Längst österut inom Norrbo sockens gränser på norrsidan Dellen rinner Finnbergsån. Där fanns såg, linskäkt och även 4 el. 5 vattenkvarnar. Kyrkoherde Nordmark skrev att där finns den enda grovbladiga sågen i Norrbo 1790-91.
Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner
Gillar du sidan ber vi dig vänligen klicka på Gilla-knappen. Tack!
Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Finnberg
Finnberg karta 1865
Riksantikvarieämbetets karta. Finnsjön fungerade som en stor damm.
Några kilometer uppströms vid Finnsjöns utlopp fanns en damlucka som man måste gå upp för att öppna och stänga allt efter behov.
Se karta.
VATTENVERK VID FINNBERGSÅN OCH DAMMBYGGNAD 1841-1847
I svaromål på den af Ägarne till Finnsjö Fäbodwall och skogstrakt, mot Ägarne till de i Finnsjö ån anlaggde wattenwärk, med tillhörande Dammbyggnad uti lagligen utverkad stämning gjorde påstående, så underliknade, på grund af bifogad fullmagt, å egne och samtelige Svaranders wägnar, ödmjukt till Protocollet anföra följande:
Om någon skada förorsakad af högt watten uti Finnsjön, detta år bevisligen drabbat Finnsjö Fäbodswalls egare, så bestride wi på det högsta det mot oss gjorda påståendet, att sådan skada ersättas.
1: emedan obevist är och svårligen torde kunna bevisas, i hvad mon den öferklagade wattenhöjden warit en följd af fördämning eller af den naturliga wårfloden, hvilken, såsom allmänt bekant är, detta år war lika ovanligt stark och ymnig, som långwarig, så att strandängar och odlingar, med derå warande Hölador, stodo i watten, långt in på sommaren, äfven vid sådana sjöar, hvilkas utlopp är alldeles fritt och ej af några dammar och wattenwärk inskränkt;
2: emedan, om och wår i Finnbergsån befintlige Dammbyggnad i någon mon bidragit till wattnets ökande i sjön, dels sådant warit för Oss en nästan fullkomlig omöjlighet att förekomma, vid det i år ofantliga wattentillflödet, dels wattenuppdämningen ända hittills fortfarit att så bero af wårt godtycke allena och således warit obegränsad af alla regler föreskrifter och öfverenskommelser, hvilka först nu af det yppade missnöjet måhända framkallas Wi bestride och likaledes Kärandernes påstående att den i fråga warande hos Käranderne så illa anskrifna och nu förhatlig blifvne Dammen i Finnbergs ån skall utan skonsmål bortrifvas. Wi oberope 3:ne skäl för detta wårt bestridande, 1: Dammen är wår egendom, anlaggd på wår egen mark och grund, 2: Dammen äger urminnes häfd, — är åberopad i de äldsta Rågångshandlingar, — har begagnats säkerligen långt förrän någon skogs och mulbetesdelning i Forsa socken ägde rum och således äfven långt förrän någon dödlig talade eller skref Finnsjö Fäbodar; 3: Dammen är behöflig och oumgängelig för nära 2/3 delar af Norrbo Socken innevånare, hvilka, i den nedanom och igenom deras område löpande ån, hafva sina husbehofs Qvarnar, Sågar, Linhamrar och Skäcktwärk m.m. anlaggda fär ägarne af ovärderlig nytta nu, så länge Dammen finnes; men nästan utan att nytta om denna raseras, — och hvarigenom äfven hända skulle, att ingen af dem, som i Norrbo socken bygga och bo östanom Norrbo Byn, skulle på närmare håll än en mil men åtskillige af dem endast på ett vida längre afstånd, kunna förmala sin säd eller såga ett bräde. Wid jemförelsen mellan nyttan af wattenwerken i Finnbergsån och nyttan af Finnsjö Fäbodwall skall säkerligen hvarje opartisk finna den förra så ojemnförligt större, att han blott för denna nyttas skull måste stadfästa Wattenwerkens och Dammbyggnadens orubblighet, i fall fråga vore att antingen dessa eller Fäbodwallen skulle på grund af 1824 års Författning om wattenwerk och wattenuppdämningar utrotas, emedan de ej kunde bestå bredvid hvarandra.
Wi hoppas alltså, på grund af de nu anförda skäl, att Häradsrätten sätter Lagens Bom emot wåra wederparters förstöringsplaner, samt förklarar wår Dammbyggnad fridlyst för alla tillgrepp.
Men då vi detta yrke, är det ej derföre wår mening att wi med Dammen skole någonsin göra wåra wederparter någon skada. Wik änne Lagens stadgande ”att ej någon få bygga må, att annan ofvan eller nedan deraf men hafver”. Wår afsigt är derföre äfven att, sedan wi nu vid närmare undersökning funnit att utskofven i wår Damm äro i en, fastän obetydlig, mon högre än de borde, för att medföra wattnets stigande till någon olägenhet för wåra Wederparter, dessa samma utskof för framtiden så mycket nedsatta, att ingen skada af Dammen tima kan.
Med påstående om befrielse från käromålet, yrke wi och sluteligen böter å Wederparterne för wårt obehöriga Tingsförande och ersättning för den tidsspillan och kostnad oss blivfit åbragt.
Norrbo den 4:de October 1841
På egne å öfriges vägnar Jon Pehrsson i Gammelsträng
Jon Jonsson ibidem
Avskrift: Viveca Sundberg
Finnbergs såg
Längst österut inom Norrbo sockens gränser på norrsidan Dellen rinner Finnbergsån. Där fanns 4 el. 5 vattenkvarnar. Att vattenkvarnarna i Finnbergsån varit de mest nyttjade, synes sannolikt då detta vattendrag var och är det stridaste inom Norrbos gränser. Med all sannolikhet var även de äldsta kvarnarna anlagda flera hundra år tillbaka vilket kan bedömas av en bevarad avskrift av ett protokoll från ett lagmansting, hållit i Söderala länsmansgård den 5 okt. 1717, som behandlade en gränstvist mellan Norrbo och Högs män. Tvisten gällde var gränsen skulle gå vid Finnbergsån. I protokollet är Norrbo mäns kvarnar därstädes åberopat. Dessutom åberopas tidigare domar och dokumenter, som går flera hundra år ytterligare tillbaka i tiden.
Vi kan följa Finnbäckssågen vidare öden ända in i vår tid, alldenstund en kassabok från 1875 till 1899 finns bevarad. Av handlingar och böcker framgår att sågverksrörelsen därstädes fortsatt i bolagsform åtminstone till är 1915. Från ett sammanträdesprotokoll med delägarna den 23 mars år 1896 beslöts att huset skulle rivas och en ny grund läggas till ett nytt hus, för ram, kanttrissa och en hyvelmaskin. Av räkenskaperna synes att en delägarlott blivit av bolaget inlöst. Man måste göra den bedömningen att Anders Olsson, Backen, Gammelsträng löst alla ägolotter. Han sålde den 5 feb. 1917 såghus, turbin och inventarier, brädgård, kajer, stabbfötter, skjul och gångbanor, timmerbomar och länsar och roddbåt till Hudiksvalls Trävarubolag. Den 22 aug. 1920 sammanträdde ett flertal intresserade, för att dryfta inköp av sågen, varvid kostnadsförslag om dess iståndsättande framtogs. Detta visade sig var beräknat till drygt 8000 kr för reparation. Även ett köpebrev med dåvarande ägaren Iggesunds bruk upprättades men verkställdes tydligen inte alldenstund den 19 maj 1922 sågen såldes till tre personer, nämligen till Olof Andersson Gammelsträng, Erik Eriksson Bästdal och Olof Persson Ängebo, den senare blev sågens föreståndare.
Sågen rustades och förbättrades, varefter en period av liv och rörelse inträdde. Man fortsatte som fordomdags med legosågning men drev dessutom sågverksrörelse med inköp av virke och försäljning av både sågade och hyvlade trävaror. Denna verksamhet fortgick ände in på 1940-talet, då dåvarande förut omnämnde föreståndaren Olof Persson förolyckades vid arbetet i sågen. Efter hans död avvecklades rörelsen och sågen med anläggningsutrustning försåldes till Mikael Larsson 1901-1974 i Forsa som rev och jämnade alltsammans med marken. Därmed slutade en flerhundraårig sågrörelse i Finnberg. De små kvarnarna var då för länge sedan borta.
Uppgifter saxade ur Albin Gunsts bok ” Några blad ur Norrbo sockens historia”, sid 152-154.
Reinor Andersson berättar. (juli 2017).
När det gäller Finnbergssågen, så är det jag som är ägare till ”sågverksägarens fastighet” idag. Olof Andersson (Back-Olle) var min farfar och Anders Olsson min farfars far.
Enligt en farbror till mig, Folke Dellenvall född 1917 och numera död, så arbetade han på sågen vår och försommar. Även min far Eric Andersson (Back-Erik) född 1923 jobbade på sågen några gånger innan den lades ner
Dom har berättat att brädgården låg öster om bäcken. Detta kan du även se på de foton du har i Dellenportalen.
Själva sågverkshuset var placerat över och gränslade den ostligaste bäckfåran. Det du ser nedan på bilden är rester av fundamenten till den stora vevaxeln som låg under såghuset. På vevaxeln fanns ett antal remskivor och från dessa gick remmar upp till våningen ovanför där då själva sågen var belägen. Remmarna drev själva sågen, ett spel för att dra upp virket och en stor hyvel.
Den bild som visar ett lodrätt stående rör i stensättning är enligt dessa herrar just ett rör avsett för en turbin. Till turbinen fanns en ca 15 meter lång trätrumma vari vatten leddes från en högre belägen damm. Järnringarna runt trätrumman finns fortfarande att hitta i naturen (när det är avlövat och går att se).
Uppgifter ur släktboken:
– 9 V 21 –
16 Anders Olsson, *6/8 1861, s. t. bonden O. Andersson i Gammelsträng 8, Norrbo. G. 11/5 1886. Bonde i Gammelsträng 5. † 30/9 1942.
15Y3 Anna Mickelsson, *13/4 1861, d. t. bonden M. Danielsson i V. Hålsjö 15, Norrbo. † 21/3 1915
Olof, *7/10 1887 33
—33—
21 Olof Andersson, *7/10 1887, s. t. bonden A. Olsson i Gammelsträng 5, Norrbo. G. 3/11 1914. Bonde i Gammelsträng 5.
13Å30 Sigrid Kristina Bergfält, *23/7 1887, d. t. torp. O. A. Bergfält i Norrbobyn, Norrbo.
Anna Gunhild, *24/10 1915 6V20
Anders Folke, *22/7 1917. Dellenvall Utfl. t. Sth. 1940
Olof Åke, *24/1 1919
Erik Alfred, *29/4 1923 (Back-Erik) Reinor Anderssons far
Sigrid Gunvor, *16/1 1929
Finnbers såg. Fr.v. Lars-Erik Hansson, Olof Eriksson, okänd, Gösta Hansson, och Olov Persson delägare.
Sittande. Ägare, Anton Eriksson och Olle Norrigårn
Bild ur Yngve Olssons samling
Kafferast vid sågen
Stående från vänster. Måjens Pelle, Lars Erik Hansson, Erik Eriksson ägare, okänd, Karl Kring, okänd, okänd.
Sittande fr. v. Olov Persson delägare och bas, Olof Andersson (Back-Olle), Måjens Erik, okänd, okänd.
Stabbläggare vid Finnbergs sågen. Stående längst till höger, Erik Eriksson
Gården längst till vänster var sågverksägarens fastighet.
Finnbergs sågen. Två bilder ur Karin Ingvarssons samling
Lossning eller lastning av virkespråm.
Det finns många fundament och stenstolpar kvar som minner om sågen
Ett spännande fundament efter sågen, kanske efter en turbin
Det ser ut som kvarnstenar men ändå inte
Väster om bäckmynningen finns flera stenstolpar och dessa tre fundament. Troligen är de efter brädgården.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62