Clas Flemming själv fick avgöra tidpunkt för anfallet. Det skedde något senare och Danmark tvingades till hård fred 13/12. / Widmark; sidan 171. I Delsbo fanns då målaren ”M.O” registrerad. / Jan Lundell; Bild på bondevägg.
1571
Joen Svensson kallas länsman i Delsbo. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 98.
1571
Fanns enligt inventeringslistorna för Älvsborgs lösen 1.871 lod silver i Delsbo. / Maj Florin;
Silvrets roll inom bondebygderna…
1572
Kyrkoherde Jacobus Matthei i Delsbo undertecknar en kallelse till prästmöte bland annat om ny liturgi. Matthei var gift med Anna Larsdotter Björnram, fadern var landshövding. Han var således svåger med Anders Sigfridsson Rålamb till Bro och även svåger med ärkebiskopen Andreas Laurentus Björnram./ Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 97.
1572
Nämns namnet Ruth (1:a g) i samband med arvskifte av jordområde i närheten av Norrberg, närmare byn Tolbo / Hillgren; En bok om Delsbo.
1575
Hade menige man landsting i Delsbo den 21/3. / Widmark; sidan 332
1575
Å nordiska museet finns det där äldsta daterade bordet 1575 målat ”Björn Ersson i Duvenäs är mit napn, frukta Gudh är mitt gagn”, samt I.H.S-B.E.S.O.D. En motsvarande bordsskiva finns hos Hembygdsföreningen även det från Duvnäs. / Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 28. – Det finns totalt sex 1500-tals bord från Delsbo bevarade.
1576
Uppsattes en kyrkklocka á 20 skålpund i klockstapeln. Delsbo och socknen tillerkännes 2 pund efter ansökan, för klockgjutningen. / Widmark; sidan 354.
1577
Ställdes inför Stockholms rätten den 11/5, Lasse Olsson, hans styvson Hans Clemetson och Olssons hustrun Margarte, som sålt något till hederlige och välförståndne prosten herr Jacob i Dilsbo, samt Mårten Larsson i Svartvik. / Stockholms stads tänkebok.
1577
Undertecknade kyrkoherde J. Matthei, ett kyrkobrev (Röda boken) i Uppsala 22/8, som förfäktades av Ärkebiskop Petri Gothum (möjligen skedde hans undertecknande något år senare än 1577) / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 97.
1578
Den 25/5 skrev Magnus Erici, Njurunda brev (angivare) om prästen i Delsbo:s ”sällsamma tal”, om Röda boken mm. Vid senare förhör kom även kritik mot kaplan Börjel i Delsbo som yttrat, ”Den som har Röda boken i sin gård har den onde”. Detta yttrande hade skett under en måltid på länsmansgården, men Jacob Matthei och Peder Larsson protesterade. Kung Johan 111 kallade då till förhör och en sekreterare lär ha fängslat kaplan Börjel (fogden yrkade på detta). / Släkt och Hävd n:r 3-4 1993 sidan 446, samt Grimberg; Svenska folkens underbara öden, del 2, sidan 365.
1578
Den 22/6 lämnades långt svar från Delsbo allmoge. ”Om något negativt sagts om deras kyrkoherde, så beror det på avundstal och de förklarade sig villiga att gå ed på detta”. Prästerna fick stanna i tjänst troligen tack vare detta stöd. / Släkt och Hävd; 3-4 1993, sidan 446. 1579 Höggs det furutimmer, som blev en hölada vid Gubbåkern och som ännu står kvar. / Enligt dendrokronologisk tidsbestämning, beställd av Lennart Persson, Västeräng.
Västeräng. En bok om Delsbo, sid 7
1580
Reglerades kopparhandeln genom kung Johan III med statligt monopol via de som staten godkänt. Detta berörde Delsbo mycket. / Blomberg; Stömneån i Delsbo, sidan 14.
1582
I Januari minskar kung Johan III på smörtiondet till 1/3 för alla präster i Hälsingland utom för kyrkoherde Magnus Erici, Njurunda, d. v. s. han som skrev brevet om ”Röda boken”. / Släkt och Hävd; n:r 3-4 1990.
1586
18/8 svarade kung Johan III på brev från lantprostarna i Hälsingland, Olof i Ljusdal och Jacob i Delsbo om ersättning för extra omak med prostting och kungen biföll begäran med vissa förbehåll och ”beviljade” en prostetunna av varje kyrka. / Widmark; sidan 351.
1589
Den 14/3 finns kyrkoherde Jacob Matteis, Delsbo, sigill på en handling, där Jonas Petri (Jacob Matteis måg) blir kyrkoherde i Delsbo 2:a fastan efter påsk. / Släkt och Hävd n:r 3-4 1990.
1590
I Delsbo finns 3 rörsmeder (bössmed) och 1 hillebardssmed. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 1, sidan 103. (år 1540 tillverkades troligen luntlåsgevär, bevisligen år 1564, i Sverige)
1590
En tvist mellan Norrbo och Delsbo om några ängar, som troligen tillhörde Talsgodset (en gåva till Norrbo kyrka från en fru Talka) vanns av kyrkoherde Olalus Andreae, Norrbo och ängarna överfördes bort från Delsbo ägorätt. / Albin Gunst; Några blad ur Norrbo sockens historia, sidan 5.
1590
Var Nicolaus Jon Delbogius boende på gården n:r 6 i Näsbyn. Han blev komminister i Delsbo under 32 år, varefter han 1623 blev kyrkoherde i Färila. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 116. (Lenæus gör här en egen slutledning enär år 1591 var inte gårdar numrerade utan detta tillkom någon gång på 1600-talet)
1590
Målades ett bord i Näsbyn, troligen tillhörig Delbogius. Texten på bordet lyder ”Anno 1590. Böker och manamine os thet sända at prestehatare taga aldrig god ända ty Gud vill sin tienare försvara och theras förföliare icke spara”. Bordet finns på Hälsinglands museum. / Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 27.
1591
Den 27/6 mönstras i Valbo och Delsbo, 227 knektar av hövitsman Mårten Persson f. v. b. till Viborg. Knektarna fick skattefrihet de år som det var krigståg. / Kungliga Hälsinge regementes historia, sidan 49.
1591
Hövitsmannen Mårten Persson erhöll från och med 1591 skattefrihet från hemmanet i Stömne, Delsbo socken med 28,4/5 mål (=136,2 öresland) / Widmark; sidan 184.
1592
augusti 1592 gifter sig hertig Karl med Kristina av Holstein-Gottorp. (enl. Herman Lindkvist). Den 17 november avlider kung Johan III, sonen Sigismund blir kung med valspråket ”För rätten och folket”. Biskop Bellinus, Västerås, talar vid kung Johans bår i Stockholm den 31/12.
1593
Prosten Jonas Petri i Delsbo har undertecknat (totalt 1.934 personer) beslutet vid ”Uppsala
möte” den 20 mars. Vid starten, 8/3 var 340 personer närvarande, bland andra hertig Karl, och Olof Bellinus, 66 gift med delsbofödda Gudelina, en av fyra biskopar. / Holmberg; Uppsala möte.
1593
Erhöllo vapensmederna en årlig lön av kronan och var frikallade från erläggande av skatt. De ålades senare, att övergiva sitt yrke eller att flytta till Stockholm. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 85.
1595
Ställdes inför Stockholms rätten den 18/1, en hengstrider, Jsack Nilsson, som dräpt en ung man, näst förleden juleafton, Matz Nilson född i Nyslott, Finland, i Westeräng ländzmansgård i Dilsbo. Jsack ville ej dricka mera med Matz, som blev arg. Det blev bråk, Matz högg Jsack med sin värja och Jsack slog Matz i dörröppningen med sin värja så denne avled.
Senare dömd till avrättning. / Stockholms stads tänkebok n:r 2. (kopia K. Grönberg)
1596
Visitation av ärkebiskop Abraham Andre Angermannus för att enligt kyrkomötet 1593, helt ovillkorligt få bort katolska gamla vanor. Visitationen blev hårt kritiserad enär ärkebiskopen var synnerligen hård och uppträdde mera som skarprättare. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidorna 83-84.
1597
Den 13/4 ställdes inför Stockholms rätten drabant Hans Groth, född Kägleberge, (Källbergsbo) Dilsbo, samt Biörnn Pärssonn född Forsöö anklagad för stöld av 8 tråånpanner. De erkände och sattes i fängelse. / Stockholms stads tänkebok n:r 2 sidan 110.
1598
Sändes Joen Olofsson från Delsbo och Olof Ruth från Undersvik till hertig Karl för att framföra lyckönskningar med anledning av freden vid Stångebro den 25/9 och med en begäran, att med penningar få lösa det tiondespannmål som det året kunde falla i Hälsingland. Hertig Karls skriftliga svar kom 4/11. / Wengelin; Gamla minnen, sidorna 76 och 199.
1599
Pastorn i Delsbo hade 250 lod silver, (3.325 kg) 10 tunnor utsäde, 4 hästar, 23 kor, 5 oxar m. m. / Widmark; sidan 362.
1599
Årtalet är målat, inom en sköld, på locket av en låda (ljuslåda?) hos en hemmansägare
i Lund (1928). Även sidorna vackert målade. Ett av de äldre föremålen med årtal som finns i Delsbo. / Fataburen 1928, sidan 77.
1599
Kung Sigismund avsättes den 24/7 i Stockholm, hertig Karl lX blev riksföreståndare, i praktiken kung. ”Gud min tröst”.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Avskrift och inskanning av bilder har gjorts under våren 2012 av:
Viveca Sundberg och Åke Nätterö .
Delsbo socken 500 f. kr.- 1400-talet – Tillbaka till toppen – Delsbo socken 1600-talet
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62