Kortfattad presentation.
Mitt namn var Åke Jonsson fram till 1966 då jag bytte efternamn till Nätterö, efter den vackra Nätterön i Norra Dellen.
Jag är född 1942 och uppväxt där jag bor i byn Anderbo i Bjuråker. Jag bor i ett gammalt litet hus på en plats där mina förfäder har verkat sedan fem generationer tillbaka. Återvände till hemorten i december 1996, efter att varit bosatt i Stockholm i omkring 35 år.
Idrott
Jag tillhör i dag veteranerna inom Svensk budosport. Från början fanns det bara jiujitsu och Judo att träna hos ”Stockholms judo och Jiujitsu Institut”. Där blev jag rankad Jiujitsuexpert av min lärare Gerhard Gosen som då var den högst rankade judokan i Sverige. Tillsammans åkte vi runt till fångvårdsanstalter, som Hall och Kumla, och allt vad de heter, och lärde ut självförsvar. Vi samarbetade även med polisens egna lärare i självförsvar, liksom med säpo- och andra poliser.
Sedan min lärare varit i Frankrike och lärt sig Karate och Aikido och även inbjudit högt rankade utövare till vår Dojo på Skånegatan 101 i Stockholm, kom så den dag då vi själva skulle demonstrera dessa okända budosporter för allmänheten, vilket vi ( undertecknad, Jan Beime och vår lärare Gerhad Gosen) gjorde under SM i Judo i Malmö 1963. Det var första gången som Aikido och Karate visades offentligt i Sverige.
Under mina sju aktiva år bestod träning av, en timme Aikido, en timme Karate och en timme Judo varje dag, 4 – 5 dagar i veckan. Trots den myckna träningen har mitt fokus aldrig legat på tävlingsverksamhet, vilket är målsättningen hos många utövare. I mit fall blir man bra på mycket, men får aldrig någon topplacering i någon gren.
Efter den aktiva tiden var jag sedan tränare under ett par år.
Har en andra och tredje placering på SM och tillhörde ett tag Svenska Judolandslaget där jag deltog i två landskamper.
Även om jag inte längre kan sparka en cigarett ur någons mun, har mina kunskaper kommit väl till pass under ett antal allvarliga situationer under åren. Nu senast den 12 maj 2020 då vi kunde övermanna och gripa en knivbeväpnad narkotikapåverkad person och sedan låsa in honom i en jordkällare i väntan på att polisen kom och tog hand om honom.
Men – ingen är bättre än vad motståndaren tillåter.
Mitt första medlemskort i STOCKHOLMS JUDOKLUBB, där jag fick mitt första kyo den 6/4 1962, sign. G. Gosen. Ordförande var rektor Robert von Sandor.
Som medlem nr 4 i den nybildade STOCKHOLMS KARATE KLUBB där jag fick min första bältsgradering den 17/9 1962
Som medlem nr 4 i den nybildade föreningen STOCKHOLMS AIKIDO KLUBB, där jag fick min första bältsgradering den 17/9 1962
Här får vi en kort information om Flygmuseet innan vi fick gå in.
De 10 aug. 2022 gjorde vi, samlarföreningen i Hudiksvall, ett besök till FLYGMUSEET vid fd F 15 i Söderhamn, där jag gjorde min militärtjänst 1963-1964 vid det förråd och hangar som nu är museum.
Det hör till saken att jag hade tillgång till en egen träninglokal där jag tog hand om både personal och vänpliktiga som ville lära sig självförsvar, fallteknik och liknande.
Har plockat fram några bilder från den här tiden där värnpliktige Björnsson var min bästa elev.
Har tyvärr glömt hans förnamn.
Ett smärtsamt grepp, det räcker med att trycka med fingret för att det ska göra riktigt ont
Tack för den här gången. Om någon känner igen den här killen skulle det vara roligt att få veta hans förnamn och om han fortstte med det här intresset.
Intresset för hembygden
Mitt intresse för hembygden har alltid varit starkt. Under fyrtio år har jag aktivt samlat på hembygdslitteratur, vykort, bilder, försändelser, tidningsklipp m.m. för att dokumentera socknarna i Dellenbygden.
Samlandet har kostat 10 000-tals kronor, och till slut frågar man sig vad man ska göra med allt material och all den information som man samlat på sig. Ofta när äldre dör tar de all livserfarenhet med sig i graven. Inget av deras kunskap och minnen har blivit nedskrivna, ingen har lyssnat på dem.
Svaret på mina funderingar finns i det material som du kan ta del av här på Dellenportalen. Jag har helt enkelt delat med mig av mitt material och det jag vet så gott jag kunnat. Det låter kanske självklart och enkelt, men min svåra dyslexi har varit mig till ett stort hinder hela livet. Två år på Forsa Folkhögskola löste upp många knutar, men svårigheten att uttrycka sig i skrift är fortfarande påtaglig och spelar mig många gånger stora spratt.
Min målsättning är att göra något för de generationer som kommer efter oss, då vet man att ens liv inte varit helt förgäves.
GUIDNINGAR
Det är visserligen smickrande att bli efterfrågad om man kan ställa upp och berätta om den ena platsen efter den andra, därför att o s v.
Nu är det tyvärr så att jag har slutat med all guidning. Hemsidan och allt som har med den att göra har blivit mer än ett heltidsarbete sju dagar i veckan. Det är knappt att det finns någon fritid längre, medan andra kan unna sig både fritid och semester. Tid och ork är som sagt bakgrunden till att jag tackar nej.
Sponsring
Sponsring och stöd i alla former är en förutsättning för min fortsatta dokumentation av bygden.
Min låga pension täcker ibland inte ens mina egna fasta utgifter, därför är ett ekonomiskt stöd helt avgörande. Kostnader och kringkostnader för att driva hemsidan har fördubblats på bara några år. Så har även antalet personer som besöker Dellenportalen, det har fördubblats flera gånger, från att ha legat på 2-300 000 per år till mer än det dubbla.
Veckans pryl
Jag har samlat på mycket genom åren. Handskrifter från kända personer (Sigismund från 1586 var min äldsta), vykorts förlagor, alltså original till vykort. Under flera har jag även samlat på udda föremål, av olika slag. Ofta svåra att hitta och ibland svåra att identifiera. Under mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat en hel del med gamla saker. Haft egen antikaffär, varit anställd i en större antikaffär och vid Stockholms Auktionsverk, som för övrigt världens äldsta Auktionsverk från 1674. Har även deltagit på många samlarmässor under 30 år, men den tiden är över, sedan jag sålt ut det mesta av mitt bättre material.
En duktig medarbetare,
är Viveca Sundberg. Hon har sina rötter i Dellenbygden och är lika nyfiken som jag på det mesta som funnits runt om i vårt landskap.
Platser och händelser som verkar intressanta och vars uppgifter inte redan finns på internet, brukar vi digitalisera så att många fler skall få möjlighet att läsa om dem.
Framför allt säjer nyinflyttade att de har stor behållning av Dellenportalen. Detta gläder oss mycket och sporrar till fortsatt dokumentation.
De uppskattar också att Dellenportalen är fri från irriterande reklam säger man.
Jag fick tips från värdinnan i masugnen att besöka denna sida. Och där fanns det en del intressanta saker att läsa. Dock var det många bilder som inte fanns med eller är de bilder som inte är färdiga. Eller rätt upplagda och länkade i serven?
Skulle vara kul att se flygfoto, kartbilderna och så.
Så undrar jag om du vet mer exakt var man bröt malmen åt eller finns malmgroparna kvar?
Nisse
Hej Nisse!
Jag förstår inte riktigt vilka bilder det är som du menar. Möjligen har du gått in på min gamla nerlagda hemsida moviken.se för där försvann en massa bilder. Den hemsida vi har nu är
https://www.dellenportalen.se Under rubriken Historia hittar du uppgifter om Movikens masugn.
Återkom gärna
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej Åke!
Fick just en fråga om när Bricka Folkets hus byggdes. Letade svaret hos er utan framgång. Vet ni svaret?
Hej Kjell! Bygget av bygdegården påbörjades 1938 och stod klar 1939. Vid invigningen 1939 tecknade sig 70 medlemmar. Åke Nätterö
Ditt medelande om käppen kom inte ?
1974 köpte Staffan och Kristina Humlebo tillsammans med fyra andra delägare Ljusbacken för att skapa en kursgård. Man hade kurser i odling, biodynamiskt odlad mat och livsföring, vegetarianism, indisk religiositet, meditation, yoga mm. Föreläsare kom och hade några dagars kurs, t ex den kände svenska indiologen Walther Eidlitz och den indiska föreläsaren Vimala Thakar.
Ljusbacken fungerade under 1974-1975 även som gästhem i samband med kurserna med mycket måttliga avgifter. Gästerna förväntades hjälpa till med odlingarna kring husen och skörd av fruktträdgården. RFHL kunde också placera några läkemedelsmissbrukare hos familjer på Ljusbacken. De fick som en del av vården vara med i odlingsarbetet och med djuren. Lagården rustades och fick hästar och kor, kalvar och höns. Hästar användes i arbete för plöjning och sådd. En stor häst från Wången, kallad Ebb, blev känd för sin snälla men listiga och humoristiska karaktär. Han låste upp grindar och jagade kossor, han skrämde gäster som solade alltför lättklädda i trädgården.
Under 1974 kom alltfler gäster från södra Sverige med drogvanor och trots försök att hålla Ljusbacken ren från droger, blev det allt svårare. Under 1975 lämnade de ursprungliga ägarna Ljusbacken åt sitt öde, förutom en av dem.
Med vänlig hälsning,
Staffan Humlebo
Hej Staffan!
Tack för att du ville dela med dig av din intressanta berättelse.
Med vänlig hälsning
Åke Nätterö
Hej Åke – ovan är lite kompletterande material om Ljusbacken, ifall du vill infoga något. Från en som var med =) Jag var senare lärare på Bromangymnasiet i Hudik och är pensionerad nu för tiden.
Jätteintressant historia om gamla fina Ljusbacken. Jag minns såväl första dagen jag åkte ner för att titta på det när det var till salu, våren 1974. Blev förälskad i det ! Synd att dåtidens drogproblem skulle avsluta det hela så snöpligt.
Med vänlig hälsning,
Staffan
Hej Åke,
Strömbacka skola 1970-1971 klass 1-2 Killen längst ut till vänster är inte Olli. Det är min bror och han heter Veli-Pekka Risto.
Tack för underbara historiska bilder.
//Marjukka
Hej Marjukka!
Tack för alla snälla ord, de värmer.
Nu har din bror fått rätt namn och Olli har jag tagit bort,
//Åke
skogsskolan
En byggnad från Lennsjö vilken
flyttades till Gripstorp, Tjärna
skall ha varit matsal? Med tillbyggd kök. Byggnaden är idag garage men intakt!!
Hej Jan.
Va intressant. Har du möjlighet att skicka en bild på byggnaden till mig eller om jag får adressen kan jag själv åka dit någon dag
Hälsningar
Åke
Vill tacka för en fantastik sida.Vart så himla glad då jag hittade konfirmationskort och skolkort på min mamma,kort jag aldrig sett och aldrig fått se utan er.Sabeln som tillhörde Påhl Person Lindqvist (f ö en gammal släkting till mig) har jag varit och tittat på.Men stämmer de att han bodde i Ängebo.
Hej Micke.
Så här kommer det att stå om Påhl Persson Lindqvist när den blir klar med sammanställningen om Ängebo.
Bouppteckningen efter hustrun är 6 sidor lång medan maken Påhls bouppteckning upptar enbart några personliga saker på en sida. Enl. husförhörslängd vistades han sista tiden hos Påhl Andersson ”Styvs” i Ångebo.
Enl. dödboken avled han i Ängebo den 19/11 1821 (ålder).
Hälsningar
Åke Nätterö
Du har en fin hemsida. Jag såg att du fått svar på din bild i tidningen med konfirmander. Mina föräldrar säger att de bodde på Falbergs Myra 1930 +/- 5 år. Jag har sökt på Falbergs Myra och fått svar på Delenportalen men är inte karl att hitta träffen bland alla dina uppgifter. Kan du hjälpa mig? MVH /Kjell
Hej Kjell.
Jag vet inte var Falbergs myra ligger men däremot Falbergs täkten. Den ligger på Alsjövallen och därifrån kan du nog få bekräftelse om det var deras hus som låg där.
Lycka till, och Gott Nytt År på dig
Åke
Hej. Som ni kanske vet sen tidigare så forskar jag lite i tid och otid om min farfars far Byggmästare Olof Engberg i Kläppa, Ljusdal och hans bror Anders Engberg i Västansjö.
Jag undrar vad ni vet om Ingalunda gård, när byggdes det ursprungliga huset och vem var det som lät bygga det?
/Magnus Engberg, Ljusdal
Ps. har Åke Nätterö bytt mejladress? Funkar inte att skicka till den jag har haft sen förut
Hej Magnus. Först vill jag tack dig för en trevlig artikel i tidningen för en vecka sen. Allting ska nog fungera utom i morse p g a en uppdatering från WordPress i natt. Efter en del procedurer är nu allting under kontroll igen.
Det enda jag vet om Ingalunda gård är att det var Fridolf Fredriksson 1867-1935, som lät bygga gården. Tornet som fanns på byggnaden från början togs bort när man började beskatta torn sägs det, men stämmer det, att man fick betala extra skatt för sådana utbyggnader?
Hälsningar
Åke
Det låter märkligt och jag har inte hört talas om en sådan skatt. Måste reda ut det på något vis. Det finns ju mängder med hus i Ljusdal som har sina torn kvar från den tiden. Det sas lite på skämt att nästan alla hus i Ljusdal utom kyrkan hade ett torn.
Jag behöver få reda på byggåret av Ingalunda. Om huset byggdes före eller efter 1904.
Hej Magnus. Fridolf Fridolfsson köpte fastigheten av Jggesunds Bruk enligt köpebrev 1902 så bygget blev troligen klart något år senare.
De ska bli spännande höra om sanningen i tornskatten
Hälsningar
Åke Nätterö
Jag hittade nyss avstyckningsprotokoll på Lantmäteriets hemsida där Fridolf Fridolfsson köper en tomt 1902 kallad Fridhem och sedan köper han en tomt 1906 som kallas Ingalunda.
Kul att hitta igen Ditt skrivande ! Läste om päran i Skärås och tänker då på mina förfäder som ngn gång 1827-29 flyttade från Norderön i Jämtland till Skärås . Erik Ersson/Fundberg(nämns också som Lindström) 3/12 1800och Kerstin Olofsdotter 11/2 1798 Dom var födda i Vitvattnet och Älvros , gifte sig , blev arbetande på prästgården i Norderön. Jag undrar starkt varför dom se’n blev flyttandes ner dit … Deras son blev gift m Britta Majström fr Gnarphållet , bosatta i Sörväna och fick en son som blev i Norrväna – Erik olsson-Svensk , pappa till min morfar ,Olof .
Skulle så gärna veta , var dom bodde i Skärås ! Är detta möjligt ? Vad jobbade dom med ? …
Det här med tâte och tjockmjölk är ej fel . Minns från min barndom när jag var med min faster på fäbo’n hur det ibland misslyckades med tâten och man pratade om åska osv … Vet nu , vetenskapligt att det är en bakerie som trivs på just tâtörten , som startar processen . Så som andra parasiter så tar den sig bara upp på växten när det är fuktigt och när dom finns i varandras närhet…
Tack för mycket trevlig läsning ! Håkan Berglund
Hej Håkan.
Det verkar som att vi har helt olika uppgifter du och jag. Jag har letat upp personerna du nämnder men då stämmer inte bakgrund och födelsedata
Berätta vad som är fel.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej!
Har mina rötter i Skärås. Min pappa var född där. Han hette Viktor Jonsson och var född 1889-06-20.
Vad jag har förstått nu bodde hans familj i Lingåsen först och sedan i Skärås, i Lassas och i Lars-Jons.
Skärås besökte jag många gånger när jag var barn, men Lingåsen hörde jag aldrig talas om då. Även Karmansbo, Sylkvarn och Lindbo har jag stött på i min släktforskning. Hittar inte så mycket om dessa platser/byar. Finns sån information? Finns gårdar kvar?
hälsninar
Märtha Bodvill
Hej Märtha.
Vad trevligt att du hör av dig. Platserna du räknar upp, Karmansbo, Sylkvarn, Lingåsen, och gårdarna Lassas och Lars-Jons, är samtliga platser i byn Skärås. Byn Lindbo är en grannby där din pappa Jonas var född. Den finns beskriven under rubriken Orter.
Använd Eniro så hittar du platserna.
Det är bara gårdarna Lassas och Lars-Jons som finns kvar.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej!
tack för en mycket trevlig och informativ webbplats. Jag och trettiofem personer från SSSK var och åkte skridskor på Dellensjöarna igår på mycket fina isar.
Du skriver att ”Före istiden (kanske mellan två istider) för omkring 100 000 år sedan rådde det Medelhavsklimat här säger forskarna.”
Hur har du fått reda på det? har du någon referens?
Hälsningar
Steven Jörsäter
Hej Sverker.
Beroende på olika uppgiftskällor, har det förekommit 4-8 olika istider. Den
äldsta anses av vissa bedömare ha skett redan för 2,300 miljoner år sedan.
Den senast istiden anses ha inletts för ca 70-100 000 år sedan.
Man läsa om det här i de flesta uppslagsböcker och fackböcker.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej Åke
Min farmors mor johanna tjerneld var syster med Anna-Brita tjerneld som var skollärarinna i furubergs skola 1872 senare gift med lindgren de fick sonen ernst lindgren som blev konstnär i delsbo/arbrå senare örebro.
Vet du mer om släktenTjerneld etc? min mors släktingar var smedsläkten Palm från bjuråker.
.MVH Sven
Hej Sven. Vet inte om det är ett uppdrag om släktforskning vi fått eller om du bara ställer en enkel fråga
Läs gärna vår sammanställning är Lärare som vi lagt ut igår, så kan du återkomma sedan
Fortsatt Glad Påsk
Åke Nätterö
Hej Åke.
Lite mer allmänt om Ana Brita och hennes familj om det finns.
Ana Brita var min farmors faster.
Min mors släkt var smeder i strömmbacka senare i ljusdal/ Klensmed i ramsjö
De hette Palm kanske Ana Brita undervisade de.
sven
Hej Sven. Om hon inte finns med bland beskrivna lärare, då vet inte jag, då måste du ge oss hennes födelsedata
Hälsningar
Åke
Hej Åke
Hon finns med det står att hon var gift med Lindgren vilket stämmer.
Men var han konstnär? Hans son ernst Lindgren var konstnär vet jag.
12A7 Anna Brita Tjerneld född 18/4 1852, dotter till soldat Hans Abramsson-Tjernell i Subback. Lärare i Furuberg 1872 – . Gift 23/1 1876 med 31J2 Carl Johan Lindgren f. 1853, Fabriksarbetare, handlare och konstnär i Jobsmyr, Fredriksfors, Delsbo. 7 barn.
Familjen utflyttat till Arbrå 1911.
mvh sven
Hej Sven.
Jag missuppfattade dig att Anna-Britas man var konstnär. Men det är borttaget nu.
Hälsningar
Åke
Hej Åke
Har nu suttit minst en timme och läst på om Blästen. Otrolig faktainsamling som nu finns kvar.
Blästen har alltid varit spännande och intressant ända sedan man som lillpojke från Hög var där.
Tack Åke för Ditt intresse för hembygden.
Björn
Tack själv Björn. Det är sådana här berättelser och erkännanden som vi nu fått från dig som gör att vi vill fortsätta
Fortsatt Glad Påsk
/Åke
Hej!
Vill bara göra ett inlägg om tvätteriet i Västansjö. Jag lena Sjöquist var med och startade upp Dellentvätten och var delägare med 50% och jobbade där från vi började tills vi gick i konkurs 1997
vill bara att det ska vara rätt.
MVH/ Lena Sjöquist.
Hej Lena.
Tack för att du rättade mig, jag kände helt enkelt inte till att du var delägare i tvätteriet. Men nu är det åtgärdat.
Är det någonting mer så säg bara till.
Förresten har vi dina skol-och konfirmationskort, kolla.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej Åke,
I onsdags fick jag tips om Dellenportalen, hyperintressant för den som är född i Ängebo som jag är. Några månader innan jag fyllde tretton år började jag veckopendla till läroverket i Hudiksvall och efter värnplikten flyttade jag till Stockholm men så länge som min far Albert Fredriksson levde, han dog 2007 96 år gammal, sa jag alltid att jag skulle åka hem när jag åkte till Ängebo. Jag kan komplettera kortet med namn på pojkarna vid Ängebokiosken. Längst t.v står jag i den vita koftan som min farmor stickade åt mig 1948 eller 49. Jag är inte helt säker på dom andra men jag tror att nr 2 från vänster är min bror Rune, sedan en kolarpojk, därefter kolar-Hugo. Dom två långa har jag inte en aning om.
Hej Eskil. Vad trevligt att jag väcker minnen hos dig och att du hjälper oss med namn som vi saknar eller är fel.
Har du själv kort, skolkort tex. som vi saknar eller andra kort som du tycker vi borde ha med här, så får du gärna mejla dom till oss.
Hälsningar
Åke Nätterö
”Lars-Orsa”, son till Kröpp-Olle i Nyåker gift med ”Spet-Ingre” Se 3P16
Vigsel den 21/4 1902.
BARN:
Sigrid Larsson, född 15/6 1899, gift med verstadsäg. Isak Karlsson i Ede. 18N41.
Erik Olof Larsson, född 19/7 1902, emigrerar till Kanada 1924. 3P16*
# Lars Larsson, född 1/9 1903, chaufför, bosatt i Stömne. 3P26.
Anna Katrina, född 23/1 1905, utflyttar till Hudiksvall 1924.
Frida Margreta, född 3/3 1913, död 3/10 1928.
ML 1908: Norrberg, Arb. Lars Olsson 78, h. 78, etc – /Skog/.
Not. av Hillgren: ”7 Greta, född 1816, gift med Olof Fahlberg i Östansjö, senare flyttad till Eckelsbo. I husförhörsboken finner man nämligen: Eckelsbo, Husman Olof Ersson från Östra Berge. H. Greta Jonsd:r f. 1816. D. Margreta f. 1838, D. Anna f.1848, S. Jonas f. 1842, D. Ingrid f. 1852.
Fadern Johan Er. Fahlberg + 1856. F. i Gävle. Av dessa barn blev Anna gift med Erik Hansson, Spetens i Stömne och hennes dotter * Ingrid med uppköparen av antika saker, * Lars Olsson i Stömne vars dotterson Bror Jonsson blev platsredaktör för Hudiksvalls tidningen.”
Mantalslängd 1908: Skog S 6, 1 öresland, Erik Hansson 46, h. 48. Arb. * Lars Olsson 78, * h. 78. Sigr. 99, Er. 02, Lars 03, Anna 05.
Röstlängd 1922: Skog S 4, hem äg. * Joh. Vilh. Holmström f. 65. Hush:a Karin Ersdotter Nord f. 56. s. Rick. Eman. Holmström f. 97. f. Hem. äg. Olof Persson f. 44, h. Anna f. 47. Jbr. arb. * Lars Olsson f. 78, h. * Sigrid f. 78. Sömmersk. # Sigrid Larsson f. 99.
(OBS: Att hustrun kallas Sigrid 1908 och 1922, men Ingrid 1927 ?).
AGENTEN LARS OLSSON I EDE – STÖMNE ?
HP N:o 61 Torsdag 31/5 1923: Vid senaste Delsbotinget. ”I ett mål om olaga bränn-vinsförsäljning mot agenten Lars Olsson i Ede, Delsbo, hade fem vittnen inkallats, men endast en av dessa hade behagat infinna sig, och den tillstädeskomne visste ingeting. Uppskov.
HP N:o 111 Tisdag 25/9 1923: Delsbotinget. Bland åklagarmålen märktes ett mot Lars Olsson i Stömne om ansvar för olovlig försäljning av rusdrycker. Svaranden uteblev. Åklagaren, landsfiskal Knut Eriksson, hade inkallat tre vittnen, vilka intygade att de köpt spritdrycker av svaranden. På åklagarens begäran uppsköts målet för vidare bevisning.
HP N:o 137 Lördag 24/11 1923: På andra tingsdagen i Delsbo avkunnades utslag i åtskillliga mål. ”För tredje resan olaga brännvinsförsäljning dömdes Lars Olsson i Stömne, Delsbo, att böta 1,500 kr.”
Röstlängd 1927: Stömne, Lindbo 1. Läg. äg. Vilhelmina Kristina Lindbom 59. f. Pigan Marta Gottling 41. Jbr. arb. Per Lund 74. Stenarb. Jakob Fredrik Mellberg 59. Stenarb. Johan Abraham Mellberg 65. Jbr. arb. * Lars Olsson 78, h. * Ingrid 78. Jbr. arb. # Lars Larsson 03.
HT Onsdag 30/4 1941: I en ålder av 62 år och 4 månader avled i går f. m. f. antikvitetshandlaren Lars Olsson, Stömne, Delsbo. Den avlidne är född i Nyåker och son till handlanden Olof Olsson och hans maka, Karin, född Linde. Efter giftermål med Ingrid Eriksson från Skog, bosatte sig makarna där och innehade under några år ett jordbruk, som från början ägts av hustruns föräldrar. Under de senaste tio åren, ägnade sig Olsson åt antikvitetshandeln. Genom hans förmedling erhöll så väl Hälsinglands museum i Hudiksvall som Nordiska museet ett flertal värdefulla bidrag till sina samlingar. Den avlidne som sedan ett par år tillbaka varit sjuklig sörjes närmast av maka, 2 söner, varav en i U.S.A., 2 döttrar, måg, sonhustru, barnbarn, syster, svågrar och syskonbarn.
1100-TALS KISTAN
Not. av Hillgren: Antikaffärer. ”På 1890-talet började målaren Gustaf Hedman smått köpa och sälja, men hade bara någon enstaka sak åt gången. Omkring 1910 hade han deremot åtskilligt gammalt att välja på och allt framgent.”
”Ungefär samtidigt bodde i Bredåker en man vid namn Lindgren, som besökte alla auktioner och som under många år försedde antikhandlare i Stockholm med mer och mindre dyrbara föremål, ej minst av gammalt silver.”
”Så kom * Lars Olsson i Stömne, som var lika ihärdig köpare som Lindgren, och som till Nordiska museet levererade den största dyrgripen i antikväg som kommit från Delsbo, nämligen den bekanta 1100-talskistan med drakslingorna.”
Tack Kjell, imponerande vad du har mycket uppgifter
Malin Nilsdotter – (Malin Engelbrektsdotter ? i Vitterarv ?) Dotter till bonden Nils Olofsson och Brita Larsdotter i Sjömyra nr 6. 10P1.
(C:1, Född 21/1 1723, dop 27/1: Nils Olssons och H. Britas i Siömyra, (Malin) död 16/7 1763).
Vid 10P1 noteras: Malin * 21/1 1723. Piga. + 16/7 1763 (föll mot en sten). ?
Vallpiga, föll mot en sten och avled. ett kors, kallat ”Male kors”, restes på platsen.
Begravningsboken: Död 16/5, begravd 24/5 1763: Pigan och wallkullan Malin Nils dotter /ifrån Witterarfwe/, genom ett olyckel. fall emot en sten, på fäbodwallen död 39 år gl.
Hillgren, Spelmannen som kunde trolla, sid 27-28: Mali Kors. ”Blacksås hälla, gängse källa å Mali kors” var en känd ramsa i Delsbo ännu på 1870-talet. Det ursprungliga Mali kors, som på 1700-talet uppsattes till minne av vallflickan Malins bråddöd, stod då ännu kvar vid vägen mellan Alvsjövallen och byn i Uppsjö. Det var emellertid murket och 1884 uppsattes ett nytt Storannes-Lasse och Kråk-Erske. Malins död skildras sålunda: Två flickor från Vitterarvs by hade en sommar vistats på Alvsjövallen och skulle mot höstsidan begiva sig hem därifrån. Den ena, som hette Malin, gick något tidigare på morgonen från vallen än den andra, som aldrig mera återsåg sin kamrat levande. På en sten en bit ovanför vägen i backsluttningen fann hon henne sittande död. På den plats hon satt har man den härligaste utsikt över en sjö, vid vars sand-strand vägen går fram. Anledningen till henne död kunde icke utrönas. Men släkt och vänner reste då korset till åminnelse av den sorgliga händelsen, och allt framgent, ändå in på 1880-talet, brukade vallflickorna från Alsjö lägga granris kring korset, då de gingo där förbi. Korset är svartmålat på framsidan. På den ena korsarmen är ett litet järnkors fastspikat samt mitt fram ett något större kors av trä. På framsidan av korset står följande inskuret: ”1884 L. L. S. – P. L. S. Malö Änbräks Dotter år 1750.
På baksidan: ”1884 Malö Ämriks Dotter Död omkring 1750 i Witterarf.” Vid avskriften av det äldsta korsets sannolikt till hälften utplånade skrift har möjligen Ängelbrektsdotter blivit Änbräks Dotter.
Fäbodar i Delsbo, 1996, Sid. 115. Male Embrektsdotter från Vitterarv. Den här sorgliga händelsen har verkligen timat en gång för långe sedam, därom minner ett kors som än i dag står kvar på den sten där denna fäbodstinta dog på slutet av 1700-talet. Namnet på henne står inristat i en plåt på baksidan av träkroset och det gjordes av Johan Dahlström i oppet som hade en snickarbod. Johan samt min bror Erik Persson från Källberg var på platsen och satte upp det nya korset, samt lät det gamta stå kvar, som har gjorts en gång för länge sen av en man som bodde i Stenbo, vanligen kallad Kråk-Lasse. Om denna tragiska vallflickas öde vet ingen bestämt. En del gissar att hon blev riven av en björn, eller ihjälstångad av en elak tjur, men för min del tror jag att hon fick som många i vår tid, propp i hjärna eller hjärt. Det gamla korset stals sedan på ca 40-talet. M.P- (Se även sid. 114).
Tack Kjell, det här var mycket det.
Hejsan Åke och Viveca!
Vilket enastående arbete ni utför!
Ni ville ha hjälp med uppgifter.
Vad jag vet är fastigheten Jarsen/Kolar Erske den fastighet min farmor växte upp i. Ordet Jarsen betyder han från Järvsö! Erik Eriksson kom ju därifrån. I er beskrivning under fastighetsnamnet ser jag inte att de skulle ha bott där!
Jarsen hade ett uttryck som blev vedertaget lokalt, nämligen:
– Jag ska gå till grannarna jag, så får jag veta hur jag har det hemma!
Hälsningar
Mats Fahlberg
Hej Mats.
Du menar väl Jarsen i Ängebo eller hur? Vi har fått det förklarat att det är ett dialektalt uttryck för Ljus, som syftar på Johan Ljus som bodde i Ängebo 104.
I Skärås finns en gård som kallas för jerse efter bosättare som kommit från Järvsö.
Hälsningar
Åke Nätterö
Tack för den mycket intressanta Dellenportalen! Verkligen ett stort jobb du och Viveca Sundberg har gjort här.
Jag är intresserad av Dellenbygden eftersom min morfars mor (f. 1857) kom därifrån. Hon var uppvuxen på Nordanäng som dotter till kapten Thore (Teodor) Härdelin.
Vet ni nåt om Nordanäng? Jag vet att gården brann på 1890-talet. Skulle gärna vilja veta om det finns bilder av den nånstans.
Hej, och tack för din fråga.
Tyvärr har vi gått bet på din fråga angående bild på kaptensbostället i Nordanäng, vilket förvånar mig och andra som jag kunde tänkas ha bilder, men tyvärr.
Uppgiften om brand, är verkligen förbryllande. Bland våra uppgifter finns inte en rad nämnd om någon brand, så den uppgiften vill vi gärna få ta del av.
Ett tips: Hör med bildarkivet, Hälsinglands museum i Hudiksvall halsinglandsmuseum@hudiksvall.se
MVH Åke Nätterö
Hej Åke,
Skrev till dig tidigare men på fel plats. Fantastiskt med så många roliga bilder. Jag har 4 kort som inte finns med här. Ett från Stråsjö skola när jag började första klass 1955 (klass1-2) samt 3 kort från Ängebo skola. Ni får gärna låna dem men jag vill naturligtvis ha dem tillbaka sedan ni använt dem. Jag kan samtliga namn. Tack för ert fantastiska arbete.
Hej Monica och tack för dina värmande ord. Och nu kommer du själv att bidra till att sidan blir ännu bättre
På vilket sätt får vi tillgång till korten?. Kommer dom med posten så sänder vi tillbaka dom dagen efter. Men jag håller mejlkontakt med dig.
Hälsningar
Åke Nätterö
Brevet ligger klart, dock hittar jag inte adressen Ser att du bor i Anderbo, så jag skickar dit om du inte meddelar annat.
Hej Monica. Det stämmer bra. Adressen är Anderbo 62, 820 62 Bjuråker
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej
Jag har genom den här sidan hittat bilder på min farmor, fastrar och min pappa. Visserligen är korten från ca 1950-tal men det är bilder på personer som jag aldrig träffat så för mig är det här ett otroligt intressant sida. Jag hoppas att jag någon gång får möjlighet att besöka Bjuråker med omnejd framöver för det är en otroligt vacker natur där.
Hälsning
Christel Bonnevier
Kolmården
Hej Christel!
Vad roligt att du hittat något som gör dig glad. Vågar jag gissa att det kanske är skolkort eller konfirmationskort?
Ibland tycker vi att 50-talet inte är så långt borta och på 50-talet var 60 år tidigare 1890-talet. Troligtvis tyckte de likadant då som vi tycker nu.
Visst är det vackert i Dellenbygden, men det är också vackert där du bor.
Tack för de värmande orden och må så gott
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej Åke
Det är bland annat konfirmationskort, som jag hittat vid ett tidigare tillfälle, men nu hittade jag kort på min farmors 50-årskalas, några vardagsbilder på min pappa och fastrar. Det är Bror Glad som är min pappa. Jag har även tidigare hittat bilder och texter om övriga nu avlidna och avlägsna släktingar. Men som släktforskare samlar man ju på sig en hel del anor.
Hälsning
Christel Bonnevier
Hej igen.
Va bra att du berättade att det var Bror som var din pappa. Jag hade mycket sympati för honom. Han hade det inte lätt när han var liten, därför blev han till slut också ganska bitter mot allt och alla. Han ringde många gånger till mig och pratade minnen.
Du får gärna höra av dig igen.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej,
Jag gör just nu ett examensarbete som blivande Arkitekt med rötter utanför Hudiksvall och har bestämt mig för att jobba med Movikens gamla kolhus, bland annat. Närmare bestämt de slaggstenspelare som står kvar så vackert. Nu undrar jag om ni möjligtvis har något foto på hur kolhuset såg ut när det fortfarande stod kvar? Eller tips på var jag skulle kunna hitta det?
Tack på förhand och för en fin hemsida.
VH Ida
Det gick lite fort med min fråga och jag hittade nu fotot på kolhuset! Tack ändå.
Det var bra att det ordnade sig. Du har säkert redan tittat på Moviken del 3, under rubriken Orter, för där finns lite bilder.
Lycka till, och återkom gärna om det är nåt.
Hälsningar Åke
Tjena Åke!
Äntligen gissade jag rätt på ”prylen”. Tack för det.
Har man varit bussförare så var det ganska lätt och det var många som hade rätt.
Men ett brev som jag skickat tilll Strålin & Persson 1955, fanns med i Post i Hög, otroligt.
De hade julkort och bonader, löpare som jag beställde och gick ut på Hög och sålde.
Verkligen roligt att Du fått tag i det.
Mycket fin information om ”postfolk” i Hög, tackar, tackar.
Det finns säkert mycket information från Hög men den är oftast inte presenterad.
Du gör oss en stor välgärning om Du fortsätter med Dina efterforskningar och publiceringar.
Tack Åke
/Björn
Tjena bussiga Björn!
Tack för alla värmande ord, det är just uppskattning som får oss att fortsätta. Om det blir någon fortsättning om Hög, det får vi se. Vi har ju samlat på oss en hel del uppgifter, men om de räcker till en sammanställning det återstår att se.
Vad säger du om dagens pryl, har du inte sett nån sån i Hög?
Ha det gott
Åke
Hej
Vilken fantastisk sammanställning om Hög. Den 13 mars antydde Du att det fanns uppgifter som kunde ev presenteras. Måste säga att det var verkligen snabbt jobbat (nu 25 mars). Du och Viveka presenterar underverk.
Tack/KullBjörn
Tack Björn, det är alltid trevligt att få dina kommentatorer.
Åke
Hej Åke,
Jag heter Ida Thunström och jobbar just nu på ett examensarbete som arkitekt. Där har jag valt Moviken som plats för mitt projekt. Jag har försökt ringa dig på ett telefonnummer jag hittade på eniro.se men utan framgång. Jag har bara några frågor om hamnen samt bostadslämningar längs ån. Det vore väldigt hjälpsamt, och roligt att få komma i kontakt med dig/er på telefon. Så ring gärna mig på 0738 35 27 22 alternativt ge mig ett nummer jag kan ringa.
Tack på förhand, och tack till er båda för en helt otroligt informationsrik hemsida!
Vh Ida
Hej Ida!
Vilken bra idé du har kommit på. Ring mig på 0653-600 62 får vi se om jag kan hjälpa dig med något
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej
Hoppas du kan se dvd men den är filmad 1986 o kanske lite 1985 den är i orginal 40-45 minuter men den är i övrigt i bergen runt sjöarna o det som ligger vid stranden, kvaliten därefter
Ha det
Sebban i Delsbo
Hej Seb!
Jag har lagt ut tusentals bilder men ingen film. Håller nu på och försöker lära mig hur det går till så att din film blir den första.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej Åke!
Jag har hittat ett fel på en skolklass i Strömbackaskolan 1974-1975 1-2. Klassen har samma namn på barnen som klass 1978-1979. 78-79 stämmer namnen men 74-75 är fel.
1967-1968 och 1968-1969 när jag gick i skolan där så tog vi inget gruppfoto vad jag kommer ihåg. Har iaf inget liggande från den tiden.
MVH/Peter
Hej Peter, det var jättesnällt av dig att berätta det här så att jag fick möjlighet att rätta till det här felet.
Tack Peter, nu är det rättat.
Hälsningar
Åke Nätterö
Jag skriver till dig p.g.a. ”Livet efter döden” – Jag tror aldrig jag har sett det som ett problem – men däremot ”tidigare liv” har du funderat över det?
Hej Rolf!
Kul att du skriver till oss. Tyvärr har jag själv ingen kunskap om mitt tidigare liv, så det har jag inte funderat över. Har du?
Hälsningar
Åke Nätterö
Skolor – Gäddvik hade också en skola. Huset är kvar, som bostadshus.
Saknade den i uppräkningen.
”Gäddviks högre allmänna” är ett skämtsamt namn på denna.
Barnen i byarna Södra Långsbo, Lillbo, Eckelsbo osv gick där, i alla fall de födda på m1920-30 talet.
Hej Lillemor!
Visst är Gäddviks skola med, titta en gång till får du se.
Hälsningar, Åke
Mycket intressant och upplysande. På fotot från Ramsjö Skola 1926 (Främre raden nr 14,längst till höger) ser jag bestämt min mor Selma Jonsson ,dotter till Julia Jonsson f.Pehrsdotter och Jonas Jonsson . Min mor föddes i Björsarv 10/12 1917 och växte upp på Skänkgården/Fjälls.NHon var alltså syster till Ingvar Jonsson .Selma gifte sig med smeden Sven Bengtsson från Vallstabyn och bodde större delen av sitt liv i Orbaden. Hon födde 5 barn varav jag .år nr 2. Hon bodde också länge hos sin mormor och morfar .Den gården hette Höks efter vad jag kan förstå. Hon fick hjälpa sin mormor att svepa lik,men hon trivdes mycket bra där. Såvitt jag har kunnat förstå var det en farbror till Mamma som mördade Helga Orr. Mamma har inte berättat så mycket. Tacksam om jag får skriva ut skolfotot. MVH Bengt.
95 Jag glömde skriva att vår mor dog4/4 2013 vid 95 års ålder
Hej Rolf!
Råkade få se bilden av skolbarnen på Storåsen. Emanuel Sund är min far, jag är inte helt säker på vilken av pojkarna som är han men jag tror att det är den längre av de två i mitten. (Fast egentligen var han ju tämligen så kortväxt – liksom jag.) Jag var på Storåsen som barn i början av 60-talet tillsammans med pappa, men då fanns där ju inte mycket kvar. Kul att få se bilden. Tack!
Christer
Hej Christer,
det var trevligt att få lite värmande beröm. Jag vågar inte ändra på något om du inte själv är riktigt säker. Har du kollat om vi har fler skolkort på din pappa, eller kanske har du skolkort som vi inte har, i så fall vill vi gärna få dom dokumenterade. Kolla även om han finns med på något konfirmationskort.
Hälsningar Åke Nätterö
Hej!
Min Farfar har en gammal T-ford som han ägt sedan 1980. Den kommer från era hemtrakter och köptes ny 1923 av en Per Eriksson (Alt Ersson) i Tå. Bilen hade registrering X2110 och jag undrar om jag kan få hjälp att hitta allt som har med denna bil att göra. Jag ser att ni har massor med uppgifter på er sida men det är svårt med platser etc för någon som inte är från orten. Jag har även lagt till några bilder på er fb sida med alla ägare bilen hade när den hade denna registrering.
Det jag har lyckats hitta är att bilen står omnämnd på er sida. Men det skulle vara kul om det fanns mer. Tex bilder på denna Per, kanske idag levande släktingar, foton på bilen etc etc etc. Allt är alltså av intresse. När var han född tex? Vilket hus bodde han i (Står omnämnd som hemmansägare i bilens papper).
Tack för all eventuell hjälp!
MvH
Micke
Hej Micke. Per Erikssons barn barn heter Harry Persson han fyllde 85 för någon vecka sen. Han vet det mesta om sin fädernegård som är från 16-1700-talet. Han har även skrivet en bok om byn Tå i Bjuråker där gården ligger. Hans mailadress är: harry-persson@hotmail.com
Hej!
Verkligen ett gediget jobb ni har gjort med denna sida. Imponerande! Vi får amerikafrämmande i sommar, ättling till Erik Gabriel Silén f-1841 i Friggesund. Nu vill vi ta dem med på en resa från Storgården i Silja där Daniel Silén föddes som sedemera flyttade till Friggesund där Erik Gabriel föddes. De verkar senare ha flyttat till Gnarp där Daniel Silén var inspektor.
Och när vi besöker Friggesund vore det väldigt kul om vi kunde ialla fall peka på en plats där ett hus står eller har stått! Är det något som ni har kunskap/vetskap om? Någon mer info om Daniel och Erik Gabriel som vore kul för oss att veta?
Hej Liz!
Vi ska titta på det så får vi se vad vi kan få fram. Jag ser att de finns inte med i släktboken.
Hälsningar Åke Nätterö
Hej Igen!
Det här var knepigare än jag trodde. Inga fastigheter finns kvar från den här tiden. Men eftersom Daniel var tjänsteman på Friggesund nr 1, är det väl troligt att han bodde i Herrgården eller på samma plats där nuvarande Herrgård ligger. Nuvarande Herrgård uppfördes 1892. Tyvärr är det bara en gissning, jag har inget som styrker mitt antagande.
https://kartor.eniro.se/?c=61.894485,16.546633&z=16&l=aerial&q=%22Str%C3%B6mbackav%C3%A4gen%204%22;210772021;geo
Länken till Herrgården i Friggesund på Eniro.
Veckans pryl, björ (käätingbjör).
Hej,
Undrar vara om ni fortfarande är aktiva. Jag gick i Fredriksfors skola 1948-1955 och Hudiksvalls läroverk fram till 1958, Bodde först i Fredriksfors, sedan i Delsbo. Min far, Joel, skymtar fram på några ställen även om, han på något ställe beskrivs som ”tysk affärsman” vilket förstås in te stämmer.
Bästa hälsningar
Hans Örn
Hej Hans och god fortsättning. Tack för ditt intressanta tillrättaläggande som vi naturligtvis genast ska ändra på så snart jag får reda på var någonstans uppgiften finns. Jag ser inte att du finns med på något skolkort, så dom vill jag be dig skicka till oss så vi får dem dokumenterade, med så många namn på skolkamrater du minns förstås.
Vänliga hälsningar
Åke Nätterö
Hej igen,
Hittade ett skolfoto och ett konfirmationsfoto som jag scannat, hur skickar jag dem till dig?
Bästa hälsningar
Hans Örn
Hej Hans, du kan skicka till ake.nattero@telia.com , hälsningar Åke
Hej.
Jag har kollat lite om Gammelsträng. Jag är född där och även gått i skolan där, innan vi blev förflyttade till Hålsjö.
Nu är det så här, att jag började skolan i Gammelsträng 1946, gick tre år där, och sen fick vi ta oss till Hålsjö så gott vi kunde. Så vi började hösten 1949 i Hålsjö skola. Så att Gammelsträngs skola lades ner 1944, måste vara fel.
Med de bästa hälsningar
Paul Nygren
Hej Paul! Tack för den jätteviktiga informationen. Ingen kan veta detta bättre än du, så därför har jag nu ändrat vår felaktiga uppgift. Nu måste jag fråga, har du möjligen några skolkort som vi inte har, isf vill vi få dom dokumenterade. Du kan mejla bilderna till mig (i 300 dpi) ake.nattero@telia.com
Tack Paul, hoppas du hittar igen några bilder, hälsningar Åke Nätterö
Hej.
Jag skall leta igenom mina bilder och se vad jag har.
Skickar över när jag fixat något.
Hälsn.
Paul Nygren
Hej Paul, det låter bra, du sitter väl insnöad du med förstår jag. Hälsningar Åke
Hej.
Ja det är fullt upp. Fina omgivningar, men mycket jobb.
Hälsningar Paul
Hej Åke
Peter Lindgren här. Jag vill komma i kontakt med Hans Fryk, har du hans tele eller om du kan kontakta honom.
Jag har 2 st älghorn som jag tänkte skänka till Hans som minne från Åke L, om han vill ha dom.
MVH/peter
Hej,
Jag vet inte var jag skall vända mig. Hoppas min fråga ger napp. Jag undrar vilka dagstidningar som fanns i Hälsingland vid mitten på 1800-talet.
Letar efter en tidningsnotis som förhoppningsvis kan berätta om en liten släktings död i Delsbo 1849. Han var född 1842, bodde i Botkyrka och på besök i Delsbo den dagen han dog. Just den kyrkbok som kunde berättat mera har enligt uppgift brunnit upp. Gossen är begravd i Botkyrka.
Hej Birgitta!
Några tidningar fanns det inte vid den här tiden. Kan du berätta lite mer vad pojken och föräldrarna hette och vad de gjorde i Delsbo, så jag får möjlighet att se om jag har några uppgifter om händelsen. Hälsningar Åke Nätterö
Tack för detta snabba svar! Jag tar tacksamt emot ditt erbjudande att se om du kan hitta något. Det här är den information jag har:
Jag börjar med min mormorsmor för att ge det hela ett sammanhang:
Johanna Emerentia Sundgren (1844-10-24 –1882-07-01).
Dotter till:
Gustav Sundgren, (1821-04-27) i Botkyrka. Död (1879-06-29) 68 år gammal. Pappersarbetare vid Hamra rote, Tumba Bruk.
Gift med Johanna Hallgren (Hällgren). (1812-09-08) i Njutångers församling söder om Iggesund, Hälsingland.
De hade barnen:
Dottern, (mormorsmor), Johanna Emerentia som hade tre syskon som alla dog tidigt:
Sonen Gustav Alfred (1842-12-26 –1849-11-08) död i Delsbo, väster om Hudiksvall, 7 år gammal. Den kyrkbok som kunnat berätta mera har brunnit upp, men i prästens ”dagboksanteckningar” finns det följande notis:
”Den 18 november: begravdes i Botkyrka i Södermanland pappersmästaren Gustav Sundgrens son Gustav Alfred å Fredriksfors född 1842-12-16 död 1849-11-08″. (Fredriksfors ligger ca två kilometer från Delsbo?).
Sonen Carl Fredrik (1846-02-06 –1846-05-16)
Dottern Amalia Vilhelmina (1848-04-20 –1848-06-24)
Familjen Sundgren dvs. pappa Gustav, mamma Johanna och enda kvarlevande barnet Johanna Emerentia, 4 år gammal, flyttar från Botkyrka till Stockholm 1848-10-24.
Jag har också en annan anteckning om den döde gossen Gustaf Alfred i Delsbo. ( Botkyrka CI:4b(1848-1859) sid 9. Döda i Botkyrka 1849).
” Gustaf Alfred Sundgren vid Tumba, död 8/11 1849, 6 år 10 mån 13 dag. Son av verkmästaren vid Fredriksfors Pappersbruk, Ilsbo socken, Helsingland, Gustaf Sundgren och dess hustru Johanna Hällgren.”
Jag funderar ju på om pojken kan ha varit på besök, familjen bodde i Botkyrka, hos ev. släktingar i Delsbo. Han var inte så gammal, bara 6 år, och att han kan ha dött av någon sorts olyckshändelse.
Hoppas du kan få ut något av det här.
Vänliga hälsningar
Birgitta W
Hej igen Birgitta. Jag håller med dig, det här var svårt. Jag får heller inga träffar bland mina lokala uppgifter, så tyvärr kan jag inte komma med några nya uppgifter. Vänliga hälsningar Åke Nätterö
Tack för att du tog dig tid och hade besvär! Jag får väl inse att mina efterforskningar stannar här vid notisen att den lille gossen dog i Delsbo punkt och slut.
vänliga hälsningar
Birgitta 🙂
Bästa Birgitta Wendel,
Råkade av en händelse se din förfrågan. Enligt mina noteringar började Hudikswalls Weckoblad att ges ut 1845. På den tiden rapporterades sådana dramatiska händelser noggrant och ibland ruskigt detaljerat. Kontakta KB (Kungl. Biblioteket) i Stockholm. Såvitt jag kan komma ihåg, är tidningen mikrofilmad och då kan du själv läsa den i Mikrofilmsarkivet.
Bästa hälsningar och lycka till i sökandet
Kjell-Olof Hofsberger
Hej ock tack för du är så snäll och kunnig. I går satt jag iordning alla papper som ska bli en bok. Ja början till det iallafall. Det är ju otroligt vad man kan få ihop egentligen. Då min farfar bodde i tormyra med sin trolovade Hanna så hade jag ju tillbringat många roliga somrar där. Gick igenom Hannas släkt och hon var släkt med min mamma. Jag fick reda på att du fanns Åke och du hade foton som jag fick till boken. Det går ju alltid bättre att berätta då man har kort.
Då jag hade fått veta om släkten på mammas sida så ville jag veta något om min pappas förfäder.
Jag gick på djupet kan man säga och då hittade jag Gustaf Vasa. Hanna o Farfar albin fick sin dotter Barbro som gick i Movikens skola.
Vad betyder det kanske någon undrar.
Jo.. Barbro var Albins flicka från Bjuråker och Albins förfäder kom av gustaf Vasa släkten så
då måste jag ju veta hur.
Så här var det.
Gustaf Vasa hade avlidit och hans son skulle nu bestämma.
Han hette Erik XIV och var ung och hade ännu inte funnit sin HUSTRU.
Men på slottet fanns kvinnor som var älskarinnor eller frillor som det också hette.
Erik fann en frilla som han tillomed tyckte mycket om.
Hon hette Agda Persdotter. Hon fick en egen kammare på Kalmar slott vid eriks rum.
De fick 2 flickor och en hette VIRGINIA ( som också Barbro hette )
Virginia var en vacker tjej . Så vacker så att pappa Erik XIV ville ge henne som hustru till Ivan den förskräcklige i Ryssland.
Som tur var gick inte de andra på slottet med på det. (
Virginia fick gifta sig med en Håkan Knutsson Hand och dom fick barn
6 generationer ner kom det en flicka som hette Eva Blomqvist som gifte sig med en man som var en förfader till farfar och jag ville ju veta mer förståss och for till Östergötland o gick på bibliotek o tittade på mikrokort och frågade på Anbytarforum om någon kännde min släkt.
Fick ett svar och den mannens släkt hade släktforskat från Gustaf Vasa så jag fick släkttavlan .
Hej Åke! Finns det inga bilder på Frisbo Folkets Hus som brann ner på 50-talet?
Häls// Sören
Hej Sören, säg att du har en bild på det huset då skulle jag bli jätteglad, och många med mig. Häls. Åke
Hej! Nej tyvärr har jag inget kort men skulle vara kul om någon hade det. //Sören
Hejsan
Jag satt nyss och läste om hur vägarna i Norrbo kom till och sköttes förr i tiden, då det slog mig att en avlägsen släkting till min fru berättade att han var med och byggde Norrdellsvägen.
Eller snarare så var han med och byggde den del av vägen som passerar Rössbäck och som hörde till gården Gods i Hålsjö.
Mannen heter Sven Larsson, född 1924, och han har nog en hel del intressanta saker att berätta dels om historien kring Gods och dels hur det var att bruka skogen på Nörschia innan vägen kom till.
Han borde nog även veta en del om sågen i Rössbäck.
Sven bor på Sofiedalsvägen 15 i Hudik.
Hej Daniel, tack för det intressanta tipset. Åke
efter det jag såg att ditt hus blivit skadat vill jag tala om att jag är så glad att du klarade dig och lever. Ett hus kan man göra helt igen men en ny åke finns inte.
Hoppas allt går bra.
kram från Ing-Marie i Norrbäck.
Tack Ing-Marie, om någon månad hoppas jag kunna bo som folk igen. Nu är allt upp och ner, men som sagt det blir väl bättre. Kram Åke
Hej Åke!
Jag läste just om ditt hus, helt fruktansvärt men jag är glad att du klarade livet.
Jag har läst ibland på Dellenportalen och tycker att det är mycket intressant. Jag undrar hur man kan hitta ”koderna” för olika personer. T ex,
23. SKARPENS /LEKBYGGET, Norrlia 1:4 m fl., 13E17 Jonas Mårtensson-Lek …. Gift 1806 med 7Å7 Ella Jonsdotter född 19/12 1775, dotter till bonden J. Eriksson i Norrbobyn 14, Norrbo. ….
Hur hittar jag ”7Å7” och varifrån Ella Jonsdotter kommer?
Dessutom, om någon har mer information om Norrbobyn 6. Israels, efter Israel Israelsson, så är jag mycket intresserad.
Med vänliga hälsningar,
Ingegerd Uhlin
Hej Ingegerd!
Jo, t ex 7Å7 hänvisar till släktboken, Bjuråker-Delsbo-Norrbo släktregister. En bok som kan var ganska svår att få tag på, men jag har hört att det går att få låna den på bibliotek.
Om du går med i gruppen Norrbovänner på Facebook tror jag du kan få veta det mesta, det brukar alltid vara någon som känner till det någon frågar om. Tack för mail och lycka till, Åke
Hej, kära Oke!
Jag är en arkeolog Jag arbetar i den Norr delen av Ryssland, jag sysslar med arkeologi ХV – ХIХ århundradena.
Efter att jag upptäckte dina publikationer om Movens koiugnar var jag så glad att jag nästan hoppade med glädje!
I många
år letade jag efter en analogi av en obeskyrlig byggnad, som ligger på Stor Solovki-ön i Vita havet. Nu anses byggnaden vara en ugn för destillerande harts. Det är under skydd av det lokala Solovki-museet, men ingen vet vad det här är och vad man ska göra med det. Jag lyckades läsa litteratur, men jag kunde inte hitta en liknande byggnad på den Europeiska Rysslands territorium. Jag vill verkligen besöka Moviken för att se ugnen och träffa människor som kan berätta om det.
Kan du träffas med mig? Har du eventuellt kontakter av dem som är engagerade i koihistorien och sådana ugnar?
Om det är intressant, jag kan skicka foto av vår ugn.
med respekt
Maria Vorozejkina
Hej Maria!
Jag är lika glad som du, att du hittade Dellenportalen och min lilla artikel om Movikens kolugnar.
Jag vill också gratulera dig till att du kan skriva så bra Svenska, du verkar vara en riktigt duktig forskare.
Den ugn du berättar om vid Stora Solovki-ön i Vita Havet, som framställde destillerat harts och säkert många fler kemiska produkter, var mer framsynta än de kolugnar som jag beskriver, för det lät just dessa produkter bara rinna ut ur ugnen till ingen nytta. Man förstod inte värdet av att ta tillvara dessa kemiska produkter.
Kolugnarna i Moviken upphörde för snart ett hundra år sedan, så det finns tyvärr inga som lever idag som berätta något.
All framställning av järn och kol i Sverige var underställd en myndighet som heter Järnkontoret och ligger i Stockholm. Där finns all fakta samlad om Sveriges Järn- och kolframställning.
Här får du länken till Jernkontoret, så att du kan komma vidare.
https://www.jernkontoret.se/sv/forskning–utbildning/
Maria, var snäll och berätta hur det går, jag är övertygad om att det kommer att gå bra för dig.
Jag önskar dig verkligen lycka till
Vänligen,Åke Nätterö
Kära Åke!
Hjärtligt tack för ditt brev!
Jag tittade på den webbplats som rekommenderades av dig
https://www.jernkontoret.se/sv/forskning–utbildning/ och hittade information och kontakter där. När kommer det att bli resultatet av min forskning, då kommer jag att låta dig veta.
Tack så mycket!
Om jag kan också göra dig en tjänst kommer jag att vara glad!
Jag kan skriva om vår ugn på din portal eller gör för dig något annat som är i min makt.
En gång till: TACK !!!
Maria
Jag ber om ursäkt för mitt dåligt språk – svenska för mig är ett främmande språk
Hej Åke Nätterö!
Jag vill uttrycka min stora beundran för det arbete du lagt ner i Dellenportalen, det är imponerande, stort TACK skall du ha!
Vi träffades för många år sedan i masugnen i Moviken, du var turist värd. Själv bor jag i Stockholm men är uppväxt i Hålsjö på PerLars gård. Du har varit i kontakt med Karin Björk (vet jag) hon bor granne och är min kusin. Ja och mellan dessa två gårdar har gården Skivars en gång stått. Du nämnde om den på Facebook. För övrigt hade jag en sommarstuga i Brunkänge, närmast väster om stora gården. Där lärde jag känna Åke Persson då han flyttade dit och började renovera. Det är svårt att ta in att han inte finns kvar. Åke var lika gammal som jag det fick jag klart för mig först efter att han gått bort. Jag gick 7 klass i Bjuråker och levde i min villfarelse att alla sjundeklassare gick i Bjuråker kyrkskola. Vi var de första sjundeklassare från Norrbo som bussades dit då 1955-56. De sjundeklassare som Åke hörde till hade tydligen skolan på annan plats i Bjuråker.
Apropå Brunkänge, jag här länge undrat varför denna stora gård med åkermark tillhörde Iggesunds Bruk. Skogsbolaget köpte upp skogen, detta var ett litet jordbruk utan skog!
Jag kommer att skicka några bilder från min skola i Hålsjö och konfirmation. Det har ju aldrig blivit av! Ursäkta det här blev lite långt.
Med vänlig hälsnig
Bengt-Erik Eriksson
Hej Bengt-Erik,
om du visste hur glad jag blir när jag för så mycket intressant information som du sitter inne med. Utan att veta bakgrunden till varför gården i Brunkänge var en arrendegård, så var Iggesunds bruk piskad att få fram stora mängder skog för kolframställning för att över huvud taget våga satsa på en ombyggnad av masugnen i Moviken 1903. I Bergslagen fick masugnarna stänga därför att kolskogen tog slut.
Ser fram mot att få dokumentera dina skolkort, för du har säkert kollat att vi inte redan har dom. Tack så länge, hälsningar, Åke
Hej…..
Är det knas med hemsidan fortfarande.
Min mailadress försvann
Hej Göran, vad jag vet ska det fungera nu
Sökte, av en tillfällighet idag, på ”Lars Skoglund” och Järnblästen och Ilsbo, som stod på baksidan av en trätavla, som jag en gång fått av mina föräldrar…. och fann Bläst-Lars. Dessutom fann jag Dellen- portalen, som är en sällsynt genuin skapelse, lite som själva tavlan…
Resultat: Tavlan är gjord av Bläst-Lars föreställande en fäbodvall. Den är tredimensionellt utskuren ur ett trästycke. Signerad L.S, på framsidan och med handskriven förklaring och namn och adress på baksidan samt årtalet 1944. Gissar att jag kan sälja den på ”auktion på öppna marknaden”, men vore trevligare att sälja till någon lokal köpare. Kanske du känner till någon intressent lokalt, som skulle kunna vara intresserad.
Hej Håkan, vad roligt att du hittade Dellenportalen.
En person som har en del alster efter Bläst-Lars är Hans Wiik.
En trevlig person som du kan ringa till, 070-661 82 88. Hälsningar Åke Nätterö
Hej!
Jag håller för närvarande på att uppdatera hemsidan för Järvsö Folkdanslag. (Sidan ligger nere nu pga arbetet) Det är så att JFDL startade 1920 inför Hälsingestämman samma år. Har hittat en del bilder och text som kan vara av intresse i sammanhanget. Är det ok att publicera det med angivande av källa?
Det dröjer nog till årsskiftet innan publicering sker.
Hej Stig!
Kan vi vara dig till någon hjälp, så gör vi det gärna. Ange källan bara så är det helt okej. Lycka till!
Hej har lite ändringar och tillägg till Strömbacka skola troligen 1954 – 1955 klass 1-2
Bakre raden:
Elsy Sundberg Hudiksvall, Aina Åsbrink Moviken, Maj-Britt Juhlin Masbo, Ingrid Baumgarten,T ord Jonsson, Ola Hansson Moviken, Bernt Bergfelt Anderbo, Sivert Lust Skärås och Göran Lindgren
Främre raden:
Betty Gladh , Maj-Lis Olsson Masbo, Marianne Juhlin Masbo , Märit Friberg Brunkäge, Yvonne Brolin, Uno Lind Fönebo och Fred Kallberg Strömbacka.
Mvh min mor Marinne Juhlin
Hej Jennika! Vad duktig du är! Jag blir så glad att de här eleverna äntligen blev identifierade. Stort tack till dig och din mamma. Fråga gärna din mamma om det är några fler hon känner igen i Moviken eller så, eller om hon har skolkort som inte är dokumenterade? Hälsn. Åke Nätterö
Hej!
Jag har på min mors sida anor från Bjuråker.
Tack så jättemycket för Dellenportalen som är en gulgruva att ösa ur.
Mina morföräldrar var Erik Johansson och Anna Hedblom och jag är stolt över att de blivit hedrade t.o.m med porträtt. Dock vill jag rätta till att de flyttade till Björkhammars herrgård 1920 och flyttade därifrån 1924 då min morfar blev ombedd av Eliasson att arbeta som rättare vid Hedvigsfors.
1913 flyttade de mycket riktigt från Bergsjö men till Westansjö Dalänge, 1918 köpte de fastigheten S Lia nr2 och sedan flyttade de 1920 till Wåtmor Björkhammar.
Morfars far Johan Matsson f.1839 härstammade från Rökullen, så där har jag varit och tittat på lämningar samt jaktstugan som finns där.
MVH Käth Bohlin
Hej Käth!
Har med stort nöje tagit del av din dokumentära berättelse om dina morföräldrar. Nämnda felaktigheter är också rättade.
Ber att få tacka för all hjälp jag fått av dig och önskar dig fortsatt nöje av Dellenportalen. Hälsningar Åke Nätterö
Hej!
Jag har tittat runt på den fina hemsidan.
Det jag söker är om och hur tågen gick 1892. Jag försöker hitta om en man som emigrerade från Hälsingtuna på den tiden. Kunde han ta sig från Hälsingtuna till Göteborg? Hur kom han annars dit?
Jag har skickat frågan tidigare men vet inte om den kom fram.
Hej Karin!
Jag tror att han tog en båt från Hudiksvall, det var enklast och snabbaste färdsättet. Åke Nätterö
Tack för snabbt svar!
Han måste väl ha rest runt kusten, det kan inte ha varit så trevlig resa. Men nästa resa var nog värre.
Hej !
Med ålderns rätt jobbar jag halvtid numer och har fått mer tid över för många spännande saker. Här finns fantastiskt mycket att läsa, tur det går mot vinter. Åker runt och tar Hittaut kontroller och hittar då många ställen som man blir mer nyfiken på. Kanske finns här att läsa men jag har inte hittat nåt än, Stegelbackarna i Delsbo och Fisberget några hundra meter söderut om det, Kajevallsleden går ju förbi där och man ser att en stig/väg är upplagd av sten, där finns också en byggnad i dåligt skick men säkert inte så gammal. Finns här nåt att läsa om dessa platser eller vet du mer ?
Hej Eva!
Va roligt att du hittar saker som intresserar dig på Dellenportalen. Varken Stegelbackarna eller Fisberget finns särskilt omskrivna vad jag känner till. Om Häxprocesser i Delsbo kan du läsa under rubriken mord. Kolla där.
Hej!
Om man skulle vilja använda en bild här på hemsidan förstorad som tavla för privat bruk, går det?
mvh Tomas
Hej Tomas! Först tycker jag att du ska tala om vem du är
Absolut!
Kan man skicka PM på något sätt? 🙂
Du kan skicka till ake.nattero@gmail.com
Hej, Åke!
Måste fråga!
Har tittat en hel del på hela portalen, nu ett tag. Bla sett en bild vid en simavslutning vid sk Nya Dellenbaden. Alla på bilden eller de flesta hade badkläder på sig. Kanske bilden var från 1958-1960. Nu letar jag efter denna bild igen, men icke att jag hittar den. Har det skett några ändringar de senaste två månaderna?
Med vänlig hälsning
Bengt-Erik Eriksson
Hej Bengt-Erik!
När jag gjorde en rubrik om IDROTT hamnade den här bilden som du letar efter där. Här får du länken.
https://dellenportalen.se/idrott/sporten-i-norrbo
Ha de bra i värmen, Åke
Tack för att du gjorde dig tid för att svara!
Du har ju så mycket överallt! Man glömmer var man såg det.
Hälsningar
Bengt-Erik
Hej Åke
Tack för ett imponerande arbete. Om du vill kan du hänvisa till mina artiklar om tex kyrkoherdarna i Forsa, Hälsingtuna och Hudiksvall.
Här är några
Sverker, Th. (1993), »Ericus Magni, stamfar till släkten Svinfot samt om några andra präster i 1500–talets Hälsingland«. Släkt och Hävd 1993:3–4, s. 437–457. ISSN: 0489-1090.
Sverker, Th. (1993b), »Kompletteringar och rättelser till genealogiska arbeten: Släkt och Hävd 1990:3-4, s 153–217 och 1991:3–4 s 445–452, Urban Sikeborg«. Släkt och Hävd 1993:2, s. 359–361. ISSN: 0489-1090.
Sverker, Th. (1999), »Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582–1680«. Släktforskarnas årsbok. 1999, s. 103–170. Stockholm. LIBRIS: 2891637.
Sverker, Th. (2000), »Olof Andersson, fogde i Hälsingland 1591–94 – hette han Burman?« Släkt och Hävd 2000 (s. 162–164). ISSN: 0489-1090.
Sverker, Th. (2016a), »Underlagmannen Lasse Nilsson i Finflo, Hälsingtuna socken och hans släktkrets«. Svensk Genealogisk Tidskrift 2016:1, s. 33–56. ISSN: 1654-1731.
Sverker, Th. (2016b), »Andreas Magni (död 1600), kyrkoherde i Forsa i Hälsingland, och hans släktkrets«. Svensk Genealogisk Tidskrift 2016:2, s. 119–144. ISSN: 1654-1731.
Sverker, Th. (2019), »Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall«. Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1, s. 1–24. ISSN: 1654–1731.
Kommer en till rätt snart om underlagmannnen Anders Eriksson från Vålsta i Forsa.
Hej Tomas! Tack för alla intressanta uppgifter på kyrkoherdar från Hälsingtuna och Hudiksvall som jag inte har någon koll på