Läs om nybyggare Pål Pärsson och många andra intressanta personer som framlevt sina liv i Stor -Naggen och Sörnaggen
I mitten av 1800-talet förvärvade Iggesunds bruk genom olika köp ett stort sammanhängande skogsområde i övre Svågadalen i avsikt att kunna utdriva skogsprodukterna till Svåga älv. Denna skogsmark är belägen inom socknarna Bjuråker, Ljusdal och Ramsjö i Gävleborgs län och Torp i Västernorrlands län och har en areal av c:a 40.000 ha. I bolagets största skogskomplex ligger byarna Skån, Valsjön, Sörnaggen med utposterna Stormörtsjön och Gäddtjärnsåsen. Dessa skogsbyar har en sammanlagd befolkning om ungefär 300 personer, varav ett hundratal aktiva skogsarbetare.
Källa:
DET KRÖNTA ANKARET 1951 Nr 2
Av Forstmästare Sven Edvardsson
Avskrift: Åke Nätterö
Läs om Torps socken -Medelpad
Se film Öringfiske i Naggen 2012
Läs reportage, Skotertätt i Naggen
Se film från Stornaggens skoterevent 2019
Läs om naggen.se
Läs om Stor-Naggens skoterklubb
Läs om Naggen – Wikipedia
Läs om Betlehem på Hällås.
Läs om Björnjägaren på Naggen.
Läs om Vakåsen.
Läs om Geholm.
Läs om Remman.
Läs om Älgebo.
Läs om Posten i Bjuråker och den legendariske lantbrevbäraren Jöns Düsswold från Valsjön
Läs om Vägarna i Bjuråker.
Läs om Telefon i Bjuråker
Läs om flottningen.
Läs om Jakt och skytte i Dellenbygden
Läs om Trossnarven.
Läs om Skogsarbetarminnen.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
En liten vy över Naggens storslagna natur visar de jättelika vindsnurrorna.
Krono Torpet Naggen 1750
Skog till Krono och Stubbrättighets Torpet NAGGEN uti Liusdahls Socken och Norra Hellsingeland är tilförene ej Wederbörligen afrösad utan hafva Åboerne man efter man nyttiat en tract inom wissa häfder; hvarföre undertecknad Landtmätare sedan ägorne År 1763, til skattläggning blifvit afmätte; äfven til ödmiukt följe af General Liutenantens, Landshöfdingens och Commendeurens Högvälborne Baron Herr Fredrichs Sparres förordnande d 23 Julii 1760, uti October månad År 1765 föreslagit skog til detta Torpet och den affattat, hvarvid De gamla Häfderne i det närmaste tagits til grund, för utan på Västra sidan, samt annorstädes de jorde öfverens kommelser med tilstötande Wallägare och andra omständigheter. Detta skogs Project begripes inom följande märken och börjas vid Rågången mot Biuråkers Socken.
Denne skillnad är väl intet uphuggen doch uptagen efter den Charta Herr Ingenieuren Lindenborg författad mellan Biuråkers och Liusdahls Socknar ifrån:
1 Naggröset, som så väl skilljer ofvan nämde Socknar, som och Hassela Socken i Norra Hellsingeland och Medelpad från hvarandra, är nelägit straxt östan om Wägen emellan Naggen och Klinten samt et stycke nordan om Nagge Qvarnen och består af en stor hög stenrösa 9½ aln lång i öster och Wäster, och 7¾ aln bred i Norr och Söder, merendels mit uti denne rösa låg helt lös uti öster och Väster en nästan 4 kantig bullersten 2¼ aln lång och 1¾ bred, af hvilken ingen säker visning tagas kunde. Härifrån öfver Hwilbacksmyran til
2 Ett ställe uti en måssmyra lit A östan om nästnämde Hvilbacksmyran til hvilket ställe rågatan förmodeligen träffar då den blir uphuggen ifrån detta stället går Sockne skillnaden Österut, och då emottager Liusdahls Sockens Allmänning och följer Naggeskogen S. S. W. öfver stora Wahlsjö Wästra wik til
3 En på slät mark nedslagen påla litet Söder om Wahlsiötorpet, därest träden omkring bledkades. Detta Torp har warit första grunden til Naggens anläggande, hvarföre det ej kunde slutas utur skogen. Widan efter den upgådde staklinien til
4 Lilla Wahlsjö Norra åmynne där emottaga Swedjebergs eller Nyskogs wallägare, hvilka enligt Den med Nagge Åboen både om fäbodarnas nyttiande och råskillnad giorde öfverens kommelse, som wid Härads Tingsrätten den 6 December 1751, uplästes och ärkiändes, samt wid Wälloflige Landscancelliet den 29 Aprilii 1754 är faststäld och uti Landtmätare Protocollet af den 15 Oct A o b 1765 anfört blifvit följa hvarandra efter
5 Qwarnbäcken fram emot och mit för Rimpmyran eller stället
6 Därest en påla nedslogs och bledskades i träden omkring efter den förr nämde öfverenskommelsen borde wäl Naggens skog följa denne bäck att fram til Rigmyran men som den då skulle blifva större än Torpet behöfde, giordes här brytning och upgiks en stånglinie mot Liusdahls Sockens Allmänning, som nu åter til gränsar öfver Olakiärn til.
7 Naggsiökiällan, en kiälla uti Siön stor Naggens Södra strand; widare går denne linie ända fram uti Siön tils den träffar Medelpad skillnaden, hvilken ej ännu är Wederbörligen upgåd, men berättades gå efter siön til Naggröset N:o 1. Således hafva Naggens Åboer nyttiat fisket til fört nämde Medelpad skillnad och skogen efter stor Naggens Södra siöstrand N:o 8, til samma skillnad mit emot förr beskrefne Naggröset N:o 1.
Inom desse skillnader är marken dels bergaktig, dels måslupen samt sidländt skog Wä..ten består å somliga ställen af Tall- och granskog å andra af granmoror Löfskog och buskie, hvilket af på skriften å sielfwa chartan bätre kan …, … tilräckelig til Timmer Wedbrand och alla gårdstarfwor, men Maste och storwärksträd finnas icke, ej eller äro några mineral streck kunnige. Hela denne tract är på de flesta ställen til Muhlbete otiänlig och således ej tilräckelig för Torpets kreatur, hvarföre Åboerne alltid til förene äfven Wallat Boskapen Wästan om sin skog på Liusdahls allmänning och i sednare åren nyttiat likaledes Muhlbetet på fäbodarne Nyskogen eller Swedjeberget hvilket sednare Protocollet af den 15 October 1765. Widare omförmäler som och hvilka näro flere Deltagare uti förenämde fäbodställe.
Denne tract som på ofvan stående sätt til Naggens Skog och utrymme förslagen är, blir wäl något stor men Åboerne hafva ändå af gammalt haft större ….., och anhöll därföre Åboen Anders Hansson at wid detta förslag blifva bibehållen, hvilket til den Högt ärade afrösningscommissionens om pröfvande Wördsammeligen Hänskiutas, och förrän afrösningen skiet kan ej den til sit innehåll utsättas.
Wid skattläggen År 1766, blef ej heller Denne skog afrösad, utan nyttias af Åboen inom förestående skillnader, til Dess allmännings afwittring skier i Socknen.
Avskrift: Viveca Sundberg
TEXT TILL OVANSTÅENDE KARTBILD 1763 och 1765
Krono och Stubbrättighets Torpet Naggen uti Liusdahls Socken och Norra Helsingeland är belägit från Socknekyrkan uti N. N. W. 5½ mil från Hedvigsfors Bruk och Österbo masugn, såsom närmaste Wärken, uti Wäster 5½ mil wid pass, från närmaste Handelsstad Hudiksvall äfven i Wäster 12½ mil år kyrkan, men åt Bruket 10½ til alla ställen elak och stenig Wäg, blef först, efter ett konunga Bref datteradt Örebro d. 31 Januari 1617, uptagit på Allmänningen af en wid namn Pål Pärsson, hvilken började bygga och litet ägor uprödja wid stora Wahlsjön, som ännu kallas WahlsjöTorpet, men sedermera flytadt til detta stället, som då Naggen kalladt blef, och sedan bemälte Pål Pärsson här Hus bygt och något ägor upröjdt skattades De til 2 öresl. doch berättas at ett af desse Öresl. blifvit kiöpt af en Bonde uti Liusdahls Socken, men ingen viste hvarest ägorne därföre woro belägne, ej heller fants därom några Handlingar, en tid därefter blefvo 2 öresl. tilökte så att hela skatten nu är fyra Öresl, kronan behållit, och Uddemantal i afräkningn af ¼ Soldat: men hvem som förrättat och hvad tid denne Skattläggning ski… wiste ingen berättar. Detta Torp bebos nu af Bonden Anders Hansson som det efter sin svärfader Mats Pålsson tilträdt och har att ständig blifvit bebodd af samma släkt, denne Anders Hansson har til större säkerhet för sig och efterkommande hos konungens Höga Befallnings Hafvare sökt här å förvärfva Skattemanna rätt, hvarå han år 1759 fått resolution at det borde af Wederbörande Skattläggas med mera, och År 1760, d. 9 Julii har General Lieutenanten Landshöfdingen och Commendeuren Högwälborne Baron Herr Fredrichs Sparre förordnat undertecknad detta Torps Ägor och Lägenheter at afmäta. Til ödmiuk efterlefnad där å, börjades denne mätning om Hösten År 1763, men för andra mellan kommande förrättningar ej fullbordad förr än uti October månad År 1765, och befunnos Ägorna af följande godhet och storlek.
Avskrift: Viveca Sundberg
Midsommardagen 1689 på Klinten
SUNDSVALLS TIDNING DEN 23/3 1889
Midsommardagen 1689, som inföll på en lördag, utmärkte sig i norra Sverige för en ovanlig värme. Solen strålade från arla morgon till särla afton, och den klarblå luften skimrade i bländande ljusvågor, hvilka återstudsade från höjden ofvanför den enstaka bondgård, som då var uppförd i närheten af Torps’ sockengräns mot Helsingland. Klinten, som bergshöjden kallades, dominerade en djupt derunder liggande insjö, hvilken bakom den mörkgröna barrskogen liknade ett band af flytande silfver.
Inne i stugan hos Per Larsson, den ende bonden i Klinten, rådde vid middagstiden en stillhet, som var ovanlig.
Midsommardagen hade hos Per Larssons aldrig tillförene firats så högtidligt.
Orsaken till den stämpel af helgdagsmessig frid, som hvilade öfver denna ensliga boning, denna lilla familj, bestående af man, hustru och tjuguårig son, torde vi finna, om vi lyssna på det samtal, som fördes mellan far och son kl. 3 på aftonen.
- De dröja länge — yttrade Per Larsson, och blickade ut genom dörren, som stod uppslagen, insläppande en ångande barrdoft.
- Väjen är nog inte så passande för de der »harrekaran» — menade sonen Lars, som satt helgdagsklädd vid fönstergluggen, blickande ned mot sjön, på hvilken en ekstock rörde sig, glidande mot Klintastranden.
- Dom har nog micke penga mä säj nu, Lars.
- Jo, jo, dom har fälle inkassera e’ faseli’ mängd i Jamtland.
- Hva säjer du om Melpa’ då. De är nog någe bönner här mä, som få punga ut mä riksdalrarne.
- Hur micke ska ni ut mä, ’en far?
- Firti daler, du.
- Dä är nog micke, dä, men konjen har fälle utväjen åt dom, han.
- Jo, jo. Men nog är dä orättvyst att beskatta oss bönner. Konjen kun’ fälle nöj säj mä te knopa yn för storgobban, och låt oss var i fre. Men dä blyr ynt nage välsygnels’ mä de pengan. Dom sjönk fälle kan ja’ tro.
- Sjönk dom? Tror ’en far att öka är så gysten, att ho ynt kan bära konjen å en täll?
- Men gultönna, dom har mä säj, blir nage tong ho.
Gubben Per log illparigt.
- Dä geck bra, när konjen for sta, och så går dä nog nu mä tebaks, ’en far.
- Dä beror på. Gulltönna är tung ho. Och Nylses’ öka är »svanker». Då hänner, dä går hål i botten.
- Ska Nyls ro de kongliga ’en har gånjen.
- Jaa, ja’ talte ve honöm här om systens, och pötjen hanses ska fälle få ro öfver harrkaran, ha, ha, ha.
- Hva griner ni åt ’en far? Ni har fälle ynt nage ondt i synnet mot di konglige?
- Neej, ynt jag, men lylltjärn kanske.
- För allan del, ställ ynt te nage elände. Ni har grunna micke de hära systa dagarne. Kom ihåg, att yngen får komma syn hand vyd harrens smorda.
- Domheter, Lasse! ’En Nyls får ansvara han, som tar dom i öka.
- Jag ticker dom gerna kan ria den här lilla stompen ’ag.
- Ja, de are ri’ nog, men sjöväjen är bekvämare för kong Kalle, syr du. Men här kommer a’ mor mä kryttran. Di kongligeär nog ynt langt borsta nu, kan jag tro.
Mor Brita indref skyndsamt alla sina kor i »sommarlagår’n» och rusade derpå med andan i halsen in i den löfprydda stugan, ropande:
- Åh, hjelpan heller! Skinna dej å dra på dej helgdagströja, ’en Pelle, for nu kommer dom.
- Huga då! Du skrämde mä du, a’ Bryta. Konjen är fäll bara mennisk’ han ag.
Bonden iklädde sig säfligt rocken.
Karl XI, som då var 34 år, red strax derpå in på gården i spetsen för några ryttare. Näst efter kungen red fogden öfver Medelpad, Gullik Abrahamsson, hållande framför sig på sadelknappen en ganska stor kagge, hvars innehåll klingade, när fogden inne i stugan litet ovarsamt nedsatte bördan på bordet.
Fogden var en gammal, fryntlig gubbe, som gemytligt skakade hand med Per Larsson, som sneglade på kung Karl och sade:
- ’En fogden vell ha mer i kajen, kan ja’ tro.
- Rätt gissadt, Per. Med den vanliga tributen, fyrtio daler, nöja vi oss dock.
- Dä är micke nog dä — knotade bonden och framräckte slantarne.
- Men du har ju också ett präktigt hemman, min gode man — yttrade kungen, klappande Per på axeln.
- Blyr ny mä te Björåker, fogde? frågade Per, sneglande på kungen, som börjat ett samtal med mor Brita.
- Ja, men der får Helsingefogden taga han om »tunnan», och jag återvänder till mitt land igen.
- Är båten i ordning? frågade kungen.
- Ja, öka står hänan ner i vyka — svarade bonden.
Under tiden hade sonen, Lars, aflägsnat sig från gården, tagande vägen ned åt sjön, för att iordningställa farkosten.
Drifven af ynglingens kraftiga årtag framgled farkosten öfver den då kallade Storsjön, under det kungen satt i bakstammen, samtalande med fogden.
Ryttartruppen red under tiden omkring sjöarne för att möta konungen inom Helsinglands gräns.
Snart voro de roende vid motsatta stranden, der »Finn-Nilses’» pojke väntade med två friska hästar för att ledsaga kungen och fogden till en annan mindre sjö, belägen på Helsingeområdet.
Lars återvände icke strax med sin eka, utan tog en ginväg genom skogen i samma riktning som ryttarne, hvilka ledsagades af Finn-Nils d.y. till Lillsjön, som låg så stilla och lugn i djupa skogen, speglande jettefuror, hvilka ännu icke hade någon aning om senare tiders »baggböleri».
Fogden placerade sin dyrbara börda i midten af den gamla ekstocken så hårdt att en af stafvarne skred något nedom de andra och laggen öppnade sig nedom bottnen.
Pojken, som tittade under röd lugg, rodde säfligt fram mot stranden, som doldes af en smal, utskjutande udde. Han gjorde sig ingen brådska, och kungen, som gladde sig öfver det stilla lugnet, den majestätiska skogen och de lekande fiskarne, observerade icke att roddaren hade ett allt annat än förtroendeväckande utseende.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Besvär vid färd till husförhör
HUDIKSWALLS WECKOBLAD DEN 25/4 1863
Gefle Tidningen innehåller följande skrifwelse från Ljusdahl den 13 dennes angående den mängd snö som fallit i de trakterna: ”I går afton hemkom jag ifrån Helsinglands Siberien, Ramsjö finnskogar, der jag under loppet af några weckor knogat omkring på husförhör, stundom plöjande i djupa snödrifwor, stundom i watten och elände. Hwad som mycket ökat obehaget af denna resa har warit tanken derpå, att jag före affärden helt sonika glömde bort, till följe af trägna göromål, att i rätt tid inkomma med en anmälan om det biträde af Ancarswärd och Sundqwist, som inom detta Gille önskas, och från de finnbygder, der jag uppehållit mig, war ej att tänka på att få ett extra postbud hit fram, så mycket mindre som otroligt mycket snö der fallit under påskhelgen. Såsom exempel derpå kan nämnas, att i en finnby, som hörer till Torps socken i Medelpad och heter Klinten eller Norr-Naggen, kunde jag i Onsdags, då jag passerade derigenom, knappt se några gärdesgårdar. Så höga woro då drifworna der, och man sade, att under natten till annandag påsk fallit minst 3 qwarter djup snö. På lördagsaftonen, eller i förrgår, då jag reste från en af de längst bort belägna Ljusdalsbyarne, stod snön upp under buken på hästen, och i går afton, då jag kom fram till Ljusdals hembygden, fick jag gå långa stycken, emedan nästan all snö här är borta.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Norrlandsposten 1 maj 1885
Skolfrågan var viktig för skogvaktare Ellström
—43D2— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
1 JOHAN ELLSTRÖM, * 9/8 1848, s. t. arb. J. Ellström i Björsarv 16, Bjuråker. G. 27/12 1883. Infl. fr. Ramsjö 1893. Skogvakt. i Björsarv 16. Utfl. t. Forsa 1920.
(X37) KERSTIN JONSDOTTER, * 2/7 1855 i Ramsjö, Gävleb.
HANNA KRISTINA * 12/8 1880 3
GUNNAR ALBIN * 7/6 1884. Utfl. t. Arbrå 1911
JOHAN EMANUEL * 25/5 1885 42D16
KARL RAGNAR * 23/12 1886 4
JAKOB HILDING * 11/5 1889. Utfl. t. Vemdalen 1919
OSKAR GEORG * 29/11 1890 5
ERIK HJALMAR * 6/3 1893. Utfl. t. Färila 1919
ELIN MARIA * 16/5 1895. Utfl. t. Forsa 1920
AXEL VERNER * 17/8 1898. Utfl. t. Forsa 1920
Gävleposten 6 februari 1877
POST- OCH INRIKES TIDNINGAR 29 mars 1884
Hans Andersson * 14/6 1821 i Ljusdahl. † 15/5 1918 Gift 9/6 1851 med
Brita Andersdotter * 23/10 1827 i Torp. † 10/5 1924
Brita Lena * 24/12 1850
Anders * 17/9 1853
Margareta * 6/11 1855
Erik * 5/3 1858
Anna Cajsa * 13/5 1860
Ödesdigert slagsmål
SUNDSVALLS TIDNING DEN 10/10 1885
Från sydvestra Medelpad skrifves till Sundsvalls tidning. Vid auktion i byn Norr-Naggen Torps socken i måndags, den 4 dennes, uppstod ett förskräckligt slagsmål, hvarvid en ifrån Amerika i våras återvänd yngling särskildt utmärkte sig.
Bataljen slutade ej förr än en nära sjuttioårig man, Anders Andersson, af nämde yngling blifvit strypt. Många bemödanden gjordes för att få den gamle till lifs igen, men han var och förblef död.
Att rusdryckerna utgjorde en vigtig faktor i det ödesdigra slagsmålet; och att de nyligen stiftade lagparagraferna angående utskänkning af bränvin å auktioner på landet öfverträddes sjelfklart. Huruvida den unge mördaren kommer att häktas och lida straff för sin under rusets inflytande öfvade gerning beror på byamännen; som afsändt telegram till länsman i Torp.
Dråp
SUNDSVALLS TIDNING DEN 10/10 1885
Dråp. Den 8 dennes införpassades af länsman R. Hérnod i Torp till Sundsvalls kronohäkte arbetaren Per Olof Persson från Naggen i Torps socken såsom förvunnen till dråp å arbetaren Anders Andersson likaledes från Naggen.
- Torpare ANDERS ANDERSSON, * 31/12 1824 i Ljusdal, s. t. bond. Anders Hansson i Naggen och h. h. Margreta Andersdotter. † 5/10 1885
- BRITA ANDERSDOTTER, * 24/10 1824 i Björsarv, Bjuråker, d. t. Anders Gustaf Andersson-Källman i Björsarv o. h. h. Gölin Jonsdotter. Omg. 20/6 1891 m. Per Persson, * 6/4 1824. † 27/1 1921
MARGRETA, * 17/1 1851 i Naggen
ANDERS ANDERSSON, * 19/5 1864 i Naggen
Den dråpmisstänkt Per Olof Persson
KÄLLA: Samling av fångförteckningar för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens respektive län, Västernorrlands län, SE/HLA/116002:
ARRESTANTENS DOPNAMN: Persson, Per Olof, 24 år, född i Ramsjö socken, Gefleborgs Län. Torpareson från Torps socken, Westernorrlands Län.
BROTT: Dråp. Länsman i Torps socken
FÖRHÖR: 1885 den 31 Oktober undergått ransakning inför Torps HäradsRätt, Utslag samma dag förklarade Persson för åtalade brottet frikänd och skulle han genast på fri fot ställas.
DOM: 1885 den 31 Oktober frigifven efter undergången ransakning på grund af Torps HäradsRätts Utslag
3 PER OLOF PERSSON, * 14/7 1861 i Viken, Ramsjö, s. t. pigan Marget Olofsdotter (Schmidt) i Viken, Ramsjö. G. 10/11 1888. † 26/6 1934
Hustru INGA MARIA ENGVALL, * 21/1 1867 i Borgsjö. † 2/9 1949
KARL HILDING EMILIAN, * 5/2 1889
JOHAN ALBERT EINAR, * 6/4 1894
SELMA NELLY ADELIA, * 26/11 1898
OLOF HELGE OSSIAN, * 30/12 1900
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
1 Ljusdals kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010113/C I/3 (1811-1854) sid. 79
2 Bjuråkers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010014/C/3 (1793-1840)sid. 200
Ramsjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010159/C/2 (1861-1871) sid 6, Torps kyrkoarkiv, Församlingsböcker, inbunden serie, SE/HLA/1010207/A II a/1a (1892-1901), sid. 245
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Tidningen för Falu län och Bygd 28 januari 1886
Så här gick det till när det inplanterades sik i Gårdsjön
Jämtlandsposten 3 augusti 1887
Olof Molin * 14/4 1825 Torpare i Naggen † 28/12 1906 i Naggen. Gift 14/3 1855 med
Karin Olofsdotter * 14/3 1835 i Ovanåker. † 6/2 1910 i Naggen
Catharina * 2/9 1855
Olof Petter * 23/1 1860
Jonas * 1/6 1864
Christina * 19/3 1870
Ett femtital sjöar, större och mindre, finns i Ramsjö socken
GEFLEPOSTEN WECKOUPPLAGAN DEN 9/8 1888
Bland de största må nämnas Hennan, Tväringen, Hedsjön och Naggen samt Valsjön, hvilka alla kunna mätas i hela, halfva och fjärdedels mils genomskärning. En egendomlighet med de mindre sjöarne är, att de ligga så nära intill hvarandra, att man vid stranden af den ena kan observera vattenspegeln i den andra. Flere bland skogstjärnarne äro mycket fiskrika. Aborre och mört äfvensom i några id och forell samt gädda och ål äro öfvervägande. Dock finnes i några bland de större sjöarne äfven sik; s.k. rödfisk har, fastän i sällsynta fall, uppmetas ur några tjärnar uppe i vilda skogen. Skada är att numera de fleste fiskare begagna så masktrånga nät, att äfven ynglet förderfvas, hvarigenom fisket årligen förminskas. Begagnandet af cockelkärnor (Cockelkärnor är de små, hårda brödbitarna som rallarna, järnvägsbyggnadsarbetarna, ofta åt. De var hållbara och näringsrika, idealiska för deras krävande arbetsdagar. Rallarnas kost var enkel men näringsrik, precis vad de behövde för att klara av de tuffa förhållandena de arbetade under.) och dynamit, som under järnvägsbygnaden af ”rallare” infördes, har nu lyckligtvis afstannat. Fisket förstördes i många sjöar deraf och har ännu icke återgått till hvad det förr presterade, skrifves i bref till Gefleposten.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
LAGGEN
SUNDSVALLS TIDNING DEN 23/3 1889
Om man betraktar en mer detaljerad karta öfver Sverige, skall man i öfre venstra hörnet af Helsingland upptäcka namnet Laggen. Flyttar man ögat litet längre mot norr, ungefär två millimeter, skall man åter upptäcka samma ord. Det korta afståndet mellan orden å kartan är i verkligheten sex kilometer och de orter, som bära namnet Laggen, äro tvenne byar, af hvilka den i söder liggande hör till Ramsjö socken i Helsingland och den i norr liggande till Torps socken i Medelpad. Den i Torp belägna byn är mycket större och folkrikare än byn med samma namn i Ramsjö.
De tvenne skogsbyarnes namn, hvilka i senare tider förändrats till Norr-Naggen och Sör-Naggen, lär enligt traditionen härleda sig från de tider, då »den store rikshushållaren», konung Karl XI, genomförde sin namnkunniga och för landet gagneliga reduktion.
Hvarföre byarnes namn senare förändrats, derigenom att L måst lemna rum för N, är en hemlighet, som endast ministerialböckerna i de respektiva socknarne torde kunna förklara.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Sundsvalls Tidning 16 juli 1889
Erik Hansson * 5/3 1858 i Torp. Torpare bos. i Naggen Gift 29/12 med
Matilda Engvall * 2/9 1856 i Stafsnäs, Vermland.
Hand Henning * 24/3 1882
Karl Edvin * 22/2 1884
Brita Evida *1/2 1886 Troligen den skadade flickan
Ester Maria *221 1888
Anna Matilda * 22/1 1890
Vådaskott.
SUNDSVALLS TIDNING DEN 10/11 1892
Arrendator Jonas Persson från Norr-Naggen, Torp, var i torsdags f.v. på hemvägen från Lomsjön dit han varit efter en börda nät. När han skulle nedsätta den korg eller »skruck», i hvilken näten voro förvarade, och dervid stödde sig på en medhafd, laddad bössa, så att dess mynning snuddade nära intill venstra armhålan, råkade »skrucken» vidröra hanen, hvarvid skottet brann af och träffade Jonas Persson i bröstet mycket nära den stora pulsådern, så att endast den tunna hinnan blef oskadad. Skulle denna hafva brustit, hade döden blifvit den omedelbara följden.
Efterföljande dag bars den sårade af sju man på bår ned till Grundsjön, derifrån han med häst transporterades till Mellansjö station och vidare med bantåg till lasarettet i Hudiksvall, der läkaren lyckats uttaga fyra af haglen. Tillståndet är ovisst, säger en meddelare.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Jonas Persson * 2/5 1859 i Torp, bos. i Naggen. † 8/9 1939 Gift 14/11 1890 med
Brita Lisa Bergström * 1/11 1869 I Hassela
Astrid Margareta * 3/3 1895
Per Jonas * 17/8 1897
Svea Elisabet * 29/10 1900
Jeny Severia * 12/12 1902
Eldsvåda
SUNDSVALLS TIDNING DEN 4/1 1896
Eldsvåda ödelade natten till söndagen en nyligen uppförd timmerhydda uppe på Norr-Naggsåsarne, Torp. Timmerhyddan, som eges af torparen Anders Andersson i Naggen, hyste inom sig mycket af dennes lösegendom, hvilken han under julhelgen ditforslat.
Själf hade torparen vid detta tillfälle antagligen något vårdslöst handskats med elden, hvadan han nu vid sin återkomst fann alltsammans såväl fast som löst nedbrunnet. Ingenting var försäkradt, skrifves till Sundsvalls Tidning.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
En vägfråga
Bref från Medelpads skogsbygd
SUNDSVALLS TIDNING DEN 20/10 1896
Från den stora skogsbyn Norr-Naggen i Torps socken har hittills icke funnits några vägar hvarken till Torps kyrka eller ned till Mellansjö järnvägsstation i nordvästra Hälsingland, ifrån hvilken station Norr-Naggboarne nödgas frakta alla sina lifsförnödenheter. Befolkningen har nödgats sommartiden klöfja hem sina mjölsäckar och andra matvaror, där icke vintertiden väglaget tillåtit framkörande med slädar.
I dessa dagar har emellertid hr L. J. Andersson i Klinten tagit initiativet för brytande af landsväg från Norr-Naggen ned till byn Grundsjön i Borgsjö socken, en sträcka af cirka 15 kilometer, och samtlige »själfägande» och arrendatorer inom den stora, burgna skogsbyn äro redobogne att göra sitt för åstadkommande af väg, enär de sedan från Grundsjön hafva landsväg ned till Mellansjö station.
Brytningen kunde börja när som helst, såvida Iggesundsbolaget, som äger jord och skog inom byn, vore benäget uppoffra något på företaget för sina fattiga arrendatorers räkning, men hittills har icke bolaget visat något tillmötesgående i den vägen, oaktadt det besitter hemmansdelar med skogvaktareboställen äfven i Sör-Naggen på Ramsjö sockens område i Hälsingland cirka två kilometer från Norr-Naggen, och äfven till dessa dess besittningar saknas nödtorftig väg. Sålunda ligger därstädes ett af Iggesundsbolaget för några år sedan upptimmradt skolhus alldeles isoleradt utan vägar åt någon sida, så att barnen måste stanna hemma det mesta af skoltiden.
Nu har emellertid Iggesundsbolagets framstående och förståndige disponent omsider insett, att något bör göras i vägfrågan, som tangerar så många och folkrika byar, hvadan han snarligen lär komma att understödja hr L. J. Anderssons initiativ antagligen med pänningar, så att arrendatorerna kunna när som hälst börja vägbrytningen. Ett par tusen kronor torde vara tillräckligt för att få vägen trafikabelt byggd och därigenom torde också postgången, som nu från Mellansjö till Norr-Naggen samt Sör-Naggen och Valsjön är mycket ojämn, varda mera god och säker.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
En vägbyggnadsfråga.
GEFLEPOSTEN WECKOUPPLAGAN DEN 5/11 1903
Länge har det varit ett önskemål att den landsväg, som leder från Ramsjö kyrka upp till Mellansjö järnvägsstation måtte fortsättas öfver skogen genom de många småbyarne, på det att äfven de derstädes boende arrendatorerna skulle erhålla nödiga kommunikationer med »kyrka och kvarn». Arrendatorerna, som alla tillhöra Hudiksvalls Trävarubolag, tro att det lättast skulle erhålla väg om de själfva åtoge sig att bryta en tre meter bred körväg från Grundsjön, dit väg från Mellansjö blifvit bruten af Dicksonska bolaget, och till Valsjö, en sträcka af 20,000 meter. Kostnaden beräknas till 1 kr per meter. De hemställa nu hos Hudiksvalls Trävarubolag om detta ville bidraga med hälften af denna kostnad som understöd vid brytningen, hvilken blifvit föreslagen att börjas på försommaren 1904.
Vägen skall gå genom byarna Norr-Naggen, Sör-Naggen och Valsjö.
KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
SVENSKA AMERIKANSKA POSTEN DEN 25 JUNI 1930
AB Iggesunds bruk anlade för en tid sedan en väg mellan Brändbo i Bjuråker, Hälsingland, och Naggen i Torp, Medelpad. Sedan vederbörande vägstämmor vägrat intaga vägen till allmänt underhåll har bolaget i dagarna resolut avstängt vägen för all trafik.
KÄLLA: Swedish American Newspapers/Svensk-Amerikanska Tidningar
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
NAGGEN 1968
Naggen, har som första ort i Norrland fått s.k. teleskophus, ”huset som dras fram ur sig själv”. Detta är ett nytt grepp på problemet att läsa bostadsfrågan i orter där framtiden kan vara svårbedömbar.
På grund av den ovissa framtid som Naggen och även andra skogsbyar går till mötes, vill Iggesund inte satsa på permanenta bostäder utan har nu slagit an på denna lättransportabla och temporära bostadstyp. Bolaget har av AMS (Arbetsmarknadsverket) hyrt dessa bostäder, sammanlagt 8 st. som vid behov kan flyttas inom området eller återlämnas till AMS.
Teleskopshuset levereras som en container med bil till uppställningsplatsen. Förarbetet på platsen består av iordningställande av en ca 30 cm tjock grusbädd, på vilken man lägger fyra underlag (ex. rälsskenor). Därtill kommer vattenledningar som kan direktanslutas till huset. Teleskophuset har formen av en stor rektangulär låda och lyftes från bilen rätt ned på bädden. Långsidorna, som med gångjärn är infattade i golvet på containern, fälls ner och bildar golvsektioner, som vilar på underlaget. Ur den inre sektionen dras nu på hjul de två andra sektionerna fram åt varsitt håll ut över golvet. När allt är på plats förankras yttersektionerna med golvlås. Efter anslutning till elnätet samt montering av trappa och tak över entrédörr samt några andra smärre montage är det bara och kliva på. Uppställning av huset tar bara dryga timmen. Fantastiskt snabbt med andra ord.
Direkt från lastbilscentralens bilar vinschas containern på plats till den färdiga grusbädden.
De 50 kvm. är uppdelade på två sovrum med garderober, ett vardagsrum, kök, badrum och tvättställ, sittbadkar, varmvattenberedare och el fläkt för klädtork. Köket är utrustat enligt senaste hushållstekniska rön. Kyl-sval, fläkt och elspis. All uppvärmning sker på elektrisk väg.
Väggar, golv och tak består av två tunna aluminiumplåtar meden isolerande cellplastmatta (8 cm) emellan. Fönstren är dubbla och skarvar i golv och tak är tätade med gummi för att ge den mest effektiva värmehushållningen. Skåp och övrig inredning samt väggar, allt är målat och i ordning, såväl inomhus som utomhus.
Toaletten bygger på vakuumprincipen. Från varje hus går plaströr till ett centralt beläget uthus, där vakuumpumpen och en 3000 liters cistern finns. I detta utrymme finns även utrymme för sopsäckar.
Att använda dessa hus så här högt över havet (ca 400 meter) i ett kallt klimat är ett försök som ingen vet utgången av. Klarar husen vintern med godkända betyg, så anser leverantörerna, AB Svenska Metallverken, att denna bostadstyp skall kunna användas var som helst i landet. För framtida gruvstäder i Lappland planerar man att använda dessa lätt transportabla bostäder.
Åtta nya familjebostäder betyder mycket för en by som Naggen där skola, affär och annan service kommer i farozonen om befolkningsunderlaget skulle minska.
Priset för själva etableringen (grusbädd, montering) går på ca 2.000 kronor, därtill kommer transporter och diverse andra omkostnader t. ex. ledningar. Iggesunds Bruk betalar sedan 300kr/mån och hus till AMS. Ett relativt billigt pris med tanke på den välplanerade och moderna utformningen. AMS tror mycket på idén med teleskophuset och de håller för närvarande på att introduceras på flera platser. Bolaget anser detta vara ett mycket bra alternativ till den fasta bostaden, där pengar är fastlåsta vid investeringen och som inte kan fås loss om behovet av bostäder skulle minska. På orter där framtiden är svår att förutspå kommer teleskophuset att finna en marknad.
Den allmänna uppfattningen bland befolkningen i Naggen samt hos dem som står i begrepp att flytta in i de nya husen är att de verkar lättsamma för husmor och trevliga och bekväma för hela familjen. En stor nackdel, som har betydelse i sammanhanget, är dock att de är alltför små för barnfamiljer, vilka behövs i Naggen. Vi hoppas hyresgästerna skall trivas och att husen infriar de förväntningar man har.
Källa: DET KRÖNTA ANKARET 1968, 2
Avskrift: Åke Nätterö
NAGGEN – EN BY MED LIV I
Äntligen! Där står vägskylten! 12 mil och 2 timmar från Iggesund. Längst upp i Bjuråkersförvaltningens område. Naggen.
Kärstin Westermark har varit på besök
En by som på 490 m höjd över havet hyser ca 200 innevånare. En by på vars namnskylt en fotnot kunde lyda: ”Iggesundsbyn”.
En by som helt bygger på skogsarbete. En by, där arbetsplatsen för de flesta vuxna män i skor är 20.000 hektar skogsmark tillhörande Bjuråkers förvaltning.
I dag arbetar här 41 huggare och traktorförare. Omsättningen av arbetskraft är relativt liten, liksom dess utländska inslag, berättar skogvaktare Henry Adolfsson.
Skogvaktare Henry Adolfsson – Iggesundsbas i Naggen
Naggen lever
Naggen, lönar det sig? Vi ser oss omkring. En konsumbutik, vars omsättning stadigt ökar, en B-ett skola med tre lärare och 24 elever. Elljusspår och lekplats. Vidare finner vi en idrottsplats, bad och ishockeybana. Nej då, Iggesund har verkligen inte för avsikt att ”lägga ned” Naggen. ”Ungdomarna stannar gärna i Naggen om de bara får något arbete här. Och i dagens läge har vi ett flertal arbetstillfällen att erbjuda. Det enda tråkiga är att det finns en liten risk att skolan ändras till en B-tvåa, nu när barnfamiljerna i Valsjön och Skån flyttat. Undervisningen på låg- och mellanstadiet sker här i Naggen, men högstadieeleverna åker skolskjuts till Fränsta, en sträcka på fyra mil”.
Fritiden
Undersysselsättningshotet på fritiden avvärjer man genom att nöta elljusspåret, riskera benbrott i slalombacken eller jaga. En mängd fina fiskevatten finns och dessutom ett fotbollslag vars divisionsnummer vi lovat att förtiga. Folkets Hus anordnar välbesökta danser med jämna mellanrum och goda förbindelser i form av kommunala transportmedel råder med ”stan”, i detta fall Sundsvall. Hudiksvall förekommer då och då som mål för shoppingresor, trots att den resvägen är lite längre än den som leder till Medelpadsmetropolen.
Bjuråkers förvaltning kommer att mekaniseras kraftigt och det ser samtliga i Naggen fram emot. Alla är överens om att det blir skönt att komma bort från det tunga skogsarbetet och få maskiner till hjälp.
Einar Larsson
Trivs man?
Maskiner, motorsågar och traktorer. Hur ser då dagens skogsarbetare på sitt jobb? Och hur trivs de i Naggen? Einar Larsson påpekar att nackdelen med byar av Naggens storlek är att fruarna har mycket svårt att finna något arbete. Ett faktum som trivseln blir lidande av. Det enda som nu bjuds är några korta veckors plantering i skogen. Han framför även önskemål om att företaget skall stå för underhållet på motorsågen, som, enligt Einar Larsson, under ett år uppgår till samma summa som sågen kostade i inköp. Även kedjorna, som ofta går sönder, vill han debitera bolaget.
Att var och en köper sin egen såg har han inga invändningar emot, trots att sågens livstid i regel bara är ett år. Som ivrig förespråkare för månadslön betonar han att den äldre arbetskraften har svårt att hänga med i det tunga arbetet.
Holger Lindén
Men en nyinflyttad då? Holger Lindén, Naggenbo sedan ett år tillbaka, tycker att det går fint att bo i Naggen, även om byn kanske är väl liten. Bra bostad och tillfälle att utöva ”älsklingshobbyn” jakt bidrar till trivseln. Han instämmer i önskemålen om arbetstillfällen för kvinnorna.
Stig Nilsson, traktorförare som bott mer än 15 år i Naggen, har inga bekymmer på den punkten. Han är nämligen gift med en tredjedel av Naggens lärarkår. Stig är mycket förtjust i skogsjobbet, då det inte är så bundet som ett industrijobb samtidigt som det ger tillfälle att andas frisk skogsluft.
Stig Nilsson
Men förr då?
I dag och i går. Hur var det förr? Innan landsvägen och Bells uppfinning nådde fram? När byns befolkning kunde delas upp i torpare och arrendatorer. När apostla- och ardennerhästarna var de enda transportmedel som stod till buds. Ante Frank och Olof Persson berättar att i början av 1900-talet fanns det två verkliga välsorterade diversehandlare i Naggen. Mat, vin och brännvinskaggar klövjades från Hassela. Man bodde i kojor ute vid sina arbetsplatser och återvände endast var tredje vecka till Naggen för att fylla på matsäcken. Kojorna, som ibland rymde upp till 40 man, var vederbörligen döpta. ”Sodom och Gomorra” var ett namn, ”Sion” ett annat. Ja, t o m namnet ”Hôtel du Nord” var prydligt uppspikat med små granbitar ovanför en av portarna.
1919 var förtjänsten i skogen 15 öre per 10-fots bit massaved och hela 25 ör för timmer. En månad med mycket god förtjänst gav ca 20 kr. För denna summa fick man dock jobba från arla morgonstund till mörkrets inbrott.
Ante Frank betonar att Naggen inte alltid varit en fattig by. 1872 var det storavverkning, ett arbete som krävde många man. Den tidens konjunkturer var så goda att brännvinsflaskorna korkades igen med hopvikta 50-lappar.
Olof Persson och Ante Frank
Tuffa björnjägare
Hans svåger Olof Persson minns en björnjägare vid namn Hans Andersson, 99 år gammal vid sin död och med 22 fällda björnar och 44 dito älgar på sin meritlista. Denne björnjägare befann sig i mitten av 80-talet ute i skidspåret när skidorna plötsligt stannade och trots ivriga ansträngningar vägrade att flytta på sig i riktning framåt. En huvudvridning bakåt avslöjade att en björn stod på skidornas bakre del. Och bössan på axeln var oladdad! Som den björnjägare han var förpassades björnen till andra jaktmarker, men Hans Andersson brukade kommentera episoden med ”då var jag allt rädd”.
Läs mer om Björnjägaren på Naggen.
Olof Persson och Ante Frank kunde berätta och minnet var det inget fel på.
Ante Frank erinrar sig att han en gång under arbetet halkat ner i en vak i Valsjön. Termometern visade på – 30 ! Ante fick hjälp upp ur vaken, ruskade av sig vattnet och fortsatte jobbet. Väl hemkommen önskade han värma sina frusna fötter. Stövlarna drogs av och med följde skinnet på fötterna! Tallkåda kokades ihop med grädde till en smet som breddes på såren. Det var ett universalmedel som hjälpte mot de flesta skador, bedyrar de båda.
Nöjen då? Jodå, ibland samlades man på någon loge och dansade till en fantastisk ”enmansorkester”. En äldre man från en by strax utanför Naggen stod i ett hörn av logen och trallade, endast ackompanjerad av sin ena fots monotona dunkande i golvet. Han trallade glatt ända tills sista paret påbörjade promenaden hem, vilket i regel skedde vid 5-tiden på morgonen. Olof Persson berättar att innan kvällen var slut var mannen helt grå av damm som virvlats upp av dansanta fötter.
Idag är Naggen en by av stor betydelse för Iggesund. Omfattande arealer sköts av folk bosatta i Naggen och då det gäller både avverkning och skogsvårdande åtgärder. En vidare mekanisering av skogsarbetet kommer inte medföra att Naggen området minskar i betydelse, tvärt om! Och därför kan de som har valt att bosätta sig i Naggen känna trygghet i den utveckling som Iggesund driver i skogen.
Källa: DET KRÖNTA ANKARET 1970, 1
Avskrift: Åke Nätterö
NAGGEN
Riksantikvarieämbetets karta visar sockengränser
—2T61— Uppgifter ur Hassela – Bergsjö släktregister
40 LARS ERIK FERM, * 3/1 1877 i Styggberg, Hassela. Arrendator i Naggen, Torps sn, V.-norrl.
(Y54) BRITA SELINA PERSSON, * 188.. i Torps sn, V.-norrl. (Död omkr. 1910).
ANNA SELINA FERM, * 24/3 1906 77
—10G42— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
39 OLOV HENNING FRANK, * 23/9 1898, s. t. arr. O. Frank i Valsjön, Bjuråker. Skogsarb. Bos. i Naggen, Torps sn, V.-norrl.
(X37) BRITA GUNILLA NILSSON, * 11/1 1900, d. t. N. Olsson o. h. Anna Brita Sandström i Norrberg, Ramsjö.
MAJ-BRITT * 8/4 1925. Barnsköterska i Sth.
—10G43—
39 ANDERS WERNER FRANK, * 27/9 1900, s. t. arr. O. Frank i Valsjön, Bjuråker. G. 19… Skogsförman. Bos. i Naggen, Torps sn, V.-norrl.
(Y54) ADA JULIANA PERSSON, * 17/8 1900 i Naggen, Torps sn, V.-norrl., o. d. t. L. O. Persson-Syd o. h. Marta Matilda Sjölund i Hassela.
—44—
39 JONAS EMANUEL FRANK,* 14/8.1903, s. t. arr. O. Frank i Valsjön, Naggen, Ramsjö. G. 1/5 1938. Skogsarb. Bos. i Sund 93, Ramsjö.
(X37) JOHANNA MARGARETA ERIKSSON, * 5/7 1905 i Ramsjö.
TORD EMIL * 19/9 1938
BARBRO HILLEGUN * 16/3 1940
—45—
39 LARS RAGNAR FRANK, * 12/11 1904, s. t. arr. O. Frank i Valsjön, Bjuråker. Skogsarb. Bos. i Naggen, Torps sn, V.-norrl.
(Y54) AGNES KORNELIA SELIN, * 30/4 1906 i Finsta, Fränsta, Torps sn. D. t. L. K. Selin o. h. Märta Kristina fr. Holms sn, V.-norrl.
SVEN DONALD * 12/10 1925
OLOF DAVID * 26/1 1927
BO GÖRAN * 4/6 1929
HANS ERIK * 11/12 1937
—455F1— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
(X27) OLOF NILSSON, * 15/11 1772 i Ljusdal, Gävleb. Infl. 1802. G. 2 ggr. Torp. i Brännås, Bjuråker. Utfl. t. Klinten (N. Naggen), Torps sn, 1832.
(A) LOVISA KEJSER, * 1775 i Sth. Infl. fr. Ljusdal 1802. † 12/10 1814 (kallbrand i benet).
41F6 CHERSTIN HANSDOTTER * 30/5 1786, d. t. sold. H. Lek i Västansjö, Bjuråker. Änka e. husman A. Grubb i Stråsjö, Bjuråker.
ANDERS * 11/11 (11/12) 1799 2
HANS * 25/2 1816. Utfl. t. Torp 1832
ANNA * 14/4 1825. Utfl. t. Torp 1832
—45F2—
1 ANDERS OLSSON, * 11/12 1799, s. t. torp. O. Nilsson i Brännås. G. 1825. Torp. i Trossnarv, Bjuråker. Utfl. t. Torp 1837
5B8 KJERSTIN LARSDOTTER, * 1/4 1797, d. t. bonden L. Larsson i Trossnarv 2. Utfl. t. Torp 1837
OLOF * 10/11 1825. † 8/1 1826
LARS * 18/11 1826. Utfl. t. Torp 1837
ANNA * 19/4 1828. † 14/12 1828 (konvulsioner)
OLOF * 4/12 1829. † 20/3 1830 (konvulsioner)
ANNA * 22/11 1830. † 24/5 1831
ANDERS * 9/1 1832. † 25/2 1832 (huvud- o. bröstvärk)
ANNA * 2/5 1833. Utfl. t. Torp 1837
OLOF * 5/4 1835. Utfl. t. Torp 1837
KJERSTIN * 28/3 1837. Utfl. t. Torp 1837
—46F12— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
8 HELGE GOTTFRID FRYKMAN, * 21/12 1907, s. t. bonden L. O. Frykman i Brännås 26, Bjuråker. Bonde i Naggen, Torp, V.norrl.
(Y54) NANNY ELVIRA PERSSON, * 21/5 1913, d. t. L. O. Persson-Syd o. h. Marta Matilda Sjölund i Kyrkbyn, Hassela.
OLOV HELGE RUNO * 17/5 1931
STIG RAGNVALD * 9/3 1934
IVAR SIVERT * 30/4 1937
KERSTIN MÄRTA GULLMAJ * 10/12 1939
VIVAN MATILDA * 25/5 1942
BERT OVE * 17/5 1944
NANNY YVONNE * 20/4 1947
Johan Dufvenberg * 13/2 1864 i Torp. Bos. i Naggen. Gift 14/11 1890 med
Helena Jönsdotter * 24/5 1867 i Kall, Jäntl.
Johan Bernard * 7/12 1890
Oskar Leander * 10/8 1895
Erik Edvard * 20/6 1898
Brita Elisabet * 19/8 1899
Beställning av sprit från systembolaget i Hudiksvall.
Lars Oskar Mattsson * 12/12 1885 i Skån, Bjuråker. † 23/6 1962. Gift 22/11 1942 med Ida Kristina Nilsson * 28/3 1891 i Hassela
Karl Harry * 13/5 1914
Erik Göte * 26/1 1919
Alra Albin * 19/11 1920
Märta Viktoria * 27/3 199
Skogshyddan i Naggen invigd
Den 25 oktober 1959 var en stor dag för Naggen. Då invigdes den efterlängtade och välbehövliga Skogshyddan som Folkets Husföreningens skapelse har döpt till. En vacker neonskylt – hopsydd av flitiga fruar – lyser upp hela samhället och en gammal hederlig gärdesgård inramar tomten.
Byggnadskommittén med Olgar Jonsson i spetsen kan verkligen vara nöjda med sitt verk. Det var naggenborna också för den delen vilket bäst bevisades av att den gode Olgar högtidligen utropades till borgmästare och tillsammans med sin borgmästarinna fick dansa ett ärevarv vid invigningsdansen.
Högtidstalarna skogschef Rolf Åslund ombudsman Anton Östlund, Folkets Husföreningens Riksorganisation och v. ordförande i Torps kommun landstingsman Hilding Mikaelsson hyllade samfällt de ansvariga byggherrarna.
Inte minst byggherren ingenjör Knut Wallberg är värd en eloge för både ritningar, konstruktioner och ett synnerligen ekonomiskt tillvaratagande av byggnadsföreningens intressen. Naggen är att gratulera.
Ombudsman Östlund, skogschef. Olgar Jonsson och v. ordförande landstingsman Mikaelsson beskådar en tavla skänkt av FHR:
Källa:
Det krönta ankaret 1959, 3.
Naggen 365. 1978 Källa: Arkiv Digital
Naggen 365. 1972 Källa: Arkiv Digital
Hans Hilding Mattsson * 31/3 1893. † 20/11 1967. Gift 21/12 1937
med Sally Adelia Jonsson * 29/12 1898 † 5/9 1992
Ruth Mary * 22/5 1927
Henry Tyko * 11/4 1929
Göte Anna Erika * 18/10 1930
Hans Ejvin *8/4 1933
Ulla Britta Ingeborg * 5/8 1935
Elvy Margareta * 16/9 1938
Gunnar Andersson * 30/12 1902. Torpare Naggen 1:15 Gift 12/6 1933 med Amanda Linnea * 26/11 1907
Anders Yngve * 30/11 1939
Sven Erik * 5/1 1942
Andersson, Henry Tyko
Född 1929-04-11 i Torp, Västernorrland. Bor 1970 i Naggen, Fränsta.
Karl Gunnar Dahlberg * 4/11 1927. Skogsförman bos. Naggen 1:20, 1956: Svedja 9:1, Delsbo. Gift 27/10 1956 med Karin Sigbritt * 3/1 1929
Karin Viola * 2/2 1947
Anita Yvonne * 23/5 1953
Albert Johan Fosshaug * 5/9 1917 i Norge. Bos. Naggen 1:52, Naggen 127. 1949: Naggen 1:20. Gift 5/8 1944 med Karstin Ingeborg * 4/5 1925.
Jan Asbjörn * 15/2 1944
Ann-Marie Ingeborg * 9/5 1946
Kerstin Mona-Lisa * 16/9 1950
Ejnar Källman * 14/6 1905 i Torp. Bos. Naggen 1:44. † 15/7 1937. Gift 3/9 1931 med
Märta Alfrida f. Mattsson * 8/8 1912
Anna Majy * 19/10 1934
Valborg * 11/6 1936
Iris Anna Marta * 4/1 1939
Berit Margareta * 4/9 1940
Mildred Ingeborg * 4/9 1941
Ivan Erling * 4/2 1943
Lars Ivar Arnold * 6/1 1945
Olof Conny 29/9 1946
Knut Folke * 8/11 1947
Naimy Charlotte * 16/4 1950
Hilding Alfred Persson * 8/9 1906 i Torp † 12/6 1978 skogsarbetare Bos. Naggen 1:20. 1947 Naggen 1:22 Gift 14/10 1938 med Lilly Helena Karlsson * 18/8 1905 i Torp † 10/6 1986
Per Harry * 7/8 1936
Hilding Rune * 13/11 1937
Barbro Inga Stina * 22/2 1941
Stig Lennart * 22/11 1943
Matsson, John Holger
Född 1919-03-30 i Borgsjö, Västernorrland. Bor 1970 i Naggen 1174, Fränsta.
Bror Ferdinand Sandström * 22/1 1920 i Stöde. Bos. 1946 Naggen 1:26, Naggen 143. Gift 20/4 1946 med Inez Birgitta Ahlbom * 9/4 1920 i Berg, Jämtland.
Ulla Birgitta * 23/9 1946
Bror Börje * 13/4 1948
Zennit Birger * 6/7 1949
Jonsson, Olof Harry
Född 1925-07-16 i Torp, Västernorrland. Bor 1970 i Naggen 1182, Fränsta.
Persson, Olof Sixten
Född 1925-10-12 i Torp, Västernorrland. Bor 1970 i Naggen, Fränsta.
Persson, Olof Gottfrid
Född 1894-07-05 i Torp, Västernorrland. Bor 1970 i Naggen 1142, Fränsta.
Frykman f Larsson, Gunborg Ottilia
Född 1933-05-25 i Torp, Västernorrlands län. Bor 1960 i Naggen.
Molin, Karl Holger
Född 1903-09-22 i Torp, Västernorrlands län. Bor 1960 i Naggen.
Matsson, John Holger
Född 1919-03-30 i Borgsjö, Västernorrlands län. Bor 1960 i Naggen.
Nilsson, Stig Erik
Född 1935-11-29 i Ljusdal, Gävleborgs län. Bor 1960 i Naggen.
Persson, Stig Lennart
Född 1943-11-22 i Borgsjö, Västernorrlands län. Bor 1960 i Naggen.
Naggen, vykort ur egen samling
Här ser vi den nu stängda skolan, Naggen 304, och det som är kvar efter Bensinmacken i Naggen
SÖRNAGGEN
Sörnaggen 12 Naggen 6:6 Damastvävare John Ljungdahls bostad
Fastigheten avstyckad från 6:3 den 23 januari 1970
AB Iggesunds Bruk köpebrev 31/7 1876
AB Iggesunds Bruk köpebrev 1/8 1967
Jonnie Dahlströms Förvaltnings AB köpebrev 12/1 1970.
Lars Göran Åslund köpebrev 17/6 1970
Karin Ingrid Margareta Ljungdahl köpebrev 27/3 1974
Ägare 2013 Ebba Ljungdal Östersund
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 1913
Läs om Damastvävaren på Sörnaggen
Sörnaggen 14 Naggen 6:7
Avstyckad från 6:3, Avst. fastställd 23 januari 1970
Aktiebolaget Iggesunds Bruk köpebrev 31/7 1876
Jonnie Dahlströms Förvaltnings Aktiebolag köpebrev 12/1 1970
Solveig Sköte köpebrev 2/1 1973
Karl Otto Bygren köpebrev 22/11 1870
Solveig Sköte köpebrev 2/1 1975
Ägare 2013 LK Låsservice HB Ånge
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 1913
Sörnaggen 10, NAGGEN 1 Franks Naggen 6:8
Sörnaggen 10 – NAGGEN 1 Franks loge Naggen 6:8
Sörnaggen 10 – NAGGEN 1 Franks Naggen 6:8
Finntorpare Pål Persson.
Matts Mattsson hustru Brita Pålsdotter
Sonen Pål Mattsson född omkring 1660
Ur Ljusdals död och begravningsbok.
”Gamle Finntorparen Pål Mattsson på Naggen 82 år gammal född ibm, ( ibm är latin och betyder ”på samma plats”) fadren varit Matts Mattsson, modren Brita Pålsdotter, varit gift med Anna Andersdotter, denne finne berättas hava varit inte av det bästa slaget, hade dock den nåden att på sistone så betänka sig. Död 8/6 1742.
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 1913
Skogsförman Pelle Frank berättar minnen 1952
Pelle Frank i berättartagen
En strålande vinterdag i medio av januari hade jag nöjet att få gästa skogsförman Pelle Frank i Sörnaggen, som hade lovat att berätta ett och annat om utvecklingen och livet i sin hembygd. Gästfriheten i det frankska hemmet var storartad och vem skulle väl bättre än min värd kunna berätta om dessa trakter, där såväl hans farfar som far sover sin sista sömn och där han själv verkat under hela sitt liv.
Pelle Franks farfar var skogvaktare för gamla Iggesundsbolaget nån gång på 1870-talet och var då bosatt på Sörnaggen. Sedermera blev han arrendator på Valsjö nybygge – Tigertorpet – där han slutade sina dagar år 1915 vid 86 års ålder. I Tigertorpet föddes också Pelle Frank år 1894. Fadern flyttade till nuvarande Erik Franks i Valsjön där han var arrendator. Modern lever än och är nu 76 år och fortfarande pigg och kry.
I hemmet fanns 11 syskon, varav 9 pojkar är i livet och alla har blivit hembygden trogna. Sålunda bor 2 i Bjuråker, 3 i Naggen, 1 i Sörnaggen, 2 i Valsjön och en i Ramsjö. De pojkar, som hamnat i Bjuråker hade väl aldrig gett sig så långt om det bara funnits bostäder här på den tiden.
Pelle Frank bor nu i eget hus, som han byggde år 1923 då han gick i giftastankar. På den tiden hade inte egnahemsbyggarna så beviljat med statsbidrag som nu och bolagets möjligheter att hjälpa till var nog inte heller så värst stora. Till sitt hus fick han emellertid småbrukarlån och bolaget hjälpte till med virke.
Sörnaggen 10. Det frankska hemmet i Sörnaggen
Den första nybyggaren i Sörnaggen var, liksom på många andra skogstrakter, finne, och hans närmaste granne var en landsman i Trossnarven i Bjuråker. Dit var det ett par mil. Åt andra hållet fanns det också en finne i Stormörtsjön, dit var det över tre mil. Den första nybyggarstugan finns fortfarande kvar i Sörnaggen och strax bakom den, under ett par kullar, ligger två av de första nybyggarna begravda!
Innan vägen Valsjön – Naggen byggdes 1921-22 hade vi inte så lätt med förbindelserna till yttervärlden.
Den första nybyggarstugan i Sörnaggen
Pelle Frank visar de två pionjärernas gravar.
– På de gamla svedjelanden på sydsluttningen växer präktig skog och vi anar knappast all möda som dessa tappra svedjebönder måste offra för att säkra sitt levebröd. Farfar berättade att när finnen i Sörnaggen en gång bjöd sin granne i Trossnarven på »gäspe» hälsade han med att det var dåligt med bröd i år för rågen hann aldrig mogna och den kunde därför inte malas utan måste stampas! Det bästa han kunde bjuda på var stampad råg och brännvin och så förstås fisk och vilt, som det fanns gott om på den tiden.
Valsjö-Mattes bäckkvarn
Annars brukade man mala säden hos Valsjö-Mattes, som skötte den gamla husbehovskvarnen efter vägen till Nyskogen. Den fanns förstås inte på de första nybyggarnas tid men är ändå rätt gammal, på ena knuten är inskuret årtalet 1812.
1812 står det på kvarnens knut
*) Valsjö-Mattes levde när Pelle Frank började skolan och det var ett stort äventyr för skolpojkarna att hälsa på Mattes när han arbetade med kvarnen vid höst- och vårfloden. Mellan arbetspassen snarade Mattes tjäder och det var spännande det med, även om det kanske inte var så helt lagligt ens på den tiden.
MÅRTEN ANDERSSON * 10/4 1791 bonde i Nybo. Björnjägare bos. Sörnaggen. † 27/11 1882. Son till Anders Mårtensson * 21/10 1753 och Anna Pehrsdotter * 13/10 1759
Gift 15/10 1819 med Ella Matthisdotter * 1791 i Hogdal † 18/5 1844.
Anders * 13/2 1821
Matts * 20/12 1824 se nedan ⇓
Jonas tv * 27/2 1829
Anna tv * 27/2 1829
MATTS MÅRTENSSON * 20/12 1824 i Ramsjö, *) Valsjö-Mattes, son till Mårten Andersson. † 6/12 1903
Hustru KERSTIN GRELLSDOTER * 19/2 1827 i Ljusdal. † 17/7 1900
KARIN * 9/5 1857 Gift 2/3 1890 med lantbrevbärare Jöns Düsswold.
JONAS * 17/9 1888 † 2/2 1885
—10G39— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
16 OLOV FRANK, * 25/11 1863, s. t. landbonden P. Frank i Valsjön, Bjuråker. G. 1/6 1894. Arr. i S. Naggen, Valsjön. † 9/6 1936.
(X15) KATRINA FREDRIKA SVENSK, * (20/9) 19/9 1875 i Hassela.
PER GUNNAR * 24/7 1894 40
ERIK ALGOT * 2/2 1896 41
KRISTINA MATILDA * 24/4 1897. † 1935
OLOV HENNING * 23/9 1898 42
ANDERS VERNER * 27/9 1900 43
JONAS EMANUEL * 14/8 1903 44
LARS RAGNAR * 12/11 1904 45
JOHAN ADEL * 5/9 1907. † 10/9 1907
GUSTAF VILHELM, tv., * 20/9 1908. Skogsarb. Bos. i Valsjön
BENGT ALBIN, tv., * 20/9 1908. Skogsarb. Bos. i Naggen
IVAR FERDINAND * 17/3 1913 46
ELVING SIGURD * 11/9 1914. Bos. i Havra, Bjuråker
Olof Persson Franks familj på Sörnaggen 1918
Bakre raden från vänster. Erik Frank, Jonas Frank, Anders Frank, Kristina Frank (mor till Hilma), Olle Frank, Lars Frank och Pelle Frank
Främre raden: Olle Frank (55 år), Ivar Frank, Hilma Frank, Elving Frank, Gustav Frank och Karin Frank
Källa:
Byar i norra Ramsjö, sid. 233.
—10G40—
39 PER GUNNAR FRANK, * 24/7 1894, s. t. arr. O. Frank i Valsjön, Naggen, Ramsjö. G. 3/8 1924. Skogsarb. Bos. i S Naggen 61, Ramsjö.
(Y54) ANNY MATILDA PERSSON, * 13/1 1906 i Torp, V.-norrl.
PER BRUNO * 22/5 1929. Skogsarb. † 9/11 2022
ULLA STINA KATRIN * 13/5 1940
—10G41—
39 ERIK ALGOT FRANK, * 2/2 1896, s. t. arr. O. Frank i Valsjön, Naggen, Ramsjö. G. 19/8 1917. Arr. i S Naggen 41, Ramsjö.
(Y54) ESTER MARGRETA PERSSON–SYK, * 13/5 1897 i Torp, V.- norrl.
MÄRTA DAGNY * 23/6 1923
OLOV EIVIN * 28/9 1927. Skogsarb.
GERD LORY * 14/6 1931
SVEN ERIK VINCENT * 27/11 1933
—18T55—
(Y54) Olov Uno Frank, * 27/5 1923 i Torp. G. 18/8 1946. Skogsarb. Bos. i Naggen 21, Ramsjö.
53 Anna Birgit Mattsson, * 21/9 1925, d. t. bonden E. H. Mattsson i Ede 153, Delsbo.
—3Å61—
58 Johan Östberg, *31/12 1892, s. t. bonden P. Östberg i Ängebo 5. G. 29/8 1929. Skogsarb. Bos. i Nyåker, Bjuråker. Utfl. t. Sörnaggen i Ramsjö 1946. † 18/6 1978 i Bjuråker
(X4)12D6 Agnes Amalia Elisabet Eriksdotter, *10/1 1898, d. t. skomak. E. Eriksson i Ängebo. † 24/12 1930.
Per Johan Östen, *23/3 1919. Utfl. t. Ramsjö 1945. Arr. i Sörnaggen.
Helfrid Gertrud Margreta, *13/9 1920 65
Erik Rudolf, *27/3 1923. Utfl. t. Ljusdal 1946. Arr. i Sörnaggen, flyttade till Hudiksvall
Knut Uno, *25/7 1926
Fritz Arne, *5/12 1928, † 20/11 1945
NAGGEN NR 2 –
—10G16— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
11 PEHR ERIKSSON–FRANK, * 14/4 1829, s. t. nämndeman E. Olofsson i Brändbo 1. Skogvaktare i Sörnaggen, Ramsjö sn. G. 1861. Änkl. o. omg. 5/7 1876. Sen. landbonde i Valsjön, Bjuråker. † 5/2 1915.
(X27) KRISTINA BYHMAN, * 18… Fr. Remåsen, Ljusdal. † 1870.
(Y54) KARIN ANDERSDOTTER, * 2/3 1842 i Torps sn, V.-norrl. † 9/9 1898.
BRITA KATRINA * 20/1 1862. (Styvd.) 26
ANNA * 3/5 1862 34B6
OLOF * 25/11 1863 39
ANNA MARGRETA HENRIKSDOTTER * 8/9 1864.
(Styvd.) 27
ERIK * 23/10 1867 24
KRISTINA * 18/1 1870 37B4
PEHR AUGUST NILSSON * 11/5 1870. (Styvs.) Utfl. t. Ramsjö sn 1885
ANDERS VALFRID * 25/2 1876 25
JONAS * 25/9 1877. Skogsarb. Bos. i Geholm, Bjuråker
INGA KAROLINA * 2/11 1878 37B5
MATHILDA * 12/6 1881. † 8/12 1884 (difteri)
IDA * 18/11 1882 Gift med Olof Hansson (Tiger) 6E22
JOHANNA MATILDA * 16/12 1885. † 16/6 1901
—41G1—
(U47) ANDERS GUSTAF LUSTIG, * 10/6 1859 i Skultuna sn, Vm. G. 25/10 1880. Infl. fr. Sörnaggen i Ramsjö 1907. Skogvakt. vid Nianfors bruk. Utfl. t. V. Fernebo 1912.
(U59) ANNA KRISTINA BÄCKLIN, * 3/4 1855 i V. Färnebo sn, Vm.
CLAES HENRIK, * 7/7 1879. Utfl. t. Valbo 1910
ANNA OLIVIA, * 28/10 1884. Utfl. t. Gävle 1914
HULDA VILHELMINA, * 6/3 1886. Utfl. t. Stockholm 1910
GUSTAF HJALMAR, * 11/9 1888. Utfl. t. Östersund 1910
ESTER EMILIA, * 23/7 1891. Utfl. t. V. Färnebo 1909
ANDERS VALDEMAR, * 25/11 1893 5K60
HILDUR LEONTIN, * 7/6 1897. Utfl. t. V. Färnebo 1912
JOHAN OLOF, * 22/10 1901. Utfl. t. V. Färnebo 1912
Byarna Alsjö, Skån, Sörnaggen och Valsjön
Skogsbolag säljer tre byar – unik jätteaffär avslutad
Text ur kuriren den 22 juni 1967
I dagarna har det avslutats en affär som är rätt så unik i vårt land och det är att ett skogsbolag låter försälja så många fastigheter och stora markområden till en och samma köpare. Det är direktör Jonnie Dahlström i Hudiksvall som av Iggesunds bruk förvärvat tre byar i tre kommuner med 54 fastigheter och 700.000 kvadratmeter mark. Affären gäller södra Naggen i Ramsjö, Skån i Ljusdal och Alsjö i Bjuråker. Av fastigheterna kommer 39 att redan nu tillträdas av köparen, som har planer på att skapa ett fritidsområde i denna del av Hälsingland.
Vid presskonferensen på onsdagseftermiddagen i vilket deltog förutom direktör Jonnie Dahlström, även direktör Lennart Hagbeg för säljarna AB Iggesunds bruk och fastighetsmäklare Lennart Liw, Hudiksvall, som förmedlat denna omfattande affär som kommer att få återverkningar inom olika områden. Dels finns det fast bosatt befolkning som erbjudits bostäder på andra centralare delar av Bjuråker och Ljusdal. Dels kommer de aktuella områdena tre till antalet att genomgå en omdaning som man tidigare inte drömt om.
I Alsjö finns 11 fastigheter och där står 9 tomma för omedelbart tillträde. Två bebos av pensionärer och för dessa kommer Bjuråkers kommun att ordna lämpliga bostäder mera centralt i kommunen
I Skån där det finns 21 fastigheter, av vilka 8 är tomma och skall tillträdas omedelbart, 8 är uthyrda till DHR för deras semesterverksamhet och 5 bebos av lika många familjer, två finska och tre svenska familjer, alla anställda som skogsarbetare åt Iggesunds bruk. Dessa har blivit erbjudna och accepterat bostäder centralare belägna. De 13 sistnämnda fastigheterna skall direktör Dahlström tillträda den 1 april 1968.
I Sörnaggen finns 4 fastigheter och samtliga står obebodda och övergår omedelbart till köparen.
Inom Alsjöområdet finns 1 självägande och i Valsjön 2 som äger sina fastigheter. När det gäller Valsjön så kan denna nyetablering innebära att det blir en förstärkning av underlaget för servicens behållande åt den bofasta befolkningen i Naggen
Detta område ligger mycket lämpligt till som fritidsområde, 5 mil från Ljusdal, 6 mil från Delsbo och 5 mil från Sundsvall säger dir. Dahlström. Det är mina planer att här åstadkomma något för en bred publik. Det kan bli ett bra komplement åt dem som har fritidsstugor t, ex. vid kusten. Enligt mina planer skall det bli fastigheter vars priser varierar mellan 15.000 och 35.000 kr. Vi räknar med en vettig amorteringsplan, med 20-25 procent kontant och resten på tio år.
500 Spekulanter på Valsjöns by – anbudstiden förlängs en vecka
HT den 7 augusti 1969
Bildirektören Jonnie Dahlströms försäljning av hela byn Valsjön i Bjuråkers kommun har väckt ett närmast fantastiskt intresse. Fastighetsmäklare Lennart Liw, Hudiksvall, direktör Dahlströms högra hand i affärer, berättar för HT:
Mellan fyra och femhundra intresserade har tittat på byn. Förhandlingar har förts med ett 50-tal. En person vill köpa hela byn!
Det är ett femtontal stugor, några arrendegårdar, ett Folkets hus med stor scen och biograf samt en nedlagd speceriaffär som säljs till högstbjudande.
I går skulle anbudstiden ha gått ut.
Men våra spekulanter tycker att anbudstiden varit för kort tillmätt, varför vi förlängt den med en vecka.
Och priserna? Har förhandlingarna gett någon vink om vad försäljningen kommer att inbringa?
– Som redan nämnts i pressen, satte vi 400.000 kronor för hela byn som riktmärke för den köpande allmänheten, även om nu byn är till salu till högstbjudande. Priset lär också komma att stanna på det strecket. Det betyder mellan 20 till 40.000 kronor för de enskilda objekten.
Sörnaggen 9 Naggen 6:9
Avst. från 6:3 Reg. 25/2 1980
Oskar Svensson köpebrev 19/8 1976
Ägare 2013 Lena Aastrup, Lidingö
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013
Sörnaggen 7 Naggen 6:2
Avst. fr. 6:1 Avst. fastst. den 12 nov 1965 lagfart sökt den 24 nov 1965
Gösta Karlsson och Ulla Stina Carlsson köpebrev 30/6 1965
Lennart och Jonny Persson köpebrev 28/6 1972
Ida Birgitta Gustafsson köpebrev 28/7 1972
Ägare 2013 Jonas Bertil Unger, Lidingö
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013
Sörnaggen 2 och 4 som det såg ut på 1950-talet
Sörnaggen 4 Naggen 6:4
Avst. fr. 6:3 Avst. fastst. 23 januari 1970
Aktiebolaget Iggesunds Bruk köpebrev 31/7 1876
Jonnie Dahlströms Förvaltnings Aktiebolag köpebrev 12/1 1970
Kaj Nilsson köpebrev 19/10 1970
Ägare 2013 Kent Roger Lindqvist Fränsta och Kjell Källman Fränsta
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013
Naggen 6:5 RAMSTENS TORP
Avskedade soldaten Per Olsson Ramsten * 1708. † 1773
Hustrun Anna Göransdotter * 1718 i Torp † 12/5 1806
Ingrid * 19/11 1746 † 14/5 1831
Göran * 11/3 1755 i Naggen Torpare. † 29/2 1824
Anna * 7/1 1756, flyttar till Skån omkring 1790-1800
Per Olofsson * 1/9 1784 i Naggen † 17/11 1841
Hustru Emfrid Larsdotter * 17/9 1797 i Ångsäter. † 14/8 1872
Dottern Anna * 13/8 1828
Dottern Anna * 13/8 1828 i Ramsjö gift med Erik Sigfridsson * 20/3 1830 i Ramsjö Eric Sigfridsson och hustrun Anna flyttade till ålderdomshemmet 1900. Eric. † 22/7 1903. Anna står på Å församlingen † 10/11 1910 i Stöde hos sonen Per Eriksson
Emfrid * 31/12 1851
Pehr * 22/12 1853, flyttade till Korpåsen 1880 där du kan läsa mer om honom
Dottern Emfrid * 31/12 1851. Gift 6/2 1875 med Eric Persson Strid * 16/4 1848 i Hassela
Erik Persson Strid sålde Naggen nr 5 1882 till AB Iggesunds Bruk. Familjen utvandrar till Nordamerika 1889
Eric Petter * 30/7 1874 † 20/3 1875
Eric Petter * 8/6 1876
Brita Selina * 15/12 1877
Anna Kristina * 11/4 1880
Anders Olof * 23/9 1882
Johan Edvin * 25/1 1885
Lars Teodor * 29/4 1887
Byggmästaren, arrendatorn Per Lindberg * 29/10 i Björna Gift 30/11 1890 med Anna Johanna Andersdotter * 31/1 1869 i Björna. Familjen kom hit 1900 och flyttade till Bjuråker 1912.
Alma Charlotta * 15/4 1891 i Björna
Kristoffer Adolf * 15/3 1893 i Björna, flyttar till Umeå 1910
Anny Kristina * 3/7 1896 i Björna
Per Artur * 20/4 1899 i Björna
John Rikard * 22/4 1902 i Ramsjö
Anna Amanda * 8/4 1905 i Ramsjö
Arbetare Johan Lindberg * 26/6 1873 i Björna, hit 1901, åter till Björna 1902
Arbetare Nils Olov Lindberg * 20/9 1878 i Björna, hit 1901, åter till Björna 1902
Arbetare Paul Albin Hansson * 23/11 1883 i Hassela, kom från Torp 1904, till Harmånger 1908.
Skogvaktare Daniel Olsson * 8/11 1886 i Loos, sonen Olof Artur Olsson * 29/2 1895, kom hit 1910
Hushållerskan Petronella Jonsson * 6/6 1887 i Tännäs, hit 1912 † 20/1 1915
Deras barn: Johan Markus * 29/12 1908 i Tännäs
Hushållerskan Emma Karolina Sundberg * 21/5 1882 i Harmånger, hit 1917
Sonen, folkskollärare Olof Artur flyttar till Sörmland 1924
Enligt försäkringsbrev hade Daniel Olsson försäkrat lösegendomen för 2 160 kronor 10/5 1915
Enligt försäkringsbrev hade Emma Sundberg försäkrat lösegendomen för 1 200 kronor 16/3 1923
Skogvaktaren Kark Fredrik Nygren * 15/10 1893 i Avesta Gift 30/7 1926 med Inga Ottilia Källman * 7/1 1901 i Torp. Familjen kom hit 1931.
Brita * 21/8 1928 i Torp
Karl Olof * 17/2 1934 i Ramsjö
Naggen 2 Naggen 6:5 Ramstens torp. Avst. fr. 6:3 Avst. fastst. den 23/1 1970
Aktiebolaget Iggesunds Bruk köpebrev 31/7 1876
Jonnie Dahlströms Förvaltnings Aktiebolag köpebrev 12/1 1970
Lars Gunnar Persson köpebrev 7/8 1970
Oskar Valdemar Svensson och Karin Margareta Svensson köpebrev 14/2 1975
Ägare 2013 Irene Milgärd Elisabet Strömberg, Kälarne
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013
Naggen 6:3. Huset på bilden är ett garage
Bildad gm sammanslagning Avst. från 1:1, 2:1, 3:1, 4:1, samt Naggen 6:1
Aktiebolaget Iggesunds Bruk köpebrev 31/7 1876
Aktiebolaget Iggesunds Bruk köpebrev 1/8 1967
Jonnie Dahlströms Förvaltnings Aktiebolag köpebrev 12/1 1970
Oskar Svensson köpebrev 24/9 1975
Marie Gustafsson
Ägare 2013 Kent Roger Lindqvist Fränsta och Kjell Källman Fränsta
Källa: Byarna i norra Ramsjö, 2013
Avskrift: Åke Nätterö
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62