Valsjön

Edgar Lycksell beskriver Valsjön så här: Byn tillhör Ramsjö församling i Ljusdals kommun, men här i gränstrakterna blir de normala adresserna helt missvisande. Postadressen är nämligen Bjuråker och riktnummerområdet är Delsbo.

Man kan säga att byn ligger väldigt centralt: det är ”lika långt åt alla håll”. Till närmaste affär är det drygt 3 mil söderut (Ängebo) och drygt 4 mil norrut (Torpshammar). Till närmaste tätort är det 5-6 mil norrut (Fränsta resp. Stöde) och 5,5-6,5 mil söderut (Ljusdal resp. Delsbo). Till närmaste stad är det tio mil norrut (Sundsvall) och tio mil söderut (Hudiksvall).

Den första bosättaren i Wahlsjön var Pål Persson –
läs mer om under finntorpet – Sörnaggen.

---

Läs om Betlehem på Hällås.

---

Läs om Björnjägaren på Naggen.

---

Läs om Skån.

---

Läs om Posten i Bjuråker och den legendariske lantbrevbäraren  Jöns Düsswold

---

Läs om Vägarna i Bjuråker.

---

Läs om Telefon i Bjuråker

---

Läs om flottningen.

---

Läs om Jonnie Dahlström.

---

Läs om Jakt och skytte i Dellenbygden

---

Läs om Trossnarven.

---

Läs om Ljusdals kommun – Wikipedia

---

Läs om Stor-Valsjön – Wikipedia

---

Läs om Geholm.

---

Läs om Vakåsen.

---

Läs om Remman.

---

Läs om Trossnarven.

---

Läs om Valsjö-Tigern.

---

Se lyckat fiske i Valsjön 2012

---

Se utflykt på skoter vid Valsjön

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner  Ctrl,  håll kvar och tryck ner tangenten  f  och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

I mitten av 1800-talet förvärvade Iggesunds bruk genom olika köp ett stort sammanhängande skogsområde i övre Svågadalen i avsikt att kunna utdriva skogsprodukterna till Svåga älv. Denna skogsmark är belägen inom socknarna Bjuråker, Ljusdal och Ramsjö i Gävleborgs län och Torp i Västernorrlands län och har en areal av c:a 40.000 ha. I bolagets största skogskomplex ligger byarna Skån, Valsjön, Sörnaggen med utposterna Stormörtsjön och Gäddtjärnsåsen. Dessa skogsbyar har en sammanlagd befolkning om ungefär 300 personer, varav ett hundratal aktiva skogsarbetare.

Källa:
DET KRÖNTA ANKARET 1951 Nr 2
Av Forstmästare Sven Edvardsson
Avskrift: Åke Nätterö

 

 

Ljusdals Tidning den 1 oktober 1896

 

 

Ljusdals Tidning 23 januari 1896

 

 

Ljusdals Tidning den 9 december 1897

 

 

Norrlandsposten 1 maj 1885

—43D2— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok

1 JOHAN ELLSTRÖM, * 9/8 1848, s. t. arb. J. Ellström i Björsarv 16, Bjuråker. G. 27/12 1883. Infl. fr. Ramsjö 1893. Skogvakt. i Björsarv 16. Utfl. t. Forsa 1920.
(X37) KERSTIN JONSDOTTER, * 2/7 1855 i Ramsjö, Gävleb.
HANNA KRISTINA * 12/8 1880                            3
GUNNAR ALBIN * 7/6 1884. Utfl. t. Arbrå 1911
JOHAN EMANUEL * 25/5 1885                             42D16
KARL RAGNAR * 23/12 1886                               4
JAKOB HILDING * 11/5 1889. Utfl. t. Vemdalen 1919
OSKAR GEORG * 29/11 1890                              5
ERIK HJALMAR * 6/3 1893. Utfl. t. Färila 1919
ELIN MARIA * 16/5 1895. Utfl. t. Forsa 1920
AXEL VERNER * 17/8 1898. Utfl. t. Forsa 1920

 

 

Gävleposten 6 februari 1877

 

 

Svårigheter med att begrava sina döda i Valsjön och Skån

LJUSDALS TIDNING DEN 20/10 1898

»Släpas» fram till kyrkogården, en väglängd af fyra nymil, måste häromdagen Per Eriksson Franks aflidna hustru i Valsjön i Ramsjö, (Ramsjö kyrka, Ångev. 20) enär endast en s.k. klöfjestig finnes från denna skogsstig fram till kyrkbyn. »Släpen», som användes, var konstruerad af två stänger med därå fastspikade tvärbräder. Stängerna voro böjliga, så att de fjädrade sig efter stigens stenar och trädrötter. Anmärkas bör, att i närheten af Valsjö by finnes inhägnad kyrkogård, hvadan en sådan släpfärd varit onödig. Men ingen tyckes vilja vara den förste att begrafvas där, hvadan kyrkogården ännu är obegagnad.

KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg

 

 

Klockstapeln och kyrkogården i Valsjön

Den äldsta graven i Valsjö kyrkogård härrör från 1915. En kvinna, som tillfälligt befanns sig i ett hus i Valsjön, födde ett dödfött barn vilket jordades på den ännu ej invigda griftegården. Den 8 juli 1917 blev begravningsplatsen vederbörligen invigd, men jordfästning kunde endast ske vid de återkommande prästhelgerna. Man gick då så tillväga, att liken begravdes, men en trumma lämnades öppen, genom vilken de tre skovlarna mull kunde nå kistan vid jordfästningen. Redan 1908 hade skolläraren E. O. Burman i Valsjön börjat samla medel till en klockstapel, men år 1929 … när kyrkoherde Härdelin började intressera sig i saken… fanns då blott 90 kr i fonden. Arkitekt Birger Borgström ritade 1932 gratis den nya stapeln, och chefen för Iggesunds Bruk Gunnar Sundblad skänkte virket samt en smidd spira, ävenså marken. När kyrkklockan beställdes hos Bergholtz gjuteri fanns bara 400 kr i kassan. Klockan skulle kosta 2000 kr. Efter privata donationer av amiral Lindman, bankir Grevin och ärkebiskop Eidem, samt anslag från kyrkostämman fattades ännu tusen kronor. Vid prästhelgen 1933 då ärkebiskop Eidem invigde klockstapeln fick man in 500 kr och lånade sedan 500 kr. Klockstapeln kom på sin plats i skogen mitt emellan skolhuset och begravningsplatsen där ett område uthöggs till friluftskyrka.

Ett litet altare gjordes som vid behov kan placeras vid klockstapeln och till detta målade Hugo Borgström ett s.k. antependium. Kristus med svärdet och liljan. En knölig tallstubbe förvandlades till dopfunt och till denna skänkte hovjuvelerare Hallberg en dopskål, på vilken ingraverades en bild av Jesu dop, ritad av Hugo Borgström. Den 6 augusti 1933 invigde ärkebiskop Eidem klockstapeln och dopfunten och denna högtidlighet hade samlat över 2000 besökare från när och fjärran. I sin skildring av byggnationerna i Valsjön skriver kyrkoherde Härdelin: »stiftets största tempel var färdigt; Dess pelare är skogens träd; Dess valv himmelen»
Källa: Byar i norra Ramsjö, sid. 242.

Prästhelg i Valsjön

 

NAGGEN 2 – 3 VALSJÖN NR 3 (1:21)

Några personer som levat sina liv i Valsjön 

Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

---

—10G24—

16 ERIK FRANK, * 23/10 1867, s. t. landbonde P. Frank i Valsjön, Bjuråker. G. 10/7 1889. Arb. Bos. Valsjön. Ulfl. t. Bollnäs 1890.
(X42) ANNA LYDIA HEDMAN, * 27/9 1868 Söderala, Gävleb. Utfl. t. Bollnäs 1890.
ERIK EMANUEL * 28/10 1889. Utfl. t. Bollnäs 1890

---

—10G26—

16 BRITA KATRINA HENRIKSDOTTER, * 20/1 1862 i Torps sn, V.­norrl. Bos. i Valsjön, Bjuråker. Utfl. t. Ramsjö sn 1884.
NILS JOHAN * 19/5 1881. Utfl. t. Ramsjö sn 1884
PEHR ALFRED * 5/3 1883. Utfl. t. Ramsjö sn 1884

---

—10G27—

(S66) NILS PEHRSSON SÖDERBERG, * 12/8 1855 i Sunne, Värml. lnfl. fr. Gräsmark 1885. G. 4/4 1885. Arb. Bos. i Valsjön, Bjuråker. Utfl. t. Ramsjö sn 1886.
16 ANNA MARGRETA HENRIKSDOTTER, * 8/9 1864 i Torps sn, V.­norrl.
NILS JOHAN * 26/2 1882. Utfl. t. Ramsjö sn 1886
EMMA KRISTINA * 21/6 1883. Utfl. t. Ramsjö sn 1886
PEHR ALFRED * 17/8 1885. Utfl. t. Ramsjö sn 1886

---

—37B4—

2 PEHR PEHRSSON, * 16/1 1864, s. t. landbonde P. Israelsson i Geholm, Bjuråker. G. 16/8 1890. Skogsarb. i Geholm, sen. lanbonde i Valsjön, Bjuråker. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1893. (Återk.) † 18/1 1942.
10G16 KRISTINA FRANK, * 18/1 1870, d. t. landbonde P. Frank i Valsjön, Bjuråker. † 3/6 1906.
HILMA KATRINA * 12/9 1890. Utfl. t. Torps sn 1893
PER ALBERT * 19/2 1892. Utfl. t. Torps sn 1893
OLOF LEANDER * 22/6 1893. Utfl. t. Torps sn 1893

---

—37B5—

2 ERIK AUGUST PEHRSSON, * 28/6 1873, s. t. landbonde P. Israelsson i Geholm, Bjuråker. G. 29/6 1897. Landbonde i Valsjön, sen. arr. i Geholm 1. † 17/5 1937.
10G16 INGA KAROLINA FRANK, * 2/11 1878, d. t. landbonde P. Frank i Valsjön, Bjuråker. † 9/1 1913.
PER ALGOT * 17/12 1896. † 22/1 1920
ALMA KAROLINA * 25/7 1899                              20G13
CARL HENNING * 27/12 1901. † 27/1 1928
HANNA MAGDALENA * 30/1 1904. Utfl. t. Bergsjö 1925
IDA KRISTINA * 30/5 1906. Utfl. t. Borås 1929
ANNA VILHELMINA * 26/5 1909. Utfl. t. Torp 1932
INGRID MATILDA * 5/6 1912                              49G9

---

MÅRTEN ANDERSSON * 10/4 1791 bonde i Nybo. Björnjägare bos. Sörnaggen. † 27/11 1882. Son till Anders Mårtensson * 21/10 1753 och Anna Pehrsdotter * 13/10 1759
Gift 15/10 1819 med Ella Matthisdotter * 1791 i Hogdal † 18/5 1844.
Anders * 13/2 1821
Matts * 20/12 1824 se nedan ⇓
Jonas tv * 27/2 1829
Anna tv * 27/2 1829

MATTS MÅRTENSSON * 20/12 1824 i Ramsjö, Valsjö-Mattes son till Mårten Andersson. † 6/12 1903
Hustru KERSTIN GRELLSDOTER * 19/2 1827 i Ljusdal. † 17/7 1900
KARIN * 9/5 1857 Gift 2/3 1890 med lantbrevbärare Jöns Düsswold.
JONAS * 17/9 1888 † 2/2 1885

JÖNS DüSSWOLD * 13/12 1855 i Östmark. Lantbrevbärare Gift 2/3 1890. † 25/4 1948
KARIN MATTSDOTTER * 9/5 1857 i Ramsjö, dotter till Valsjö-Mattis.  † 4/5 1927 i Valsjön 3
JONAS ALFRED * 17/9 1888
EDLA KATARINA * 27/3 1891
LARS ALBERT * 7/7 1899 † 1/9 1910

Bild ur Bjuråkersblad 1989, där Gunhild Andersson f. Düsswold berättar att till vänster står
Stina och mor Edla och morfar Jöns vid potatisupptagning i Västi-Berget.

Jöns Persson tog sig namnet Düsswold under åren 1900 – 1905. När han blivit änkling flyttar han 1940 till dotter och måg i Skån.

Dottern Edla * 27/3 1891. † 15/4 1945. Gift 31/10 1919 med
Jonas Emanuel Sjödin * 23/10 1878 i Borgsjö. † 19/3 1961 i Ljusdal
Gunhild Urbania * 25/12 1912 Läs om Gunhilds barndom här i Valsjön ⇓
Anders Olof Gustaf * 23/12 1917

Gunhild Andersson 72 år berättar 1984 om sin barndom i Valsjön

Barndomen
Jag är född den 25 maj 1912 i Valsjön, Ramsjö socken. När jag var liten var jag med min mor och mormor och morfar. Jag fick följa med ut på sjön där vi fiskade. På den tiden var det prästhelg på sommaren och jag minns att jag fick följa med morfar. Vi kom dit tidigt och satt där på en bänk och väntade på att det skulle börja. Då visade det sig att den som skulle spela hade fått förhinder, men då gick morfar upp och spelade och jag fick sitta ensam på bänken. Även om jag bara var ett litet barn minns jag att jag var stolt över morfar som vågade gå upp och spela på orgeln bland alla dessa människor.

När jag föddes var det tre gårdar och en skola på Valsjön. När jag var sex år gifte mor om sig och då flyttade vi till Nyskogen ca. 5 kilometer väster om Valsjön. Jag tyckte det tråkigt att flytta från mormor och morfar men jag kunde hälsa på dom ofta. Jag sprang till Valsjön i näverskor som mor hade gjort och då lämnade och hämtade jag post på samma gång.

Skoltiden
När jag skulle börja skolan fanns det ingen skola här på trakten så jag fick vänta tills jag var åtta år då fick jag börja i Hedsjö. Där fick jag bo hos farmor.
I skolan var det många barn och jag var inte van vid, men skolarbetet gick bra och så småningom blev jag bekant med alla barnen och trivdes bra.
När jag gått två terminer flyttade mamma och pappa till Naggsågen. Då hade det blivit skola på Valsjön igen, så då fick jag gå där och bo hos mormor och morfar och då blev jag verkligen glad.
Från Naggsågen var det sju och en halv kilometer till Valsjön. När jag varit hemma över helgen brukade jag få åka från Sörnaggen med Franks som också hade barn som skulle till skolan i Valsjön.
Det var barn från Sörnaggen och Valsjön i Ramsjö socken och Nyskogen och Skån i Ljusdals socken samt östra Valsjön och Gean (Geholm) i Bjuråkers socken som fick gå i den skolan.

Mormor och morfar bodde i en ladugård, s k ”framförviste” med korna innanför en tunn brädvägg. Jag hade en kista i rummet som jag hade skolmatsäcken i men jag blev inte sjuk av att bo så. På vintern var det kallt inne så mormor och morfar hade nattmössor på sig där dom låg vid ytterväggen. Jag fick ligga vid pannmuren för där var det varmare. Det fanns inga innanfönster så det frös på så att det inte gick att se ut. I hörnen var det tjock is på golvet. Ett av de vackraste barndomsminnen jag har är när vårsolen började tina av fönstren och tittade in i Rummet. Då lade vi trasor nedanför fönstren för smältvattnet.
Vi hade en ko som stod intill min säng och en hylla på väggen med böcker i. Ibland stångade kon i brädväggen så böckerna ramlade ner över mig. Så länge det gick sprang jag till bäcken på morgonen och tvättade mig, men på vintern fick man försöka tvätta sig inne.
När veckan var slut gick jag hem till Skånsågen.

Efter två år, 1923, flyttade vi till Skån. Då fick jag gå sju kilometer därifrån istället, men fortsätta bo hos mormor och morfar på veckorna. Det var lika för andra barn, Franks barn bodde ovanpå skolan och barnen från Gean bodde i en timmerstuga, men när det skulle bo tummare där fick de bo hos min morbror och moster tillsammans med andra barn. Barnen som bodde inhysta fick i allmänhet ordna med sin egen mat.

När jag gått en termin i Hedsjöskolan kunde jag etthundratretton psalmverser. När jag sedan började i Valsjöskolan fick jag hoppa över en klass, så då var jag ifatt mina jämnåriga.

Fru Persson från Skån var vår första lärarinna på Valsjöskolan sedan fick vi en ung fröken från Haverö som hette Kerstin Wiksten. När jag slutade skolan var jag piga hos henne ett tag. Hon dog när hon bara var tjugoåtta år.
På fettisdagen var vi ute hela dagen och åkte skidor. Det kallas friluftsdag numera. När skolan var slut för dagen satt jag och stickade strumpor och hjälpte mormor. På hösten tog vi löv till korna.
Man fick inte vara sysslolös.

Första begravningen på Valsjön
När jag var fyra år (1916) så var mormor och jag ensam hemma, då fick vi se genom fönstret hur en kvinna kom dragande med två barn på en kälke. Mormor tittade ut och skakade på huvudet, kvinnan var nämligen gravid i sista stadiet. Hon fick komma in och dricka något varmt och sedan fick hon inta mormors säng och där födde hon en dödfödd flicka. Pojkarna var busiga så jag fick inte leka med dom. När morfar kom hem ville han veta var kvinnan var mantalsskriven men det vägrade hon att tala om.

Morfar fick besväret med att få det dödfödda barnet i jorden och få kvinnan frisk. Kyrkogården i Valsjön var ju ny men jag vet inte om den var invigd, men den kunde i alla fall tagas i bruk, så den lilla flickan blev den första som begravdes där. Fast jag var bara fyra år minns jag att det var ledsamt när dom for och lämnade den lilla flickan kvar på kyrkogården. Pojkarna drog den nedbäddade mamman på kälken och jag stod i fönstret och såg dom försvinna.

Folk på Valsjön
Det var en som bodde ensam i en stuga på Valsjön som vi kallade ”gubben Mod”. Han kom nästan varje dag och fick mat hos oss. Han kom till Ljusdal på ålderdomshem innan dan dog. Det var kolossalt med vägglöss i hans stuga. Han spred vägglöss till mormor och morfar också, fy va otrevligt det var. När vi släkte ljuset kom de fram och de var svåra att bli av med.

På andra sidan sjön bodde ”Tigern”, Olof Hansson Tiger. När han såg en bibel sade han: – Den boken kan jag från pärm till pärm. Han brukade läsa ut folk som dött. Han var spelman och så tillverkade han likkistor. När mormor var död (1927) kom han med kistan över isen på sjön och då var det den femtonde maj. Han hade för vana att komma med kistan i sista minuten före begravningen. På sommaren rodde vi ofta över sjön och var hos Tigers jäntor.

År 1925 i juni slutade jag skolan och så gick jag och läste tills jag var fjorton år. Vi läste för Rinqvists måg, Odeberg. Då gick man och läste både i Ängebo och Kyrkbyn.
År 1926 var första året man kunde gå och läsa i Ängebo. Jag bodde i en stor röd byggnad med kafé. När jag var ledig från läsningen hjälpte jag till på kaféet där jag bodde och som ägdes av Arvid Makin, så jag tjänade ihop till maten. Det var trevligt att hjälpa till på Kaféet. Dit kom ungdomar och resande.
Källa:
Berättelser från förr, sid. 5 och 9.
Bjuråkers Hembygdsförening

---

Ljusdals Tidning 9 oktober 1903

---

—10G46—

39 IVAR FERDINAND FRANK, * 17/3 1913, s. t. arr. O. Frank i Valsjön,  Ramsjö. G. 7/8 1938. Skogsarb. Bos. i N. Lia 1¹⁰, Bjuråker.
(X27) ANNA ELISABET DAHLSTRÖM, * 18/8 1915 Ljusdal.
INGRID TERESIA * 16/4 1939
GUNILLA BIRGITTA FRIDEBORG * 26/12 1940
IVAR HÅKAN * 18/12 1943
ANNA CHRISTINA * 13/4 1947

---

Valsjön 40. 1978. Naggen 1:3 Källa: Arkiv Digital

---

Vid 2:an till vänster ligger Ramsjö kyrka, Ångev. 20. Till höger, Skån, Valsjön, Sörnaggen och Naggen

---

Fastigheterna i Valsjön har alla fastighetsbeteckning Naggen

---

Valsjön 38, Naggen 1:1 Kronopark, Naggen 1:2
Avstyckad från gemensam mark för 1:2, 2:1, 3:1, 4,1 Avst. fastst. 14/2 1969
AB Iggesund köpebrev 31/7 1876
Tage Deborg köpte fastigheten den 20/12 1967
Ägare 2013 Olov Eric Percy Sundström, Lidingö
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 40. Naggen 1:3 (Gamla N. 4). Avst. fastst. 10/10 1969 från gemensam mark 1:2,2:1, 3:1, 4:1
AB Iggesund köpebrev 31/7 1876
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972
Bernt Buske köpebrev 25/9 1975
Ägare 2013 Kristina Birgitta Valborg 
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

 

Kyrkogården i Valsjön. Naggen 1:4. Avst. fr. 1:1, 2:1, 3:1, 4:1. Avst. fastst. d. 10 okt. 1969
Iggesund 31/7 1876
Ljusdals kommun Gåvobrev 23/4 1969
Ramsjö församling Gåvobrev 24 och 27 april 1972
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 10, Naggen 1:5. Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 18/5 1872
Skogsarbetaren Per Bruno Frank * 22/5 1929 i Sörnaggen, gift 11/8 1951 med
Alva Jansson * 19/1 1929 i Hedsjö, kom hit 1951, flyttade till Näsviken 1960
Barn: Per Roger * 17/7 1952 i Ramsjö och Märta Irene * 29/3 1957 i Ramsjö

Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Gun Marie Wiklund köpebrev 1/3 1972, lagfart 1974, Torsten Viklund, Boden. Avtal 28/2 1974
Runa Berg Länsstyrelsen köpebrev 1973, 1976
Ägare 2013 Bo Göran Karlsson, Matfors, Bengt Ove Karlsson, Bjuråker och Sten Ove Karlsson, Bjuråker
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 12, Naggen 1:6. Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 18/5 1972.
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Arnold Rudolf Klaxman köpebrev 1/3 1973
Karl Walter Lundin köpebrev 28/5 1974
Ägare 2013 Dan Anders Mikael Lindblom, Gävle
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 14, Naggen 1:7 Avst. fr. 1:3. Avst. fastst. 18/5 1972
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Karl Reinhold Streringer lagfart 1974
Nuvarande ägare Lars och Eva Sallander
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

 

Valsjön 15, Skogshotellet. Naggen 1:8 Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 18/5 1972
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Nils Alvar Nilsson köpebrev 31/8 1973
Edgar Lycksell och Barbro Olsson köpte fastigheten 1999
Den 10/6 2009 köptes fastigheten av Alfred Czerwiatiuks, Wernerstrasse 23, Cottbus
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

 

Valsjön 17. Naggen 1:9 Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 18/5 1972
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Lars Sture Rullander lagfart 1974
Ägare 2013 Rita Dagmar och Björn Lennart Cederlid, Sorunda
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 19 Naggen 1:10 Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 18/5 1972
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Sune Eriksson lagfart 1973
Jan Olof Sune Ericsson delarvskifte 1/1 1978
Ägare 2013 Lars och Bibbi Broskog
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

Valsjön 21 Naggen 1:11 Avst. fr. 1:3 avst. fastst. 18/5 1972 Post
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Alexander Lundberg lagfart 1974
Ägare 2013 Elisabeth Wikbom Stockholm och Hans Tommy Forsberg, Hägersten
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

Valsjön 23 Naggen 1:12 Avst. fr. 1:3 avst. fastst. 18/5 1972 Garage
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Alexander Lundberg lagfart 1974
Krister Kenneth vård och Agneta Eva Ruth Munther köpebrev 15/6 1975
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 34 Naggen 1.13 (skolan). Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 18/5 1972
Arbetaren Ragnar Artur Olsson *3/3 1904 i Ytterhogdal, kom hit 1925 från Haverö
Gift 1/3 1925 med lärarinnan Teckla Kristina Viksten * 9/11 1902 i Häverö, hit 1924. † 28/5 1932
Barn: Olof Sixten * 30/3 1925 Vahlsjön, Ramsjö, naturfilmare, Maj Irene * 20/8 1926 till Häverö 1934 Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Frans Oskar Åsberg köpebrev 30/3 1973
Änkan Vega Åsberg
År 2013 ägs fastigheten av Skåns Västra Jaktlag, Ideell Förening, Enköping
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

Valsjön 30 Naggen 1:14 Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 18/5 1972
Här fanns byns bastu innan skogshotellet byggdes
Ragnar Artur Olsson * 3/3 1904 i Ytterhogdal. † 27/9 1993 i Sundsvall. gift 2:a gången 14/12 1935 med Edit Regina Jonsson * 27/7 1908 i Ramsjö. † 29/1 1992 i Nävsta, Sundsvall
Barn: Stig * 1934, Karin * 1938, Elsa * 1946
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Edit Regina Olsson fick lagfart på fastigheten 1972
Sonen Stig Anders Olsson köpte fastigheten 9/12 1973 Stig gift med Ulla Bergman i Hennan
År 2013 ägs fastigheten av Kenneth Thyr, i Gävle
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 24 Naggen 1:15 Moddstugan. Avst. fr. 1:3. Avst. fastst. 18/5 1972
Arbetaren Jonas Modd född 15/6 1847 i Ljusdal, kom hit 1876, död 23/7 1929
Det fanns bara ett rum i stugan, med öppen spis.
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Anna Maria Sundell köpebrev 1/10 1975
Vivi-Anne Pettersson Arvskifte 18/2 1978
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 20 Naggen 1:16 Avst. fr. 1:3 Avst. fastst. 28/5 1972.
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Karl Martin Westermark lagfart 1973
Erik Welander köpebrev 14/3 1973
Ann Britt Margareta Mörkdal gåvobrev 31/12 1980 avser 1/3
Gunnel Kristina Thorell gåvobrev 31/12 1980 avser 1/3
Per Erik Welander gåvobrev 31/12 1980 avser 1/3
Ägare 2013 Gunnel Rullander, Hudiksvall
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Naggen 16 Naggen 1:17 Avst. fr. 1:3 Reg. 22/2 1973
Signe Ottilia Höglund köpebrev 17/3 1972
Ägare 2013 Michael Sundberg, Stockholm
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 22 Naggen 1:18 Avst. fr. 1:3 Reg. 22/2 1973
Skogvaktare Erik Hansson Qvist född 17/ 1882 i Boda, Kopparberg, till Torp 1916
Skogvaktare Ivan Andersson
Skogvaktare Rune Malmberg
Skogvaktare Folke Jönsson
Skogvaktare Olle Persson
Skogvaktare Per Erik Persson född 6/10 1927 i Hammerdal
Enligt brandförsäkringsbrev fanns här Mangårdsbyggnad av timmer med tegeltak 2 v, 5 rum 1 eldstad försäkrat för 25 000 kronor av Iggesunds Bruk 15/12 1943
20/10 1954 Mangårdsbyggnad försäkrad för 33 000, uthus 15 000 kronor.
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Krister Kenneth Svärd och Eva Ruth Agneta Munther köpebrev 12/9 och 4/10 1974
Ägare 2013 Agneta Svärd, Järfälla

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 27 Naggen 1:19 Avst. fr. 1:3 Reg 22/2 1973
Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972.
Siv Gunhild Wass och Karin Elisabet Wass lagfart 1974
Ny ägare till Karins del, Tore Hjalmar Wass köpebrev 15/3 1976
Ärare 2023 Bo Erik Nilsson och Lillemor Helena Nilsson, Näsviken

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

Valsjön 32, Naggen 1:20  Avst. fr. 1:3 Reg 13/12 1973

Jonnie Dahlström Förvaltnings AB köpebrev 25/8 1972. Norrhög 129
Jonas Vilhelm Hammarström köpebrev 20/12 1973. † 25/1 1995 i Valsjön
Ägare 2013 Göran Hammarström, Ramsjö

      
Vilhelm Hammarström                                     Vilhelm Hammarström avtackas för av 40 års ideell skötsel  av kyrkogården i Valsjön. Avtackningen sköttes av  fastighetsförvaltare Göte Hedman.

Söndagens prästhelg i Valsjön var samtidigt en gränsträff mellan Ramsjö och Borgsjö församlingar. Gudstjänsten leddes av kyrkoherde Markus Frank, Ljusdal och Olle Wikman, Borgsjö.
Över 200 personer hade kommit till Gudstjänsten, som också innehöll inte mindre än åtta barndop.

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 25 Naggen 7:1 Avst. fr. 1:1, 2:1, 3:1, 4:1 Avst. fastställd 8/10 1937.
Aktiebolaget Iggesunds Bruk  köpebrev 31/7 1876
Vilhelm Hammarström salubrev 13/10 1937
Vilhelm Hammarström * 7/4 1914 gift med Emmy Elsie Jonsson * 1/3 1918 frånskild 24/6 1954
sonen Harry Hammarström * 21/11 1941

Olof Holmgren * 24/2 1865 och Emmys moder hush. Sara Brita Jonsson * 23/5 1887 kom hit 1944, flyttar 1946 till Naggen, Torp.

Vilhelm gift 2:a gången 21/8 1954 med Märta Viktoria * 10/2 1913 i Hedesunda. † 20/9 1993 i Bjuråker. Vilhelm och hustrun flyttar till Iggesund. Vilhelm flyttar tillbaka igen, se ovan.

Skogsarbetaren Gustaf Vilhelm Frank * 20/9 1908 i Sörnaggen. † 12/7 1990 i Norrköping
gift 22/8 1953 med Selma Kristina Selin * 20/4 1916 i Torp. † 3/4 1955
Sonen Bengt Albin * 1/6 1930 i Nyskogen, Ljusdal, drunknad 11/7 1952, här i Valsjön.

E.A. Törnblom köpebrev 1/9 1949
Aktiebolaget Iggesunds Bruk  köpehandling 20/12 1951
Jonnie Dahlström köpebrev 25/8 1972
Olov Uno Frank köpebrev 17/9 1973
Bengt Streng köpebrev 17/9 1973
Dan Gilbert Cedergren och Margit Cedergren köpebrev 13/4 1977
Bernt Linnman och Åke Heidenberg 15/4 1979
Ägare 2013 Åsa Krage, Täby

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 26, Naggen 8:1 Affären 1978. Källa: Arkiv Digital

Valsjön 26 Naggen 8:1 Affären. Avst. fr. Naggen 1:1, 2:1, 3:1, 4:1 Avst. fastställd 8/10 1937
Aktiebolaget Iggesunds Bruk  köpebrev 31/7 1876
Johan Fredlund och Hilma Fredlund köpebrev 13/10 1937

Skogsarbetaren Johan Fredlund * 20/2 1904 i Bjuråker. † 23/11 1986 i Iggesund
gift 18/9 1932 med Hilma Karina Frank * 27/8 1914 i Ramsjö. † 9/2 1964 i Valsjön
Hans barn: Erik Anders Ingvar * 7/7 1929 i Bjuråker (moder Kristina Olsson)
Deras barn: Brita* 1/6 1931 i Ramsjö, Olov * 2/5 1936 † 31/1 1937

Enligt brandförsäkringsbrev fanns här Bostadshus av bräder nybyggt i 1½ våning 5 rum 4 600 kronor, Ekonomibyggnad av bräder nybyggd 3 rum 400 kronor, försäkrad för 5 000 kronor 13/6 1938 av Johan Hilding Fredlund

Nils Hillmark köpebrev 30/5 1953
Aktiebolaget Iggesunds Bruk  köpehandling 24/5 1956
Nils Paul Tage Lindqvist * 15/1 1922 i Bjuråker, gift med handelsföreståndare Maja Johansson * 16/12 1926 i Bjuråker.
Barn: Stafan Tage * 10/3 1955 i Ramsjö, Nils Peter * 5/5 1959 i Ramsjö

Jonnie Dahlström köpebrev 25/8 1972

Bertil Svensson * 2/3 1972
Wire Mildton * 27/8 1974
Per Norling
Nuvarande ägare Sixten Rickard Magnusson Valsjön 26, Bjuråker

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

Valsjön 29 Naggen 9:1 Söderbergs Avst. fr. Naggen 1:1, 2:1, 3:1, 4:1 Avst. fastställd 8/10 1937.

Aktiebolaget Iggesunds Bruk  köpebrev 24/5 1876
Olof Söderberg salubrev 13/10 1937
Skogsarbetaren Olof Arnold Söderberg * 8/8 1906 i Ramsjö, son till (säjs det) luffarkungen Anders Persson, Geholm, moder Anna Holmgren. Olof Söderberg kom till Valsjön 1934. †16/7 1985 i Hudiksvall. Gift 10/10 1944 med Mimmie Frideborg * 20/11 1912 i Nosaby, Skåne, † 16/2 1983 i Valsjön
Barn:
Evert Henry * 31/3 1940
Erik Lennart * 5/5 1943, gift 18/1 1969 med Gully Wallström * 28/1 1944, flyttar 1964 till Iggesund. Per Olof Gunnar * 9/10 1945
Kerstin Margareta Gunborg * 29/6 1948
Anna Kristina * 17/12 1949

Olof Söderbergs moder Anna Holmgren * 15/6 1867 † 14/9 1957, kom från Nyskogen 1940.
Huset från Nyskogen flyttades hit.

Enligt brandförsäkringsbrev fanns här ”Mangårdsbyggnad av timmer, Nytt tak av spån, 9,75 x 8×4 m 7 800 kronor. Ladugård foderbod av trä, tak av spån, gammalt 17,5x7x3,5 m. 3 360 kronor. Stall av trä, tak av trä 7,0×5,5 m gammalt 1 800 kronor. Loge av trä gammalt 15×6,5 m gammalt, försäkrat av AB Iggesunds Bruk för 14 160 kronor den 3/7 1922”.

Enligt brandförsäkringsbrev hade Olof Arnold Söderberg lösegendomen försäkrade för 2 000 kronor den 16/9 1935.

Enligt brandförsäkringsbrev fanns här ”Boningshus av timmer, tak av spån i gott skick, 1 v, 3 rum, 1 eldstad försäkrat av Olof Arnold Söderberg för 2 500 kronor den 16/4 1938.
Försäkrat för 4 000 kronor den 15/6 1942

1951 byggde Olle Söderberg en ny villa

Ägare 2013 Annelie Söderberg, Njutånger

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

Valsjön 33 Naggen 10:1 Lägenhet avstyckad från 1:1, 2:1, 3:1, 4:1, avstyckningen fastställd 1950.

Karl Mattsson köpebrev den 10/10 1949
Eric Frank köpebrev den 11/7 1953

Arrendatorn Eric Algot Frank * 2/2 1896. † 27/3 1971 i Ljusdal. Gift 19/8 1917 med
Ester Margareta Persson Syl * 15/3 1897 i Torp. † 6/7 1985 i Ljusdal. 

Eric Frank har varit arrendebonde på dåvarande Naggen 4 (Valsjön), flottningsförman, kyrkogårdstillsyningsman flyttade 1967 till Ljusdal med hustrun.
De brukade vistas här på somrarna i en gammal bagarstuga som han byggt om till sommarbostad.

Iggesunds Bruk köpebrev den 1/9 1967
Jonnie Dahlström köpebrev 12/1 1970
Alf Henry Persson Lagfart 1974
Bo Evert Olsson köpebrev den 15/4 1977
Börje Rapp Länsstyrelsen köpebrev den 18/3 1980

Ägare 2013 Irene Vivianne Pettersson, Rönninge

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön 9 Naggen 11:2

Ägare 2013 Urban Sjödin, Storvik

Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013

 

 

Valsjön

Skogsförman Pelle Frank berättar minnen 1952

Pelle Frank i berättartagen

En strålande vinterdag i medio av januari hade jag nöjet att få gästa skogsförman Pelle Frank i Sörnaggen, som hade lovat att berätta ett och annat om utvecklingen och livet i sin hembygd. Gästfriheten i det frankska hemmet var storartad och vem skulle väl bättre än min värd kunna berätta om dessa trakter, där såväl hans farfar som far sover sin sista sömn och där han själv verkat under hela sitt liv.

Pelle Franks farfar var skogvaktare för gamla Iggesundsbolaget nån gång på 1870-talet och var då bosatt på Sörnaggen. Sedermera blev han arrendator på Valsjö nybygge – Tigertorpet – där han slutade sina dagar år 1915 vid 86 års ålder. I Tigertorpet föddes också Pelle Frank år 1894. Fadern flyttade till nuvarande Erik Franks i Valsjön där han var arrendator. Modern lever än och är nu 76 år och fortfarande pigg och kry.

I hemmet fanns 11 syskon, varav 9 pojkar är i livet och alla har blivit hembygden trogna. Sålunda bor 2 i Bjuråker, 3 i Naggen, 1 i Sörnaggen, 2 i Valsjön och en i Ramsjö. De pojkar, som hamnat i Bjuråker hade väl aldrig gett sig så långt om det bara funnits bostäder här på den tiden.

Pelle Frank bor nu i eget hus, som han byggde år 1923 då han gick i giftastankar. På den tiden hade inte egnahemsbyggarna så beviljat med statsbidrag som nu och bolagets möjligheter att hjälpa till var nog inte heller så värst stora. Till sitt hus fick han emellertid småbrukarlån och bolaget hjälpte till med virke.

Det frankska hemmet i Sörnaggen

Den första nybyggaren i Sörnaggen var, liksom på många andra skogstrakter, finne, och hans närmaste granne var en landsman i Trossnarven i Bjuråker. Dit var det ett par mil. Åt andra hållet fanns det också en finne i Stormörtsjön, dit var det över tre mil. Den första nybyggarstugan finns fortfarande kvar i Sörnaggen och strax bakom den, under ett par kullar, ligger två av de första nybyggarna begravda!

Den första nybyggarstugan i Sörnaggen

---

Pelle Frank visar de två pionjärernas gravar.

– På de gamla svedjelanden på sydsluttningen växer präktig skog och vi anar knappast all möda som dessa tappra svedjebönder måste offra för att säkra sitt levebröd. Farfar berättade att när finnen i Sörnaggen en gång bjöd sin granne i Trossnarven på »gäspe» hälsade han med att det var dåligt med bröd i år för rågen hann aldrig mogna och den kunde därför inte malas utan måste stampas! Det bästa han kunde bjuda på var stampad råg och brännvin och så förstås fisk och vilt, som det fanns gott om på den tiden.

Valsjö-Mattes bäckkvarn

Annars brukade man mala säden hos Valsjö-Mattes, som skötte den gamla husbehovskvarnen efter vägen till Nyskogen. Den fanns förstås inte på de första nybyggarnas tid men är ändå rätt gammal, på ena knuten är inskuret årtalet 1812.

1812 står det på kvarnens knut

Valsjö-Mattes levde när Pelle Frank började skolan och det var ett stort äventyr för skolpojkarna att hälsa på Mattes när han arbetade med kvarnen vid höst- och vårfloden. Mellan arbetspassen snarade Mattes tjäder och det var spännande det med, även om det kanske inte var så helt lagligt ens på den tiden.

Valsjöns skola – nu ombyggd till Folkets hus

– År 1893 byggdes skolan i Valsjön men den nedlades 1943. Sedan dess har barnen fått åka skolskjuts till Naggen. Nu har gamla skolan överlämnats till bolagen, som har byggt om den till samlingslokal. Där har vi bio var fjortonde dag och likaså används den till gudstjänster och sammankomster av olika slag. Intill ligger en vacker klockstapel, som byggdes 1932 och invigdes av ärkebiskop Eidem. Det var en stor dag då i Valsjön med tusentals människor. Bland gästerna märktes bl. a. amiral Lindman och disponent Sundblad.

Valsjöns vackra klockstapel

– Nu har vi kyrkhelg i Valsjö varje år den första söndagen i augusti och då är det alltid festligt.

Innan vägen till Naggen byggdes 1921-22 hade vi inte så lätt med förbindelserna till yttervärlden.
Första postlinjen fick vi 1904 från Mellansjö och dessförinnan turades vi om att hämta posten.
Närmaste affär finns i Mellansjö, där vi provianterade för hela året medan det var slädföre. Avståndet gent över skogen över Betlehem och Stagelås var tre mil. Nu har vi affär i Valsjön och daglig bussförbindelse med Bjuråker, elektriskt lyse, telefon och radio, så det finns knappast mer att önska. Det enda skulle vara att det är besvärligt för de barn, som vill gå i skolan. Vi tycker nästan att vi måste skicka dem långt ifrån oss, men däråt är väl inget att göra. Man får vara glad att det i alla fall finns så pass hyggliga möjligheter till stipendier av olika slag.

Flottbron vid Valsjön

– Ett av de svåraste problemen var när någon var sjuk och man behövde hjälp. Särskilt kommer jag ihåg en gång när min mor behövde en barnmorska och vi fick skicka bud efter gamla fru Lundgren i Haggatan, Svedjebo. Det var i slutet av september 1907. Hon fick först åka gigg från Svedjebo till Skån en färd på åtskilliga timmar. Det var redan mörkt när man rodde henne från Skån till Valsjödammen där hon fick gå 3 – 400 meter till fots för att åter föras med båt över Lill-Valsjön genom sundet till Stor-Valsjön där hon sattes i land vid Erik Frank. Därifrån bar det iväg på hästrygg de sista 7 km till Sörnaggen. Trots denna oerhört ansträngande färd lyckades hon fullgöra sitt värv och ännu en arvinge kom till världen i det frankska hemmet.

År 1916 invigdes den stämningsfulla begravningsplatsen i Valsjön och intill den står nu klockstapeln. Dessförinnan fick de köras till kyrkan i Ramsjö och detta gick bara på vintrarna varför man fick förvara kistorna i Valsjön tills det blev lämpligare före.

– Det berättas en historia om min farbror Dalpers-Erik som förresten ligger begravd här i Valsjön, att han en gång tillfrågades av en farande journalist hur i all sin dar det gick till att få de döda till kyrkan under sommaren. »Ja, då får vi klövja dom», sa Erik utan att blinka. »Ja, men om det bara är en kista så väger det ju inte jämt», invände journalisten, varpå Dalpers-Erik sa: »Nå, då får vi förstås slå ihjäl en till!»

– Ett bekymmer till, som vi fick dras med länge, var vattenfrågan. Frågan löstes av bolaget som kom med en diamantborr och skaffade oss vatten för tid och evighet från 51 meters djup!

Vid sekelskiftet (1900) bodde det en gammal björnjägare Hans Andersson i Naggen. Han hade nedlagt åtskilliga björnar i trakten och en gång berättade han hur han med sin goda björnhund fick upp en björn i närheten av Tjyvatjärn. Han hade flintlåsgevär på den tiden och hans enda tanke var när han hörde att björnen drevs rakt mot honom – »måtte bara flinta slå eld!» Någon ängslan för att bomma hyste han tydligen inte. »och björnen kom» – sa, Hans-gubben – »och kan du si att flinta slog eld – och där låg björna!»

Ja, Pelle Frank hade mycket mer att berätta och säkert finns det anledning att återkomma någon gång, men utrymmet tillåter inte mer för den här gången. Men först skall han i alla fall få redogöra för det fackliga sammanbrottet bland skogsarbetarna, som Frank med liv och själ engagerat sig i. Det första sammanträdet fick man hålla i en gammal koja »Turkabastun» söder om Valsjön, då någon annan lokal inte fick nyttjas för slika ändamål.

– I början var det stort misstroende från ömse sidor och det tog åtskilliga år innan man kunde mötas till förhandlingar på ett förtroendefullt sätt. Men det har blivit ny syn på samarbetet och nu har vi det bästa tänkbara förhållande mellan bolagets företrädare och skogsbefolkningen. Det bästa beviset för detta anser jag Skogschefens ord vid invigningen av Valsjöns Folkets Hus vara: – »Vi överlämnar nu lokalen till Er. – Ni får utnyttja den hur Ni vill!» Det förtroendet är vi stolta och tacksamma för.

Skolan överlämnades under föregående år till bolaget av Ramsjö kommun under förutsättning att den iordningställdes till samlingslokal för byn. Detta har nu skett och huset har sammanbyggts med en skogsarbetarbostad varigenom vaktmästare- och uppvärmningsfrågan löstes på ett förträffligt sätt.

Vid invigningen på Trettondagsafton talade skogschef Ålund på bolagets vägnar och uttryckte förhoppningen att lokalen skulle bidra till att öka trevnaden för befolkningen. Ansvaret och tillsyn åvilar byborna själva och bolaget överlämnar lokalen med fullt förtroende som skogschefen uttryckte det.

Kvällens hedersgäst var författaren Albert Viksten, som gratulerade byborna till den förnämliga lokalen och manade skogsarbetarna att slå vakt om sitt yrke vilket han med stolthet en gång hade räknat som sitt. Och så berättade herr Viksten på sitt fängslande sätt om äventyr i Alaska vilket beledsagades av strålande färgbilder och en film om den laxfiskande björnen, vilket allt uppskattades helt och fullt av den förtjusta publiken.

Vid kaffet framförde Pelle Frank befolkningens tack för detta Folkets Hus, som han betraktade som en symbol för bolagets goda vilja att skapa trivsel för de anställda. Han gav också en målande skildring av utvecklingen uppe i Valsjön.

Till sist begynte så dansen till tonerna av Franks kapell och den pågick – denna festliga kväll – tills den nya dagen grydde!

– Nu har vi väl fått de flesta av våra önskemål uppfyllda och vi trivs här och är nöjda med vårt. Mina barn är också bofasta här med sina familjer. Ibland tänker man väl på den gamla tiden – och jämför. Visst var det strävsamt och svårt på många sätt, men underligt nog var folket lyckligare och friare då. Och inte fanns det nervfel och sånt på den tiden och inte så stora bekymmer för morgondagen heller. – Ja, är det inte besynnerligt hur det kan utveckla sig?
Källa:
DET KRÖNTA ANKARET, 1952 N:r 1, av E.M.
Avskrift: Åke Nätterö

---

1978. Källa: Arkiv Digital

 

Tigertorpet

—10G16— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

11 PEHR ERIKSSON–FRANK, * 14/4 1829, s. t. nämndeman E. Olofsson i Brändbo 1. Skogvakt. i Ramsjö sn. G. 1861. Änkl. o. omg. 5/7 1876. Sen. landbonde i Valsjön, Bjuråker. † 5/2 1915.
(X27) KRISTINA BYHMAN, * 18… Fr. Remåsen, Ljusdal. † 1870.
(Y54) KARIN ANDERSDOTTER, * 2/3 1842 i Torps sn, V.-norrl. † 9/9 1898.
BRITA KATRINA * 20/1 1862. (Styvd.)                  26
ANNA * 3/5 1862                                        *)    34B6
OLOF * 25/11 1863                                           39
ANNA MARGRETA HENRIKSDOTTER * 8/9 1864. (Styvd.)                            27
ERIK * 23/10 1867                                            24
KRISTINA * 18/1 1870                                       37B4
PEHR AUGUST NILSSON * 11/5 1870. (Styvs.) Utfl. t. Ramsjö sn 1885
ANDERS VALFRID * 25/2 1876                            25
JONAS * 25/9 1877. Skogsarb. Bos. i Geholm, Bjuråker
INGA KAROLINA * 2/11 1878                              37B5
MATHILDA * 12/6 1881. † 8/12 1884 (difteri)
IDA * 18/11 1882                                             6E22
JOHANNA MATILDA * 16/12 1885. † 16/6 1901

---

—34B6—*)

2 CARL BACKMAN, * 20/9 1857, s. t. kyrkvakt. C. J. Backman i Avholm, Bjuråker. G. 2/6 1884. Arb. Bos. i Näset, Bjuråker. Utfl. t. Bollnäs 1892.
10G16  ANNA PEHRSDOTTER-FRANK, * 3/5 1862, d. t. skogvakt. P. Frank i Valsjön, Bjuråker.
PEHR JOHAN * 18/9 1884. Utfl. t. Bollnäs 1892
EDLA KATHRINA * 28/9 1886. G. 10/12 1910 m. P. O. Sjögren i Bollnäs
KNUT HERMAN * 13/1 1889. Utfl. t. Bollnäs 1892
KARL HILDING * 20/4 1891. Utfl. t. Bollnäs 1892
OLOF WILHELM, * 24/9 1893 i Bollnäs
LARS EMANUEL, * 7/10 1895 i Bollnäs

En upprörande olyckshändelse

med dödlig utgång inträffade i torsdags afton i Bollnäs.

LJUSDALS TIDNING DEN 4/6 1896

Under det att snickaren C. Backman, * 20/9 1857 uti ångsågen därstädes var sysselsatt med ituskärning af bräder vid en större klyfsåg, inträffade, att den bräda han höll i slungades framåt af kanttrissan, så att den träffade honom i maggropen. Slaget var så våldsamt, att Backman kastades ett långt stycke från platsen och blef liggande på golfvet, under det han uppgaf de förfärligaste jämmerrop.

Doktor Söderbom anlände ögonblickligen och lämnade all möjlig hjälp. Den skadade bars till sitt hem. Under natten led han svåra plågor, jämrade sig häftigt och spottade blod. I fredags kl. half sex på morgonen afled han. † 29/5 1896

Backman var bördig från Bjuråker och vid sin död 39 år gammal; han var gift och efterlämnar sex minderåriga barn. Vid ångsågen hade han haft anställning i åtta år; han var en af fabrikens bästa arbetare, nykter samt ytterst ordentlig och pålitlig, hvarföre hans arbetsgifvare satte stort värde på honom.

Genom fabrikens försorg, var han olycksfallsförsäkrad i Fylgia för 2,000 kr.; därjämte var han medlem af en sjuk- och begrafningskassa, hvarur hans efterlefvande erhålla 500 kr.

KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg

---

—6E22— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo – Släktregister

16 OLOF HANSSON, * 19/11 1864, s. t. torp. H. Olofsson i Norrberg. G. 10/11 1887. Torp. i Norrhavra, sen. skogsarb. i Valsjön 1¹, Bjuråker. Valsjö-Tigern kallad. Änkl. o. omg. 14/10 1939. † 2/1 1942.
8H22 ANNA PERSDOTTER, * 1/5 1868, d. t. bonden P. Jonsson i Ö. Stråsjö 2, Bjuråker. † 22/10 1899.
10G26 IDA FRANK, * 18/11 1882, d. t. landbonde P. Frank i Valsjön, Bjuråker. Utfl. t. Järvsö 1943.
ELISABETH * 29/3 1888                                     38F3
KARIN * 10/2 1891. Utfl. t. Ö. Eneby 1913
OLOF * 26/9 1893                                             34
ANNA * 28/7 1896                                            (X33)9Å56
BRITA KRISTINA * 3/6 1899                               15H21
PER JOHAN »OLSSON» * 6/1 1900. Utfl. t. Torps sn 1930
HANS GUNNAR »OLSSON» * 3/6 1902. Emigr. t. Kanada 1928
FRIDA LINNEA »FRANK» * 17/2 1907. Utfl. t. Sth.
ADA AMANDA * 14/1 1910. (död i Delsbo 2/12 2002)
INGEMAR HELMFRID OLSSON * 17/4 1913. Utfl. t. Järvsö 1943
HILMA KRISTINA OLSSON * 21/5 1916                 42
IVAR EMANUEL OLSSON * 15/10 1919. Utfl. t. Järvsö sn 1943

---

Tigers Valsjön 116, 1978. Bild lånad från Arkiv Digital

Läs om Valsjö-Tigern och Pelle Frank som föddes här 1894

Den 18 maj 1951 var vår reportagebil uppe i Valsjön. Vid en avstickare till arrendegården Tigertorpet hörde vi taktfasta yxhugg från skogen utefter vägen. Vägledda av dessa ljud träffade vi på John Ljungberg i arbete på sitt skifte. Det var en brunbränd och reslig skogsarbetare – 59 år i höst.

John Ljungberg – en ståtlig skogskarl

Vi fick en intressant pratstund med en skogsman av renaste vatten. Samtalet behandlade så vitt skilda ämnen som film, arbetsavtal, Strindberg, timmerflottning och – vävning! Ljungberg berättade att hans stora passion var vävning och det är ju en rätt ovanlig hobby för en skogsarbetare.

John Ljungberg är född i Västergötland år 1892 och har huvudsakligen arbetat i skogen sedan 1925. Han har varit på många olika platser och trivts i regel bra, inte minst i Valsjön där han bl. a. var mycket nöjd med Ankarbiografen och dess repertoar. Det enda, som han inte gillade var den gångna vintern, men det är han inte ensam om.

För Ljungberg existerar inget fritidsproblem. På kvällarna har han sin vävstol och vid den kan han sitta i timmar. Det är konstfärdiga alster, som han har skapat. I västgötasläkten har urgamla vävnoter gått i arv och där borta i stugan, berättar han, ligger mors gamla pergamentrullar med originalvävnotor. Han talar vävtermer – om flandriska vävnader, upphämta, rosengång, munkabälte och en hel del annat. Just i dagarna har 40 meter filt skickats till beredning och den närmaste beställningen är två gustavianska mattor. Sedan skall han väva damast.

Ljungberg talar med förtjusning och stolthet om sin hobby, allt medan han med barkspaden skalar av den ena massabiten efter den andra. Till sist måste vi lämna honom och avfärden går vidare mot Naggen.

  När vi två timmar senare kommer tillbaka till Valsjön ser vi svarta rökmoln bolma över Tigertorpet. Efter några minuter är vi på platsen tillsammans med en hel del grannar, men det återstår bara att rädda vad som räddas kan. Fyra byggnader står i ljusan låga. Och allt är torrt som fnöske. En kalv, som blivit svårt bränd, måste bärgas från sjön dit han har kastat sig. Det mesta av arrendator Nordkvists lösöre hinner dock räddas och övriga husdjur utom en gris blir också räddade.

Tigertorpet brinner. Ljungberg bodde i den högra längan

Men för John Ljungberg blev allt innebränt – vävstolen och de få ägodelarna. Det mesta går väl att ersätta, men de gamla vävnoterna kan inte köpas igen för pengar.

Vi skildes från en bedrövad skogsman. Men en hel del av konstfärdigheten har han i huvudet och åtskilliga mönster kan han säkert också ta ut av sina alster ute i bygderna. Vi har säkert inte räknat fel när vi tror att vi snart åter får träffa John Ljungberg vid hans nya vävstol – i hans nya bostad.

Dagen efter branden var skogschefen och förvaltaren vid Tigertorpet och stakade ut nya byggnader. Det dröjer inte förrän byggnationen är igång.
Källa:
DET KRÖNTA ANKARET 1951 N:r 2

 

Tigertorpet återuppbyggt

Det nya Tigertorpet med murstocken från det brunna huset i bakgrunden.

Nu har vi besökt Tigertorpet igen och där har hänt åtskilligt sen sist. I det nedbrunna husets ställe har nu Anders Nordkvist en hypermodern 1½-plans villa med badrum och centralvärme och ladugården är inte mycket sämre. Men så är också Nordkvist storbelåten.

Och det hela har gått med nästan amerikansk fart berättar han vid vårt besök. Eller vad sägs om den här turlistan?

Branden var den 18 maj och dagen efter var Skogschefen och Forstmästaren på platsen och stakade ut nya byggnader. Sedan dessa ritats och vederbörliga tillstånd införskaffats började byggnationen den 9 september. Tolv veckor senare eller den 1 december var husen klara för inflyttning! Är inte detta enastående, så säg?

Sedan vi gått husesyn och tittat på alla moderniteter förstår vi så väl att Anders Nordkvist är nöjd och man kan alltså konstatera att slutet blev gott även på den här historien.

Arrendator Anders Nordkvist är förtjust i sitt nya hus.

Detsamma gäller för konstvävaren och skogsmannen John Ljungberg, som vi hälsar på i hans ännu inte helt färdigrenoverade stuga på Sörnaggen. Där får han två rum och kök och således ett särskilt arbetsrum i en präktig kärntimmerstuga, som han hade stora planer på att inreda både konstfärdigt och trivsamt.

Det var en helt annan stämning när vi skildes från våra vänner den här gången.

Källa:
DET KRÖNTA ANKARET
1952 N:r 1

---

Arrendator Anders Nordkvist * 21//4 1911 i Ljusdal. Gift 21/9 1941. † 7/1 1992 i Härnösand
Märta Elvira Elisabet * 8/1 1916 i Ljusdal † 9/3 2002 i Härnösand

 

Samlingslokal, ungkarlshotell och moderna bostäder uppföras

Hudiksvalls Tidning 29 april 1952

De gamla, kalla och dragiga skogskojorna där skogsarbetarna satt vid en osande fotogenlampa med sina kortlappar som det enda nöjet efter avslutad arbetsdag, har numera helt försvunnit i Hälsinglands skogsbygder.

I stället har man fått moderna och trevliga bostäder, såsom t. ex. i Valsjön, grannby med till den moderna skogsarbetarbyn Skån . Här har byggts nya bostäder, gamla har restaurerats och nästa etapp i moderniseringen av Valsjön är uppförandet av ett ungkarlshotell.

Ifråga om bostäder har Valsjön nått nästan lika långt som Skån. Sju nya villor har byggts under de senaste 5 åren och alla gamla bostäder utom en har reparerats och försetts med centralvärme och wc.

Men byggnationerna fortsätter  och efter några år kommer Valsjön med all säkerhet ha ökat sin befolkning ytterligare. 80 personer är nu bosatta här mot tidigare endast ett fåtal. Valsjön och Skån har på kort tid växt och bildat ett centra för den vidsträckta skogsbygden i nordöstra Hälsingland.

    
Skogsarbetare Tage Deborg                            Skogvaktare Rune Malmberg

 

AVFOLKNING HOTAR

Ständig utflyttning – Butikerna nedlagda

Hudiksvalls Tidning den 23 maj 1964

I Norrhälsingebyarna Skån och Valsjön lever man i ovisshetens tider. Innevånarna vet inte om de ska tro de rykten som talar om avfolkning eller om de kan tro att byarna skall få fortsätta sin tillvaro utan avbrott. Ett är emellertid säkert, och det är att människorna där uppe är fullt medvetna om, att de små byarna aldrig kan komma upp till det invånarantal de hade för några år sedan när det rådde full verksamhet i skogarna runt omkring. Då fanns där en aktivitet och livslust som sällan skådats.

Skån, en by om nitton gårdar, ägs till sin helhet av Iggesunds Bruk AB. Av de nitton gårdarna som är fullt modernt inredda med kylskåp, el-spis och dylikt är ingen äldre än 15 år. Det finns gårdar som inte ens är hälften så gamla. Av dessa nitton gårdar, bebos endast tolv, och kommer den siffran att reduceras ytterligare.

---

Moderna lägenheter och moderna hushållsapparater finns det överallt. Fru Hilma Norberg, Skån-bo sedan 15 år tillbaka träffade HT-fotografen när hon med hjälp av assistenten knådade deg.

Utan affär
Affären, som förut alltid funnits i byn, har sedan i höstas varit nedlagd, för att förmodligen aldrig mera återupptas. Skånborna handlar numer per telefon varefter handelsmän från Bjuråker kör upp varorna några gånger i veckan.

Skogsstationen, som samtidigt är poststation har, frånsett föreståndarinnan, fru Mary Fahlberg, stått obebodd under det senaste året. Skogsstationen som av bybefolkningen kallas hotellet hade under byarnas glansperiod för några år sedan oftast ett tiotal inneboende och många flera matgäster dagligen.

Fru Mary Fahlberg, föreståndarinna för ”Hotellet” och poststationen har inte haft någon enda inneboende under senaste året. Tidigare fanns här ett 10-tal inneboende och dagliga matgäster.

Alla vill bo kvar – om arbete kan erhållas
Det är en dyster bild som framvisas. Man tänker osökt på guldruschen i Amerika, när städer byggdes upp och övergavs på löpande band. Helt övergivet är nu Skån inte alls, även om familjernas antal har minskat med en tredjedel under det senaste året. De som bor kvar, trivs utmärkt i den idylliska byn, som har ett mycket naturskönt läge. Alla vill bo kvar – förutsatt att det i fortsättningen kan beredas arbete. Man har även vissa önskemål gentemot samhället. Ett stort sådant är bättre förbindelser med Ljusdal och då främst en bättre väg. Den nuvarande är stora delar av året i miserabelt skick och kan på fler ställen under tjällossningen vara oframkomlig.

Skåns äldsta är 70-åriga Margit Nordberg, som bor tillsammans med sin dotter, Ing-Britt Nordberg. Damerna var sysselsatt med att knyta fransar på mattor vid HT-besöket.

Byn hör till Ljusdal kommunalt och detta innebär att elever i skolans högsta klasser går i Ljusdal. Det har även under senaste år blivit Ljusdal, som varit föremål när skånborna har åkt iväg för att handla.

Utflyttning även i Valsjön
Grannbyn Valsjön, som hör till Ramsjö, lever också under samma förhållanden som Skån, men med den skillnaden att det där finns några privatägda gårdar och en samlingslokal, där Iggesunds Bruk visar film en gång i veckan. Där finns även ett litet stycke odlad jord, som brukas av förre skogsarbetaren Olle Söderberg.

Det råder ej heller samma stora utflyttning från Valsjön som från Skån. Det har emellertid flyttat ut några familjer och inom närmaste framtiden kommer några fler att flytta.

Det råder samma förhållande för affären i Valsjön som för Skån. Verksamheten har måst upphöra på grund av den minskade försäljningen, och affärsföreståndaren fru Maja Lindqvist, berättar för HT att familjen kommer att flytta från orten inom någon månad för att eventuellt köpa en affär på annan ort. Affären har varit en form av samlingsplats, dit man strålat samman för att träffas, handla och diskutera.

Dåliga möjligheter för ungdomen
HT kontaktade också en av de privata gårdsägarna, Olle Söderberg, och han gav följande syn på situationen.

– Det är klart att blir det inget arbete kommer ju folk att vara så illa tvungna att ge sig av. Jag är ju förtidspensionerad på grund av skada i ryggen, som jag ådragit mig i skogen, och dessutom har jag ju gården. Skulle det bli slut på arbetet och aktuellt med avflyttning blir ju gården så gott som värdelös, och det kanske inte finns en människa som skulle vilja köpa den heller, säger hr Söderberg och fortsätter. – Det är ju de som flyttat härifrån redan och även om jag inte hört att några har blivit uppsagda i skogen, så är det väl frågan om hur länge det finns arbete.
– Vi brukar ju även jorden här, som vi arrenderar, och detta ger oss en liten inkomst. Men då hjälps vi åt med arbetet hela familjen.

Olle Söderberg, Valsjön och Evert Jonsson, Valsjön (numera Iggesund) styrker sig med pannkaka innan de går ut till ladugården för kvällsstöket. Söderberg hoppas att byn inte helt skall dö ut eftersom hans gård då skulle sjunka katastrofalt i värde.

Äldsta grabben i huset, Evert har flyttat till Iggesund där han fått arbete på massafabriken. – Det gick inte att stanna kvar här hemma, även om jag trivs här, så var det ju så långt till alla nöjen, och när jag sedan blev skadad i ryggen, var det inget annat att göra än att flytta för att få ett arbete, som jag kunde klara av.

Yngste brodern Gunnar, bor kvar hemma, och arbetar i skogen. – Jag trivs här säger Gunnar, jag har ju heller inte varit någon annanstans så jag har inget att jämföra med. Det är lite långt till nöjen och flickor förstås, men jag har ju bil – tillägger han med ett leende.

Tre syskon Söderberg, Valsjön, utgör stommen av byns ungdomar. Det är från vänster, Cristina 14, Gunnar 19, och Kerstin 16. Visst är det bra i Valsjön säger de, bara det inte vore så långt till alla nöjen och skolkamrater.

Långt till skolan
Även skolbarnen har problem. Ifrån Skån åker de yngre till Brännås, och de äldre går i Ljusdal, och är inackorderade där. Ifrån Valsjön åker barnen till skolan i Naggen, och de äldre är inackorderade i Ramsjö, varifrån de en del dagar i veckan får åka fram och tillbaka till Ljusdal i skolbuss. En sträcka på över elva mil.

Besöken i hemmen sker inte ens varje vecka.
Förbindelserna mellan Skån och yttervärlden är ej heller så goda. Det är endast på torsdagsmorgnarna som man kan ta bussen ned till Brännås för att sedan fortsätta med linjebuss därifrån till Ljusdal eller annan plats. Andra dagar går bussen bara en tur om dagen, och det är på eftermiddagen i samband med postutkörningen.

Semesterparadis
Det är under somrarna som byarna blomstrar upp en aning, då semesterfirare kommer dit för att riktigt njuta av avkoppling och lugn. För detta kan man sannerligen få i de natursköna byarna med vattendrag runtomkring i skogarna. Allt flera turister har under årens lopp letat sig iväg upp genom hälsingeskogarna till i synnerhet Skån, för att under sin ledighet gästa någon bekant eller vän däruppe.

Varför inte från bolagshåll bjuda ut dessa prima gårdar till sommarställen åt stressade stadsbor som söker avkoppling i den norrländska naturen?
HT reportage: WIPER

 

 

Skogsbolag säljer tre byar – unik jätteaffär avslutad

Text ur kuriren den 22 juni 1967

I dagarna har det avslutats en affär som är rätt så unik i vårt land och det är att ett skogsbolag låter försälja så många fastigheter och stora markområden till en och samma köpare. Det är direktör Jonnie Dahlström i Hudiksvall som av Iggesunds bruk förvärvat tre byar i tre kommuner med 54 fastigheter och 700.000 kvadratmeter mark. Affären gäller södra Naggen i Ramsjö, Skån i Ljusdal och Alsjö i Bjuråker. Av fastigheterna kommer 39 att redan nu tillträdas av köparen, som har planer på att skapa ett fritidsområde i denna del av Hälsingland.
Vid presskonferensen på onsdagseftermiddagen i vilket deltog förutom direktör Jonnie Dahlström, även direktör Lennart Hagbeg för säljarna AB Iggesunds bruk och fastighetsmäklare Lennart Liw, Hudiksvall, som förmedlat denna omfattande affär som kommer att få återverkningar inom olika områden. Dels finns det fast bosatt befolkning som erbjudits bostäder på andra centralare delar av Bjuråker och Ljusdal. Dels kommer de aktuella områdena tre till antalet att genomgå en omdaning som man tidigare inte drömt om.

I Alsjö finns 11 fastigheter och där står 9 tomma för omedelbart tillträde. Två bebos av pensionärer och för dessa kommer Bjuråkers kommun att ordna lämpliga bostäder mera centralt i kommunen

I Skån där det finns 21 fastigheter, av vilka 8 är tomma och skall tillträdas omedelbart, 8 är uthyrda till DHR för deras semesterverksamhet och 5 bebos av lika många familjer, två finska och tre svenska familjer, alla anställda som skogsarbetare åt Iggesunds bruk. Dessa har blivit erbjudna och accepterat bostäder centralare belägna. De 13 sistnämnda fastigheterna skall direktör Dahlström tillträda den 1 april 1968.

I Sörnaggen finns 4 fastigheter och samtliga står obebodda och övergår omedelbart till köparen.

Inom Alsjöområdet finns 1 självägande och i Valsjön 2 som äger sina fastigheter. När det gäller Valsjön så kan denna nyetablering innebära att det blir en förstärkning av underlaget för servicens  behållande åt den bofasta befolkningen i Naggen
Detta område ligger mycket lämpligt till som fritidsområde, 5 mil från Ljusdal, 6 mil från Delsbo och 5 mil från Sundsvall säger dir. Dahlström. Det är mina planer att här åstadkomma något för en bred publik. Det kan  bli ett bra komplement åt dem som har fritidsstugor t, ex. vid kusten. Enligt mina planer skall det bli fastigheter vars priser varierar mellan 15.000 och 35.000 kr. Vi räknar med en vettig amorteringsplan, med 20-25 procent kontant och resten på tio år.

 

500 Spekulanter på Valsjöns by – anbudstiden förlängs en vecka

HT den 7 augusti 1969

Bildirektören Jonnie Dahlströms försäljning av hela byn Valsjön i Bjuråkers kommun har väckt ett närmast fantastiskt intresse. Fastighetsmäklare Lennart Liw, Hudiksvall, direktör Dahlströms högra hand i affärer, berättar för HT:
Mellan fyra och femhundra intresserade har tittat på byn. Förhandlingar har förts med ett 50-tal. En person vill köpa hela byn!
Det är ett femtontal stugor, några arrendegårdar, ett Folkets hus med stor scen och biograf samt en nedlagd speceriaffär som säljs till högstbjudande.
I går skulle anbudstiden ha gått ut.
Men våra spekulanter tycker att anbudstiden varit för kort tillmätt, varför vi förlängt den med en vecka.
Och priserna? Har förhandlingarna gett någon vink om vad försäljningen kommer att inbringa?
– Som redan nämnts i pressen, satte vi 400.000 kronor för hela byn som riktmärke för den köpande allmänheten, även om nu byn är till salu till högstbjudande. Priset lär också komma att stanna på det strecket. Det betyder mellan 20 till 40.000 kronor för de enskilda objekten.

 

Klockstapeln invid landsvägen i Valsjön, hösten 2024

Kyrkogården är landets minsta. 35 personer är begravda där. Men kyrkogården är också Valsjöns största turistattraktion.

Begravningsplatsen i Valsjön, hösten 2024

Några försändelser som är skickade från Valsjön

 

Byn Valsjön ligger i Ljusdals kommun, men byn är föga känd av flertalet kommuninvånare. Det går inte heller att åka till Valsjön utan att passera genom en annan kommun, eller ett annat län.

Barbro Olsson driver eget företag med hemslöjd som en av verksamheterna. Vid vävstolen tillbringar hon en hel del av sin tid.

Skogshotellet invigt

Bruno Frank, Näsviken, väl förtrogen med Valsjön tillhörde  spelmännen då Skogshotellet invigdes. Här tillsammans med spelkompisarna från Ånge, Åke Persson, Per Järnberg och Bertil Järnberg.

HT Onsdag 21 juni 2006

Skogshotellet på Valsjön är invigt – med tal, kroppkakor, kams, spelmansmusik, mygg och tystnad

I Valsjön bor Edgar Lycksell och Barbro Olsson Lycksell som skådar ut över sin anläggning i den gamla skogsarbetarbyn Valsjön högst upp i Svågadalen i Ljusdals kommun. Sedan 1999 har de arbetat med förverkligandet av en sin dröm, att rusta byggnaden från 1950-60-talet, då för ensamstående skogsarbetare. Nu har det förvandlats till ett modernt skogshotell. Vid ceremoni på lördagen invigdes anläggningen. Alla medverkande imponerades av åretruntanläggningen som kan sägas marknadsföra stillheten och tystnaden.

Edgar Lycksell och Barbro Olsson Lycksell som nu på allvar öppnat Skogshotellet på Valsjön.

Skogshotellet är ett namn som följt byggnaden i alla år. Där finns nu åtta uthyrningsrum och ett spa är under uppbyggnad.

– Och meningen är att människor ska ges möjlighet att uppleva naturen och vildmarken på dess egna villkor, säger Barbro och Edgar.

Invigningen föregicks av spelmansmusik med spelmän från såväl Hälsingland som Medelpad. Edgar Lycksell berättade om anläggningens tillkomst och om framtidsdrömmar.

Lars Pernebrink från Hälsingland Turism och Lars Forslöv från Närljus Ljusdal klippte det blågula bandet och talade allmänt om nödvändigheten av denna satsning i glesbygd, levandegörandet av gamla kulturer och framför allt samarbete mellan glesbygdsbyar.

Ann-Marie Andersson från Sniptorp i Bjuråker tog tillfället i akt till boksläpp. ”Haiku i Mottiland” presenterades och författarinnan själv läste några valda stycken.

Under hela dagen rullade de fantastiska bildspelet över Valsjön och omkringliggande byar. Kroppkakor och kams serverades, en välfylld hantverksbutik välkomnade liksom Skogshotellet unika koppsamling och smått fantastiska bibliotek med litteratur som bland annat har koppling till skogs- och finnbygderna.

Skogshotellets kaffekoppssamling måste väl vara unik. Inte en kopp är den andre lik.

Skogshotellet satsar nu på konferens, men lika mycket på rekreation, återhämtning och vila.

Lång borta i glesbygden?
Nej, absolut inte. Eller som Barbro Olsson Lycksell uttrycker det:
– Det är lika nära från alla håll.
Text och Foto: Jan Olsson

Edgar Lycksell berättar om Valsjön.

---

Valsjön 25. 1978. Naggen 7:1 Källa: Arkiv Digital

 

Mest snö i Hälsingland

-Alla tjejer här tycker det är kul att köra skoter, säger Gunnel Rullander som har egen skoter.

HT 17 december 2008
Valsjön, i norra Hälsingland, är just nu andra snörikaste platsen av SMHI:s väderobservationer i södra Norrland. I Valsjön mätte väderobservatören Lars Rullander upp 61 centimeter snö den 14 och 15 december. Bara Olden i västra Jämtland hade mer snö, 62 centimeter.

Valsjön

Skidorten Storlien i västra Jämtland, nära gränsen till Norge, hade till exempel ”bara” 53 centimeter snö.

Längs vägen mot Valsjön, som ligger på gränsen mellan Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, är det vitt, vitt, vitt på grannar och tallar och väg. Det vita får ett lätt rosa skimmer över sig när en solstråle lyckas tränga sig ner genom moln och frostdis.

– Jag trivs, annars skulle jag inte bo här, säger Ulla Wikström i Skån, dit man först kommer när man åker från Ljusdals- och Delsbohållet.

– Här är lugnt och tyst, säger hon, och tittar ut över byn där allt är täckt av ett tjockt lager dämpande snö. Ulla Wikström har inget emot snön.

– Det är bättre än om det skulle vara modd och sörja. Då blir vägarna så dåliga. Och jag har fri tillgång till snöslunga, säger Ulla, som har slungat upp smalare och bredare vägar på gården, till fågelmatningsstället, till vedboden, till garaget.

– De senaste åren har det varit mycket snö här, berättar hon.

Framme vid Valsjön kliver vi rätt in i köket hos väderobservatören Lars Rullander, som tillsammans med fru Gunnel flyttade hit permanent så sent som i september i år. Då tog han också över sysslan som SMHI:s väderobservatör efter Edgar Lycksell, som tillsammans med fru Barbro, flyttat från Valsjön till Ångermanland.

– I Valsjön bor det bara stockholmare. Man kommer hit genom bekantas bekanta, förklarar Gunnel. Hon är äkta stockholmska från begynnelsen, medan Lars är ångermanlänning, men med många år i Stockholm.

I Valsjön har de haft fritidshus sedan 1970-talet, när hela Valsjön var till salu.

– Jag tycker det är fint här, säger Gunnel.
– Jag vill bo här och jag trivs här.

Paret Rullander flyttade först till Hudiksvall, när de lämnade Stockholm 2002.
De hade det väldigt bra i 55 plus-boendet på Håsta.
– Men vi var ju där bara någon dag i veckan. Så vi tyckte det var bäst att flytta hit till Valsjön, där vi ändå är för det mesta. Här har vi ju också dragit in bergvärme.

– Än så länge går det väldigt bra att bo här. Nu har jag fullt upp med att städa och fixa till jul, säger Gunnel, som har ett bak på gång.
– Det finns frihet här på någe sätt, förklarar hon.
Snö har vi haft sedan mitten av oktober. Visst är det mycket snö nu, men långt ifrån något rekord i Valsjön.

– Allhelgonahelgen 1974 var det värre. Då hade vi en meter. Sen var det mycket snö i flera år.
I Skån finn tre bofasta hushåll och i Valsjön två. För närvarande. Det är lugnt under veckorna. Annat är det på helgerna.
– Då är det massor av folk här. Det är nästan skönt på söndag eftermiddag när de åker härifrån.

Lars och Gunnel har var sin skoter stående på gården. Skotrar finns det många av i byn, tio – tolv stycken.
– Alla tjejer här tycker det är kul att köra skoter, säger Gunnel Rullander.

De flesta jular, även då de bodde kvar i Stockholm, har de tillbringat i Valsjön.

– Vi har alltid haft fin kontakt med grannarna här, vi har fester tillsammans också.
– Sen på vårkanten när de första fåglarna börjar höras, då är det så jäkla underbart, säger Lars.
När de ska handla åker det till Delsbo eller Ljusdal, det är ungefär sex mil till båda ställena, eller till Hudiksvall, dit är det 10 mil.

Text och Foto: Anna-Britta Bergman

 

HT 28/8 2013 Jätteabborre på 2060 gram fångad i Valsjön av Matilda Brink

Stora fiskar
Även om det inte finns valar i Valsjön, så är det ändå bevisat att man kan få andra stora fiskar. Det är med andra ord – valfritt!

Frågvis turist:
Måste man ha några speciella drag för att få fisk här?
Nää, här får man se ut hur f-n man vill

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra. 

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö

---

Till toppen, till Skån, till

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62