Trots en svår kroppskada blev han en av Sveriges mest betydande modernister, speciellt under sin kubistiska period.
Se Jöran Östermans berättelse om John Stens konst
Läs om John Sten – Wikipedia
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
JOHN STENS VÄNSTRA HAND
John Sten. Självporträtt 1905. Den vänstra handens knogar syns tydligt. De är fyra till antal.
Onsdagen den 17 oktober 1883 hände en svår olycka på torparen och stenhuggaren Anders Olov Wetterstens gård i byn Mekrossla, Kösänge 19, Njutånger. Den knappt fyra och ett halvt år gamla gossen på gården, Per Johan, råkade av någon anledning, kanske av hjälpsamhet eller nyfikenhet, få sin vänstra hand i det gående tröskverket. Handen blev illa sargad och söndertrasad. Blödningen måste ha varit betydande och svårstillad och gossen chockad av smärta, rädsla och av uppståndelsen bland de närmaste.
Inga uppgifter finns om hur pojkens skador primärt togs om hand. Rimligen kan antas att man till en början försökte stilla blodflödet med primitiva förband och att man försökte trösta och lugna samt kanske ge Per Johan något smärtlindrande och sövande.
Vad vi däremot vet är att pojken inte kom under läkarvård samma dag som olyckan inträffade. Dagen var kanske långt gången när olyckan var framme? Det tog säker tid att stämma blod och till att trösta. Närmast läkare fanns i Hudiksvall. Dit var det bortåt två knaggliga mil på landsväg. Hade familjen egen häst och vagn, eller måste fadern ge sig ut och låna? Från Meklossa till Hudiksvall bör det sedan ha tagit 2-3 timmar. Med behandlingstid, eventuella matraster och annat, måste en resa tur och retur Hudiksvall i mitten av oktober tagit merparten av den ljusa delen av dagen.
Först torsdagen den 18 oktober forslade man pojken till Hudiksvalls Lazarett, nuvarande
Odd Fellowhuset vid Kungsgatan, där han då skrevs in. Av sjukhusjournalens noggranna anteckningar den 18 oktober kan man uttyda att mellanhanden var kluven mellan långfingret och ringfingrets mellanhandsben, att långfingret hängde livlöst och att man i såret kunde se lösa benbitar från brutna och urledvridna mellanhandsben. Långfingret och större delen av tillhörande mellanhandsben togs bort, det längsgående såret syddes ihop och förband och pappspjäla anlades. Lakoniskt konstaterades att gossen därefter inte hade verk och att förbandet var torr samt att barnets utseende var friskt.
Här kan inflikas att den sårbehandling som Per Johan fick för etthundra år sedan inte följde våra dagars gängse principer. Ett djupt sår, som kommer under behandling mer än sex timmar efter uppkomsten, sys numera inte ihop. Det görs istället rent, prepareras och görs ”snyggt” kirurgiskt. Därefter lämnas det under någon tid under antibiotikumbehandling så att det blir fritt från infektion och inflammation. Sedan kan det behandlas och sys ihop. Erfarenheter från framför allt senare tiders krigskirurgi har visat att denna behandling ger de bästa resultaten. Fick gossen någon smärtlindring under denna kirurgiska behandling? Utan bedövning måste den ha varit fasanfullt plågsam för honom. Detta framgår inte av behandlingarna. Man kan av andra journaler utläsa att kloroformnarkos vid några tidigare tillfällen använts vid lasarettet. Men vågade man på ett barn använda en då så oprövad och riskabel metod? Förmodligen skulle det i så fall ha angivits i den detaljrika journalen. Man blir tveksam till om smärtlindring var något som prioriterades högt, då man av fortsättningen på Per Johan Wetterstens journal finner att omvårdnaden knappast torde ha varit av det mjukare slaget.
Den 22 oktober antecknades nämligen att ”modern infann sig i går (tre dagar efter operationen) och tillbragte mot betjeningens förbud natten i sjukrummet hvarför barnet utskrifves”.
Två dagar senare bevektes emellertid de ansvariga på sjukhuset och på ”enträgen bön af slägtinge intogs barnet åter”. Såret var då fult infekterat, varbemängt och illaluktande, alla stygn hade gått upp och såret ”gapade starkt”.
Efter den 24 oktober har inga journalanteckningar förts, men en sammanfattande beskrivning av vårdbeloppet gjordes vid Per Johans utskrivning ”efter föräldrarnas önskan” från sjukhuset den 20 december 1883, mer än två månader efter olyckan. Av denna framgår att såren huvudsakligen behandlades med karbololje- och Karbolvattenomslag. På grund av fortsatt utbredning av inflammation och varbildning fick man öppna handen med flera insnitt på handryggen och handflatan långt från det ursprungliga såret. Flera större och en något mindre benbit värkte ut ur såret. Vid utskrivningen var detta i det närmaste utläkt. Ringfingret hade ”fastnat mycket” vilket väl betydde att det var stelt och orörligt. Det satt ”tätt intill pekfingret” och var ”mindre än lillfingret”.
Man kan spekulera i vad denna olycka senare kom att betyda för Per Johan Wettersten. Det är rimligt att anta att den svåra och långa behandlingsperioden inte enbart efterlämnade kroppslig invaliditet utan också mental påverkan. Kunde han där hemma delta i lekar och upptåg? Blev han hånad av kamrater för sin fula hand? Drog han sig undan för sig själv till stillsamma aktiviteter? Började han tidigt att rita och måla?
Trots sitt handikapp arbetade han i de övre tonåren både som dräng och som fartygskock.
1899 började han studera vid Tekniska skolan i Stockholm för att bli yrkesmålare och arbetade samtidigt för Hudiksvalls födde slottsarkitekten Agi Lindgren. Efter några år bestämde han sig för att bli fri konstnär och kortade sitt namn till John Sten.
John Sten på sin första utställning i Hudiksvall, 1906 – 1907. Den vänstra handen håller han i byxfickan.
Han studerade och arbetade
Åren 1910 – 1918 i Paris och dess omgivningar, i Bretagne och i Cagnes-sur-Mer.
Åren 1918 – 22 var han bosatt i Göteborg med årliga målarresor till Danmark, till Paris och på Sicilien. Den sista resan blev hans drömmars mål, Bali. Där dog han i en infektionssjukdom i slutet av december 1922.
Han var en av Sveriges mest betydande modernister, speciellt under sin kubistiska period, och testminerade sin kvarvarande produktion till Hälsinglands museum i Hudiksvall, där han således är rikt representerad.
Det verkar inte som om den skadade handen påverkade hans förmåga att arbeta, men han accepterade kanske aldrig detta handikapp. På bevarade foton och i hans egna självporträtt är den vänstra handen nästan alltid dold.
Det förefaller som om han medvetet velat dölja den, och när han någon gång, t.ex. i självporträttet från Djurgården, 1905, låter den synas är den normal dvs den har förutom tummen fyra knogar och fingrar, trots att han bevisligen bara hade tre.
Källa:
SJUKHUS OCH SJUKVÅRD I HUDIKSVALL 1994
Av Stellan Hagman
Avskrift, Åke Nätterö
—5K39— Uppgifter ur Njutångers släktregister
(X19) ANDERS OLOF WETTERSTEN, * 2/2 1851 i Hälsingtuna sn, Häls. G. 26/10 1875. Bonde i Mekrossla sssss1, Njutånger. † 9/2 1930.
32 ANNA ERSDOTTER, * 18/9 1852, d. t. bonden Eric Ersson i Mekrossla 1, Njutånger. † 26/4 1899.
ANDERS ERIK, * 2/6 1874 55
ANNA, * 16/2 1876. G. m. fiskare P. J. Palmkvist † 27/2 1955
KATHRINA, * 3/3 1878. † 21/3 1878
PER JOHAN ”STEN”, * 12/5 1879. Utfl. t. Stockholm 1905 † 21/12 1922 på Bali
KATHRINA, * 2/2 1881
KARL OLOF, * 28/12 1883. Utfl. t. Hudiksvall 1904
KARIN, * 24/4 1888
John Stens födelsegård i Mekrossla. Bild ur boken om John Sten, sid. 8,
John Stens barndomshem i Kvavtjärn. Bild ur boken om John Sten, sid. 9.
John Stens ”målarlåda”
Upphittat i Njutånger den 11 januari 2020
Denna målarlåda införskaffade förmodligen John Sten i Kristiania (Oslo) Norge dit han anlände 1897 och reste åter till Sverige 1898.
Historik.
I juni 1897 mönstrade John Sten på en norsk båt i Hudiksvall som skulle gå till Frankrike med trälast. Pga. sin skadade vänstra hand, tjänstgjorde John som kock.
Trälasten lämnades av i Frankrike och vid hemresan till Norge råkade de ut för hårt väder och haveri. De blev inbogserade till den lilla norska kuststaden Sarpsborg.
Efter ett tillfälligt jobb på ett marmorbruk i Sarpsborg, vandrar han sedan landsvägen till Kristiania. Här får John arbete som målargesäll. Nu får John göra sin första bekantskap med färg och penslar. Målarmästaren ser att John har fallenhet för att måla och blir instruktör för honom under tiden i Kristiania.
År 1898 återvänder John Sten till Sverige och hemmet i Kvavtjärn, Njutånger. Resan gick med tåg från Kristiania, förmodligen via Värmland till Stockholm och vidare upp till Hudiksvall.
(Se polletteringslapparna )
Text och bilder om John Stens målarlåda är utlånade av Jan-Olof Ståhl
Konstnärer, författare och skådespelare i Mekrossla 1949 – 1968
Vid besök hos Elna Wiklund 12 augusti 2019 pratade vi om Mekrossla och de konstnärer som bott eller besökt Mekrossla by mellan 1949 – 1968.
Sven X-et Erixson 1899 – 1970 Konstnär. Maka Ingeborg ”Bojan” Erixson 1902 – 1992 Författare
1949 kom Sven X-et Erixson till Mekrossla med sin familj. Han hade köpt ett torp i Mekrossla 19, som i slutet av 1800-talet tillhört John Sten:s familj. (kännedomen om detta avgjorde köpet)
X-ets familj ägde torpet fram till 1968 då den såldes av X-ets barn till David Edström, Njutånger. Torpet hade även tillhört Davids familj under hans uppväxttid.
Under perioden 1949 – 1968 var det många konstnärer och andra intressanta människor som kom på besök i Mekrossla både sommar som vinter enligt Elna W.
Sven X-et själv, var till och från i Mekrossla fram till 1957-1958.
Karsten Keiseraas 1912 – 2005 från Trondheim Norge. Bosatt i Sverige fr. 1943.
Karsten kom till Mekrossla med sin familj i mitten på 1950-talet c:a 1955. Han hyrde X:ets torp vid olika tillfällen. Karsten hade 2 pojkar vid namn Öjsten och Kålbjörn som Elnas son Krister lekte mycket med när dom var där. Krister berättade också att en av sönerna blev ormbiten när de hoppade i höet, men det gick bra med pojken.
Ante Gerhard Hamqvist 1903 – 1974 från Steinkjer Nord-Tröndelag Norge.
Kom till Mekrossla i slutet på 1950-talet via Mockfjärd. Hade en skada i den ena näven efter en olycka när han tidigare jobbat som bergsprängare. Det berättades också att han haft en stor båt som legat på redden i Trondheim.
Frisörmästare Gustav Larsson, Kvavtjär blev bekant med Gerhard och hjälpte till att sälja tavlor åt honom. Gustavs son Jörgen (Söderhamn) berättade att Gerhard var mycket förtjust i alkoholhaltiga drycker. Vid några tillfällen när Gerhard själv var ute på vägarna för att sälja tavlor fick Gustav åka och lösa ut honom från värdshus i bl.a Järvsö och Färila.
Stig ”Slaes” Claesson 1928 – 2008 Författare och Illustratör. Stig tillbringade många somrar i Mekrossla med sin familj. Stig var gift med Taki, en fransk-kanadensiska från Montreal Quebec och de hade två pojkar. Nils ”Taki” 1958 – och Leif ”Dodo” 1959-
Olle Adolphsson 1934 – 2008 Visdiktare – vissångare och gitarrist. Besökte Mekrossla en gång. Var förmodligen inbjuden av Slaes att hälsa på.
En trevlig och fin sommar har det berättas, mycket roligt hände.
Tommy Johnson 1937 – 2005 Skådespelare. Tommy som var gift med X:ets dotter Irma (1959 – 1963 )syntes också till i Mekrossla.
Irma Erixson Hjort 1937 – Skådespelare
Efter Irmas skilsmässa med Tommy Johnson gifte hon om sig med Folke Hjort 1966 – 1977.
Folke Hjort 1934 – 1977 Skådespelare
Sverre Erixson 1932 – Son till Sven X:et. Konstnär
Stugan lånades eller hyrdes ut till olika kollegor fram till 1968, då dottern Irma tillsammans med sin bror Sverre, sålde stugan till David Edström Njutånger. Pris 30.000 kr.
Köpare 1968 var David Edström, 1914 – 1998, Njutånger. Torpet fick nya ägare 1999.
X:et hade under sin tid i torpet målat blommotiv på spännpapp som var uppsatt på vissa väggar. Vid renovering skar David ut dessa och lät rama in dom, X:ets signatur fanns på dom flesta.
Blommorna/motivet blev sedan en förlaga till Kooperativa Förbundets 50-års jubileum.
Idag finns endast 2 tavlor kvar av de David skar ut.
Njutånger 23 februari 2021
Jan-Olof Ståhl
070-6663606
janolof.stahl52@gmail.com
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062