Hålsjö Såg och Tegelbruk

Hålsjö såg och Tegelbruk startade sin verksamhet omkring 1903. Man har trott att  Tegelbruket lades ner 1911, men nya uppgifter visar att detta gjordes först 1914. Det levererade 385.000 lertegel 1911, 200 000 lertegel 1912, 413,500 lertegel 1913 och ingen verksamhet 1914.

År 1914  tog Iggesunds Bruk över verksamheten och drev den till 1926 då sågverket lades ner.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger.

Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Se filmen från 1928 från ett gammalt tegelbruk i Sörmland.

Refeln, tolkning av namnet är något oklar. Alltifrån rev i betydelsen udde, till sandbank.

Räveln. En tidig bild på sågen och Hålsjöviken. Bild ur egen samling

Räveln sedd från Hålsjöviken. Från vänster, herrgården, sågen och tegelbruket med den 30 meter höga skorstenen. Bilden utlånad av Hälsinglands Museum.

Sågen med brädstabbar sedd från södra Dellen. Bild ur egen samling

Ångsågens brädstabbar till vänster. Ångbåten Dellen vid den södra utskeppningsbryggan.
Bild ur egen samling

Hålsjö såg och Tegelbruk

Största industriella verksamheten i Norrbo sockens historia 

ÅNGKRAFTENS EPOK I NORRBO
Den först kända sågverksanläggningen som drevs med ångmaskin skall ha funnits strax väster om Björsbo. Den plats där den var uppförd kallas Rostbäck och ägare skall ha varit en person som hette Lundström, om vilken ingenting är känt numera. Inspektor Hane vid Moviken skriver i sin beskrivning över sjötrafik på Dellarna att denne Lundström anskaffade en ångbåt som hette Björsbo. Om denna båt har berättats en del händelser bl.a. att den för sin litenhets skull kallades Lill Nisse. När denna sågverksrörelse började vet ingen, men att den upphörde 1892.

Då två bröder året därpå byggde ångdriven såg på Norrön, det är den norra av Björsboholmarna. Dessa sågverksägare hette Erik Eriksson (Backerske) och Jonas Larsson (Måjens Jonke) och var från Gammelsträng. Det förefaller rimligt att sågen från Rostbäck flyttades dit. Det finns dock inga säkra uppgifter därom. De köpte båten av Lundström har samma källa uppgivit.

HP den 10 februari 1898

År 1899 köpte * Jon Jonsson (Låkarn) både sågen och båten och flyttade alltsammans till Hålsjö, Refeln. Denne Jonsson tycks emellertid innan dess drivit verksamhet i sågen på Norrön eller i varje fall sedan han köpt alltsammans. Det har berättats av dem som var med på den tiden, att Jonsson som redan då var verksam med sparr tillverkning, skulle ha lejt en person Lönnman som konstruerat en maskin åt honom, varmed kunde bearbetas sågade sparrar så att de kom att likna skrädda sådana. Någon sorts kutterhyvel alltså. Detta skulle i sin tur medföra att utförseln ur landet blev billigare i tull än för sågade sparrar. Det inträdde nu en tidsepok som dominerades av en livlig verksamhet i skogen, inte bara här i Norrbo utan rent allmänt i Norrland. Ett av de vanligaste sortimenten var sparrar, jämte sågat virke. Massaved började också bli en gångbar skogsprodukt. Under den korta tid som ångkraften utnyttjades i Norrbo så kom Hålsjö såg och Tegelbruks aktiebolag, att bli den största industriella verksamheten som någonsin förekommit i Norrbo sockens historia.

Som redan framgått avlöste den verksamheten som beskrivits och bedrivits på norra sidan Dellen. Kanske mest därför att denna senare förlades på en centralare plats, alltså på själva socknen så att säga, i motsatts till föregångarna som verkat på utskogen. Dessa anläggningar låg likväl på strategiskt väl valda platser som t.ex. med timmerbassängen innanför Norrön, väl skyddad för Norrdellens vågor.

Vid Hålsjö viken fann man en liknande plats för samma ändamål. Men här var planeringen vida mer komplicerad. Här gällde det att övervinna hindren för disposition av det lämpliga området.

År 1906 köpte Lôkarn ”Blåshemmanet” Ava 4:6 (Avavägen 19) i Delsbo.

Refeln
Sedan laga skiftet på 1870 talet var marken på och omkring den så kallade ”Refeln” fördelad på skifteslagens hemman. Dessa små lotter omfattade förutom detta näs, Refeln kallad, som pekar mot Hålsjö holmens östra udde och där bildar ett smalt sund, hela halvcirkeln av strandområdet nedanför landsvägen genom Hålsjö byn ända till förutvarande Hålsjö ångbåtsbrygga i väster.

Linsänkeplatser och myrtag
Dessa områden avsattes till linsänkeplatser och myrtag. Linet var ju sedan långliga tider tillbaka en allmän och omfattande näringsgren även här i denna bygd, som förutom det egna behovet av dess alster, många gånger gav det välbehövliga tillskottet av kontanta penningar, genom långt driven förädling i hemmen.

Myran var i torkat tillstånd ett förnämligt kompostmedel i gödselstackar. Det må tilläggas att liknande områden för samma ändamål fanns utlagda på flera platser inom socken som Norrboån, Gammelsjön och Kilmyr.

Det vittnar om en snart sagt otrolig förmåga att under relaterade förhållanden kunna lyckas förvärva hela området på och omkring Refeln.

För denne Jon Jonsson mest kallad ”Låkarn” vilket namn han uppgives fått av en gård där han bott, och som hette Locket — för honom var mycket möjligt som för andra var omöjligt. Det bör ses mot bakgrund av att enbart detta näs ”Refeln” bestod av inte mindre än 38 lotter i storlekar från 20 till 696 m² fördelade på lika många hemmanslotter. Och inte nog med detta, Jonsson hade försäkrat sig om hemmanet Hålsjö Nr. 1, äga söder om landsvägen och som gränsade med sin sydligaste del mot angivna näs ”Refeln” och i öster gränsande mot den väg som från landsvägen ledde fram till nämnda linsänkeställen.

Sågen
På detta näs uppfördes sågverksanläggningen, som bestod av såghus med två sågramar, kantsåg och hyvelmaskinanläggning, fristående rum av tegel för ångpanna med ångmaskin. Intill såghuset låg en kvarnbyggnad med två par stenar (samma kvarn som förut stått i Norrboån, senare i Bästdal). Det var uppfört särskilt pannrum av tegel för ångmaskin som användes för tegelbrukets räkning. På vardera pann- och maskinhusen var skorstenar uppmurade till en höjd av ca 30 – 35 meter, som utgjorde ett ståtligt blickfång sett från Hålsjö by.

Kontoret vid Hålsjö såg på 1910-talet. Bild ur boken Iggesund 300 år, sid. 122.

Tegelbruket

Tegelbruket bestod av lerbråkshus, brännugn för teglet och en fyra våningar hög torklada för teglet. Här tillverkades murtegel och taktegel i olika modeller samt dikesrör.

Tre ångbåtskajer
Till tegelbruket hörde särskild ångbåtskaj, belägen på näsets västra udde, samt två andra ångbåtskajer, en gick ut från såghuset den andra från brädgården som låg längst österut. Dessa var så lagda att de bildade en kil rätt ut i sjön varvid en storm skyddad plats uppstod däremellan.

Ångmaskiner
Ångmaskinerna eldades med ribb och sågspån från sågen, som matades dit i särskilda spånledningar. Ångbåten Dellen och en tid ångbåten Björsbo då omdöpt till Hålsjö ingick i företaget och utförde erforderliga transporter av produkter till och från olika platser runt Dellarna, detta gällde framförallt järnvägsstationen i Näsviken som var närmaste länk ut till stora världen. Där uppförde företaget en barack för de som arbetade med lossning och lastning. Vid såganläggningen i Hålsjö uppfördes även bostäder för ett flertal familjer och ungkarlar.

Ler-och grustag
Den lera som behövdes för tegeltillverkningen togs framförallt från det hemman som Jonsson förvärvat, där tillgången var riklig och låg bekvämt inom området. Speciella vagnar lastades och sköts på utlagd räls till tegelbruket, där de drogs upp i tegelbrukets mottagning därför, med linor från maskineriet i tegelbruket. Sand var en annan beståndsdel som ingick i teglet för vilket ändamål ett flertal sandtag inköptes här och var i kring sjöarna så belägna att de kunde lastas i pråmar och med båt transporteras till tegelbruket. Inköp av sand och lera skedde även utan förvärv av marken. Sågverksrörelsen och kvarnen jämte tegelbruket drevs under sommarsäsongen, och sysselsatte många. Vid tegelbruket sysselsattes även kvinnor. Även under icke säsongtid för sågen kunde många beredas arbete i skogen vid avverkningsrätter som bolaget förvärvade.

Skogshemman – sparrar
Jon Jonsson själv hade dessutom omfattande skogsaffärer. Han ägde som privatman ett flertal hemman och skogsskiften i Norrbo och så småningom flera stora skogshemman både i Delsbo och Bjuråker och framförallt i Järvsö socken, jämte många större och mindre avverkningsrätter. Men vad som framförallt gav honom namn som trävaruhandlare i större skala var hans affärer med så kallade egyptiska sparrar. Han var generalagent för en engelsk firma med affärer på Egypten. Det skräddes sparrar både vinter som sommar i hela Hälsingland. Det fanns många uppköpare förutom Jonsson, men han var ansedd som en av dom största. Han hade kontakter på många platser. Det har berättats att dessa sträckte sig till och med utom Sveriges gränser. Detta har icke nu säkert kunnat dokumenteras, det torde dock vara ganska säkert att så var förhållandet i Sundsvall. Det finns överhuvudtaget mycket litet material att ta del av från denne mans verksamhet, men desto rikare utbud av muntligt bevarade uppgifter. Han besökte själv Alexandria för att se och studera var och hur hans stora partier av sparrar mottogs och användes. Han hade lyckats omgiva sig av kunniga affärsledare och medhjälpare. Konsul Johan Bostedt i Hudiksvall var nog den mest anlitade både av hans bolag och som hans privata inköps- och exportaffärer.

HP den 10 juli 1900

HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 6/9 1900

Nedbrunnen brädgård.
Sågverksägaren Jon Jonssons i Norrbo brädgård nedbrann i går totalt under den rådande starka stormen. Ångsågen och kaserner räddades.
Elden tros ha uppkommit genom gnistor från sågens skorsten.
Brädgården innehöll vid tillfället ett stort parti sågadt virke
Källa och avskrift: Viveca Sundberg

Hudiksvalls Posten den 7 september 1905

Lägg märke till att man har telefon redan 1905. Ledningen kom från Forsa

Hudiksvallsposten 10 juli 1906

År 1911 Hålsjö såg och Tegelbruk om nedläggning
Hålsjö såg och Tegelbruks aktiebolag registrerades vid patent och registreringsverket den 13 februari 1903  med bolagets säte i Norrbo och Jon Jonsson som VD, hans broder handlare Mats Norin som styrelsens och bolagets ordförande. Aktieägarna var i huvudsak bönder från Norrbo. Inga handlingar finns bevarade som ger upplysning om bolagets aktiekapital. Men styrelsen hade till den ordinarie bolagsstämman den 24 april 1911 föreslagit att mera kapital måste till då bolagets verksamhet i annat fall var omöjlig att uppehålla. Detta ansåg stämman lönlöst att uppbringa varför man beslöt att gå i författning om försäljning av bolagets egendom och bolagets upplösning.
Källa: Albin Gunst bok, Några blad ur Norrbos historia, sid. 161

Verksamheten skulle avvecklas men så fick man en oväntad stororder
Vi vet inte vem den stora beställaren var, men vi vet att det det byggdes en stor tegelbyggnad i Dellenbygden åren 1911-13, och det var Fiskredskapsfabriken i Delsbo. Den invigdes vid årsslutet 1913, samtidigt som Hålsjö tegelbruk lade ner sin verksamhet.

Läs om Jon Paulssons fiskredskapsfabrik i Sunnansjö, Delsbo

Hålsjö Tegelbruk levererade 380.000 lertegel och 128.500 taktegel under tre månader 1911

Hålsjö tegelbruk levererade 200 000 lertegel år 1912

Hålsjö Tegelbruk levererade 413.500 lertegel och 200.000 taktegel år 1913

Arbetet pågick mellan den 20/5 – 7/9 1913 av en arbetsstyrka på 30 man 3 kvinnor och 9 minderåriga

Ingen verksamhet 1914
Källa: Kommerskollegium.

Tegelbruket revs och såldes till AB Tegelindustri i Hedsta, Forsa 1922.

Hemfridsbrott
Hos tegelmästare Oskar Israelsson vid Hålsjö tegelbruk i Norrbo socken förövades häromdagen hemfridsbrott och blodsdåd af några tydligen berusade ynglingar. De försökte med sparkar och slag att spränga dörren till hans bostad och då Israelsson märkte, att dörren började ge vika gick ut. På förstubron mötte honom tre ynglingar, af hvilka en hade en dragen knif i handen. Strax därpå kände Israelsson, att han blifvit huggen i bröstet och vacklade några steg in i stugan, där han segnade ner. Hemmansägaren K. Berlin i Bästdal eftersändes och anlade ett första förband. Följande dagen eftersändes också dr Thelander i Delsbo. Hugget var dock icke lifsfarligt. Israelsson var emellertid mycket matt af blodförlusten. Som misstänkt för våldet häktades S. E. Kring i Gammelsträng, en tvillingbroder till J. O. Kring, som i fjol dömdes för delaktighet i dråp på A. Ferm i Delsbo till 10 års straffarbete.
Tidningsnotis den 5 februari 1914

Anläggningen säljs
Vid offentlig auktion den 31 december 1914 försåldes till Jon Jonsson sågverk och övrig egendom. Då hade Jonsson redan flyttat och bosatt sig i Skridsvik, Järvsö socken. Den 3 maj 1915 trädde bolaget i likvidation. Den 10 juni 1916 köpte Jonsson ytterligare tre mindre fastigheter av bolaget i likvidation. Samma år sålde Jonsson all bolaget före detta tillhörande anläggningar samt uppräknade fastigheter till Iggesunds Bruk, däri ingick ångbåten Dellen. Iggesunds Bruk drev sågverksrörelsen till år 1926.

Kvarnen såldes till Erik Eriksson-Holm (1886-1957) och Erik Eriksson i Hålsjö. Sågverksbyggnader och återstående anläggningar som länsor, banor och brädgård revs 1929 och var helt borta 1930. Enligt patent och registreringsverket upplöstes bolaget 19 februari 1952.

Kvarnen flyttad till Bästdal
Kvarnen såldes omkring 1928 till Erik Eriksson-Holm och Erik Eriksson i Hålsjö och flyttades till Bästdal där den var igång till på 1950-talet. Drivkraft därstädes var elström alltså ett kuriosum, vatten, ånga, elektricitet. Kvarnen fanns kvar 1981 och en tid därefter berättar Karin och Jan Berger, därefter blev den riven, den hade helt enkelt tjänat ut. Kvarnstenarna skänktes till Norrbo hembygdsförening, men dom är nu borta, de vittrade helt enkelt sönder.
Har funderat en del på varför kvarnstenarna kom att bli så dåliga att de helt enkelt kom att smulas sönder av väder och vind. Efterforskning visar (enl. boken ”De Gamla Hantverken” av John Seymour, avsnittet Kvarnstenar, sid 136)  att man har tillverkat kvarnstenar av cement som var förstärkt med stenskärvor. Och precis så såg nog stenarna ut om jag minns rätt. De var helt enkelt tillverkade av cement. Turligt nog finns det en kvarnsten kvar från den tid när kvarnen stod vid Norrboån. Den stenen finns vid Ugglas i Norrboån.

Norrbo Tullkvarn var en ståtlig representant för socknens äldsta industrihistoria. Vi efterlyser fler bilder på den i två våningar stora kvarnen när den stod uppställd invid landsvägen i Bästdal. Kvar på platsen finns bara en hög taktegel och en del annat bråte.

Detta är kvarnhuset i Bästdal innan det revs. Bilden är en akvarell inom glas och ram målad efter ett foto av Kjell Prins (1939 – 2001). Tavlan ägs av Mildred Olsson.

Ekonomisk karta från 50-talet visar var kvarnen stod uppställd i omkring 50 år.
Vem rev kvarnen och finns det några delar bevarade?

Donationer
Det bör ihågkommas att Jon Jonsson som gåva avstått plats till både Missionshus och Godtemplarhus i Norrbo. Han skänkte också utrustning och lokal för gosslöjd vid Hålsjö skola. Den 20 oktober 1918 donerade han tiotusen kronor. Dess avkastning skulle utdelas till Norrbo sockens fattiga. Dessa pengar förvaltas enligt donatorns vilja av kyrkan och kyrkoherden. Det bör kanske tilläggas att trots att han under sin välmakts dagar samlade ett icke ringa kapital eller värde, så fick han lämna jordelivet utblottad. En ny tid hade kommit som han inte orkade eller kunde anpassa sig till. Han drabbades av en jätteförlust vid sina leveranser av sparrar. Detta gjorde att han ej mer kunde reda opp sin ekonomi. Det må dock vara tillåtet att genom en händelse som berättats försöka belysa det feodalistiska tänkesätt på den tiden som var hans välmakts tid. Han hade några så kallade elitsparrskrädare samlade på en plats. Dessa krävde förhöjning av ackordpriset från 3 öre till 3½ öre enligt räknesättet tum och aln. Han tillfrågade var och en om de höll fast vid kravet. Med fanns en äldre sparrskrädare som sa sig inte bry sig om denna halvöring, eftersom han sa sig inte kunna räkna ihop med halvöringar. Svar: Du får 4 öre, Ni övriga får om Ni vill fortsätta för 3 öre, punkt slut.

Annons införd i tidningen 22 feb. 1914

Bilden ägs av Enångers hembygdsförening, fotograf Erika Nordin
Till vänster brädstabbar, utlastningsbryggor och båthus. Den tornliknande byggnaden närmast i bild är troligen lerbråket. Därifrån gick vagnar som sköts på utlagd räls till tegelbruket, skriver Gunsth.
Den här informativa bilden har Hans Ekbrink på Enångers hembygdsförening gjort högupplöst speciellt för Dellenportalen. Vill du köpa den ska du tala med Hans Ekbrink.

Hålsjö Tegelbruks torklada. Bild ur Einar Dellenhags samling

Bilden ägs av Enångers hembygdsförening, fotograf Erika Nordin
Troligen är det kvarnbyggnaden vi ser mellan sågen och tegelbruket?

Sågverkspersonal i början av 1900-talet. Sågen hade ett 40-tal anställda.
Bild ur Einar Dellenhags samling, vars far Jonas Persson är med på bilden. Bilden har varit publicerad i HT 5/10 1983. På främre raden finns fler personer namngivna än det finns personer?

Övre raden:
Dellbo Erske, Johan Pettersson, Per Daniel Lönnman, Mjölnare okänd, Jonas Grym, Viktor Pettersson, Anders Kring, Per Olof Gunsth tegelarbetare.

Andra raden:
Johan Eriksson, Erik Larsson ”Utigårn”, Jonas Jonsson ”Nyland”, Per Andersson, Erik Larsson (faktorson), Spik-Olle Jonsson, Berglund ”Baggstång”, Spik-Lars Jonsson, Sjödin, Präst-Erik Kring, Hjalmar von Walther.

Främre raden:
Fem ungdomar som utförde lättare arbeten vid vissa tillfällen, ej namngivna.
Einar Lönnman, Viktor Lönnman, Per Daniel Lönnman maskinist, okänd, Jon-Ersa ”Brunkängan” Wiklund, Berglund, Jonas Persson ”Nordjonke”, ”Erskers-Pelle”, Broms-Per Larsson, Hans Erik Jonsson, Jonas Persson (Sågar-Johan), Jonas Nilsson (Moga-Jonke).

Arbetare vid såg och tegelbruket. Bild ur Yngve Olssons samling.

Bakre raden fr. v.
1.Sven Erik, 2.Spik-Olle Jonsson Högsved, 3.Lars eller Oskar Skogberg, Norrdellen, 4. Skivar-Pelle Persson, 5. Nylands-Kalle, 6. Präst-Erik Kring, 7. Pösens-Erik Hedblom, 8. ?, 9. Gods-Erik Åslin, 10. Johan Pettersson, 11. Skogbergs Jonke, Norrdellen, 12. Lönnmans-pojk, 13. Viktor Lindberg, 14.Viktor Lingman

Andra raden:
15. ?, 16. Broms-Johan Persson med sonen Albin på armen, 17.?, 18. Kalle Jakobsson, dir. H-svall, 19. Per Persson, farbror till Bagar-Albin, 20. Olpers-Jonas Larsson, 21.?, 22.?, 23. God-Lars Olov, 24. Lindberg, bodde i långkasern, 25, 26, 27, 28, 29, 30 är okända.

Tredje raden:
31.?, 32 Skivar-Pelle, 33. Jonas Nyland, 34. Mogar-Jonke Nilsson, 35.?, 36.Lönnman maskinist, 37.?, 38. I vit hatt och stråhatt faktor Larsson, 39. Lust-Olle, 40. Hasp-Johan, Norrdellen (Skogbergs), 41. Präst-Jon Olov Kring, Räveln,  42.?, 43.?, 44. Olov Östberg

Främre raden:
45.?, 46.?, 47. Ville Lindberg, 48.?, 49. Per-Daniel Lönnman, 50.?, 51.?, 52. Sven-Eriks Pär Skogsberg, Norrdellen, 53.?, 54. Frans Pettersson, 55, 56, 57, 58 är okända

Lönnmans flickor syns i bakgrunden vid lerkullen.
Uppgifterna har lämnats av nr. 41, John-Olov Kring till Einar Dellenhag.

Besättningen på Dellen en av Dellenbåtarna. Personerna är från vänster, okänd, sedan Albin Gunst, Karl Erik Vestin (25Å8) och båtens kapten, Karl Rask (65D4). Grabbarna är okända. Den som kunde namnen var Ingemar From, som själv var med på flottningen, både som skeppare och arbetare.
Bild ur boken: Gård och bygd genom 100 år

Andre f. v. är Per Engberg, nr 6, Karl Rask, okänd, 8 Albin Gunst, okänd

En härlig bild från ångbåtsbryggan i Hålsjö. Bilden ägs av Ann Linderholm och Jonny Åslin som berättar att den kommer från fd. Norrbo bryggeri ”Ströms” nuvarande ”Strand”.

Hudiksvalls Tidning 18 juli 1933

Jon Jonsson i Ava är död

I lördags avled den kände trävaruhandlaren Jon Jonsson i Ava, Delsbo – Låkan – i den höga åldern av något över 78 år. Han var född i Bästdal i Norrbo den 25 maj 1855, son till hemmansägaren Jon Mattsson därstädes, och ägnade sig åt jordbruket, gick några år som dräng och övertog så ett torp i Gammelsträng på en plats som benämnes Låket, varav han fick sitt ”nom de guerre” Låkan.

Han sålde emellertid torpet och köpte torpet och hemmanet Hålsjö n:o 6 och började så med sina sparr-och skogsaffärer, som efterhand erhöllo en utomordentligt stor omfattning. Hans skogsköp gjorde honom ägare till en mängd hemman i Norrbo och sträckte sig även i någon mån över sockengränserna, särskilt till Delsbo men även till Järvsö, där han kring 1913 eller 14 förvärvade ett par större hemman i Skridsvik, dit han då också flyttade.

Men dessförinnan, under Norrbotiden, satte han med sin utomordentliga energi och driftighet i gång en verksamhet, som på samma gång som han visserligen underlade sig allt fler hemman, dock blev av stor betydelse för hela socknen. Sedan han börjat sina skogsaffärer köpte han först en den dåvarande sågen i Sunnansjö i Delsbo och drev den några år. Men sedan började han hösten 1897 bygga en såg vid södra Dellen i Hålsjö vid den s.k. Reveln. Han drev mycket stora sparraffärer på Egypten och gjorde även en resa dit ”för att se vart sparrarne togo vägen” samt besökte därunder även Palestina och Grekland. Senare gjorde han även resa till Rom.

År 1900 brann hans brädgård i Hålsjö och några år senare träffades sågen av samma öde. Han bildade då ett bolag, i vilket han blev störste delägaren, och byggde upp sågen igen samt tillika ett tegelbruk och en mjölkvarn. Den tiden han levde och regerade i Norrbo, var det inte tal om någon arbetslöshet där. Han skapade så mycket liv och verksamhet, att norrbobona själva inte räckte till för allt arbete, utan han fick hämta arbetskraft även utanför sockengränserna. Själv blev han Norrbos främste man, var bland annat ledamot av kyrkorådet och hade i övrigt en hel del kommunala uppdrag, som han skötte med den kraft och energi, som utmärkte honom i alla hans företag. I unga år var han även länge fjärdingsman.

Emellertid gick bolaget ikull omkring åren 1907 och 1908. Hudiksvalls Trävarubolag köpte då dess anläggningar och uppehöll driften vid sågen tills för en 15 år sedan. (till 1926). Några år därefter rev bolaget såväl sågen som tegelbruket och kvarnen. Nu återstår som ett ödsligt monument över det liv och verksamhet, som här rått en gång, endast maskinhuset, vars maskiner i sommar (1933) nedskrotats.

Som redan nämnts flyttade Låkarn efter det hans verksamhetsdag i Norrbo dalat nedåt, till sina skogshemman i Skridsvik i Järvsö, där han bodde till inemot 1920, då han köpte det hemman i Ava i Delsbo, där han sedan bott och nu slutat sitt ända in i det sista av arbete och verksamhet präglade liv. Om en verksamhet, vilken såsom hans går ut över så många hemman och jordbrukshem, har sin destruktiva sida måste ock erkännas, att den samtidigt fick en uppbyggnad genom att det han skapade och varigenom många hem kunde bildas och upprätthållas.  Själv var han samtidigt som driftig affärsman även en intresserad och duktig jordbrukare och odlare. En kraftkarl i allt vad han tog sig för. Därtill hjälpsam mot dem, som förstått att vinna hans förtroende. Gift två gånger sörjes han närmast av tre barn i första giftet.
Slut citat.

Träpatron Jon Jonsson. Bild ur Albin Gunsth bok, Några blad ur Norrbos historia.

Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktbok (2U13)

11 * Jonas Jonsson-Klar (15/5) 25/5 1855 s. t. bonden J. Matsson i Hålsjö s7, Norrbo. G. 19/10 1877. Bonde i Bästdal (Hålsjö s7). Sen. sågv.-äg. Bos. i Hålsjö 6. Änkl. o. omg. 10/12 1912. Frånsk. 1920. Utfl. till Skridsvik, Järvsö 1914. Nämnes 1920 som trävaruhandlare i Delsbo. † 15/7 1933
2V3 Ingrid Pehrsdotter *18/12 1853 d. t. bonden P. Olofsson i Gammelsträng 1, Norrbo. † 6/1 1911 (Bouppteckningen visar ett överskott på drygt 160 000 kronor).
(X24) Ida Maria Holmström *6/10 1870 i Ilsbo, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1910. Utfl. t. Järvsö 1914. Frånsk. 29/12 1920.
Fyra barn:
Margreta *7/10 1878, † 23/8 1888 (bröstlidande)
Kristina *7/1 1886. Utfl. t. Härnösand 1945. Ogift, bosatt Hålsjö 3:3, död 9/6 1950
Jonas *30/10 1890. Utfl. t. Järvsö 1914. Ogift, bosatt Kalvsvik, Småland, död 1/1 1955
Margareta *25/4 1893. Utfl. t. Järvsö 1914. Ogift, bosatt Stora Nygatan 23, Gamla Stan Stockholm. Död 15 nov. 1946.

Räveln med Einar Jonsson/Dellenhags föräldrahem, Skarplyckan, Reveln 713, mitt i bild och södra Dellen i bakgrunden.

9V25 Jonas Olof Persson, *4/9 1886, Nord-Jonke kallad, s. t. bonden P. E. Kring i Hålsjö s2, Norrbo. G. 28/8 1910. Skogsarb. Bos. i Räveln, Hålsjö. Död 1/11 1971
41Y1 Emma Johansson, *31/7 1888, d. t. bagare K. F. Johansson i V. Hålsjö, Norrbo. Död 15/2 1977
Fyra barn:
Erik Leonard »Jonsson», *28/9 1910. Utfl. t. Hudiksvall 1934. Ogift, död 29/6 1934 (trafikolycka)
Anna Kristina »Jonsson», 2/10 1913 Gift 1943 med Karl Olof Forslund i Friggesund. Död 18/6 2002
Jonas Einar »Jonsson», *14/3 1917. Dellenhag. Köpman gift  20/7 1957 med Svea f. 16/12 1923. Einar avled 15 april 2016 i en ålder av 99 år.
Per Eskil »Jonsson», *12/6 1924 Bosatt i Holmberg, Bjuråker och sen Idenor, ogift, död 11 sept. 2010

1913-11-01
Eld utbröt under natten på ångaren Dellen som låg förtöjd vid Hålsjö såg i Norrbo. Elden hade börjat i ångpannebädden vilken är av trä och den spred sig sedan till styrhytten som förstördes. Även en del av däcket blev förstört. Elden upptäcktes av nattvakten vid sågen som skyndade till och väckte besättningen som låg och sov i båten. I sista stund blev de räddade från att bli innebrända. Deras kläder gick dock förlorade. Tillsammans lyckades man släcka elden just innan den nått fram till ett fotogenfat som fanns ombord.

Reveln med den ljusa fastigheten Ol-Pers. Bilden ägs av Enångers hembygdsförening, fotograf Erika Nordin. Bilden har Hans Ekbrink på Enångers hembygdsförening gjort högupplöst speciellt för Dellenportalen. Vill du köpa den ska du tala med Hans Ekbrink.

Räveln. Bild efter Bagar-Einar Gustavsson som sitter här bland fundament och tegelstenar. Bilden är troligen från 50-talet, med tanke på den växtlighet som vuxit upp sedan verksamheten upphörde.

Riksantikvarieämbetes karta över Räveln

Udden på Räveln 2016

Källor:
Albin Gunsth bok, Några blad ur Norrbos historia.
Gård och bygd genom 100 år

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö

Till toppen – till Norrboån – till Norrdellsvägen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62