Norrboån är platsen mellan Dellensjöarna.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan
Innehåll
* Inledning
* Tullmjölkvarn – Båtbygge
* Färgeri
* Brännvinsbränneri
* Bilder – Brobygge
* Garveri – Ugglas
* Cementfabrik – Källmans
* Smedjor
* Handelsbod – Festplatser – Personregister
* Nordöstra sidan
Norrboån
Under 1800-talet socknens industricentrum
Karta 1769
Karta 1769, visar kvarnar
Kartskiss upprättad år 1819 av lantmätare, sedermera landshövdingen P.H. Widmark, utvisande förskansningen vid Norrboån samt en markering av en plats kallad ”lägret”. Detta kan rimligen inte vara annat än en övningsplats för soldaterna vid deras deltagande i högmässan i kyrka. Vidare är kvarnen på åns västra sida, liksom sågen på den östra sidan markerade.
Karta 1886
Riksantikvarieämbetets karta över Norrbo skans och Norrboån
I kyrkoherde Erik Nordmarks rapport åren 1790 – 1791 om vattenverk i Norrbo finns inga vattenverk i Norrboån angivna. Men omkring sekelskiftet kom man säkert underfund om möjligheten att dämma Norrdellen för att få fall att driva vattenverk. Av ett hemmansbytesavtal från 1 sept. 1827 finner man att överstelöjtnanten, riddaren och friherren Casper Wrede, ägare av Strömbacka bruk byter bort 4 öresland av honom tillhörande hemmanet Norrbobyn Nr. 1 till bonden Pehr Olofsson ägda skattehemmanet Stensgärde Nr. sub. 1.
Av köpeavtalet framgår att Olofsson överlåter såg, kvarn och linberedningsverk sådant de för ögonen befinnes. Bruksägaren i sin tur försäkrar Olofsson ett sågdygn om året i sågen i Norrboån, samt andel efter hemmansantalet i linklappen därstädes. Man kan därav förstå att ån var uppdämd för att mäkta ge drívkraft åt sågen. I en sedermera befunnen skiss över Norrboån upprättad år 1819 av lantmätaren sedermera landshövdingen P. H. Widmark är inritad och anmärkt på skissen en kvarn på åns västra sida samt en såg på dess östra sida.
I hans år 1861 utgivna bok om provinsen Hälsingland har han angivet att nämnda sjöar, Norra Dellens stigning över havet är 140,5 fot och den södra Dellen 138,5 fot, och i en hänvisningsanteckning om Norra Dellen är angivet att nämnda sjö år 1859 genom grävning satts i jämnhöjd med Södra Dellen för öppnande av segelled.
Därmed har man fått belägg för att vattnet var uppdämt något över en halv meter som gav möjlighet att driva dessa verk. Som ytterligare bevis om kvarnen finner man av ett protokoll från laga skiftet i Norrbobyn 1871, att brukets ombud styrkte äganderätten till vad som angavs som ”Norrbo Tullmjölskvarn” med fastebrev av den 27 okt. år 1820 jämte tvenne ytterligare köpebrev, samtidigt som ombud anger att kvarnen numera är raserad. Härav måste man nog förstå att raseringen bestod av borttagande av vattenhjul och rännor, när bruket muddrade Norrboån som sannolikt skedde år 1858. Baron Tamm som vid den tiden ägde Strömbacka bruk hade i mitten av 1850-talet ritningar och beskrivningar färdiga för anläggande av segelled från Dellarna till havet och arbetet därmed sattes omedelbart igång enligt uppgift i inspektor Hahnes beskrivning över malmtransport och sjötransport över Dellarna. Den 12 mars 1858 gjorde kronofogden Jon Lidén Sigsta Hög, en noggrann besiktning och beskrivning för en tilltänkt ombyggnad av bron. Därav torde kunna antagas att muddringen av ån var utförd omkring 1858. Mudderverket som användes drevs genom hästvandring och det låg kvar vid hamnen i Moviken till 1902 då det sågades upp till eldningsved för kolugnarna.
Ersättning för ny mark
Sedan dammbyggnaden blivit raserad kund knappast såg, linklapp och kvarn vidare användas för sitt ändamål då kraftkällan tagits bort. I dessa fall måste inlösen ske, som dock måste bli ganska ringa, alldenstund bruket ägde en betydande andel i dessa verk. Däremot utnyttjade bruket det förhållandet att mark runt sjöns stränder kom att torrläggas till följd av att vattenståndet i Norra Dellen sänktes med två fot. Lantmätare P. H. Wedmark gjorde en utredning och förteckning över de hemmans ägor som gränsade mot sjön, hur mycket ytterligare mark som kom att tillfalla dessa hemman och hur mycket varje hemman skulle erlägga till bruket för den mark som man fått på detta sätt. Så beräknades t. ex. den sammanlagda arealen för de hemman som hörde till Norrbobyns skifteslag till 91,4345 kvadratrevar (1 kvadratrev=881,5 m2). Den sammanlagda ersättningen dessa hemman skulle erlägga var 1496 Rds.
Angående brukets köp av kvarnen år 1820 kan konstateras att den uppförts av bönder i byn som ägde den och att äganderätten övergått till bruket i samband med försäljning av deras hemman till bruket eftersom köpen skett i intervaller. Kvarnen har som synes inte använts för sitt ändamål sedan sjösänkningen. Fundament och rester efter vattenintag är dock ännu synliga. I övrigt är det känt att sågverksägaren m.m. * Jon Jonsson i Hålsjö köpte kvarnen och flyttade den till sin såg i Hålsjö vid omkring sekelskiftet, där den användes under tiden sågen säsongmässigt var igång. Drivkraften var då ångmaskin, samma som sågens. Kvarnen såldes på 1920-talet till Erik Eriksson-Holm och Erik Eriksson i Hålsjö och flyttades till Bästdal där den var igång till på 1950-talet. Drivkraft därstädes var elström alltså ett kuriosum, vatten, ånga, elektricitet. Kvarnen fanns kvar 1981 och en tid därefter berättar Karin och Jan Berger, därefter blev den riven, den hade helt enkelt tjänat ut. Kvarnstenarna skänktes till Norrbo hembygdsförening, men dom är nu borta de vittrade helt enkelt sönder. Ett är säkert, Norrbo Tullkvarn var en ståtlig representant för socknens äldsta industrihistoria. Vi efterlyser bilder på den i två våningar stora kvarnen när den stod uppställd invid landsvägen i Bästdal. Kvar på platsen finns bara en hög taktegel och en del annat bråte.
Ekonomisk karta från 50-talet visar var kvarnen stod uppställd i omkring 50 år.
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (2U13)
11 * Jonas Jonsson-Klar (15/5) 25/5 1855 s. t. bonden J. Matsson i Hålsjö s7, Norrbo. G. 19/10 1877. Bonde i Bästdal (Hålsjö s7). Sen. sågv.-äg. Bos. i Hålsjö 6. Änkl. o. omg. 10/12 1912. Frånsk. 1920. Utfl. till Skridsvik, Järvsö 1914. Nämnes 1920 som trävaruhandlare i Delsbo. † 15/7 1933
2V3 Ingrid Pehrsdotter *18/12 1853 d. t. bonden P. Olofsson i Gammelsträng 1, Norrbo. † 6/1 1911
(X24) Ida Maria Holmström *6/10 1870 i Ilsbo, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1910. Utfl. t. Järvsö 1914. Frånsk. 29/12 1920.
Barn:
Margreta *7/10 1878, † 23/8 1888 (bröstlidande)
Kristina *7/1 1886. Utfl. t. Härnösand 1945
Jonas *30/10 1890. Utfl. t. Järvsö 1914
Margreta *25/4 1893. Utfl. t. Järvsö 1914
Tullmjölkvarn
Förklaring till Gamla mått och vikter
NORRBO BRANDFÖRSÄKRINGAR
Församling NORRBO
Ort NORRBO
Årtal 1849
Fastighetens namn NORRBOÅNS TULLMJÖLKVARNSBYGGNAD
Ägare TAMM PEHR ADOLPH, RIDDAREN
Fastighetsnummer
Anmärkning
Arkiv Brandförsäkringsverket
Försäkringsnummer 19627
Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
År 1849 den 7 november har undertecknad Kronofogde över Norra Hälsinglands Fögderi, med biträde av Nämndemannen Anders Jonsson i Byn och Pär Ersson i Hålsjö, Norrbo socken, samt Byggmästaren Jon Jonsson i Östra Kyrkbyn, Arbrå socken, besett och värderat nedannämnde Norrboåns Tullmjölskvarns byggnad, belägen i Gävleborgs Län, Delsbo Härad, och Norrbo socken, samt tillhörig Brukspatron, Riddaren av kungl. Nordstjerne Orden och Kommendören av Kungl. Wasa Orden med Stora Korset, Herr Baron Pehr Adolph Tamm, varå sedan den förr å detta ställe uppförde byggnaden, antagen till försäkring för brandskada, den 31 mars 1825, under Nr 13366, till ett värde av Sextonhundra Riksdaler Banco, blivit, såsom dels av röta något angripen, och dels, förmedelst kvarnverkets felaktiga konstruktion, mindre ändamålsenlig, innevarande år, i grund nedriven, förnyad försäkring, enligt Kungl. Maj:ts Nådiga Reglemente för allmänna Brandförsäkringsverket för Byggnader å Landet av den 23 december 1828, begäres; Och hava värderingsmännen vid denna förrättning, vilken ägaren varit hindrad bevista men i sitt ställe till ombud antagit nu närvarande maskinisten Olof Frisk i Moviken, funnit samma åbyggnad av följande beskaffenhet.
Kvarnen skattlagd till mald med 2 par stenar jämte sikt, och nu utvidgad med ett tredje stenpar för grovmald, vilket icke ännu hunnit skattläggas, är uppförd uti Norrboån, varigenom sjön Norra Dellen utfaller uti den Södra, vid västra stranden därutav, omgives på alla sidor av ymnigt, ständigt flödande vatten, och ligger på 3¼ mils avstånd från Hudiksvalls stad. Den på stället befintliga brandredskap består av två handsprutor, två svabbar, två oljade väv ämbren, två brandhakar och en brandstege.
Byggnad varå brandförsäkring sökes är:
Värdering
Kvarndammen, murad av gråsten, 25 alnar lång,
4½ alnar bred, från ½ till 5 alnar hög, täckt med
snett liggande 3 tum plank på underlag av bjälkar,
sträckande sig från västra landet till
Kungsåderöppningen 133,16
Kvarnhuset, av gran och furutimmer, i gott stånd
med egna väggar på alla sidor, uppsatt innevarande
år 1849 av två våningar, 20 alnar långt, 16 alnar brett,
10½ alnar högt, täckt med spjältak på 1 tums bräder,
står på 3 till 3¾ alnars höga grundmurar av gråsten,
skiljt från närmaste hus; på västra sidan mjölnarens
byggning på 110 och på östra sidan, en Linklapp,
utan eldstad på 74 alnars obebyggt avstånd, den förra
tillhörande kvarnägaren, den senare andre personen.
Grundmurarna värderas till 300
Byggningens första eller nedre våning består av 2 rum,
nämligen ett för kvarnverket och mjölets upphämtande,
samt ett för vattenhjulet, detta rum av 1½ tums bräder,
så inrättat att en gång leder runt däromkring, emellan
kvarnhjulets väggar och hjulhuset, övre våningen har
även 2 rum, ett för kvarnstenarna och ett mjölnarkammare.
Hela stommen 333,1?
Yttre taket med dess tillbehör 133,1?
Bjälklagen 150
Golven och 2 tums bräder 60
Taket i mjölnarkammaren av enkla bräder 5
Trappor, stegen av 2 tums och balkarna av 3 tums bräder
med ledstänger 6,3?
9 st fönsterlufter, med grönt glas i kitt, med foder in- och
utvändigt, omålade, 1¾ alnar höga, 1⅝ breda av 3 Rdr 27
1 st halvrunt dito, med dito, med 2 alnars bas, 1 aln högt. 1,1?
1 par portar, 4 alnar höga, 3½ aln breda, dubbla,
vardera halvan i 2 avdelningar, av 1 tums bräder, klädda
med foder och stocklås 6
1 par dito, 3½ alnar i fyrkant, dubbla, av 1½ tums
bräder, klädda, med foder och regel 5
1 par dito, 3 alnar höga, 2½ aln breda, dubbla, av 1½ tums
bräder, utan foder, med regel 2
1 par dito, 3 alnar i fyrkant — dito — dito 2
2 dörrar, 2 alnar breda, 1¾ aln höga av 1½ tums bräder 3,1?
1 dörr, 2¾ hög, 1½ aln bred, slät av 1½ tums bräder,
med foder och karmar 2
En spis i kvarnkammaren, av tegel, fristående, med
tackjärnshäll under och framför eldstaden, murstång av järn 20
3 st bröstluckor, med 11 tums bröstbjälkar, tillsammans
1 alnar långa, med luckjärn och hakar 23,3?
En vattensump (vattenpump), 8 alnar lång, 9 alnar bred
vid övre och 7 alnar bred vid yttre luckan, 2¾ alnar hög
av 3 tums plank 66,3?
Hjulboden av 2 tums bräder med tillbehör 26,3?
Ett vattenhjul, 10 alnar i diameter, 6 alnar brett med
3 ringar och däri infatta 12 järntenar, samt järnbandad
hjulstock med nålar 100
Ett koniskt tackjärnshjul, 4 alnar i diameter
Ett koniskt drev — 1¾ aln dito
Ett stjärnhjul — 4½ aln dito, med kuggar av rönn
En axel, 3 alnar lång, 7 tum i diameter å mitten,
6 tum å ankarne, med metallager i övre och 4 tums
ståldubb i nedre änden, med stålpanna och metallbotten
Tre drillar, 22 tum i diameter, 8 tum höga
Tre fyrkantiga muffar
Tre stålpan… och tre pannor
Tre kranar för drillarnas uppvindande, alltsammans i vikt
24 skålpund 15 lod 17 … , enligt förevista räkningar
kostande 672 Rdr 35 … 2 … Banco, upptages till 670
Tre långjärn av smitt stångjärn, stålsatta i båda ändarna 35
Tre lä…stänger med skruvar, 4½ aln långa med nycklar och
muttrar 20
Ett par kvarnstenar, 2¼ aln i diameter, 18 tum tjocka,
järnbandade med segel 80
Två par dito, 2½ aln i diameter, dito, á 100 200
Tre stenkar med … och tillbehör á 10 30
Två vindspel, för stenarnas upplyftande, med nålar 6,32
En 10 alnar lång järnkedja 5
Ett hjul för upphissning av vattenhjulsluckan, 3 alnar
i diameter 3
En siktlår, 3 alnar lång, 2 alnar bred och 2 alnar hög med
sikt och allt tillbehör 45
En väggfast tullkista, 7 alnar lång, 2 alnar 6 tum bred och
2 alnar hög, avdelad i 5 rum med lock och 2:ne järn,
aspar av 1 tums bräder 10
En brygga mellan stranden och kvarnhuset, 32 alnar lång,
5½ aln bred, av 2 tums bräder, på 12 tums grova bjälkar,
med ledstänger av 1½ tums bräder och ribbor på båda
sidor, samt järnsträvor mot stolparna 33,16
En dito omkring kvarnhuset, 2½ alnar lång, 3 alnar bred
med ledstänger å yttre sidan 18,16
Summa Banco Rd : 2433,16
Åbyggnad som ej till brandförsäkring anmäles är mjölnarens byggning på från kvarnhuset förr uppgivet avstånd. Några så beskaffade eldfarliga inrättningar som reglementet i 1:sta § av III Art. samt 3 och 4 §§ av … Art. omtalar, finnes icke i närheten, inom Etthundra alnars avstånd från kvarnbyggnaden.
Värdet av den till brandförsäkring nu anmälda åbyggnad är således, efter nogaste undersökning och bästa förstånd, i dess nu befintliga skick, jämfört med ett medium av de sist förflutna fem årens priskuranter och markegångstaxor på byggnadsämnen, dagsverken och arbetslöner i orten, ansett till Tvåtusen femhundrasextiosex Riksdaler och Trettiotvå Skillingar Banco, det vi ansvara vara mera lågt än för högt åsatt, vilket betygas av
JOH. LIDÉN KRONOFOGDE
JON JONSSON, ARBRÅ BYGGMÄSTARE
NÄMNDEMÄN:
ANDERS JONSSON I BYN, PER ERSSON I HÅLSJÖ NORRBO SOCKEN
Avskrift: Viveca Sundberg
Branden 1853
Branden stod att läsa i Norrländska korrespondenten № 32 27/4 1853
Natten mellan den 3 och 4 April nedbrann östra Tullqwarnen wid Norrbo-ån, och förstördes derwid både qwarnstenarne och werket. Qwarnen tros hafwa tagit eld af sig sjelf. Ca ½ timma före eldens yppande spordes dock ingen fara. Alla försök att släcka elden woro fåfänga.
Avskrift: Viveca Sundberg
I en Tullkvarn betalade bönderna en avgift. (en tull)
Namnet Tullkvarn innebar att mjölnaren hade rätt att som ersättning för arbetet ”tulla” av säden när den hämtades av inlämnaren. En kappa per tunna var gängse betalning. På en tunna gick trettiotvå kappor. Bönderna kom med sin ”malning” inte bara från Norrbobyn utan från hela socknen och omkringliggande byar.
HELSINGEN DEN 26/9 1857
FRIA VATTENVÄGAR
Kongl. Maj:t har den 1 Juli genom nådig resolution förklarat bruksidkaren C. Östberg, i egenskap af disponent öfwer Strömbacka och Hedvigsfors bruk, berättigad att för nämnde bruks räkning till sig med full eganderätt lösa den för farled och kanalanläggning mellan sjöarna norra och södra Dellen samt förbi Böhle och Hamreströmmen till wattendraget ofwanom Forssa kyrka behöfliga mark och servituter, öfwer hwilka der för företagets utförande är nödigt att kunna förfoga.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Kvarnbostaden, kvarnbacken 1.
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok om mjölnare Svanström
31Å1 Johan Petter Svanström född 18/12 1803 i Hanebo sn, Gävleb. Infl. fr. Arbrå 1839. Mjöln. Bos. i Norrboån kvarnbacken, Norrbo. Utfl. t. Borgsjö 1850
(X31) Brita Elisabet Öhman född 28/8 1809 i Njutångers sn, Gävleb.
Barn:
Margreta Christina, *8/1 1831 28Å3
Johan Eric, *6/5 1833. Utfl. t. Hudiksvall 1851
Carl Petter, *21/1 1836. Utfl. t. Borgsjö 1850
Brita Johanna, *24/2 1839. Utfl. t. Borgsjö 1850
Maria Elisabeth, *15/5 1842. Utfl. t. Borgsjö 1850
Anna Catharina, *15/8 1844. Utfl. t. Borgsjö 1850
Kvarnen innan den flyttades till Reveln
Tullmjölkvarnen var byggd på två stenfundament varav det yttre bara var ca en meter brett. Mellan fundamenten fanns en nu igenfylld öppning med plats för vattenhjulet som var omkring 3 meter i diameter och närmare 2 meter brett. På bilden ovan ser öppningen ut att vara ganska smal, (det svarta) men det vita man ser under kvarnen är hela öppningen och inte stenar som man kan tro, utan det är vattenblänk utifrån sjön.
Kvarnen fotad från Piras tomt där vägen mot Bjuråker går strax till vänster utanför staket. Vägen finns fortfarande kvar och går parallellt med den asfalterade landsvägen strax intill. Till höger syns vägen mot Delsbo.
Hudiksvalls Posten den 13 oktober 1900
Här är kvarnen borta men den gamla bryggan finns ännu kvar, den som gick runt kvarnen fram till den yttre stenkistan där länsen ligger.
En bild från 1965 visar att ångbåtsbryggan gick hitom redskapsboden fram till den yttre stenkistan. Bilden ägs av Ulla Olsson och visar sista flottningen på Dellarna
1931. Rolf Källman och Valdemar Persson som visar vilken fin gädda de fångat.
Fastigheten kvarnbacken 1, Norrboån 406
Smeden Jonas Persson kom hit 1908 från Åkre i Delsbo. Han köpte då stället av en hovslagare. Då hade fortfarande smedsyrket stor betydelse i bylivet. Smeden var den som skodde hästar, smidde liar och spik, lagade verktyg och gjorde gångjärn. Smedyrket har följt familjen i generationer.
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (19T25)
Familjen på bilden är Helmer till vänster och Valdemar till höger. Mor och dotter sitter i soffan och fadern Jonas Pehrsson står bakom.
Familjen Persson. Bak står Valdemar och Helmer
Fram sitter Frida, far och mor Jonas och Cherstin Persson
19T25. Jonas Pehrsson född 7/4 1865, s. t. bonden P. Pehrsson i Åkre 3, Delsbo. Smed o. byggn.-arb. Bos. i Vedmyra = Kvarnbacken 1, Norrbo. Död 2/9 1954
(X4)1B16 Cherstin Andersdotter född 28/2 1869, d. t. bonden A. Larsson i Berge under 1, Bjuråker. Död 4/2 1951
Tre barn
Frida Karolina * 26/11 1906. Utfl. t. Hosjö, Kopp., 1923
Helmer Ivar * 20/2 1910 Båtbyggare, snickare 31
Jonas Valdemar * 20/7 1911. Skogsarb. Bos. i Vedmyra. Död i Hedvigsfors 15/12 1974
1956 övertog Helmer Persson gården efter föräldrarna
Helmer brukade kallas för ”Jösses – Helmer”. Vi har inte lyckats utröna om detta förvånade uttryck, ”jösses” var något som Helmer, hans far eller någon dessförinnan brukade använda. Men om är det någon som vet, vill vi gärna få ta del av det.
19T31 Helmer Ivar Persson född 20/2 1910, s. t. J. Pehrsson i Vedmyra, Norrbo. Smidesarb. båtbyggare och därefter möbelsnickare. Bos. i Kvarnbacken 1, Vedmyra, 8:1, Norrbo. Död 22/6 1997
Gift 14/5 1944 med Anna Linnea Karlsson född 25/6 1923 i Ledberg, Ög. Död 2/11 1994
Två barn:
Artur Jonny Roland * 8/10 1944 Utfl. t. Piteå. Gift 27/12 1989 med Norma Ingegerd
Gunvor Elisabet 24/5 1948 Gift 2/7 1976 med Peter Limme i Halmstad. Död 4/11 2003
Bygget av den 11 meter långa båten Dellenita pågick mellan 1947-1950 med hjälp av Karl och Åke. Efternamn okända.
Dellenita på väg under bron i Norrboån, 1951, samma år som hon sjösattes. Dellenita tog fyrtio passagerare och användes som passagerarbåt under en femårsperiod med turer mest varje dag under sommarmånaderna innan därefter hon såldes till Stockholm.
Två bilder ur HT 12 mars 1983. Helmer Persson visar Åsbergs-stolar och andra vackra alster som han tillverkat i sin snickarverkstad.
Detalj av en vändbänk
Efter Helmer Perssons bortgång ärvde hans barn Roland och Elisabet och 1998 såldes fastigheten till Åke Persson. Efter en omfattande renovering och tillbyggnad blev det hans och sambons Wei permanenta bostad. Bjuråkers sonen Åke Persson föddes 30 juni 1942 och var en av vår tids största och mest framgångsrika företagsledare med sitt företag Monitor Industriutveckling AB. och MONITOR ERP SYSTEM. För Dellenportalen kom han att betyda oerhört mycket då han ingrep när vi hade det som svårast. Åke Persson avled 7 mars 2016. Huset ägs nu av Åkes son, Jörgen Persson född 19/6 1965.
Norrboån 406, sommaren 2016
Klicka här för att få förklaring till Gamla mått och vikter
Färgeri
Vidare fanns vid Norrboåns västra sida ett Färgeri som såldes till Flors väveri i Bergvik. På dess tomt uppfördes sedan ett brännvinsbränneri som var i drift tills det ödelades av brand 1860.
HÄRNÖSANDSPOSTEN DEN 11/1 1849
Åbro Färgeri i Norra Helsingland, Norrbo socken, beläget inwid det stora wattudrag, som förenar de stora herrliga sjöarne ”Dellarne”, 3¼ mil ifrån Hudikswall, 116 mil ifrån Norrbo, ¼ mil ifrån Bjuråkers och 5/8 mil ifrån Delsbo kyrkor. Inom pastoratet finnas 2:ne större Jernbruk. Twenne allmänna landswägar stöta här tillsamman ifrån en mängd upp i landet liggande socknar, som ej hafwa annan wäg till Hudikswall, hwadan trafiken här är stor och alltså erbjuder en ypperlig lokal med all handel såsom Kramwaror, Wäfnader, Skogsprodukter, Smör och Pottaska mm.
Färgeriet är uppfördt i 2:ne wåningar af gjuten Masugnsslaggsten, produceradt af Dannemora Malmer, kalkrappadt och innehåller: Werkstaden, Drässrum, Godsbod, Gesällkammare, Torkrum med flere ramar och plankafbalkadt Öfwerskärerirum I Ramrummet är en wedbesparande Tackjerns wärme-apparat.
I werket är inmurad en Koppar kyp om 34 såars rymd, en dito om 16 dito, tre större och mindre pannor.
Prossen är af owanlig styrka och godhet. Ett Franskt Öfwerskäreri med Disk och Saxar. Alle Fenster äro försedda med Jerngaller.
Corps de Logis af Furu i 2:ne wåningar innehåller 12 Rum och rymlig wind. Endast 9 af rummen äro inredda och hittills bebodda.
Uthusen bestå af Brygghus med kammare, 2:ne Källare, Stall och Fähus, Mangel och Redskapsbod, alla under ett tak.
Badstuga och 2:ne Wedlider.
Såwäl Färgeriet som Corps de Logis uppfördes 1842 och 1843, uthusen 1843 och 1844.
Stampwerket Nybyggdes 1847, har ypperligt fall med nu Damm hwarest plats erbjudes för flere inrättningar.
Med Byggnadsplatsen inberäknad åtföljer 6 Tunnelands jord wid Egendomen; deraf är en ordinär kryddgård upparbetad och plankomhägnad inwid gården.
En del af Byggnaderne äro brandförsäkrade i Allmänna Brandförsäkringswerket för 7,200 R:dr R:gd och 3 års Premier betalta.
Denna förmånliga Egendom och Lokal säljes för 7,000 R:dr Banko.
Widare underrättelse meddelar
Aug. Afzelius
Avskrift: Viveca Sundberg
NORRBO BRANDFÖRSÄKRINGAR
Församling NORRBO
Ort VEDMYRA
Årtal 1846
Fastighetens namn FÄRGERIFABRIK VID NORRBOÅN
Ägare BERG SVANTE, HÄRDELIN EVA CHRISTINA, BRUKSINSPECTOR ÄNKA
Fastighetsnummer FÄRGERIFABRIK VID NORRBOÅN
Anmärkning UND KRSK HEM VEDMYRA
Arkiv Brandförsäkringsverket
Försäkringsnummer 18955
Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
År 1846 den 24 februari har undertecknad kronofogde, med biträde av Nämndemännen, Häradsdomaren Mårten Olofsson i Berge och Olof Ersson i Vedmyra, Bjuråkers socken, besett och värderat nedannämnde åbyggnad, tillhörande Färgerifabriken vid Norrboån, belägen i Gävleborgs Län, Delsbo Härad och Norrbo socken, samt tillhörig Bruksinspektoren å Ströms Bruk Svante Berg och avlidne Bruks Inspektoren Joh. Niclas Bergs änka, Fru Eva Christina Härdelin, varå enligt Kungl. Maj:s Nådiga Reglemente för allmänna Brandförsäkringsverket för Byggnader å Landet av den 23 December 1828 försäkring begäres; Och hava värderingsmännen vid denna förrättning vilken ägarna, genom sitt ombud Herr Löjtnanten Thore Härdelin bevistat, funnit samma åbyggnad av följande beskaffenhet:
Åbyggnaden är uppförd på en tomt av area Tio kapplands rymd, hörande under Krono Skattehemmanen Vedmyra i Norrbo Socken och begagnas till Färgeri, ligger på aderton alnars avstånd från Norrboån, genom vilken sjön Norra Dellen har sitt utlopp uti den Södra och varuti således ymnig vattentillgång, alla tider på året finnes.
Den å stället befintliga Brandredskap består av en handspruta av koppar, 2 brandstegar och fem ämbren.
Åbyggnad varå Brandförsäkring sökes är:
Värdering
Nr. 1. En trädbyggning av tall timmer, i
gott stånd, med egna väggar på alla
sidor, uppsatt år 1843 av två våningar,
31 alnar lång, 17 alnar bred, 10½, 27 kvart hög,
täckt med bräder och därovan spikade spjälor,
står på stenfot, å lägsta sidan 3 tum
och å den högsta en aln hög, med trätrappor.
Stenfoten av sprängd sten. 20
Byggningens nedre våning består av 7 rum samt
förstuga; nämligen, utom denna, sal, förmak,
sängkammare, kök och kökskammare, samt 2:ne
handkamrar (skafferi); den övre våningen har 6 rum
och förstuga, nämligen sal, förmak, sängkammare,
kök och kökskammare, samt gästrum, trapporna
huset igenom av plankor.
Hela stommen värderas till 480
Yttre taket med dess tillbehör 236
Taklist, 64 alnar á 16 st 21,16
Takrännor på järnhakar 9,16
Bjälklager 50
Golven i rummen av plankor 160
Taken i dito av bräder, med därovan lagd fyllning
av sågspån och sand 145
Trappor av plankor med skrank 26,32
26 st fönsterlufter med vanligt fönsterglas i kitt,
med foder utan luckor, strukna med vit oljefärg,
2 alnar 16 tum höga, 1 aln och 22 tum breda, á 7 Rdr 182
23 par innanfönster, lika beskaffade, utan foder och …de
samt omålade á 3,16 76,32
4 st mindre fönsterluckor á 1,24 6
2 par portar, 3 alnar 8 tum höga, 2 alnar 1 tum breda,
i 2:ne halvor, halvfranska, släta, med foder, det ena …
oljemålat, med lås 6,32
det andra omålat, utan lås 5,16
14 st dörrar, 3 alnar 8 tum höga, 1 aln 11 tum breda,
halvfranska, enkla, i speglar, med foder, oljemålade med
allt tillbehör á 6 Rdr 84
1 st dito, 3 alnar 2 tum hög, 1 aln bred, för övrigt lika,
omålad 4,39
Tapeter, målade med …färg, klistrade på väv i … 13,11
Väggbeklädnad i 5 rum uti nedra och i 4 rum uti övre
våningen, av papper, klistrat på väggen, bestruket med
…färg av olika kulörer 40
3 kakelugnar i nedre våningen av tegel, med tillräckliga
brandmurar eller nischer, uppsatta på grundvalv av sten,
utan järnplan framför eldstaden á 10 Rdr 30
4 dito i övre våningen, med tillräckliga brandmurar eller
nischer, utan sten eller järnplan framför eldstaden av kakel,
2 runda á 23,16 46,32
2 flata á 26,32 53,16
1 köksspis, utan bakugn, med brandmur och tackjärnshäll,
samt murstång och stolpe av järn samt fällspjäll 60
1 dito, med stekugn och brandmur, samt tackjärnshäll,
eld och askrum med järnluckor, samt kopparcistern 90
1 skorsten, med ditledda kakelugnsrör 100
1 dito, med därovan anbragd kakelugnspipa av järnplåt 18
7 st kakelugnsnischer á 3,16 23,16
Sålunda hela byggningens värde i det stånd den nu är: 1,978,16
Nr 2 — I 43 alnars avstånd från Trädbyggningen Nr. 1, ett
stenhus i gott stånd, med egna murar å alla sidor, uppfört år
1843 av 2 våningar, 33 alnar långt, 17 alnar brett, 10¼ alnar
högt, täckt med brädor och därovan spikade spjälor, fristående
utan brandbotten.
Första våningen vars yttre murar äro 23 tum tjocka, uppförda
av slaggtegel, har tvenne skiljemurar, även 23 tum tjocka, även
av slaggtegel och tvenne brädesväggar av 2 tums bräder,
är indelad uti fem rum: pressrum, färgeri, blåeri, gesällrum och
godsbod — andra … övervåningen, vars yttre murar jämväl
är uppförda af slaggtegel, 15 tum tjocka, består av ett stort rum,
torkrum och ett litet överskärerirum, skiljt från torkrummet
medelst en brädesbalk.
Hela stenstommen av denna byggnad värderas till 1,015
Brädesväggarna 55
Yttre taket med dess tillbehör 240
Resten av resvirke och bräder 12
Takrännor på järnhakar 9,16
Taklist av bräder — 66 alnar á 10 st 8 Rdr 14,32
Bjelklager 40
Golven i rummen av plankor 66,32
Taken i dito av bräder 45
Trapporna av plankor 6,32
19 st fönsterlufter med vanligt fönsterglas, kitt, utan
foder, 2 alnar höga, 1 aln 22 tum breda, med järngaller
och ringar över korsen, 32 st, á 4 Rdr 88,32
2 par portar 3 alnar 15 tum höga, 2 alnar 18 tum breda
i 2:ne halvor, klädda med räfflade bräder, utan foder,
omålade; med allt tillbehör, lås för den ena 6,32
utan lås för den andra 6
1 dörr, 3 alnar 17 tum hög, 2 alnar bred, klädd med
räfflade bräder, utan foder, omålad, med lås och
allt tillbehör 4,32
1 dito, 3 alnar 6 tum hög, 11 (17) aln bred, för övrigt
lika, men utan lås 3,16
2 dito, 3 aln 6 tum höga, 1 aln 8 tum breda, enkla, utan
foder, omålade, med allt tillbehör, á 2 Rdr 4
3 dito, 3 alnar 2 tum höga, 1 aln 10 tum breda, släta, enkla,
utan foder, omålade, 32 st 2
2 dito, 3 alnar höga, 1 aln 8 tum breda, släta, enkla,
utan foder, omålade, 32 st 1,16
2 kakelugnar av tegel, ställda mot slaggtegelmuren utan
plan framför eldstaden, á 10 Rdr 20
En mur med 6 eldstäder, av vanligt murtegel, fristående
med stenplan framför 5 och utan sådan framför den 6:te 366,32
En skorsten 10
2 kakelugnspipor av järnplåtar á 10 Rdr 20
2 varmugnar bleckjärn, med rökgångar av hopskruvade
tackjärnshällar, med tackjärnshällar framför eldstäderna 80
5 inmurade kopparmurpannor eller …
(Här ska det stå något som jag inte förstår)
En klädes- eller valdmalspress med metallmuttrar 200
2 överskärardiskar, med saxar och …, efter framsk.
inrättning 200
2 dubbla ramar, om tillsammans 46 alnar med järnkrokar 20
Sålunda med hela husets värde i det stånd det
nu befinnes 3021,32
Åbyggnad, som ej till brandförsäkring anmäldes äro
Nr 3 ett vedlider med hemligt hus av resvirke och bräder,
i 7 alnars avstånd från stenhuset Nr 2
Nr 4 En uthusbyggnad, innehållande brygghus, fähus,
…hus, källare och bodar, av timmer, på 31 alnars avstånd
från byggningen Nr 1
Nr 5 Ett vedlider av resvirke och bräder på 28 alnars
avstånd från byggningen Nr 1.
Några få beskaffade eldfarliga inrättningar, som i
Reglementet 1§ av 3 artikeln, samt 3 och 4§§ av 4 artikeln
omförväxlas finnes icke å tomten, icke heller inom
etthundrade alnar därifrån.
Värdet av den till brandförsäkring nu anmälda åbyggnad
är således, efter nogaste undersökning och bästa förstånd,
i dess nu befintliga skick, jämfört med ett medium av de
sist förstulna fem årens …curanter, och markegångstaxor
på byggnadsämnen, dagsverken och arbetslöner i orten,
ansett till Femtusen Riksdaler Banco, det vi anfara vara
mera för lågt, än för högt åsatt, vilket betygas av
JOH. LIDÉN
Kronofogde över
Norra Hälsinglands Fögderi
Avskrift: Viveca Sundberg
Brännvinsbränneri
Inför starten av bränneriet 1857
Nya Helsingen № 20 9/10 1857
Från de flesta socknar af Helsingland skriwes, att potates och sädesskörden utfallit mycket wäl och att den blifwit wäl inbergad. Under sådana förhållanden kunde man wäl med säkerhet hafwa att hoppas att priserna härå skulle falla i betydlig mån, men detta motverkas dock på ett mäktigt wis efter hwad det will synas af sist hitkomna numret af wår i provinsen wärda kollega Hudikswalls Weckoblad, som berättar, att ett stort bränneri är anlagdt i Norrbo socken. Efter hwad nämnde blad uppgifwer skall denna anläggning wara gjord endast och allenast för att hålla sädespriserna nog högt, hwilket ej låter så otroligt, då der lärer komma att tillwerkas ej mindre än 1000 kannor om dagen af den «ädla» swenska nektarn. Man kan ej nog beklaga denna äskan hos en del personer att göra allt för nationens försoffning. — Hittills äro dock endast twenne brännerier anmälda till bränning under nu ingående bränningstermin, båda inom Helsingland.
Avskrift: Viveca Sundberg
Här kan du läsa tidningsartikeln i original:
Bild ur boken, gård och bygd genom 100 år. Aktiebrev utvisade att en hundradel kostade 600 kr. Aktiebreven är undertecknade å Bränneri-intressenternas vägnar av R. Härdelin, Svante Berg och Per Jonsson.
Att det fanns intressenter i Hudiksvall finner man i konstnären och författaren Bror Hillgrens bok om Delsbo. Där återger han ett köpebrev om handlaren m. m. Olof Hedman i Delsbo försäljning av sin halva del i pappersbruket i Fredriksfors till Handelsfirman J. D. Wallströms söner & komp. i Hudiksvall den 10 april 1859. Hedman får i dellikvid av köparen 6 st. aktier i Norrbo Bränneribolag.
Hela brännerihistorien infaller i en tid då brännvinsbrännandet är synnerligen aktuell. Sveriges Riksdag debatterar åren 1853-55 om inskränkningar för husbehovsbränningen både vad det gäller tillverkning och försäljning och 1860 totalförbjuds den.
Vi vet att Eva Härdelin Berg flyttade in i huset 1844 vid Norrboån med sina fem barn. Hon var änka efter förvaltaren Johan Nicklas Berg på Strömbacka. Hon hade jordbruk och boskapsskötsel, byggde fäbod på Dyrvallen, hade skolhushåll i Hudiksvall och skötte sig, som hennes husbonddräng sade, som en hel karl. Sedan de äldsta barnen blivit vuxna sålde hon sin egendom och flyttade till Hudiksvall. Hon avled 1871. Det hus som Eva Berg bodde i sålde hon till länsman Pira 1860.
Nya Dagligt Allehanda № 210 31/8 1860
Till Salu
Norrbo större Ångbränneri, beläget uti Gävleborgs Län, 3¼ mil från Hudiksvall inom Norrbo Socken invid sjön Södra Dellens strand, med en naturskön belägenhet, der 3:ne sockenvägar sammanträffa, och som nästan dagligen anlöpes med ångbåt, hvilken har sin sysselsättning med fraktfart till och från den jernväg, som löper imellan Hudiksvall och Forssa.
Bränneriet som, endast 3:ne år gammalt, är anlagt på 1000 kannors tillverkning per dygn, hvilken fulla tillverkningssätt äfven begagnats vissa terminer, är bygdt med all möjlig omsorg och efter nyare tidens fordringar samt inga kostnader sparade för att få allt ändamålsenligt och beqvämt; kopparverket är förfärdigat af kopparslagaremästaren Hybinette, ångpannorna vid Herr W. Lindbergs mekaniska verkstad och mäskverket, potatisqvarnarne och hissverket af Herr H. B. Hall i Stockholm.
På råämnen erbjuda närmaste Socknar mer än behöflig tillgång, oftast till ganska förmånliga priser.
Corps de Logic består af ett tvåvåningshus med sex rum på nedre botten och sex rum på öfre utom garderober. Dessutom finnas nödiga uthus såsom visthus, bagarstuga, drängkammare, stall och fähus, vagnslider och källare m.m. allt i godt skick.
Sex tunnlands jordvidd finnes vid bränneriet, feraf dock endast en del är odlad, dels till kryddgård, dels till potatesland.
Bränneriet och uthusen äro brandförsäkrade för 38 600 rdr rmt och om Corps de Logies brandförsäkrande är anstalt fogad.
Hela egendomen, som genast kan få tillträdas, säljes för 60 000 rdr rmt med alla till bränneriet hörande inventarier, och om betalningsvilkoren kan korresponderas med undertecknad, adress: Hudiksvall
Hudiksvall i Augusti 1860
3481) SVANTE BERG
Avskrift: Viveca Sundberg
Hudiksvalls Allehanda den 9 November 1861
Nya Helsingen No 18/3 1865
Förtydligande avskrift nedan:
Kungörelse
Genom friwillig auktion, som förrättas i Norrbo den 6 nästkommande Juni kl. 12 på dagen försäljes:
Norrbo Ångbränneri
med alla dertill hörande inwentarier.
Norrbo bränneri, det enda i Helsingland, är beläget 3 mil från Hudiksvall stad, wid det wattendrag, som skiljer sjöarne norra och södra Dellen från hwarandra, har sommartiden lätt och beqwäm kommunikation med Hudikswall medelst ångbåtar och jernwäg.
Med bränneriet är förenadt mälteri.
Afwerkningen per dygn uppgår till 1,000 kannor.
Såwäl bränneriet, som är bygdt af slaggtegel, som corps de logis och uthusen, som äro byggda af furutimmer, befinnes i godt skickt.
Korn af god och wigtig beskaffenhet erhålles till ungefärligen enahanda pris, som gällande priserna i Stockholm.
Potatis af bästa qvalité och hwarå god tillgång finnes, gäller wanligen från 3 till 4 rdr rmt tunnan om 6 3/10 kubikfot, levereradt wid bränneriet.
Då bränsle är god tillgång till billigare pris.
Bränwinet säljes inom provinsen och betalas wid bränneriet alltid flera öre per kanna högre än gällande priserna i Stockholm.
Fasta och lösa egendomen säljas först i särskilda utrop, och sedan alltsammans under ett klubbslag.
Af köpeskillingen betalas en fjerdedel kontant, återstoden af köpeskillingen kan liqvideras efter reel köpares beqwämlighet.
Säljarena förbehålla sig twänne timmar efter auktionen att pröfwa anbudens antaglighet.
Närmare beskrifning om egendomen erhålles genom någondera af undertecknade.
Hudikswall den 4 Mars 1865
Edward Frisk Eric D. Regnander
Avskrift: Viveca Sundberg
Vågbrytaren vid åns utlopp i södra Dellen. Vågbrytaren är byggd som en enda lång stenkista med ett tätt pålverk på båda sidor vilka ännu delvis kan beskådas om man gör ett besök på piren. Vidare ser vi en brygga och båthus eller magasin liksom troligen taket på cementfabriken.
Ännu en tidig bild på vågbrytaren som även hade till uppgift förhindra Dellens vågor att spola igen farleden med sand.
Här ser vi åns utlopp i Sördellen från ett annat håll
Den gamla träbron med Dellenroddarnas hus till höger
I bakgrunden ser vi Piras gård. Till vänster Piras ladugårdslänga, till höger ner mot ån hade Pira sin trädgård
Till vänster syns taket på Forsbergs smedja och i bakgrunden skymtar Piras skorsten
Bilden är tagen vid samma tillfälle som ovan. Piras skymtar vid det högra brofästet
Norrboån med syskonen Källmans alla hus
Idag 2016 är det syskonen Källman som huserar där Pira hade sitt trädgårdsland.
Lägg märke till den vackra granen mitt i bild, den lär vara från Piras tid
Den gamla träbron med smeden Carl Fredric Forsbergs bostad till vänster (prästgården 1:8) och hans smedja på höger sida. Se mer historik längre ner.
År 1925. Här pågår byggandet av formarna till brospannen som skall bära upp den nya bron. Bilden ägs av Elsa Källman vars far Erik Bjurling, är en av de som står på toppen av spannen
Här ser man den gamla träbron och utloppet i bakgrunden
Den nya bron är nu färdigbyggd men den gamla är ännu inte riven.
Olle och Rolf ser ut att ha det riktigt trevligt.
Så här stilig blev den nya bron. Den är nu borta och ersatt av en högre och bredare bro, klicka här för att se den. Här en utsändning från invigningen av bron, 12 nov. 2015.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 30/7 1931
Mystiskt vid Norrboån
Härom natten sutto några personer vid Gamla Dellenbaden i Norrbobyn och njöto av var sin kopp doftande java. Allt var frid och gamman, tills helt plötsligt ett mycket mystiskt ljud hördes från hinsidan Blodsmyran, där de gamla skyttegravarna ligga till minne av bonden Erick Oluffsons och hans hälsingebönders bragd år 1434.
Och i tro att Erick Oluffson på nytt rest sig i sin grav, för att ännu en gång slåss med eventuella danemän, gingo ovannämnda personer ytterst försiktigt åt det håll, varifrån de egendomliga ljuden kommo. Deras misstankar kommo verkligen ej helt på skam. Jo, till en del, förstås. Ty strid hade där varit, fast inte mellan Erick Oluffson och danemän, utan mellan två ungherrar av en betydligt yngre årsklass. Men även deras strid hade, av allt att döma, varit rätt så saftig, ty där i en skyttegrav låg en yngling blödande och full, med en krossad liter vid sin vänstra sida, samt allt emellanåt uppgivande ett läte, som här ej kan återgivas. Hans antagonist var däremot försvunnen.
Av de otympliga ord och meningar, den slagne då och då lät undfalla sig, kom man till den uppfattningen, att han (den slagne) och en kamrat Erik — ej Erick Oluffson — kommit i slagsmål om en flicka, Anna, och så hade han, den slagne, fått en liter i skallen av rivalen, varpå denne avdunstat, troligen för att lägga beslag på flickan, under det den blödande hjälten gladeligt gått i marken — avsvimmad. Hur länge han legat där, visste han ej själv. Men en »bra stund» var det, upplyste han.
Sedan den slagne hjälten förbundits, stakade han iväg till en »trampolin» som stod makligt lutad mot en tall på sidan om landsvägen. Och så bar det åstad, om ock vingligt, efter Bjuråkersvägen.
Av allt att döma blir det fortsättning på kalabaliken, ty den bortåkande mumlade upprepade gånger för sig själv: »Dä’ här ska’ Erske få igen en vacker dag, du Anna»
Enligt uppgift var hjälten med såret i skallen från Våtmor i Bjuråker, skriver en meddelare till Hudiksvallsposten.
Avskrift: Viveca Sundberg
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 11/8 1931
Motorcykelolycka på landsvägsbron över Norrboån
I lördags natt kom Per Eriksson, Långede, Delsbo, med motorcykel efter landsvägen, som leder till Dellenbaden. Kommen till bron över Norrboån, mötte han där en annan motorcyklist, J. Jonsson, Myra, Delsbo. Jonsson visste tydligen ej på vilken sida han skulle hålla utan vinglade över på fel sida, vilket hade till följd, att Eriksson ögonblickligen måste slå till bromsarna på sitt fordon för att hindra kollision. Vid bromsningen slirade Erikssons cykel i det lösa gruset på bron och körde mot broräcket. Tur i olyckan var att räcket höll, ty i annat fall hade ”hojen” plus Eriksson fått göra ett ”magistergrads-hopp” ned i ån, vilket nog blivit rätt otrevligt i betraktande av höjden.
Erikssons cykel fick vid kollisionen mot järnräcket sitt framhjul skamfilat, lyktan sönderslagen m.m., och fordonet måste lämnas kvar på en närbelägen gård till påföljande dag. Enligt uppgift skulle Jonsson vara märkbart berusad. Efterspel kommer nog att följa, om de två kontrahenterna ej ändå komma överens, skriver en meddelare till Hud. P:n
Avskrift: Viveca Sundberg
Se Håkan Blanks film om nya bron.
Här en kort text ur sammanställningen från utgrävningen vid Norrboån
DISKUSSION Hälsinglands Fornminnessällskaps karta över Norrbo skans från år 1845 baseras på en äldre skiss från 1819. På skissen finns på östra sidan av Norrboån en långsträckt kartfigur som enligt Fornminnessällskapet utgjorde rester efter skansen. Dessa var emellertid inte synliga då kartan upprättades. Även i sockenbeskrivningarna från slutet av 1700-talet finns en notering om gravar och bröstvärn på båda sidor om ån. Uppgifterna om att delar av skansen funnits även på östra sidan av Norrboån har inte kunnat bekräftas och det är svårt att få en entydig bild av området. Enligt det historiska kartmaterialet har det rått osäkerhet om området ursprungligen tillhört prästbordet eller inte. I det historiska kartmaterialet från 1700- och 1800-talen finns endast odlingsmark karterad på platsen. Norrboån är den enda förbindelsen mellan Norra och Södra Dellensjöarna och ån var tidigare så pass forsande och stenig att man sannolikt måste dra sina båtar förbi detta. Efter slutundersökningen har tolkningen av lämningen stått fast som utgörande en dragränna för båttrafiken mellan de stora Dellensjöarna. Dragrännans mycket strategiskt kommunikativa placering på det smala näset mellan sjöarna talar för att användandet pågått under lång tid. Dellensjöarna ligger 42–44 meter över havet och har därför inte påverkats av landhöjningen under järnåldern. Norra Dellen sänktes år 1858 och samtidigt muddrades och breddades Norrboån. Den tidigare nivåskillnaden mellan sjöarna bör inte ha inneburit ett starkt forsande flöde genom Norrboån. Att det ändå varit befogat att anlägga och underhålla en dragränna talar dels det kommunikativt viktiga läget och dels den steniga och svårframkomliga åsträckan för. Dateringen av dragrännan i förundersökningen och det direkt intilliggande stolphålet (A361) i slutundersökningen fick båda en vendeltida datering. Stolphålet framkom i dragrännans norra del, relativt nära den sektion där det daterade kolprovet togs vid förundersökningen. De kolprov som togs från dragrännan i slutundersökningen kom från tre olika höjder i profilbank 1. Dateringsresultaten gav unga dateringar, från och med år 1640 till modern tid. Kolprov med yngre dateringar uppvisar många toppar och är svårtolkade.
24 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG – DRAGRÄNNAN VID NORRBOÅN Sannolikt har dragrännan använts och underhållits ända in i 1600-talet och kanske till och med under 1700-talets början. Att anläggningen använts längre fram i tiden än så är osannolikt då det rimligtvis skulle lämnat spår i exempelvis det historiska kartmaterialet. Profilbanken ligger centralt inom område 3 och inte intill de delar av rännan som daterats till järnålder. De två kolprov som resulterat i järnåldersdateringar ligger således rumsligt närmare varandra jämfört med den profilbank som gav yngre dateringar. Att delar av dragrännan har olika dateringar skulle kunna vara ett tecken på dess betydelse och därmed vara ett resultat av ett långvarigt underhåll. Rännan har bestått av trä som fodrats med lera, sannolikt har också konstruktionen ställvis behövt stadgas upp med hjälp av stolpar. Anläggningen gav intryck av att ha åtgärdats i flera omgångar. Vid övergivandet har rännan planats ut och fyllts igen. Slutligen har brukandet av marken utplånat alla ovan jord synliga spår.
Smederna Forsbergs bostad (Norrbo Prästgård 1:2 och 1:8) vid det västra brofästet. Sedan år 2000 ägs husen av Dellarnas kyrkbåtsroddare
Forsbergs i bakgrunden och Anna Jonsson (Pipar-Anna)
Den långa bryggan användes när man skulle ut till tvättstugan
Där den sjösäkra ”norrbosnibben” och ekan ligger var det tidigare linsänkeplatser.
Norrbosnibbar tillverkades av Nordlund i Norrbobyn och Frank i Hålsjö. Alla snibbar kunde förses med mastbräda och således riggas. I aktern fanns en järnring att sätta styråran i.
Tvättstugan och tvättbryggan låg ungefär där bastun ligger idag
Garveri
Norrboåns utlopp i förgrunden och Ugglas båda gårdar i bakgrunden. Det lär vara uti det strömmande vattnet nedanför den vita Berggården som garveriet har legat.
Norrboån 306,Vedmyra 7:26.
Våren 2016 var Ingrid Timan och Jan Olov Andersson här för att titta till fastigheten. Till vår stora glädje kan vi konstatera att kvarnsten bakom Jan Olov är identisk (148 cm i diameter) med de större kvarnstenarna från Tullmjölkvarn i Norrboån.
Carl Fredrik Uggla köpte gården 1876. Därefter har den ägts av flera släktingar Uggla innan den köptes av Rune Andersson från Bjuråker. Efter hans död ärvdes fastigheten av syskonen Runa 11/10 1953-17/5 2015 och Jan-Olov.
Norrboån 304, Vedmyra 7:13, Ugglas hus, ”Berggården”.
Här bor Birgitta och Jan Björkström
Om garvning på Wikipedia
Om Garvning
Vid Norrboåns västra sida finns två gårdar som tidigare tillhört Carl Alfred Uggla som bedrivet garverirörelse därstädes sedan 1870-talet (köpekontraktet är från 1873) och en bit in på 1900-talet. På en av dessa gårdar finns en skylt uppsatt med text ”Bergska gården”. Detta har givetvis påverkat diskussionen bland allmänheten om att det huset kunde vara Norrbos gamla prästgård, alldenstund kyrkoherden som bodde i prästgården hette Berg. Detta antagande kan således uteslutas. Däremot kan gissningsvis en teori vara att prostens son kapten Svante Berg köpt någon av prästgårdens flygelbyggnader och haft den som bostad på Norrbobyn nr. 12, som efter hans död hamnat hos ”Ugglas”. Några säkra uppgifter om när byggnaden sattes upp vid Norrboån har inte kunnat erhållas.
Berggården i bakgrunden.
På väg genom Norrboån passerar (troligen) ångslupen Näs med en flottarkoja på släp.
Vid garveri bereddes och garvades djurhudar. Särskilt var det stort behov av fårskinn bl a till fällar. Rummen var kalla på den tiden. Pigor och drängar låg ofta i oeldade rum och då var djurhudar och fällar nödvändiga sängkläder. På vintern hade kvinnorna halvlånga kappor av fårskinn, även till vardagslag. I garveriet bereddes också läder till stövlar och skor.
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok
Läs här om adelsätten Uggla (använd sökfunktionen)
42Å1 Johan Wilhelm Uggla född 23/9 1811 i Gävle. Länsman, mönsterskriv. o. bonde i Kramsta 11, sen. bos. i Hamre, Järvsö. Utfl. t. Ramsjö 1862
(X11) G. 183.. med Christina Ulrica Schöning född 9/3 1809 i Gävle. Infl. fr. Hudiksvall 1878. Änka. Bos. i Åbro, Norrbo. † 21/4 1897.
Barn:
Gustaf Johan, *13/8 1834. Utfl. t. Ramsjö 1862
Ida Maria Wilhelmina, *13/4 1836. Utfl. t. Sth. 1856
Emilia Josephina, *22/12 1837. Utfl. t. Njutånger 1856
Harald Wilhelm, *13/7 1839, † 13/5 1847
Carl Alfred, *31/1 1841 2
Julia Christina, *5/10 1842. Utfl. t. Ljusdal 1884
Eric Robert, *18/5 1845. Utfl. t. Gävle 1861
Adolph Mauritz, *7/2 1847, † 29/9 1847
Theda Lovisa, *22/2 1848 3
Adplph Wilhelm, *17/7 1849. Utfl. t. Ramsjö 1862
Fredrik August, *14/4 1851. Utfl. t. Ramsjö 1862
42Å2 Carl Alfred Uggla född 31/1 1841, s. t. länsman J. W. Uggla i Hamre, Järvsö. Garvare. Bos. i Åbro, Norrbo. † 6/11 1923
Gift 18/1 1863 med (AC24) Eva Margreta Lindberg, *26/7 1834 i Skellefteå. † 25/1 1915
Barn:
Alma Johanna, *7/5 1859. Bos. i Vedmyra, Norrbo. † 28/3 1936
Ida Helena, *20/9 1860. Bos. i Vedmyra, Norrbo. † 29/9 1945
Johan Alfred, *22/4 1863 4
Karl Herman, *30/6 1865 5
Ulrica Amalia, *23/12 1867. Modist. Bos. i Ede, Delsbo. † 2/10 1942
Oskar, *5/6 1870, † 25/1 1880 (skroffler)
Hilda, *3/12 1872. Bos. i Vedmyra, Norrbo
Frida Margreta, *14/1 1875. Utfl. t. Västerås 1908
42Å3 (X5) Lars Larsson Printz, *(3/10) 7/10 1828 i Bollnäs, Gävleb. Infl. fr. Ramsjö 1893. Bonde i S. Våga 1, Järvsö, sen. bonde i Nordanäng, Delsbo. † 25/7 1906.
1 Gift 4/6 1873 med Theda Lovisa Uggla, *22/2 1848, d. t. länsman J. W. Uggla i Hamre, Järvsö. † 17/10 1926
Per, *1/10 1870 (Fosters.)
42Å4 Johan Alfred Uggla född 22/4 1863, s. t. garv. C. A. Uggla i Åbro, Norrbo.
Gift 22/8 1895. Änkl. o. omg. 21/2 1913. Garv., sen. bonde i Ava 5, Delsbo. † 14/10 1937
2P13 Kerstin Jonsdotter född 5/8 1860, d. t. bonden J. Olsson i Ava.
† 28/10 1904.
(X19) Maria Vilhelmina Ulfelt född 27/5 1879 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1906
Barn:
Signe Margreta, *21/11 1895. Utfl. t. Nora, Vm., 1916
Brita Amalia, 22/10 1896. Utfl. t. Lysekil 1917
Carl Alfred, *22/11 1897. Utfl. t. Hardemo 1926
John Isedor, *17/12 1898. Utfl. t. Myresjö 1928
Oskar Leonard, *21/9 1907. Emigr. t. Kanada 1926
Gustaf Robert, *2/12 1907 7
Johan Eskil, *25/2 1910 8
Hugo Albert, *29/12 1912. Jordbr.-arb.
Göta Matilda, *14/3 1915. Utfl. t. Västerås 1937
Sven Bertil, *23/3 1917
Svea Ingegärd, *5/9 1919 (X33)22Y30
Märta Ingeborg, *23/2 1923. G. 25/10 1941 m. K. O. L. Malm i Ljusdal
42Å5 Karl Herman Uggla född 30/6 1865, s. t. garv. C. A. Uggla i Åbro, Norrbo. Arr. o. garv. i Åbro, Norrbo. Sen. bonde i Vedmyra 1, Bjuråker o. i Nordanäng 4, Delsbo. † 29/8 1944
Gift 9/11 1890 med 7P15 Sigrid Larsdotter född 7/7 1869, d. t. bonden L. Ersson i Stenbo 1, Delsbo.
Karl Alfred, *27/11 1890, † 19/12 1890 (magplågor)
Ingrid Amalia, *21/3 1892, † 20/5 1894 (lunginflammation)
Karl Gottfrid, *19/2 1894. Utfl. t. Norrbo 1946
Erik Robert, *18/12 1898. Bonde i Sunnerstaholm, Bollnäs.
Sigrid Amalia, *17/4 1904 (X6)42L3
Lars Oskar, *22/9 1906, † 10/2 1921
Cementfabrik ca 1910-1932
Till vänster gamla lagårdsbyggnaden och cementfabriken och till höger nya bron över Norrboån. Lägg märke till att den vänstra är takhalvan är belagd med plåt, medan den högra består av cementtegel.
Cementtillverkningen startade 1910 av byggmästare Anders Engberg född 1859 i Ljusdal. Engberg avled 1915. Efter honom övertog Klas Källman dennes rörelse 1917 och tillverkade taktegel och byggnadssten fram till omkring 1935. Takteglet till skolorna i Hålsjö och Norrbobyn är tillverkat här av Klas Källman.
Idag, juni 2016 är f.d. cementfabriken förvandlad till en trevlig servering, kallad ”Kanalcaféet”. Det var sommaren 2009 som de sju församlingarna i en gemensam ekumenisk gemenskap lät församlingssalen kombineras med ett kafé ut mot ån. Förrådsdelen under huset är uppfört av Källmans Lean-tegel.
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (19H18)
Anders Engberg född 31/1 1859 i Ljusdal socken. Inflyttad 1885. Byggnadsarbetare i Mon, Västansjö, sen från 18/5 1910 byggmästare och bonde i Fjärdsäter 3, Delsbo, sedan 1913 drev han cementfabrik i Norrboån (f.d. Piras i Norrboån) i Norrbo. I gården var även kronolänsman Viktor Gottfrid Nordendahl (1851-1926) bosatt.
Engberg gift 4/11 1885 med 19H12 Brita Englund född 3/2 1861 i Våtmor, Bjuråker
Fyra barn:
Johanna Kristina 4/12 1887 – 25/2 1888
Anders Arvid 9/2 1889 – 30/1 1890
Emma Katarina 21/3 1891 Gift 1911 med Erik Pehrsson i Fjärdsäter 3, Delsbo
Per Magnus 7/1 1895 Gift 1923 med Edla Jonsson-Glans. Utflyttad till Forsa 1937
Byggmästare Anders Engberg valde att förkorta sitt liv den 27/3 1915, sedan man klandrat honom för ett misstag vid byggandet av Dellenborg. Hustrun Brita avled 3/10 1927.
Skolan i Norrbobyn år 1931, belagd med Källmans ljusa cementtegel.
En bild från Nordiska Cementvarufabriken i Näsviken där Klas Källman var verkmästare. Fabriken stängde 1910. Klas Källman ses här i hatt och klockkedja längst ut till höger.
Klas Källman med barnbarnet Gunlis utanför bostaden. Bilden ägs av Elsa Källman
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (3Z1)
Här en länk till släkten Källman
(6E1) Forsa släktbok) Klas Johan Källman född 25/5 1869 i Morkarla, Upps. Inflyttat från Österbo Bruk med föräldrar och syskon till Hamre (Forsa Ångsåg) 1/12 1872. Verkmästare vid Nordiska Cementvaruaktiebolaget i Näsviken. Infl. fr. Forsa 1921.
Cementfabrikör, bos. i Norrboån, Vedmyra 7:31, Norrbo. På 20-talet startade Klas Källman söndagsskola i Norrbobyns gamla skola.
Klas Källman tillverkade taktegel och byggnadssten fram till omkring 1932. Ingen uppgift om Källman finns i 1933 års Telefonkatalog. Klas Källman avled den 3 oktober 1946.
(X8) Gift 11/11 1894 med Karolina Vilhelmina (Mimmi) Persdotter född 3/9 1875 i Forsa, Gävleb. Död hos sin syster 11 augusti 1955.
Elva barn:
Johan Edvard 27/2 1895. Gift 17/10 1920. Död 30/6 1958
Klas Edvin, 23/7 1896. Utfl. t. Forsa 1935 Gift 6/9 1941 med Adela Kristina. Död 18/8 1953.
Ernst Fredrik, *11/12 1898 gift 1937 med (10B24) Karin Jonsdotter, Dellenro, Bjuråker
Berta Wilhelmina 11/1 1901 – 18/1 1901
Gustaf Herbert 25/1 1902. Gift 24/8 1937. Död i Själevad 8/10 1985.
Eva Vilhelmina, *23/1 1904. Utfl. t. Forsa 1930. Gift 1933 m Rickard Rückar. Död 18/4 1990
Gerda Maria, *22/9 1906, Gift 1936 m murare Ernst Karlström i Sjömyra, Delsbo
Gunnar Artur, *29/12 1909. Utfl. t. Karlstad 1937 Gift 1958 m Lisa Ingeborg Död 23/6 1995.
Gösta Bertil, *17/4 1912. Handelsbitr. † 6/3 1937.
Rolf Georg, *20/10 1914 – 14/11 1981 Utfl. t. Sth. 1941. omgift 1978 bosatt vid Norrboån
Elva Linnea, *7/6 1917. Bos. i Åbro gård Vedmyra 1:2 Ogift, död 1/12 1946.
Mimmi Källman. Bilden ägs av Elsa Källman
Mimmi Källman vid kokstan och sonen Edvin.Bilden ägs av Elsa Källman
Herbert Källman med okänd dam. Bilden ägs av Elsa Källman
Norrboån med Gösta Källmans rävfarm. Fr. v. Ernst Källman, Waldemar Persson och Gösta Källman. Bilden ägs av Elsa Källman.
Å-bro gård, Vedmyra 1:31 eller 1:2. Huset uppfördes hösten 1914.
När Piras hus brann ner 28 april 1914 var ägaren Anders Engberg. Hans son Per Engberg, har berättat för Albin Gunsth att när första världskriget bröt ut i augusti 1914 så höll han och klockaren Anders Olov Östberg på att bygga den här gården eftersom de växelvis måste springa till kyrkan och ringa i kyrkklockorna.
Här kom sedan Klas Källman med sin familj att bo. Naturligtvis fick huset cementtegeltak liksom den sammanbyggda lagårdsbyggnaden på husets baksida. Den delen är delvis uppförd av leantegel. Numer används huset vid scoutträffar och liknande.
Fabrikör Klas Källman 70 år
Hudiksvallsposten 25 maj 1939
Idag fyller fabrikör Klas Källman, Åbro gård, Norrboån 70 år.
Det är skiftesrika år jubilaren har bakom sig. Han är född i Morkarla i Uppland, där fadern var arbetare vid Dannemora gruva. Då Klas endast var fyra år fick fadern arbete vid Forsa ångsåg, och då fick alltså familjen ”dra åt Hälsingland”. Efter något år flyttade familjen till Näsviken, då Kjällman senior fick plats vid Forså bruk.
Klas var endast i 10-11 års åldern då han fick börja hjälpa en äldre bror vid emballagetillverkningen i fabriken. Vid 14 års ålder blev Klas anställd vid fabriken, och fick då samtidigt vara springpojk åt disponent Rasch. Då källman var 16 år fick han överta sin brors arbete vid fabriken, där han arbetade till år 1898. Källman är musikaliskt intresserad och var under denna tid bl. a. med i en hornsextett, som arbetarna bildat. År 1898 sände disponent Rasch honom ner till Göteborg i och för utbildning inom cement-och tegeltillverkning. Efter ett par månader återvände han till Näsviken, där han nu blev verkmästare vid fabriken. År 1905 blev han verkmästare vid Sundsvalls Cement-och byggnads AB. Ett par år senare fick han erbjudande av disponent Rasch att återvända som verkmästare för en ny fabrik för mosaik- och gipsarbeten samt rörstampning. Då denna fabrik två år senare lades ner anmodades han att leda anläggandet av en cementfabrik i Stöde. Källman var sedan inspektor för denna fabrik till 1913. Efter ett par års friare arbete med cementgjutning o, dyl., fick Källman åter ett större uppdrag. Det gällde att anlägga Sollefte Cementvarufabrik.
År 1917 inköpte Källman den gamla Engbergska Cementfabriken – eller leantegelfabriken, som den också kallades – vid Norrboån.
1921 flyttade hela familjen till Åbro gård, där han sedan dess varit. Källman fick snart inte bara sin fabrik att tänka på. Familjen på Åbro gård har många järn i elden.
1927 öppnade de ett café, det bekanta ”Källmanska kaféet” väster om Dellenbaden. Till stället hör ett litet jordbruk, och dessutom är Norrbobyns telefonväxel inrymd där.
Klas Källman är en mycket ungdomlig 70-åring med solskenshumör och med en rastlös verksamhetsiver. Han har fört med sig upplänningens spelande pojklynne och öppna humor hit till Hälsingland. Vid sidan av sitt musikintresse är han naturälskare som få, och är särskilt intresserad av medicinalväxter.
Det är säkert många, som önska farbror Källman vänliga soliga år. Och det önskar även signaturen. Ego.
Avskrift: Åke Nätterö
Ang. Telefon, enl, Gård och Bygd genom 100 år.
I 1920-talets början fick tre abonnenter telefon i Norrbobyn. Det var Erik Olsson (Prosts), Olof Larsson (Orrens) och Prästgården. Dessa var direkt kopplade till telefonväxeln i Bjuråker. Så småningom tillkom Källmans och Dellenbaden vid Norrboån.
1929-30 inrättades en telefonväxel hos Källmans och då utökades antalet abonnenter i Norrbobyn. Men för att kunna telefonera till nedre delen av socknen fick man gå omvägen över Delsbo-Näsviken. Ett sådant samtal var också belagt med periodavgift.
År 1943 flyttades telefonväxeln till Prosts. Anna Olsson, Prost-Anna, blev då även föreståndare för densamma. Som medhjälpare hade hon Klockar-Anna.
År 1957 installerades automatisk växel med ledning av Hålsjö telefonväxel.
Norrboån. Från vänster Helmer Persson, i ljus keps okänd, bak Edvin Källman, Elva Källman, i mörka kläder Ernst och Gerda Karlström m dotter Maj Ingegerd. Bilden ägs av Elsa Källman
Norrboån 312. I det här huset var Kaffe stugan inrymd på 70-talet. Nu ägs huset av Elsa Källman som sitter vid bordet tillsammans med Åke Nätterö.
Rolf Georg Källman född 20/10 1914 i Forsa. Utfl. t. Sth. 1941 Gift 1944 med (5D34) Elsa Bjurling från Tjärna i Bjuråker född 26/3 1925. Utfl. t. Sthlm. 1943. År 1947 flyttade familjen hem till Norrboån och Åbro gård. Klas Källman och hans dotter Elva var då död men hans hustru Mimmi bodde där. Efter Mimmis död 1955 såldes huset och Rolf, Elsa och barnen flyttade till Norrboån 312, det hus som nu Elsa bor i under sommarhalvåret.
1966 gick Elsa och Rolf skilda vägar. Året efter flyttade Rolf med barnen Iréne och Thony till Dellenro i Bjuråker där hans bror Ernst Källman var ingift.
Den 19/8 1978 gifte Rolf om sig med Agnes Viktoria Broberg född 12/10 1926 i Bjuråker. Bosatta i Norrboån 7:30. Den 14/11 1981 avled Rolf och den 21/3 1984 avled Agnes Viktoria.
Elsa och Rolfs barn:
Lola 4/8 1944, gift med Gösta Isaksson i Sörhoga, Forsa
Rosa Linnéa, kallad Rosali 14/2 1947 † 17/6 2021 Gift 1986 med Hans Nordenström i Iggesund
Iréne 20/6 1951 Gift 23/6 1978 med Ulf Sören Söderberg. Nu bor hon ensam och barnen är utflugna
Thony 29/8 1954 Målare med företaget Källmans Måleri. Gift 8/7 1977 med Barbro Lind född 8/9 1959 i Idenor, bosatta i Kyrkbyn, Bjuråker.
Smedjor
I slutet av 1800-och i början av 1900-talet fanns det tre smedjor vid Norrboån. En smedja ägdes av smedsläkten *Forsbergs. Den revs och flyttades till Bondebo i Delsbo när nya landsvägsbron byggdes över år 1925.
Smedjorna var timrade och hade jordgolv.I mitten var oftast en härd för elden och för diverse redskap, som tänger och hammare, som skulle finnas till hands, när järnet var uppvärmt och skulle smidas. Så fanns städ och slägga. Det fanns gott om hästar på gårdarna på den tiden och hovslageriverksamheten utfördes också av smederna.
Strax intill den östra brofästet låg smeden Forsbergs jordkällare. Den jämnades med marken när den tillfälliga bron byggdes.
Smedjan vid Norrboån med smeden Carl Fredric Forsberg och hans hustru Brita Lundén.
Smedjan blev flyttad till Bondebo 127 i Delsbo där den sedan blivit dubbelt så lång. Där finns även en historik om smedjan bevarad
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (28Å2)
1 Gustaf Forsberg född 4/7 1796, s. t. mjöln. G. Forsberg i Karlskoga. Infl. fr. Voxna 1831. G. 17/10 1822. Änkl. o. omg. 26/12 1856. Mjöln., sockensmed o. byggmäst. Bos. i V. Norrbobyn, Norrbo. † 14/3 1860 (vattusot)
(W41) Brita Nilsdotter, *14/8 1797, d. t. bergsman N. Nilsson o. h. h. Anna Jacobsdotter i Söderbärke, Kopp. † 9/4 1854 (lungsot)
(Z30) Brita Christina Olsdotter, *11/5 1803 i MArby sn, Jämtl.
† 29/9 1901.
Fem barn:
Sara Christina, *31/7 1822 (X4)26A12
Anders Gustaf, *18/7 1825 3
Brita Christina, *14/8 1828 21U13
Johan Petter, *13/8 1832, † 11/1 1835 (tvinsot)
Carl Fredric, *26/12 1836 4
28Å3 Anders Gustaf Forsberg född 18/7 1825, s. t. mjöln. G. Forsberg i V. Norrbobyn, Norrbo. Husman o. smed i Norrbobyn. † 8/2 1897.
Gift 13/4 1849 med 31Å1 Margreta Christina Svanström född 8/1 1831, d. t. mjöln. J. P. Svanström i Norrboån, Norrbo. † 16/2 1913
Två barn:
Johan Gustaf, *5/8 1849, † 10/2 1850 (slag)
Brita Christina, *15/11 1850 27Å7
Hudiksvalls Posten 22 maj 1907
28Å4 Carl Fredric Forsberg född 26/12 1836, s. t. mjöln. G. Forsberg i V. Norrbobyn, Norrbo. Sockensmed. Bos. i V. Norrbobyn. † 10/9 1917
Gift 30/10 1860 med Brita Lundén född 14/6 1841 i Ljusdals sn, Gävleb. † 22/5 1917
Två barn:
Sara Christina, *13/5 1861. Utfl. t. Ovansjö 1889
Johanna Margreta, *6/2 1865 (X4)18F3
Handelsbodar och festplatser
Per Perssons bostad och handelsbod Vedmyra 1:24, Norrboån 403.
En handelsbod fanns också vid Norrboån. År 1867 flyttade värmlänningen Per Persson dit. Han fick sina varor från Hudiksvall över Forsa och med ångbåt över Dellen till bryggan vid Norrboån. Genom sjöförbindelsen blev han grossist och tog hem varor till andra köpmän i bygden. När Per Persson avled 1906 tog hans son Emil Persson över affärsrörelsen och fortsatte den till omkring 1926, då den lades ned.
Beskrivning av gården
Vedmyra Nr:1 — som äges av handlanden Per Persson, har följande åbyggningar mm.
Nr 1. Mangårdsbyggnad av timmer under spåntak, 17,3 meter lång, 6,7 meter bred, 3,8 meter hög, innehållande i en våning 4 rum och förstuga, två murar, därav en med bakugn. I försvarligt skick, taket dåligt.
Nr 2. Västra byggningen av timmer under spåntak, rödmålad, innehållande fähus med mur, ett oinrett rum, samt lider, 16,1 meter lång, 6,4 meter bred, 3,5 meter hög. Fähuset i dåligt skick, det övriga försvarligt.
Nr 3. Östra byggningen av timmer under spåntak, rödmålat, 16 meter lång, 7,1 meter bred, 3,6 meter hög, innehållande loge med stall. I försvarligt skick.
Nr 4. Svinhus av timmer under snett spåntak, 4,7 meter långt, 4,4 meter brett, 3,2 meter högt. I försvarligt skick.
Nr 5. Vedbod av resvirke under spåntak, 7 meter lång, 5,5 meter brett, 2,8 meter hög. I försvarligt skick.
Nr 6. Två brunnar med vindsställningar
Nr 7. Välvd stenkällare
Nr 8. Trädgård med åtskilliga bärbuskar
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok
1Z10 Johan Abraham Hansson född 2/5 1808 i Bergsjö sn. Infl. fr. Bjuråker 1838. Landbonde i Prästgården, Norrbo. Sen. husman i Norrboån. † 21/1 1886 (lungsot)
Gift 4/6 1838 med 1Z5 Sigrid Pehrsdotter född 28/3 1804, d. t. bonden P. Nilsson i Vedmyra 1, Norrbo. † 3/5 1865 (nervslag)
En dotter:
Catharina 9/5 1839
(S13) Pehr Pehrsson född 24/11 1832 i Dalby sn, Värml. Infl. fr. Hudiksvall 1867. Handl. i Vedmyra 1:24, Norrbo. † 10/5 1906.
Gift 26/12 1866 med dottern i huset 1Z10 Catharina Abrahamsdotter född 9/5 1839, d. t. husman J. A. Hansson i Norrboån, Norrbo. † 18/8 1927.
Barn:
Anna Catharina, *11/2 1865, † 15/7 1924
Maria Christina, *27/2 1867. Utfl. t. Sundsvall 1895.
Sigrid Mathilda, *13/3 1869. Bos. i Vedmyra
Pehr Johan »Persson», *4/6 1873. Emigr. t. N. Amerika 1893.
Brita Vilhelmina, *10/10 1875 (X4)52F2
Clara Charlotta, *10/5 1878. Utfl. t. Sandarne, Söderhamn, 1903.
Carl Emil, *25/4 1881. Handl. i Norrbo. Ogift, död 20/11 1959
Ungefär vid Dellenbadens sommarhem har det funnits två boningshus.
Ca 1827 – 1841
27A11 Johan Henriksson-Blom född 1/12 1791, son till Henrik Henriksson-Söderberg från Njuparne, Bjuråker, som utflyttat till Ö. Norrbobyn 1811.
Bosatt vid Norrboån. Soldat vid Hälsinge regemente. Nämnes 1841 som torpare i Torsmyra, Bjuråker. Död 25/9 1861
Gift 1/4 1827 med 2Å11 Kjerstin Friberg född 17/3 1799, dotter till skräddare P. Friberg i Hålsjö, Norrbo. Död 18/12 1864 (spetälsk).
Två barn:
Johan Pehrsson-Thorell (fosterson) 14/11 1823 i Stöde. Utfl. t. Ljusdal 1845.
Jonas Pehrsson (fosterson) 12/11 1825 i Stöde. Utfl. t. Sthlm. 1846
I det äldsta huset bodde troligen soldat Blom och därefter ägaren till färgeriet, Robert Härdelin.
På 1830-talet byggdes ett större hus, av vilken vet man inte, men troligen av syskonen Härdelins moder, Christina Brandberg som blivit änka 1818 efter grosshandlare A. Härdelin i Gävle, och vars släkt härstammade från Hudiksvall vilket kan vara en anledning till att hon sökte sig norrut. Efter hennes bortgång 1867, skrev prosten Berg att hon inflyttat för 34 år sedan, alltså i början av 1830-talet, något som vi ännu inte lyckats få bekräftat.
Vi vet att Thore Härdelin bodde i huset och flyttade till Delsbo 1856, och att hans syster Eva Härdelin Berg flyttade in i huset 1844 med sina fem barn. Hon var änka efter förvaltaren Johan Nicklas Berg på Strömbacka. Hon hade jordbruk och boskapsskötsel, byggde fäbod på Dyrvallen, hade skolhushåll i Hudiksvall och skötte sig, som hennes husbonddräng sade, som en hel karl. Sedan de äldsta barnen blivit vuxna sålde hon sin egendom och flyttade till Hudiksvall. Hon avled 1871. Det hus som Eva Berg bodde i sålde hon till länsman Pira 1860, samma år som brännvinsbränneriet blev skadat vid en häftig brand. Dessa uppgifter har vi fått av Anna Pira sista gången hon var till Norrbo. Hon talade om att hennes mor antecknade något varje dag av vad som hände i familj och inom socknen. Hon skulle ta med sig dessa anteckningar nästa gång hon kom till Norrbo. Men det blev ingen nästa gång, skriver Albin Gunsth.
Ägarna till Färgfabriken och Brännvinsbränneriet
Här startar historien om den kända spelmanssläkten ”Härdelin” som är så starkt förknippad med folkmusiken i Hälsingland
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok, samt husförhör-in-och ut-flyttningslängder.
23N1 Anders Härdelin, född 1774, grosshandlare i Gävle. Död i Gävle 30/5 1818.
(W7) Christina Brandberg, född 28/1 1776, d. t. bergsrådman Anders Brandberg och Eva de Brenner i Falun.Bergsrådmannen Anders Brandberg tillhörde en släkt, som var bördig från Hudiksvall, där dess förste kände medlem Per Sigfridsson, även kallad Seffersson som under senare hälften av 1500-talet var handlande. Christina Brandberg avled av ålder den 6 januari 1867, då bosatt hos sin son inspektor Robert Härdelin i Moviken. Prästen skriver att hon inflyttat för 34 år sedan. Begravd i Norrbo.
Barn:
Anders 23/5 1807 2
Eva Christina 26/8 1809, gift 24 juli 1828 m Inspekt. J. N. Berg i Hedvigsfors.
Robert 14/8 1812 3
Thore (Teodor) 12/7 1816 4
—2—
23N2 Anders Härdelin född 23/5 1807, trol. s. t. grosshandl. A. Härdelin i Gävle. Kommissionslantmätare. F.d. kapten i armén. Infl. fr. Hudiksvall 1879. Bos. i Nordanäng, Delsbo. † 20/2 1883.
H. namn okänt, * 189. . † 3/12 1877.
Gunborg Fredrika * 21/9 1852. Utfl. t. Nätra, V.-norrl. 1885
Gustaf * 185. . Löjtnant
—3—
1 Robert Härdelin född 14/8 1812, s. t. grosshandl. A. Härdelin i Gävle. Inflyttat från Gävle till Strömbacka 25/2 1835. Tjänstgjorde som bruksfaktor i Hallbo ett år, återvänder till Moviken 31/10 1843. Inspektor i Moviken, Bjuråker. Delägare i Brännvinsbränneriet. Utfl. t. Tuna 1872. Död 1886
(W33) Gift 14/8 1843 i Bjuråker med Eva Brandberg född 28/10 1818 i St. Kopparberg, Kopp. Infl. t. Bjuråker 1828, ut-och åter inflyttat 1838. Utfl. t. Tuna 1872. Död 1904
Barn:
Anders * 7/9 1844. Utfl. t. Tuna 1872
Eva * 24/2 1846, † 11/5 1847
Anna * 12/2 1847, † 4/12 1847 (kikhosta)
Robert * 17/10 1848, † 17/1 1852 (bröstinflammation)
Theodor, tv., * 12/7 1850. Utfl. t. Tuna 1872
Eva, tv., * 12/7 1850. Utfl. t. Tuna 1872
Robert * 19/2 1852. Utfl. t. Tuna 1872
Carl * 22/1 1853. Utfl. t. Tuna 1872
Laura Augusta Wilhelmina * 16/11 1855, † 15/5 1861 (brännskada)
Gustaf * 3/10 1858. Utfl. t. Tuna 1872.
—4—
1 Thore (Teodor)Härdelin född 12/7 1816, s. t. grosshandl. A. Härdelin i Gävle. Flyttat från Norrbo till Delsbo 1856. Kapten. Bos. i Nordanäng 4, Delsbo. † 20/12 1896.
Gift 24/6 1856 i Norrbo prästgård med (49B3) Sara (Sally)Maria Lovisa Berg född 7/4 1827, d. t. prosten L. O. Berg i Norrbo. † 11/9 1881 i Söderhamn.
Barn:
Anna Cecilia * 14/5 1857. Utfl. t. Söderhamn 1880
Maria Juliana * 13/7 1858, † 23/8 1930
Tord * 24/1 1860, † 22/8 1865
Emma Margreta * 6/12 1861, † 23/8 1865
Ivar * 13/3 1863, † 9/8 1865 (scharlakansfeber)
Lars * 27/5 1864, † 7/9 1865 (scharlakansfeber)
Thore * 6/8 1866 Riksspeleman gift 1891 skild och omgift 1919, i Delsbo. Död 2/4 1945
Clara Matilda * 26/4 1868 9P26
Nils * 9/5 1871, † 22/5 1871
49B4 Johan Niklas Berg född 13/5 1795, son till bruksförvaltare Lars Berg i Hedvigsfors, Bjuråker, bror med pastor Lars Olof Berg i Norrbo och bruksinspektor Svante Berg i Ströms bruk som även var delägare i Färgfabriken. Bruksinspektor i Strömbacka, Bjuråker. Död 30/11 1843 (bröstlidande).
Gift 24/7 1828 med (23N1) Eva Christina Härdelin född 26/8 1809, dotter till grosshandlare Härdelin i Gävle. Änka vid 34, flyttade hon och barnen 3/12 1844, till gården ”Lyckan” vid Å-bron, i Norrbo. År 1860 köptes gården av länsman Pira. Vid Ån hade hon drivit en färgfabrik tillsammans med sin döde makes bror Svante Berg. Hon avled 18/4 1871 (lunginflammation). Hon efterlämnar en 13 sidor lång bouppteckning.
Sex barn:
Eva Maria Christina 4/11 1831 Gift 1857 med lektor P. J. Engström i Gävle
Charlotta Nicolina 12/12 1833 Gift 1861 med löjtnant J. Robert Schough i Forsa
Matilda Augusta 4/6 1836 Utflyttat till Hudiksvall 1870
Lars 27/1 1838 Utfl. t Sundsvall 1863. Landshövding och riksdagsman. Lars Berg avled 30 jan. 1920.
Anna Dorothea 2/1 1840 Bos. i Delsbo (prästgården)
Nils Theodor 6/4 1843 Utflyttat till Stockholm 1873
Kapten Thore Härdelin (1816 – 1896)
Bild ur boken ”Kring Dellenbygden” av Ester Larsson
Karta från andra hälften av 1800-talet. Till vänster Ugglas, mitt i bild Piras med ladugårdslängan som sedan blev cementfabrik och nu servering. Till höger Perssons affär och smedjan vid kvarnbacken.
Piras gård vid vägskälet i Norrboån. Till vänster går vägen till Delsbo, och till höger Bjuråker. I nedre vänstra hörnet syns främre delen av vägplogen. Bilden har vi fått från Magnus Engberg i Ljusdal
Kronolänsmansgården ”Piras” nedbrunnen 28/4 1914. Till vänster skymtar ladugårdslängan. Vägen till vänster leder till Delsbo, vägen t. h. leder till Bjuråker. Snöplogarna till vägarna står uppställda på ömse sidor.
Bild ur boken”Några blad ur Norrbo sockens historia”.
En Norrbogård i aska
Hudiksvallsposten 30 april 1914
Vid 3-tiden i tisdagseftermiddag utbröt eld i byggmästaren Anders Engbergs vid Norrboån belägna mangårdsbyggnad, uppförd i två våningar. Elden varsnades under det med tegel betäckta yttertaket, hvarför det antages, att den uppstått genom någon spricka i ett kakelugnsrör.
Gården nedbrann till grunden. Flera i närheten liggande hus voro starkt hotade, men skyddades genom brandsegel. Ett energiskt arbete af tillstädeskommet brandmanskap räddade också bron öfver Norrboån, som antändes. Elden kastade sig äfven öfver till den på andra ån belägna skogen, där den dock inom kort släcktes.
Den brunna gården var försäkrad i länets brandstodsbolag för 7,600 kr. Lösegendomen, som till större delen bragtes i säkerhet var assuerad i samma bolag för 3,140 kr.
Kronolänsman J. V. Pira (1833 – 1912)
Kronolänsman J. V. Pira. (1833 – 1912)
Två bilder från Rötters hemsida, ”Porträttfynd”.
Ca 1860 – 1912
(37Å2) Jacob Vilhelm Pira född 29/3 1833, son till kronolänsman Sven Jacob Pira i Storbyn, Färila. Kronolänsman bosatt i Å-bron, Norrbo. Död 2 maj 1912.
Gift 1863 med (37Å1) Anna Elisabeth Strandberg f. 26/9 1830, d. t. fanjunkare C. S. Strandberg i Norrboån 27. Skrev dagbok om allt och alla varje dag. Död 2 april 1912.
Barn:
Anna Charlotta (Pira) 7/9 1877 (fosterdotter). Anna gifte sig med ex. apotekaren Johan Konstantin Gillgren, bosatt i Johannesberg, Delsbo. Utflyttad till Djursholm 1916.
Blenda (Pira) 9/5 1877 (fosterdotter).Blenda gifte sig och flyttade till Säbro 1902.
HP den 24 januari 1889
1880 bor här:
En syster, Eugenia Kristina Charlotta Pira, ogift, född 12/8 1830, död 2 okt. 1901.
28H5 Pigan, Anna Wilhelmina Fagerström född 6/4 1856, dotter till smeden Tobias Fagerström i Hedvigsfors, Bjuråker.
Den 23/11 1886 inflyttar även systern Charlotta Fagerström född 8/5 1868 hos Pira, som piga. Hon kom att bli kvar hos Pira till 1906.
Kontorsskrivare Carl Erik Elander, född 1851 i Norrbärke (Kopparbergs län, Dalarna). 1890 är han kronolänsman i Hallsberg, är gift och har flera barn.
Länsman Viktor Gottfrid Nordendahl född 17/10 1851 i Enånger. Vistades i Färila innan han inflyttar till Piras hus i Norrbo 24 november 1897. Han tillträdde tjänsten som Länsman efter länsman Pira. Nordendahl hade flera uppdrag förutom länsmanstjänsten. Bland annat skötte han böckerna åt handelsman Per Persson, Norrboån.
Länsman Nordendahl, som var en stor djurvän, hade två hästar. När de vid olika tillfällen avlivades lät han begrava dem i en skogsdunge i närheten.Han hade också getter en tid inhysta hos en valljänta vid namn Staffas Anna på Lyckevallen. Djuren hade han i en gammal dålig gård invid den gård han själv flyttat till efter branden 1914. Den gården hade han låtit byggda redan 1899 som förrådsbyggnad med arkivrum, expedition och tillfällig bostad, nuvarande Dellenbaden 302.Denna fastighet kom efter branden att bli Nordendahls fasta bostad under större delen av hans återstående liv.
Mellan 13/11 1916 och 21/12 1919 tjänstgjorde kronolänsman Nordendahl i Kyrkbyn, Bjuråker.
Nordendahl blev omyndighetsförklarad två år före sin död. Efter Hans död blev det auktion på hans myckna kvarlåtenskap som lär har pågått i dagarna tre.
Han förblev ogift och avled 18 april 1926. Han är begravd i Enånger
1900 bor här Ida Amalia Johansson född 1884 i Forsa, hon är piga hos länsman Pira.
Kronolänsman Jacob Vilhelm Pira köpte gården 1860 av Eva Härdelin Berg, änka efter förvaltare Johan Nicklas Berg på Strömbacka. Piras gård var en vit träbyggnad med en stor veranda. Framför gården och ner mot åkanten fanns en trädgård omgärdad av ett vackert staket fäst på järnstolpar. Ett av rummen tjänstgjorde som postkontor. Efter Piras död 1912 köpte byggmästare Anders Engberg gården. En vacker vårdag 28 april 1914 brann gården ner till grunden
Samma vägskäl som ovan, juli 2016
Gamla Dellenbaden, nu Sommarhemmet Dellenbaden
Gästhemmet, Norrboån 302. Vedmyra 7:31
Pensionatet Gamla Dellenbaden, hade Anna Brolin övertagit 1927. Pensionatet var då ansett som ett av Hälsinglands vackrast belägna, med sitt natursköna läge vid Södra Dellen. 1914 hade den stora länsmansgården i Norrboån, mera känd som Piras, brunnit ner till grunden. Gården beboddes då av kronolänsman Nordendahl, som 1899 i närheten hade uppfört en förrådsbyggnad med arkivrum, expedition och tillfällig bostad. Fastigheten kom efter branden att bli Nordendahls fasta punkt medan han ibland fick tjänstgöra på annan ort. Han avled den 18 april 1926. Efter hans död inköptes fastigheten av Klas Källman och Olof Åberg, som lät bygga om huset till restaurang. Det skedde 1926-1927. Restaurangen blev mycket omtyckt och fick heta Källmanska kaféet Dellenbaden. Det är för övrigt samma restaurang, som nu ägs av den kristna andelsföreningen, som kallas för Sommarhemmet Dellenbaden.
Ett gäng ungdomar från Arbrå- Vallsta på cykeltur.
Bilden lånad från Facebook.
Annons införd i HP 1920
Kuriren 29 juni 1963.
Hemmet startades för ett tiotal år sedan då man bildade Andelsförening och inköpte anläggningen Gamla Dellenbaden. I byggnaderna inreddes elva gästrum i ”Gästhemmet” och ett 25-tal förläggningsplatser i ”Lägergården”. Regimen är religiös men hemmet öppet för alla och envar som behöver husrum för en natt eller flera. Hemmet har även matservering och café.
Föreståndarinna är Kerstin Lönnman från Jättendal.
Klicka här för att läsa om Nya Dellenbaden
Eget foto från 1965
Kaffestugan och Dellen Stugan
Dellen Stugan. Damen till höger är Märta Hjälte, de båda andra är okända.
Damen till höger är Märta Hjälte, de båda andra är okända
Bosatta på Norrboåns östra sida
Norrboån 27. Huset byggdes under 1800-talets första hälft av fanjunkare Carl Svante Strandberg. Prästgården 1:5. Okänt vilka personerna är på bilden.
Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo- Norrbo- släktregister
37Å1 Carl Svante Strandberg född 5/7 1800 i Årsunda sn, Gävleb. Infl. fr. Bjuråker 1829. Fanjunkare bosatt i Norrboån 27, Norrbo. Utfl. t. Forsa 1842.
(X27)Gift 6/11 1829 med Catharina Löfström född 8/6 1803 i Ljusdals sn, Gävleb. Utfl. t. Forsa 1842.
Anna Elisabeth, *26/9 1830 Gift 1863 med Jacob Vilhelm Pira bosatta på andra sidan ån.
Eleonora Charlotta, *11/7 1834. G. 1863 m. bonden A. Olsson i Hyttebo 3, Färila
8J27. Jonas Ersson Sandgren, * 10/7 1861 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. 1894. G. 16/10 1899. Bonde i S. Sannäs s 6, Delsbo. Utfl. t. Ljusdal 1899 o. t. Norrbo 1927. Jordbr.-arb. i Norrbobyn. † 26/2 1944.
20 Brita Jonsdotter, * 19/3 1862, d. t. bonden J. Ersson i V. Tolbo 2, Delsbo. Utfl. t. Ljusdal 1899 o. t. Norrbo 1927. † 29/7 1940.
Brita »Jonsdotter» * 16/9 1883. Utfl. t. Ljusdal 1899
Jonas Albin * 17/9 1901. Jordbr.-arb. i Norrbobyn
Alex * 19/2 1906. Utfl. t. Örebro 1936
29 S
—1—
(X27) Johan Berglöf, * 18/8 1843 i Ljusdal. G. 6/11 1877. Änkl. o. omg. 26/5 1909. Bonde i Högtomt 1, Delsbo. Sen. gårdsäg. i Norrbobyn. † 9/10 1926.
11J18 Sigrid Andersdotter, * 1/7 1838, d. t. A. Johansson i Sörväna. Änka e. bonden H. Jonsson i Sjulsgård s 1, Delsbo. † 25/4 1906.
50J3 Brita Olsdotter, * 1/9 1881, d. t. korp. O. Flink i Norrväna, Delsbo.
Jonas * 3/1 1878 2
Anders * 27/1 1882 3
15K13 Olof »Jonsson» * 3/5 1890. (Fosters.) Utfl. t. Voxna 1925
Sigrid Margreta * 9/10 1909 (X33)9Y26
Johan * 16/12 1915. Utfl. t. Sth. 1939
Erik, tv., * 1/2 1919. Skogsarb. i Norrbo
Olof, tv., * 1/2 1919 4
Knut * 17/10 1920 5
Samma hus som ovan, men vilka är flickorna?
Samma hus som ovan. Norrboån 27. Prästgården 1:5, Strandberg, senare Dr Åke Bergströms hus,
Provinsialläkaren Åke Bergström född i Stockholm 17/10 1887, son till kapten vid Upplands regemente, Otto Wilhelm Bergström och hans hustru Agnes f. Cronstrand. Han blev student vid Beskowska skolan 1907, med. kand. 1912 och med. lic. 1917. Från hösten sistnämnda år till hösten 1919 tjänstgjorde han som underläkare vid Hudiksvalls lasarett. Överläkare var den kände Emanuel Landelius. Och mer än två läkare var det inte vid den tiden vid stadens lasarett. Röntgensköterskan hette Ingrid Vettermin, vilket är av betydelse i sammanhanget, då hon blev dr. Bergströms hustru. De gifte sig 25 april 1920 i Hjo, som var hennes födelsestad där hon föddes 11/10 1892.
Några veckor senare installerade sig de båda makarna i provinsialläkarbostaden i Johannesberg, Delsbo. Dr. Bergström blev som det kallades, extra provinsialläkare i distriktet. Huvudmän för provinsläkartjänsterna var då landsting och kommun. Hösten 1929 blev Dr Bergström ordinarie provinsialläkare i Delsbo och samtidigt statstjänsteman, då staten övertog huvudmanskapet för dessa tjänster.
Dr Bergströms distrikt omfattade hela Delsbo tingslag, alltså även Bjuråker och Norrbo. Han kom snart i god kontakt med ortsborna, lärde sig förstå deras särpräglade kynne, kom att värdesätta bygdens gamla kultur och inte minst att uppskatta naturen vid Dellarna.
På prästboställets mark vid Norrboån inredde de ett vackert hem som i hög grad förenade makarnas intresse för bygdens natur och kultur. Den 1 nov. 1950 avgick Dr Bergström med pension och efterträddes då av Dr Bengt Nelander.
1955 köpte makarna en villafastighet i Hjo dit de återvände när vintern närmade sig, men återkommer så snart det blev vår igen.
Dr Åke Bergström avled 16 sept. 1977 och hans maka Ingrid avled 27 mars 1984.
Nu är det Ottos barn, Åke Bergström i Delsbo och Ebba Bergström i Borlänge som äger huset.
Pipar – Kerstes
Bakom den skidåkande flickan syns Norrboån 21 Kerstes/Nordlunds, men vilken är flickan?
Tvättstugan nedanför Nordlunds/Haglunds. Damen som tvättar är kanske Berta Helena Nordlund?
I bakgrunden till vänster Fridströms/Anderssons, till höger Haglunds hus och tvättstuga
Norrboån 21 Kerstes/Nordlunds, prästgården 4:1
2F17 Christina Persdotter född 18/11 1875, dotter till Pehr Andersson i Tå 2, Bjuråker
Gift 10/4 1910 hos Pipars i Norrbobyn med 2F28 Enock Enocksson från Rogsta. Stickerska, Pipar-Kerste kallad. Frånskild 25/10 1920. Död i Friggesund den 1 sept. 1963.
Två barn:
Anna Maria 22/1 1912 Utfl. till Hudiksvall 1932
Karin Matilda 14/10 1917 Utfl. till Stockholm 1936
4Y35 Berta Helena Nordlund, *13/10 1903 i Norrbobyn, dotter till Anna Nordlund utfl. till Örebro 1942. Berta Helena Utfl. t. Delsbo 1920.
Gift 1/4 1932 med Helge Gösta Konrad Rundqvist född 4/9 1901 i Uddevalla. Bosatta i Längbro, Örebro lön. Maken avled 28 jan. 1962 och Berta Helena Nordlund avled den 30 maj 1970.
Barn:
Dagmar Kristina »Nordlund», *20/8 1923. Utfl. t. Gävle 1941 Gift 9/12 1944 med Erik Hjalmar Andersson född 17/12 1919 i Ask, Östergötland. Bosatta i Längbro, Närke. Maken avled 6 feb. 1970 och Dagmar avled 29 mars 2011.
Karl Johan »Nordlund» *19/5 1927. Utfl. t. Örebro 1942. Gift 21/6 1957 med Brita Ingeborg Maria född 8/12 1934 i Frösve, Västergötland. Bosatta i Örebro. Karl Johan avled 21 maj 2013.
Två barn:
Anna Ingeborg Marie 8/4 1959
Mona Ingeborg Viola 18/2 1962
Norrboån 23, Prästgården 1:9.
25A37 Sven Erik Fridström född 22/2 1917, son till kolare S. E. Fridström i Sniptjärn södra, Bjuråker. Cykelreparatör bosatt i Ava 4:12, Delsbo. Byggde sommarhus i Norrboån östra. Det var Sven-Erik som inköpte båten Björn som han brukade ha liggandes vid bryggan i Norrboån och som nu ligger i Näsviken. Sven Erik avled 21 okt. 1989
Gift 19/10 1941 med 41D3 Ida Charlotta Åkerström född 15/3 1918, dotter till N.F. Åkerström i Ö. Stråsjö. Frånskilda 1950.
Dottern Eva född 11/12 1943, gift 29/5 1965 med Frans Andersson född i Bjuråker 30/7 1932. Bosatta i Havra i Bjuråker. Frans avled 26 juli 2012, och nu är det Eva som bor i huset.
Troligen är detta Anna-Greta Härdelin, som just fått en liten abborre på kroken
Källor:
Albin Gunsth bok, Några blad ur Norrbo sockens historia
Gård och bygd under 100 år, studiecirklar i Norrbos historia.
Bilder ur Helmer Perssons efterlämnade samling
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen – till Norrbo skans – till Sista avrättningen i Norrbo
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Hej igen!
Undrar om jag får låna in bild till min släktforskning – hittade; Kvarnen fotad från ( Jacob Wilhelm ) Piras?
Jag får nu en bättre uppfattning var huset låg och uppskattar mycket om jag får låna bilden.
Tidigare fick jag låna bilden på huset; Piras.
Skriver Bild: Dellenportalen? Har min släktsida på http://www.saga-lena.se
Med vänlig hälsning
Saga-Lena Nilsson
Hej Saga-Lena!
Det går så bra så, skriv som tidigare.
Hälsningar
Åke Nätterö
Hej!
Om du och jag menar samma Oskar Leonard Andersson som emigrerade så var han född 1907 och inte 1900. Han kom till Halifax i Kanada tillsammans med en styvfarbror. Leonard, som kallades för Lennart, blev ”Oscar” i Kanada. Han slog sig ned i Forestdale nära Burnslake i British Columbia. Han besökte hembygden två gånger under sin levnad. Han var oäkta son till Hanna Palmgren från Norra Sannäs. Jag har en hel del om Lennart och släkten.
Med vänliga hälsningar,
Erik Andersson
Hej Erik, och tack för den fina informationen. Som du ser har vi tagit all inf. direkt ur släktboken, där uppgifterna i det här fallet är felaktiga. Rätt uppgifter på Oskar Leonard Andersson finns under Emigranter där vi bl a kollat utflyttningslängder. Där vill vi gärna lägga få till din fina information om vi får? Hälsningar Åke Nätterö
Hej!
Jag undrar om jag får låna in bilder till en dokumentation om den gamla bron över norrboån, som ersattes 2015? Jag är intresserad av bilden som visar brobygget, som ägs av Elsa Källman, och de två under. Jag skulle uppskatta att få låna dessa då jag inte hittat någon från samma skede på något annat ställe.
Mvh, Mikael
Hej Micael! Självklart får du det. Varsågod, hälsningar Åke Nätterö