Högs kyrkogård

Vad är en kyrkogård för dig? En kyrkogård kan troligen upplevas väldigt olika, vid olika tillfällen.
Vi vill närma oss kyrkogården ur ett historiskt perspektiv. Samtidigt vill vi också minnas alla som ligger begravda här. De som verkat och framlevt sina liv här före oss. Vilka var dom? Vi vill att någon berättar om deras liv för oss. Det skulle glädja oss mycket, liksom alla andra som inte kan besöka kyrkogården på grund av avstånd eller av andra orsaker. Genom internet finns Dellenportalens uppgifter tillgängliga dygnet runt var du än befinner dig.

---

Ett uppskattat inslag är guidade vandringar på kyrkogården

Personer som guidar på kyrkogårdar brukar stanna vid gravar där de har något att berätta. Kanske har personen varit smed, skomakare eller har denne varit med om något speciellt. Som åhörare är detta ett intressant sätt att få veta mer om sin hembygd. En guide bör åtminstone känna till ett femti-tal eller kanske hundra gravvårdar.

Något i den stilen är även vår målsättning. Med din hjälp kan vi också få hundra personers levnadshistoria berättad för oss. Här får du en unik möjlighet att dela med dig av dina minnen av nära och kära på ett sätt som går att likna vid en digital minnesruna.

Om du berättar för oss om dina anförvanter, kan vi sedan ge uppkopplade besökare på kyrkogården, liksom andra internet besökare när som helst på dygnet och var de än befinner sig – mer information än vad de kan läsa sig till på en gravsten.

Vilka personer vill du att vi ska minnas
Sänd oss en bild på gravsten, på vilken sida om kyrkan den ligger, och berätta sedan kortfattat om de som ligger begravda där, så för vi sedan in dina uppgifter på den här sidan. 

---

Läs om Högs kyrka på Wikipedia

---

För aktuell information Högs församling – Svenska kyrkan.

---

Sökbara gravar utanför Dellenbygden

FinnGraven.se / Gravregister

---

Gittagraven Stockholms stad

---

Hitta gravplatsen – Svenska kyrkan

---

Gravar.se

---

Gravstensinventering Huvudsakligen före 1900

---

Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner

---

Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!

---

Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen. Tack för ditt stöd!

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.

 

Hög på 100-talet efter Kristus

 

Högs kyrka med omgivningar är ett av besöksmålen i en kultplatsrutt med hundra besöksmål längs länets kust. Besöksmålen är framtagna i EU-projektet Cult identity. Kyrkan är daterad till 1191-1192, i timret i taket finns runor som ristades vid kyrkobyggnationen. Runt kyrkan, både invid vägen och nere vid Hornån, finns gamla gravar, storhögar. Från 100-talet efter Kristus. Vid och i kyrkans vägg finns ”gravklot”, runda stenar med kors som från början lades i gravar. De är troligen från en första århundradena efter Kristus.

Framför kyrkan står två runstenar från vikingatiden. Båda är kristna och bär ristade kors. Den ena berättar om Gudnjut, som byggt en bro. Runstenen är ristad med stavlösa runor, så kallade hälsingerunor. Den andra runstenen berättar om Vigfast som reste stenen efter sin far. Runstenarna har tidigare varit inmurade i kyrkan. Vi vet inte var de restes från början. När kyrkan byggdes fick både gravklot och runstenar vara med för att hedra förfäderna och omvändelsen till den nya tron.

Den största gravhögen ligger bakom prästgården och kallas Kungshögen. Den är länets största. Uppe på kullen ovanför låg en kungsgård under medeltiden, någon gång mellan 1100-talet och 1500-talet. Det var kungens gård där han bodde när han var på besök i området.

Inom EU-projektet Cult identity fick Länsmuseet Gävleborg tillfälle att göra arkeologiska undersökningar kring kyrkan 2011 och 2012. Frågor som arkeologerna ställde sig innan grävningarna  var;
– Varför ligger alla fornlämningarna, kyrkan och kungsgården inom samma område, när det fanns plats på andra ställen?
– Har det bott människor här hela tiden från hundratalet och fram till elvahundratalet när kyrkan byggdes?
Arkeologerna visste också att kyrkorna i Hälsingland ofta är byggda  på urgamla tings-och kultplatser, där man avhandlade rättsliga frågor och utförde religiösa ritualer. Kunde det finnas en kultplats från vikingatiden någonstans vid kyrkan?

Arkeologerna lät skanna av marken med markradar, en slags röntgen-maskin. I åkern strax söder om Kungsgården syntes en stor cirkel. Kanske kunde det vara resterna efter en skadad storhög? Matjord och lera schaktades bort med grävmaskin. Då syntes en stor cirkel av stora stenblock, sexton meter i diameter. I cirkeln var rödockra, ett rött järnhaltigt grus, spritt. I cirkelns mitt låg det ännu mer rödockra. Där under fans en formation av block i rader. Ett tjockt lager rödockra låg runt och på stenarna.

Lämningarna har daterats till slutet av tusentalet efter Kristus. Det är sannolikt rester efter den vikingatida tingsplatsen i Hög. Både socknen och tingsplatsen har fått namn efter kungshögen. Forskarna tror att edsringen Forsaringen, Nordens äldsta lagbud, kommer från Hög från början. Det är i så fall troligt att ringen använts till att hålla i när man svor eden vid tingen. Bara de viktigaste personerna fick gå in i cirkeln.

Öster om Tegelhögen nere vid Hornån hittades 2011 ett bostadshus som brann ned på 200-talet efter Kristus. Tegelhögen undersöktes på 1950-talet. I graven låg en medelålders kvinna som begravts på en björnfäll med importföremål från romarriket. Huset var uppbyggt med stolpar. I det mittersta stolphålet fanns ett husoffer. Det var åtta lertyngder till en vävstol som lagts ned för att ringa lycka åt gården. På andra sidan högen hittades ett hantverksområde med stolphål och grophus. Människorna som bodde där försörjde sig bland annat på päls-och textilhantverk. Familjen övergav platsen senast på tre- eller fyrahundratalet efter Kristus. På grund av landhöjningen gick det då inte att segla in i ån längre.

Fast hövdingen i Kungsgården och de andra som bodde där lämnade platsen har den sedan alltid haft en särskild ställning i bygden. Man lade ett tingshus här under järnåldern. Kanske fanns den redan när hövdingen levde? Området hade en sådan status att man redan hade kyrkan och kungsgården intill högarna. Det förflutna har haft stor betydelse här. I Hög är också makten och kulturen nära knutna till varandra.

---

Namnet Hälsingland (Halsingaland 1070-talet).

Hälsinglands kustlinje under järnåldern, vilken är den tid då landskapsnamnet troligast har bildats. Under denna tid framträder tre bebyggelsecentra i Hälsingland. Dessa tre byggnadscentra har av hävd kallats Nordanstig, Sunded och ”Alir”, från norr till söder räknat. I varje bygd låg en kungsgård, ett slags förvaltningscentral tillhörig kungen i Uppsala – dvs. centralmakten. Dessa gårdar heter ännu idag Kungsgården, och ligger i Jättendal, Hög och Norrala. In till var och en av dessa tre huvudbygder har en lång havsvik sträckt sig. Dessa har alla tre successivt smalnat av till ett trångt sund, för att därefter öppna sig i ett sjöliknande lugnvatten i hjärtat av de gamla huvudbygderna. Detta bör ha varit idealiska förhållanden för den tidens sjöfarande folk.

Jag vill göra gällande att det är dessa trånga sund i dessa tre havsvikar som utgör de ”halsar” som ligger till grund för Hälsingland. Hälsingarna skulle med denna tolkning betyda ”de som bor innanför halsarna”, och ursprungligen skulle de ha bott mellan Ödmorden i söder och Årskogen i norr, dvs. i stort sett motsvarande dagens landskap.

Källa:
Ortnamn i Hälsingland 1984
av Stefan Brink

 

 

Vårt Gröna Kulturarv        

Högs Kyrkogård
Av Gerd Holmboe 2008     

BAKGRUND

Mellan Hudiksvall och Dellensjöarna ligger Högsslätten. Söder om Klockarberget ligger Högs kyrka, som är en av Sveriges äldsta kyrkor. Landsvägen löper intill Bogårdsmuren på den norra sidan av kyrkan, Denna omges av den bördiga slätten som ligger knappt en mil väster om Hudiksvall. Förr sträckte sig en vik av Östersjön in här och befolkningen fick en utmärkt hamn- och handelsplats, något som säkert bidrog till att trakten fick stor betydelse.  Intill kyrkan ligger två gravhögar, efter vilka socknen har fått sitt namn. Två av dem har grävts ut och den äldsta av dem, Kungshögen, tros vara en stormans grav från ca 100-200 e Kr. Överhuvudtaget är denna bygd ett av Sveriges rikaste fornminnesområden. Vid Högs kyrkogård står två runstenar från 1000-talet. Den ena har texten: Vifast lät resa denna sten efter Udde, sin fader. Gud hjälpe hans själ. De, Alver och Brand, märkte runorna”. Den andra stenen har s k hälsingerunor som omtalar att: ”Gudnjut Truson lät resa denna sten och gjorde bron efter sina bröder Åsbjörn och efter Gudlev.”

Hälsingerunorna bygger på en radikal förenkling av normalrunorna.

Huvudprincipen har varit att slopa runornas huvudstavar och låta bistavarna ensamma bestämma runornas ljudvärden, ett slags ”stenåldersstenografi”

Hälsingerunor är också namnet på en bokserie som utkommer en gång per år och utges av Helsinge akademi. I dessa böcker har jag hittat många intressanta artiklar om Hälsingland och Hög.

MÅL OCH SYFTE
Först vill jag beskriva och låta läsaren få lite kunskaper om den gamla kyrkans historia. Väldigt lite är skrivet om kyrkogården. Därför ska jag försöka utforska kyrkogården hur den kan ha sett ut i forna dagar fram till nutidens moderna kyrkogård.

MATERIAL OCH METOD
Med hjälp av litteraturstudier och gamla bilder och besök på kyrkoarkiv och museum har jag hittat material till min uppsats.

Eivor Mähler på kyrkogårdsförvaltningen har hjälpt mej att hitta gamla beskrivningar och kartor. De har hämtats från Härnösands landsarkiv. En pensionerad präst, Gereon Gustavsson, som för närvarande är  boende i Uppsala har skrivit en del intressanta artiklar som jag hittat i skriften ”Julhälsning” som utges en gång per år. Han tjänstgjorde som präst i Hög respektive Forsa 1966-82, respektive 1982-92. Jag har också talat med den nuvarande prästen Marie Venhuis-Diamant som sedan 1999 är präst för Forsa och Högs församling. Jag har också hittat gamla bilder av kyrkan på www.sockenbilder.se. Jag har också gjort flera fältstudier då jag fotograferat och stegat upp kyrkogården. Det är den senaste veckan som snötäcket försvunnit och jag har försökt hitta löv och identifiera de träd som jag ej känner igen. De flesta är björkar och lönnar. Harald Kratschmer, arborist har varit med mej på kyrkogården och inspekterat träden (08-04-23). En trädgårdsritning med växtbeskrivning och kommentar från länsträdgårdsmästare Arthur Liljeblad från 1940, som är en intressant läsning. Ett planteringsförslag från 1964 har hittats i länsarkivet, därefter ingenting mera. Det fanns även ett förslag och en ritning från 1980-talet enligt muntliga uppgifter från Alice Fagerlund. De kan ej återfinnas.

AVHANDLING
1.Kyrkan och Kyrkogårdens Historia

1.1 FÖRKRISTEN TID

Då var Hälsingland uppdelat i Alir, Sundaede och Maedalpahda.Hög kom att bli huvudort i Sundede. Det finns belägg för att här hållits ting. I Hälsingelagen står att läsa att Hög lades under Uppsala öd, vars avkastning stod till de svenska kungarnas dispositionsrätt. Kungsgården som ligger intill kyrkan fick en mycket viktig och betydande ställning.

1.2 HÖGS KYRKOGÅRD UNDER MEDELTIDEN
När Högs kyrka byggdes vet man inte, men den kan ha tillkommit redan under missionstiden, då förmodligen en liten träkyrka på en äng. Högs- eller Forsaringen, Sveriges äldsta lagtext, har förmodligen också från början tillhört Högs kyrka. De två bröststenarna, egentligen hedniska gravklot, som är inmurade i södra ytterväggen på ömse sidor om den forna ingången, tyder också på att Högs kyrka kan ha tillkommit i brytningstiden mellan hedendom och kristendom. Enligt gammal muntlig folktradition var det jätten Tatte, som tillsammans med sina tre söner Blacke, Frode och Väste som byggde Högs kyrka. Den kyrkan var en gråstenskyrka den var 8×6 m och koret 5×3 m. Senare förlängdes kyrkan 6 m mot väster. Senare byggdes den ut mot öster genom att man breddade koret mot långhuset. Sakristia på östra sidan och vapenhus på södra långsidan har sannolikt tillkommit under 1400-talet, liksom tegelvalven. På varje sida av kyrkan låg flera gravhögar. Den heliga Birgitta lär ha besökt kyrkan under 1300-talet.

I ett brev år 1672 var en tvist om Iöns Olsson i Baldrum skulle få bruka kyrkoängen. Han kunde visa ett 400 år gammalt dokument som bevisade att ängen ursprungligen tillhört byn Baldra.

Kyrkogården mätte i nord –sydlig riktning 78 alnar och i öst- västlig riktning 62 alnar. Omräknat i meter blir det 46,25 m respektive 36,77 m. 

Inne i kyrkan finns en bild av s Lars eller Laurentius som var Högs kyrkas skyddshelgon från 1500-talet.

S:t Urban, påve och martyr, hans bild invigdes enligt ett avlatsbrev av ärkebiskop Jakob Ulfsson år 1515.

Bild ur Julhälsning 2008

---

1.3 HÖGS KYRKOGÅRD UNDER 1700-talet.

1699 var kyrkan väldigt förfallen och det var tal om att församlingen borde flytta över till huvudkyrkan i Forsa. Men sockenmännen ville ej förlora sin kyrka i Hög utan började rusta upp den. Sålunda genomgick den en stor ombyggnad 1702-03. På en avritning i N.R. Brocmans ”Resa till Helsingland 1763” ser man kyrkan omgiven av en mur mot söder och gärdesgård som inhägnar övriga sidor. En stigport finns mot väster och en i muren öster. Enligt kungligt brev från 1764 bestämdes att kyrkogårdsmuren skulle vara i gråsten utan något murbruk eller annat bindemedel. Strax söder om kyrkan ses höstackar och öster där om pågår skörden. Tre gravhögar är också avbildade. Man ser en lång rak väg omgärdad av gärdsgård och längst bort Kungsgårdens byggnader. Klockstapelns byggdes först 1792. Den har en inbyggd bod i åttkantig form och kröns längst upp av en lökspira. Mårten Nilsson Fisk var byggmäster. I boden förvaras äldre inventarier och bland annat en skampåle. I klockstapeln finns två kyrkklockor den stora är från 1824 och den lilla från 1752. Kyrkogårdens omgivningar var sannolikt fortfarande ängs- och åkermark det så kallade Baldraänget.

Kyrkans mark kallades Prästbordet.

1.4 HÖGS KYRKOGÅRD UNDER 1800-1900-talet.
Under 1800 och tidigt 1900-tal fanns runt kyrkogården ett fåtal träd och buskar, vilket kan ses på ett foto från den tiden. Kyrkogården låg på en öppen plats och litet är känt om begravningsställen. I vissa böcker omtalas att man begravde sina döda under kyrkgolvet. På ett foto från tidigt 1900-tal ses kyrkstallar och ett kyrkhärbre närmast kyrkan. Där förvarade präst och sockenbönder sin säd i var sina magasin.

Bakom ser man sockenstugan sammanbyggd med kyrkstugor där långväga resenärer kunde övernatta. De behövde byta grova varma reskläder till söndagsdräkt och låta hästarna vila i stallen. När bilen blev det vanligaste kommunikationsmedlet försvann behovet av kyrkstugor och kyrkstallar. De sista kyrkstallarna revs så sent som 1976 och gav plats åt det nya församlingshemmet.

Landsvägen genom Hög hade tidigare en annan dragning genom kyrkvallen och förbi stapeln vid Högs kyrka. En ny sträckning gjordes på 60-talet.
Text och bild från Hög/sockenbilder.

VEGETATIONEN
Från ett flygfoto från ca 1950, ses nu en hel del vegetation som tillkommit, en allé mot väster, en trädkrans omger kyrkogården, en allé mot prästgården, som omges av en lummig grönska. En rosenforskande präst L.P. Reinhold Mattsson, Rosa-Mattsson kallades han, bodde här på prästgården fram till sin död 1938(44). Han hade också ett sommarställe vid Norrdellen i Hallbotorpet varav ”Hallborosen” som Rosensällskapets sektion i Hälsingland fått sitt namn.

Enligt en bevarad ritning från 1940 planterades i prästgården följande; äppelträd, päronträd, plommon och körsbär. Stamsyrener, blodlönn, pyramidalmar och stamhagtorn var utspridda över gräsmattan. Man planterade krusbär, vinbär, brudspirea och schersminer samt rabatter med ”månadsrosor”.

Länsträdgårdsmästaren skrev:” Vid uppgörande av detta förslag har jag försökt att få trädgården så lättskött och praktisk som möjligt och samtidigt ge den ett värdigt utseende.

Då trädgården efter denna omläggning kommer att bestå i kanske 50 år utan ändring, har jag ansett nödvändigt att de flesta äldre träd, vilka till stor del är mindervärdiga, och vilkas placering är så oregelbundna att deras bibehållande skulle förrycka möjligheterna att få stil och utseende samtidigt som man finge beräkna att efter några år få taga bort en del av dem. Endast några äldre lönnar, fruktträd, syrener samt hagtornshäcken kan bibehållas i förslaget.

Skulle Högs kyrkoråd anse det önskvärt att flera äldre träd och buskar bibehålles står jag gärna till tjänst med uppgörande av nytt förslag, men måste man då pruta utav mycket på trädgårdens framtida utseende. Det gäller för vår tids människor beträffande trädgårdsanläggningar att ej endast försöka bibehålla det gamla utan även att försöka skapa nya skönhetsvärden”.

Klosterliljor. Foto Jens Holmboe
Bild ur Julhälsning 2008

DISKUSSION OCH AVSLUTNING
Kyrkan omges av kyrkogården med alla gravar och minneslund och gråstensmur.

Mot väster står runstenarna och där är också nuvarande huvudingång.

Av den gamla trädgården runt prästgården finns inte mycket kvar. Enligt vår tids mått var denna trädgård knappast lättskött. Den har nu ersatts av en stor gräsmatta med gamla träd i periferin. Från prästgården leder en smal allé av björkar fram till kyrkogårdens bevarade stigport i öster. Mot norr och öster omges kyrkogården av lönnar, mot söder en rad av björkar i väster saknas träd kring muren. Enligt Olle Magnusson, hembygdsföreningens ordförande, fick björkarna tas bort då deras rötter hotade att spränga sönder den fina gråstensmuren i väster. Där till vänster om ingången står en ring av björkar.

En pensionerad präst, Gereon Gustavsson, som för närvarande boende i Uppsala har berättat för mej att många av de gamla träden blåste ned under en höststorm på 1970-talet. Hans fru Margit berättade att det funnits mycket gamla kyrkstallar sammanbyggda med den lilla sockenstugan. De fanns ej kvar på 1960 talet enligt fru Gustavsson, när de flyttade till prästgården i Hög. Däremot fanns nyare kyrkstallar som revs 1976 då det nya församlingshemmet byggdes.

Nu står två pilar som entréträd till församlingshemmet. För övrigt breder en stor gräsmatta ut sig runt bogårdsmuren. Inne på kyrkogården runt gravstenarna är det också mestadels gräsmatta.

Den är mycket välskött och välklippt under sommarmånaderna. Man anlade också en minneslund inne på kyrkogården som på alla andra kyrkogårdar. Från ritningar 1964, respektive 1980-talet, har förslag på rosenrabatter ej kunnat verifieras i verkligheten, sannolikt har de bedömts som alltför skötselkrävande och ej förverkligats. Kyrkogårdspersonalen har sitt huvudkontor i Forsa och Högs kyrkogård sköts av en person. Hon arbetar heltid på sommaren och deltid under vintern. Som medlem i Rosensällskapet saknar jag den färgprakt som rosor skulle ge i den nuvarande rena gräsmattemiljön. En rosenrabatt framför församlingsgården vore fint.

Rosor finns inritade till vänster om ingången i väster på en ritning från 1964, men där står nu bara en ring av björkar och ej heller någon plattsättning. Blev det aldrig av?

Och var är vårlökarna? Tänk så vackert det vore med en matta av klosterliljor, Leucojum vernalis,  på våren, precis som i Vadstena. Perenner som återfunnits i de gamla klosterträdgårdarna skulle också passa fint på Högs kyrkogård.

Det som fascinerar mig och väcker min fantasi är Kungsgården, varav byn, som kyrkan är belägen i, har fått sitt namn. Man vet ej säkert var den gamla Kungsgården var belägen, men strax väster om Kungshögen går en lång rakt väg fram till en klunga av hus mot söder. Jag tänker mej en allé av björkar, ledande till en renässansträdgård på 1700-talet. Eller den långa gärdsgårdsgång som finns på N.R. Brockmans ritning 1763. Sannolikt är den ritad från tegelhögen i söder. Då skulle Kungsgården ligga enligt ett förslag från Anders Martinsson ligga enligt pilen i bil 8. Det är min uppfattning att den borde ha legat söderut och där pilen markerar kan ha funnits en skans.

Detta bör studeras vidare, och det har, vad jag förstår, funnits många teorier under årens lopp.

Av Gerd Holmboe 2008    

 

 

Arkeologi Gävleborg, om utgrävningarna vid tegelhögen och mycket mer.

---

EU-projektet Cult identity, läs här om alla platser som ingår i projektet.

---

Här får du veta mer om de historiska platserna utanför Gävleborg.

---

Högs kyrka med sina båda runstenar på ömse sidor om ingången till kyrkogården

Till vänster om ingången till kyrkogården står denna runsten

Text till runstenen ovan

---

Till höger om ingången till kyrkan står denna runsten med inskrift från 1000-talet e.kr

Text till ovanstående runsten

---

Norra långsidan mot landsvägen

Högs södra kyrkogård

Den utbyggda södra kyrkogården med minneslunden till höger

Den vackra stenen i minneslunden

Det här är också södra kyrkogården

Högs vackra kyrka från öster

 A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

I.

J.

K.

L

Johan Löflings grav

---

M.

N.

O

P.

Q.

R.

S

T.

U.

V

X. Y. Z.

Å.

Ä.

Ö.

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62