Dellenportalen har samlat uppgifter om Ängesholm från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.
Mejladressen hittar du längst ned på sidan.
Karta 1796. Slugs nybyggare i Slättjärn. Ingen byggnation i Ängesholm. Bläckmyran t. h.
Ekonomisk karta från 1950-talet. Lägg märke till att den gamla landsvägen som gick ovanför gården i Ängesholm
Ekonomisk karta 1980-talet
Klicka här för att se platsen på Eniro-karta
Ängesholm ligger i Bjuråker mellan Slättjärn och Sumås fäbodvall.
Genom den forna byn går Skäråsvägen. Vägen börjar i Anderbo och fortsätter förbi Skärås mot Lennsjö. Parallellt utefter vägens norra sida på ett avstånd av ca 100 – 150 meter gick den gamla Skäråsvägen. Vägen fick sin nuvarande sträckning i mitten av 1930 talet och börjar vid avtagsvägen mot Klosstjärn och slutar före Sumås vid vägskälet mot Aggtjärn.
Från den gamla vägen fick två stigar eller kärrvägar mot Aggtjärn.
En väg tog av åt höger strax bortom bolagsgården. Den var troligen den äldsta vägen, den andra gick närmare Sumås och är förbättrad genom skogsavverkning.
Vägen vi åker på idag byggdes i mitten av 30-talet som ett AK- arbete.
Under trettiotalet var det stor arbetslöshet och då satte statens arbetslöshetskommission, förkortat AK, igång med landsomfattande vägförbättringar.
På en karta från 1818 framgår att den finns en liten tjärn, nedanför Snars och att det stod en stor loge på täkten där Pilholms har legat.
I Ängesholm har det funnits fem bosättningar. Pilholms, Snars, Matsas, Vibergs och Strömbacka bruks stora gård. Idag finns inga hus kvar i Ängesholm bara jordkällare och gårdsgrunder.
Några hundra meter ovanför Slättjärn, i kurvan före Ängesholmsrakan låg Pihlholms. I samma kurva går en väg till söderut upp för berget där det finns/fanns en stenkross och stora upplag av makadamm i olika kvalité. Tidigare gick det en vandringsled/stig samma väg över berget ner till Svedjebo.
Rester efter Pilholms finns i en jordhög vid vägkanten. Där finns stensättningar efter gården och rester efter tegelstenar vilka troligen härrör från spisgrunden. Ännu finns en liten åkerlapp i kurvan och lite rester efter ladan som stod där. Det är vad som återstår av platsen där gården Pilholms har legat.
Syd väst om Pihlhoms ca 200 meter, låg Snars, och ytterligare 4-500 meter längre västerut låg Matsas.
På vägens översida ca 600 meter från Pihlholms låg bolagsgården, och bortom den ca 400 meter på samma sida låg Wibergs
När nya landsvägen byggdes i mitten av 30-talet var Ivar Eriksson eller Gur – Ivar, med, säger Kask-Erik Eriksson, som då hade börjat umgås med Hilda Jonsson som han senare gifte sig med. Första fem åren bodde vi på Snipen, sen i Hästnäs och Hudiksvall innan vi 1954 byggde ett eget hus i Avholm, säger han.
Bjuråkers släktbok
Sifferhänvisningar är hämtade ur ”Bjuråker, Delsbo och Norrbo släktregister”.
Flygfoton.
Från www.flygfotohistora.se Bjuråker serie 1841 Skärås – Frisbo.
1. Pilholms
ca 1854 – 1883
21A6 Pehr Andersson – Pihl Född 11/2 1822 i Njuparne.
Gift 19/11 1854 med Catarina Olofsdotter född 7/6 1833 i Stöde V.-Norrland
Sex barn:
Margtha Brita 26/3 1855 – 29/6 1855
Anders Olof 8/5 1856 – 17/5 1856
Anders Olof 26/9 1857 – 25/12 1857
Pehr Erik Pihl 16/7 1859
Catarina Christina 29/9 1860 Gift med Gustaf Fernström i Snars
Margtha Greta 4/3 1864 Utfl. t. Hudiksvall 1883
Fadern Pehr Andersson – Pihl avled i förkylning 17/7 1864 och hustrun avled 3/2 1902. Vad som sedan hände med huset är inte känt. Kvar finns husgrund och spisröse.
Här står Viveca på Pihlholms spisröse. Bakom henne finns stensättningen efter huset.
Platsen ligger vid vägskälet till stenkrossen på Lenåsen
Här finns stenkrossas i alla storlekar och kvalitéer
Rivning av Snars omkring 1970. Huset var byggt 1880.
Så här ser Snars hus ut där det ligger vid Semvik 209
2. SNARS
Flygfoto 4
Ca 1826 – 1859
3C6 Erik Eriksson – Frid (Palm) född 21/2 1794 i Lia. Nybyggare.
Gift 16/7 1826 med Brita Larsdotter född 13/4 1797 i Mon Västansjö.
Tre barn:
Pehr Frid 3/1 1828 tog över sedan fadern avlidit 1849
Karin 30/5 1830 – 13/10 1830
Eric 23/10 1831 – 27/10 1831
Fadern avled den 19/1 1849. Sonen Pehr avled 28/2 1859. Modern avled 20/3 1859
Ca 1869 – 1885
9A9 Gustaf Fernström född 26/12 1847 i Moviken.
Gift 30/5 1869 med ”Lerbäcks” Karin Israelsdotter född 5/11 1844 i Leksand
Tre barn:
Brita Margareta 25/2 1869 Utfl. t. Hudiksvall 1886
Johan Gustaf 2/4 1874 Utfl. t. Sth. 1895
Anna Elisabeth 22/5 1880 Utfl.till Hudiksvall
Modern Karin avlider den 16/10 1883 i lunginflammation och Gustav gifter om sig 24/7 1887 med flickan i granngården som han redan fått barn med, Catarina Christina Phil född 29/9 1860. De bor här till omkring 1885 då de flyttar till Moviken.
Två barn:
Frida 6/4 1884 Gift 1914 med Emil Hansson i Moviken
Reinhold född 3/1 1889 i Moviken. Gift 1915 med Edla. Två barn. Verner och Ingvar Fernström.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 21/3 1907
Ett hänsynslöst och vildt uppträdande, som får sitt efterspel vid nästa ting, tillät sig volontärkorpralen vid Helsinge regemente Per Hägg tisdagen den 12 dennes hos skomakaren Jonas Olsson i Ängesholm, Bjuråker. Hägg som, ehuru uppträdet ägde rum på förmiddagen, väl knappast var nykter fick plötsligt den vanvettiga idén att han skulle ge sitt och sin fästekvinnas, Jonas Olssons dotters barn, en endast 22 veckor gammal flicka, bränvin, hvilket modern dess bättre lyckades förhindra. Efter någon härpå följande ordvexling grep så Hägg sin fästekvinna, enligt hvad hon berättat vid förhöret, med vänstra handen vid bröstet, drog med den högra upp en revolver och höll den mot henne under det han yttrade:
- Nu gäller det att kunna läsa syndabekännelsen.
Han dref henne härunder baklänges mot en säng men släppte så utan att skjuta. Men en stund därefter då hon gick och öppnade ett skåp och Hägg stod bakom henne afsköt han ett skott, så att kulan gick öfver hennes hufvud in i skåpet. Då under den allmänna skrämseln bland de innevarande ett af de i rummet varande barnen klagade öfver den myckna krutröken gick den vilde krigsmannen med det trösterika löftet att han skulle komma tillbaka med revolvern laddad med 6 skott.
Hägg, som är skrifven i Delsbo, men nu mellan mötena arbetat vid Moviken, har vid polisförhöret bestämdt förnekat att han haft någon afsikt att med revolverskottet träffa sin fästekvinna eller eljest göra henne något illa. Han hade uppträdt som han gjorde af bränvin och öfvermod. Emellertid får han närmare förklara sig vid nästa ting, dit han, som nämdt, är stämd för hemfridsbrott.
Källa och avskrift:
Viveca Sundberg
Ca 1885 – 1922
10C22 Jonas Olsson född 6/6 1857 i Lia. Jonas var av Snar-släkt. Hans farfar var soldaten Jonas Larsson – Snar i Änga, Bjuråker. Han gifter in sig hos kolaren Dahl i Snipen men de flyttar därifrån till den här gården där alla barnen blev födda. Gården kom därefter alltid att kallas för Snars. Gifta 12/4 1885. Hustru Anna Katarina Svensdotter född 2/11 1865 i Sniptorp. Jonas var skomakare och det berättas att när huset revs i slutet av 60-talet fanns det fullt med trämodeller av fötter (läster) efter honom.
Fem barn:
Emma 20/7 1885 Blev gift och bosatt här. Fick dottern Olga 1906 med Soldat Per Hägg
Selma Kristina 13/11 1888. Gift med soldat Jonas Åström i Sjömyra. Sen i Norrhavra.
Robert 9/7 1894. Bodde kvar här hela livet.
Frida Amanda 21/4 1897 – 29/3 1912
Anna 6/6 1904 Bosatt i Ytterhavra. En son, Sven född i Hudiksvall den 12/2 1938. Anna kallad ”lill-Anna”, och sonen Sven Jonsson flyttade till Sandviken där Anna avled 4/5 1994
Fadern Jonas avled den 20/5 1928 och hustrun avled 28/2 1940
Ca 1922 – 1933
10C25 Sonen Robert Jonsson Gift 9/12 1922 med Johanna Berglund, Hanna kallad, född 11/2 1900 i Ängesholm eller Storåsmyra.
Fem barn:
Elis 29/7 1917 Åkeriägare Gift 1943 med Ester Johansson från Tå. Bosatta i Tjärna
Hilda 27/2 1920 Gift 1938 med busschauffören Erik Eriksson – Kask-Erik, född 27/7 1916.
Signe 18/4 1923 Sambo med Henry Sundberg i Lingåsen. Fyra barn
Jonas 24/5 1928 Gift med Eivor bosatta i Skålsvedja. Jonas avled 2004
Erik 25/4 1930 Gift och skild från Irene. Båda är döda
Fr v. Robert Jonsson 1894-1931, Johanna f. 1900, Hanna och Ivar Eriksson
barn, Hilda f. 1920, Signe f. 1923 och Elis f. 1917
Robert Jonsson avled den 21 januari 1931. Enligt tidningen gick det till så här.
Uppe vid Aggtjärn i Bjuråker har skogsarbetarna Robert Jonsson från Ängesholm och Per Storm från Slättjärn hållit på med att köra kol för bolagets räkning.
Då de i torsdags höll på med sitt arbete blev Jonsson plötsligt så illamående att han knappast kunde be kamraten hjälpa honom hem. Han kunde knappt mer än stamma ”hem, hem”.
Då Storm med den sjuke kamraten kom ur skogen till arrendator Per Matsson i Aggtjärnsgården, skötte man där om den sjuke så gott man kunde, gav honom varm mjölk och bäddade ner honom i en släde, varpå Storm fortsatte med honom hemåt.
Strax innan de kom till Jonssons svärföräldrars gård i Ängesholm, böjde sig Storm ned över kamraten och frågade hur det var med honom. Det kom inget svar, och Storm fann då att Jonsson var död.
Provinsialläkaren, doktor Bergström, efterskickades så fort sig göra lät, men han kunde endast konstatera att Jonsson var död, troligen av hjärtslag. Han hade haft svagt hjärta och dessutom någon tid haft en släng av influensan, ehuru ej värre än att han fortsatte med sitt arbete.
Han har även i övrigt varit sjuklig samt bl. a. haft en svår skada i ena foten men dock oförtrutet hållit i med sitt arbete. Jonsson, som var en präktig karl och i sin bästa ålder, 36 år, efterlämnade maka och fem minderåriga barn. Slut citat.
Efter Roberts bortgång kom Hanna och barnen att flytta till bolagsgården här i Ängesholm, där även Hannas föräldrar bodde.
Här i Snars kom Pehr Eriksson att flytta in. Han gifte sig med Roberts syster Emma.
Ca 1933 –
35G60 Pehr Eriksson född 26/4 1879 i Gröndal i Bjuråker.
Gift 30/12 1933 med Emma Jonsson som var född 1885 och uppväxt här. De fick inga gemensamma barn, men Emma hade tre barn som var mer eller mindre vuxna vid den här tiden.
Tre barn:
Olga 18/10 1906. Far Per Hägg då boende i Slättjärn. Olga gift Erlandsson bosatt i Moviken.
Brita 28/3 1912 Gift 1937 med Olov Henning Bring. Torpare i Tallbacken, Bjuråker
Karin 4/8 1916 Gift 1941 med Axel Norling. De kom att bo i Moviken och på flera platser.
Per och Emma flyttade härifrån till Västansjö
Per avled 18/5 1949 och Emma avled 29/6 1965
1954 –
47F7 Johan Sallander född 10/9 1904 på Brånan i Moviken. Johan räknades som lite underlig och ville alltid bo lite för sig själv. Det är osäkert hur många år han bodde här innan han sedan flyttade till pensionärshemmet i Moviken där han avled 1973.
När husen revs i omkring 1970 hittade man fullt med läster, trämodeller av fötter efter skomakare Jonas Olsson som avled redan 1928. Huset från Storåsmyran lär ha blivit flyttat hit liksom fähuset som var hitflyttat från Anderbo. Fähuset finns uppbyggt som gäststuga vid Långsand eller Skålsverönningen. Virket från övriga uthus finns återanvänt i Hästnäs.
Bostadshuset blev nermonterat och flyttat till Semvik 6919 i Rogsta. Det var bilförsäljare Henry Nordin i Hudiksvall som köpte huset 1970 -71 berättar Viktor Berglund som på den tiden gjorde flera bilaffärer med honom.
Arne Glad tror sig minnas att det gick det bo två familjer i huset.
Besök på platsen visar att bostadshuset var ganska stort och Orr-Uno berättar att det fanns två kök i huset.
Brunn, varifrån man tog sitt dricksvatten är öppen och kringväxt med sly. Brunnslocket är helt genomruttet.
Jordkällaren i huggen sten är står ännu pall trots att det växer höga träd på dess kulle.
Viveca Sundberg vid Snars jordkällare i mars 2012
3. Matsas
Gårdsgrunden efter huset ligger mellan 400 – 500 meter från Snars, och ca 100 meter sydväst om landsvägen.
Ca 1835 – 1900
Nybyggare
20A8 Maths Mattsson-Åsberg född 16/4 1814 i Dragåsen i Skärås. Son till Mats Andersson som anses var upphovsman till Åsbergsstolen. Mats Mattsson – Åsberg var också spelman. Gift 1835 med Margareta Andersdotter – Pihl född 30/6 1814 i Njuparn.
Nio barn:
Mathias 7/5 1836 – 7/5 1836
Mathias 8/10 1837 Mjölnare i Friggesund. Gift m. Brita Christina Wahlqvist fr. Strömbacka.
Anders 1/5 1840 Mjölnare i Ö. Stråsjö Gift med Inga Christina Frisk från Moviken
Pehr 24/9 1842 Arr. i Moviken Gift med Sara Jonsdotter från Ljusdal
Erik Olof 6/1 1845 Mjölnare i Ö. Stråsjö Gift m. Anna Larsdotter. Emigr. t. N. Amerika 1882
Catarina Margareta 28/7 1847 Gift 1872 m. Pehr Abrahamsson –Syd Torpare i Skärås 1.
Brita Christina 12/5 1851 Blev mor till två barn. Hon avled 2/12 1898
Jonas 28/8 1855 Utfl. t. Gävle 1885. Far till diktaren och kompositören Carl Sam Åsberg. ⇓
Anna Maria 2/7 1858 Gift 1884 med Erik Olsson i Linfläck i Delsbo. Sex barn
Fadern avled den 19/1 1897 och modern avled 27/1 1900. Efter moderns död var de ingen av barnen som tog över, möjligen kom bosättningen att användes av någon annan.
LJUSDALS TIDNING 1/9 1905
En af svenska maskinistkårens märkesmän, föreståndaren för maskinistföreningens i Stockholm byrå, öfvermaskinisten J. Åsberg, fyllde på måndagen 50 år. Hr Åsberg är född i Bjuråker och började sin bana på sjön vid 15 års ålder å ångaren »P. A. Tamm» och har sedan dess utom arbete vid en del verkstäder tjänstgjort som maskinist å 13 båtar, däraf såsom ansvarsmaskinist för resp. verkstäders räkning å 4 nylevererade ångbåtar.
Efter omkring 30 års tjänsgöring å sjön afmönstrade Åsberg i Norrköping år 1900 och blef på nyåret 1901 vald till skattmästare och byråföreståndare för Maskinistföreningen i Stockholm, som räknar 742 medlemmar.
En mängd telegram, bref och blommor anlände under dagens lopp till jubilaren, hvilken dessutom erhöll en smakfull kaffeservis af gammalt silver med inskription.
Avskrift, Viveca Sundberg
Övermaskinisten Jonas Åsberg som beskrives ovan, avled i Stockholm den 7/10 1918
År 2007 var undertecknad med när skogsstyrelsens representant, 1:e antikvarie Inga Blennå gjorde uppmätningar kring den här gamla boplatsen för att få den skyddad enligt fornminneslagen. Här finns en kortare stengärdsgård, en hoprasad jordkällare, två husgrunder och grundstenar efter en uthusbyggnad.
Mattsas. Husgrund med spisröse
Mattsas. Husgrund med spisröse och rester efter en källargrop till höger
Mattsas. Stensättning hörande till en uthusbyggnad
4. Wibergs
Wibergs låg ca 100 meter nordost om landsvägen och ca 400 meter norr om bolagsgården. Den gamla landsvägen gick troligen över bergknallen bakom huset. Husets stora kullerstensbyggda jordkällare ligger väl dold och låg möjligen under huset eller i dess omedelbara närhet. Det finns även rester efter en grävd stensatt brunn. Idag växer det höga träd på den jordbruksmark som en gång hörde till gården.
Ca 1796 – 1801
12A2 Abraham Abrahamsson född 18/2 1772 i Voxna Inflyttad 179. Gift 179. med Elisabeth Danielsdotter född 28/12 1770 i Voxna. De är beskrivna som nybyggare vilket torde vara på den här platsen, omkring tiden för deras giftermål och första barns födelse 1796. 1801 står de som inflyttade i Anderbo. Medan de bor här föds
Tre barn:
Elisabeth Catarina 10/9 1796 – 7/7 1800 (koppor)
Abraham 27/2 1798 – 25/1 1800 (bröstverk)
Daniel 25/12 1799 – 1/7 1800 (koppor)
Ca 1836 – 1841
22A4 Anders Dahlberg född 1808 i Skogs-Tibble, Uppsala. Infl. till Hälsingtuna 1831. Sedan husman i Brunkänge i Norrbo och därefter till Ängesholm omkr. 1836. Familjen utflyttat till Norrbo 1841 därifrån till Bergsjö 1851.
Gift 3/12 1831 med 22A2 Brita Christina Nilsdotter född 16/6 1807, dotter till skomakare N. Danielsson i Nipen, Frisbo
Sex barn
Pehr 4/11 1831
Anders 24/10 1837 född i Ängesholm
Nils Fredric 5/1 1840 född i Ängesholm
Lars Erik 30/3 1832
Johan 3/2 1845
Daniel 7/5 1848
Ca 1856 – 1861
20C9 Thomas Mattsson-Hedberg född 5/9 1823 i Ore Kopparberg. Infl. f. Färila 1856 Gift 185. Anna Catarina Källman 8/8 1820 i Strömbacka. Det kan vara här de bodde.
Fem barn:
Anna Stina 30/5 1854
Brita Kajsa 17/10 1855
Lars Erik 2/7 1858 – 24/10 1858
Mattias 13/8 1859
Greta Lovisa 24/8 1860
Hela familjen flyttade till Johannesberg i Torp 1861
Ca 1867 -1868
25A5 Erik Olof Wiberg född 3/5 1839 i Anderbo. Gift13/7 1867 med Brita Norell född 23/8 i Harmånger. 1868 flyttar de till Näsbyn i Delsbo
Två barn:
Anders Olof 24/3 1868 – 14/6 1868
Jonas Olof 3/6 1869
Ca 1868 – 1873
45D1 Anders Eriksson – Wiberg 14/3 1835 i Bergsjö inflyttad från Hassela 1868. Gift med Hedvig Johansdotter Hellström född 14/7 1841 Västanå i V. Norrland.
Fem barn:
Anna Margareta 10/3 1861 – 15/3 1861
Johan Erik 20/3 1864 Gift 1864 med Ingrid Catarina Larsdotter från Moräng. Emigr.t. USA
Anna Maria 7/1 1868 – 12/4 1868
Anders Gustaf 20/7 1869 Gift 1894 med Kristina Sundin från Frisbo
Maria Margareta 27/12 1871 – 24/3 1873
1873 flyttade familjen till Bergsjö
Ca 1877 – 1892
6H32 Pehr Pehrsson – Englund född 9/10 1848 i Skärås. Gift 2/12 1877 med Brita Carlsdotter – Forselius född 1/2 1852 i Svedjebo. Det kan vara här de bodde.
Två barn:
Helga Margareta 1/11 1886
Brita Elisabet 13/12 1889
Hela familjen emigrerade till N. Amerika 1892
Vibergs. Hörnsten till husgrund med spisröse till vänster och jordkällare längst upp
Vibergs stensatta vattenkälla
Bolagets gård i Ängesholm. Framför gården vid jordkällaren står en björk
Björken vid jordkällaren ser ut så här 2015. Bakom Viveca och björken syns jordkällaren
Nu har taket över den jättelika jordkällaren ruttnat ner.
Den vänstra källarhalvan
Den högra källarhalvan i det bunkerlika källarvalvet
BOLAGSGÅRDEN
I början av 1900 – talet byggde Strömbacka bruk ett antal stora bolagsgårdar på platser man ansåg hade framtiden för sig. Hade tidigare boende trivts på platsen och marken givit bra avkastning då satsade man helhjärtat. Man var övertygad om att jordbruket hörde framtiden till.
Mindre arrendeställen med dåliga vägförbindelser, stora avstånd till affärer och skolor, förblev arrendeställen utan större nyinvesteringar.
Men var situationen den motsatta, satte bolaget in alla sina resurser.
De gamla husen revs. De var troligen både kalla och dragiga, kanske också byggda på den tid då det bara fanns öppna eldstäder.
Bolagets gårdar byggdes med stora kök och moderna spisar. Rummen fick kakelugnar eller spisar vilket gjorde att arrendegårdarna blev eftertraktade objekt att bo i.
De som fick tag på en arrendeplats lämnade inte den utan vidare. En arrendeplats innebar att man satte sig vid dukat bord. Man fick tillgång till bra jordbruksmark med lador och logar på platser där sådana behövdes, troligen sommarfejs, en bra jordkällare, ladugård med plats för flera kor, en häst, grisar, loge för körredskap, vedbod, och en stor modern bostad som blev moderniserad allt efter tidens utveckling.
Gården här i Ängesholm låg på en upphöjd plats med åkrar både ovanför och nedanför och rinnande vatten bäcken och i ledningar med självtryck. Huset byggdes under 1910-talet nedanför dåvarande landsväg just vid avtagsvägen mot Aggtjärn. Rinnande vatten garanterade att det fanns vatten året runt till både människor och djur.
Även till fejset gick en vattenledning med självtryck. Där fanns murpannan där de kokade vatten. Hett vatten behövdes för att diska ur mjölkflaskor, tvätta kläder, badvatten och mycket annat.
Ca 1870
24Y7 Skräddare Johan Östlund född 12/7 1843 i Arbrå Gift 25/10 1869 med Elsa Jakobsdotter född 12/2 1841 i Stormyra i Norrbo. De bor här men exakt var de bor är osäkert
Släktboken är svårtolkad. Möjligen bor de i Ängesholm från 1869 till 1872 eller flyttade de hit 1872 och härifrån sedan till Norrbo och därefter till Bergsjö 1884.
De hade inga barn
—12A12—
6 FREDRIK (TJOVEN) SUNDBERG, * 1/2 1852, s. t. arb. A. Sundberg i Moviken, Bjuråker. G. 26/12 1876. Arb. Bos. i Moviken, Bjuråker. Flyttade 1890 till Skärås. arr. I Lingås, Bjuråker. † 22/12 1933
(X6)21L6 KARIN JONSDOTTER-SJÖ, * 17/4 1854, d. t. sold. J. sjö i N. Långsbo, Delsbo. † 19/4 1938
BRITA MARGRETA * 17/2 1877 15
JONAS ERIK * 17/5 1879 16
JOSEFINA KATRINA * 14/2 1881 24A32
JOHANNA FREDRIKA * 11/5 1884 45A7
ANDRES FREDRIK VALFRID * 12/10 1887. † 19/7 1914 (mördad)
ELIN ANNA MATILDA * 5/11 1890 17
EMMA * 6/2 1894 Bodde på holmen i Skäråssjön 39B2
HULDA KAROLINA * 21/4 1897. G. Thomasson 18
Kärnkvinna i Bjuråker från gamla tiden
SVENSKA AMERIKANSKA POSTEN DEN 18/5 1938
Karin Sundberg i Skärås berättar. Följde med på timmerhuggning vid 11 år.
I Sumås, Bjuråker, Hälsingland, som egentligen är en fäbovall och numera nedlagd, stod en ensam knektstuga, där änkefru Karin Sundberg i Skärås såg dagens ljus den 17 april 1854.
Om någon gör skäl för namnet kärnfolk, så är det med rätta fru Sundberg, ty få människor ha som hon slitit ont. Utom hon själv föddes sju barn till å det lilla torpet, som var fattigt på livets goda. Därför fick dottern Karin börja att arbeta redan som barn. Hon var inte mer än 11 år när hon följde sin far på timmerhuggning i skogen. Vid denna ålder spann hon även lin med heder.
Som barn gick fru Sundberg i skola i åtta veckor, varför hon kan läsa och även skriva litet. Vid 11 à 12 års ålder tog hon tjänst hos en bonde och vid mogen ålder hade hon en lön på femtio kronor per år jämte litet kläder. År 1877 förenade hon sina öden med hr Fredrik Sundberg, bördig från Moviken i samma socken. Efter ett års vistelse därstädes bosatte sig paret i Ängesholm, Bjuråker, där de arrenderade ett hemman av Strömbacka bolag och där de bodde tills 1889, då makarna flyttade till Skärås och övertog ett hemman tillhörande Strömbackabolaget.
För den unga fru Karin blev ej giftermålet någon sinekur precis, ty hade hon förr fått arbeta hårt från morgon till kväll, så blev det ej bättre nu. Vilket ock framgår av att hon utom sina husmoderliga plikter följde sin man i skogen, där hon var honom behjälplig med både timmerhuggning och kolrivning. Även kolved var hon med och högg. Då hade hon många gånger det minsta barnet inknutet i ett lakan, som hängde i en trädgren och som hon satte i rörelse vid barnets gråt etc. På slåttern t.ex. gick hon tillika med karlarna och slog och ifråga om att hässja hö stod hon dem knappast efter.
Men fru Sundberg var också duktig när det gällde hemmets skötsel. Vad vävning och spånad beträffade gjorde ingen henne rangen stridig. Åtta barn har hon fött till världen, av vilka fem äro i livet. Maken dog 1933 och jordbruket innehas nu av en måg, gift med hennes dotter.
Fru Sundberg är för sin ålder kry och har inte alldeles ännu upphört att arbeta. Så sent som i fjol spann hon lin samt band s.k. strumpsockor. Personligen är hon enkel och älskvärd, vilket också gjort att ”mor Sundberg” blivit allmänt avhållen.
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Ca 1920 –1939
År 1899 inflyttar Anders Olov och Johanna Berglund och dottern Johanna till Ö. Brännåsen. Den 7/10 1902 flyttade till Hålsjö i Norrbo. Därifrån flyttade de till Bjuråker (Moviken Storåsmyra) 9/9 1914 och därefter flyttar de hit 1920. Möjligen var det först till det hus som låg här ca 100 meter längre ner.
Enligt är kyrkböckerna är Hanna och Ivar födda i Bjuråker och Jonas och Johan födda i Norrbo. I vart fall flyttade de hit från Storåsmyra omkring 1918.
Fastigheten byggdes strax ovanför landsvägen som gick över tomten nedanför huset. Huset byggdes i timmer i två våningar och stod färdig 1918. Till fastigheten fanns ladugård, jordkällare och uthus för två familjer. Strömbacka bruk byggde huset som en arrendegård. Tidigare hus låg även det intill bäcken men lite längre ner ungefär där landsvägen går idag.
I arrendet ingick 6 har åker som fanns både ovanför och nedanför huset. Fastigheten var byggd för två familjer som bodde på varsin ända av huset. Lägenheterna var bestod av ett rum med kakelugn och stort kök i bottenplanet och ett rum med spis på övervåningen. I köket fanns kallt vatten indraget som rann med självtryck, berättar Eivor som var gift med Jonke, Jonas Jonsson, i övrigt fanns inga bekvämligheter. Utedasset fanns inne lagårn.
Till huset hörde en dubbelbyggd jordkällare uppförd i huggen sten, som står kvar än idag och kommer så att göra under lång tid framöver. Huset låg i ett vackert soligt läge med utsikt över landsväg och öppna åkrar. Den gamla landsvägen (före 1936) gick rakt över gårdsplan, fortsatte ovanför Wibergs som låg ca 400 norrut mot Sumås och gick samman med vägen från Aggtjärn.
Nya vägen, den nuvarande kom att gå ca 100 meter nedanför huset.
Öster om huset finns det fortfarande en liten vägstump kvar efter den gamla vägen.
På gårdsplan, väster om huset gick en väg till Aggtjärn. Den vägen var troligen den äldsta vägen till Aggtjärn, men nu är den helt borta.
Efter tillkomsten av nya landsvägen byggdes en ny uppfart till gården, men den är helt igenvuxen
Vid sidan om gården rinner en liten bäck från Bläckmyran. Den rinner ner till Jostjärn, Slättjärn och genom Anderbobäcken ner till Dellen.
Förste arrendator i det nybyggda huset var Anders Olof Berglund från Storåsmyra.
Äldsta dottern Johanna, kallad Hanna, blev snart nog upptänkt av grabben Robert Jonsson från Snars. Troligen kunde de se hem till varandra. Då var alla åkrar öppna och båda husen låg på höjder så det var full möjligt.
1922 lämnade Hanna föräldrarna och flyttade över till sin man Robert Jonsson i Snars.
Men ödet har många överraskningar och Hanna kom att återvända och sedan ta över arrendet efter sina föräldrar.
14U4 Anders Olof Berglund född 21/11 1871 i Rogsta
Gift 10/9 1898 med Johanna Johansson född 30/12 1880 i Bergsjö. Anders Olof avled den 15/2 1949 och hustrun Johanna 21/3 1965
Fyra barn:
Johanna 11/2 1900 Gift 1922 med Robert Jonsson från Snipen. Bosatta vid Snars i Ängesholm
Ivar 9/7 1902 Gift 1927 med Augusta Jonsson från Rönningen i Skärås. Bosatta i Anderbo
Jonas 16/7 1904 Gift 1927 med Edla Lust från Holmberg. Bosatta i Snipen och i Hotta i Moviken
Johan 5/4 1907 Gift 1936 med Karin Sundberg från Lingåsen i Skärås. Bosatta i Anderbo och Skålsvedja
Ca 1939 – 1965
10C25 Sedan Robert Jonsson från Snars avlidit 1931 flyttade Hanna tillbaka hit där hennes föräldrar bodde på ena änden av huset och hon och barnen kom att bo den andra sidan. Hon var då ensam med fem små barn.
Fem barn:
Elis 29/7 1917 Åkeriägare Gift 1943 med 22D19 Ester Johansson från Tå. Bosatta i Tjärna
Hilda 27/2 1920 Gift 1938 med busschauffören Erik Eriksson – Kask-Erik, född 27/7 1916.
Signe 18/4 1923 Sambo med Henry Sundberg i Lingåsen. Fyra barn
Jonas 24/5 1928 Gift 1961 med Eivor bosatta i Skålsvedja. Jonas avled 2004
Erik 25/4 1930 Gift och skild från Irene. Båda är döda
Ivar Eriksson från Skärås var redan bekant Hanna och hennes man när han sedan kom att bli hennes stöd och kommande man.
När Skäråsvägen blev ombyggd och förbättrad i mitten av 30-talet ingick Ivar Eriksson i arbetsstyrkan. Vägbygget var ett s k AK- arbete som anordnades av statens arbetslöshetskommission. Det fanns många liknande vägförbättringar runt om i landet på 30-talet.
1939 tog Hanna Jonsson och Ivar Eriksson över arrendet efter Hannas föräldrar.
Ivar och Hanna bodde i den västra lägenheten och Anders Olof och Johanna i den andra.
3A12 Ivar Eriksson, kallad Gur-Ivar. Född 12/3 1902 i Skärås. Modern, Anna Vilhelmina Fridström född 2/5 1884 i Lingåsen i Skärås fick Ivar innan hon blev gift. Fadern hette Olof Glad från Lindbo. När Ivar var liten bodde modern hos Guringens i Skärås därför blev han kallad Gur-Ivar.
Den 11 Augusti 1938 kunde man läsa i tidningen att Ivar Eriksson i Ängesholm hittat en förtorkad ballong med ett vidfäst papper på vilket det var skrivet med tysk stil. Var vänlig skriv till mig och meddela, var ballongen har gått ned. K. Wulf, Bölkestrasse, nr 28, Hildesheim. Hildesheim var en stad i Hannover i Tyskland sydväst om Berlin. Genom redaktionens försorg sändes ett meddelande till den uppgivna adressen. Huruvida det kom något svar är inte bekant.
Sedan Hanna Jonsson och Ivar Eriksson slutat som arrendatorer flyttade de ner till Pikula i Moviken. 1965 var det auktion här. Då sålde Hanna och Ivar bort alla de saker de inte hade behov av längre.
Hanna avled den 24/8 1979 och Ivar avled den 8/2 1983
1970 revs den stora fastigheten och uthusen av Sven Olsson i Hästnäs och Erik Norin i Bricka. En del av virket har Sven använt vid byggnationer i Hästnäs.
Ängesholm. Bilen X 2984 ägs av Johan Berglund i Anderbo
X 6699 Kask-Erik Eriksson
Ängesholm. X 3272. Det här är vägen ner till landsvägen
Bolagsgården i Ängesholm
Johanna Berglund, hemma i kökssoffan
Johanna med dottern Hanna
T v Johanna Berglund, men vilka är de andra ?
Fr. v. Ivar Eriksson, Ivar Berglund, Hanna Jonsson, Nanna Lust och sittande fram Johan Jonsson.
Bröllop 17/10 1943 mellan ängesholmsfödde Elis Jonsson och Ester Johansson från Tå
Marsalkar: Rönnings- Bertil Jonsson och Jonas Jonsson (Elis bror)
Tärnor: Systrar till bruden. Här behöver vi hjälp med rätt namn.
Elis och Esters dotter Birgitta Jonsson och Sven-Robert, Erik och Irene Jonssons son.
Kask-Erik Eriksson, okänd, okänd, Albert Pettersson Hotta och Ivar Berglund.
Barn. Annica, Eva och ? Hjälp oss med namn
Pojkar från Lingåsen, Sören och Stig Sundberg.
Tre generationer. Augusta i rullstol, Greta och hennes mormor Vilhelmina. Rönnings-Mina kallad.
Här är vi osäkra på namn. Hjälp oss du som vet.
Johanna och Birgitta. Esters och Elis Jonssons dotter.
Auktion 1965, 1970 revs huset
År 2015. Så här ser det ut där huset har stått. Stenpelarna har gått rakt igenom huset
Järnspisen var det tydligen ingen som vill ha, den fick står kvar.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62