Artur Larsson från Nilsagården i Brännås berättar i en tidningsintervju 1966 att han varit bosatt i Geholm och att hemmanet numera är obebott. En plats i så vackert läge borde inte vara tomt!.
Här ligger Geholm.
Läs om Betlehem på Hällås.
Läs om bosättningen på Krankmyran.
Läs om Björnjägaren från Naggen.
Läs om Damastvävaren på Sörnaggen.
Läs om Vakåsen.
Läs om Älgebo.
Läs om Remman.
Läs om Posten i Bjuråker och den legendariske lantbrevbäraren Jöns Düsswold från Valsjön
Läs om Trossnarven.
Läs om Vägarna i Bjuråker.
Läs om Telefon i Bjuråker
Läs om flottningen.
Läs om Tunnland – Wikipedia
Läs om Torp – Wikipedia
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
GEHOLM
Avsk. Sold. JONAS KLINGSTRÖM, * 9/4 1731 (1732). † 24/1 1809
Hustru KIERSTIN ANDERSDOTTER, * 1740
ANNA, * 1767
Avsk. Sold. ERIC BÅRMAN, * 14/3 1736. † 8/1 1807
Hustru KARIN JONSDOTTER, * 1734
BRITA, * 1773
År 1805 den 15de Augustij företog sig undertecknad Commissions Landtmätare, att till följe af kongl. Maijt:s Respective Befallningshafvandes, under den 12te Sistl. Julij, afgifne förordnande, afmäta och till Skattläggning bereda krono Nybygget GEHOLM, på krono Allmänningen uti Norra Hellsingland af Gefleborgs Lähn; hvarvid uppå därom förut meddelte Laga Termin, Sig instälte, utom Nämdemännen Lars Jonsson i Dahla och Pehr Jonsson i Tjärna från Bjuråkers socken, som voro behörigen kallade att biträda förrättningen, innehafvarna af detta Nybygge afskedade Soldaten Eric Bårman med mågen Olof Larsson och Jonas Klingström jämte dess måg Hans Hansson, hvilkas enligt konungens Höga Befallningshafvandes tillstånd och Resolution den 7de Junii 1782 blifvit upplåtit att uppodla de insynte Lägenheter som här finnes vara uptagne, Samt efter åtnjutna 23 frihets års förlopp, de till kongl. Maijt:s och kronan kommer att ärlägga den skatt vederbörande genom ortens Skattläggnings method finner vara öfverensstämmande.
Detta krono Nybygge Som är belägit å den mark som till krono Allmänning år 1736 blifvit ärkjänd från Bjuråkers socken, gränsar mot Ljusdals Socken Skillnad, och räknas vara 5 mil både till Ljusdals och Bjuråkers kyrkor, Samt 8½ mil till närmaste Staden Hudiksvall innehar de ägor och förmåner som utvisas af Chartan och följande:
Beskrifning
Åkerland Som här stundom Sås Säd, Stundom Lin, och lägges därefter i Linda hvart 3dje år för att afbärga höö, är af följande:
1. beskaffenhet 8 stycken, bestående af Röd och vit Sandjord med hård stenbotten som anses kunna gifva medelmåttiga år i afkastning 2½ korn efter 1 korns utsäde innehål.
2. 9 Ställen Dito bestående af gröfre Röd och vit Sandjord med stenbotten,till 2 korns afskaffning efter … korns utsäde innehål.
3. Ängesland belägit inom Bårmans innägo hägnad, …
Star med blandad ——————————— Hårdvalls Höö
4. Dito — Klingströms —————————Dito dito
5. Dito — Dito — Söder i Sveden————Dito
6. Svartbäcksmyra endast ——————— Starhöö
7. Wallmyra ———————————————Dito
8. Gea Myra ———————————————Dito
9. Krok Myra———————————————Dito
10. Fisklösmyror ——————————Dito
Mullbetes Trackten på skogen eller utmarken, afgifves den vanliga klofdrag sträcka sig Söder ifrån Harungs Östra Sund till Svartbäcken; och Västra ändan af Lillhundsjön, samt åt Hassela Socken Skilnad, följer denne Sockengräns emellan Klingeråsen och FisklösTjärns bäck mynne, Samt Sluteligen åter eller i Rätt led till västra Harungs åmynne, däräst HarungsSjöns norra Stranden inneslutar marken mot först nämde Östra Sund.
Som Nyttjas till Yxbörd, och Vallgång för Boskapen på Hemmarken, bestämmes gränsen Wäster från Östra gea Sjöns Wästra åmynne i Rät Linje till Harungs åmynne hvilken är nära invid Geholms Sqvalteqvarn, och därifrån oafbrutit mitt öfver så kallade KungsHolmen, hvilken är belägit på Wästra ändan uti Styggsjön, till Svåga Elf; derest denne Elf för Geholms män utgjör skilnad på norra Sidan till Ljusdahls Socken gräns möter.
Marken är öfverallt ganska stenit och stenbunden, äfvensom de myror hvaraf Boskapen Sommartiden njuta någon föda, äro merendels Måsslupna och Sancka, Skogen består endast af qvistig FuruTall och Gran, föga nyttig, till hvad i allmänhet kallasför gangn Skog, dess återväxt ärfordrar efter Nämdemäns upgift 150 År, härtills hafva desse 2ne åboer Sommar och Vintertiden underhållit
2 stycken Hästar
6 stycken Kor
1 styck Tjur
1 styck ungnöt
Fiske uti Östra GeaSjön och Tjärn, Samt ElgeSjön, af abborar, mört och Sik, fångas endast med nät till ungefärligen efter uppgift 6 årligen.
Sqvalteqvar hvarthera Som brukas till husbehof, är belägit vid vattendraget emellan Harungs och östra GeaSjön mil från Hemägorna
Hummelgård hafva Bårman och Klingström hvar sin, af föga värde, bestående af 50 Smärre Stänger Som i det närmaste tagit, kan producera 2 Humla.
Skattläggningsinstrument
Öfver Geholms krono Hemmanen uti Hellsinglands Norra Fögderi hörande under Ljusdahls Socken af Gefleborgs Lähn belägit på Bjuråkers krono Allmänning 8½ mil från Närmaste Staden Hudiksvall och 3½ mil från Hedvigsfors JärnBruk. Förrättad till följe af kongl. Maijst:s Respective Befallningshafvandes Ordres den 5te October Sistl. år af undertecknade Skattläggningsmän den 15de Augustij 1808.
Desse krono Hemman Som nu innehafves och Brukas af åboerne Olof Larsson och Hans Hansson, har enligt konungens Höga Befallningshafvandes Resolution den 7de Junii 1782 blifvit anlagt och från början upparbetad af Soldaterne Eric Bårman och Jonas Klingström, då i förening med Resolution den 5te Maji 1797 dem beviljades att emot åtnjutande af 23 frihetsår, Räknad från 1782 till 1805 års slut; de från sistnämde Skulle anses såsom interims Skattlagde till giärde mantal intill thess en ordentlig Skattläggning vunnit värkställighet. Ägorne under Geholms krono Hemmanen blefvo i Augustij månad år 1805 Beskrefne och å Charta Lagde, om skattläggningens företagande har undertecknad andre Landtmätare i Stöd af undfångne ordres medelt Laga Termin till vederbörande Skattläggningsmän, och Dehlägare äfvensom genom utfärdade kungiörelse till alle nästgränsande Ljusdahl, Bjuråker och Hassela Socknar gifvit tillkänna att hvad som med giöromålets Lagliga afslutande gemenskap äga kan.
I anledning af desse vidtagne Lagliga åtgärder, och då ej något vidare anfört blifvit så förrättades på stället efter Ortens vanliga Skattläggnings Methode följande uträkning.
KÄLLA: Lantmäteriet, Historiska kartor år 1805
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Sockentorp
I Bjuråker har det förekommit något som kallades sockentorp och som är mycket ovanligt på andra håll. Vid en skogsrannsakning år 1736 hade den skogsmark som bönderna inte kunde hävda avvittrats till kronan varvid den s k kronoallmänningen bildades i Bjuråkers norra del. Under 1700-talet uppmuntrades nybyggen på kronomark, men i Bjuråker kom nybyggarna även att slå sig ned på bondeägd mark. Tvist uppstod därvid mellan nybyggarna och bönderna huruvida de nya gårdarna skulle betecknas som nybyggen eller torp. Detta var av stor betydelse, ty låg gårdarna på kronomark och betecknades som nybyggen skulle de skattläggas, men om den låg på bondeskog skulle de tillfalla bönderna. År 1796 förklarades att nybyggesmarken tillhöra socknen och därmed var torpen en angelägenhet för bönderna och nybyggarna blev böndernas torpare. Men de nybyggen som tagits upp med tillstånd av landshövdingen, och som låg på bondeskog, kallades därefter sockentorp.
År 1798 träffades en överenskommelse mellan de 29 sockentorparna – som de nu kallades – och bönderna om att årligen utföra vissa skyldigheter gent emot bönderna. Så länge detta skedde skulle torparna och deras efterkommande ”ega en oqvald besittning av alla jord och skog” som de innehade. Det verkar emellertid som om inte alla skrev under kontraktet, men efter ytterligare processer bestämdes att torparna skulle erlägga en avgift till bönderna som motsvarade torparnas utskylder till kronan. Torparna skulle även delta i alla onera (skyldigheter) inom församlingen.
Avgiften, som sockentorparen hade att betala till skattebönderna, kallades torparavgäld. Som exempel återges här en kvittens, så lydande:
Pål Larsson i Brännås har betalat till nr 8 i Västansjö för åren 1852, 1853 och 1854 kontant 2 riksdaler 24 skilling riksgälds, som kvitterats i Västansjö den 14 juni 1855, Olof Pehrsson
Med tiden uppstod tvister huvudsakligen om hur stor avgift torparen skulle betala till skattebönderna.
Inför det stundande laga skiftet i Bjuråker insåg man dock att något måst göras. Tanken uppstod då, att torpens brukare mot en viss penningsumma skulle tillförsäkras full äganderätt. Överenskommelse träffades därför den 22 september 1862 att skriftliga avhandlingar skulle upprättas. Redan den 29 september samma år hade åtskilliga torpare och skattebönder underskrivet överenskommelsen.
Torparna ställdes inför två alternativ:
Antingen lösa in sitt torp till en fastställd summa av 350 kronor per öresland eller lämna torplägenheten. Under tiden fram till sekelskiftet torde de flesta torpen ha lösts in av sina brukare.
Källa:
Kultur och turism i Svågadalen, av Lan Lundell
Nilsa Nickes Anders Nilsson
Ekokarta 1958 över Geholm
Geholm i slutet av 1950-talet eller början av 60-talet. Den sjusitsiga amerikanska Taxibilen tillhör Pelle Mattsson från Skålsvedja. Vid den högra knuten skymtar vindskivorna på jordkällaren som fanns bakom huset. Platsen där huset stod är numer en parkeringsplats.
Luffarkungen
Luffarkungen – Anders Persson Dalberg, född 6/6 1867. † 15/9 1951 Han var uppväxt i Geholm. Dalberg hade en son med Anna Söderberg från Valsjön. Sonen hette Olle Söderberg.
Läs mer under Luffare och Enslingar.
Eslövs Tidning 30 maj 1905
Luffarkungen Anders Persson Dalberg
”Luffarkungen” Anders Persson Dalberg 1867-1951, var son till ”Lerbäcks” Per Israelsson, arrendator i Geholm (gean).
”Luffarkungen” var gårdfarihandlare med stor spånskruck på ryggen eller på sparken. Han var vår meste besökare, men var någorlunda boende i Brännås.
Han gjorde långa vandringar upp mot Medelpad med sin stora spånskruck. Jag minns att när han öppnade locket, låg alltid något fint klädesplagg överst, tillsammans med några stora skära damtrosor. Där fanns också strumpor, vantar, brevpapper, nålar och tråd med mera.
”Luffarkungen” var en farbror med stor berättartalang och mycket humor och ibland även lite illmarig och lurig. Min far berättade en gång att ”Luffarkungen” var på väg mot Nyskogen från Valsjön en tidig morgon. Kommen till Hångelåbron hörde han två gevärsskott på andra sidan ån. Jo där kom två män med stora bördor älgkött och ”Luffarkungen” utnyttjade tillfället att få några köttbitar med löfte att hålla tyst.
Dödsfall
HUDIKSVALLS TIDNING DEN 18/9 1951
Anders Persson-Dahlberg, Bjuråker † 15/9 1951. F. skogs- och flottningsarbetaren Anders Persson-Dahlberg, Brännås, Bjuråker avled på lördagskvällen i Bjuråkers ålderdomshem 85 år gammal. Persson-Dahlberg var son till landbonden i Geholm, Bjuråker, Per Israelsson.
Den bortgångne kallades för ”Kungen” och med det namnet presenterade han sig ofta själv. I ungdomen blev han känd som en skicklig skogsarbetare och timmerflottare. Persson-Dahlberg vistades ofta långa tider på vandringar. Under 20 års tid var han upptagen som obefintlig i kyrkböckerna. När han kom hem berättade han att han varit i Norge hela tiden. Om sina upplevelser talade han ofta och skildringarna kryddades av humor och diktarglädje. De sista 20 åren av sitt liv försörjde han sig som gårdfarihandlare med hemvist i Brännås. Den bortgångne sörjes närmast av en son och sonhustru samt barnbarn.
KÄLLA: Hudiksvalls Tidningsarkiv i Hudiksvall
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Detta är jordkällaren som fanns bakom huset. En av vindskivorna finns ännu kvar Foto, 18 nov 2024
Tio meter höger om jordkällaren finns detta besynnerliga skåp. Troligen har det med husets telefon att göra. På bilden ovan ser man två luftledningar och på marken t h om skåpet ligger en gammal telefonstolpe.
Där bilen står är nu en vändplan och parkering. Tidigare stod bostadshuset här. På andra sidan landsvägen finns en lång husgrund som troligen är efter ladugården. Där går även vägen ner till grillplatsen och bryggan
Husgrund efter ekonomibyggnad
Så här ser det ut vid sjön. En trevlig grillplats med utsikt ut över Geatjärn
Tittar man åt höger finns där både en brygga och en uppdragen båt
Uppgifter om bosättare vid Geholm har vi hämtat ur Delsbo – Bjuråker – Norrbo släktregister
—54B2—
1 MATS SVENSSON, * 15/6 1787, s. t. bonden S. Svensson i Remmarn, Ljusdal. G. 22/6 1817. Infl. 1861. Bonde i Geholm, Bjuråker. † 13/5 1873 (bråck).
(X37) CARIN OLOFSDOTTER, * 26/12 1794, d. t. O. Larsson o. h. Brita Ersdotter i Geholm, Bjuråker. (Ramsjösläkt.) † 7/11 1881 (ålder).
BRITA * 1819. Utfl. t. Ljusdal
CARIN * 23/2 1821 3
—54B3—
(X27) PEHR ERSSON, * 8/5 1815 i Ljusdal. G. 1841. Infl. fr. Hassela 1866. Landbonde i Geholm, Bjuråker. † 28/12 1897.
1 CARIN MATSDOTTER, * 23/2 1821, d. t. bonden M. Svensson i Geholm, Bjuråker. † 17/2 1892 (ålder).
CARIN * 21/3 1842 4
MATS * 1/3 1844 5
PEHR »HOLM» * 20/9 1846. Utfl. t. Hassela 1869
JULIANA * 28/2 1855 6
BRITA * 11/2 1858 7
ERIK * 31/1 1861 8
—54B4—
3 CARIN PEHRSDOTTER, * 21/3 1842, d. t. landbonden P. Ersson i Geholm, Bjuråker. † 25/8 1932.
PEHR ERIK * 23/10 1871. † 21/8 1875 (scharlakansfeber)
EMMA KATRINA * 7/7 1875. † 2/2 1876 (bröstsjukdom)
OLOF PETTER * 18/11 1878 9
—54B6—
3 JULIANA PEHRSDOTTER, * 28/2 1855, d. t. landbonden P. Ersson i Geholm, Bjuråker.
KATRINA MATHILDA * 22/10 1876. † 9/3 1879 (bröstfeber)
BRITA MATHILDA * 1/12 1883. † 8/2 1884
KATRINA MATHILDA * 8/7 1888. † 24/7 1888 (kramp)
—54B7—
(S87) PEHR JÖNSSON-ÖST, * 17/12 1855 i Östmark, Värml. Infl. 1877. G. 17/11 1878. Landbonde i Geholm, Bjuråker. Utfl. t. Ramsjö 1885.
3 BRITA PEHRSDOTTER, * 11/2 1858, d. t. landbonden P. Ersson i Geholm, Bjuråker.
MATHILDA CHRISTINA * 1/11 1879. Utfl. t. Ramsjö 1885
ALMA KAROLINA * 25/11 1880.
ANNA BRITA * 6/1 1882.
GERTRUD AMANDA * 15/3 1883. † 7/3 1885
—37B2—
1 »LERBÄCKS» PEHR ISRAELSSON, * 8/11 1838, s. t. I. Pehrsson i Hedvigsfors, Bjuråker. Infl. 1862. G. 1863. Bruksarb. Bos. i Brättingberg. Sen. landbonde i Geholm, Bjuråker. † 30/6 1907.
(Y54) MAGDALENA ANDERSDOTTER, * 17/4 1840 i Torp, V.-norrl. † 22/12 1879 (barnsängsfeber).
PEHR * 16/1 1864 4
ANDERS * 6/6 1867. i Torp Utfl. (Luffarkungen) † 15/9 1951 Ålderdomshemmet Pelkens
Brita * 16/6 1869. † 4/4 1870
Brita Lisa * 7/1 1871. † 16/ 4 1871
JON ERIK * 28/3 1872. † 29/4 1872
ERIK AUGUST * 28/6 1873 5
NILS OLOF * 24/3 1875. † 14/1 1893 (benröta)
JONAS VILHELM * 5/3 1877. † 22/1 1893 (hjärtförlamning)
BRITA CECILIA * 20/7 1878. † 30/7 1878 (slagplågor)
MAGDALENA ERICA * 21/12 1879 10G25
—2D15—
9 ANDERS LARSSON–FÄRDIG, * 1/4 1822, s. t. nybyggare L. Larsson i Gröndal. G. 30/1 1845. Landbonde i Geholm, Bjuråker. Utfl. t. Torps sn, V.-norrl., 1866.
(X27) KJERSTIN ANDERSDOTTER, * 27/9 1821, d. t. torp. A. Olsson o. h. Anna-Lisa Elfdahl i Nore, Ljusdal.
BRITA * 5/9 1846. Utfl. t. Torp 1866
LARS * 12/11 1850. Utfl. t. Torp 1866
—10G25—
16 ANDERS VALFRID FRANK, * 25/2 1876, s. t. landbonde P. Frank i Valsjön. G. 13/4 1898. Arb. i Geholm 1, Bjuråker. Utfl. t. Ramsjö sn 1901.
37B2 MAGDALENA ERICA PERSDOTTER, * 21/12 1879, d. t. landbonde P. Israelsson i Geholm.
PER ALBERT * 16/3 1896. Utfl. t. Ramsjö 1901
ERIKA MATILDA * 19/5 1898. Utfl. t. Ramsjö 1901
JOHAN VALFRID * 6/10 1900. Utfl. t. Ramsjö 1901
—37B4—
2 PEHR PEHRSSON, * 16/1 1864, s. t. landbonde P. Israelsson i Geholm, Bjuråker. G. 16/8 1890. Skogsarb. i Geholm, sen. lanbonde i Valsjön, Bjuråker. Utfl. t. Blistermyra, Torp, V.-norrl., 1893. (Återk.) † 18/1 1942.
10G16 KRISTINA FRANK, * 18/1 1870, d. t. landbonde P. Frank i Valsjön, Bjuråker. † 3/6 1906.
HILMA KATRINA * 12/9 1890. Utfl. t. Torps sn 1893
PER ALBERT * 19/2 1892. Utfl. t. Torps sn 1893
OLOF LEANDER * 22/6 1893. Utfl. t. Torps sn 1893
—37B5—
2*) ERIK AUGUST PEHRSSON, * 28/6 1873, s. t. landbonde P. Israelsson i Geholm, Bjuråker. G. 29/6 1897. Landbonde i Valsjön, sen. arr. i Geholm 1. † 17/5 1937.
10G16 INGA KAROLINA FRANK, * 2/11 1878, d. t. landbonde P. Frank i Valsjön, Bjuråker. † 9/1 1913.
PER ALGOT * 17/12 1896. † 22/1 1920
ALMA KAROLINA * 25/7 1899 20G13
*) CARL HENNING * 27/12 1901. † 27/1 1928
HANNA MAGDALENA * 30/1 1904. Utfl. t. Bergsjö 1925
IDA KRISTINA * 30/5 1906. Utfl. t. Borås 1929
ANNA VILHELMINA * 26/5 1909. Utfl. t. Torp 1932
INGRID MATILDA * 5/6 1912 49G9 Hon och maker Artur Larsson tog over arr. till 1934-35 då de flyttade till Nilsasgården i Brännås
Vattnendraget mellan Styggtjärn och Geatjärn
Dödsolycka under ekorrjakt.
VESTKUSTEN DEN 15/3 1928
Skogsarbetaren *) Henning Eriksson, Geholm, Bjuråker, råkade under ekorrjakt att skjuta sig. Inga vittnen till olyckan finnas, men man antager att Eriksson stött bösskolven mot en gran varvid skottet träffat honom i bröstet. Eriksson var 25 år gammal. Han sörjes av fader, syskon och trolovad.
KÄLLA: Swedish American Newspapers/Svensk-Amerikanska Tidningar
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
Präst reser 20 mil till jordfästning
En strapatsrik färd för sorgetåget i Hälsinglands vildmarker
SVENSKA AMERIKANSKA POSTEN DEN 16/6 1937
Tjugo svenska mil händer det att prästen får färdas för att jordfästa en död i norra Hälsinglands skogstrakter. För några dagar sedan avled en flottningsförman *) Erik August Persson i Geholm i Bjuråker, Hälsingland, och kyrkoherde Härdelin i Ramsjö, som skulle begrava honom, fick tillryggalägga ovannämnda avstånd för att komma till ort och ställe — ett faktum som avslöjar något om befolkningens liv uppe i dessa otillgängliga trakter.
Förman Persson har framlevat sitt liv på sitt torpställe i Geholm — där avståndet till närmaste granne är en halv mil med en gångstig som enda förbindelseleden med yttervärlden.
För befolkningen däruppe beredas de avlidnas stoft en särskild plats på en för dem inredd kyrkogård i Valsjön. Vägen från Valsjön till Geholm är dryga milen. I detta fall förde de anhöriga stoftet på en bår fram till Valsjön. På vägen hade man att i eka passera två mindre sjöar och att flera kilometer färdas efter en å, Getån, innan man kom fram till ett bebyggt ställe vid namn Skån. Där mötte häst och vagn, och färden kunde fortsätta fram till Valsjö kyrkogård, där stoftet bisattes.
Valsjö kyrkogård ligger inom Ramsjö socken och därför förrättas jordfästningarna av kyrkoherden i Ramsjö. Denne besöker i regel Valsjön en gång var sommar och förrättar då jordfästning av samtliga avlidnas stoft, som förts till kyrkogården under året. Till de gravsatta kistorna leda trätrummor genom vilka de tre skovlarna mull falla.
På särskild begäran hade kyrkoherden emellertid förklarat sig villig att för arrendator Perssons begravning fara den 20 mil långa vägen till Valsjön. Fågelvägen är avståndet endast tre mil, men kyrkoherden måste ta vägen över Nybo, Hennan, Ljusdal och på Bjuråkersvägen via Västansjö fram till Valsjön.
Resan bekostas i ett sådant fall av de anhöriga.
KÄLLA: Swedish American Newspapers/Svensk-Amerikanska Tidningar
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
—49G9—
5 ARTUR LARSSON, * 22/4 1909, s. t. bonden L. Nilsson i Lillön ss1, Bjuråker. G. 24/6 1934. Bonde i Lillön 1. Nilsa-Arthur som han kallades, var arrendator här en till 1934 eller 1935.
37B5 INGRID MATILDA ERIKSSON, * 5/6 1912, d. t. arr. E. A. Pehrsson i Geholm 1, Bjuråker.
INGRID KRISTINA * 10/1 1931. † 11/1 1931
ARTUR BIRGER * 18/3 1932
—54B13—
5 EMMA ELISABET MATSDOTTER, * 13/4 1890, d. t. landbonde M. Pehrsson i Elgebo, Bjuråker. † 14/3 1933.
LARS VILHELM * 27/11 1909 (Mattsson. Pelkens)
KARL HELMER * 11/4 1913. Arr. i Geholm 11, Bjuråker. 1950 är han skriven i Geholm 1)
GERDA ELISABET * 2/3 1919 (X6)32M12
ASTRID LINNÉA * 28/3 1921 20
ERIK FOLKE * 14/4 1931. † 25/7 1931
—54B20—
(X15) HANS EUGEN GRADIN, * 14/8 1917 i Hassela, Gävleb. Infl. fr. Jättendal 1942. G. 15/7 1944. Skogsarb. Bos. i Geholm 11, Bjuråker. Utfl. t. Bergsjö 1944.
13 ASTRID LINNÉA ERIKSSON, * 28/3 1921 i Bjuråker. Utfl. t. Bergsjö 1944.
SUNE LENNART * 19/9 1942. Utfl. t. Bergsjö 1944
Karl Mattsson 70 år 1)
Karl Mattsson
Karl Mattsson bor i Sörforsa och berättar 1984 om följande:
Jag är född den 11 april 1913 i Geholm och gick i skolan i Valsjön. När vi gick över Skån var det först 5 km gångstig och sedan 7 km landsväg. Vi fick gå till fots för det fanns inga cyklar här på den tiden. Ibland åkte vi över dom tre sjöarna, om vädret tillät.
Det var ungefär en mil. Men vi bodde på Valsjön under veckorna och gick hem till helgen. Vi bodde en tid för oss själva i ett hus som vi kan kalla bakstuga. Den var kall. Men det kände vi inte förrän vi flyttat förstås. Det var jag och min syster och så var det två barn från Naggen som bodde där. När vi flyttade dit rodde vi över de tre sjöarna och vi fick byta båt eftersom det var en landtunga mellan andra och tredje sjön. Vi hade en vuxen person som följde med. Vi fick gå iland på en holme i sista sjön och plocka torrved att ta med oss till kvällsbrasan. När vi var framme var det att hugga ved och sedan ta mathållning för oss själva. Vi fyra barn. Vi lagade mat så att det skulle räcka hela veckan, och ibland 14 dagar. Vi fick väl lära oss att laga mat om vi skulle leva. Det blev väl det vanliga som gröt, ägg, potatis och pannkaka. Det var ingen smörgåsmat som idag. Så bodde vi några år där och fick hugga ved och ha självhushållning. Men senare blev vi inackorderade i en gård. Jag gick i skolan i fem år, för jag hoppade över en klass, och det var lika hela tiden.
Jag var väl 13 år när jag slutade skolan och då var det att börja i skogen. Då jag var 14 år var jag på Stavreskogen och körde. Det var sju kilometer basväg till Kildammen. Det var en gård på Gean, men för länge sedan var där två, men den ena brann. Min morfar var född på den äldre. Den var byggd vid en källbäck med vattentröskverk, så det var nog den äldsta gården.
Vår gård var från början ett jordbruk med rätt mycket jord innan sjöarna dämdes upp. Då blev väl arrendestället med kor så pass att man hade tillräckligt med mjölk. Nu finns inte gården kvar. De skulle ju höja sjöarna också så därför skulle den bort. Vi hade börjat förstå att det skulle bli flyttning när vi inte fick elektricitet framdragen. Och när vi fick ny väg 1947, så blev det ju lämpligt att komma därifrån. Vi fick flytta till Forsa.
Jubben
På Skäftesvallen i Bjuråker bodde eremiten Jubb-Pelle. Per Hellberg som han hette kom från Jubbatorpet i Brännås. Det fanns en gård där på berget som brann. Jag minns hans far som hette Anders, eller Jôbb-Ante som vi sa. Han bodde i mitt föräldrahem på den oinredda bôtten (vinden). Det var ju primitivt men han bodde där ändå. Han brukade få mat hos oss trots att vi var fattiga. Han hade haft barnförlamning så hans ena näve stod ut så här (visar).
Karl Mattson från Gean (Geholm) I boken ”Berättelser från förr” berättar han om Jubben från den tiden han var liten och Jubben kom till hans hem och hälsade på. Det fanns ju en stig mellan Gean, Älgebo och Vakås och där var han ofta och gick i skogen. Det var stora områden att vandra på.
Han hade alltid hund och gevär med sig oavsett årstid. Och hungrig var han jämt, hade han mat stannade han troligen hemma. Han åt allt vad han orkade första dagarna, sedan helt normalt. Det var väl ca 1 mil fågelvägen till Vakås där han bodde på den tiden i en koja mellan Vakås och Lockjärv.
Han hjälpte till på gårdarna där med hagar och liknande. Annars satt han och snickrade härvor (hörefsor), liorv, träsaker och sånt. Han gick och sålde en leksaksgubbe som snurrade på golvet när man drog i ett snöre.
Det sägs att han flyttade från Vakås till Skäftesvallen när det var en som började koka brännvin där, för han var rädd att polisen skulle komma dit.
Han var annars ute och tjuvjagade för jämnan, men det verkade som myndigheterna såg mellan fingrarna med det. Han gjorde lite som han ville. Då skogvaktaren med inbjudet folk jagade hare på marker där Jubben brukade jaga älg var Jubben där och skällde ut dem, och försökte köra iväg dem
I Stensjön ritade Jubb-Pelle skogvaktare Olsson på väggpappen med en djävul som kör en eldgaffel i ändan på honom ”Smaklig måltid för Satan på Simon Olsson” skrev han under.
En gång hittade man älgkött och Jubben blev misstänkt, men han rymde och höll sig undan så länge att det inte blev något åtal. Vi var några stycken från flottningen som gick till Skäftesvallen för att hälsa på honom men då var han inte hemma. Han hade pratat om en gammal järnspis som han hade utanför som han ville ha in i stugan, så vi bar in spisen och ställde den på hällan i stugan åt honom
Han hade en liten häst också, en liten Islandsmärr, som han for omkring med på vintern. Myndigheterna tog senare ifrån honom hästen för han hade inget varmbonat stall till den. Troligtvis hade han bytt till sig hästen mot älgkött.
I Vakås hade han en liten koja (Vakås-Kalles mormor och Jubbens mor var systrar) de hjälpte honom de sista åren med förnödenheter då han inte kunde jaga längre. Även andra bistod ibland med mat, ju äldre han blev, ju svårare var det att klara sig i skogarna.
Källa:
Boken: Berättelser från förr, sid. 125
Bjuråkers Hembygdsförening
Läs mer om Jubben och Skäftesvallen under Fäbodar i Bjuråker.
År 1950 är följande 4 personer skrivna på Geholm
– 54B13 – KARL HELMER Mattsson* 11/4 1913. Arr. i Geholm 11, Bjuråker
-10G16- JONAS FRANK * 25/9 1877. Skogsarb. Bos. i Geholm, Bjuråker
-14P3 – Hassels släktbok. Syskonen:
SVEA KATARINA BYLUND, * 11/9 1924. Fl. t. Bjuråker 1944 Hushållerska
NILS IVAR BYLUND, * 12/8 1928. Fl. t. Bjuråker 1953 skogsarbetare
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62