Börje Sundin säger i en intervju att Skån är – Sveriges vackraste by
Läs om Betlehem på Hällås.
Läs om Björnjägaren från Naggen.
Läs om Älgebo.
Läs om Vakåsen.
Läs om Geholm.
Läs om Remman.
Läs om Posten i Bjuråker och den legendariske lantbrevbäraren Jöns Düsswold från Valsjön
Läs om Vägarna i Bjuråker.
Läs om Telefon i Bjuråker
Läs om flottningen.
Läs om Jonnie Dahlström.
Läs om Jakt och skytte.
Se villa såld Skån 50.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Skån ligger inom Ljusdals sockengräns
Svårigheter med att begrava sina döda i Valsjön och Skån
LJUSDALS TIDNING DEN 20/10 1898
»Släpas» fram till kyrkogården, en väglängd af fyra nymil, måste häromdagen Per Eriksson Franks aflidna hustru i Valsjön i Ramsjö, enär endast en s.k. klöfjestig finnes från denna skogstig fram till kyrkbyn. »Släpen», som användes, var konstruerad af två stänger med därå fastspikade tvärbräder. Stängerna voro böjliga, så att de fjädrade sig efter stigens stenar och trädrötter. Anmärkas bör, att i närheten af Valsjö by finnes inhägnad kyrkogård, hvadan en sådan släpfärd varit onödig. Men ingen tyckes vilja vara den förste att begrafvas där, hvadan kyrkogården ännu är obegagnad.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Exempel på släpbår.
Mystiska stubben i Skån
HUDIKSVALLS TIDNING DEN 28/7 1965
Vi hade hört talas om den mystiska stubben i Skån, och nu var vi på väg att undersöka saken. Vi färdas på slingrande vägar upp genom Bjuråker, och kommer så upp till Skånsjön, som ligger inom Ljusdal.
Där vid sjöns södra strand står stubben vi sökte.
Årtalet 1747 syns tydligt, medan datumet, den 26/5, håller på att plånas ut. Vattnet spolar farligt om dess krokiga rötter, och nog tycker man att den borde få ett tak åtminstone.
Nu till dess historia. Den finns i olika versioner, vilket inte är att undra på, med tanke på åldern. Andra och senare händelser kan också råka smälta samman med sådana muntliga berättelser. Den troligaste versionen kommer från Plan-Ante, en gammal ortsbo, nu död, men han skulle ha varit 90 år om han levat.
Enligt hans berättelse levde berättelsens huvudpersoner på Korpåsen. Vintern 1747 hade bud kommit från Brännås, att där skulle stånda till bröllop. En stor händelse för dessa väglösa ensamma människor, som nu skulle få tillfälle att träffa andra, och delta i en glad fest.
När man på den tiden begav sig på dylika färder, kokade man, och försedde sig med färdbrännvin, i rikliga mängder. Även om vandringen gällde begravning.
Nu begav man sig till bröllopet, en vandring på 2,5 mil till fots, eller med skidor. Färden gick över Käringberget och Trossnarven till Brännås. Man skulle på fest, man var glad och livad, och man drack av brännvinet.
En ung kvinna i sällskapet, hon lär inte ha varit mer än 25 år fick kanske mer än hon tålde. Kanske var hon inte heller fullt frisk. När följet kom till Käringberget, orkade hon inte gå längre, utan satte sig ned. Kanske lovade hon att komma efter, bara hon fick vila sig en stund. Hennes följeslagare fortsatte fram, och kastade sig genast in i bröllopsfesten yra. När kvinnan inte kom efter, antog man kanske att hon vänt om hem igen.
Där ute i skogen satt den ensamma kvinnan kvar. Kanske hade hon somnat, kanske var hon sjuk, det vet vi inte. Hon hade klätt sig för att vara vacker på festen och inte för att klara nattens kyla.
Bröllopsfesten varade förmodligen i flera dagar. När man på hemväg åter passerade Käringberget, fann man kvinnan död och förfrusen. Ett offer för en hård tillvaro, och bröllopsglädjen byttes i sorg.
Käringberget tros ha fått sitt namn efter denna händelse. Att kvinnan var ung, betyder ingenting, eftersom ordet käring då var benämningen för gift kvinna. Nu fick man andra bekymmer. Kvinnan forslades ner till gården. Någon fick till uppgift att snickra en kista. Kanske höll kylan i sig ovanligt länge det året, för om datumet är riktigt, anträddes inte liktåget förrän den 26 maj. Seden kan också ha varit den att man gjorde gemensam begravning av vinterns döda, när våren kom och tjälen lossnade ur jorden. Det kan ev. ha varit Kristi Himmelsfärd eller Pingst.
Denna gång gick färden från Korpåsen över Skån till Ljusdal. När man kom fram till Skån, rastade man vid sjöns södra strand. I den stora furan vid stranden ristades årtalet och datumet in. Detta förefaller mycket troligt, eftersom man faktiskt hade till sed att rista in årtalet på likfärder som företogs.
Man önskar att man hade möjlighet att se människorna, som denna majdag 1747, kom bärande på sin döda. Man hade endast en upptrampad stig att följa över myrar och över berg, för att få den döda i vigd jord.
Andra emellertid vill göra gällande att kvinnan var sjuk, och under det att hon forslades till läkare av något slag, verkligen dog här vid Skånsjön. Plan-Antes berättelse förefaller dock mest sammanhängande och därför också mest trolig.
Karin Bylund
KÄLLA: Hudiksvalls Tidnings arkiv i Hudiksvall
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Hudiksvallsposten den 2 februari 1901
—55C1— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
(Sl9) JOHAN OLSSON, * 11/7 1849 i Frykerud, Värml. Infl. fr. Undersvik 1881. G. 28/7 1881. Kol. i Skån, Bjuråker. Utfl. t. Ljusdal 1886.
(S87) KARIN JÖNSDOTTER, * 20/9 1861 i Östmark, Värml.
ANNA CHRISTINA * 30/8 1881 2
SELMA KAROLINA * 4/10 1883 46F8
OLOF EMIL * 13/4 1886. Utfl. t. Ljusdal 1886
—51D1—
(Y48) ANDREAS JOHANSSON–BERG, * 5/4 1852 i Stöde, V.-norrl. G.22/4 1878. Infl. fr. Hassela 1894. Landbonde i Skån, V. Stråsjö, Bjuråker. † 29/4 1917.
(S87) MARIT JOHANSDOTTER, * 1/11 1846 i Östmark, Värml. † 3/2 1923.
JOHANNA * 14/1 1879 17G9
JOHANNES * 1/9 1880. † 26/3 1914
MARIA * 9/3 1883 17G10
EMMA KRISTINA * 27/9 1894. † 9/11 1894 (bröstsjukdom)
—13E16—
15 OLOF LARSSON WIK, * 7/1 1848, s. t. husman L. Olofsson i Sjövik. G. 20/12 1874. Husman i Sjövik, sen. landbonde i Byn 2, Bjuråker. † 28/4 1922.
22D8 MARGTA ANDERSDOTTER, * 5/2 1849, s. t. landbonde A. Larsson i Näppänge 1, Bjuråker. † 22/10 1918.
KARIN * 26/4 1875 19B25
ANDERS * 11/9 1880. Bos. i Skån (Ängebo), Bjuråker
LARS OSKAR LEONARD * 28/9 1889. Bos. i Skån (Ängebo), Bjuråker
—43A33—
31 ANDERS OLOF DAHLBERG, * 6/1 1886, s. t. skomak. N. Dahlberg i Norrberg, Bjuråker. G. 21/7 1928. Skogsarb. Bos. i V. Stråsjö. Utfl. t. Skån, Ljusdal 1935. † 16/10 1960 i Skån
1G48 GÖLIN ENGLUND, * 18/3 1887, d. t. torp. M. Englund i Svedjenäs, Bjuråker. Änka e. landbonde E. Strand i V. Stråsjö 9, Bjuråker. Utfl. t. Ljusdal 1935.
ESTER GUNHILD * 5/5 1913. Utfl. t. Delsbo 1928
KARIN MATILDA * 3/12 1914. Utfl. t. Ljusdal 1935
EDIT JULIA * 13/7 1916. Utfl. t. Ljusdal 1931
MARIA LINNEA * 21/5 1918. Utfl. t. Sofia, Sth., 1936
NILS OLOF * 6/1 1920. Utfl. t. Ljusdal 1935
BROR OSKAR * 4/3 1921 36
EMMA JOHANNA * 15/5 1923. Utfl. t. Ljusdal 1935
FRITZ GÖSTA * 25/7 1930.
MARIANNE * 28/11 1936
—25C34—
(Norge) BIRGER JOHANNES JOHNSEN, *27/9 1916 i Höland, Norge. G.23/6 1944. Infl. fr. Norberg 1944. Skogsarb. Bos. i Björsarv 181, Bjuråker, och Skån
30 SIGNE MARGARETA ERIKSSON, * 19/11 1916, d. t. bonden E. Lek Björsarv 181.
LILLY BIRGITTA * 1/10 1943
TORD ERIK * 7/4 1946. † 23/4 1946
TOVE SIGRID BORGHILD * 7/4 1946
Vid Svågans källsjöar
Hudiksvallspostens Julstämning 1939
Från Valsjön bildar Svågan ett enda sammanhängande sjösystem. Det är sjö vid sjö. Riktig vildmarkstämning. Det är vackert. Härligt! Och härligheten kulminerar vid Skån. De vackra sjöarna här kunna inte beskrivas. De måste ses! Och vilken stil på byggnadssättet är det inte på Skångården, där skogvaktare *) Persson regerar! Man blir väl mottagen här och får råd och dåd för den fortsatta vandringen av den präktige skogvaktaren. Men han har mycket att stå i. Här tar han bl.a. upp vägavgift för åkande. För det är privat väg. Och ingen åkande slipper här förbi utan att ha erlagt sin tribut till den allsmäktige härskaren.
Skångården.
Skånsjöarna äro sedan gammalt kända för sin fiskrikedom, men nu har Iggesunds bruk förbjudit allt fiske här, som förbehållits de här boende. Och Persson går nu och gnuggar sina valkiga händer, ty nu är han ensam på täppan inom Svågans fiskrikaste sjösystem. Gratulerar! Här har det annars vari brukligt, att när man anlänt till Skån, så har man först gjort upp eld, därefter satt på pannan och först därefter gått och hämtat upp fisken ur sjön. Och pannan har sällan hunnit bli riktigt varm förrän där legat en läcker gädda, abborre eller laxöring och sprattlat i den. Ett sådant fiskevatten får man leta efter. Och vilken härlig badstrand finns det ej här! Finfin vit sand att vältra sig i på land och ett svagt sluttande golv långt ut i vattnet. Hårt och slätt som det finaste parkettgolv. Skånbaden är en härlig uppfinning av naturen! Det är bara lite besvärligt, innan man blir van att åla sig förbi all fisken. Men man vänjer sig snart!
Skånsjön får tillflöde österifrån genom Geasjöarna, ett stort sjösystem, som även sammanhänger med de båda långssträckta Harungarna och Elgesjön åt Vakåshållit till.
*) Jonas Persson * 9/9 1884 Värml. skogvaktare Gift 26/12 1919
Hanna Magnusson * 13/10 1883 Värml. Lärarinna
Märta Elisabet * 9/2 1920
Anna Cecilia * 23/6 1924
Skån 1950. Fastigheten uppförd 1947. Plank. 1½ vån. med en läg. om 2 rum och kök. Fullt modern fastighet.
Äg: Iggesunds Bruk AB
Fastigheten bebos av Birger Johnsen f. 1916 i Norge, Gift 1944 med Signe Eriksson f. 1916 i Bjuråker,
Barn: Lilly f. 1943 och Sigrid f. 1946
—25C34— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
(Norge) BIRGER JOHANNES JOHNSEN, *27/9 1916 i Höland, Norge. G.23/6 1944. Infl. fr. Norberg 1944. Skogsarb. Bos. i Björsarv 181, Bjuråker. Sen Skån
30 SIGNE MARGARETA ERIKSSON, * 19/11 1916, d. t. bonden E. Lek Björsarv 181.
LILLY BIRGITTA * 1/10 1943
TORD ERIK * 7/4 1946. † 23/4 1946
TOVE SIGRID BORGHILD * 7/4 1946
Skogsbygdens befolkningsproblem
I mitten av 1800-talet förvärvade Iggesunds bruk genom olika köp ett stort sammanhängande skogsområde i övre Svågadalen i avsikt att kunna utdriva skogsprodukterna till Svåga älv. Denna skogsmark är belägen inom socknarna Bjuråker, Ljusdal och Ramsjö i Gävleborgs län och Torp i Västernorrlands län och har en areal av c:a 40.000 ha.
I detta bolagets största skogskomplex ligger byarna Skån, Valsjön, Sörnaggen med utposterna Stormörtsjön och Gäddtjärnsåsen. Dessa skogsbyar har en sammanlagd befolkning om ungefär 300 personer, varav ett hundratal aktiva skogsarbetare.
Då betydelsen av den fasta arbetarstammen inom skogsbruket nog ej kan värderas, söker bolaget i mesta möjliga mån förbättra förhållandena för skogens folk. I stället för »avfolkning från landsbygden» kan man genom byggandet av moderna bostäder och övriga trivselanordningar få dessa byar att framstå som tämligen eftertraktade. Det betyder mycket för en skogsarbetare att ha arbetsplatsen belägen nära hemmet och ännu mera att ha tillgång till jämn sysselsättning året om. Den som trivs med skogsbygden blir den i allmänhet trogen, om förhållandena äro drägliga.
Timmerlastning på Skånvägen.
Här nedan följer en redogörelse över de viktigaste förbättringsarbetena:
– Skån, Valsjön och Sörnaggen begåvades 1943 med rikstelefon; tidigare hade kontakten med yttervärlden upprätthållits med lokaltelefon till Friggesund.
– 1944 påbörjades förbättringsarbetena på bolagets enskilda väg, den 3. 2 mil långa s.k. Skånvägen, som förbinder skogsbyarna med nedre Svågadalen. Dessa senare arbeten ha under åren fortsatt med brobyggnationer, vägbaneförbättringar etc., så att vi efter detta års arbete skola ha en relativt god vägförbindelse med skogsbygden. I och med förbättrandet av Skånvägen öppnades år 1947 reguljär bussförbindelse mellan Naggen och Brändbo och genom den samtidigt tillkommande dagliga postförbindelsen bröts känslan av isolering från omvärlden.
– 1946 blev ett märkesår för Skån och Valsjön genom elektrifiering av dessa byar från egen kraftstation vid Skånsjöns utlopp. Skogsborna anammade med tacksamhet »ljuset utan luktljuset utan lukt» och för de vägfarande är det något av en upplevelse att plötsligt efter många mörka mil se byarna stråla med gatubelysning. Naggens och Sörnaggens elkraftbehov tillgodoses av Roggåsens Kraftaktiebolag.
Fru Karin Dahlström, Skån i sitt trivsamma kök
Den första nybyggda skogsarbetarebostaden såg dagens ljus på Skån år 1946 och har sedan följts av en hel del andra. Meningen är att samla befolkningen i byar och där ordna samlingslokal, affär, bastu och tvättstuga ävensom övriga anordningar, som kunna sammanhänga med trivseln. Byarna Skån och Valsjön betraktas som skogscentra och övriga byar utbyggas alltefter förhållandena där.
Med skogsarbetarebostädernas goda disposition har bolaget funnit en fullvärdig hustyp. Bostaden består av två rum och stort kök, samtidigt vardagsrum, toalett, duschrum samt torkrum, allt uppvärmt med centralvärme. Till bostaden hör sedvanligt källarutrymme samt uthusbyggnad för ved m.m. ävensom ett mindre tomtområde för köksträdgård och potatisland.
För att tillgodose befolkningen med specerivaror finns i Valsjön en mindre diversehandel. Skån har däremot endast haft en bristfällig affär, som varit öppen en gång i veckan. Detta har helt naturligt inneburet en hel del olägenheter, varför i år kommer en tidsenlig butik med särskild avdelning för mjölkförsäljning. I samma hus skall också handelsföreståndaren ha sin bostad.
Byarna ha också försetts med bastu kombinerad med tvättstuga.
De förra årets startade filmförevisningarna ha berett omväxling i vardagens enahanda och äro säkert ett led i rätt riktning. Flera äldre hade tidigare aldrig sett en film och det säger en del om tidigare isolering. I och med dessa filmförevisningar har frågan om samlingslokaler blivit alltmer brännande. Under sommaren planeras därför en utbyggnad av skolan i Valsjön. Först då finns det möjlighet att utöka förströelseprogrammet med föreläsningar o. dyl., som med all säkerhet skulle hälsas välkommet.
Två pigga Skån-bor, Olle och Ivar Dahlström
Folkbibliotekets boklådor ha till bybornas förnöjelse hittat till skogen och bokcirkulationen är god.
Naggens by ligger i täten ifråga om idrottsplats. Med stöd av bolaget ha de mycket intresserade ungdomarna ställt i ordning en god idrottsplan. Med tiden hoppas vi kunna tillgodose även de övriga byarna i samma mån.
Vad här anförts om problem inom ett av bolagets förvaltningsområden vill ge en liten föreställning om det arbete, som utförs, för att skapa goda förhållanden åt präktiga människor. Mycket återstår att göra, men skogsbornas förståelse och uppskattning sporrar till nya tag och stärker samarbetsviljan.
Källa:
DET KRÖNTA ANKARET 1951 N:r 2
Av Forstmästare Sven Edvardsson
Avskrift: Åke Nätterö
Skån Google Maps
Skån 1950-talet
Skån 2024
Skån 1978. Bilden lånad från Arkiv Digital
Skån 1978. Bilden lånad från Arkiv Digital
Skån 1978. Bilden lånad från Arkiv Digital
Tätortsamhällets fördelar väger lätt för naturälskarna
Nu RATIONALISERAS ”PARADISET” bort
Hudiksvalls Tidning den 16 februari 1963
Iggesunds Bruks beslut att den relativt nyuppförda skogsarbetarbyn Skån skall avbefolkas och inom en tioårsperiod stängas som fast bostadsort har inte satt några stormiga känslor i svallning. Det verkar närmast som om invånarna inte tar det hela så allvarligt. De tar en dag om sänder, och flera uttryckte sin uppfattning så här – Den här byn med fiske och jakt inpå knutarna … det kan väl inte vara på fullaste allvar som bolaget planerar att »stänga» här.
Skån har alla förutsättningar att bli en trivsam och eftertraktad semesterort, därest den fasta befolkningen drar sig tillbaka. Såväl en rimfrostklädd vinterdag som en härlig sommardag har Skån mycket att erbjuda.
Livet i Skån går sin gilla gång. Kvinnorna samlas en kväll i veckan kring studiecirkellampan, »Välklädd» heter studieämnet. – Det kan bli dyrt för oss, säger männen, som också samlas till studiearbete eller diskussionskvällar. Ämnet är rykande aktuellt: »Frågetecken i norr». Det gäller Norrlands framtid, det gäller Bjuråkers och Ljusdals framtid, det gäller Skåns framtid.
Mönster för skogsarbetarbyar
Skån som denna dag hälsade oss välkommen i rimfrostskrud, visades i början av 50-talet upp som ett mönster för skogsarbetarbyar. En civilisationens utpost, som nu hamnat i rationaliseringens korsdrag.
För människor som är älskare av naturen bör Skån stå högt i kurs. Nästan som en holme mellan Skånsjön och Geasjön. Vågorna skvalpar och storskogen susar.
Skogsarbetare Sigurd Zimmerman slår sig ned vid sin svärmors blodpaltmiddag och berättar att han trivs bra i Skån. Han gillar Jakt och fiske som avkoppling, och här har han sin hobby inpå knutarna.
– Jag har bott här bara sedan 1957, så det är klart att man kan flytta om det blir allvar. Men, men … han tar det hela med ro.
Vykort från 50-talet ur egen samling
Friheten naggas
En frågeställning som vi mötte under besöken hos de »dödsdömda» byarna var denna: – Det har ofta sagts att ett av motiven till att många valt skogsarbetaryrket är friheten i arbetet. Att själv i stor utsträckning få bestämma, när arbetsdagen skall börja och sluta. Att få gå ut en tidig morgon, när marssolen sätter in, att få korta av dagen vid dåligt väder och annat besvär.
Om vi placeras i tätorter och blir helt hänvisade till kollektiva transporter, måste vi underordna oss gemensamma avrese- och hemkomsttider. Denna smak av fabriksarbete tilltalar inte alla.
– På Skån är vi redan inne i denna kollektiva transport, åtminstone vintertid, och det har en fördel: vi behöver inte krångla med kalla bilar var och en, säger Zimmerman.
Men inför detta svarar många: – Det är en väsentlig skillnad att resa en kort tid mot resa i flera mil, som blir följden av centraliserade bostadsorter.
Skån 1950. Fastigheten uppförd 1946. 1 läg. om ett rum och kök. Värme, vatten och avlopp.
Äg. Iggesunds bruk AB
Fastigheten bebos av skogsarb. Gustav Sjödin f. 23/12 1917 i Ramsjö. Gift 24/12 1946 med Ingrid Forslund f. 3/7 1919 i Bjuråker
50-talet kom med röda villor
Skogsarbetare Gustaf Sjödin kan berätta om hur Skån såg ut på 40-talet. Då fanns det bara fyra gamla hus. Det har tidigare varit en vall. Men så började Iggesunds Bruk att bygga och investera i det ena röda huset efter det andra på den trivsamma tallbacken.
Ska man arbeta i skogen så ska man väl bo där, ska man gå på krogen så ska man bo i stan är Sjödins enkla och logiska resonemang.
Hans hustru kommer med i stort sett samma argument och säger:
– Där Gustaf har arbete skall väl också jag vara. Nu har han sitt arbete omkring Skån, och därför är hon där, och hon trivs.
– Vi hinner inte ha långsamt. Vi har bott här i 16 år. Visst är det vackert här … släktingar kommer och säger att vi bor i rena paradiset, tillägger hon.
– Tätorten har naturligtvis många fördelar, men det går också att peka på många nackdelar, säger Sjödin. Så är det i alla sammanhang. Han erinrar om Italien (semesterlandet) där nu folk fryser ihjäl.
Han tillhör diskussionscirkeln »Frågetecken i norr», som speciellt sysslar med människans existens och vilka åtgärder som samhället bör sätta in. Problemen ligger nära inpå, menar han. Författaren Albert Viksten skall besöka dem en kväll och naturligtvis prata norrlandsfrågor. Då kanske det börjar osa hett i knutarna.
Fru Sylvia Wester i Konsum butik tror inte på någon snar utflyttning från Skån. Byn är alltför livaktig.
Konsumbutiken i Skån. Vykort ur egen samling
Affär och samlingslokal
Konsum har affär i Skån, och den hålls öppen mellan 14 – 18 varje dag. Fru Sylvia Westner sköter affären och hinner också med att sköta hushållet genom det korta öppethållandet. Hon berättar om damcirkeln »Välklädd» att den räknar till 12 deltagare och att hon startade den (Konsum står bakom) och bjöd på kaffe första kvällen. Och sedan fortsätter kaffekalaset varje studiekväll, ibland i hemmen och ibland i Samlingslokalen. Ty även en sådan håller sig Skån med.
Flera av Skåns karlar spelar schack, och de tillhör en klubb i Brännås.
– Här ett arbetsdugligt folk, och vi tillhör nu Ljusdal. Om vi förflyttas till någon centralort i Bjuråker, kommer Ljusdal att förlora skattepengar, påpekar en av Skåns innebyggare. Han berättar också om en familj, som härom året flyttade från Skån, men kom igen efter 11 månader.
Flottningen ger avkoppling
Flottningens nedläggande ses inte med några blida ögon av många som vant sig vid att kombinera skogsarbete med flottning. Även om det är strävsamt många gånger, oregelbunden arbetstid då dammluckorna öppnas för flottvattnet och jobbet inte är någon guldgruva, så ger det ombyte i arbete och därmed avkoppling.
Det talas om trevnaden att få komma tillsammans med nya kamrater. Det hände någonting. Det gick lättare att vända åter till motorsågen och yxan.
Vi träffade också en eller annan som inte sörjde flottningsarbetet, och menade att det var ett tröttsamt nattarbete.
Olika typer
Man möter många frågeställningar under besöken i dessa avvecklingsbyar. Frågeställningar som i många fall givetvis var mer eller mindre subjektivt färgade men som stod problemet nära. Även skogsarbetarna är sammansatta av olika typer av människor, med olika inriktningar, intressen och förankringar. En barnfamilj ser inte lika på framtiden som två ensamma makar. För en som äger en fastighet kommer också ekonomin in i bilden på ett mer avgörande sätt. På Skån finns inga självägande. Här har Iggesunds Bruk papper på allt.
– Att bo i ett hyreshus i Friggesund och alltid vara betittad så snart man kliver ut på brotrappan … näe, tacka vet jag Alsjö, sade en 40-årig Alsjö-husmor med verklig övertygelse i rösten.
Efter en lång dag hos detta skogens folk tvingas man konstatera att många av vad vi tror vara civilisationens välsignelser, samhällets kollektivt dukade bord, väger lätt i naturälskarens tanke och känsla. I deras vågskål finns också så mycket annat. Kanske just faktorer som många i stad och tätort drömmer om under 11 månader av året. Drömmen om att få tillbringa en semestermånad på en plats som t. ex. Skån eller Alsjö.
På luffen med pH.
Nils Norberg 69 år
Nils Norberg bor i Sörforsa och berättar 1984 om:
Jag ät född den 18 juli 1914, i Björsarv. Vi bodde i sista kåken i byn, på vänster sida. Vi bodde länge där men huset var mycket dåligt. Det är nedrivet nu, och ersatt av ett nytt där Einar Linberg bor. Mamma fick tjänst som hushållerska och jag fick flytta till en koja uppe vid Jubba. Där bodde jag tills jag fick hyra ett rum med sovalkov i ett småbruk på Vildsnåret i Brännås. Under tiden fick jag tag i en gammal kåk som jag började sanera och efter många år kunde jag flytta in där. Jag bodde där till 1949, då jag sålde och flyttade till Skån.
Jag bodde 18 år på Skån och trodde att det var där jag skulle sluta mina dagar, men det blev inte så. Den stora rationaliseringen inom skogsindustrin gjorde mig överflödig. När jägmästaren kom och meddelade att vi skulle flytta sa jag:
– Det här är ju tvångsdeportering.
Vi bodde 22 familjer i byn men de flyttade en efter en, så till slut var vi bara 6 kvar och när jag flyttade var det endast 2 familjer kvar. Jag flyttade till Ölsund i Forsa. Jag meddelade jägmästare Dahlberg att jag ville ha skogsarbete i fortsättningen också. Det lovade han, men det blev bara en vinter för sedan fanns det inget, så man fick söka sig till fabriken i Iggesund, och där blev jag kvar till pensioneringen. Det var en svår omställning för en skogsarbetare att ha bestämda tider och stämpelkort. Jag glömde att stämpla många gånger, men dom såg ju att jag var där.
Källa:
Boken: Berättelser från förr, sid. 125
Bjuråkers Hembygdsförening
—4B50— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
48 NILS EMIL NORBERG, * 18/7 1914 i Björsarv, Bjuråker. G. 30/9 1944. Skogsarb. Bos. i Björsarv 610, sen Skån
(X33)21U21 HILMA MARGRETA HEDMAN, * 21/4 1916, d. t. arr. O. V. Hedman i Björsarv 141, Bjuråker.
HILMA BIRGIT * 21/5 1936
BERNDT HILMER * 19/4 1945
AVFOLKNING HOTAR
Ständig utflyttning – Butikerna nedlagda
Hudiksvalls Tidning den 23 maj 1964
I Norrhälsingebyarna Skån och Valsjön lever man i ovisshetens tider. Innevånarna vet inte om de ska tro de rykten som talar om avfolkning eller om de kan tro att byarna skall få fortsätta sin tillvaro utan avbrott. Ett är emellertid säkert, och det är att människorna där uppe är fullt medvetna om, att de små byarna aldrig kan komma upp till det invånarantal de hade för några år sedan när det rådde full verksamhet i skogarna runt omkring. Då fanns där en aktivitet och livslust som sällan skådats.
Skån, en by om nitton gårdar, ägs till sin helhet av Iggesunds Bruk AB. Av de nitton gårdarna som är fullt modernt inredda med kylskåp, el-spis och dylikt är ingen äldre än 15 år. Det finns gårdar som inte ens är hälften så gamla. Av dessa nitton gårdar, bebos endast tolv, och kommer den siffran att reduceras ytterligare.
Moderna lägenheter och moderna hushållsapparater finns det överallt. Fru Hilma Norberg, Skån-bo sedan 15 år tillbaka träffade HT-fotografen när hon med hjälp av assistenten knådade deg.
Utan affär
Affären, som förut alltid funnits i byn, har sedan i höstas varit nedlagd, för att förmodligen aldrig mera återupptas. Skånborna handlar numer per telefon varefter handelsmän från Bjuråker kör upp varorna några gånger i veckan.
Skogsstationen, som samtidigt är poststation har, frånsett föreståndarinnan, fru Mary Fahlberg, stått obebodd under det senaste året. Skogsstationen som av bybefolkningen kallas hotellet hade under byarnas glansperiod för några år sedan oftast ett tiotal inneboende och många flera matgäster dagligen.
Fru Mary Fahlberg, föreståndarinna för ”Hotellet” och poststationen har inte haft någon enda inneboende under senaste året. Tidigare fanns här ett 10-tal inneboende och dagliga matgäster.
Tvillingarna Mats och Ingela Fahlberg har ännu inte hunnit bli så gamla att de bekymrar sig om avfolkningsproblem. Det räcker med att den nya bössan, som det lär ska gå att skjuta elefanter med, fungerar ordentligt.
Erik Gösta Fahlberg * 3/8 1921 i Bergsjö Gift 116/6 1959 med Mary Kristina Nilsson 13/12 1922 i Njutånger Två barn: Mats Erik * 10/11 1959 och Ingela Kristina * 10/11 1959
Alla vill bo kvar – om arbete kan erhållas
Det är en dyster bild som framvisas. Man tänker osökt på guldruschen i Amerika, när städer byggdes upp och övergavs på löpande band. Helt övergivet är nu Skån inte alls, även om familjernas antal har minskat med en tredjedel under det senaste året. De som bor kvar, trivs utmärkt i den idylliska byn, som har ett mycket naturskönt läge. Alla vill bo kvar – förutsatt att det i fortsättningen kan beredas arbete. Man har även vissa önskemål gentemot samhället. Ett stort sådant är bättre förbindelser med Ljusdal och då främst en bättre väg. Den nuvarande är stora delar av året i miserabelt skick och kan på fler ställen under tjällossningen vara oframkomlig.
Skåns äldsta är 70-åriga Margit Nordberg, som bor tillsammans med sin dotter, Ing-Britt Nordberg. Damerna var sysselsatt med att knyta fransar på mattor vid HT-besöket.
Byn hör till Ljusdal kommunalt och detta innebär att elever i skolans högsta klasser går i Ljusdal. Det har även under senaste år blivit Ljusdal, som varit föremål när skånborna har åkt iväg för att handla.
HT reportage: WIPER
Byarna Alsjö, Skån, Sörnaggen och Valsjön
Skogsbolag säljer tre byar – unik jätteaffär avslutad
Text ur kuriren den 22 juni 1967
I dagarna har det avslutats en affär som är rätt så unik i vårt land och det är att ett skogsbolag låter försälja så många fastigheter och stora markområden till en och samma köpare. Det är direktör Jonnie Dahlström i Hudiksvall som av Iggesunds bruk förvärvat tre byar i tre kommuner med 54 fastigheter och 700.000 kvadratmeter mark. Affären gäller södra Naggen i Ramsjö, Skån i Ljusdal och Alsjö i Bjuråker. Av fastigheterna kommer 39 att redan nu tillträdas av köparen, som har planer på att skapa ett fritidsområde i denna del av Hälsingland.
Vid presskonferensen på onsdagseftermiddagen i vilket deltog förutom direktör Jonnie Dahlström, även direktör Lennart Hagbeg för säljarna AB Iggesunds bruk och fastighetsmäklare Lennart Liw, Hudiksvall, som förmedlat denna omfattande affär som kommer att få återverkningar inom olika områden. Dels finns det fast bosatt befolkning som erbjudits bostäder på andra centralare delar av Bjuråker och Ljusdal. Dels kommer de aktuella områdena tre till antalet att genomgå en omdaning som man tidigare inte drömt om.
I Alsjö finns 11 fastigheter och där står 9 tomma för omedelbart tillträde. Två bebos av pensionärer och för dessa kommer Bjuråkers kommun att ordna lämpliga bostäder mera centralt i kommunen
I Skån där det finns 21 fastigheter, av vilka 8 är tomma och skall tillträdas omedelbart, 8 är uthyrda till DHR för deras semesterverksamhet och 5 bebos av lika många familjer, två finska och tre svenska familjer, alla anställda som skogsarbetare åt Iggesunds bruk. Dessa har blivit erbjudna och accepterat bostäder centralare belägna. De 13 sistnämnda fastigheterna skall direktör Dahlström tillträda den 1 april 1968.
I Sörnaggen finns 4 fastigheter och samtliga står obebodda och övergår omedelbart till köparen.
Inom Alsjöområdet finns 1 självägande och i Valsjön 2 som äger sina fastigheter. När det gäller Valsjön så kan denna nyetablering innebära att det blir en förstärkning av underlaget för servicens behållande åt den bofasta befolkningen i Naggen
Detta område ligger mycket lämpligt till som fritidsområde, 5 mil från Ljusdal, 6 mil från Delsbo och 5 mil från Sundsvall säger dir. Dahlström. Det är mina planer att här åstadkomma något för en bred publik. Det kan bli ett bra komplement åt dem som har fritidsstugor t, ex. vid kusten. Enligt mina planer skall det bli fastigheter vars priser varierar mellan 15.000 och 35.000 kr. Vi räknar med en vettig amorteringsplan, med 20-25 procent kontant och resten på tio år.
500 Spekulanter på Valsjöns by – anbudstiden förlängs en vecka
HT den 7 augusti 1969
Bildirektören Jonnie Dahlströms försäljning av hela byn Valsjön i Bjuråkers kommun har väckt ett närmast fantastiskt intresse. Fastighetsmäklare Lennart Liw, Hudiksvall, direktör Dahlströms högra hand i affärer, berättar för HT:
Mellan fyra och femhundra intresserade har tittat på byn. Förhandlingar har förts med ett 50-tal. En person vill köpa hela byn!
Det är ett femtontal stugor, några arrendegårdar, ett Folkets hus med stor scen och biograf samt en nedlagd speceriaffär som säljs till högstbjudande.
I går skulle anbudstiden ha gått ut.
Men våra spekulanter tycker att anbudstiden varit för kort tillmätt, varför vi förlängt den med en vecka.
Och priserna? Har förhandlingarna gett någon vink om vad försäljningen kommer att inbringa?
– Som redan nämnts i pressen, satte vi 400.000 kronor för hela byn som riktmärke för den köpande allmänheten, även om nu byn är till salu till högstbjudande. Priset lär också komma att stanna på det strecket. Det betyder mellan 20 till 40.000 kronor för de enskilda objekten.
Födelsedagstårta hos Folke
HT den 15 juli 1980
På luffen med pH
Min luffarvandring fick en toppenstart. Dagens namn var Folke och när jag knackade på hos köpmannen Folke Bill och hans maka Kerstin med hemort Södertälje, stod namnsdagstårtan med färska hjortron på bordet. Det smakade mums uti hammocken. Och dagen till ära flaggades det inne på Skån-byn.
Grattis Folke! Det är Kerstin Bill som kommer med namnsdagstårta med en av Skåns djupblå tjärnar i fonden.
Denna mäktiga by, en gång i tiden genompyrd av skogshuggarsvett och fotogenrök. På 50-talet växte en modern skogshuggarby fram med toppmoderna villor som Iggesunds bruk fann anledning att visa upp för själva landshövdingen. Några år senare började barkmaskiner, processorer, bandtraktorer och skotare att brumma uti skogarna. Bjuråker fram till 1950 räknade över 4.000 invånare, tappade på ett eller annat årtionde nära 11.500 personer. Maskinerna hade gjort sitt intåg.
Skogsarbetarbyn Skån, som skulle ha blivit ett föredöme i kungariket Sverige är idag en blomstrande semesterby i stortallarnas skugga och i glittret av Skån-vattnet.
– Här har vi ren luft, underbar natur, sjöar och titta, vi har, en egen tjärn inne på stugtomten där Folke kan dra upp abborre.
Kerstin Bill ser så nöjd och belåten ut då hon bjuder på tretår.
Deras finrum har tidigare varit Konsumbutik. Alla lådor och hyllor är kvar, vackert målade och erbjuder enormt goda förvaringsmöjligheter.
Både Kerstin och Folke har nära till gamla krokiga träkrumelurer i skogen. På sjöbotten i det stora vattensystemet som omsluter Skån, har de plockat upp naturens eget konstskapande.
– Vilka skogspromenader kan man inte ta häruppe! Vi ser hur det glittrar till i Tyra Erwalds ögon, kvinnan som jobbat med mat på F 15 i många år.
En dag skal Skåns gamla stall bli en liten kyrka för atta samfund i denna stora semesterby. Tyra Ervald och Folke Bill gläds redan åt den dagen.
Stall blir kyrka i semesterbyn Skån
Där ett halvt dussin skogshästar hade sitt stall fram till 50-talet jobbar nu en handfull eldsjälar med att inreda ett Herrens Hus i semesterbyn Skån. Allt som lukta häst revs ut. Havremumsande hästar ska ersättas med Ordets förkunnare.
I de 20-talet faluröda villor och kåkar som finns på Skån, ryms också bedjande själar.
– Det skulle vara så trevligt att kunna samlas till möten, sång och musik, jubel och tacksägelse, har maskinist Tage Svensson, Söderhamn/Ljusdal, köpman Folke Bill, Södertälje, Tyra Erwald, Söderhamn, Brita Frank, Norrhavra, och många fler tyckt.
– Vi hjälps åt så gott vi kan med att dra ut spik ur virke som ska användas vid ombyggnaden av stallet, berättar Folke Bill och visar omkring i den gamla stallbyggnaden.
– Det ska bli en liten allianskyrka, öppen för alla kristna samfund betonar Kerstin Bill.
Makarna Bill tillhör Missionsförbundet.
Vid midsommarhelgen hölls möte i Skån, vilket samlade ett 75-tal personer och då var Norrbergsgruppen från Ängebo där och sjöng och spelade.
– Tage Svensson är en duktig karl. Han har grävmaskin och arbetar dag och natt. Tage kan väva och han har varit maskinist på flyget, berättas det medan vi vandrar omkring bland Skåns alla blommor och blader.
Börje Sundin, sommartorpare i Skån:
– Detta är Sveriges vackraste by –
Numer tassar Börje Sundin, med adress Huddinge, omkring bland jordbruksdepartementets och socialdepartementets herrkarlar och kvinnor på höga stolar och försörjer Tidningarnas Telegrambyrå med material från dessa departement.
Börje Sundin är anställd på TT, men åker ofta till Skån, där han för sju år sedan till det facila priset av 38.000 kronor köpte en villa med oljeeldning och all annan komfort.
– Jag klipper gräsmattor, rensar kring jordgubbarna, motionerar två samojedspetsar som kommer och stöter på en redan vid fyratiden på morgonen.
När vi vill veta mer om Skån hänvisar han till vad en gång skrevs i tidningen Se ”den är Sveriges vackraste by”.
Här uppe på en stege på Börje Sundins hus, målar f.d. arrendator, kyrkvärden, boxaren Harry Jonsson, som i tio år ägt fritidshus på Skån.
Stina 67 år till trots håller Harry Jonsson igång från fem på morgonen till sena kvällen. De två senaste veckorna har han målat två hus. När han plötsligt blir klar med rödfärgningen hos Sundins, bytte han dress för att snickra på det hus som är under byggnation strax intill.
En grannvilla till Sundins som är till salu, kostar idag ca 110. 000 kronor. Noteras kan att Greta Sundin var i städartagen på måndagsmorgonen och att det inte är lätt att finna hjortron. Men de få som finns, börjar bli mogna.
Redaktör Börje Sundin lekte som barn i Glada Hudik och stod i ledningen för Hudiksvalls Nyheter. Nu hämtar han nyheterna från regeringens kansli och semestrar på Skån.
Svår olycka i skogen
HT den 13 juli 1989
En som minns Skån under mycket hårdare betingelser är Pauli Hankasal, från finska Björneborg
– Jag minns i januari 1957 då det aldrig var under 36 grader kallt under en hel vecka. Att rundbarka och hålla fötterna varma var inte lätt. Paulis hustru Tellervo från Karelen kockade i Skån i en skogshuggarbarack på den tiden.
Jag hade tio huggare som skulle ha tunnpannkakor till frukost, då gällde det att vara flink i fingrarna.
Pauli och Tellervo bor nu i Brännbo och en olyckshändelse kom att ändra på Paulis liv. Efter 31 år som skogsarbetare för Iggesunds Bruk fick han ett träd över axeln, skadades svårt och förtidspensionerades.
Några av Skåns bosättare
Tidsperiod 1791 -1800
Pehr Pehrsson * 1739 i Ljusdal, Bos. i Skån. hustru
Anna Persdotter * 1756 i Ljusdal
Margta * 1770
Brita * 1775
Olof * 3/3 1791 Torpare i Skån Gift. † 10/8 1867 i Skån
Pär * 1784
Tidsperiod 1791 -1800
Jon Jonsson * 1757 i Ljusdal Bos. i Skån. Hustru
Sigrid Olsdotter * 1761 i Ljusdal
Tidsperiod 1791 -1800
Olof Lönn * 1740 i Ljusdal. Bos. i Skån. Hustru
Kjerstin * 1778
Sara Svensdr. * 1765
Brita * 1795
Tidsperiod 1819 – 1826
Eric Persson * 1785 i Ljusdal Bos. i Skån. Hustru
Gölin Persdotter * 1775
Brita *1801
Kjerstin *1815
Pehr *1818
Tidsperiod 1819 – 1826
Jon Ericsson * 10/12 1784 i Ljusdal Bos. i Skån.Hustru
Eva Ericsdotter * 1783 i Ljusdal
Cherstin * 15/12 1810
Ella * 7/12 1811.
Eric * 14/11 1814
Jonas * 3/1 1818
Pehr * 9/3 1821
Tidsperiod 1819 – 1826
Olof Persson * 21/10 1782 i Ljusdal. Bos. i Skån. Hustru
Anna Persdotter * 28/9 1793 i Ljusdal
Per * 1/11 1820
Per * 6/9 1823
Tidsperiod 1819 – 1826
Sven Svensson * 1780 i Ljusdal. Bos. i Skån Hustru
Sigrid * 5/9 1826
Sigrid Olsdr. * 1765
Brita Olsdr. * 1797
Tidsperiod 1827 – 1833
Per Olofsson * 1784 i Ljusdal. Bos. i Skån. Hustru
Emfrid Larddr. * 17/9 1997 i Ljusdal
Anna * 13/8 1828
Tidsperiod 1827 – 1833
Jon Eriksson * 10/12 1784 i Ljusdal. Bos. i Skån Hustru
Eva Eriksdr. * 1783
Ella * 7/12 1811
Eric * 14/11 1814
Jonas * 3/1 1818
Pehr * 9/3 1821
Tidsperiod 1841 – 1845
Olof Pehrsson * 3/3 1791 Torpare i Skån. Gift † 10/8 1867 i Skån
Anna Pehrsdotter * 28/9 1793 i Ljusdal. † 15/2 1872 i Skån
Pehr * 16/2 1823
Olof * 17/10 1824
Anders * 29/6 1834 ogift torpare i Skån. † 15/5 1863 i Skån
Tidsperiod 1846 – 1850
Johan Pehrsson * 7/6 1821 i Ljusdal. Bos. i Skån Gift
Sigrid Svensdotter * 5/9 1826
Johan * 24/11 1844
Sven * 2/12 1850
—55C1— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
(Sl9) JOHAN OLSSON, * 11/7 1849 i Frykerud, Värml. Infl. fr. Undersvik 1881. G. 28/7 1881. Kol. i Skån, Bjuråker. Utfl. t. skån, Ljusdal 1886.
(S87) KARIN JÖNSDOTTER, * 20/9 1861 i Östmark, Värml.
ANNA CHRISTINA * 30/8 1881 2
SELMA KAROLINA * 4/10 1883 46F8
OLOF EMIL * 13/4 1886. Utfl. t. Ljusdal 1886
Tidsperiod 1888 – 1894
Anders Andersson * 3/1 1839 Bos. i Skån. Gift 8/7 1872. † 7/3 1916 i Skån
Anna Olofsdtr. * 7/5 1847
Olof * 28/2 1871
Karolina * 10/3 1873
Anna Brita * 14/9 1874
Anders Gustaf * 7/5 1878
Karl Johan * 7/11 1881
Tilda Kristina * 15/8 1884
August Vilhelm * 22/3 1887
Pehr Nexor * 22/2 1890
Per Ferdinand * 23/11 1894
—51D1—
(Y48) ANDREAS JOHANSSON–BERG, * 5/4 1852 i Stöde, V.-norrl. G.22/4 1878. Infl. fr. Hassela 1894. Landbonde i Skån, V. Stråsjö, Bjuråker. † 29/4 1917.
(S87) MARIT JOHANSDOTTER, * 1/11 1846 i Östmark, Värml. † 3/2 1923.
JOHANNA * 14/1 1879 17G9
JOHANNES * 1/9 1880. † 26/3 1914
MARIA * 9/3 1883 17G10
EMMA KRISTINA * 27/9 1894. † 9/11 1894 (bröstsjukdom)
—13E16—
15 OLOF LARSSON WIK, * 7/1 1848, s. t. husman L. Olofsson i Sjövik. G. 20/12 1874. Husman i Sjövik, sen. landbonde i Byn 2, Bjuråker. † 28/4 1922.
22D8 MARGTA ANDERSDOTTER, * 5/2 1849, s. t. landbonde A. Larsson i Näppänge 1, Bjuråker. † 22/10 1918.
KARIN * 26/4 1875 19B25
ANDERS * 11/9 1880. Bos. i Skån (Ängebo), Bjuråker
LARS OSKAR LEONARD * 28/9 1889. Bos. i Skån (Ängebo), Bjuråker
Tidsperiod 1930 – 1936
Jonas Emanuel Sjödin * 23/10 1878 i Ljusdal. Bosatt i Skån. Gift 31/10 1919
Ella Katarina Düsswold 27/3 1891 i Ramsjö † 15/4 1945 i Skån. Ellas far Jöns Düsswold bodde här sedan has hustru avlidit, sedan även Ella avlidit flyttade han till sin andra dotter och man i Stråsjö.
Gunhild Urbania * 25/5 1912
Anders Olof Gustaf * 23/12 1917 Läs mer om honom ovan.
Jonas Holger Valdemar * 29/3 1921
Per Georg * 26/12 1925
Tidsperiod 1930 – 1936
Jonas Persson * 9/9 1884 Gift 26/12 1912 Bos. i Skån.
Hanna Magnusson * 13/10 1883
Ingrid Margareta * 26/9 1913
Märta Elisabet * 9/2 1920
Hanna Cecilia * 23/6 1924
Tidsperiod 1930 – 1936
Lars Oskar Mattsson * 12/12 1885, s. t. Mats Phersson i Elgebo. Bos. i Skån. Gift 22/11 1942
Ida Kristina Nilsson * 28/3 1891 i Ljusdal
Nils Alvar * 1/1 1910
Karl Harry * 13/5 1914
Erik Göte * 26/1 1919
Lars Albin * 19/11 1920
Märta Viktoria * 27/3 1922
—43A33— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
31 ANDERS OLOF DAHLBERG, * 6/1 1886, s. t. skomak. N. Dahlberg i Norrberg, Bjuråker. G. 21/7 1928. Skogsarb. Bos. i V. Stråsjö. Utfl. t. Skån i Ljusdal 1935. † 16/10 1960 i Skån
1G48 GÖLIN ENGLUND, * 18/3 1887, d. t. torp. M. Englund i Svedjenäs, Bjuråker. Änka e. landbonde E. Strand i V. Stråsjö 9, Bjuråker. Utfl. t. Ljusdal 1935.
ESTER GUNHILD * 5/5 1913. Utfl. t. Delsbo 1928
KARIN MATILDA * 3/12 1914. Utfl. t. Ljusdal 1935
EDIT JULIA * 13/7 1916. Utfl. t. Ljusdal 1931
MARIA LINNEA * 21/5 1918. Utfl. t. Sofia, Sth., 1936
NILS OLOF * 6/1 1920. Utfl. t. Ljusdal 1935
BROR OSKAR * 4/3 1921 36
EMMA JOHANNA * 15/5 1923. Utfl. t. Ljusdal 1935
FRITZ GÖSTA * 25/7 1930.
Marianne * 28/11 1936
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62