Dellenportalen har samlat uppgifter om Ängebo från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Läs om gruvbrytningen i Ängebo.
Läs om Telefonstationerna i Bjuråker.
Se filmen om skogsvandringen juli 2020.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Läs om Ann-Marie Rosvall. Från 1 januari 2017 ny ordförande i Svågadalsnämnden
Innehållsförteckning
Ängebo 56. Gammel-Nirgens och f d Pensionatet
Ängebo 57. Nirgrens/Högvalla
Ängebo 58. Nirjens (Nirsas)
Ängebo 60. Göte o Linneas/ Bengt Skarp
Ängebo 62. Larm-Jonkes/Hedmans
Ängebo 64. Knallens/Thyr-Götes
Ängebo 66. Knallens/Thyr-Götes
Ängebo 65. Mats/Per Ors
Ängebo 69. Styvens. Huset är nedbrunnet.
Ängebo 70. Västergården /Mommas
Ängebo 71.
Ängebo 73. Svågagården
Ängebo 74. Grubb-Antes /f d Posten
Ängebo 76. Skänk-Margits
Ängebo 78. Ängmans/Nickes
Ängebo 80.
Ängebo 83. Affären
Ängebo 84.
F d Bageriet
Ängebo 86. Jons
Ängebo 87. F d macken
Ängebo 88. Jons
Ängebo 89.
Kolar-Hugos sommarparadis
Ängebo 94.
Ängebo 95. Kal-Orsas
Ängebo 96.
Ängebo 97.
Ängebo 98.
Ängebo 104. Jarsens
Ängebo 105. Gamla Skolan
Ängebo 106. Nya Skolan
Ängebo 107. Per-Orsas/Matts
Ängebo 108. Gammel-Matts/Matts
Ängebo 109. Sme-Olles /Tuppens
Ängebo 112. Langesten
Ängebo 116. Kôlars
Ängebo 204. F d Sköterskemottagningen
Ängebo 205.
Ängebo 205 B.
Ängebo 206.
Ängebo 207.
Ängebo 208.
Ängebo 209.
Ängebo 209 B.
Ängebo 300 Nr. = Ståläng
Ängebo 401 A.
Ängebo 401 B.
Ängebo 403 A.
Ängebo 403 B.
Ängebo 405.
Ängebo 405 B.
I slutet av sammanställningen kan du läsa om mordet på Per Gustaf Karlsson 1915.
MINNEN FRÅN ÄNGEBO
Här samlar vi DINA minnen från Ängebo
Ängebo 56 Gammel Nirgens
Gården nedan var troligen byggd före Västergårds, som sedan kom att kallas Mommas, Ängebo 2.
Det här är Gammel Nirgens omkring 1905. Huset låg där f d pensionatet nu ligger.
26A14 Mannen med vitt skägg är gammel Nirgen, Jonas Nilsson. Bakom honom står sonen Nils (Nirgen kallad) med hustru Kerstin Jonsdotter. Det är deras barn som är med på bilden. F v i vitt förkläde, Edvin f. 03, Nils f. 02, den stora flickan är Kristina (Kerste) f. 95, Jonas f. 99, och Sally f. 97.
Bild ur Monica Wikströms samling
26A7 Nils Hansson 27/7 1788, son till kolare H. Andersson i Österbo, Bjuråker. Bonde i Ängebo 5. (Hem. köptes 1826) Död 1/6 1857. (död gm slag på vägen hem från kyrkan)
Gift 7/11 1819 med 47D3 Ella Jonsdotter 15/5 1798, dotter till bonden J. Nordvall i Sördala 3. Bjuråker. Död 22/10 1879 (ålder)
Två barn
Hans 30/6 1821 – 27/2 1895
Jonas 20/9 1827 Tog över gården efter föräldrarna
Jonas Nilsson, ”Nirgefarfar” kallad.
26A14 Jonas Nilsson 20/9 1827, s. t. bonden Nils Hansson i Ängebo 5, Bjuråker. Bonde i Ängebo 5 (10) (1 öresl. o. 18 pngl) Död 27/5 1907
Gift 10/11 1864 med 47D4 Kjerstin Nilsdotter 28/5 1835, d. t. bonden N. Jonsson i Söderdala 3, Bjuråker. Död 9/12 1904
Fem barn:
Helena Elisabet 18/11 1863. Tjänarinna i Kyrkbyn
Gölin 21/9 1865 – 23/2 1929
Nils 16/4 1869. Gift 1895. Bonde i Ängebo 10
Jonas 26/9 1871 – 30/1 1910
Augustin 28/8 1878. Gift 1912. Skogsarb. o. bos. i Ängebo sen. bonde i Bricka 4:5, Bjuråker
26A26 Augustin Jonsson 28/8 1878, s. t. bonden Jonas Nilsson i Ängebo 10, Bjuråker. Skogsarb. o. bos. i Ängebo, sen. bonde i Bricka 4:5, Bjuråker. Död 2/1 1942.
Gift 17/11 1912 med 11H26 Anna Brita Wikström 1/1 1887, d. t. bonden K. H. Wikström i Ängebo 8, Bjuråker. Död 24/3 1921.
Två barn:
Nanna Kristina 24/2 1913 – 4/11 2003. Gift med 43B9 E. G. Brun. Skogsarb. Bos. i Bricka.
Johan Henrik 7/12 1915 – 7/8 1989. Gift. Bos. i Bricka, sen. småbruk i Ängebo 8:10
Ängebo 56.1978. Bild från Arkiv Digital
Ängebo 56. 1978. Bild från Arkiv Digital
Före detta kiosken t v och f d pensionat mitt i bild
Ängebo 56 F d Pensionatet
Tidigare Ängebo 6567
Ängebo 10:6.
Gammel Nirgens hus var gammalt och dåligt när Brita o Helmer Carlsson renoverade och gjorde om det till Pensionat med ölrättigheter. Helmer Carlsson bedrev även radiohandel i fastigheten.
Senare uppfördes en byggnad där man sålde kioskvaror under ett antal år.
Fam. Carlsson inflyttade från Borrsjö i Ljusdal 1934.
Helmer Carlsson född 18/12 1892 i Ljusdal. Död 3/2 1967
Gift 6/12 1929 med Brita Åström född 11/12 1903 i Ramsjö, Ljusdal. Död 25/12 1965
Tre barn:
Eje Nestor f. 5/6 1929 i Ljusdal. Död i Hudiksvall 5/1 1980
Maggie f. 4/7 1921 i Ragunda. Utflyttat till Ljusdal 1940.
Ove Tönnes f. 12/3 1927 i Ljusdal. Gift och bosatt i Hede Härjedalen
1938 tog August Högberg över och öppnade ”Svågadalens Pensionat” fortfarande med Brita Carlsson som värdinna.Han innehade rörelsen till 1944 då Helmer Carlsson tog över ägandet av fastigheten Ängebo 10:6.
Nedanför Pensionatet står Barbro Hedman, Margit Erlandsson och Huv-Thea Jonsson
Bild ur Ivar Karlssons samling
Det här är Pensionatet. Undrar vad flickorna håller på med?
Fr v Brita Modig och Ellen Nilsson, ok och Beda …, ok och Nanny Lindqvist, ok ,och Sally Nilsson.
Bild ur Karin Thyrs samling.
Från vänster Tage Eriksson, Yngve Vikström, Lasse Lindqvist, Gustav Nordin.
Bilden ägs av Gustav Nordin
Från vänster. Eskil Fredriksson och brodern Rune Fredriksson,okänd, kolar-Hugo Eriksson och två okända. Vilka är de andra grabbarna, berätta du som vet
Eskil berättar att han han hade fått den vita stickade koftan av sin farmor 1948 eller 49.
Bild ur Ivar Karlssons samling .
Svea och Sigvard Dahlströms bröllop 1952. Men vilka är de andra, hjälp oss du som vet.
Bild ur Ingemar Svensk samling
1967 övertogs fastigheten av:
9Å56 Sigvard Dahlström 20/10 1920 , son till Johan Dahlström i Holmberg 7. Död 10/9 2001
Gift 6/9 1952 med 20G13 Svea Larsson 5/9 1923, dotter till Lars Olov Larsson torpägare till Lindbomstorpet 2:1 i Brännås. Svea avled 20/3 1991
Sveas son, Sven Åke Eriksson 1/9 1942 – 21/10 1975
Tre gemensamma barn:
Lennart 26/5 1946 Han äger fastigheten men är bosatt i Ramsjö 221, Bjuråker
Kennet 16/12 1952 Han är gift och bosatt i Hudiksvall
Anna Viveka 23/9 1956 Hon är bosatt i Jordbro utanför Stockholm
Inför julen 1975 brann Lennart Dalströms fastighet i Ståläng ner till grunden. Hans sambo Kerstin Flygt och dottern Anna-Lena fick nu flytta in och bo här till det att de hittat en ny bostad.
2007 sålde A. V. Dahlström fastigheten för 100 000 kr till Erik Lennart Dahlström
Kiosken fotad av Anders Mohlin 2011
Ängebo 57
Ängebo 57 Nirgens/Högvalla
Tidigare Ängebo 6566
Ängebo 10:4
Paret Kjerstin Jonsdotter och Nils Jonsson
Bild ur Monica Wikströms samling
Nils Jonsson, ”Nirgen kallad”.
Namnet ”Nirgen eller Nirgens” är troligen ett dialektalt uttryck för Nilsons eller Nisses.
26A25 Nils Jonsson 16/4 1869, s. t. bonden Jonas Nilsson i Ängebo 10, Bjuråker. Bonde i Ängebo 10. Tax.-värde 1924. 12 100 kr. Död 16/11 1928.
Gift 28/4 1895 med 4G11 Kjerstin Jonsdotter 8/8 1870, d. t. bonden J. Pehrsson i Spångmyra 4, Bjuråker. Död 11/5 1921.
Tio barn:
Kristina Cecilia 28/5 1895 – 31/5 1973. Gift med 19B34 P. J. B. Persson, bos. i Björsarv 1:2.
Sally Ottilia 14/5 1897 – 15/3 1973. Skolvaktmästare
Jonas Valfrid 12/4 1899 – 14/4 1920
Nils Gottfrid 23/5 1902 – 16/7 1967. Skogsarb. o. bos. i Ståläng 1:4, Bjuråker.
Per Edvin 10/12 1903 – 1/12 1991. Småbruk. i Ängebo 10:5.
Anna Astrid 28/4 1906 – 12/3 1989. Utfl. t. Bergsjö sn 1932.
Ellen Lydia 3/12 1907 – 4/3 1995. Utfl. t. Hudiksvall 1933.
August Sigvard 16/2 1910 – 9/12 1989. Vägarbetare o. bosatt i Ängebo, Bjuråker.
Märta Elisabet 15/5 1913 – 30/4 1986. Gift med 26A37 Erik G. Rask. Eldare o. bos. Forsån.
Svea Gunborg 24/4 1915 – 18/12 1964. Utfl. t. Ljusdal 1935.
1930 inköptes hemmanet av omnibusägare August Högberg. Gården liksom ett bussgarage byggdes 1931 utav Blom-Ante. Nedanför huset fanns en loge där man hade slakteriverksamhet.
66B3 August Vilhelm Högberg 2/11 1893, s. t. handl. A. Högberg i Skålsvedja, Bjuråker. Bonde i Ängebo 10:4, och chaufför. Utfl. t. Uppsala 1944. Död 24/7 1966.
Gift 23/3 1930 med (X20) Anna Johanna Broman 3/4 1900 i Hög, Lärare i Ängebo 1926-1927 och Ängebo 1930-1931.
Ett barn:
August Torbjörn 15/12 1934. Utfl. t. Uppsala 1944
Fastigheten omfattade ca 11 har åker och 33,5 har skog. Det fanns ingen tid för jordbruk utan jorden arrenderades ut.
År 1936 omfattade bussverksamheten tre busslinjer. Ängebo – Hudiksvall, Brännbo – Delsbo och Strömbacka – Hudiksvall.
AB Dellenbuss i Ängebo Svensk Busshistoria
1938 tog han över pensionatet och öppnade ”Svågadalens Pensionat”.
Omkring 1944 sålde Högberg all sin verksamhet och flyttade till Uppsala. Busstrafik, garage och bostad togs över av Helmer Nyström från Lövånger i Västerbotten. Som garant för att bolaget skulle fortsätta med sin omtyckta verksamhet stannade brodern Axel Högberg lojalt kvar i företaget.
Efter hållen gårdsauktion 1944 flyttade familjen Högberg till Uppsala och Helmer Nyström övertog bussbolaget. Han öppnade även en Gulf-mack med servicestation.
Aug. Högberg avled i Uppsala 24/7 1966 och hustrun Johanna avled 8/11 1985.
Familjen Nyström. Från vänster, Ernst, Mildred, Violette, Elisabet och Helmer Nyström
Bild ur Karls-gårdens samling
Nyströms Gulf-mack. Bild ur Karin Thyrs samling
43A28 Olov Svensson född 27/10 1945, son till Sven Emanuel Svensson i Norrhavra 11.
Gift 18/11 1972 med Kerstin Anette född 13/9 1952 i Delsbo. Hon avled 16/2 2015.
Fyra barn:
Patrik 23/5 1976 Han är bosatt i Gävle
Robert 30/7 1977 Han är bosatt på Frösön
Marittha 3/2 1979 Hon är bosatt i Hjältanstorp, Torpshammar
Christina 27/3 1986 Hon är bosatt i Umeå
De köpte fastigheten 2015: Lilianne Kristina Wester Jons 19520614 och Ulf Göran Jons 19540107. De sålde den 2017 till Johan Petter Jons
Ängebo 58 Nirjens (Nirsas)
Ängebo 9:6
Gamla gården var troligen en mindre byggnad från 1800-talet. På 1950-talet fanns här ett mindre grustag och en stenkross.
11H30 Erik Algot Eriksson född 4/7 1910, s. t. kolare E. Olsson i Ängebo. Skogsarb. Bos. i Ståläng, sen. i Ängebo 9:6, Bjuråker. Död 15/9 1968.
(X39) Linnea Vik född 29/6 1910 i Rogsta, Gävleb. Infl. fr. Hälsingtuna 1935. Hushållerska. Död 22/2 1987.
Tre barn:
Inga Birgitta 18/3 1935 Hon är bosatt i Iggesund
Anna Lisa 28/6 1936 Hon är bosatt i Iggesund
Lillemor Helena 13/9 1943 Hon är gift och bosatt i Näsviken
26A34 Skolvaktmästare Sally Nilsson född 14/5 1897, dotter till bonden J. Jonsson i Ängebo 10. Sally avled 5/3 1970. Hon bodde här med sin dotter och sina bröder Nils och August.
Dottern, Gunvor f. 22/4 1925 Gift 1958 änka 1984. Gunvor Brun avled i Västansjö 22/1 1999.
Ängebo 60
Ängebo 60 Göte o Linnéas
Tidigare Ängebo 6564
Ängebo 10:5, 9:5
26A36 Edvin Nilsson född 10/12 1903, son till Nils Jonsson i ”Nirens” Ängebo 57. Död 1/12 1991
Gift 8/5 1937 med 43E1 Irma Persson född 21/4 1905 i Gällivare, dotter till Per o Anna Olsson. Infl. från Ramsjö 1929. Död 22/12 1973
Två barn:
Eivy 27/11 1928 Utflyttat till Stockholm 1947. Gift Hedlund, bosatt i Kolsva
Lennart 6/2 1933 Gift med Elsy 1957. Bosatta i Iggesund
Huset revs och Göte och Linnéa Persson byggde upp en ny villa på 1940-talet
19B39 Göte Persson född 6/5 1917, son till Per Persson i Björsarv 16:2. Död 22/4 1986
Gift 15/4 1940 med Linnéa Lindberg född 8/11 1918, dotter till K.A. Lindberg i Gröndal, (Brännås) Bjuråker.
Två barn:
Märta 30/6 1939 Gift 1960 med Elfving Eriksson i Eskilstuna
Berit 2/12 1946 Gift 1968 med Erik Olsson i Ljusdal
Nuvarande ägare
42B12 Bengt Skarp född 14/12 1936, son till Per Skarp i Sördala
Dellenportalen lyfter på hatten och säger ett stort GRATTIS till 80-årige
Bengt Skarp som kom in som tävlande 5782 i 2017-års Vasalopp. Tid. 7.19.20, en synnerligen hedrande tid.
Så här gick det för andra Hälsingar i Vasaloppet.
Försommare 2022 fick huset nya ägare. Köpare :
Per Stefan Wernh och Monica Anna Weronoca Wernh.
Ängebo 62
Lars och Hilda Hedman på brotrappan
Bilden ägs av Lilian Hedman
Ängebo 62 Larm-Jonkes/Hedmans
Ängebo 10
Bjuråkers – Ängebo 9:6
46A9 Johan Petter Bergström-Larm född 21/11 1829, s. t. arb. N. Bergström i Lindbo, Bjuråker. Sold nr 150 vid Delsbo komp. Häls. reg. Bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 8/7 1903.
Gift 1/1 1852 med 24A5 Brita Eriksdotter född 20/1 1826, d. t. kol. E. Jönsson i Lingås, Bjuråker. Död 14/2 1918.
Sju barn:
Pehr Erik 26/7 1853 – 28/4 1942. Bonde i Norrhavra 5, sen. torp. i Norrberg. Utfl. t. Folkärna 1914.
Nils 16/9 1854 – 12/12 1937. Gift. Bonde i Björsarv 1, Bjuråker.
Jonas 18/4 1856 – 3/5 1860
Carin 11/6 1858 – 4/8 1861 (kikhosta)
Margreta 21/1 1861 – 10/4 1943. Gift med 8H37 Pehr Pehrsson, bonde i Ö. Stråsjö.
Jonas 12/12 1862 – 9/1 1919. Landbonde i Ängebo, sen. torp. i Norrberg, Bjuråker.
Olof 24/12 1865 – 26/1 1939.
46A18 Jonas Larm född12/12 1862, s. t. sold J. Larm i Ängebo, Bjuråker. Landbonde i Ängebo, sen. torp. i Norrberg, Bjuråker. Död 9/1 1919.
Gift 22/12 1894 med 39A14 Anna Brita Moritz född 9/5 1868, d. t. kol. J. E. Moritz i Österbo, Bjuråker. Död 19/7 1914.
Tre barn:
Per Johan 14/12 1896. Torp. i Norrberg, Bjuråker.
Nils Axel 28/8 1897 – 26/3 1951. Gift. Jordbr.-arb. bos. i Hedvigsfors 1:8, Bjuråker.
Brita Teresia 7/2 1899 – 8/10 1972. Gift med 7D10 O. Nylander. i Holmbergstorpet.
26A14 Jonas Nilsson född 20/9 1827, s. t. bonden N. Hansson i Ängebo 5, Bjuråker. Bonde i Ängebo 5 (10) (1 öresl. o. 18 pngl) Död 27/5 1907
Gift 10/11 1864 med 47D4 Kjerstin Nilsdotter född 28/5 1835, d. t. bonden N. Jonsson i Söderdala 3, Bjuråker. Död 9/12 1904
Fem barn:
Helena Elisabet 18/11 1863. Tjänarinna i Kyrkbyn
Gölin 21/9 1865 – 23/2 1929
Nils 16/4 1869. Gift 1895. Bonde i Ängebo 10
Jonas 26/9 1871 – 30/1 1910
Augustin 28/8 1878. Gift 1912. Skogsarb. o. bos. i Ängebo sen. bonde i Bricka 4:5, Bjuråker
26A25 Nils Jonsson född 16/4 1869, s. t. bonden J. Nilsson i Ängebo 10, Bjuråker. Bonde i Ängebo 10. ”Nirgen kallad” Död 16/11 1928.
Gift 28/4 1895 med 4G11 Kjerstin Jonsdotter född 8/8 1870, d. t. bonden J. Pehrsson i Spångmyra 4, Bjuråker. Död 11/5 1921.
Tio barn:
Kristina Cecilia 28/5 1895 – 31/5 1973. Gift m 19B34 P. J. B. Persson, i Björsarv 1:2.
Sally Ottilia 14/5 1897 – 15/3 1973. Skolvaktmästare
Jonas Valfrid 12/4 1899 – 14/4 1920
Nils Gottfrid 23/5 1902 – 16/7 1967. Skogsarb. o. bos. i Ståläng 1:4, Bjuråker.
Per Edvin 10/12 1903 – 1/12 1991. Småbruk. i Ängebo 10:5.
Anna Astrid 28/4 1906 – 12/3 1989. Utfl. t. Bergsjö sn 1932.
Ellen Lydia 3/12 1907 – 4/3 1995. Utfl. t. Hudiksvall 1933.
August Sigvard 16/2 1910 – 9/12 1989. Vägarbetare o. bosatt i Ängebo, Bjuråker.
Märta Elisabet 15/5 1913 – 30/4 1986. Gift med 26A37 Erik G. Rask. Eldare o. bos. Forsån, Näsviken.
Svea Gunborg 24/4 1915 – 18/12 1964. Utfl. t. Ljusdal 1935.
21U20 Lars Hedman född 21/1 1881, s. t. arb. J. Hedman i Ljusdal. Skogsarb. Tidigare bosatt vid Grubbens Ängebo 15:2, Bjuråker. Troligen hitflyttade vid årsskiftet 1952-53 från Grubbens, Ängebo 38. Död 30/3 1959.
Gift 4/6 1918 med 12D6 Hilda Katarina Eriksson född 16/11 1895, d. t. skomakare E. Eriksson ”Jarsens” i Ängebo. Död 24/6 1980.
Elva barn:
Anna Maria 8/6 1913 – 30/5 2003. Utfl. t. Ljusdal 1936
Elsa Elisabet 1/11 1914 – 1/8 2005. Gift med 54J17 Eskil Lek. chaufför i Västansjö 6:6.
Gunnar Helmer 13/5 1917 – 18/5 1994. Bosatt i Ängebo.
Iris Margreta 22/10 1918 – 22/1 1984. Till Sth. 1944. Sonen Sven Erik fosterson i Nygården
Lars Erik Ruben 25/1 1921 – 26/10 2007. Skogsarb. i Norrbo.
Ruth Dagny 10/1 1922 – 19/6 1994. Utfl. t. Hudiksvall 1942.
Svea Louise 3/1 1924. Gift med 14H22 Sigge Hansson. Chaufför. Bos. i Moviken.
Tage Emanuel 3/8 1926 – 6/10 2007. Utfl. t. Avesta 1946.
Kurt Harry 16/6 1929 – 19/8 2006. Utfl. t. Avesta 1947.
Barbro Birgitta 28/12 1935 – 5/9 1956
Karin Gun-Britt 22/9 1941. Hon är bosatt i Friggesund
Därefter bodde här, Charlotta Nilsson Hedström född 13/9 1955 i Brännkyrka, dotter till Nelly och Carl Otto Hedström. Gift 20/7 1990. Bosatt i Brösarp.
Två barn:
Einar 21/5 1978. Gift med Ann och bosatt i Vaxholm
Svante 24/6 1986. Bosatt i Lund
Sommarhalvåret 2020 säljer Elly Ingegerd Blomgren fastigheten
Köpare: Lena Maria Kristina Nyman
Det här är Göta Eriksson som är ute och åker spark. Bilden är ur Ivar Karlssons samling
T v Bengt Perssons fastighet och t h hans syster Karin Thyrs fastigheter
Ängebo 64
Karin Thyrs fastigheter
Högbergs buss X 509, framför Knallens – Anders fastighet. Lägg märke till stenen framför bakhjulet.
Ängebo 64 – 66 Knallens/Thyr-Götes
Tidigare Ängebo 6577
Ängebo 8:2, 9:1
Namnet ”Knallens” är ett gårdsnamn efter ”knallens-Anders”, Anders Andersson, från ”knallens” i Brättingberg.
19B21 Anders Andersson ”knallens Anders”, född 27/5 1863, s. t. bonden A. Andersson i Ängebo 3, Bjuråker. Nämndeman och bonde i Ängebo s8. Död 19/2 1937.
Gift 11/5 1885 med 3F17 Margta Jonsdotter född 27/9 1860, d. t. bonden J. Engström i kyrkbyn 2, Bjuråker. Död 12/9 1918.
Ett barn:
Margreta 18/11 1889 – 26/7 1908
Därefter övertogs fastigheten av Albin Persson
63D1 Albin Persson född 13/3 1881 i Hassela, Gävleb. Infl. 1905. Handlare i V. Stråsjö, sen. i Björsarv o. Ängebo 9:1, Bjuråker. Död 3/12 1963.
Gift 29/10 1906 med (X14) Selma Kristina Eugenia Näsman född 5/11 1880 i Harmånger Gävleb. Infl. fr. Hassela 1906. Död 13/5 1941
Fyra egna barn:
Fritz Simon 6/9 1907 – 15/7 1975. Handelsbiträde. Han hade cykelverkstad här på gården
Tore Eugen 18/9 1912 – 28/11 1988. Gift och bosatt i Ängebo 9:1.
Göte 20/11 1914 – 22/11 1914
Göta 12/5 1916 – 21/5 1916
11H31 fosterson kölar Uno Eriksson 8/1 1929. Utflyttat till Avesta 1946.
Det finns ytterligare en fastighet på tomten som förr tjänstgjorde som bostad åt drängar och dagsverkare.
Tore och Brita övertog fastigheten och drev jordbruk med djurbesättning
En tid bodde Tore på N b hos ”Per-Orsas”.
63D2 Sonen Tore Eugen Persson född 18/9 1912, s. t. handlare Albin Persson ovan. Jordbrukare i Ängebo 9:1. Tore övertog gården efter fadern. Dödsboet efter modern Selma omfattade Ängebo 8:2, Ängebo 9:1, och 10:2 samt Älgenstorpet 2:1, sammanlagt 136 ha, varav 21 ha åker. Tore avled 28/11 1988.
Gift 29/6 1941 med 4H38 Brita Linnea Modig född 12/2 1908, d. t. byggmäst. O. Modig i Ängebo. Död 22/3 1949.
Två barn:
Karin Birgitta 19/8 1941 Hon blev gift och kvarboende i huset
Bengt Olov 7/12 1944 Han är gift och bosatt i grannhuset Ängebo 65
Karin och Göte tog sedan över fastigheten och renoverade upp den.
5C10 Göte Thyr född 7/1 1937, son till torpare Edvin Leander Thyr i Nyåker och Ramsjö
Den 13 april 2012 var Göte Thyrs jordevandring över.
Gift 23/5 1964 med dottern i huset, Karin född 19/8 1941, och hon bor fortfarande kvar.
Två barn:
Kristina 8/7 1962 Hon är gift med Kjell Mattsson och bosatt i Hudiksvall
Marianne 27/7 1967 Hon är bosatt på Ängebo 74.
Laga skiftes karta från 1880
Två bilder med Västergårds/Mommas till vänster
Västergårds/Mommas
Ängebo 70
Ängebo nr 2 sedan nr 8.
Västergårds/Mommas. Per Olsson 1846-1906 och Anna Andersdotter 1844-1924
Det som återstår av fastigheten Mommas
Västergårds/Mommas.
Namnet ”Mommas” har gården troligen fått av något barnbarn till Anna Andersdotter.
Hon blev änka 1906 och avled 1924.
Byggnaderna ligger i skolbacken och är nu förfallna. Här har varit damfrisering och ”Styven” Erik Englund, hade café här. Att gården kom att kallas för Västergårds tyder på att en äldre gård låg strax öster om.
Ca 1838 – 1882
20G6 Jon Jonsson 2/1 1793, s. t. bonden J. Larsson i Ängebo 1, Bjuråker. Bonde i Ängebo 2 ”Västergårds”. Död 15/10 1868 (vattusot)
Gift 1825 med 7G3 Brita Pehrsdotter 24/5 1793, d. t. bonden P. Olofsson i Spångmyra 7, Bjuråker. Död 4/1 1840.
Två barn:
Brita 19/10 1827. Gift med 7E10 Mats Olsson, bonde i Frisbo 2 ”Kus”. Till Frisbo 1853
Pehr 6/2 1832. Gift. Bonde i Västergårn Ängebo 2.
20G8 Sonen Pehr Jonsson 6/2 1832, s. t. bonden J. Jonsson i Ängebo 2, Bjuråker. Bonde i Ängebo 2. Utfl. t. Bergsjö sn 26/4 1882.
Gift 2/11 1864 med 36F5 Ella Nilsdotter 7/4 1830, d. t. torp. N. Olofsson i Norrberg, Bjuråker. Utfl. t. Bergsjö sn 26/4 1882.
[stextbox id=”alert”]
Hudiksvalls Posten den 22 oktober 1879
Mordbrand
Onsdagen den 1 oktober vid tio tiden på kvällen nedbrann i Ängebo by, Bjuråkers socken en vid Svåga älv nyuppförd vattenverksbyggnad, tillhörig bonden Per Jonsson i Ängebo. Byggnaden, belägen på omkring 1000 fots avstånd från boningshus, var uppförd av timmer och innehöll i två våningar fyra rum, inredda till tröskverk, kornlada, mjölkvarn, linberedningsverk m.m. Genom branden förstördes i byggnaden inbergad gröda till ett värde av omkring 500 kr., och förlusten av den icke brandförsäkrade byggnaden är uppskattad till 3,000 kr.
Vid å platsen den 5 dennes hållen undersökning förekom mot hemmansägaren — i samma by så graderande? omständigheter, att han inmanades i häkte, och vid ett dagen därpå och med honom anställt förhör erkände han att han anlagt elden, varefter han införpassades till kronohäktet i Hudiksvall för avbidande av rannsakning.
Som bevekelsegrund till sitt brott uppgav —den omständigheten, att han befarade, det Per Jonsson, som är barnlös och släkt med —, genom testamente skulle göra sina släktingar arvlösa, vadan sålunda avund och hämnd för inbillad oförrätt drivit honom till gärningen.
Hudiksvalls Posten 20 december 1879
Eldsvåda av uppsåt
T. f. länsmannen Elander har, å tjänstens vägnar, ställt bonden Lars Persson i Ängebo under tilltal vid Delsbo häradsrätt för det han skall den 1 sistlidne oktober uppsåtligen satt eld å en bonden Per Jonsson i Ängebo tillhörig tröskverksbyggnad, som till följd därav nedbrunnit. I detta mål, där Per Jonsson av Bjuråkers sockens brandstodsbolag fordrat ersättning för dem genom branden orsakade förluster, har häradsrätten genom utslag den 24 i samma månad sig utlåtit, att, emedan — frivilligt erkänt, att han den 1 i berörde månad uppsåtligen satt eld å omförmälda byggnad, som innehållit tröskverk och inbärgad gröda, vilket allt uppbrunnit, ty och då, enligt vad utrett blivit, elden icke kunnat från samma byggnad spridas till boningshus blev, jämlikt 19 kap. 3 och 22 §§ strafflagen, —dömd att för eldsvåda av uppsåt hållas till straffarbete i tre år och för alltid vara medborgerligt förtroende förlustig; var jämte — förpliktades ersätta dels Per Jonsson dennes förlust vid branden med 1,891 kronor och 80 öre dels ock Bjuråkers sockens brandstodsbolag vad bolaget för brandskadan fått utbetala med 200 kronor.
Kungliga Svea hovrätt, vars prövning förenämnda utslag underställts, har genom utslag den 12 i denna månad prövat rättvist gilla häradsrättens utslag.
Avskrift: Viveca Sundberg
Vi har valt att utelämna namnet på den för mordbrand dömde mannen.
Anm.
Efter 3 års straffarbete (19/12 1879 – 20/11 1882), på Långholmen frigavs mannen. Besparat och intjänat belopp under fängelsetiden: 27 kronor 19 öre.
[/stextbox]
Ca 1883 – 1906
11H17 Pehr Olsson 15/8 1846, s. t. bonden O. Pehrsson i Ö. Stråsjö 13. Bonde i Ängebo nr 2 senare Ängebo nr 8. Inflyttad från Ö. Stråsjö 13, den 3/10 1883. Död 30/8 1906
Gift 20/10 1867 med 26A19 Anna Andersdotter 26/2 1844, d. t. kol. A. Andersson i Norrdala, Bjuråker. Hon avled 27/10 1924
Tre barn:
Gertrud 14/7 1868 – 27/10 1924 (smittkoppor)
Brita 24/4 1870 – 4/2 1939. Gift 1888 med 11H26 Henrik Wikström bosatta här.
Gertrud 8/3 1878 – 7/1 1947. Gift 1899 med 27A19 Lars Jonsson i V. Stråsjö 3.2
54B18 Pet- Axel, Erik Axel Eriksson född 13/6 1902, s. t. bonden E. Pehrsson i Björsarv 13, Bjuråker. Vägarbetare bos. i Ängebo 8, Bjuråker. Flyttade sedan till Ängebo 71. Innan han blev gift bodde han hos Jon-Larsas. Död 14/12 1991
Gift 30/9 1935 med 15H11 Klara Katrina Olsson född 16/2 1900, d. t. bonden O. Eriksson i Norrberg s2, Bjuråker. Död 28/1 1972
Tre barn:
Olof Gunnar 22/7 1936 – 14/9 1939
Sven Erik 28/9 1940 G. 29/9 1981 med Sonja Yvonne 29/1 1948. Dottern Sofia 29/9 1981
Elin Margareta 17/1 1944. Gift 1978 med Jan Olof Skoglund, bosatt i Hudiksvall. Deras dotter Helena Skoglund f. 23/5 1967, är bosatt i Spånga.
Jon Sigvard Ellmin född 12/8 1910, son till Jonas Ellmin Persson i Hackås. Död 16/9 1985
Gift 1/2 1945 med Frida Torodina Ellmin f. Nordlund 10/3 1893, i Delsbo. Död 12/6 1977
Dotter, Maud Ingegerd 14/7 1930 i Göteborg, d. t. förman Gunnar Vilhelm Andersson
3Å62 Alfred Östberg född som Alfred Flodberg 14/12 1911 i Ramsjö, Ljusdals sn. Styvson till Jonas Östberg i Dragsved. Chaufför. Familjen Östberg bor här till början av 50-talet då de flyttar till Per – Orsas Ängebo 107. Död i Ståläng 29/3 1986
Gift 12/1 1941 med 10G29 Svea Vilhelmina Magnusson född 30/8 1916, dotter till landbonde L. F. Magnusson i Brändbo, Bjuråker. Hon avled 22/9 2012
Fyra barn:
Margit Elisabet 4/4 1942 Hon är bosatt i Hudiksvall
Birgit Marianne 21/8 1943
Tage Alfred 6/11 1945. Utflyttat till Gävle
Leif Magnus 2/2 1957 Han är bosatt i Hudiksvall
Bildsvit
Skidtävling i Ängebo på 40-talet. Fr. v. Henrik Wikström, Ove Carlsson, Bengt Joelsson, Tage Hedman, Stig Karlsson och Uno Eriksson.
Bild ur Maj-Lis Wikströms samling.
Vad händer här?
Bild ur Ivar Karlssons samling
Mommas i bakgrunden. Under byggnaden till höger, där förvarades byns brandspruta. Bild ur Ivar Karlssons samling. Men vilka är barnen?
Fr v. på cykel kan vara Åke Karlsson, i keps Sven Erik Hedman, bak .?, ?, fram ?,?, på trumman ? Anna-Lisa Eriksson håller om Lillemor Eriksson, gosse.
Framför Hedmans Affär står, lilla Ulla Gustafsson, Margareta Svedlund, Anna Gustavsson och affärsinnehavaren Valdy Hedman
Hedmans affär till vänster och mommas i bakgrunden. Troligen är det hos Hedmans som Lars-Olov Fäldt varit och provianterat.
Bild ur Karin Thyrs samling
Vilka är ungdomarna? Hjälp oss om du kan.
Namnförslag: Fr v Kôlar Jonne Eriksson och Åke Eriksson, 3 o 4,bröderna Fredriksson, Pet Sven-Erik Eriksson, ?.
Bild ur Ivar Karlssons samling
Vilka är dessa stiliga unga män? Killarna i mitten utan cyklar är bröder. Med hatt är Erne Ärlemar och brodern Tage Andersson och den längst till höger är Ivar Karlsson. Lägg märke till Nils Stillmarks lastbil i bakgrunden
Bilden är ur Ivar Karlssons samling
Birgitta Wikström 1921 – 1938. Kistan står framför logen som stod där Svågagården nu ligger. Bild ur Ivar Karlssons samling
Samling kring Birgitta Wikströms kista. Bilden togs av Ivar Karlsson
Rumpnäset. Kolar-Erik Eriksson, August Nilsson och Göte Persson.
Bild ur Karin Thyrs samling
På holmen intill Rumpnäset byggde de här fyra grabbarna en koja.
Eskil Fredriksson som äger bilden skriver så här. Början av vårt kojbygge som vi höll på med 1952-54. Kojan som det finns rester av än idag, byggde vi av sjunkvirke som vi hämtade från Svågans botten. Till vänster syns jag nyss hemkommen från läkaren i Friggesund, efter att nästan ha sågat av mig pekfingret. En hel sommar med gipsad hand är inte roligt när man är 9 år. Därefter kommer Bengt Persson, Bengt Stan (Bengt Nortenius) och Pet-Sven-Erik Eriksson
Ängebo 104
Ängebo 104 Jarsens/Kôlar Erskes
Ängebo 9:6
6F50 Johan Ljus född 24/12 1894 – ”Jarsen kallad”. (Troligen ett dialektalt uttryck som syftar på efternamnet Ljus). Son till soldat Pål Ljus i Österbo 1:2.
Skomakare, som bodde här på 30-talet, sen arrendator i Alsjö1:2 i Bjuråker
Gift 12/9 1943 med Maria Rebecka Persson född 17/5 1896 i Bergsjö.
3Å61 Johan Östberg. Född 31/12 1892, son till bonden Per Östberg i Ängebo 5. Utflyttat till Ramsjö 1946
Gift 29/8 1929 med 12D6 Agnes Amalia Elisabet 10/1 1898, dotter till skomakare E. Eriksson i Ängebo. Död 24/12 1930.
Fem barn:
Östen 23/3 1919 Utflyttat till Ramsjö 1945, sen arrendator i Sörnaggen
Helfrid 13/9 1920 Gift o skild med Mårten Mårtensson i Hassela.
Erik 27/3 1923 Utflyttat till Ljusdal 1946, sen arrendator i Sörnaggen
Knut Uno 25/7 1926 Flyttade t Nyåker 1936 Död 24/11 1937
Fritz Arne 5/12 1928 – 20/11 1945
11H30 Erik Algot Eriksson född 4/7 1910, s. t. kol. E. Olsson i Ängebo. Skogsarb. Bos. i Ståläng, (Palms) sen. i Ängebo 9:6, Bjuråker. Död 15/9 1968.
(X39) Linnea Vik född 29/6 1910 i Rogsta, Gävleb. Infl. fr. Hälsingtuna 1935. Hushållerska. Död 22/2 1987.
Tre barn:
Inga Birgitta 18/3 1935 Hon är nu bosatt i Iggesund
Anna Lisa 28/6 1936 Hon är bosatt i Iggesund
Lillemor Helena 13/9 1943 Hon är gift med Bo Erik Nilsson och bosatt i Näsviken
Nuvarande ägare är Lennart Lindqvist född 20/8 1956, son till Lars o Ingegerd Lindqvist i Hedvigsfors.
Gift 22/12 1989 med Carina född 23/7 1956, uppväxt i Delsbo.
Två barn:
Sofie 28/5 1981 Gift med Niklas Nilsson i Högs-Holm
Emilie 27/5 1984. Bosatt i Hudiksvall
Ängebo 105
Ängebo 105 Gamla skolan
Tidigare 6580
Ängebo 27:1
Ängebo gamla skola byggdes 1876 – 1879. Totalt ombyggd 2004-2008
SÖDERHAMNSKURIREN DEN 29/11 1897
Tvänne illdåd begingos nyligen i Ängebo by, Bjuråker, i det att dels ej mindre än 37 stycken fruktträd nedsågades för bonden Per Andersson, dels en usling sökte bryta sig in hos lärarinnan på platsen i det något aflägset liggande skolhuset, omtalar H. P. Då han ej lyckades uppbryta dörren, sönderslog han de dubbla fönstren och sökte krypa in därigenom. Lärarinnan hoppade då ut genom ett annat fönster för att springa efter hjälp
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
11C18 Erik Alrik Törnblom 23/9 1902, s. t. landbonde H. Törnblom i Norrhavra s14, Bjuråker. Chaufför och handlare i V. Stråsjö 14:12. Bosatt på gamla skolan. mellan 1929 – 1938, 1942-1943 och 1956 – 1957. Död 31/10 1970.
Gift 18/8 1929 med 14M30 Lärarinnan Karin Eriksson 27/5 1904, d. t. bonden E. Persson i Långede 4, Delsbo. Död 22/4 1990.
Ett barn:
Erik Hugo 15/11 1930. Gift och bosatt i Sundsvall
Karl Arvid Ragnar Sundkvist född 15/7 1929 i Jäna, Dalarna. Död 1/6 1982
Gift o skild 1970 från Maria född 2/3 1925 i Bjuråker. Nu bosatt på Frejagården.
Christer Englund född 21/1 1946 i Hudiksvall, son till Alice Englund ovan.
Gift 16/3 1968 med Kerstin född 26/4 1946 i Linköping.
Båda dövstumma. De var tidigare bosatta i fastigheten Ängebo 69, när den brann ner till grunden 2003. Efteråt flyttade de till skolans lekis därefter hit till skolan som de rustade upp på ett mycket förtjänstfullt sätt. Christer och Kerstin Englund var dessförinnan bosatta i Västerås, nu bor de i Linköping.
År 2011 sålde Kerstin Elisabet Englund skolan för 1400 000 kr
till Yvonne Olsson f. 20/8 1946
Hösten 2017 sålde Yvonne Olsson fastigheten till Uppsalaparet, Claes- (52) och Marie-Louise (54) Nareus.
Ängebo 106
Samling vid skolan. Men vad gör damerna här, berätta om du vet.
Fr v. okänd, Ingrid Larsson Nygårds, Kristina Sundberg, Irma Nilsson, Sally Nilsson, Nanny Lindkvist ?, Marta Magnusson, Klara Eriksson Kölars, okänd, Greta Persson Nygårds, Hanna Högberg, Lisa Fredriksson, Aina Nordin, Brita Wikström, okänd, okänd.
Sittande fr v. Klara Eriksson Pet, Karin Englund, okänd, okänd, okänd, Karin Nordin, okänd (bak), okänd (fram), Henny Persson, okänd och Anna Wedmark Dubb.
Ängebo 106 Nya skolan
Ängebo 27:2
År 1925 godkändes ritningarna till en ny skola i Ängebo. Per Larsson, Ängebo anlitades som byggmästare och den 15 augusti 1928 avsynades byggnaden.
Historik om Ängebo skolor, med en stor mängd skolkort finner du under rubriken Skolor här på Dellenportalen
På 1970-talet bor här:
Knut Arne Olof Fast född 23/11 1932 i Uppsala. Död 26/8 2003
Gift 27/8 1955 med Gudrun Linnéa född 22/10 1931 i Teda Uppland
Två barn:
Arne Rolf 11/8 1958 Gift och bosatt i Östersund
Ove Knut 8/6 1961 Bosatt i Vallentuna
År 2014 –
Karin Madeleine Öfverström f. 22/2 1965, och John Christer Niklas Englund f. 21/6 1968 bosatta i Linköping, sålde fastigheten 2014 för 600 000 kr. till Karen Ann Eriksson, Pia Kristina Eriksson och Michael Gil Eriksson f.24/6 1949 bosatt på Ingarö
Några bilder från den historiska isbanan vid skolan.
Ängebo juniorlag. Ejvin Jonsson från Knappens, står längst ut till vänster i bakre raden. Men vilka är det andra? Hjälp oss du som vet, så vi får veta vilka grabbarna är.
Bilden utlånad av Eivor Frykman
Gårdarna till vänster är Birger Jons och Wallströms gårdar i Ståläng
Ängebo bandylag 1954: Två bilder ur Maj-Lis Wikströms samling
Grabbarna i bandylaget är bak fr v , Sture Bruman, Persson, Yngve Wikström, Åke Franck, Gustav Nordin och Thure Karlsson.
Fram. Erling Dahlström, Harald Hedman, K. Eriksson, Helmer Andersson, B. Sjöberg och Lars Viklund.
Snoddas Nordgren drog rekordpublik i Ängebo
Hudiksvalls Tidning måndagen 9 januari 1956
Ett prydligt publikrekord för ishockey sattes i Ängebo på torsdagskvällen (5/1), när Arbrå med Snoddas i spetsen kom på besök. Över 400 personer hade sökt sig upp till ishockeybanan, och detta är en rent fantastisk siffra med tanke på att det inte finns mer är 150 personer i Ängebo.
Ishockeymatchen slutade med seger på 15-5 för Arbrå sedan periodsiffrorna varit 2-6, 0-6 och 3-3.
Ängebo överraskade med 2-0 genom Gustav Nordin och Erik Olsson, men hemmalaget förlorade sedan greppet om matchen. Arbrå kom därför att dominera ganska eftertryckligt, bortsett från tredje perioden då hemmalaget kom igen starkt och gjorde perioden siffermässigt jämn.
Efter matchen sjöng Snoddas såväl Barndomshemmet som Flottarkärlek, och efteråt blev han föremål för spontana och hjärtliga hyllningar från publiken. Snoddas förärades också en vacker blomsterkvast av arrangörerna.
Vad matchen beträffar var hadderiankungen och svenske bandymästaren banans dominerande spelare, och svarade också för huvudparten av gästernas mål.
En dålig bild på Snoddas från tidningsreportaget
Vi efterlyser fler bilder från den här fantastiska tillställningen.
Här kan du lyssna på Flottarkärlek (från stenkaka)
Här kan du lyssna på Flottarkärlek (från karusellen 1952)
Här kan du lyssna på Barndomshemmet
För de yngre kanske Snoddas är okänd.Därför kommer här en kortare presentation.
Han föddes i byn Röste utanför Bollnäs, den 30 december 1926, äldst av åtta syskon. Han dog den 18 februari 1981, 54 år gammal, när han skulle spela innebandy med handikappade patienter på ett sjukhem i Vänersborg.
Pappa Kalle sålde gummivaror, fisk och trallade – kallades därför ”Gummi-Kalle”. Sonen hängde med och fick namnet ”Gummi-Snodden”…
När Gösta Snoddas Nordgren slog till, i radioprogrammet Karusell 26 januari 1952, slog han samtidigt an en ton i den svenska folksjälen.
Han blev masshysterins första objekt i Sverige – och dess fånge. Han förtrollade sin publik, som kom i tusental och satte folkparksrekord som ännu står sig, och han övergav inte publiken när han blev äldre. Han påverkades inte ett dyft varken av framgångarna, tuberkulosen eller all uppmärksamhet och hysteri kring hans enkla person. Så är det nog många som minns honom.
Ängebo hockeylag
Stående fr v. Erling Olsson, Torvald Fredriksson, Arne Fast och Gustav Nordin (okänd)
Fram. Bengt Skarp, Hugo Törnblom, Harald Hedman, Martin Skarp målvakt, Erling Eriksson och Åke Larsson.
Bild utlånad av Karin Thyr
Ängebo 107
Ängebo 107
Byggt 1954
Ängebo 8:2, 8:7
Eskil Fredriksson skriver: Det gula huset som syns i förgrunden till höger (Ängebo 108) byggde min far Albert med hjälp av min farfar 1939. Under bostaden var det ett garage där golvet fick sänkas i takt med att lastbilarna blev större.Det gula huset i bakgrunden Ängebo 107, byggde han 1954 och då köpte han murblock till källarvåningen av Ruckman. Jag var själv med som 11-åring och handlastade murblocken. Sand till murbruket hämtade vi i närheten av Brändbo, skriver Eskil.
Ett timmerhus där min farmor hade bott revs för att bereda plats för det nya huset. Innan vi flyttade in bodde Henrik Vikström med fru där några månader innan dom flyttade in i sitt nybyggda hus mitt emot BP-macken.
6E36 Erik Albert Ferdinand Fredriksson 9/4 1911, s. t. gårdsäg. P. F. Fredriksson i Ängebo 107, 8:7, Bjuråker. Chaufför bos. i Ängebo 8:13. Död 22/9 2007
Gift 20/11 1938 med 41A12 Kristina Elisabet Johansson 31/8 1913, d. t. arr. J. Johansson i Ängebo 17:1. Hon avled 6/6 1987
Fem barn:
Jan Erik Torvald 6/3 1939 Han är gift och bosatt i Delsbo. Han avled 31/7 2015.
Karl Rune 18/5 1942 Bosatt i Svärdsjö i Dalarna
Eskil Yngve 3/11 1943 Gift och bosatt i Spånga
Bror Albert 30/11 1946 – 1/4 1996
Per Johan Ove 12/4 1954. Han flyttade till Hammarsvall i Delsbo 1979
2007 sålde K E Fredrikssons dödsbo fastigheten för 350 000 kr till nuvarande ägare,
Magnus Berglund f. 18/2 1979, född och uppväxt i Ljusdal
Camilla Eriksson f. 18/7 1986, från Ängebo 98
Vägskälet i Kyrkbyn 1946. Anna Andersson (f. Ortman), ok , i mössa Tage Andersson och Alfred Östberg
Bild ur Linda Wikströms samling.
Fr v. Ivar Karlsson, Ottilia Wahlström. Hilma Hedman och Alfred Östberg
Bild ur Ivar Karlssons samling
Ängebo 108
Ängebo 108
Ängebo 108, Gammel-Matts/Matts
Tidigare Ängebo 6576
Ängebo 8:7, 8:13
6E25 Per Fredrik Fredriksson 23/10 1880, s. t. bonden F. Olsson i Nyåker 2. Gårdsägare och åkeriägare sedan 1930 i Ängebo 8:7, tidigare arrendator i Nyåker i 11 år. Död 25/6 1942
Gift 31/12 1911 med 5F15 Brita Juliana Englund född 18/11 1885, d. t. torp. P. Englund i Elgenstorpet 1:2, Bjuråker. Död 12/11 1952
Tre barn:
Erik Albert Ferdinand 9/4 1911 – 22/9 2007. Gift 1938. Chaufför o. bos. i Ängebo 8:7
Per Algot Emanuel 30/7 1912 – 7/2 1962. Gift 1940. Chaufför o. bos. i Ängebo sen. torp i Skärås 2:6, Bjuråker
Anna Brita Kristina 25/9 1914. Gift 1940. med 45E16 Per Arne Fröjd. Frånsk. 1943.
Brita Fredriksson inköpte fastigheten 1930 av Mattias Svensson.
Ombyggd 1935, renoverad 1948 Det gamla huset revs när nuvarande hus byggdes 1954
Detta lär vara Albert Fredrikssons lastbil
Albert Fredriksson med fyra av sina söner hemma hos Brassbergs-Olle, skriver Eskil Fredriksson som äger bilden.
Från vänster Albert, Bror, Brassbergs-Olle, Eskil, Torvald och Rune
På den tiden fanns det ingen vinterväg mellan Brännås och Brassberg så det var skidåkning som gällde för alla utom Bror som satt väl på någons rygg.
6E36 Erik Albert Ferdinand Fredriksson 9/4 1911, s. t. gårdsäg. P. F. Fredriksson i Ängebo 107, 8:7, Bjuråker. Chaufför bos. i Ängebo 8:13. Död 22/9 2007
Gift 20/11 1938 med 41A12 Kristina Elisabet Johansson 31/8 1913, d. t. arr. J. Johansson i Ängebo 17:1. Hon avlad 6/6 1987
Fem barn:
Jan Erik Torvald 6/3 1939 Han är gift och bosatt i Delsbo. Död 31/7 2015
Karl Rune 18/5 1942 Bosatt i Svärdsjö i Dalarna
Eskil Yngve 3/11 1943 Gift och bosatt i Spånga
Bror Albert 30/11 1946 – 1/4 1996
Per Johan Ove 12/4 1954. Han flyttade till Hammarsvall i Delsbo 1979
2009 sålde Albert Fredrikssons dödsbo fastigheten av Eskil Yngve Fredriksson för 60 000 kr till Karin Helen Camilla Eriksson född 18/7 1986. Hon är bosatt i Ängebo 107.
Ängebo 109
Ängebo 109 Sme-Olles/Tuppens
Tidigare Ängebo 6573
Ängebo 8:6
Huset byggdes i mitten eller slutet av 1930-talet. Tidigare stod här en gammal tröskloge, där man rensade säden från agnarna. Sme-Olle Erikssons smedja står ännu kvar.
Huset är numer ett sommarhus
8G23 Olof Eriksson 17/11 1879 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. 1907. Smed i Ängebo 8:6, Bjuråker, tidigare bonde i Ö. Stråsjö 1. Död 26/1 1966
Gift 7/4 1907 med 8G17 Kristina Larsdotter 19/10 1883, d. t. landbonden L. Hansson i Ö. Stråsjö. Död 5/7 1953.
8G24 Per Larsson 16/1 1886, s. t. landbonden L. Hansson i Ö. Stråsjö. Byggmästare bos. i Ängebo 8:6, Bjuråker. Död 23/2 1970
Gift 14/12 1930 med (Y30) Erika Elisabet Hansson 28/5 1891 i Långsele sn, V. Norrland. Hon var föreståndarinna vid posten i Ängebo 1928-1954 under närmare fyrtio år. Död 25/3 1973
Einar Anders Ivan Andersson 28/8 1912 i Ljusdal. Ogift. Skogsarbetare bos. i Ängebo 8:6, Bjuråker. Död 18/1 1955
Ca 1966 – 1975
Albert Eriksson – Homeopat, Tupp-Albert kallad, född 15/4 1890. Död 29/12 1975
Tupp-Albert var född i Söderåsen, Bergsjö, där hans föräldrar (9L18) Lars Erik Åslund och Kajsa Stina Åström, hade ett jordbruk. Han var studiebegåvad och hade helst velat bli läkare, men liksom många andra begåvningar förr i tiden, fick han slå studierna ur hågen och ägna sig åt något arbete, som stod till buds för en ungdom. I unga år fick han i alla fall tillfälle att genomgå en kurs vid Lantmannaskolan i Ulltuna. Dessemellan skaffade han sig en avsevärd beläsenhet i homeopati, och efter hemkomsten till bergsjö blev han snart anlitad som homeopat. Han flyttade till Forsa 1909 där han stannade till 1911 då flyttade hem till Söderåsen igen. 1929 flyttade han till Ingesarven.
Han byggde en villa i kyrkbyn, men sålde den efter några år och köpte ett hemman i sin gamla hemby Söderåsen 2:5, som han brukade och innehade tills 1966, då han köpte en gård i Ängebo och flyttade dit.
Tupp-Albert. Hade en omfattande praktik och tog emot patienter från hela landet. Personligen var han mycket tillbakadragen. Han var ungkarl och sörjdes närmast av syskonbarn
Andra som bott här är, Oskar Olsson och Sven Berglund.
Nils Allan Sving född 14/5 1958
Eva Birgitta Rådlund född 10/1 1969
Birgitta Erika Sving född 23/10 1987
Anna Birgitta Sving 29/12 1988
2011 sålde Nils Allan Sving fastigheten för 155 000 kr till Holger Peter Stålnacke.
2012 sålde Stålnacke fastigheten för 105 000 kr till Karin Lise-Lott, Lotti Jonsson född 18/7 1976. Bosatt på Kungsholmen i Stockholm.
Ängebo 112
Ängebo 112, f d Lärarbostad
Tidigare 6575
Ängebo 22:2
Fastigheten byggdes av Tage Andersson, bagar-Tage åren 1949-1953. På vedbacken har det stått en barack där skolbarnen hade slöjd.
1954 såldes huset till kommunen som bostad för lärare. Då bodde här bl.a. Eva och Tore Frohm och Edvin och Irma Nilsson.
1973 sålde kommunen fastigheten till Erik Helmer Johansson o Signe Andersson.
Ägare till fastigheten sedan 1977 är:
37C10 Gösta Karlsson född 24/6 1938, uppväxt i Blistra och Lekbygget i Lia, Bjuråker
Gift 14/8 1986 med lärarinnan Elsy Larsson född 16/2 1946 i Färila
Dottern Jenny Margareta född 16/6 1980. Hon bor i Långshyttan i Hedemora
Sommaren 2024 flyttade Elsy och Gösta Karlsson till Friggesund och fastigheten sålde de till:
Daniel och Sara Langesten. De bodde tidigare i Gävle
Ängebo 116
Kôlars högst upp i bild.
Gammel-Kôlars. Bild ur Ivar Karlsson samling
Kôlars 2014
Ängebo 116 Kôlars (Back-Lars)
1:11
6F30 Lars Eriksson-Backström 18/5 1845, s. t. bonden E. Jonsson i Kyrkbyn 3. Husman i Ängebo, Bjuråker. Back-Lars som han kallades, var mycket duktig på att tillverka laggkärl. Död 31/7 1927.
Gift 17/5 1875 med (X20) Anna Svensdotter-Fredlund 20/10 1851 i Hög, Gävleb. Infl 1885. Död 21/10 1926.
Sex barn:
Erik 4/8 1877 – 8/10 1940. Gift. Jordbr.-arb. i N. Lia, sen. bonde i Bricka, Bjuråker.
Anna 13/9 1879 – 15/8 1933. Gift med 11H21 E. Olsson. Kolars i Ängebo 84
Kristina 20/7 1885 – 6/4 1950. Gift med 4D12 O. Persson. Bonde i N. Lia 10:1.
Lars Fredrik 18/7 1889 – 22/4 1961. Gift. Skogsarb. Bos. i N. Lia 8:3, Bjuråker.
Per Olof 5/11 1891 – 4/3 1938. Gift. Skogsarb. Bos. i Ängebo.
Margreta Katrina 14/4 1895 – 24/9 1909.
6F30 Dottern Anna Backström född 13/9 1879.
Gift 1904 med Erik Olsson i gården nedanför, Kolars, Ängebo 84. Efter makens död 1920 flyttade hon upp hit till sin fars hus och barnen blev utackorderade åt olika håll. Hon avled 15/8 1933.
Det här är kôlar-Jonke Eriksson utanför huset. Bild ur Ivar Karlssons samling
11H28 Jonas Eriksson 9/1 1905, s. t. kol. E. Olsson i Ängebo 84, Bjuråker. Skogsarbetare bos. i Ängebo 6:1. Död 16/12 1960
Gift 6/2 1943 med 1G65 Klara Linnea Karlsson 24/1 1907, d. t. bonden K. Karlsson i Ängebo 3:5 Hon avled här 12/4 1990.
Fyra barn:
Stig Lennart ”Karlsson” 21/6 1930 Gift och bosatt i Ängebo 94
Göta Linnea 20/9 1933 Gift 1956 med Harry Persson i Ängebo 205
Jonas Tage 8/7 1936 Han är gift och bosatt i Hudiksvall.
Hugo Sigvard 26/3 1941 Han är bosatt i Friggesund, men har den fantastiska fritidsoasen vid Svågan nedanför affären.
Harry o Göta bor här som nygifta innan de 1960-61 flyttar till sin nybyggda villa Ängebo 205
43E2 Harry Persson f. 4/3 1928, son till skeppare Erik Persson i Björsarv. Harry avled 8 juli 2020.
Gift 1/4 1956 med 11H28 Göta Eriksson f. 20/9 1933 Göta avled 18 januari 2011.
Fyra barn:
Kjell 3/12 1951 Gift 1984 med Carin bosatt i Delsbo
Anita 20/10 1954 Bosatt i Hudiksvall
Sture 19/7 1956 Bosatt i Näsviken
Gunilla 22/3 1959 Gift Brink, bosatt i Ljusdal
Det gamla huset revs 1974 och nuvarande hus byggdes på samma plats.
Karl-Johan Storbacka berättar att Kolar-Jonke friköpte fastigheten 1948. Den blev då avstyckad från Råka 1:4 och Ängebo 7:1.
Karl-Johan och Hillevi Storbacka från Sundsvall är ägare till fastigheten sedan 2003.
Karl-Johan Storbacka född 6/9 1945, gift 18/6 1977 med Hillevi Olsson född i Ljusdal 22/2 1945.
Sonen Andreas föddes 1/12 1977 och dottern Maria den 29/4 1983.
Hösten 2018 säljer Karl-Johan och Hillevi fastigheten till:
Jenny Maria Hellström och Sebastian Isak De Jonge som är född i april 1983 och bosatt i Gävle.
Ängebo 65
Bengt Perssons fastighet, Ängebo 65
Ängebo 65 Mats/Per -Orsas
Tidigare Ängebo 6572
Ängebo 8:2
Mangårdsbyggnaden uppfördes 1915-16. Ladugård och stall uppfördes samtidigt, troligen av Henrik Wikström.
11H26 Klas Henrik Wikström född 6/9 1862 i Sundsvall. Infl. från Njurunda 1887 till gården Sjöbergs i Västerstråsjö. Sen bonde i Vålås, Delsbo.
Gift 8/7 1888 med 11H17 Brita Persdotter född 24/4 1870, dotter till bonden Per Olsson i Ängebo 8, där de nygifta först bodde. Död 4/2 1939.
Nio barn:
Anna Brita 1/11 1887 Gift 1912 med 26A26 Agustin Jonsson, bonde i Bricka 4:5
Per Wilhelm 31/7 1890 Gift 1911 med Margareta Kristina Wallström. Arr. i Ö. Stråsjö.
Anders Olof 16/8 1892 Gift 1917 med Anna Henrietta Eriksdotter. Utfl. till Hälsingtuna 1929
Jonas Wallentin 24/7 1895 Gift 1922 med Brita Eugenia Andersson. Arr. Ängebo 2:3
Karl Henrik 27/2 1898 – 14/5 1931
Maria Kristina 16/2 1901 Gift 1933 med 34P18 Erik Jonsson Bonde i Vålås 1:4 Delsbo
Johan Werner 26/6 1903 – 15/10 1907
August Gottfrid 12/6 1907 Gift 1940 med Hildur Linnea Ring. Bonde i Bredåker 3:13, Delsbo
Klara Helena 22/9 1910 Gift 1940 med Erik Wallner. Bonde i Sjömyra 5:5, Delsbo.
Mattias Svensson med sin vackra häst. Men är det verkligen framför det här huset?
Bilden ägs av Vanja Persson.
33C14 Mattias Svensson född 31/3 1886, son till bonden Sven Persson i Holmberg 7. Bonde i Holmberg 7:1. Under sin tid här bedrev Mattias lanthandel i fastigheten.
Gift 9/7 1911 med 7D7 Sigrid Nylander född 17/7 1887, dotter till torpare E. Nylander i Holmberg.
Fyra barn:
Anna Kristina 1/6 1912 – 4/6 1912
Kristina 9/9 1913 – 14/9 1913
Anna Katrina 10/12 1917 Gift 1942 med Per Henning Åkerström i Holmberg 7:1
Märta Kristina 15/11 1919 Gift 1941 med Oskar Persson Jordbruksarbetare Holmberg 7:1
Per Olsson inköpte gården 1937 av Mattias Svensson
5T13 Per Olsson född 30/6 1897, son till bonden Olof Jönsson i Rimskog s1,i Delsbo. Bonde i Ängebo 8:2. Utflyttat till Gnarp 1946
Gift 22/2 1930 med 2P19 Karin Olsson född 11/9 1898, dotter till bonden O. Pehrsson i N. Sannäs 3, Delsbo Hela familjen utflyttat till Gnarp 1946
Fyra barn:
Birgit Ingegerd 26/12 1930 Gift 1955 med Werner Munter i Inganlid 17, Näsviken
Olof Fagerström 8/4 1932 Gift 1956 med Gördis. De är bosatta i Hudiksvall
Ruth Sigrid 6/10 1935 Gift 1960 med S J Vestberg Kungsgården Jättendal. Änka 1975.
Levi Emanuel Rimtorp 28/2 1940 Gift 1961 med Inga-Lisa. Frånskilda. Han är med sambo är bosatta i Hudiksvall.
Hedvig Eleonora Kristina Andersson född 27/9 1887 i Helgum, V.-norrl. (Av värml.-släkt)
Gift 7/3 1908 med 61C1 Anders Johan Andersson, bagare i Ängebo. Frånskild. 1933. Död 25/9 1962.
Hon hyrde huset och använde det som pensionat under ca 6 år
Från 1948 och några år framåt kom skolan att ha slöjdsal och skolbespisning i huset
63D1 Albin Persson född 13/3 1881, ägare av Knallens köpte även det här huset av Per Olsson vilket sonen Tore Persson sedan övertog. Dödsboet efter modern Selma omfattade Ängebo 8:2, Ängebo 9:1, och 10:2 samt Älgenstorpet 2:1, sammanlagt 136 ha, varav 21 ha åker.
Alfred Östberg kom att bo här till 1957 då han och familjen flyttade till sin nybyggda villa i Ståläng.
3Å62 Alfred Östberg född som Alfred Flodberg 14/12 1911 i Ramsjö, Ljusdals sn. Styvson till Jonas Östberg i Dragsved. Flyttade härifrån till sin nybyggda villa i Ståläng 1957. Död i Ståläng 29/3 1986
Gift 12/1 1941 med 10G29 Svea Vilhelmina Magnusson född 30/8 1916, dotter till landbonde L. F. Magnusson i Brändbo, Bjuråker. Hon avled 22/9 2012
Fyra barn:
Margit Elisabet 4/4 1942 Hon är bosatt i Hudiksvall
Birgit Marianne 21/8 1943
Tage Alfred 6/11 1945. Utflyttat till Gävle
Leif Magnus 2/2 1957 Han är bosatt i Hudiksvall
Nu bor här Bengt Persson f.7/12 1944, son till Tore Persson Ängebo 64.
Gift 28/8 1981 med Karin Elvira Jonsson f. 9/2 1950. Dotter till Karin och Per Algot Rickard Jonsson i Berge Bjuråker
Barn:
Magnus Olov 25/6 1977 Han är bosatt i Berge Bjuråker
Hanna Sofia 22/5 1980 Hon är bosatt i Delsbo
Ängebo 69 Styvens
Ängebo 69. Bild ur HT. Söndagsnatten den 26 januari 2003 totalförstördes villan vid brand.
Familjen Erik och Katrina Englund med barnen Alice och Arne Holmfrid.
Bild ur Linda Wikströms samling
Troligen är detta Erik Englund med Mattias Svenssons dotter Anna på armen.
Bilden ägs av Vanja Persson
Ängebo 69 Styvens
8:9
Fastigheten brann ner till grunden 26/1 2003 och har inte återuppbyggts.
35G64 Erik Englund, ”Styven” kallad, född 27/6 1877, son till S. A. Englund ”Knallens” i Björsarv. Bonde i Ängebo (13) 8:9. Englund inköpte tomten av Mattias Svensson (Holmberg) 1934 och uppförde fastigheten 1935. I huset inrymdes en period caférörelse med godisförsäljning. Erik flyttade med föräldrarna till Amerika 1889 men återkom 1896. Nästa resa till Mineapolis i Amerika gjorde han 1901 och återkom därifrån 1913. Erik avled 28/8 1973.
Gift 12/12 1914 med 9F10 Katrina Ängman född 17/8 1875, dotter till handlare J. Ängman i Ängebo. Hon avled 20/3 1965.
Två barn:
Alice 11/7 1915. Gift och skild från E. G. Palm i Västerås. Alice avled 17/2 1995
Arne Holmfrid 26/4 1917 – 1/8 1918.
Christer Englund född 21/1 1946 i Hudiksvall, son till Alice Englund ovan.
Gift 16/3 1968 med Kerstin född 26/4 1946 i Linköping.
Båda dövstumma. De var bosatta här. men tillfälligt bortresta, när fastigheten brann ner till grunden. Efteråt flyttade de till gamla skolan som då varit skolans lekis, därefter övertog de skolan som de rustade upp på ett mycket förtjänstfullt sätt. Christer hade vuxit upp här och innan de flyttade hit var de bosatta i Västerås och hade då huset som sommarbostad. Nu är de bosatta i Linköping.
[stextbox id=”alert”]
Knivskärning i Ängebo
HP 8/10 1936
Vid ½9- tiden i söndags kväll blev fjärdingsman Magnusson i Ängebo knivskuren av en gårdsägare Erik Englund, Ängebo.
Några ynglingar hade under ett besök på Englunds kafé i Ängebo bråkat och retats med Englund.
Då de lämnade kaféet hade Englund följt dem ut. Ynglingarna hade fortsatt att retats med Englund, och en av dem, 19-årige Elof Backström, hade givit honom ett slag med knytnäven i ansiktet. Pojkarna sprungo sedan undan, och in i ett närbeläget garage. Englund följde efter, men då han kommit in i garaget fick han ett slag med en planka i huvudet, så att ett två tum långt sår uppstod i hjässan.
Han förlorade då självbehärskningen och tog upp kniven för att »märka dem». Pojkarna sprungo då ut på vägen, förföljda av Englund. Härunder skilde sig Backström från de andra, och Englund lät då de övriga löpa och koncentrerade sig på att hinna upp denne.
Fjärdingsman Magnusson, som just då kom gående, fick se Englund med dragen kniv rusa efter Backström. Han sprang då efter Englund och högg tag i hans rock för att hejda honom. Härvid föll Englund omkull, och då han trodde, att det var någon av de andra bråkmakarna, som kastat omkull honom, högg han till med kniven. Träffade Magnusson i låret, så att ett djupt decimeterlångt sår uppstod. Skadan var så pass allvarlig, att han måste söka läkarvård och bli oförmögen till arbete minst en månad framåt. Muskeln har dessutom skadats, varför det ej är omöjligt, att framtida men uppstår.
Åtal kommer att anställas mot Englund, för misshandel med livsfarligt vapen. Däremot kan han ej åtalas för misshandel av polisman, då Magnusson vid tillfället var civil, och Englund ej visste, att det var Magnusson.
Tilläggas bör, att Englund och Magnusson äro grannar och goda vänner, varför det är uteslutet, att Englund med avsikt skulle ha tillfogat Magnusson denna skada. De bråkmakare, som misshandlat Englund, torde f. ö. också ha en del efterräkningar att vänta för sitt lymmelaktiga tilltag.
Stig Karlsson berättar att detta hände när Erik Englund hade café vid Mommas.
De här damerna håller på med att färga garn nedanför Styvens vid den gamla bron över Svågan. Eskil Fredriksson som äger kortet skriver så här: Om jag bedömer kortet efter min egen ålder tror jag att det är taget 1947 eller 48.
Eskil Fredriksson sitter i knä på Anna Andersson?, bakom står mor Lisa, till vänster om henne står Erna Modig?, till höger om Lisa F. står min bror Rune och till höger om honom står Sven-Erik Eriksson framför sin mor Klara.
Var snäll och hjälp oss så att vi får alla identifierade
Ängebo 71
Ängebo 71
Tidigare Ängebo 6585
Ängebo 8:12
Huset byggdes 1944 av Axel Eriksson
54B18 Pet- Axel, Erik Axel Eriksson född 13/6 1902, s. t. bonden E. Pehrsson i Björsarv 13, Bjuråker. Vägarbetare tidigare bosatt i Ängebo 70. Död 14/12 1991
Gift 30/9 1935 med 15H11 Klara Katrina Olsson född 16/2 1900, d. t. bonden O. Eriksson i Norrberg s2, Bjuråker. Död 28/1 1972
Tre barn:
Olof Gunnar 22/7 1936 – 14/9 1939
Sven Erik 28/9 1940 Gift 29/9 1981 med Sonja Yvonne 29/1 1948. Dottern Sofia 29/9 1981
Elin Margareta 17/1 1944. Gift 1978 med Jan Olof Skoglund, bosatt i Hudiksvall. deras dotter Helena Katarina Skoglund f. 23/5 1967 Hon är bosatt i Spånga
2012 sålde Sven-Erik Erikssons dödsbo fastigheten för 225 000 kr till Helena Katarina Skoglund, hon är bosatt i Spånga
Bosatta här nu (2015) är:
Hans Johansson f. 16/1 1954 son till Majlis Ingegerd och Johan Henning Johansson i Hudiksvall
Ingela Lindgren f. 5/4 1957, dotter till Göta Linnea och Per Edvin Bergström i Norrberg.
Linus Johansson f. 25/8 1994
Ängebogården
1961 på hösten bildades Ängebo Folkets Hus förening
Den 22/9 1963 invigdes Ängebo Folkets Hus och kallades då för Ängebogården. Föreningen hade då 250 medlemmar.
1964 på Skottårsdagen var det dans till THE PANTERS, lyssna
1989 revs Ängebogården p. gr. a. av fuktskador och byggdes åter upp och heter numera Svågagården.
Det är Kjell Mattsson som har sparat den här biljetten sedan han var på bio här i unga år
Vykort från invigningen 18 augusti 1990. Foto: Jörgen Lorentzon. Produktion Nord PR AB
Ängebo 73. Svågagården
Ängebo 25:1
Svågagården ingår i det s k Svågadalsprojektet. Här finns 6 lägenheter, kyrkosal, kaffeteria, samlingssal, gymnastiksal, sköterskemottagning, bakstuga samt utrymmen för skola och dagis.
Svågagården med mejladress och telefonnummer
Bosatta på Svågagården
73 A. Ture Åkerström f. 6/12 1934 (41D7) Son till Artur Georg Åkerström i Österstråsjö
73 Folke Brink 27/6 1935 – 4/9 2019 (49D8) Son till Erik Gunnar Brink i Dragsved
73 D. Emil Olov Krister Frank f. 26/10 1949
73 E. Kristina Bäckström f. 29/9 1948
73 F. Birgitta Söderström f. 5/8 1944 (37A12) Dotter till Åkare Jonas Ivar Åkerström Björsarv.
Tidigare bosatta på Svågagården
Anita Pernilla Karlsson född 4/4 1972 i Sveg
Kerstin Ingela Lindgren född 5/4 1957
Signe Birgitta Löfgren född 27/10 1918 i Stockholm
Anna-Lisa Ortman född 13/10 1933
Ängebo 74
Ängebo 74. Nedre bilden med Selma Hansson /Jonsson ur Linda Wikströms samling
Ängebo 74 Grubb-Antes f d Posten
Tidigare Ängebo 6584
Ängebo 8:4, 8:5 Tel: 13
Här låg postkontoret i Ängebo från 1925 till 1958 då posten flyttade till Ängebo 206
Läs här om postens historia i Bjuråker
Fastigheten uppfördes 1925 av timmer från Stråsjö under tegeltak. 1½ våning om 6 rum och kök. En loge med frörenseri som låg strax ovanför ingick. ”Grubb-Ante”, Anders Jonsson, hade bryggeriverksamhet både i V. Stråsjö och här. Bryggeriet i Stråsjö drevs av Svedman. Företaget ”Bjuråkers Läskedrycksfabrik” sålde han omkring 1925 till sin släkting ”Grubb-Jonke”, Jonas Dahlström i Västansjö, som fortsatte läskedryckstillverkningen i stor skala.
4B31 Anders Jonsson ”Grubb-Ante” född 3/9 1891, s. t. landbonde J. Andersson i Norrhavra 11, Bjuråker. Änkl. o. omg. Byggn.-arb, bryggerifabrikör, fiolspelman som även komponerade egna låtar, Se här: Polska efter Mattis Blom och Polska från Knaggälve. Dessutom poststationsföreståndare 1925-1928. Vist. i Bollnäs mellan 1928-1935, då han flyttade till Ava i Delsbo där han startade Delsbo Bryggeri, som han drev till 1959. Kanske var det samma anläggning som han hade här och som han sålde till Grubb-Jonke, som han sedan drev vidare i Delsbo. Vem vet?
Gift 26/8 1917 med (Y30) Selma Katrina Hansson född 4/6 1887 i Långsele, V.-norrl. Infl. fr. Helgum 1909. Död 17/10 1925.
Omgift i Bollnäs 1/7 1928 med (O13) lärarinnan Anna Cecilia Hansson född 29/12 1885 i Forshälla, Göt. o. B. Död 19/6 1965.
Två barn:
John Arne 18/12 1916 – 4/1 1988. Stationskarl. Bos. i Gävle
Uno Sixten 29/5 1918 – 25/9 2000. Serg. Bos. i Hälsingborg.
Läs om spelmannen Anders Bryggarn Jonsson.
Per Larsson inköpte fastigheten 1930 av Mattias Svensson i Holmberg.
I fastigheten har inrymts Poststationslokaler med Lisa Larsson som föreståndare.
8G24 Byggmästare, målare, (han målade vackra tråg) och fotograf Per Larsson född 16/1 1886, son till landbonden L. Hansson i Ö. Stråsjö. Död 23/2 1970
Gift 14/12 1930 med Erika Elisabet Hansson född 28/5 1891 i Långsele, dotter till Per Hansson och hans hustru Sara Kempe. Död 25/3 1973
Ett barn:
21D16 Fosterdotter Märta Elvira Staf född 11/5 1930, dotter till Per Olof Staf och hans avlidna hustru Anna Persson Ängebo 11:2
1973 blev Sven Erik & Sonja Eriksson nya ägare till fastigheten.
Sven-Erik ”Peten” Eriksson född 28/9 1940. Sven-Erik avled hastigt 31/10 2011
Gift 29/9 1981 med Sonja Yvonne Larsson född 29/1 1948, i Mörsil Jämtland
Sonjas son Georg Larsson 7/4 1967. Han är gift och bosatt i Gävle
En gemensam dotter, Emma Sofia 29/9 1981. Hon är bosatt i Hudiksvall
Därefter kom huset att ägas av:
Tomas Johansson f. 10/3 1965 och Marianne Thyr f. 27/7 1967
Barn:
Maja Johansson f. 30/4 1996.
Stina Johansson f. 26/7 1998
Tomas och Marianne sålde huset hösten 2019 till:
Gregor Löjdström född i maj 1943 i Hudiksvall, och Galina Moroz född i augusti 1955, båda bosatta i Gävle.
Ängebo 76
Nygårds – Ingrid Persdotter till vänster och till höger Skänk – Margit eller Märta Hansson som var hennes riktiga namn.
Bild ur Linda Wikströms samling
Otto och Henny Persson
Bilden utlånad av Gustav Nordin
Anna Andersson, Nickes Anna
Ängebo 76 Skänk-Margits
Ängebo 4:1-2, 7:3
Huset flyttades hit från Skänkgården i Stråsjö 1915 och byggdes upp av ”Styven” Erik Englund, i Ängebo 69. Det sägs att han hade Café här.
Den 7 februari 1925 köpte ”Skänk-Margit fastigheten.
26A16 Skänk-Margit, som egentligen hette Margta Hansdotter och vid sin död kallades hon Märta Hansson. Född 15/10 1863 dotter till Hans Olofsson, kolare i Ängebo och återfinns i Ängebo del 1, under familjer vi inte kunnat placera i slutet av sammanställningen. Skänk-Margit eller Märta Hansson förblev ogift och avled 18/5 1950.
Hon följde med sina föräldrar när de 1882 flyttade till Ångsätter i Ljusdal. Därifrån flyttade hon sedan tillbaka till Bjuråker 1889, till familjen Olof Skänk i Norrberg där hon arbetade som piga. Troligen är det efter hennes tid där som hon blev kallad för Skänk-Margit
Efter Skänk-Margits bortgång blev Otto och Henny Persson ägare till huset. Otto hade skomakeri här under många år.
43E4 Otto Persson född 7/4 1897, s. t. kol. P. J. Olsson i Frisbo, Bjuråker. Skogsarb. o. bos. i Dragsved, sen. skomakare o. bos. i Ängebo 4:1-2. Död 15/1 1987.
Gift 9/9 1931 med (W48) Henny Magdalena Gullbrand född 22/7 1894 i Älvdalen, Kopp. Infl. fr. Hälsingborg 1931. Död 11/9 1954.
Huset såldes till Syl-John och därefter till Alfred Nilsson ”Kam-Alfred”. Sedan hade
P–O och Barbro Jonsson från Gävle huset i 12 år.
Därefter hade Anna Andersson (1924-2007) huset till omkring år 2000.
Utdrag ur fastighetsregistret
Ängebo 78
Nickes. Bilden utlånad av Linda Wikström
Från vänster, polis B. Berglund, Åslund och Nils Magnusson.
Bilden utlånad av Linda Wikström
Paret Nils och Marta Magnusson
Polisman Nils Magnusson i tjänsten.
Bjuråkers kyrkogård 1953. Kollegor till Nils Magnusson bär honom till sista vilan.
Bortre raden fr v. Ok, Åke Wiberg, ok , hustrun Marta
Närmre raden, ok , ok , Håkan Lange, kyrkoherde Torgny Frank.
Bilden utlånad av Linda Wikström
Ängebo 78 Ängmans/Nickes
Ängebo 1:10
Läs om Telefonstationerna i Bjuråker.
Ängmans låg på samma tomt som Nickes. Här låg även Ängebos gamla telefonväxel.
År 1901 hade Ängebo sex abonnenter. Under tiden man rev det gamla huset och byggde upp det nuvarande, var troligen växeln flyttad till Kus, Ängebo 22.
9F10 Jonas Mattsson-Ängman född 6/5 1840, s. t. kol. M. Mattsson i Rökullen 1. Handlare bosatt i Ängebo, Bjuråker. Död 13/7 1879 (maginflammation).
Gift 23/9 1866 med 48A6 Anna Brita Alcén född 4/3 1837, d. t. furir L. P. Alcén i Gärde, Bjuråker.
Sex barn:
Margareta Christina 9/11 1866
Anna Brita 15/7 1869. Emigr. t. USA 1903.
Mathias Wilhelm 25/3 1872. Emigr. t. USA 1902.
Clara 12/8 1874 – 7/2 1890.
Katrina 17/8 1875 – 20/3 1965. Gift med 35G64 E. Englund. Bonde i Ängebo 8:9 (13).
Jonas Gustaf 13/12 1877 Telefonstationsföreståndare. Han avled 2/8 1946.
Nya huset byggdes 1924 av Per Larsson som byggherre, ägare var Jonas Ängman som ansvarade för telefonväxeln.
Telefonväxeln för Ängebo var kvar här fram till 1964. Den hade då över 250 abonnenter.
9F10 Telestationsföreståndare Jonas Gustaf Ängman född 13/12 1877, son till handlare J M Ängman i Ängebo. Han flyttade till Dragsved 1927 och 1932 till Västansjö och därifrån till Duvnäs i Delsbo. Död 2/8 1946.
10G30 Nils Magnusson född 4/1 1888, s. t. landbonde M. Nilsson i Brändbo s1 (ett-öringen kallad, sedan han fått ett öra avbitet av en häst). Fjärdingsman o. gårdsägare i Ängebo 1:10, Bjuråker. Död 26/9 1953.
Gift 23/6 1918 med 35G50 Marta Stillmark född 2/1 1887, d. t. bonden J. Stillmark i Brännås, Bjuråker. Marta ansvarade för telefonväxeln i trettio år till Anna Andersson tog över ansvaret 1954. Marta avled 16/12 1968.
Fosterdotter, 14D9 Anna Kristina Ortman född 24/3 1924. Gift och bosatt här.
Marta Magnusson vid telefonväxeln. Bilden utlånad av Linda Wikström.
61C3 Tage Lennart Andersson född 30/3 1918, s. t. bagare A. J. Andersson i Ängebo 4, Bjuråker. Busschaufför o. bos. i Ängebo. Död 14/5 1999.
Gift 1/10 1944 med 14D9 Anna Kristina Ortman född 24/3 1924. Hon växte upp i Spångmyra, Bjuråker och 1935 kom hon till Ängebo. Hon var föreståndare vid telefonväxeln i Ängebo mellan 1954 – 1964. Hon avled 28/2 2007.
Omkr. 1969 köpte konstnär Arvid Ryadal fastigheten. Han var född 27/7 1908 i Kärnbo i Sörmland. Död 26/5 1972
Gift 23/12 1939 med Saga född 25/3 1911 i Luleå. Död i Hägersten 7/12 1995
Två söner, Urban och Robert. De tog över fastigheten efter faderns död men sålde den 1975 till:
Roland Wikström född 30/4 1950 och Monica Andersson född 4/5 1954.
Gifta och frånskilda. Roland är nu omgift m Carlotte f. Zacco bosatta i Ö. Stråsjö
Tre barn:
Marie Cecilia 29/7 1972. Gift med Ulf Lindström, bosatt i Vallsta
Linda Therese 3/5 1976. Gift och skild från Sten Bunne. Två barn
Sandra Louise 12/7 1982. Gift med Henrik Svahn bosatt i Gävle
2003 sålde Monica fastigheten till Birgitta Flodin (som också är nuvarande ägare. Monica flyttade då till fastigheten nedanför, Ängebo 80.
Ängebo 80
Ängebo 80
Tidigare Ängebo 6587
Råka 1:10, 1:12
Huset byggdes 1961
61C3 Tage Lennart Andersson 30/3 1918, s. t. bag. A. J. Andersson i Ängebo 4, Bjuråker. Busschaufför bos. i Ängebo. Död 14/5 1999.
Gift 1/10 1944 med 14D9 Anna Kristina Ortman 24/3 1924. Död 28/2 2007.
Dottern Monica Kristina 4/5 1954 Hon har tagit över fastigheten efter föräldrarna.
Dottern Monica Andersson född 4/5 1954. Hon är bosatt här i Råka 1:12
Monica flyttade hit 2003, sedan hon sålt Nickes, Ängebo 80. Man och barn hade då redan lämnat hemmet.
Ängebo 84
Ängebo 84
Tidigare 6589
Ängebo 2:2 – 25:2
11H21 Erik Olsson 1/1 1872, s. t. kol. O. Eriksson i Spångmyra 6. Änkl. o. omg. Kolare i Ängebo, Bjuråker. Död 23/3 1920.
Gift 19/9 1897 med 43A11 Karin Skänk 15/8 1876, d. t. bonden O. Skänk i Norrhavra 6, Bjuråker. Död 12/11 1900.
Omgift 4/9 1904 med 6F30 Anna Backström 13/9 1879, d. t. husman L. Backström i gården ovanför Ängebo 116. Efter makens död 1920 flyttade hon upp till sin fars hus och barnen blev utackorderade åt olika håll. Hon avled 15/8 1933.
Femton barn:
Olof Herman 26/6 1897 – 27/10 1916
Anna Henrietta 11/9 1898. Gift med 11H34 Anders O. Wikström. kol. i Ängebo.
Erik Arvid 26/5 1903 – 18/9 1903
Jonas Albert 9/1 1905 – 16/12 1960. Gift. Skogsarb. o. bos. i Ängebo 6:1
Signe Cecilia 17/3 1907 – 13/6 1984. Hushållerska i N. Lia 4:5, Bjuråker
Ester Margreta 5/7 1908 – 14/1 1950
Kristina Linnea 22/6 1909 – 7/12 1970. Utfl. t. Avesta 1937.
Erik Algot 4/7 1910 – 15/9 1968. Skogsarb. Bos. i Ängebo 9:6, Bjuråker
Brita Katrina 8/9 1911 – 18/7 1996. Hembitr. i Våtmor, Bjuråker
Klara Ottilia 20/2 1913 – 1/1 1964. Utfl. t. Färila 1938.
Per August 20/4 1914 – 21/8 1914
Per Folke 14/7 1915 – 1/12 1915
Olof Wilhelm 9/1 1917 – 15/3 1993. Gift. Skogsarb. Bos. i N. Lia 6:2, Bjuråker.
Olga Olivia 15/4 1918 – 25/11 1976. Gift m 4S9 Nils B. Nyberg. Bos. i Hagen 3:5, Delsbo
Hulda Viktoria 23/11 1919 – 26/1 1997. Gift med 35G76 Erik V. Jonsson, Brännås
Jonas och Klara bodde här första tiden sedan flyttade upp till gården ovanför, Ängebo 116
Foto omkring 1940 på familjen Wikström. Bild ur Maj-Lis Wikströms samling
Med på bilden är Jonas och Brita med barnen Valborg, Elsa, Evy och Henrik. Längst fram sonen Yngve. Bakom träden skymtar Nickes och gamla skolan.
Expressen den 8 november 1954. Bilden utlånad av Maj-Lis Wikström
Det är familjen Wikströms dotter Ingrid f. 1941, som förtrollar omgivningen med sina bollkonster.
Andra reportage om Ingrid Wikström:
L. P. den 6 okt. 1954
Aftonbladet den 9 okt. 1954
H. T. 16 okt. 1954
Stockholms Tidningen den 7 nov. 1954
H. Kuriren den 6 dec. 1954
Rekord Magasinet Nr 50, 1954
Tidningen Land
Landslagsman Arne Hodin från Sandvikens IF och de två bolltrollande flickorna Ingrid Wikström (t v) och Karin Persson (t h) hade en improviserad tävling i går. Här syns de tre aktörerna i full verksamhet. På den stora bilden ser ni ”världsmästarinnan i tillslag på fotboll” på styva linan. 926 gånger slog hon till bollen med varannan fot. Arne Hodin gjorde 150 tillslag och hennes skolkamrat Karin Persson har kommit upp i över 500 tillslag.
Den 21 maj 1960 blev Ingrid Wikström HT:s helgflicka
11H35 Jonas Wallentin Wikström 24/7 1895, s. t. bonden Karl Henrik Wikström i Vålås, Delsbo. Arr. i Ängebo 2:2, Bjuråker. Död 20/11 1958.
Gift 9/7 1922 med 4E19 Brita Eugenia Andersson 25/2 1899, d. t. bonden A. Olsson i Ängebo 11. Död 8/5 1975.
Sju barn
Birgitta 8/8 1921 – Död av problem med blindtarmen på lasarettet i Hudiksvall 7/5 1938
Anders Henrik 20/12 1922. Vägarbetare. Gift o bosatt i Ängebo 207
Kerstin Evelina 13/4 1929 – 11/4 2008
Anna Valborg 16/9 1931 Hon är bosatt i Hudiksvall
Elsa Marianne 2/4 1933 Hon är bosatt i Hudiksvall
Erik Yngve 8/9 1936 Han är bosatt i Hudiksvall
Ingrid Margareta 2/4 1941 Hon är bosatt i Gävle.
54B9 Bertil Olsson född 25/9 1909, son till Olof Petter Jönsson i Björsarv 5:3. Död här 4/3 1990.
Sammanboende med 43B5 Elisabet (Lisa) Hammarström född 6/12 1920, dotter till Per Erik Hammarström i Blixbo, Alsjö. Död här 26/1 2012.
Nu (mars 2015) ägs fastigheten av Christina Monica Norberg Från Brändbo, Bjuråker. Christina är född 21/10 1966 och uppväxt i Brändbo.
Vår vintern 2016 fick fastigheten nya ägare: Andreas Hedman född i Bjuråker 30/12 1977, och Johanna Brink född i Alfta 29/1 1982. Paret är bosatta på Ekerö utanför Stockholm.
Bageriet/Backen
Till vänster f d Bageriet, till höger Jons gård. Vägen upp till bageriet gick över Jons gård
Till vänster halvliggande, Johan Andersson,sonen Göte f. 1909,en man, sonen Yngve f. 1912, i mitten, hustrun Hedvig m. sonen Erne, Tori f. 1908 och en dam till höger.
Bild ur Linda Wikströms samling
F d Bageriet/Backen
Ängebo 4, 4:1
Gården uppfördes i början av 1800-talet. Ekonomibyggnaderna uppf. 1887.
13G9 Olof Andersson, Vack-Olle kallad, född 15/12 1836, s. t. bonden A. Eriksson i Tjärna 8. Bonde i Ängebo 4, sen. i Svedjebo 6, Bjuråker. Död 9/12 1920
Gift 4/11 1863 med 15E5 Brita Larsdotter född 3/6 1839, d. t. bonden L. Larsson i Svedjebo 6. Fosterd. t. bonden E. Olofsson i Svedjebo 6. Död 20/11 1911
Åtta barn:
Anders 22/3 1865 – 24/6 1865
Anna 8/4 1867 – 23/3 1904. Gift med 45B3 L. Hedlund. Byggmäst. o. bos. i Svedjebo 7.
Gölin 22/8 1868 – 14/9 1868
Marget 24/10 1869 – 16/11 1933. Gift med 7E14 E. Nilsson. Bonde i S. Lia 1:1.
Gölin 28/4 1872 – 12/5 1947. Hemmansäg. i Svedjebo 7.
Erik 30/8 1876 – 27/11 1876 (bröstfeber)
Olof 22/10 1877 – 11/11 1877 (mag- o. bröstsjukdom)
Lars 4/12 1879 – 26/12 1954. Bonde i Svedjebo 7:4
Handlare Lars Nordin född 4/9 1851 i Ovansjö, Gästrikland, s. t. Hemmansägare Lars Andersson och hans hustru Brita Hansdotter. Lars Nordin köpte tomt till affären Ängebo 4:2 av Per Jonsson enl. köpeavtal 29/10 1883, erhöll lagfart 15/2 1884.
Hushållerska Kristina Eriksdotter 17/9 1864 i Bergsjö, infl. 1889, d. t. Torparen Erik Andersson o. Sara Larsdotter i Bjåsta, Bergsjö. Död 15/8 1943
Ett barn:
Herbert Reinhold 20/12 1889
När Bageriet startade 1903 ägdes fastigheten av handlare Lars Nordin. Han hyrde ut fastigheten 1912 till bagare Anders Johan Andersson. Därefter kom fastigheten att ägas av sonen Herbert Nordin och från 1938 av Herberts son Ragnar Nordin.
En bild från bagerifastigheten. Från vänster. Johan Andersson med sonen Tage f. 1918 i knä. Hustrun Hedvig med sonen Erne f.1919 i knä. Hedvigs bröder Harald f. 1890 och John f. 1895. Bakom dottern Viktoria (Tori) f. 1908 står sonen Göte f. 1909. Sittande fram sonen Yngve f. 1912.
Bild ur Linda Wikströms samling
61C1 Bagare Anders Johan Andersson född 14/3 1886 i Långsele, V.-norrl., s. t. A. Andersson o. Brita Dorotea Genborg. Släkten från Karlskoga, Värmland. Efter giftermålet flyttade paret till Hudiksvall där Johan fick anställning hos bagarmästare Ceder.
1912 flyttad familjen till Ängebo i Bjuråker. Han drev rörelsen till mitten av 1940-talet, då han började arbeta tillsammans med yngste sonen Erne som startat egen bagerirörelse i Ängebo. Hos honom arbetade han tills han uppnått pensionsåldern. Död 26/9 1960.
Gift 7/3 1908 med (Y19) Hedvig Eleonora Kristina Andersson född 27/9 1887 i Vester Gransjö, Helgum, V.-norrl. Dotter till Brita Margreta och Isak Andersson i Helgum. På fritiden spelade Hedvig teater i Norrbergs godtemplarhus. Ett annat intresse var handarbete, speciellt vävning.
1917 flyttade Henny, Hedvigs syster ned från Helgum och bosatte sig i Ängebo.
1933 skilde sig Hedvig från sin man och började driva pensionat i Ängebo 65, där Bengt och Elvira Persson bor. Samtidigt skötte hon om Knallens-Anders i granngården. Hon brukade också åka runt i byarna och hjälpa till med att förlösa barn. Ofta blev hon anlitad som värdinna vid festliga tillfällen och begravningar.
1940 flyttade hon till Sundsvall för att sköta hushåll och barnbarnet Ulla, medan sonen Yngve och hans fru Anna jobbade. Där bodde Hedvig till 1955 innan hon flyttade tillbaka till Ängebo. I Ängebo kom hon att bo i samma hus som sonen Tage där hon hjälpte till att passa barnbarnet Monica. Hedvig avled 25/9 1962.
Johan och Hedvigs barn:
Viktoria 19/6 1908, Tori kallad. G.1951 med Jonas Valdemar Sälg. Tori avled 19/2 1983
Göte Elmon 24/8 1909. Gift. Chaufför o. bos. i V. Stråsjö 4:1, Bjuråker.
John Harry Yngve 2/10 1912 – 4/10 1980. Bos. i Sundsvall sen. i Hudiksvall.
Tage Lennart 30/3 1918 – 14/5 1999. Bosatt i Ängebo.
Johan Erne Ärlemar 14/10 1919 – 27/2 2001. Bagare. Han byggde huset vid macken sedan blev han bagare i kyrkbyn, Bjuråker.
Paret Hedvig och Johan Andersson. Bild ur Linda Wikströms samling
Far och dotter. Viktoria och Johan Andersson. Bild ur Linda Wikströms samling
Harald Andersson med syster Hedvigs son Erne i knä. Bild ur Linda Wikströms samling
Lars Ragnar Nordin född 20/7 1916 i Ängebo, Bjuråker, s. t. Herbert R. Nordin o. Anna Brita Engström. Bonde i Ängebo 4:1. Död 24/5 1999
En tid var fastigheten uthyrd till fam. Nestor Andersson
43E5 Nestor Andersson född 22/2 1890 i Ljusdal. Infl. från Ramsjö 1943. Torpägare i Sördala, Syltorpet 1:1.
Gift 5/1 1922 med 43E1 Eva Persson född 4/1 1902, dotter till kolare P. J. Olsson i Frisbo.
Åtta barn:
Alvar 28/4 1920 Utfl. till Rogsta 1947. Gift 1949. Död 5/9 2001
Sigvard 23/6 1922 skogsarbetare. Gift o frånskild. Död 7/5 2007
Ingemar 2/5 1924 Skogsarbetare. Gift och frånskild. Död 18/8 1986
Ellen 12/3 1926. Hon är bosatt i Hudiksvall
Iris 28/6 1928 Gift 1947 med Erik Johan Backström i V. Tolbo 1:2, i Delsbo
Elise 18/9 1932. Gift 1953 med Per Ingemar Andersson i Hudiksvall
Mary 4/6 1934. Hon är bosatt i Njutånger
Evert 6/5 1944. Gift 1969 bosatt i Norrköping
Efter den här familjen har fastigheten varit uthyrd till sommargäster.
Numera är huset inte beboelig
Till vänster syns det som återstår av Bageriet
Ängebo 86 – 88
Karta 1880 med Jons och bageriet. Affärstomten t v är ännu inte bebyggd
Lägg även märke till vägen höger om bageriet. Den gick fram och förbi skolan
Gården Jons. Bilden utlånad av Linda Wikström.
Ängebo 86 – 88 Jons
Ängebo 1, Råka 1:4
Den äldre byggnaden t v är från 1700-talet
20G2 Lars Jonsson född 1711, s. t. bonden J. Erichsson i Svedjebo 1. Bonde i Ängebo 1, Bjuråker. Död 1768.
Gift 1745 med 51H1 Gölin Pehrsdotter född 1720, d. t. P. Nilsson i Ängebo. Död 12/5 1788 (hetsig feber)
Tre barn:
Jonas 5/12 1746 – 1/9 1813. Bonde i Ängebo 1
Anna 31/5 1750. Gift med 13G2 Olof Olofsson. Kyrkv. o. bonde i Tjärna 4 (8) ”Halt-Ollas”.
Pehr 24/4 1754 – 1798
20G5 Jonas Larsson född 5/12 1746, s. t. bonden L. Jonsson i Ängebo 1. Bonde i Ängebo 1. Död 1/9 1813 (magsjukdom)
4B7 Brita Jonsdotter född 11/5 1756, d. t. bonden J. Pehrsson i Berge 4, Bjuråker. Död 29/1 1838 (ålderdom)
Nio barn:
Lars 15/6 1780 – 26/7 1814. Bonde i Ängebo 1.
Brita 23/10 1782 – 28/3 1865. Gift 1811 med 5B9 J. Larsson, bonde i Spångmyra s2, Bjuråker
Gölin 23/1 1786 – 14/1 1849. Gift med 3F8 H. Jonsson i Tomsjö 1, sen. Ö. Stråsjö 11
Catharina 11/7 1788 – 23/12 1832. Gift med 3F11 Jonas Jonsson i Kyrkbyn 2 ”Kus”
Jonas 5/12 1790 – 21/5 1790 (håll och stygn)
Jon 2/1 1793 – 15/10 1868. Bonde i Ängebo 2 ”Västergårds”
Sigrid 4/9 1794 – 24/5 1795
Pehr 5/10 1796 – 25/8 1880. Bonde i Berge 4 ”Smeåkers” eller ”Västregåls”
Sigrid 31/12 1798 – 11/5 1800 (koppor)
11H6 Lars Olofsson född 23/2 1790, s. t. bonden O. Larsson i Änga 1. Bonde i Ängebo 1 ”Matts”, Bjuråker. Död 28/9 1874 (blodstörtning o. ålder)
Gift 1824 med 26A3 Sigrid Hansdotter född 5/4 1793, d. t. kol. H. Andersson i Österbo, Bjuråker. Död 9/6 1869.
Tre barn:
Gertrud 29/9 1825 – 17/9 1866. Gift med 11H10 Olof Pehrsson i Ö. Stråsjö 13 ”Matts”
Carin 20/1 1829 – 22/10 1892. Gift med 2Y12 Jacob Michaelsson, måg o. bonde i Ängebo 1 ”Matts”, Bjuråker.
Gossebarn (odöpt) 28/10 1831 – 28/10 1831
2Y12 Jacob Michaelsson född 10/7 1822, s. t. sold. M. Holmstrand i Skärås. Måg o. bonde i Ängebo 1 ”Matts”, Bjuråker. Död 23/7 1897.
Gift 1850 med 11H6 Carin Larsdotter född 20/1 1829, d. t. bonden L. Olofsson i Ängebo 1. Död 22/10 1892.
Två barn:
Anna 6/5 1853 – 19/1 1930. Gift med 12G18 Lars Larsson-Arf, bonde i Ö. Stråsjö 5
Sigrid 28/12 1858 – 14/8 1928. Gift med 27E2 Jonas Jonsson-Rask, bonde i Ängebo s1 (6)
Ängebo s1 (6)
27E2 Jonas Jonsson-Rask född 28/12 1854, s. t. kol. J. Jonsson i Njuparne. Måg o bonde i Ängebo s1 (6), Bjuråker. Död 3/3 1947.
Gift 30/11 1877 med 11H11 Sigrid Jacobsdotter född 28/12 1858, d. t. bonden J. Michaelsson i Ängebo 1. Död 14/8 1928.
Fem barn:
Jonas 7/6 1878 – 19/6 1878 (förblödning)
Katrina Margreta 1/10 1879 – 3/8 1962. Gift m 27A20 Jonas Jonsson, bonde i Ängebo 5:1.
Jonas 22/6 1882 – 21/9 1952. Gift. Torp. i Tallbacken, träsnidare. Utfl. t. Hög 1929.
Anna Kristina 12/12 1885 – 19/7 1924
Johan Jakob 10/6 1891 – 29/12 1901
Ängebo 5:1
27A20 Jonas Jonsson född 17/9 1875, s. t. bonden J. Larsson i Ängebo 14:3, Bjuråker. Snick. i Ståläng, sen. Måg o bonde i Ängebo 5:1. Död 2/8 1949
Gift 20/5 1900 med 27E2 Katrina Margreta Jonsdotter född 1/10 1879, d. t. bonden J. Rask i Ängebo 6, Bjuråker. Död 3/8 1962
Två barn:
Jonas Arvid 21/7 1900 – 25/4 1901
Johan Arvid 26/3 1902 – 25/1 1977. Gift. Jordbruksarbetare i Ängebo 5:1
Johan övertog gården efter fadern 1948
Jons-Johan. Bild ur Linda Wikströms samling
27A24 Johan Arvid Jonsson ”Jons-Johan” född 26/3 1902, s. t. bonden J. Jonsson i Ängebo 5:1, Bjuråker. Jordbruksarbetare i Ängebo 5:1. Död 25/1 1977.
Gift 20/11 1938 med 6E26 Anna Adelina Elvira Nilsson ”Jons” född 21/6 1916, d. t. arb. N. A. Olsson i Tallbacken. Död 21/1 1985.
Fyra barn:
Jonas Birger 3/12 1939 Gift med Ulla och bosatt i Ståläng
Karin Birgitta 19/9 1942 Gift 1962 med Folke Sandström bosatta i Norrhavra 40
Bernt Adolf 12/5 1947 Nu gift med Gun och bosatt här på gården
Ulf Göran 7/1 1954 Gift med Lilianne Wester och bosatt i Delsbo.
Under 1970 och 80-talet
Sonen Bernt Jons f. 12/5 1947 och Charlotte Zacco f. 10/7 1951 i Ljusdal
Tre barn:
Stina 20/8 1973 Hon är gift och bosatt i Gävle
Peter 5/3 1975 Han är gift och bosatt i Ståläng 306
Mattias 19/11 1982 Han är nu Sveriges bästa släggkastare med 6 SM-titlar i rad. Han är bosatt i Falun.
Nuvarande ägare och boende i huset:
Bernt Jons f. 12/5 1947 och hans hustru Gun född Olsson 22/10 1947 i Ljusdal
Lägg märke till hur vägen gick förut. Gården Jons till vänster
Alf och Siv Norin med dottern Ann 1975. Bilden ägs av Ann Norin
Scouter från Ängebo på läger i Subback 1982. Bild ur Ann Norins samling.
Anette Svensson leder sången och Marianne Joelsson spelar gitarr.
Längst bak: Anna Nordin, Maria Nordin.
I mitten: Anna Brink, Miriam Brink, Ann-Marie Backlund.
Längst fram: Ann Norin, Cecilia Wikström, Jonas Swing, Maria Brink.
Ängebo med gamla bron över Svågan. Okänt vilken äger bilen och vika passagerarna är.
Bild ur Maj-Lis Wikströms samling.
Affären vårvintern 2014
Ängebo 83 Affären
Tel. Ängebo 2, gamla affären
Gamla affären
Affärshuset med familjen Lars Nordin på farstutrappan.
Bilden utlånad av Åke Nordin
Ragnar och Aina Nordin utanför affären
Ragnar och Aina Nordin
Aina och Ragnar Nordin. I bakgrunden Jons och Kôlars (mitt i bild) och Ängebo nybyggda skola. Bilder ur Karlsgårdens samling.
Lars Nordins 80-årsdag
Läs här om släkten Dahlström.
Hudiksvalls Tidning 3 september 1931
Uppgifter ur ett reportage inför Lars Nordins 80-årsdag. Han avled 28/12 1931
Född 4/9 1851 i Ovansjö socken i Gästrikland utbildade han sig först som lantbrukare och genomgick lantbruksskola men antogs 1874 som materialskrivare vid norra stambanan i Storvik och följde så järnvägsbygget upp till Ljusdal. Men sedan han dels i denna egenskap och dels som bokhållare kommit upp till Loster och Vattuvalla, ville han ej följa järnvägen längre norrut, utan övertog han handelsrörelse av framlidne handlaren Per Jonsson i Vattuvalla, vilken även drev skogsrörelse i Bränbo i Bjuråker. Då järnvägsbygget skridit förbi Hennan, indrogs emellertid affären i Vattuvalla och Nordin blev – det var våren 1881 flyttad till Brändbo, för att förestå skogsrörelsen där och uppehålla en affär där speciellt för att hålla proviant till arbetsfolket.
Även i Ängebo uppsatte Per Johansson och han en affär och då Per Johansson efter ett par år drog sig tillbaka, övertog Nordin ensam de båda affärerna. Brändboaffären indrogs så småningom och Nordin ägnade sig helt åt Ängeboaffären, tills han 1902 sålde den till sitt sedan 1895 anställda biträde Jonas Högberg, sedermera banktjänsteman bosatt i Tjärna, Bjuråker.
Efter ca 16 år överlät Högberg affären till den av honom bildade Ängebo konsumsförening, men förestod den fortfarande några år. År 1920 överlåts affären på Lars Nordins son Herbert Nordin. Redan innan Lars Nordin sålde Ängeboaffären var hans affärslokal upplåten till poststation alltsedan den öppnats i Ängebo 1 april 1890. Ett uppdrag som föreståndare han innehade i över 35 år eller till den 1 juli 1925.
Vid sidan härav har han skött och sköter fortfarande jordbruket på sitt hemman som han köpte sedan han definitivt bosatt sig i Ängebo. Därjämte driver han det tegelbruk i Änga, som han jämte ett par andra personer anlade år 1900 och har och driver i kompanjonskap med en annan person en kvarn i Väster-Stråsjö.
Det är sålunda en omfattande och för bygden i många avseenden betydelsefull verksamhet som vår jubilar har att blicka tillbaka på. Han har varit ortens klocke far, som skall allting bestyra, den som man med fullt förtroende vänt sig till, med vad det vara må och som visat sig i allo motsvara det allmänna förtroendet som han åtnjuter. Bekant är ock att han i det tysta utövat stor välgörenhet
Givetvis har hans dugande förmåga anlitats för flera uppdrag i kommunens tjänst. Bl.a. har han varit i kyrko-och skolrådet i 12 år.
Slut citat
Anm. Köp av tomtmark upprättat 29/10 1883, lagfart erhållit 15/2 1884 på Ängebo 4:2 säljare Olof Ersson.
Fastigheten i Brändbo där Lars Nordins affär var inrymd lär vara en fastighet som finns på Forngården i Bjuråker.
Även Lars Nordins syster Anna, född 1854 kom till Bjuråker 30/11 1885 och gifte sig 2/1 1886 med 38A10 Jonas Söderström handelsföreståndare i Delsbo.
Lars Nordin var en god skytt.
Vid tävlingsskjutning i Hedvigsfors den 10 oktober 1897 om statens pris, erhöll Lars Nordin 2:dra pris. Tävlingen som försiggick på ett avstånd av 200 meter, med en precisionsserie om 2 skott, varav 4 skott i varje reglementerad ställning. I tävlingen deltogo 38 skyttar.
Den gamla affären brann ner till grunden 25 januari 1933.
Mellan 1920 – 1935 drevs affären av Herbert Nordin som även byggde upp den efter eldsvådan 1933. Virket togs från bageriets flygelbyggnad som revs och spikades ihop till flakar. Här fanns även en bensinpump, kanske Ängebos första. Herbert Nordin sålde företaget till Johan Sjödin. Han efterträddes 1938 av brodern Per Sjödin
Ängebo konsumtionsförening U P A
Den 22/8 1917 registrerades föreningen men anslöts aldrig till kooperativa förbundet trots förfrågan därifrån.
Den 8/6 1931 upplöst enligt skrivelse (KF)
1955 upplöst enligt länsstyrelsen.
HUDIKSVALLSPOSTEN 28 JANUARI 1933
Stor gård i Ängebo nedbrunnen
Genom en häftig eldsvåda ödelades i onsdags afton handlanden H. R. Nordins gård i Ängebo, Bjuråker.
Elden började på kontoret och upptäcktes först sedan den hunnit få stor omfattning. Inom kort stod hela huset i ljusan låga, och det stod redan från början klart, att affärsfastigheten var räddningslöst förlorad. Tack vare det starka ljusskenet uppmärksammades elden inom ett ganska vidsträckt område, och folk skyndade till från alla håll. Man inriktade sig på att söka rädda den närstående uthusbyggnaden, som innehöll ladugård och en mindre bostadslägenhet. Detta lyckades också efter ett berömvärt arbete. Av affärsfastigheten, som efter ett par timmar var jämnad med marken, lyckades man endast rädda några kaffebalar samt ett mindre parti socker.
Den brunna fastigheten, ett större hus i två våningar, inrymde i bottenvåningen förutom affärs- och kontorslokaler även en bostadslägenhet på tre rum och kök. I övre våningen var det lagerrum för manufakturer samt en bostadslägenhet på rum och kök.
Fastigheten var försäkrad för 28,000 kr och lagret för 30,000 kr. Orsaken till branden uppges vara kortslutning
Avskrift: Viveca Sundberg
Hyresgäster och innehavare av affären:
Ca -1935 – 1938
Handlare Johan Sjödin f. 12/12 1898, son till Anders Sjödin och hans hustru Margareta Nordin. Infl. 1935 utfl. 11/10 1938
Gift 24/11 1929 med Hanna Skogberg f. 15/9 1902 i Bergsjö, hennes son Karl Birger Wisström f. 2/8 1925 i Ilsbo. Sonen Ernst Johan f. 3/7 1931, sonen Per Matts f. 3/9 1934.
Ca 1938-1941
Brodern Per Sjödin f. 30/1 1910 i Harmånger. Infl.fr. Ilsbo 18/10 1938. Utfl. 1941
G. 1937, med Elvira Norin f. 20/4 1911. Dottern Anna-Lisa f. 18/2-38 i Ilsbo.
Han drev 1930-1943 egen rörelse i Via, Rogsta socken, och öppnade sedan affär i Västtjär Ilsbo socken.
Ca 1941-1945
63D1 Fritz Persson född 6/9 1907, son till handlare Albin Persson vid Karls, Ängebo 54. Död.15/7 1975
Ca 1945 – 1947
Handlare Bror Berg född 21/1 1905 i Forsa. Infl. 10/4 1945- Utfl. 14/1 1947
Gift 8/6 1930 med Maria Katarina född 18/10 1901 i Njutånger
21U21 Harald Hedman född 23/2 1920, s. t. Oskar Hedman i Björsarv 14:1 Död. 13/11 2006
Gift 15/10 1944 med Valdy Johanna född 29/3 1924. Ängebo 89. Hon avled 26/11 2013
Sonen Roger f. 25/11 1956. Gift 1979. Död 19/7 2001
Ragnar Nordin 20/7 1916 i Ängebo, Bjuråker, s. t. Herbert Nordin o. Anna Brita Engström. Biträde och handlare. Bonde i Ängebo 4:1. Död 24/5 1999
Ossian Holm född 14/4 1902 i Sollefteå med hustru Ragnhild Ulrika Teresia född 29/1 1905 i Ludvika. De flyttande hit från Moviken där de innehaft Movikens Handel i ett tiotalet år, till det att den stängdes för gott den 27/8 1966. Ossian Holm avled i Hedvigsfors den 15/11 1992. Gift 8/10 1927 med Ragnhild. Hon avled på Dellengården i Friggesund 1/4 2001.
1979 tog Maj och Olle Paulsson över affären efter Ossian Holm.
4H43 Olle Paulsson född 8/2 1938, son till Jonas Paul Paulsson i Klovan, Brännås.
Gift 1/6 1963 med 6E37 Maj Fredriksson född 7/2 1940, dotter till Per Fredriksson i Havra.
De innehade den till 1/11 1993 då nuvarande ägare Eva Brink tog över rörelsen.
Den 1 nov. 1993 tog Eva Brink över Ängebo Livs. Eva Brink är född 18/9 1957, gift 5/6 1976 med Karl-Erik Brink i Norrhavra. Sommaren 2016 övertog sonen Carl Magnus Brink butiken och fastigheten.
Magnus Brink är född 4 feb. 1978. Dellenportalen vill önska Magnus ”Lycka Till”.
Ängebo Livs, med karta
Bostaden på nedre botten har bebotts av Kristina Eriksdotter f.1864 i Bergsjö, mor till Herbert Nordin, syskonen Aina och Ragnar Nordin, från det att fastigheten var nybyggnad efter branden till år 1992. Därefter flera hyresgäster.
I den övre lägenheten har Åke Nordin bott, polisman Torsten Rosén bodde där en tid, Hugo Eriksson, Britta och John Dahlström, –Britta drev damfrisering liksom Anna som bodde där senare. Karl-Erik Svensson bodde också där en tid.
1950 – års telefonkatalog
Bjuråkers västra polisman Torsten Rosén, Tel. Ängebo 21
Polisman Per Torsten Rosén, född den 23/2 1922 i Bollnäs. Bosatt i Ängebo 4:1, omkring 1950. Gift 18/4 1946 med Hildur Kristina Eriksson född 13/1 1923 i Mo, Hälsingland. Sonen Kurt Olov född i Söderhamn 18/9 1946, dottern Ingrid Elisabet född i Bollnäs 10/3 1948.
1951 är familjen Rosén skrivna på Sturevägen 6 B, i Jakobsberg.
En väggalmanacka efter Fritz Persson. Den ägs av Stig Karlsson i Ängebo
Bild ur HT 25/1 1983. Maj Paulsson och Karin Thyr utanför affären.
Bild ur HT 23/10 1993. Maj och Olle Paulsson överlämnar den 1 november Ica-affären till Eva Brink. Samtidigt som jag tar över rörelsen har jag arbetat 20 år åt Maj i Ängebo, berättar Eva Brink.
Hudiksvalls Tidning 25 aug. 2016
Eva berättar att sonen Magnus Brink tar över affären. Vi önskar Magnus ”Lycka till”!
Klicka här för att se reportaget.
Bagarstugan
Den andra byggnaden benämnd ”bagarstugan” hopbyggd med vagnslider stall och ladugård har också använts som bostad.
Här har Otto och Henny Persson bott. Otto hade skomakeri i ett uthus c:a 150 meter närmare Svågan.
43E4 Otto Persson född 7/4 1897, Skomakare. Död 15/1 1987. Gift 9/9 1931 med (W48) Henny Magdalena Gullbrand född 22/7 1894 i Älvdalen. Död 11/9 1954.
Henny och Otto Persson
Därefter Edvard och Elsa med familj innan de flyttade till eget nybyggt hus – och även Eje Carlsson en period.
Kristina Eriksdotter och handlare Lars Nordin
Ängebo 4:1
Handlare Lars Nordin född 4/9 1851 i Ovansjö, Gästrikland, s. t. Hemmansägare Lars Andersson och hans hustru Brita Hansdotter. Lars Nordin avled 28/12 1931
Hushållerska Kristina Eriksdotter född 17/9 1864 i Bergsjö, infl. 1889, d. t. Torparen Erik Andersson o. Sara Larsdotter i Bjåsta, Bergsjö. Död 15/8 1943
Ett barn:
Herbert Reinhold född 20/12 1889
År 1937 skriver prästen att änkan Karin Dahlström flyttar med barnen till den av maken Herbert Nordin år 1933 inköpta gården Karls, Ängebo 54. Sonen Åke Nordin berättar att de hade flyttat till Karls redan omkring 1935-36.
9Å73 Herbert Nordin född 20/12 1889, son till handlare Lars Nordin. Död 12/11 1936
Hushållerska 1G64 Anna Brita Engström född 19/5 1896 i Ängebo. Död i spanskan 30/9 1918.
Gift 3/3 1929 med 9Å39 Karin Dahlström född 18/8 1903 , dotter till torparen J. Dahlström i Dalänge, Bjuråker. Klicka här för att se Karin o Herberts bröllop. Karin avled 24/11 1952
Två barn:
Aina Nordin 23/7 1914 – 9/11 1995
Ragnar Nordin 20/7 1916 Bonde Ängebo 4:1
Herbert o Karins fem barn:
Folke 6/7 1927 – 22/9 1997. Jordbruksarbetare.
Åke 9/8 1929. Jordbruksarbetare, senare bokföringsbyrå i Delsbo. Gift o bosatt i Västansjö
Arne 6/12 1930 – 27/6 1994. Jordbruksarbetare.
Sigrid Teresia 12/9 1932. Gift 1961 med Erik Andersson i Delsbo. Hon avled 11/7 2012
Gustav Herbert 6/11 1936. Han är född, bosatt och ägare till gården Karls
Lars Ragnar Nordin 20/7 1916 i Ängebo, Bjuråker, s. t. Herbert R. Nordin o. Anna Brita Engström. Bonde i Ängebo 4:1. Död 24/5 1999.
Ängebo 4:1-4:2
43E4 Otto Persson 7/4 1897, s. t. kol. P. J. Olsson i Frisbo, Bjuråker. Skogsarb. o. bos. i Dragsved, sen. skomakare bos. i bagarstugan i Ängebo 4:1-4:2. Död 15/1 1987.
Gift 9/9 1931 med (W48) Henny Magdalena Gullbrand 22/7 1894 i Älvdalen, Kopp. Infl. fr. Hälsingborg 1931. Död 11/9 1954.
Nu bor här,
83 B. Birgitta Olsson f. 27/9 1957
83 B. Sven Erik Juhlin f. 12/2 1950
Foto från baksidan av affären
Henny Perssons 50-årsdag 1944
Bild ur Karlsgårdens samling
1. okänd
2. Kristina Sundberg, Tjova.
3, Hilda Hedman
4. Greta Persson, Nygårds Greta
5. Klara Eriksson Pet.
6. Henny Karlsson Kal-Olsas
7. Britta Karlsson Pensionatet
8. Brita Persson
9. Marta Magnusson
10. Linnea Persson
11. Per Sjödin
12. Elvira Sjödin
13. Ragnar Nordin
14. John Lindberg
15. Edvin Nilsson Nilsas
16. Brita Wikström
17. Brita Fröjd, Skräddar.
18. okänd
19. Fredrika Lindberg
20. Lisa Fredriksson
21. okänd
22. okänd
23. Anny Bergström, Potters Ståläng
24.
25. Karin Nordin Karlsgården
26. Klara Eriksson, kolar
27. Irma Nilsson
28. Kalla Häll sömmerska Ståläng
29. Olga Larsson
30. Valdy Lindberg, Hedman
31. Erna Modig g. Andersson
32. Sally Nilsson Nirsars
33. Aina Nordin
34. Henny Persson
35. Lilly Fröjd g. Larsson
36. Anna-Lisa Sjödin g. Andersson
37. Lennart Nilsson
Lars Nordin med familj i affärens trädgård. Foto ur Karlsgårdens samling
Bageriet upp till vänster och Affären mitt i bild. Bageriets vänstra byggnad revs för att bli byggmaterial till nya affären efter eldsvådan
Foto ur Karlsgårdens samling
Ängebo 87
Ängebo 87
Ängebo 87 f d Macken
Tidigare Ängebo 9505
Ängebo 4:3
Fastigheten byggdes som bageri i källarvåningen av Ärne Ärlemar 1948.
61C4 Johan Ärne Andersson-Ärlemar 14/10 1919, s. t. bag. A. J. Andersson i Ängebo 4, Bjuråker. Bagare här i Ängebo sedan bageriägare i kyrkbyn i Bjuråker. Död 27/2 2001.
43E2 gift 4/11 1939 med Vera Margit Persson 29/5 1917, d. t. ångbåtsbefälh. Erik H. Persson i Björsarv, Bjuråker. Vera Ärlemar avled den 19 april 2017.
Två barn
Rolf 26/3 1939. Gift 1962 bosatt i Iggesund. Död 14/9 1978
Tommy 26/9 1950. Gift med Margareta, bosatt i Kyrkbyn Bjuråker.
Ärne och Vera med barnen Rolf och Tommy flyttade sedan verksamheten till kyrkbyn (efter en tid i Hudiksvall) i Bjuråker och överlät fastigheten till Göte o Valborg Andersson.
Näste ägare blev Edvin Björk som sålde sin mack och hus i Ståläng när vägen där skulle få en ny sträckning och öppnade en BP-mack med bensin och service här istället. Huset och rörelsen togs därefter över omkring 1958 av Åke och Nina Björk.
År 1973 togs sedan macken över av (22Y27) Alf och Siv Norin,med barnen Ulf Sven Anders f. 1969 och Ann f. 1972, som innehade rörelsen till 1989 då Ulla Wikström och Sven Olof Persson tog över och då blev stationen en UNO-X-mack. De innehade macken till 2002 då Marianne Jousma från Norrberg tog över verksamheten vilken hon drev till 2007 då verksamheten vid den här fastigheten lades ner för gott.
Alf Norin byter däck på en bolagsbuss 1975. Personerna i bakgrunden är okända.
Bild från Ann Norin.
BP kiosken 1975. Siv Norin i samtal med Göran Norberg. Bild från Ann Norin
Annons ur HT den 25 oktober 1978
Bild ur HT 24/4 2002, som skriver att macken stänger sista april.
Fem år senare i juli 2012 kunde en ny mack öppnas i Ängebo fast nu närmare affären utefter väg 772. Macken öppnar i Ängebo
Hösten 2021. Möklinta Skogsvård Aktiebolag säljer fastigheten till, Liselott Ingrid Heléne Telander 1968 och Karl Anders Emil Andersson 1965, bosatta i Hillestorp.
Ängebo 89
En kulturhistorisk bild med mack och allt. Bilden ägs av Maj-Lis Wikström
Här byggs grunden till uthuset Ängebo 89. Bilden togs av Ivar Karlsson
Bild ur Linda Wikströms samling.
Ängebo 89
Ängebo 89
Ängebo 19:1
42G5 John Rickard Lindberg född 22/4 1902, s. t. byggmäst. P. Lindberg i Brändbo. Skogsarbetare bos. i Brännbo, sen. i Ängebo 19:1, Bjuråker. Död 19/3 1979.
Gift 25/11 1923 med 46F7 Charlotta Fredrika Norman född 1/6 1899, d. t. landbonde P. J. Norman i Brännbo. Död 7/6 1969.
Tre barn
Tord Harry 29/5 1922. Gift. Skogsarb. Bos. i Brännås, Bjuråker. Utfl. t. Hälsingtuna 1947.
Valdy Johanna 29/3 1924 – 26/11 2013. Hon tog över fastigheten efter föräldrarna
Anna Elvira 1/1 1926 – 22/3 1933
21U21 Harald Hedman född 23/2 1920, s. t. Oskar Hedman i Björsarv 14:1 Död. 13/11 2006
Gift 15/10 1944 med dottern i huset Valdy Johanna född 29/3 1924. Hon avled 26/11 2013
Sonen Roger f. 25/11 1956 Gift 1979. Död 19/7 2001
Sedan 1987 ägs fastigheten av Maj-Lis Wikström.
Maj-Lis Wikström f. 12/12 1957. Uppväxt i grannhuset Ängebo 207
Maj-Lis Wikström, P4 Gävleborg
Harald Hedman och Ivar Karlsson. Bild ur Ivar Karlssons samling
Kolar Hugos sommarparadis. Mellan björkarna skymtar man den blå rutschkanan som störtar rakt ner i den mörka kalla Svågan. I förgrunden fiskdammen och mitt i bild grillkåtan.
Hugo Eriksson i sin grillkåta. Båda bilderna tagna våren 2014
Kolar-Hugo Erikssons sommarparadis
Hugo är uppväxt vid ”Kôlars” Ängebo 116, därav namnet Kolar-Hugo.
Kal-Orsas udden
Utefter samma väg som leder ner till Linsänketjärnen, gamla skjutbanan och ”Kal-Orsas badet”, finns nu Kolar-Hugos sommarparadis. Vägen ska enligt beslut vid laga skiftet vara 12 fot bred.
Det här är vad som återstår av markörgraven
I den här ladan förvarade skytteföreningen sina tavlor och markörspadar.
Tävling från 300 meters vallen. Stig Karlsson berättar att den här platsen låg alldeles intill ladan där man förvarade tavlor och markörspadar. Det fanns även 400-meters vall.
Bild ur Ivar Karlssons samling
En bild från 50/60-talet när man knuffade ner vältorna i Svågan med bandtraktor. Till vänster skymtar brinken som var skyttarnas skjutvall.
Simavslutning vid Karl-Orsas badet på 60-talet. Simskolan hade nog startat redan på 40-talet. I kallt rinnande vatten fick de göra simproven från järnmärket till guldmagistern.
Bild ur Kjell Mattssons samling
Vilka är flickorna? 1. 2. 3. 4. 5. 6. Tony Wrethling 7. Kjell Persson
Ängebo 209
Ängebo 209 B F d Sköterskemottagningen
Tidigare Ängebo 9510
Ängebo 19:7
Fastigheten byggdes av kommunen. Sjuksysterbostad. Karin Aving var den första sköterskan och maken Lars Aving körde skolbuss som han tog över efter Göte Andersson.
Lars Aving född i Vaxholm 28/2 1921. Död i Vallentuna 16/2 1980
Gift 29/4 1970 med 7D9 Karin Nylander från gården ”Finn” Österstråsjö 6608. Hon avled där 12/9 1978.
Barn. Anna-Lena
Sedan Svågagården invigts 1990 flyttades distriktssköterskemottagningen dit.
Därefter hyrde kommunen ut huset till fam. Henning Mattsson.
54B21 Henning Mattsson född 15/12 1924, son till (Elgebo-Olle) Olof Mattsson i Englundstorpet 2:1. Chaufför sen bosatt i Holmbergstorpet1:6. Död 16/7 1998
Gift 24/3 1946 med 9Å56 Elma Dahlström född 14/6 1924, dotter till J. A. Dahlström i Holmberg 7, Bjuråker. Död i Holmberg 24/11 1981
Tre barn
Tore Erling 8/5 1945. Han är bosatt i Friggesund
Bengt 17/11 1950. Han och Evy är bosatta i Friggesund
Christer 7/7 1961. Han är bosatt i Delsbo
Därefter såldes fastigheten till Johan o Anna Jons, som sålde den till Christer o Marie Larsson
Huset togs över av Krister och Marie Larsson
Krister Larsson född 28/2 1964, son till Stig Larsson i Norrberg, Bjuråker
Gift 26/6 1988 med Marie Wahlqvist född 17/3 1965 och uppväxt i Hudiksvall
Två barn
Kristina född 22/1 1988
Sonen Christer Larsson har sedan bytt med Stig och Ulla från Ribacken. Ulla har därefter sålt fastigheten för 350 000 kr till Kristian Bergström f. 21/1 1989 som bor här med Elin Gill f. 29/3 1989.
Ängebo 209 A. f d Lärarbostad
Tidigare Ängebo 9516
Ängebo 19:8
En byggnad för två familjer som byggdes av kommunen på 1950-talet
Här har bott.
Lägenhet 1. 37A11 Ivar Söderström född 14/4 1914 i Delsbo. Lantbrevbärare. Död 1/3 1972
Gift 24/6 1941 med Lilly Björdal född 9/6 1911 i Norrbärke, Dalarna. Död 4/10 1996
Fem barn
Karin 13/4 1942
Birgitta 5/8 1944 Hennes dotter Eva bodde också här
Margareta 23/4 1946
Sigrid 26/11 1947 Gift Lindström bosatt i Ljusdal
Magdalena 4/11 1951. 1964 vann hon 1:a pris i Kamratpostens stora tävlingen som var resa till Köpenhamn. Magistern och hela klassen fick följa med.Nu är hon bosatt i Sundsvall.
Lägenhet 2. Arne Fast född 23/11 1932 i Uppsala. Död i Enköping 26/8 2003
Gift 27/8 1955 med Gudrun född 22/10 1931 i Teda i Uppland
Barn
Rolf 11/8 1958 Han är gift och bosatt i Östersund
Ove 8/6 1961 Han är bosatt i Vallentuna
Därefter
2A31 Edvin Björk född 29/7 1904 i Ljusdal. Lantbrevbärare Bosatt i Ståläng och Dragsved 5:8 sen bosatt här innan han byggde sig en egen villa Ängebo 206. Död 13/8 1979
Gift 18/11 1934 med 2A29 Anna Englund född 24/1 1916, dotter till skogsarbetare J. E. Englund i Våtmor. Död 16/9 1994
Två barn
Åke Leonard Björk f. 2/5 1935 Han är gift och bosatt Ängebo 206
Ingeborg 10/6 1946. Hon är bosatt här
Dagny Maria Adolfsson Burgman född 7/3 1920 i Harmånger. Gift 1939 änka 3/9 1996 efter Alfred Wilhelm Burgman i Strömsbruk. Död 19/7 2003
Ägare därefter:
Ingeborg Björk, Bojan kallad, f. 10/6 1946 Lantbrevbärare, först vid posten i Ängebo till 1975 sedan vid posten i Delsbo. Bojan Björk avled den 2 april 2017.
Ägare efter Bojan Björk är Magdalena Söderström född 4/11 1951.
Ängebo 207
Tidigare Ängebo 9512
Ängebo 19:6
Huset byggdes 1960
Läs reportage inför hennes 90- årsdag i HT
11H35 Henrik Wikström född 20/12 1922, son till J W Wikström, arr. i Ängebo 2:2
Gift 16/8 1952 med Karin Ester Lucia Wikström född 14/12 1926 i Ljusdal. † 30/3 2024
Tre barn
Ulla 1/3 1954 Hon är bosatt i Skån 36, Bjuråker. Ljusdals kommun.
Maj-Lis 12/12 1957 Hon är bosatt i Ängebo 89
Kerstin 3/3 1962. Gift 1990 med Anders Forsvik bosatt Norrdellsvägen 248
Ängebo 205
Tidigare Ängebo 9514
Ängebo 19:5
Huset byggdes 1960
Brudparet Harry och Göta Persson 1/4 1956
43E2 Harry Persson f. 4/3 1928, son till skeppare Erik Persson i Björsarv
Gift 1/4 1956 med 11H28 Göta Eriksson f. 20/9 1933 Göta avled 18/1 2011
Fyra barn
Kjell 3/12 1951 Gift 1984 med Carin bosatt i Delsbo
Anita 20/10 1954 Bosatt i Hudiksvall
Sture 19/7 1956 Bosatt i Näsviken
Gunilla 22/3 1959 Gift Brink, bosatt i Ljusdal
Hösten 2021 fick fastigheten ny ägare, Kim Raimo Salo f. 16/3 1967. Han bodde tidigare i Hudiksvall
Ängebo 204
19:7
Bosatta här sedan 2018 är Kristian Bergström f. i januari 1989 och Elin Gill/Larsson f. i mars 1989.
Sensommaren 2020 köptes fastigheten av Emil Christoffer Sundberg (Han fyller 26 år den 9 januari 2021) och Tina Linnéa Carina Willsund, enl. Ratsit, född 17 september, 1996.
Se bilder på Ängebo 204.
Hösten 2024 fick huset nya ägare, Anna Flodin och Karl Allan Bredin
Ängebo 206
Bild ur HT 1/4 1975. Före detta postlokalen som nu är Åke Björks bostad
Bild ur HT. Lördagen den 29 mars 1975. Personalen vid posten i Ängebo samlade efter den sista arbetsdagen. Fr. v. Ruth Carlsson, Göta Persson, Anna Andersson, Ingeborg Björk och Åke Björk. Blommorna i förgrunden är en liten del av alla presenter personalen fick den sista dagen
Ängebo 206
Tidigare Ängebo 9517
Ängebo 19:4
Huset byggdes av Edvin Björk på 1950-talet
I källarplanet fanns postkontor från 1958 som lades ner lördagen 29/3 1975.
Läs om posten i Bjuråker
Därefter uthyrdes lokalerna till Björn Lundén som en tid drev bok-och redovisningsbyrå.
Bild ur tidningen inför Edvin Björks 70-årsdag
2A31 Edvin Björk född 29/7 1904 i Ljusdal. Lantbrevbärare under 20-25 år, bosatt i Ståläng, Dragsved 5:8 sen i grannfastigheten 209 B, innan de flyttade hit. Edvin avled 13/8 1979.
Gift 18/11 1934 med 2A29 Anna Englund född 24/1 1916, dotter till skogsarbetare. J. E. Englund i Våtmor. Anna avled 16/9 1994.
Två barn
Åke Leonard Björk f. 2/5 1935 Han är bosatt här.
Ingeborg 10/6 1946. Hon är bosatt i Ängebo 209 B
Ägare och bosatta i fastigheten är nu:
Sonen Åke Leonard Björk född 2/5 1935
Gift 26/12 1958 med Nina Margareta Adolfsson född 25/9 1938, dotter till Dagny Maria Adolfsson i Strömsbruk. Nina Björk avled den 30 mars 2020.
Ängebo 208
Ängebo 208.
Tidigare Ängebo 9511
Ängebo 19:3
Huset byggdes 1957
6E40 Edvard Jonsson född 28/7 1922, son till bonden Jon Erik Fredriksson i Björsarv s10. Edvard avled 24/11 2004
Gift 11/11 1945 med Elsa Karlsson född 25/10 1917 i Hammerdal, Jämtland. Infl. från Östersund 1945. Hon avled 2/12 1988
Fem barn
Eva 12/12 1945. Gift Källström 1964, bosatt i Ljusdal
Erne 3/3 1947. Gift 1981, bosatt i Hudiksvall
Elna 26/10 1948. Gift 1981 med Esko Ilonen i Friggesund
Eivin 19/3 1950. Gift 1982 med Mari-Ann, bosatt i Friggesund
Evy 26/4 1952. Hon är bosatt i Friggesund
Fastigheten överlåten på Ragnar och Aina Nordin som överlåtit den på nuvarande boende:
Roland Öhman f. 30/1 1974 i Sura, Västmanland
Lena Sjöquist f. 16/9 1960 i Göteborg. Hennes dotter Susanne f. 20/5 1986 är bosatt i Friggesund
Kommunala bostäder – pensionärslägenheter
Fastigheter byggda 1981. Området som tidigare var bebyggt med en stor loge, ett härbre och ett garage, är utbrutet från bagerihemmanet som ägdes av Ragnar Nordin.
Ängebo 401 A
Lisa Maria Vestman f. 20/11 1925 i Norrfjärden Norrbotten. Frånskild 1963. Tidigare bosatt i Bandhagen.
Ängebo 401 B
Inga-Stina Palén f. 31/3 1926 i Helsingborg. Frånskild 1977. Tidigare bosatt i Bandhagen
Ängebo 403 A
36A21 Anna Kristina Nilsson född 12/6 1926, dotter till bonden P. Bergström i Ytterhavra.
Gift 13/10 1946 med (6E26) Alfred Nilsson bosatt och född 8/1 1924 i Dragsved 7:3. Makarna bosatta här men Alfred avled 23/10 2007.
Ängebo 403 B
Dagmar Berggren f. 3/12 1917 i Eskilstuna. Frånskild 1986.Tidigare bosatt i Ytterhavra.
Dagmar avled 10/12 2014
Ängebo 405 B
Jonas Edström f. 20/9 1990
Robin Edström f. 22/9 1991
Bilder
Anna Ortman våren 1941. På väg ner till badet. Bild ur Linda Wikströms samling
Bron i Ängebo 15 maj 1944. Foto: Ivar Karlsson
Översvämmade av vatten, men de verkar inte vara bekymrade för det, Ottilia Walther och Ivar Karlsson. Bilden togs av Ivar Karlsson med självutlösare.
Den 15 maj 1944 var det översvämning i Ängebo och Råka. Vattnet gick ända upp till landsvägen. Till höger Kal-Orsas lada och mitt i bild skjutvallen på andra sidan Svågan.
Foto: Ivar Karlsson
Ängebo 94
Ängebo 94
Brudparet Stig och Rut Karlsson 4/9 1954
Bakre raden: Tage Eriksson brudgummen och Yngve Strand
Främre raden: Anna Maria Forslin, Stig Andersson, bruden och Maj-Britt Skoglund
Ungdomarna Stig och Ruth på semester 1954.
Ängebo 94
Tidigare Ängebo 9525
Ängebo 3:7
Huset byggde Stig 1956
11H28 Stig Lennart Karlsson född 21/6 1930, i granngården hos morfar och mormor, Ängebo 96. Son till 1G65 Klara Linnéa Karlsson gift med Kolar-Jonke, Jonas Eriksson i Ängebo 116.
Stig avled den 13 november 2024.
Gift 4/9 1954 med 22U23 Ruth Hillevi Andersson f. 22/4 1935, dotter till Signe Andersson i Våtmor. Rut avled 9 november 2016.
Tre barn
Sten-Ove 6/1 1955. Ogift och bosatt i Ängebo 98
Göran 6/4 1958 Gift 1990 med Marianne, bosatt i Matfors
Bengt-Olov 13/2 1963 Han är bosatt i Ängebo 96
Ängebo 96
1978. Bild från Arkiv Digital
Bild ur Ivar Karlssons samling
Ängebo 96
Tidigare Ängebo 6525
Ängebo 3:5
Huset byggdes 1911
1G65 Bonden Karl Karlsson född 27/1 1883, s. t. skogvakt. Carl Olsson i Ängebo 95. Bonde i Ängebo 3:5. Död 16/2 1962
Gift 30/8 1908 med 21U17 Anna Hedman född 10/6 1884, d. t. J. Hedman i Ljusdal. Död 7/10 1924
Nio barn
Brita Cecilia 9/10 1905 – 17/5 1906
Klara Linnea 24/1 1907 Hennes son Stig f. 21/6 1930 växte upp här hos morföräldrarna. Gift med 11H28 Kôlar-Jonke Jonas Eriksson i Ängebo 116.
Karl Ivar 25/2 1908 Skogsarbetare i Bjuråker. Död. Ängebo 6540, den 8/4 1998
Axel Herbert Wilhelm 29/3 1911. Gift 1941. Bonde i Björsarv sen. bos. i Strömbacka
Hjalmar Henning 27/8 1912 Skogsarbetare i Bjuråker Död.25/12 1974
Helmer Ossian 5/8 1916 Skogsarb. Död 20/9 1992
Knut Arne 13/1 1918 Skogsarb. Död 25/4 1988
Jonas Inge 22/11 1919 Skogsarb. Död 17/9 1992
Milda Margareta 7/6 1923 – 6/5 1924
Helmer Karlsson som slåttar med par maskin. Bild ur Ivar Karlssons samling
Det här är Helmer Karlsson
Stig Karlsson och Karl Karlsson. Bild ur Ivar Karlssons samling
Stig berättar att det var här han föddes och bodde första åren
Tage Eriksson och Yngve Wikström
Tre bilder från potatisupptagning. Här sorteras potatisen med en handvevad maskin.
Bilderna ur Ivar Karlssons samling
Fr. v. Pet-Sven-Erik Eriksson, Rune Fredriksson, kôlar-Hugo Eriksson
Foto ur Ivar Karlssons samling
Fr.v. Inge Karlsson, Kurt Hedman, Rasken, August Nilsson och Helmer Karlsson
1G67 Axel Herbert Wilhelm Karlsson född 29/3 1911, s. t. bonden K. Karlsson i Ängebo s3. Skogsarbetare bos. i Ängebo 3:5 sen i Konsumbutiken Björsarv 10:6, och slutligen Strömbacka. Bjuråker.
Gift 23/2 1941 med 64B2 Hulda Gertrud Fastén född 30/12 1918, d. t. J. Hj. Fastén i Strömbacka, Bjuråker.
Tre barn
Karl Axel Håkan 14/6 1941. Han är gift och bosatt i Falun
Anna Gertrud Gunilla 25/5 1944. Hon är gift och bosatt i Trosa
Lars Kjell Ove 13/11 1946. Han föddes i konsumbutiken Björsarv, nu är han bosatt i Hudiksvall
Nuvarande ägare:
Bengt-Olov Karlsson f. 13/2 1963, son till Stig o Rut Karlsson i Ängebo 94
Gift 25/8 1990 med Maarit Kinnunen Karlsson f. 1/7 1966
Andreas Karlsson f. 14/5 1988
Ängebo 98
Tidigare Ängebo 9527
Ängebo 25:4
Huset byggdes i mitten av 1980-talet
Sten-Ove Karlsson 6/1 1955 – 6/3 2017, son till Stig o Rut Karlsson i Ängebo 94.
Gift 25/8 1990 med Yvonne Eriksson f. 8/7 1960.
Två barn
Karin Veronika Eriksson född i Ljusdal 18/2 1980. Hon är bosatt i Sörlia 205
Karin Helen Camilla 18/7 1986. Hon är bosatt i Ängebo 107
Ängebo 95
Ängebo 95 Per Nirs/Kal-Orsas
Tidigare Ängebo 9526
Ängebo 3. 3:4, 3:6
Ängebo 3. Det gamla gårdsnamnet var Per Nirs
14E10 Jonas Pehrsson 3/1 1790, s. t. bonden P. Pehrsson i Kyrkbyn 3. Bodlandsbonde i Ängebo 3 ”Per Nirs”, Bjuråker. Död 30/3 1871 (nervslag)
Gift 14/10 1821 med 18H9 Brita Olofsdotter 4/1 1798, d. t. häradsdomare O. Olofsson i Änga 12. Död 26/11 1884 (ålder)
Ett barn
Pehr 6/2 1826. Gift. Skomakare, sen. bonde i Ramsjö, Bjuråker.
STRENGNÄS TIDNING DEN 27/11 1858
Hudikswall den 30 October.
Uti Delsbo tingslag, ryktbart för mängden af djerfwa stölder, har nyligen en dylik egt rum hos bonden Jon Persson i Ängebo, den rikaste och girigaste bonde i orten; men olyckan fogade så, att på honom ordspråket besannades: ”Njugg spar och fan tar”. Medan Jon Persson war bortrest lyckades det en tjuf att upptäcka ”de fördolda skatternas gömställe”; men denne war nog artig att qwarlemna några reverser och 2:ne sedlar, hwardera på 500 rdr, och en på 100 rdr bko, men medtog 30,000 rdr rmt.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
ARBÅGA TIDNING 26/11 1858
Gefle. En betydlig stöld har begåtts hos bonden Jon Persson i Ängebo, Delsbo tingslag, sannolikt den rikaste bonde i orten. Han har flera år warit känd för sin owanliga girighet.
Han har förnekat sig alla lifwets njutningar, samt sedan han kört utur huset sin hustru och enda son, bott för sig sjelf, icke haft någon ko utan lifnärt sig med strömming och potatis samt kornbröd. Något tjenstefolk har han warit för snål att taga i huset, utan hjelp brukat sitt hemman med legohjon, hwilka i stället för dagspenning fått ett lispund hö samt den magra kost, han sjelf bestod sig. Allt foder och all säd han på hemmanet skördade, har han försålt för att samla penningar, hwilka han på sednare åren icke wågat utlåna, utan med sorgfällighet undangömt på ett ställe som efter hans eget påstående icke någon dödlig kunde utransaka. Flere gånger hafwa tjufnadsförsök hos honom anstälts, då stockar i wäggarne till hans bostad blifwit borrade samt uttagne och en gång hafwa tjufwarne gräft sig under hans kammare, der de förmodat skatten warit undangömd, men icke något åtkommit. Nu har det emellertid lyckats för dem, som sist helsade på Jon Persson, att göra ett godt kap.
Dagarne före den 10 oktober skulle Jon Persson begifwa sig till Hudikswall, för att förskaffa sig winterbehof af strömming hwarför han från sitt hemliga gömställe framtagit en kopparkruka, hwaruti han haft sina penningar förwarade, för att förse sig med hwad han för resan kunde behöfwa.
Utaf ännu okänd anledning kom han icke att sätta krukan på gamla stället, utan gömde den under höet i en lada, dit sannolikt någon sett honom gå in, samt sedermera fått reda på krukan, uti hwilken lär warit utom några skuldsedlar som tjufwarne lemnat efter sig jemte 2:ne sedlar hwardera på 500 rdr och en på 100 rdr bko, icke mindre än 20,000 rdr s. m.
Jon Perssons sorg öfwer sin förlust lär wara stor; och på honom fanns ordspråket ”Njugg spar och f—n tar”. Weterligen har ännu icke någon spaning på tjufwarne eller de stulna penningarne erhållits.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
19B11 Anders Andersson 25/8 1826, s. t. torp. A. Hansson i Knallbo, Bjuråker. Änkl. o. omg. Torpare i Knallbo sen. bonde i Ängebo 3, Bjuråker. Död 17/10 1914
Gift 8/10 1855 med 19B4 Anna Hansdotter 25/2 1831, d. t. torp. H. Hansson i Tallbacken, Bjuråker. Död 22/4 1865 (slag)
Omgift 17/5 1869 med 8G6 Margta Nilsdotter 24/7 1831, d. t. bonden N. Olofsson i Svedjorne, Bjuråker. Död 13/1 1917
Ett barn
Anders 25/7 1863 – 19/2 1937. Gift 1885. Bonde i Ängebo s8
20G9 Lars Pehrsson 8/3 1831, s. t. bonden P. Jonsson i Berge 4, ”Smeåkers”. Bonde i Berge 4 (hem. sk. t. 2 öresl. o. 1½ pngl) Sen. bonde i Ängebo 3, Bjuråker. Död 8/9 1907.
Gift 14/6 1857 med 18B12 Margta Jonsdotter 12/9 1837, d. t. bonden J. Larsson i Björsarv 1, Bjuråker. Död 28/1 1923.
Fyra barn:
Pehr 23/12 1860 – 26/1 1945. Torp. i Norrberg, sen. bonde i Ö. Stråsjö s7, Bjuråker.
Gertrud 12/2 1864. Gift med 12G16 L. Andersson, bonde i Ö. Stråsjö s8. Gertrud emigr. t. N. Amerika 1888.
Jonas 14/1 1872. Utfl. t. Hög 1885
Lars 7/2 1875 – 15/9 1950. Gift. Torp. i Brännås, Nilstorpet 1:2, Bjuråker.
Lars Pehrsson
Skogvaktarbostad ägd av Iggesunds Bruks A:B
Man och ekonomibyggnaderna uppförda 1889.
Som brukligt var under andra halvan av 1800-talet, fotvandrade Karl Olsson och många med honom duktiga värmlänningar norrut ofta till de nyetablerade sågverken. Andra blev skogsarbetare vilket det då rådde stor brist på eller som i Olssons fall, han blev skogvaktare för Strömbacka bruk.
1G63 Karl Olsson född 29/5 1842 i Glava, Värmland. Inflyttad 1877. Skogvaktare. Det är efter honom som gården fått sitt namn. Död 13/1 1920 Karl Olsson avled till följd av en olycka i skogen. se nedan
Gift 28/1 1878 med 1G61 Brita Pehrsdotter född 4/10 1853 d. t. husman P. Jonsson i Brännås, Bjuråker. Död 27/6 1925
Åtta barn
1). Pehr Gustaf 14/12 1877 Anst. vid Kungl. Göta livg. 1897 Mördad 1915. Se nedan
2). Jonas 11/11 1879. Emigr. t. USA 1902
Karl 27/1 1883 Bonde i Ängebo 3:5
Hjalmar 21/5 1887 – 12/7 1889 (difteri)
Axel 6/11 1888. Tog över och inköpte gården 1925. Bonde i Ängebo 3:4
Anna 9/12 1890 – 1/9 1891 (difteri)
Hjalmar Wilhelm 18/2 1894 – 28/3 1899
Anna Maria 2/8 1898 – 25/5 1913
HUDIKSVALLS ALLEHANDA DEN 14/1 1898
För grof misshandel å en 70-årig gumma f.d. pigan Karin Jonsdotter ( 18/9 1827-21/9 1910) i Ängebo, Bjuråker förhördes häktade skogvaktaresonen 2). Jonas Carlsson, men nekade. Skadorna voro enligt läkarebetyg farliga och hade tillfogats med blydagg.
Pojken hade visat den för ett vittne och hotat att slå ihjäl dem han mötte. Samme pojke åtalades för hemgång i Ängebo skolhus, där han varit med att slå in fönster, genom hvilka han krupit in och farit fram, så att lärarinnan nödgats rädda sig genom flykten. Han hade också slagit in fönster hos Joh. Hansson i Norrberg. Han hålles häktad. Uppskof till första februari.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 3/2 1898
För flere misshandels– och hemfridsbrott stod häktade skogvaktarsonen Jonas Karlsson från Bjuråker tilltalad. Förhör hölls nu med Carlsson för andra gången, men nekade han till större delen af hvad som lades honom till last. Tre vittnen voro inkallade, men blef målet ej vidare utredt. Den misshandlade Karin Jonsdotter, en gammal gumma, var ännu sängliggande. Målet uppsköts till den 22 februari.
HUDIKSVALLS ALLEHANDA DEN 25/2 1898
Med en skogvaktarpojke Jonas Karlsson från Bjuråker, åtalad för groft våld å en gammal gumma Karin Jonsdotter samt för hemfridsbrott och fönsterinslagningar m.m., men som ideligen krånglat och nekat vid flera tillfällen och måste med vittnen öfverbevisas om hvarje brott, gjorde häradshöfding Schlyter processen kort då pojken slog in på samma taktik samt skickade ned honom i cellen till den 15 mars
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 17/3 1898
Utslag. Å skogvaktarsonen Jonas Carlsson från Bjuråker resolverade rätten, att Carlsson skall å första rättegångsdagen nästa lagtima Delsboting med ed fria sig, att han icke groft misshandlat gumman Karin Jonsdotter, hvaraf hon ännu lider svårt men, och skall Carlsson vid förelagdt vite i god tid infinna sig hos själasörjaren för att undervisas om edens vigt.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
LJUSDALS TIDNING DEN 5/1 1899
En Bjuråkersbo som stjäl ordensstjärnor.
Gardisten vid Göta lifgarde 1). Per Gustaf Karlsson, hvilken för närvarande å Långholmen undergår 10 månaders 7 dagars straffarbete för förfalskning af arbetsbetyg, har nu erkänt, att han å Svenska Panoptikon tillgripit två ordensstjärnor och två uniformsaxelklaffar från de därstädes uppställda bilderna af konung Oskar II, kejsare Wilhelm II och general Boulanger.
Karlsson är född 1877 i Bjuråkers socken
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
GEFLE DAGBLAD DEN 6/12 1906
En inburad storbedragare.
På anmodan af stadsfiskal Arvidsson i Hudiksvall har af extra länsmannen J. Stertman i Bjuråker häktats och till kronohäktet i Hudiksvall införpassats för första resan stöld och tvänne förfalskningsbrott förut straffade förre gardisten P. G. Karlsson från Ängebo i Bjuråker. Han är född den 14 december 1877. Han har bl.a. genom falska skrifvelser och företeende af falskt kvitto sökt i en bank i Hudiksvall tillägna sig förre hemmansägaren Lars Olssons i Norrhafra, Bjuråker, å upp- och afskrifningsräkning i banken innestående 3,700 kr. Dessa pengar hade han förrut narrat Lars Olsson att uttaga från Strömbacka bruks kontor där de förut varit innestående och placera dem i banken för att där lättare komma åt dem. Karlsson har senare, då han erfor, att Lars Olsson ämnade anmäla honom till åtal, skrifvit hotelsebref till denne, telefonerar vår platskorrespondent.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
PEHR GUSTAF * 14/12 1877. Anst. vid Kungl. Göta livg. 1897. Häktad 5/12 1906. 1 år och 6 månader straffarbete
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 13/7 1907
Fastställt utslag.
Förre gardisten P. G. (Per Gustaf) Carlsson från Ängebo i Bjuråker, hvilken i maj detta år af Stockholms rådhusrätt dömdes till sammanlagdt 3½ års straffarbete, nämligen 1½ års för det han användt sig af veterligen falsk handling för att utbekomma annan persons i Aktiebolaget Hudiksvalls bank innestående medel och 2 års straffarbete för det han sedan förfalskat Hudiksvalls rådhusrätts protokoll i nämda mål, har nu fått sin dom fastställd af hofrätten, hvarest han hade öfverklagat densamma.
Källa: Kungliga Biblioteket
Källa: ArkivDigital: Kriminalvårdsanstalten i Hudiksvall (X) D2a:17 (1902-1907) Bild: 4410 Sida: 501
Avskrift: Viveca Sundberg
Per Karlsson Långholmen 16 april 1911
HT 22/1 1920
På lasarettet i Hudiksvall har avlidit skogvaktaren Karl Olsson i Ängebo i en ålder av 77 år.
Döden kom som följd av ett olycksfall, som Olsson var utsatt för i mitten av december. Olsson som sedan många år tillbaka åtnjöt pension av Strömbacka bruk, har alltid besuttit en obetvinglig arbetslust och han har icke helt kunnat slå sig till ro trots sina år. Då hans söner, vilka åtagit sig skogskörning, voro ute i skogen och arbetade, kunde åldringen ej hålla sig hemma, utan han ville vara med för att allt skulle gå rätt till. Vid ett sådant tillfälle råkade han komma i vägen för ett fallande träd. Han blev skadad i ryggen, och infördes genast till lasarettet, där han nu avlidit.
Avskrift: Viveca Sundberg
T.v. Mattis Engman och Jonas Karlsson
Axel Karlsson med familj. Bild ur Linda Wikströms samling
Henny, troligen Brita och Axel Karlsson
Bilder ur Kal-Orsas gårdsarkiv
Karl-Orsas. Bilden ägs av Tore Backström
1G66 Bonden Axel Karlsson 6/11 1888 son till skogvaktare Karl Olsson i Ängebo, Bjuråker. Bonde i Ängebo 3:4. Död 10/1 1968.
Gift 28/7 1918 med Y19 Henny Margreta Andersson 6/9 1892 i Helgum, V. norrl. Hennes dotter Margreta Norman född 4/12 1913 i Helgum. Hon gifte sig 16/4 1944 med Per Backström i Sörlia. Den 6/8 44, föddes deras son Tore som idag äger den här fastigheten. Inflyttad 1917. Henny avled 21/5 1970.
Fem barn
Brita Laura Frideborg 15/12 1918 – 19/7 2002
Siri Gunborg Alexia 15/9 1920 – 5/7 1942
Åke Mauritz 2/2 1922. Jordbruksarbetare i Ängebo. Död 27/1 2005
Venni Torborg 24/6 1923 Utflyttad till Järvsö 1947. Död 26/5 1991
Ture Sixten 21/7 1928 – 12/4 2007
Axel inköpte gården 1925 av Iggesunds Bruk
1G66 Sonen Axel Karlsson född 6/11 1888 son till skogvaktare C. Olsson i Ängebo, Bjuråker. Bonde i Ängebo 3:4. Död 10/1 1968
Gift 28/7 1918 med Y19 Henny Margreta Andersson född 6/9 1892 i Helgum, V. norrl. Inflyttad 1917. Hennes dotter Margareta Norman född 4/12 1913 i Helgum. Det är hennes son Tore Backström som nu äger fastigheten. Henny avled 21/5 1970.
Fem barn
Brita Laura Frideborg 15/12 1918 – 19/7 2002
Siri Gunborg Alexia 15/9 1920 – Hon valde att förkorta sitt liv den 5/7 1942
Åke Mauritz 2/2 1922. Jordbruksarbetare i Ängebo. Död 27/1 2005
Venni Torborg 24/6 1923 Utflyttad till Järvsö 1947. Död 26/5 1991
Ture Sixten 21/7 1928 – 12/4 2007
1G66 Sonen Åke Mauritz Karlsson född 2/2 1922, tog över fastigheten efter föräldrarna
Han avled 27/1 2005.
Nuvarande ägare till fastigheten är,
6F59 Tore Backström f. 6/8 1944, son till Margreta och Per Edvin Backström i Sörlia
Ivar, Karlsson, och syskonen Karlsson. Brita, Siri, Venni och Ture
Henny Karlsson. Bild ur Linda Wikströms samling
Ture Karlsson till höger med sin fina X 15045
Åter ett mord i Bjuråker
Hudiksvalls Posten Tisdagen den 1 juni 1915.
En medelålders man dödad på landsvägen.
En hemmansägareson anhållen som misstänkt.
Telefonföreståndaren i Ängebo Jonas Engman var vid 7-tiden i lördags morse på väg från Ängebo till Stråsjö, där han är förman för ett lag skogssåningsmän vid Strömbacka bruk. På själva landsvägen i närheten av Rotbäcksbacken ett par hundra meter från Norrbergs bönhus påträffade han då liket av en mansperson, i vilken han igenkände arbetaren 2). Per Gustaf Karlsson från Ängebo.
Karlsson låg på rygg med vänstra benet något uppdraget och det högra utsträckt.. Armarna voro upplyftade som för att parera något slag. Ansiktet var förvridet och ögonen hade en skrämd blick. Ur näsan och vänstra örat hade blod runnit. Vänstra sidan av ansiktet var blå och svullen. Mitt i likets panna fanns ett litet sår, efter allt att döma ett skottsår, i vänstra tinningen ett annat sår och i nacken ännu ett. Huden på ena handleden var därjämte avskrapad och händerna skamfilade av väggruset. På likets bröst lågo hans hatt och en näsduk, som enligt vad en broder till Karlsson uppger aldrig befunnit sig i den mördades ägo. I närheten lågo en del flätade gärdsgårdsvidjor kringströdda samt en nedblodad del av en hässjestång, som påtagligen använts vid mordet.
Engman skyndade över till närmste granne för att skaffa hjälp. Då han kom tillbaka hade en broder till den döde anlänt till stället. Före hr Engman hade efter vad som senare framkommit en äldre kvinna och en man fått se liket och var och en på sitt håll vidtagit åtgärder för dess tillvaratagande.
Karlsson hade vid 7-tiden på fredagskvällen givit sig av hemifrån för att besöka en släkting i Stråsjö. På vägen dit har han mött sitt öde. Antagligen har han först erhållit ett slag så att han har störtat omkull. Därpå har han fått ännu ett slag över pannan och näsan och då han lyft armarna för att parera har han erhållit ett slag vid tinningen som varit ögonblickligen dödande, vilket antagande den dödes kroppsställning ger vid handen. Hur näsduken kommit på likets bröst är ännu ej förklarat. Förmodligen har angriparen tappat den under striden, varefter någon som påträffat liket före både hr Engman och de båda andra, lagt näsduken på offrets bröst.
En person som varit i närheten, då dramat utspelats, omtalar att han hört en högljudd ordväxling, men då antagit att det varit småpojkar som bråkat.
På lördagskvällen anlände länsman Nordendahl samt fjärdingsmannen till platsen och inledde undersökningar. På söndagen företogs bl. a. en provisorisk likbesiktning, varvid man kom till det resultat, att Karlsson blivit skjuten. Huru därmed förhåller sig torde bliva fullt konstaterat först vid läkarbesiktningen, som företages på onsdag. På grund av de omständigheter som förekommo vid utredningen ansåg sig länsmannen på söndagen böra anhålla hemmansägaresonen Jonas Jonsson från Norrhavra.
Den dödade Karlsson var en i socknen ej alltför välkänd person. Redan som ”läspojke” gjorde han sig skyldig till ett bedrägeri med lotteri å en annans symaskin och fick därför icke ”gå fram”. Sedan var han gardist och begick som sådan åtskilliga fula streck i Stockholm. När han kom hem igen, förfalskade han en namnteckning, vilket kostade honom 1 år 7 månaders straffarbete. I fängelset sökte han genom radering i rättens protokoll minska sin strafftid med ett år och fick därför ytterligare ett par års straffarbete. Hemkommen från fängelset började han hjälpa sin far med jordbruket. Samtidigt skrev han skandalhistorier om folket i trakten, troligen i avsikt att hämnas för att ingen ville umgås med honom. Då tidningarna ej togo emot hans skriverier slog han upp dessa på husknutarna, vilket vid ett tillfälle renderade honom ett kok stryk.
Den som klådde upp honom är för tillfället mobiliserad och sålunda fri från varje misstanke. Givetvis har Karlsson genom sitt beteende gjort sig livligt hatad av sockeninevånarna, och säkerligen är det skedda att betrakta som en hämndeakt. Den nu anhållne hör till dem som varit mest utsatta för Karlsson skriverier.
För omkring ett år sedan försökte Karlsson en kupp i stor stil, som dock misslyckades. Han beställde nämligen hos Litografiska aktiebolaget i Norrköpingo ch en del andra tryckerier postremissväxlar och andra växelpapper under uppgift, att han skulle starta en bank i Ljusdal. Trycksakerna skulle ställas till ”direktör Westman” i Ljusdal. Man fattade emellertid misstankar och då Karlsson skulle hämta paketet i Ljusdal, blev han anhållen. Som han ej hunnit sätta sina avsikter i verket frigavs han emellertid.
Ett par av Karlssons bedrägeriförsök ha en mera galghumoristisk anstrykning. Sålunda lär han en gång på Panoptikon i Stockholm ha tillgripit en del imitationer av utländska ordnar och utstyrd med dessa och en stulen uniform beredde han sig tillträde till en — slottsbal.
En annan gång erbjöd han en person 150 kronor för att han i Karlssons namn skulle avlägga studentexamen.
Karlsson var mellan 37 och 38 år gammal. Han sörjes närmast av åldriga föräldrar samt trenne bröder, av vilka två bor i Ängebo och den tredje vistas i Australien. Fadern är en hederlig och allmänt aktad f. d. skogvaktare.
Den mördade Per Karlsson. Bild ur Karl-Orsas gårdsarkiv
Det hemska mordet i Bjuråker
Hudiksvalls Posten torsdagen 3 juni 1915
Jonas Jonsson konfronterad med liket och häktad.
Som vi förut meddelat anhöll länsman Nordendahl i Norrbo i söndags bondesonen Jonas Jonsson i Norrhavra, Bjuråker, såsom misstänkt för dråp å arbetaren Per Gustaf Karlsson från Ängebo, samma socken. Underkastad förhör, förnekade han all delaktighet i dråpet, men medgav att han varit i närheten av platsen för dådet vid den tid det skulle ha begåtts. Då han kom från sitt arbete, hade han nämligen gått in i Norrbergs bönhus för att hämta någon sak. Därvid hade han måst bereda sig inträde i huset genom fönstret, då dörren varit låst. Då han åter gått ut hade han med en sten åter slagit in fönsterspikarna. Han förmodar att det var medan han var sysselsatt därmed som Karlsson skrikit uppe på vägen, men det buller han själv åstadkom under arbetet hade antagligen förtagit skriken.
Vid konfronteringen med Karlssons lik ådagalade han det största lugn. Utan att förråda någon sinnesrörelse lyfte han på det skynke som liket låg insvept i och uttryckte sin avsky för dådet. Han medgav att han förr varit ond på Karlsson, men under sista tiden hade han icke brytt sig om honom, då befolkningen inte satte någon tilltro till Karlssons skriverier.
Den häktade är en mycket skötsam och sympatisk ung man, som hela sitt liv varit nykter och ordentlig. Han förefaller också mycket trovärdig, trots de besvärande omständigheter, som föreligga mot honom. Länsman Nordendahl har nu begärt länsdetektivens hjälp med de fortsatta undersökningarna.
Det mystiska dråpet i Ängebo
Hudiksvalls Posten tisdagen 22 juni 1915
Nya detaljer vid rannsakningen; saken än mer invecklad.
I går rannsakades å kronohäktet i Hudiksvall inför vederbörande häradsrätt den såsom misstänkt för dråpet å arbetaren Per Gustaf Karlsson i Ängebo häktade bondsonen Jonas Jonsson i Norrhavra. Domare var notarien Knut Eriksson, åklagare kronolänsman Nordendahl i Norrbo samt svarandebiträde notarien C. A. Toll.
Den häktade är en helt ung man, född i september 1895. Han har ett öppet och sympatisk yttre och svarade frimodigt och utan tvekan.
Uppläsningen av polisförhörs- och obduktionsprotokollen tog en tid av över halvannan timme.
Ur protokollet förtjänar att anföras några detaljer, som förut ej meddelats i pressen. Sålunda skulle en skomakare Nils Dahlberg i Norrberg kvällen för dråpet — den 28 maj — mellan kl. ½9 och 9 ha hört ett skrän samt omedelbart därpå ljudet av två dova slag. Strax därefter hade han sett Jonas Jonsson komma gående i rask takt från Stråsjö hållet mellan träden vid Norrbergs bönhus och där ta upp från marken sin zittra och något annat samt fortsätta framåt mot Norrhavra. På kvällen hade Dahlberg trott att det var pojkar, som skrikit och kastat sten mot telefonstolparna. Dahlberg hade någon dag senare i närvaro av flera personer från mordplatsen demonstrerat rop och slag och dessa hade då tydligt hörts till Dahlbergs bostad. Ett par ungdomar, som uppehållit sig i närheten, hade även hört skriken, som de trott härleda sig från några fulla karlar.
Beträffande den förut omnämnda näsduken, som hittats i närheten av liket, hade den häktade erkänt att han har liknande näsdukar, vilka dock äro större än de, som funnits vid liket. Den häktades anhöriga uppge även att Jonsson hade sin näsduk med sig hem på kvällen.
På domarens frågor om Jonsson var skyldig till dråpet, förklarade sig denne oskyldig. Om sina göranden och låtanden den 28 maj berättade Jonsson, att han hela dagen kört en gödselspridare hos hemmansägaren S. Backlund i Norrberg. Tillfälligtvis hade J. och Backlunds son Hjalmar någon gång under dagens lopp talat om Per Gustaf Karlsson med anledning av hans skandaliseringslusta, men det hade aldrig varit fråga om att hämnas på Karlsson. På kvällen hade det varit tal om att Jonsson skulle stanna kvar hos B. även nästa dag, men sedan fadern under ett telefonsamtal förklarat sig icke kunna avvara honom under lördagen, hade han gått hemåt strax efter klockan 8 på kvällen. Hj. Backlund hade då varit i sällskap med honom till skräddare Söderholms bostad, där de åtskildes, och Jonas fortsatte ensam fram till godtemplarhuset för att hämta sin zittra och ett täcke. Då dörren varit låst, hade han berett sig tillträde till huset genom ett fönster. När J. sedan åter skulle spika igen fönstret, hade han måst hämta en sten från vägen, varefter han åter spikat igen fönstret. Slutligen hade han varit uppe till bönhusets södra ända i något ärende (varvid Dahlberg antagligen sett honom), varefter han gått hemåt. Karlsson hade han icke sett på hela tiden.
Förhör vidtog så med åklagarens fem och den häktades tre vittnen.
Länsdetektiven J. E. Hedblom hördes om vissa avstånd samt om sina undersökningar i saken. Något utöver polisförhörsprotokollet hade vittnet dock icke att komma med. På svarandebiträdets fråga medgav dock vittnet, att den uttalande, en person gjort, (och vilket intagits i förhörsprotokollet) att Jonsson haft ett häftigt lynne, icke kunde karakteriseras såsom något allmänt omdöme.
Fjärdingsman Andersson, som biträtt länsdetektiven med undersökningarna, vitsordade polisförhörsprotokollets uppgifter.
Skräddaren F. E. Söderholm hade den ifrågavarande kvällen sett Jonsson komma gående i sällskap med Hjalmar Backlund, vilken senare stannat hos Söderholm, medan Jonsson fortsatt framåt vägen mot Norrbergs bönhus. S. hade icke hört något skrik eller sett någon passera förbi sin bostad senare under kvällen.
Söderholm var en av dem, som på morgonen togo reda på liket. Han hade därvid också lagt märke till såväl den förut omtalade näsduken som den nedblodade påken. Båda företeddes nu och S. intygade deras identitet. Samtidigt förklarade S. som sin absoluta tro att Per Gustaf Karlsson icke innehaft någon sådan näsduk.
Så hördes skomakaren Dahlberg, som vidhöll att han kvällen den 28 mellan kl. ½9 och 9 e. m. hört ett skrän samt det dova ljudet av slag. Strax därpå, närmare bestämt 4 minuter, hade han sett Jonsson gående i rask takt från Stråsjö hållet till bönhuset samt ta sina saker och fortsätta hemåt. Han hade dock icke kunnat märka något ovanligt hos Jonsson.
Svarandebiträdet påpekade i detta sammanhang att D. förut behandlats av läkare för hörselfel samt att han för en tid sedan klagat över att detta onda höll på att komma tillbaka. Vidare framhöll notarien Toll att D:s tidsuppgift vore synnerligen osäker och att vid den jämförelse han personligen gjort mellan D:s klocka och hans egen en skiljaktighet på bortåt 10 minuter förelegat. Hr Toll fann det därför fullständigt obestyrkt att den dräpte befunnit sig på Stråsjö vägen vid den tidpunkt, då Jonsson uppehöll sig vid godtemplarhuset.
Hustru Dahlberg uppgav att hon sett Jonsson gå förbi på väg hemåt en kvart eller 20 minuter före kl. 9 på kvällen den 28. Hon var den som först upptäckt liket på morgonen och hade i sin tur underrättat Söderholm samt en hemmansägare som kommit åkande efter vägen. Själv hade hon dock icke vågat underkasta liket någon närmare undersökning. Hon hade följaktligen icke kunnat bilda sig någon självständig uppfattning om vare sig huru länge Karlsson varit död eller på vad sätt han ljutit döden.
De tre följande vittnesmålen blevo av rätt stort intresse. Först hördes bondsonen Hjalmar Backlund, som varit i sällskap med J. ett stycke på väg den ödesdigra kvällen. Han intygade att det varit en ren händelse att J. kommit att bege sig hem på kvällen samt att J. aldrig uttalat några planer att hämnas på Karlsson. Vittnet hade dessutom tillsammans med P. A. Hedman och Nils Magnusson sökt att rekonstruera förloppet av Jonssons vandring den ifrågavarande kvällen. Hedman hade nämligen under en cykeltur iakttagit J., utan att denne visste av det, och genom att göra noggranna jämförelser med den tid han observerat Jonsson och den tid Karlsson senast var sedd och därvid naturligtvis särskilt tagit hänsyn till den tid som skulle ha åtgått för båda parterna att förflytta sig till dråpplatsen, hade han kommit underfund med att Karlsson kommit till platsen för dråpet först 15 minuter efter det Jonsson uppehöll sig vid godtemplarhuset. Detta vill med andra ord säga att Jonsson redan hunnit tillryggalägga en väglängd motsvarande en tidrymd av 4 minuter på väg hemåt, då Karlsson nått den plats där han dödades, den så kallade Rotbäcksbacken. Vid det ovan omtalade försöket hade man sökt att så nära som möjligt repetera händelsernas sannolika förlopp och Backlund, som vid tillfället spelat Jonssons roll, hade icke haft någon vetskap om vad de båda andra företagit sig. Det hela hade emellertid gått utmärkt i lås och allt tydde på att Hedmans teori var riktig.
Såväl Hedman som Magnusson vitsordade Backlunds skildring av försöket.
Åklagaren begärde uppskov för vidare utredning av målet.
Svarandebiträdet förklarade sig icke ha något emot uppskov, men anhöll att den häktade måtte försättas på fri fot. Han ansåg nämligen att åklagarens förebrakta indicier voro tämligen ohållbara. Beträffande Jonssons hat till den döde på grund av den senares skandaliseringslusta, framhöll notarien Toll att ett flertal personer skandaliserats av Karlsson och att det alltså fanns flera än Jonsson, som hyste hat till Karlsson. Den funna näsduken är av vanligaste sort och att Jonsson använder liknande, betyder i detta fall ingenting. Då J. dessutom haft sin näsduk med sig hem på kvällen, synes åklagaren förutsätta det tämligen osannolika att Jonsson haft två näsdukar på sig. Slutligen framhöll notarien Toll, att, enligt vad de tre sista vittnena intygat, det endast är en hypotes att Jonsson varit i närhet av mordplatsen så att han kunnat utföra dådet, och till på köpet en mycket osannolik hypotes.
Efter överläggning beslöt rätten uppskjuta målet till den 12 juli och Jonsson skall kvarbli i häktet.
Ängebodråpets gåta
Hudiksvalls Posten 13 juli 1915. Den häktade frigiven i brist på bevis.
Förnyad rannsakning hölls igår å kronohäktet inför Delsbo tingslags häradsrätt med en för dråpet å arbetaren Per Gustaf Karlsson i Ängebo häktade bondsonen Jonas Jonsson i Norrhavra.
Som ordförande fungerade notarien K. Eriksson; den häktade biträddes av notarien C. A. Toll.
Sedan en skrivelse av den häktade, däri han bestred vissa vid föregående rannsakning lämnade uppgifter, upplästs, vidtog förhör med de instämda vittnena.
Länsdetektiven J. E. Hedblom fjärdingsman Andersson ingåvo och beedigade en skriftlig redogörelse för sina undersökningar i målet. Vittnet Hedblom upplyste, att den häktades far, tillfrågad om sonens sinnelag, uppgivit att detta voro häftigt.
Torparen Jonas Jonsson Rask vitsordade sin vid polisförhöret lämnade uppgifter. Enligt detsamma hade vittnet tillsammans med svågern, snickaren Jonas Jonsson, mordkvällen varit sysselsatt med sånningsarbete å den så kallade Korsvägstäkten. Härunder hade den mördade Karlsson passerat förbi, men när detta skett, kunde vittnet ej bestämma. Några rop hade vittnet ej hört.
Snickaren Jonas Jonsson hördes angående tiden, då Karlsson passerat Korsvägstäkten, men kunde ej närmare bestämma densamma än att det skett ”en god stund efter 8″.
Tillspord om Jonsson hört några särskilda rop kvällen ifråga förnekades detta.
Upplysningsvis hördes härefter det föregående vittnets 13-åriga son, Arvid, som också befunnit sig på Korsvägstäkten, när Karlsson gått där förbi. Gossen hade sett på faderns klocka strax efter det Karlsson passerat; hon hade då visat 8,35. (Anmärkningsvärt är i detta sammanhang faderns tidigare lämnade upplysning att hans klocka hade gått omkring en kvart för sakta.)
F. hemmansägaren Hans Hansson vidhöll sina vid polisförhöret lämnade uppgifter och hade intet nytt att tillägga.
Hustru Söderholm uppgav att klockan, då den häktade mordkvällen passerat vittnets hem, varit 8,20. På fråga av ordföranden bestred vittnet att Per Karlsson någonsin yttrat sig förklenande om den häktade, icke heller hade Karlsson talat med vittnet om att Jonsson hotat honom med stryk.
Vittnena Nils Magnusson och Olof Larsson, som båda sedan gammalt kände den häktade, intygade dennes lugn och sans. Jonsson sökte alltid hellre undvika och avstyra ett slagsmål än att själv deltaga däri.
Åklagaren, länsman Nordendahl, begärde härefter uppskov för hörande av vittnen angående vissa hotfulla yttranden, som den häktade skulle ha fällt om Karlsson. Häremot invände svarandens rättegångsbiträde, att dylika vittnesmål saknade varje betydelse. Det vore en känd sak att oviljan mot den mördade Karlsson varit allmän; ett hotfullt yttrande av den häktade förlorade därför sin udd som indicium. På grund härav bestred notarien Toll avseende vid åklagarens uppskovsbegäran och anhöll om den häktades försättande på fri fot.
Enär rätten förklarade vidare uppskov obehövligt, överlämnades målet av båda parterna. Åklagaren yrkade ansvar å Jonsson för dråp, vilket med hänsyn till den bristande bevisningen bestreds av svaranden. Rättens beslut blev också frikännande.
Avskrift: Viveca Sundberg
Anm:
Vid platsen för mordet ristades in ett kors i en tall. Tallen är nu nersågad, men om någon har ett kort på tallen vill vi gärna få ta del av det.
Misshandel
Hudiksvalls Posten 10 juni 1915
Arbetaren Per Gustaf Karlsson i Ängebo, offret för det bekanta dråpet i Bjuråker i slutet av maj, hade låtit åtala hälften-brukaren Erik Olof Eriksson i Öster Stråsjö för misshandel. Målet, som förekommit vid tinget ett par gånger med länsman Nordendahl som åklagare, företogs nu till förnyad handläggning, varvid hördes ett vid förra rättegångstillfället uteblivit vittne, arbetaren Per Vilhard Lindqvist. Denne hade på kvällen den dag misshandeln skulle ha ägt rum sett svaranden och en annan person komma gående förbi handelsboden i Väster Stråsjö, varvid han hört denne yttra till vid boden varande ungdom bland annat, att ”Karlsson fått hos Söder, så han rände”. Därefter hade svarandes sällskap förklarat, att han hade kastat en spak efter Karlsson, så att denne fallit omkull vid grinden. Senare på kvällen hade svarande på Söders gård yttrat: ”Det är inte värt att Karlsson går till Stråsjö, för då ska han få mer”. Rätten meddelar utslag vid sluttinget.
Sluttinget
Hudiksvalls Posten lördagen den 24/7 1915
Länsman V. G. Nordendahl i Norrbo hade på angivelse av numera avlidne arbetaren Per Gustaf Karlsson från Ängebo i Bjuråker — offret för det bekanta dråpet i Ängebo för ett par månader sedan — låtit åtala hälftenbrukaren Erik Olof Eriksson i Öster Stråsjö för misshandel å Karlsson en afton i april månad 1914. Målet avgjordes nu av häradsrätten som dömde svaranden att för det han vid ifrågavarande tillfälle med en spak tilldelat Per Gustaf Karlsson ett slag ovanför högra ögat, så att han därav uppkommit ett ungefär en decimeter långt ned mot mitten av näsan gående sår, vilket dock varit av ringa beskaffenhet, för misshandel böta 100 kronor till kronan.
Avskrift: Viveca Sundberg
Ängebo 97
Ängebo 97
3:8
Fritidshus utbruten från hemfastigheten
1G66 Sonen Ture Karlsson född 21/7 1928, son till Axel Karlsson. Han avled 12/4 2007
Gift 30/4 1956 med Anna Greta född 17/5 1932.
Två barn
Inger 9/9 1956. Hon är bosatt i Hudiksvall
Kent 26/1 1966. Han är gift och bosatt i Gåltjärn 252, Kovland, Sundsvall
En bild från basvägen där timmerkörarna kom med sina timmerforor mer till Ängebo Lägg märke till slanorna som låg där i svängen för att hindra timmerlasset från att ge sig iväg ut bland stenar och träd. Basvägslagare var Pet-Axel Eriksson och Arne Karlsson.
Paret vid sparken är Ivar Karlsson och troligen Olga Eriksson.
Bilden är ur Ivar Karlssons samling
[stextbox id=”alert”]MINNEN FRÅN ÄNGEBO[/stextbox]
Här samlar vi DINA minnen från Ängebo
MINNEN FRÅN ÄNGEBO
Av: Åke Nordin
Jag växte upp tillsammans med 4 syskon.
Vår far avled då vi var mellan 6 dagar för den yngsta och 9 år för den äldsta.
Jag var 7 år och hade börjat 1:a klass i skolan.
Vårt hem var ”Karls”.
Under skoltiden var det i huvudsak lekar och tävlingar som gällde.
Bland annat tävlade vi i bågskytte med egentillverkade pilbågar och pilar. Pilbågarna gjorde vi av en bräda som var urfräst för pilen och borrade ett hål där vi trädde igenom en enrisgren och blev den som spändes före avfyringen – bakdelen av brädan snyggades till som kolv.
På skolan spelade vi brännboll och korgboll. Dessa lekar tillkom när vi gick i 5 & 6:e klass. Lekarna anordnades på skolgården eller skolpausen där även läraren Joel Larsson deltog. Han var intresserad av att vi skulle röra oss och anordnade också skidtävlingar som träning – han stod då inne i skolsalens fönster och vinkade iväg oss med jämna mellanrum och knäppte av tiden när vi kom i mål – ett populärt avbrott i skolan och något som nutidens skolor kanske också borde tänka på för att förbättra kroppens funktioner.
1 juni 1942 gick jag ut skolan och fortsatte med något som då hette fortsättningsskolan och omfattade träslöjd för pojkar och syslöjd för flickor.
Året efter konfirmerades jag.
Nu börjar en ny fas i livet – vidareutbildning var ej intressant.
Att arbeta och tjäna pengar var önskemålet men i den åldern var det svårt hitta sysslor som var möjliga att utföra. Alltnog det skulle ju jobbas hemma också med ved, vårbruk, höstslåtter, skörd, stängsel mm – men däremellan försökte man ju få tag på huggning, timmervältning, dagsverken e. dyl. för att om möjligt få ihop några kronor och när jag vintern 1946 avslutade vedkörning (kubik=metersved) från Långmorsskiftet ner till Råka hade jag bestämt mig för att göra något annat – skogshuggning och hästkörning ville jag inte fortsätta med.
Under den här tiden träffade jag många intressanta bybor – det var fiske med Jonas Jonsson ”Kus”, Lars Hedman, Fritz Persson, Tage Hedman, Kurt Hedman m.fl. – som ungdomar var det spännande att vara med de äldre när de satte ut gäddsaxar som inte var lovliga att använda men fiskliga redskap. Cykel var det vanliga färdmedlet och som regel sömn under ett vindskydd med en eld framför – härliga tider. Örvallssjön var en av fiskesjöarna vi flitigt besökte – där beståndet utgjordes av gädda, röding, abborre och siklöja – oförglömliga minnen härifrån. Svågan med harren är också något jag gärna tänker på.
En del roliga och dråpliga uttryck har kommit till min kännedom men som kan vara påhittade eller förstärkta. En bonde skall slakta julgrisen och får hjälp av en byslaktare – de börjar med slaktsupen eller suparna sedan missar skottet och grisen försöker rymma men hinns ifatt i ett dike där avlivningen fullföljs. Nu har det väl inte gått som planerat varför bonden utbrister (”vi låter`n vara tess i môra”) vi låter den vara tills i morgon.
En annan historia – 2 män träffades varvid den ene tar fram snusdosan och öppnar locket och säger till den andre som väntar sig bli bjuden ”nu snusar vi, men var och en ur varsinne doser”.
Många roliga saker om kraftkarlen Lars Fäldts liv har varit mkt intressant som ingenting tycks vara omöjligt för, bl.a. rullade han ensam hem ett stort vandringshjul en sommarnatt från Dala en sträcka över 5 km, han gjorde i ordning en eka som han drog till Örvallssjön cirka 3 km bort, han gjorde i ordning bevattning till potatislandet från en bäck, han hade byggt en grotta i en slänt vid Tvärforsen när han arbetade hos kraftbolaget, men när han fick sår på benen som inte ville läka fick han rådet att smörja med oljor och då han köpte nya stövlar hällde han olja i stövlarna som han sedan drog på sig – en förenklad procedur tycks det att åtgärda behandlingen.
Elektricitet fick byn från Hedvigsfors – ägare till distributören troligen AB Iggesunds Bruk. Ständiga problem särskilt vintertid kan erinras.
Av gamla handlingar framgår att intresse finns för ”Ängeboströmmen” – men vad rättigheterna skulle användas till förtäljer inte historien. Kanske avsågs utvinning av el?
Arbetsmöjligheter Skogsarbete som vedhuggning, hästkörning, kolning, timmervältning, flottning var vad som erbjöds av bolaget och privata skogsägare. Hårt jobb att utföra med dåtidens redskap: bågsåg, svans, stocksåg, yxa och barkjärn – motorsågen kom senare på 1950-talet och har utvecklats oerhört därefter – och numera utförs allt skogsarbete uteslutande av maskiner såsom skördare och skotare. Röjning i skogen utförs dock fortfarande mest för hand med röjsåg.
På jordbruksfastigheterna fanns mycket arbete som vedhuggning, kapning, utkörning av gödselstacken, gödselspridning, harvning, såning, vältning, höslåtter, höbärgning, skördearbete, inkörning av säd, tröskning, potatissättning, sladdning, kupning, upptagning, plöjning, stängning för bete mm. Mycket av dessa arbeten utfördes som byten och blev inte till några kontanta intäkter. Bärplockning var en fin inkomstkälla för många.
I byn fanns inte så många möjligheter till inkomster men nämnas kan lärare, busschaufförer, telefonister, postpersonal, brevbärare, handelsanställda, drängar och pigor.
Företag Jordbruk, Affären, Bussföretaget, Telefonväxeln, Posten, Åkeri, Bysmedja, Finsnickare, Radiohandlare, Damfrisering. Gårdfarihandlare etc. Ett tegelbruk fanns tidigt på södra sidan Svågan och en linbana från Ängeboströmmen var byggd som troligen försåg bruket med vatten.
Händelser värda att notera. Ängebo Idrottsklubb bildades 1943 –Svågavallen lades om 1950 och mycket ideellt arbete utfördes – 1960 spelade ÄIK i Div IV nationella fotbollen och då krävdes att Föreningen måste göra i ordning nya omklädningsrum med vatten och avlopp. Stora kostnader som inte fanns pengar för, men lån räddade situationen där några i styrelsen gick i borgen för lånet. Det byggdes också en ishockeybana med sarg och belysning där det spelades seriematcher men epoken blev inte så lång. En annan satsning för vinteraktiviteter var anläggandet av elljusspåret. Efter att fotbollen avslutats har ett gediget ungdomsarbete körts igång av Majlis Wikström och som resultat i många uppmärksammande noteringar inom friidrotten.
Ny landsvägsbro anlades över Svågan i mitten av 1950-talet
Vattenföreningen bildades 1958 och byggde samtidigt vattenbassäng och kompletterade befintliga ledningar samt dimensionerade om där så behövdes och som därefter utvidgats och når numera nästan alla byinvånare.
Ängebogården Invigdes 1963 men revs några år senare p.g.r. av fuktskador och byggdes åter upp och heter numera ”Svågagården”.
Nytt avlopp och reningsverk anläggs.
Förströelse och nöjen:
”Norrbergs Välgång” IOGT lokalen i Norrberg med möten och dans.
Betel i Norrberg söndagsskola och möten. ”Ås MIA” Norrberg samlingsplats för bygdens ungdomar – duktig spökberättare.
Logdans i Ängebo (Ragnars) Danskvällar hemma hos ”Karls”, & Lindqvists, Bricka Folkets Hus byggdes och invigdes 1929 och blev samlingsplats med film och dans på programmet – sommarfester anordnades runt om i bygden: Norrberg, Björsarv, Ytterhavra, Hedvigsfors, Friggesund, Tåparken, Dellenbaden, Ljusdals Folkpark, Gunnarsbo – Näset, Hallbo, Björsbo, Ofärne m.fl. – färdmedel var oftast cykel som också var trevliga inslag när hela karavaner färdades till och från de olika platserna. Ett annat folknöje var fotbollen på Svågavallen både för unga och äldre som utövade sporten men även åskådarna som följde matcherna – som i övrigt 150 – 200 varje hemmamatch. Fiske efter Svågan var också en väldigt fin avkoppling
Västansjö Bjuråker 2010-04-16
Åke Nordin
Berättelse av Rune Fredriksson
Berättelsen var införd i HT 12/8 2015 och är en minnesruna som Rune införde inför sin bror Torvalds bortgång den 23 juli 2015.
Torvald föddes den 6 mars 1939, ett halvår innan andra världskriget bröt ut. I slutet av världskriget strövade desertörer från de kringförande länderna omkring i skogarna runt Ängebo. Vid ett tillfälle när pappa Albert och Torvald var ute och plockade bär kastade en av desertörerna en stor sten i huvudet på Torvald så han svimmade och blodet sprutade. Efter en dramatisk färd genom skogen tog polisen upp jakten på desertören, som tidigare även hade stulit mat från källare i byn under nätterna.
Torvald delade intresset med bilar och maskiner med pappa som köpte sin första bil när han var 14 år gammal. När Torvald var 14 år hade han kört både timmer- och gruslastbil i flera år. När chaufförer i åkeriet var sjuka eller hade semester fick Torvald, under sjätte och sjunde klass, ta ledigt från skolan för att köra lastbil med grus eller timmer längs skogsvägarna.
När Torvald var 12 och jag 9 år fick vi under vinterlov, när många ägnade sig åt skidåkning, köra lastbil med enkelsläp. Trots att Torvald inte hade någon tid för skidåkning var han en dängare på att åka fort på skidor när det krävdes. Vid en skolstafett mellan olika skolor skulle Torvald åka sista sträckan för Ängeboskolan. Läget såg hopplös ut, Ängeboskolan låg 500 meter efter ledande skola, men Torvald kom i mål lång före de andra.
Vi hade två bilar med släp som vi under vintersportlovet år 1951 körde timer och massaved med, från Gammelvallberget till S. Sandvik och på Storsjön sydost om Hennan. På den tiden lades virket på isarna och flottades vidare när isen smälte. Den ena lastbilen kördes av vår släkting Edvard och pappa, den andra körde Torvald och jag. Eftersom jag inte orkade lika mycket som de andra, förlorade jag och Torvald tid vid varje lastning. Tid som Torvald självklart skulle köra igen på transportsträckan. När vi en gång fick möte med Edvard och pappa i en tvär kurva fattade Torvald ett blixtsnabbt beslut och körde av vägen, rakt igenom ett snår av småtallar så att snösprutet stod i himlens sky. Då var det bara att koppla en kätting och dra loss bilen, sedan fortsatte vi i samma fart.
Höga farter var utmärkande för Torvald under hela barn- och ungdomstiden. En gång skulle han haka på efter den sist startande tävlingsbilen i Hälsingerallyt på etappen mellan Havra, Ytterhavra och Ramsjö, och det dröjde inte länge förrän Torvald fick stå på bromsen för att inte köra förbi tävlingsbilarna.
Torvald hade ett stort ansvar även för oss yngre bröder, och om mamma hade han ett speciellt ansvar, vid något tillfälle tog han det på största allvar. Ett ansvar som inte upphörde när vi bröder blev vuxna.
Vila i frid Torvald önskar din broder Rune
Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som gjort det möjlig att vi kunnat göra den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.
Sammanställningen är i grunden klar, men inte färdig. Troligen finnas det personer och familjer som saknas, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Den färdiga historien om Ängebo kan vi bara göra tillsammans.
Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Ängebo ännu bättre.
Håll oss informerad. Berätta för oss när det sker förändringar så att uppgifter alltid blir uppdaterade.
Berättelser från förr:
Vi uppmanar alla, gammal som ung, att skriva ner sina upplevelser från Ängebo. Hur var det när du var ung. Vad gjorde du, vilka personer minns du och vilka händelser har fastnat i ditt minne? Ta nu chansen och berätta om det som du tycker är viktigt att föra vidare till nästa generation.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen – till Ängebo del 1
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62.
Är så imponerad av ert arbete, Åke och Viveca! Toppen att allt detta blir dokumenterat. Av de fyra unga männen framför Stillmarks lastbil kan jag identifiera två: Den andre från vänster är Erne Ärlemar och den den tredje f.v. är Tage Andersson (min morfar). Båda söner till Bagarn och Hedvig i Ängebo.
// Linda Wikström
Tack Linda för alla värmande ord och tack för namnen.
Vi gör bara grunden sen måste du och andra hjälpas åt så att allting blir rätt
Ha det bra
Åke
Hej.
Högbergs buss X509 står inte vid Högvalla den står på gårdsplanen hos Karin Thyr.
Mvh Kjell Mattsson.
Hej Kjell. Det var skarpögt. Helt klart har du rätt.
Tack Kjell. Fortsätt och granska.
Hälsningar
Åke Nätterö
Kolars/Styvens. De som köpte fastigheten heter Karl-Johan och Hillevi (ej Hjördis) Storbacka.
Hej Elsy och tack för hjälpen. Felet är avhjälpt
Åke
Några rättelser angående fastigheten Ängebo 78 ”Ängmans/Nickes” 1:10
Arvid Ryadal köpte huset av Tage och Anna Andersson ca 1969. När han (Arvid) dog 1972 tog hans söner Urban och Robert Ryadhal över.
1975 köpte Roland Wikström och Monica Karin (inte Kristina) Andersson huset av Ryadals.
De hade tre döttrar (de som står under Ängebo 80).
2003 sålde Monica Andersson fastigheten till Birgitta Flodin (som också är nuvarande ägare). Monica flyttade då till Ängebo 80. Roland samt döttrarna Cecilia, Linda och Sandra har aldrig bott i Ängebo 80.
Tack Linda, det var bra att jag fick det här skriftligt från dig. Jag hoppas att det blev rätt nu.
/Åke
Ang Ängebo 116 o 84
Tack för ett jättebra dokument. Nu vet jag mer om fastigheten som vi äger.
Jag och min fru köpte år 2003 Ängebo 116, alltså ej Ängebo 84.
Vad jag vet så ägs Ängebo 84 av Lisas dödsbo (efternamnet är för mig obekant).
Kuriosa: Kolar-Jonke friköpte 1948 fastigheten som avstyckades från Råka 1:4 och Ängebo 7:1.
Hälsn Karl-Johan
Hej Karl-Johan.
Kul att du hittat vår hemsida. Har nu försökt att rätta till felen och lagt till lite uppgifter om dig och din familj.
Hoppas allt blev rätt, annars får du höra av dig med det snaraste
Hälsningar
Åke Nätterö
På bilden från vägskälet i Bjuråker är det Anna Andersson (f. Ortman) som står till vänster. Tage Andersson (med keps) var busschaufför och framför honom sitter Alfred Östberg.
På bilden från bageriet där sju personer sitter framför fastigheten är det från vänster: Bagarn J.A. Andersson, sonen Göte (f.1909), ok, sonen Yngve (f.1912), Hedvig, dottern Tori (f.1908) och ok. Någonstans har jag nerskrivet vilka de två andra (ok) är men jag får återkomma om det.
Tack Linda
Har några funderingar också angående de tre fastigheterna som här kallas ”Matts” (Ängebo 107, Ängebo 108 och Ängebo 65):
Det står att Hedvig (f.1887) drev pensionat under sex års tid både i 65 och 107. Jag tror att det bara var i 65 (där Bengt och Elvira bor nu).
Det står också att Henrik Wikström (f.1862) byggde fastigheten 107 1915-16, men gammelfarfar (Henriks son) berättade att det var 65 som han byggde (samma årtal). Den gula tegelbyggnaden ser f.ö. ut att vara byggd på typ 50-tal? Minns också att Bengt hittade en bräda i spån som det stod Henrik Wikström på när han renoverade.
Under hela min uppväxt bodde Albert Fredriksson i den gula tegelbyggnaden (107) men hans namn står inte med under den här fastigheten.
Ska jag vara riktig petig (ha,ha..) så står det under ”Mommas” om Henrik och Brita Wikström att: ”Som nygifta bodde de här till omkring…) Men de bodde inte med svärföräldrarna (Pehr och Anna i Mommas) under hela den perioden från 1888, utan i Västerstråsjö (gården ”Sjöbergs”). Är säker på att de bodde där kring sekelskiftet men vet inte exakt hur länge. Antagligen ända fram till 1916 då de flyttade tillbaka till Ängebo.
Tack än en gång för ert gedigna arbete. Inspirerande!
Hej Linda. Himla tur att du finns och att du orkar bry dig, Har förstått att många uppgifter har varit fel därför att de har varit så motstridiga, men har själv inte vetat vilka uppgifter som varit de rätta.
Vems dotter är Tori?
Utan dig har jag inte fixat det här. Kolla nu, och du ska vara petnoga så att både du och jag vet att det blir rätt.
//Åke
🙂 Tori är också barn till bagaren A.J. Andersson och Hedvig (61C). Hennes dopnamn var Viktoria. // Linda
Tack Linda, nu förstår jag
Angående huset mellan ”Nickes” och ”Jons” (Ängebo 84):
Från början av 1930-talet till slutet av 1950-talet bodde 11H35 Jonas och Brita Wikström där med sina barn (familjen står omnämnd här ovan under Ängebo 2:2 men där finns ingen bild).
Därefter Lisa Hammarström och Bertil. Lisa bodde kvar ända tills för några år sedan då hon gick bort.
Hej igen! Ängebo 104 (Jarsens) och Ängebo 66 (Kölar-Erskes) är väl samma hus..?? Vet iaf att i huset som syns på bilden (under Ängebo 66) bodde Erik och Linnea Vik och sedan Lindqvists (som står omnämnda under Ängebo 104.
Hej Chefen! Ängebo 66 och Ängebo 104 är inte samma hus. Jag förstår att någon har bott på 104 men jag hittar ingen Linnea och Erik Wik har du några närmare uppgifter om dom vore det bra
🙂 Ser nu att de står under samma fastighet! Borde gå att hitta när de (Kôlar-Erske och Linnea) bodde där. Tror jag kan ta reda på det. Kanske Linnea bodde där fram till början av 80-talet?
Nu undrar jag varför ”Styvens” står som gårdsnamn på Ängebo 84? Styven (Erik Englund bodde i Ängebo 69. // The boss 😉
Hittar inte varifrån jag fått den uppgiften, men nu har jag tagit bort den.
/Åke
Hej! Har nu tittat och läst om Ängebo1 och Ängebo2 mycket intressant och vilket arbete som har lagts ner. Har själv bott i Ängebo som ny gift med Lennart Nilsson son till Edvin och Irma som bodde i Myra. Vi flyttade till Iggesund i början av sextiotalet, bor nu ensam här för min man Lennart dog 2010. Har också läst om Frisbo eftersom jag är därifrån har gått i skolan där, det är så roligt att titta på bilder och läsa om allting, blir sittande i flera timmar. Hälsningar Elsie
Hej Elsie!
Vad glada vi blir när du gillar vad vi skriver. Glöm nu inte att kolla skolkort och konfirmationskort. Kanske saknar vi namn och kort på dig eller dina släktingar i så fall kanske du kan hjälpa oss?
Tack för nu, hör av dig igen.
Hälsningar Åke och Viveca
Albert och Lisa Fredrikssons femte son född 19540412 flyttade till Hammarsvall i Delsbo 1979. Första gången jag är in på sidan, vilket fantastisk jobb ni lagt ner? mycket minnen som väcks tack.
Hej Ove.
Tack för att du gillar det vi skrivit om Ängebo. Du var helt okänd för mig, men nu finns du med. Har du kollat om vi har dina skolkort också?
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej Åke,
Hur gör man för att skicka in bilder till Dellenportalen?
Hej Eskil, jo det kan du göra på samma ställe som du lämnar kommentarer, men känns det obekvämt så använd min egen e-postadress
ake.nattero@telia.com
// Åke
Hej Eskil, jo du kan skicka bilder på samma sätt som du nu lämnar meddelande, men du kan också skicka till min egen e-postadress
åke.nattero@telia.com
// Åke
Betr Ängebo 107. Det lilla gula huset som syns i förgrunden byggde min far Albert med hjälp av min farfar 1939. Under bostaden var det ett garage där golvet fick sänkas i takt med att lastbilarna blev större. Det gula tegelhuset i bakgrunden byggde han 1954. Ett timmerhus där min farmor hade bott revs för att bereda plats för det nya huset. Innan vi flyttade in bodde Henrik Vikström med fru där några månader in dom flyttade in i sitt nybyggda hus mitt emot BP-macken. Alfred Östberg med fam. bodde i Ängebo 65, där Bengt Persson bor idag, innan dom flyttade till sitt nybyggda hus i Ståläng.
Hej Eskil.
Om du visste hur glada vi blir för alla viktiga uppgifter du kommer med.
Tack Eskil, har du mer som behöver rättas-eller läggas till, kanske har du bilder, så välkommen igen
Hälsningar
Åke Nätterö
Ängebo del 2. Brassbergsolle är min morfars far (samt Anna Dahlströms far, Anna som var gift med Ivar Frank i Norrlia). Olov Georg Dahlström. Brassberg är fortfarande i släktens ägo och jag är där när jag kan….Har fler foton på honom.
Jag har kontakt med släktingar till Erik Englund och dennes son Sven August 18480823 i Minnesota.
Hej Marianne!
Vad trevligt. Kan du vara snäll och skicka länken till honom, det skulle vara trevligt och höra hans kommentarer. Kanske är det något som behöver ändras eller kanske är det något han vill lägga till. Tack Marianne, och god fortsättning, Åke
I slutet av 50-talet hade jag lärt mig lite engelska och fick översätta amerikabrev åt Erik Englund.
Det var inte skolengelska direkt så det var ingen enkel uppgift.
Hej Åke,
Jag har mejlat ett foto på en målning av Gammel-Mats. Det är det röda huset i mitten, till höger är huset som min far byggde 1939,till vänster är ladugården. Texten till Ängebo 108 är riktig men bilden föreställer huset som byggdes 1939. I det röda huset hade Brassbergs-Olles dotter Brita damfrisering under slutet av 40-talet innan hon flyttade till Ljusdal.
Ängebo del 2
Hej Eskil, jag har fått mejl och information men ingen bild