Mordet på Finn-Ante 1925

Dellenportalen har samlat uppgifter om Mord som ägt rum i Dellenbygden och i socknarna runt omkring. Materialet i artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Läs om Brott och ohyggliga straffmetoder i gångna tider. Klicka på Historiesajten 


Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.


Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

”Finn-Ante” i Delsbo ihjälskjuten.

Hudiksvallsposten den 11 juni 1925
Avskrift: Viveca Sundberg

Träffades i går middag under arbete av en kula 

En delsbo-bo, arbetaren Anders Olsson från Norrväna, blev i går middag ihjälskjuten under omständigheter, som tyda på, att det här är fråga om ett överlagt mord.

Olsson, som gemenligen gått under namnet ”Finn-Ante”, befann sig i arbete hos f. kommunalnämndsordföranden Per Jonsson i Sjulgård vid en dammbyggnad i Lumpån. På en plats inne i skogen i närheten av Brännbo var man just i färd med att resa en kran, som skulle användas vid arbetet. ”Finn-Ante” och en son till hr Jonsson stodo vid 1-tiden och baxade på en sten, medan Per Jonsson själv befann sig cirka 4 meter därifrån. Då smällde plötsligt ett skott inifrån skogen, och ögonblicket därefter syntes ”Finn-Ante” sjunka ihop. En kula hade träffat honom bakifrån i hjärttrakten eller strax därunder och gått igenom kroppen, antagligen genom bägge lungorna, för att därefter gå ut på framsidan av bröstet. Per Jonssons son, Jonas Persson, befann sig vid tillfället högst 1½ meter från Anders Olsson.

Den skjutne var till att börja med vid full sans och bad de bägge andra bära honom till en täkt i närheten, där han trodde fadern, Olof Jonsson i Edsäng, skulle befinna sig. Så skedde också, men då fadern icke anträffades på platsen, lade man ned Anders Olsson i gräset, medan man sprang bort att söka rätt på Jonsson. Detta tog väl en kvart eller 20 minuter, och under tiden utandades Anders Olsson sin sista suck.

Landsfiskalen eftertelefonerades nu, och inom en timme efter det dödsskottet lossats voro tre polismän på platsen för mordet.

Ungefär 60 meter från den plats, där Anders Olsson fick sitt banesår, upptäcktes i mossan märken efter en person, som antagligen legat där rätt länge. Före kl. 9 på morgonen hade man varit i arbete ett stycke därifrån, och vid närmare efterforskning anträffades även i närheten av denna plats märken efter en person, som legat på lur där. Antagligen var det samma människa, som hela tiden legat och passat på sitt offer.

Ännu i går afton hade polismännen icke lyckats erhålla något spår, som kunde tänkas leda till mysteriets uppklarande. Om man haft en polishund till hands omedelbart, hade det kanske icke mött så stora svårigheter att spåra upp mördaren, men en sådan var i går omöjlig att anskaffa. Polisman Mårdhs i Forssa hundar kunde icke användas, emedan de icke tränats på länge, och försök att erhålla en hund från annat håll misslyckades även.

Jonas Persson, som själv är skytt, tyckte knallen föreföll rätt dov för att skottet skulle ha avlossats med ett mausergevär. Vid en täkt ett stycke från platsen, där folk var i arbete, hörde man också skottet, och där är man alldeles övertygad om, att detta var från ett mausergevär. Möjligt är också, att den omgivande skogen kan ha dämpat ljudet, så att detta från Perssons plats föreföll svagare än det annars skulle ha gjort.

Att en person omedelbart efter en dylik händelse skulle våga visa sig, bärande ett mausergevär genom skogen, är otänkbart. Antagligt är, att detta efter dådet gömdes i skogen eller sänktes i den förbiflytande ån.

Den dödade har icke varit så välkänd, och han hade många fiender. Hur som helst med den saken, måste det nu skedda betraktas som ett enastående fräckt dåd. Att en del illa balanserade människor i fyllan och villan eller i hastigt mod kunna tillfoga varandra rätt allvarliga blessyrer, är ju en tyvärr ganska vanlig sak, men då en person mitt på en solljus dag kallt och överlagt lägger sig att skjuta ned en medmänniska, blir brottet helt naturligt av en betydligt svårare art.


Delsbomordet synnerligen fräckt planlagt

Hudiksvallsposten den 13 juni 1925
Avskrift: Viveca Sundberg

Ett tredje bakhåll, den egentliga skjutplatsen, nu anträffat.

Polisutredningen rörande mordet i Delsbo häromdagen pågår nu som bäst under ledning av länsdetektiven Holm. Om man har några spår att följa eller misstankar mot någon viss person, yttrar man sig ännu icke om.

Vid undersökningar på platsen för mordet ha framkommit nya omständigheter, som ytterligare belysa, hur kallsinnigt och fräckt det hela planlagts. Vid den första skjutställningen, där mördaren torde ha legat på lur på morgonen, fanns i marken nedstucken en trädklyka, som antagligen skulle tjäna som stöd för geväret, och några unga granar hade uppställts för att tjänstgöra som skydd. Utom de två i förra numret omnämnda platserna, där mannen legat på lur, har nu anträffats ytterligare en, och sannolikt var det just härifrån, som skottet avlossades. Man tyckte också, att ljudet från skottet föreföll att komma mer söderifrån, alltså just från den nu anträffade platsen. Några buskar, som något litet skymde utsikten över arbetsplatsen, ha avskurits. Detta var mördaren antagligen framme och gjorde under det hans offer hade kafferast. Ett litet stycke från platsen har anträffats en laddram, vilket ytterligare styrker antagandet, att ett mausergevär använts vid dådet.

Obduktionen av den mördades lik försiggick i torsdags. Därvid konstaterades, att kulan gått igenom ryggraden och levern, medan däremot hjärtat och lungorna voro oskadade. Kulan anträffades icke, då denna gått rätt igenom kroppen.

Hr Törnblom från Hudiksvall anlände i onsdags afton till mordplatsen med en polishund, men detta var åtskilliga timmar efter händelsen, varför det var omöjligt att få upp något spår, som ansågs trovärdigt.

För ett par år sedan blevo ett par mausergevär bortstulna vid skjutbanan i Delsbo. Omöjligt är icke, att det är ett av dessa vapen, som nu kommit till användning.

Uppgifter ut Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktregister

4G13 Anders Olsson född 18/12 1895.  Son till bonden Olof Jonsson och hans hustru Kerstin Andersdotter, Edsäng 6:2, i Delsbo. Ihjälskjuten 10/6 1925.

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *