Guld och silversmide har företrädesvis varit förlagd till Hudiksvall
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Se även Målare -Bildkonstnärer
Se även Träsnidare- Bildhuggare
Se även Korgmakare – Korgmålare
Se även Stenhuggare – Skulptörer
Se även Textilkonstnärer – Damastvävare
Se även Keramiker – Glasbruk
Svenska silversmeder 49 sidor: Wikipedia.
Därför har Sverige tonvis med guld.
Vad är Guld och kungsvatten som upplöser guld
Se alla kontrollstämplar på ädelmetall.
Hudiksvalls guld-och silversmide
Källa: Hälsingerunor 2007. Utomordentlig forskning av Yngve Aronsson
Ålder för burskap är som framgår ganska kort. Burskap = Rätt att bedriva näringsverksamhet.
Björn guldsmed 1627
Margareta 1629 – 1635, Björns änka
Mats guldsmed 1627 – 1640
Peder Eriksson 1635 – 1658
Thomas guldsmed 1642
Christian Berg 1657 – 1658
Erich Persson 1668 – 1690 Troligen Peder Erikssons son
Dionysius Fischer 1689 – 1691
Lars Böös 1711 – 1720
Johan Grubb 1725 – 1756
Christina Hörning 1758 – Johan Grubbs änka
Nils Grubb 1758 – 1797 Johan Grubbs son i 1:a giftet
Margareta Wahlberg 1785 – 1790 Nils Grubbs änka
Olof Grubb 1790 – 1817 Johan Grubbs son i 3:e giftet
Johan Wikman 1750 – 1755
Catharina Lampa 1858 – Johan Wikmans änka
Christopher Bauman 1758 – 1797 Gift med Wikmans änka, Catharina Lampa
Brita Åberg 1798 – Christopher Baumans änka i hans 2:a gifte
Jonas Nordqvist 1798 – 1801 Övertog verkstaden
Lars Löfgren 1797 – 1854
Frans Gustaf Sahlin 1856 -1863 Gift med Lars Löfgrens fosterdotter
Jonas Frisk 1800 – 1815 En ägare
Jonas Löfgren 1801 – 1816 En ägare. Lars Löfgrens bror som senare blir garvare.
Pehr Palm 1807 – 1820
Jöns Arnflycht 1821 – 1823 Stämplade arbeten hos Palms änka
Christopher Nordin 1819 – 1858 Lars-och Jonas Löfgrens systerson
Per August Nordin 1860 – 1884 Christopher Nordins son
Elisabeth Nordin 1884 – 1886 Per August Nordins änka
Johan Axel Öberg 1886 – 1932 Övertar Nordins verkstad
Nils Öberg 1932 – 1945 Johan Axel Öbergs son
Familjen Öberg 1945 – 1968 Med Bror Carlsson som guldsmed
Bror Carlsson 1968 – Övertar Öbergs verkstad och affär
Charlotte Magnusson 1990 – Bror Carlssons dotter, delägare.
Johan Gustaf Berg 1829 – 1833 Brorson till Lars Löfgrens första fru
Anna Catharina Berg 1833 – 1860 Johan Gustaf Bergs änka
Per Erik Sundberg 1837 – 1847 En ägare. Flyttar till Trosa
Per Gustaf Zetterberg 1841 – 1851 En ägare. Flyttar till Stockholm
Anders Backman 1848 – 1867 En ägare.
Erik Gustaf Wiberg 1876 – 1881
Mathilda Gustafva Råberg 1881 – 1883 Erik Gustaf Wibergs änka
Lars Gustaf Lundin 1883 – 1928 Övertar Wibergs verkstad
Gusten Lundin 1928 – 1937 Lars Gustaf Lundins son
Bernard Johansson 1937 – 1978 Övertar Lundins verkstad
Henry och Rolf Johansson 1978 – 2001 Bernard Johanssons söner
Henry Johansson 2001 – 2004 Henry Johansson nu ensam ägare och avvecklar 2004
Carl Johan Rosenkilde 1887 – 1889 En ägare. Flyttar till Växjö
Carl August Mattinsson 1912 – 1913 En ägare. Flyttar till Stockholm
Carl A. Mårdh 1912 – 1914 En ägare. Flyttar till Stockholm
Sigfrid Thurell 1920-talet En ägare. Företaget avvecklas.
Bror Georg Sanderud 1935 – 1988 En ägare. Företaget avvecklas.
Av denna sammanställning framgår att Lars Löfgrens verkstad existerade i 66 år, Johan Grubbs i 92 år, Erik Gustaf Wibergs i 128 år till dess den avvecklades 2004 av dåvarande ägaren, guldsmeden Henry Johansson.
Christopher Nordins verkstad, nu Öbergs Guld AB med nuvarande ägare Bror Carlsson, dottern Ann-Charlotte Carlsson och Charlotte Magnusson, har till dags dato 2015, funnits i 196 år.
Åke Larsson, silversmed bos. i Sofiedal, Hudiksvall. Född 12/2 1929 i Torp, Medelpad.
JG Berg, mästare i Hudiksvall 1829 – 1833
Silversmeden Lars Löfgrens styvson, lärling och gesäll
AV Kjell-Olof Hofsberger
Johan Gustaf Berg är en av Hudiksvalls mindre kända silversmeder. Orsaken är naturligtvis kort verksamhetstid och liten produktion. Av en händelse kom de ljusstakar som presenteras i denna uppsats, ut på antikvitetsmrknaden under början av året 2021. Detta föranledde den forskning som resulterat i detta epos.
Svenskt silversmide, i dagligt tal kallat ”Silverbibeln”, är en storartad encyklopedi över svenska silversmeder. Tyvärr erfar man ganska snart, att innehållet är bristfälligt och ibland rent felaktigt. Om man ser till Silverbibelns uppgifter om Johan Gustaf Berg, får man intrycket, att han som ny mästare skulle ha kommit flyttande till Hudiksvall 1829. Detta är ingalunda fallet och syftet med denna uppsats är att klargöra hans livsomständigheter och en del av hans ringa produktion. Johan Gustaf Berg avled 1833, blott 31 år gammal och som brukligt var fortsatte änkan den döde makens produktion med dennes stämplar, under hennes ansvar men med en verkgesäll som svarade för produktionen.
I svenskt silversmide påstås att ”Änkan … skaffade egen stämpel och höll verkstad”. Uppgiften kan inte vederläggas, men av rapporteringen till Kungl. Controllverket finns det ingenting som tyder på att hennes stämplar ha varit sanktionerade. Och att hon därmed skulle ha betraktats som mästare, inte ens efter skråtvångets partiella upphörande 1846. Snarare fortsatte rapporteringen som ”Guldsmeden Berg” och så småningom som ”Guldsmeden Bergs änka”.
Johan Gustaf Berg stämplar tre versaler IGN i Antikva, inskrivna i en rektangel (#3857). Hudiksvalls stadsvapen till vänster (#3856).
Anna Catharina Berg stämplade tre versaler ACB i Antikva, inskrivna i en rektangel (#3859). Hudiksvalls stadsvapen till vänster (#3858).
Joan Gustaf Bergs och Anna Catharina Bergs signaturstämplar, som de återges i Svenskt silversmide, sid. 333. Någon namnstämpel är icke känd.
Av detta måste man dra slutsatsen, att Anna Catharina Bergs stämplar inte skall uppfattas som ”mästarstämplar”, utan mer som hennes ”varumärke”. Detta saknar dock praktisk betydelse, då något ansvar för stämpling av underhaltiga varor aldrig utkrävts. Någon dokumentation av vilken tidpunkt hon började använda den egna stämpeln finns beklagligtvis inte.
Av de fåtaliga föremål stämplade med JG Bergs stämplar som kunnat examineras, saknar samtliga årsbokstav. Inte heller Silverbibeln återger någon sådan. Om ett visst föremål då inte kunnat knytas till JB Bergs arbetsbok, är det omöjligt att ange tillverkningsår och därmed vem som de facto tillverkat föremålet. I denna uppsats, skall presenteras ett par lyrstakar som via arbetsboken kan dateras och som således är ett egenhändigt arbete av Johan Gustaf Berg.
Johan Gustaf Berg var född i Umeå, som son till gördelmakaren Johan Petter Berg och hans hustru Ulrika Nordström. Föräldrarna gifte sig den 8/6 1802 och sonen Johan Gustaf föddes den 1/10 samma år. Den 5/2 1808 föddes hans yngre broder Carl Magnus. Fadern avled den 17/1 1813 och moder den 4/3 1815, båda i lungsot.
Silversmeden i Hudiksvall Lars Löfgren hade varig gesäll i Umeå och där sannolikt träffat sin blivande första hustru Gustava Lovisa Berg. Hon var syster till Johan Gustaf Bergs far, vilket säkerligen gjorde det naturligt för de båda föräldralösa pojkarna att komma till Hudiksvall som fostersöner till Lars Löfgren och hans hustru, som var deras faster.
Johan Gustaf var utflyttad från Umeå den 29 mars 1815 och Carl Magnus den 14 juli. I husförhörslängden för året 1819-1824, är Johan Gustaf först noterad som fosterson och därefter som lärling och sedan gesäll. Johan Gustaf är då 17-22 år och det är rimligt, att han i 17-årsåldern började som lärling. Sedan 1824 bör han ha avlagt gesällprov.
I husförhörslängden för åren 1825-1829, är broder Carl Magnus upptagen som gesäll hos Guldsmeden och Färgaren Jonas Löfgren, yngre broder till Lars. När Carl Magnus gifte sig 1830, är han dock skriven som färgaregesäll.
Under åren 1825 – 1829, är Johan Gustaf fortfarande skriven som gesäll hos sina fosterföräldrar. Hans namn är dock överstruket, vilket betyder att han lämna adressen. Någon uppgift om när han har flyttat och vart han tagit vägen finns inte och han förekommer inte heller i stadens utflyttningslängder. Detta måste sannolikt tolkas så att han kvarblivit hos fosterföräldrarna till slutet av perioden. Detta hindrar dock inte att han kortare eller längre perioder tillfälligtvis kan ha vistats i Stockholm eller annorstädes, utan att formellt ha varit utflyttad. Hans fosterfar bör ha haft en levande kontakt med Stockholmsämbetet och dess samtida mästare.
Man kan förmodligen dra slutsatserna att Johan Gustaf inte gjorde någon gesällvandring i traditionell bemärkelse och förmodligen inte heller gjort något mästarstycke, enkom för vinnande av medlemskap i något ämbete. Det kan noteras, att hans fosterfar blev upptagen som mästare av Stockholmsämbetet efter att ha företett intyg från Magistraten i Hudiksvall om att han uppvisat mästarstycke. Det är därför inte omöjligt att även Johan Gustaf Berg kan ha blivit mästare på samma sätt som sin fosterfar och att han, liksom honom, tillhörde Stockholmsämbetet.
Enligt Svenskt silversmide stämplade han arbeten från 1829 och han arbetsbok är utställd på honom som guldsmed, vilket verifierar att han då var mästare.
År 1830 (31/10) gifte sig Johan Gustaf Berg med Anna Catharina Ekman, född den 12/11 1802, dotter till sämskmakaren i Hudiksvall, Johan Ekman och dennes hustru Aina Björk.
Johan Gustaf Bergs första kontrollstämpling ägde rum den 11 september 1829. Hans verksamhetstid blev dock kort eftersom han avled den 27/5 1833 i feber.
Under en period på knappt fyra år har han haft en tämligen blygsam tillverkning som motsvarade ungefär 20-50% av vad exempelvis kollegan Christoffer Nordin årligen producerade.
Om man granska han hudiksvallsmästarnas produktion mer i detalj, finner man att Johan Gustaf Berg under sin korta verksamhetstid hade en lika diversifierad produktion som någon av kollegorna och man får förutsätta, att man tillverkade de föremål, som marknaden efterfrågade.
Men JG Berg kom också men en absolut nyhet, nämligen ett par ”lyrstakar”. Ingen av de samtida silversmederna i Hudiksvall har gjort något liknande, varken förr eller senare. Dock att Christoffer Nordin tillverkat ett par ljusstakar både 1829 och 1830. I Hudiksvall fanns sedan 1813 Hudiksvalls musikaliska sällskap, som har en lyra som signum. Kan det finnas något samband?
Johan Gustaf Bergs lyrstakar från 1831. Rund fot, gipsfylld.
Höjd ca 16 cm. Vikt 9 lod (ca 120 gr.) enligt arbetsboken utan fyllning.
Stämplarna på J.G. Bergs lyrstakar. Stämplarna är slitna, men fullt läsbara och består av:
nederst mästarens signnaturstämpel,IGB med versaler inskrivna i en rektangel, därovan kontrollstämpeln – lilla riksvapnet i den räfflade skölden, ”kattfoten” . Överst Hudiksvalls stadsvapen, det avhuggna bockhuvudet i oval sköld (vridet ¼ varv medsols).
Inledning av arbetsbo för 1831 (årsbokstav A4) för guldsmeden Berg i Hudiksvall.
Den 10 maj har ”Ljustakar” om 9 lod (ca 120 gram) kontrollstämplats. Efter kontrollstämplingen har ljustakarna, för stabilitetens skull , fyllts med gips varför vikten ej kunnat verifierats.
Ljusstakar var alltså ovanliga hos silversmederna, men var stapelvara hos tenngjutarna, som exempelvis den i Hudiksvall verksamme Anders Näsman (1831-1839). Han har den 25/10 1834 stämplat 115 par spelstakar och tidigare samma år 7 par ”Stora Ljus-stakar”. Anders Näsman är den förste som använder begreppet ”Lyrstakar”, när han den 22/2 1832 noterar i sin arbetsbok, att han tillverkat 8 par ”Lyrstakar”. Begreppet ”Lyrstakar” hade inte tidigare använts i Hudiksvall, men i Stockholm hade såväl Johan Petter Grönvall som Adolf Zethelius tillverkat lyrstakar, i varje fall senast 1823.
Johan Petter Grönvall, lyrstakar 1823.
Höjd 20,5 cm, vikt 255 gram (tillsammans) sannorlikt silverfot.
När Grönvall och Zethelius tillverkade sina lyrstakar 1823, var Johan Gustaf Berg 21 år och han kan mycket väl ha befunnit sig i Stockholm på besök hos någon av dessa och lärt sig modellen.
I gävle tillverkade Pehr Olof Bäckström ett par snarlika lyrstakar 1828. Johan Gustaf Berg var fortfarande gesäll och kan mycket väl ha varit på besök och tagit med sig modellen hem till Hudiksvall.
Två stycken snarlika lyrstakar av Pehr Olof Bäckström, Gävle, 1828.
Höjd ca 16 cm. oval fot och fyllda fötter.
Efter Johan Gustaf Bergs bortgång, fortsatte änkan tillverkningen, som brukligt var, med mannens stämpel och en verksäll som ansvarig för verkstaden. Arbetsboken för år 133 är underskriven ”JG Bergs Enka” med en piktur som inte bedöms vara hennes egen. År 1834, blev JG Bergs äldste gesäll Anders Wedin verkgesäll, med två stämplingstillfällen under hösten. När han lämnade verkstaden i slutet av augusti samma år, blev befattningen vakant, varför änkan under 1834 års arbetsbok med egenhändig namnteckning.
Under 1835 har ingen kontrollstämpling skett och JP Sjödin, stadsnotarie och rådman skriver i en kommentar till 1835 års kontrollstämplingsprotokoll … ”har under årets lopp ingenting afstämplatt, hvilket hos gående stämpel Bok bestyrker”. Arbetsboken insändes med andra ord tom och utan underskrift.
Arbetsboken för 1836 inleds med en brännvisskål (om 30 lod) som kontrollstämplades den 29 januari 1836. Vem som tillverkat denna och när det skett, får förbli en gåta. När nästa kontrollstämpling gjordes, den 9 juni, bör man kunna räkna med att Anders J. Lundberg blivit förordnad som den nye verkgesällen.
Anders Lundberg var född 1815 i Sundsvall och kom som 16-årig som lärgosse till Johan Gustaf Berg
1831. Han förblev på sin post som Anna Catharina Bergs verkgesäll till och med stämplingen den 22 september 1856, varefter ingen stämpling skedde förrän den 12 november 1858, då P. August Nordin förordnats.
Efter åtskilliga stämplingar under december månad 1859, undertecknade August Nordin den mest omfattande arbetsbok som redovisats i namn av JG Bergs änka den 31 december 1859.
August Nordin, som var son till Christoffer Nordin, hade den 30 april 1860 erhållit burskap som guldsmed i Hudiksvall och stämplade med egen arbetsbok från och med den 21 juni 1860.
Han svarade för arbetsboken för JG Bergs änka till och med den 26 mars 1860. Från och med 1861 återfinns hon inte längre i Controllverkets rullor.
Källa:
Hälsingerunor 2021
Avkortad avskrift, Åke Nätterö
—70T1— Uppgifter ur Delsbo släktbok
(E61) Carl Fredrik Andersson, * 13/4 1835 i Lönsås sn, Ög. Infl. fr. Leksand. G. 10/3 1856. Guldsmed. Bos. i Ede, Delsbo. † 7/8 1897.
(X18) Johanna Westner, * 8/6 1831 i Hudiksvall, Gävleb. † 19/3 1912.
Johanna Erika * 3/11 1854, † 5/4 1914
Anna Christina * 5/6 1857. G. 22/11 1885 m. N. Andersson i
Hälsingtuna
Carl Fredrik * 16/9 1859 2
Johan Olof * 1/1 1862
Amalia * 20/1 1864. Utfl. t. Gällivare 1899.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62