Dellenportalen samlar uppgifter om Mord i och omkring Dellenbygden. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Här kan du läsa om Brott och straff i gångna tider. Klicka på historiesajten.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Mordet på Salomon Andersson 1859 i Delsbo
Mördade bonden Salomon Andersson var född i Elfros socken 22/7 1796 i Härjedalens kommun. Bosatt i Viken, Ytterhogdals socken i landskapet Hälsingland, i Härjedalens kommun som tillhör Jämtlands län. Orten ligger vid ån Hoan. Mördad i Delsbo 5/1 1859. Enligt bouppteckning efter honom är Gölin enda bröstarvingen, Jonas Larsson hennes halvbroder.
KÄLLA: Ljusdals tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040051/F II/12 (1857-1862).
Hustru Martha Jonsdotter född 24/4 1799. † 30/12 1854
Son Jonas Larsson * 4/5 1822. † 19/8 1890. Gift 20/6 1855 med Kerstin Persdotter † 7/1 1907
Dotter Gölin Salomonsdotter *27/4 1836 piga. Utfl. till Stockholm 2/12 1861. KÄLLA: Ytterhogdal (Z) AI:12 (1861-1868) Bild: 260 Sida: 20. Därefter upphör alla spår efter henne.
Norrlands-Posten 17/1 1859, under Inrikes, Hudiksvall
Gamle bonden Salomon Andersson från Hogdal och Viken funnen mördad den 10 januari i Delsbo socken närmare Sannäs och Lillsjön. Omkring 60 år gammal. Synes vara mördad natten mellan den 5 och 6 januari mellan Sannäs och Lillsjön.
Uppgifter om avrättningen
I en fångrulla förd på länscellfängelse i Gävle år 1859, skrivs murargesällen Lars Gustaf Pettersson in den 9 januari. Han var född i Torpa sn, Ålvsborgs län 1821. Under året transporterades han ett flertal gånger upp till Delsbo Häradsrätt, där han rannsakades för mordet på bonden Salomon Andersson från Hogdal. Denne fick halsen avskuren av Pettersson under en slädtur där det rundligen hade trakterats brännvin. Orsaken var att offret falskeligen uppgett att han hade 600-700 riksdaler i plånboken. Lockelsen blev för stor för Petterson. Enligt Kungl. Majt:s råds utslag fastslås att han skall för mord och rån mista lifet genom halshuggning. Den sista noteringen i Fångrullan lyder: Den 29 november afsänd till afrättningsplatsen i Wahlbo sn. för dödsstraffets undergående.
(Avrättningsplatsen var belägen mellan Tavlan och Främlingshem.)
24/3 1859 Om rannsakningen vid Delsbo häradsrätt med de förmodade mördarna å gamle bonden Salomon Andersson från Hogdal de för mordet häktade J F (eller I F) Olsson och L G Pettersson från Norge.
12/5. Mördarna Pettersson och Olsson har nu äfven inför häradsrätten erkänt sitt mord å gamle bonden Salomon Andersson från Hogdal.
4/6. Murargesällerne Pettersson och Olsson äro af Delsbo häradsrätt dömde för mordet å Salomon Andersson från Hogdal samt för stöld från död menniska att i en bot halshuggas.
24/10 Kungl. Maj:ts dom har ankommit öfwer de twå personer, hwilka mördat en gammal bonde från Högs socken, hwarom wi flere gånger förut nämnt: tilltalade Pettersson är dömd till halshuggning, Olsson till 28 dygns watten och bröd samt lifstidsfästning. (Det står faktiskt Högs i stället för Hogdals socken.)
Norrlands – Posten lördagen 19/11 1859, under Inrikes: Gävle den 19 nov. Äfven denna ort kommer snart att blifwa skådeplats för ohyggligheten af en afrättning. Den förut flere gånger omnämnde murargesällen Pettersson, som i Helsingland mördade en gammal Hogdalsbonde, för att åtkomma en af den sednare förment innehafd summa penningar, kommer att tisdagen den 29 dennes gälda den menskliga rättwisan sin skuld på Wahlbo härads afrättsplats mellan Taflan och Fremlingshem.
Man kunde vänta sig en bekräftande notis efteråt i Norrlands-Posten torsdagen den 1 december, men icke. Faktum är att inget mera nämns i tidningen under resten av året. Paradoxalt nog får väl det ses som en bekräftelse på att allt gick enligt planerna, för annars borde det ju ha uppmärksammats.
Mordplatsen
Mordet skedde enligt skrifterna i Delsbo mellan Sannäs och Lillsjön. Närmare bestämt var någonstans?
Som framgår av lagaskifteskartan ovan, gick vid tiden för mordet
tre vägar mellan Sannäs och Lillsjön. Sockengränsen mot Forsa gick strax öster om Lillsjön.
Den äldsta vägen – forbonde vägen, kan nog uteslutas då den gick i en båge från Lillsjöns östra ände över Drakbo mot Sannäs.
En annan väg gick söder om Lillsjön över sundet mellan Rimskogs sjöarna mot Sannäs.
Tredje och rakaste vägen,(farbar bitvis än idag) var gamla länsväg 312 som 1962 kom att ersättas av Riksväg 84. Den gick norr om både Lillsjön och Rimskogs sjön mot Sannäs, möjligen kan det vara efter den vägen som Salomon Andersson blev mördad. Efterforskning bland äldre personer som vuxit upp i Sannäs har tyvärr inte givit något avgörande resultat.
Kan namnet på mordplatsen ha blivit förväxlat?
Har Rimskog och Rimbergsmon sammanblandats i ett tidigt skede?
Det kan vi naturligtvis inte utesluta, det kan till och med vara troligt.
”Rymmersmon” (Rimbergsmon) ligger strax öster om Djupdal i Forsa socken.
På platsen finns en stubbe och en skylt med texten: På trettondagsafton 1859 rånmördades på denna plats bonden Samuel Andersson från Hogdal av två män från Småland, Johan Fredrik Olsson och Lars Gustaf Pettersson.
Platsen ligger vid en stig som kallas ”Forbondevägen”.
Är det inte troligt att denne Samuel är densamme som Salomon, skriver Erik Andersson
Det som försvårar är att platserna ligger inom olika socknar, och att bonden Samuel Andersson blev mördade i Delsbo.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Hej!
Det finns en skylt uppsatt efter en stig som går från västra infarten till näsviken och fram till djupdal.
På den skylten så står det att det var på den platsen som mordet skedde.
/Mvh Peter
Hej Peter.
Jag känner till den skylten och det mordet skedde i Forsa och inte i Delsbo som våra uppgifter visar.
Mvh
Åke Nätterö
På ”Rymmersmon” (Rimbergsmon) strax öster om Djupdal.
På platsen finns en stubbe och en skylt med texten: På trettondagsafton 1859 rånmördades på denna plats bonden Samuel Andersson från Hogdal av två män från Småland, Johan Fredrik Olsson och Lars Gustaf Pettersson.
Platsen ligger vid en stig som kallas ”Forbondevägen”.
Är det inte troligt att denne Samuel är densamme som Salomon?
Kanske det även är möjligt att Rimskog och Rimbergsmon sammanblandats i ett tidigt skede?
Jag håller med dig Erik, men platsen ligger i Forsa socken och det är som har ställt till det. Ska titta på det här fallet en gång till
Jag tror också att vi talar om samma mord, trots att de ligger i olika socknar
I dödboken över Ytterhogdal står det: Salomon Andersson, Viken och att han är änkling. Mördad 5:e januari och begravd den 30:e dito månad. Ålder: 62 år 5 månader och 13 dagar.
I husförhörslängden över Ytterhogdal är han skriven i Viken och angiven som ”Fadren” och ”Bonden” Salomon Andersson, född 1859 i Älvros. Det står även: ”Mördad i Delsbo 5/1 1859”.
Jag funderar, som sagt, över möjligheten att Rimskog och Rimbergsmon blandats ihop. Allt annat stämmer väldigt bra.
Tack igen för en helt fantastisk sida!!!
Med vänliga hälsningar,
Erik
Hej Erik! Jag är tacksam för dina skarpsynta kommentarer. Vi har också trott att det är samma våldsdåd det handlar om, men eftersom han blev dödat i Delsbo, har vi inte kunnat bortse från den uppgiften.
Det är just det att han blev mördat i Delsbo som ställer till det
1796 var Salomon Andersson född och inget annat. Det blev lite fel i mitt tidigare inlägg.
Ja, det är ett aber det där. Att just Sannäs nämns som platsen för mordet torde bero på att Rimskog hör till Sannäs. Om det redan i inledningsskedet har gjorts en sammanblandning mellan Rimskog och Rimberg så är problemet löst. Det som talar för detta är minnesstenens placering. Det som talar emot är att det står ”mördad i Delsbo” i handlingarna. Jag hör utav mig om jag hittar ytterligare information som styrker den ena eller andra tesen.
Tack Erik!
Dotter Gölin Salomonsdotter 27/4 1836 – 25/8 1859 (fem barn).
Om datumet 1859-08-25 representerar Gölins dödsdag är den då verkligen korrekt? Källa?
Hej Lars! Det var svårare än jag trodde att kunna svara på din fråga.
Uppgifterna om hennes dödsdag och att hon hade 5 barn verkar ha försvunnit, så jag kan inte tyvärr svara på din fråga. Hälsningar Åke Nätterö