Strömbacka bruk 1891

Beskrivning av Strömbacka bruks tillgångar


Se bilder och läs mer om STRÖMBACKA BRUK.


Läs om Bergsråd på Wikipedia


Läs om Brukspatron på Wikipedia


Läs om vårt Kalendarium.


Järnkontoret– här finns det mesta om järnhantering


Läs om Järnkontoret – Wikipedia


Använd sökfunktionen
Tryck ner  Ctrl,  håll kvar och tryck ner tangenten  f  och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Beskrivning av Strömbacka bruks tillgångar

 

HELSINGLANDS WECKOBLAD DEN 11/6 1891
af Gust. Lindberg


Strömbacka bruk 1866. Källa: Pappas lydige son, sid,100-101.

Strömbacka bruk har sitt namn efter brukspatronen Petter Strömbäck, hwilken i början af 1730-talet inköpte några egor och rödningar efter Röjarbo- och Masbosjön samt efter de tre wattenfallen mellan dessa sjöar, för att derigenom erhålla laga eganderätt till dessa fall. Anläggningen af bruket börjades redan 1736, men privilegier utfärdades för Strömbäck och brukspatronen Daniel Ahlbom, hwilken sistnämde samma dag erhöll privilegier för äfwen Aldersfors eller, som det nu kallas, Hedwigsfors bruk.

Strömbäck bortbytte den 30 dec. 1754 hälften af Strömbacka mot hälften Ryfors bruk i Kronobergs län till brukspatron Johan Halenius, som i sin ordning den 9 oktober 1756 transporterade halfwa Strömbacka på assessorn Friherre Per Abraham Örnsköld, hwilken den 18 nowember samma år köpte återstående hälften af Strömbäck.

Friherre, sedermera landshöfding, P. A. Örnsköld sålde Strömbacka den 20 september 1774 till grosshandlaren Daniel Hassels enka Maria Christina Bohman, och grosshandl. Lorenz Görge i Stockholm, hwilka den 1 maj 1780 öfwerläto hälften af egendomen till brukspatronen Matts Smaræus. Denne Smaræus sålde till bergsrådet Magnus Bjuggren, hwars sterbhusdelegare i sin ordning, genom köpebref af den 2 juni 1799 öfwerläto sina andelar på bergsrådets son, brukspatronen Magnus Bjuggren, hwilken sålunda blef egare till hälften af Strömbacka.

Andra hälften innehades af handelshuset Bohman, Hassel & Görge, hwilka namn wi återfinna här ofwan. Denna firma gick dock till konkurs och andel i bruket måste försäljas. Bjuggren beslöt sig då att sälja äfwen sin andel och försiggick denna försäljning genom offentlig auction den 19 juni 1816 å Hagalunds wärdshus å Stockholms Djurgård.

Enligt den då upprättade beskrifningen, bestod Strömbacka bruk af:

3 stångjernshammare för 4 härdar, 1 plåthärd, 1 spikhammare och 1 räckhammare;

Mowikens masugn;

Hälften i Österbo masugn;

Husbehofskwarn med 2 par stenar och halfwa Norrbo tullkwarn med 2 par stenar;

4 saltpeterlador; och Hergården med trädgård och en kryddgård, hwarunder brukas Radjärsbo (Röjarbo) 30 a 40 tunnland, samt Stormyra 19 tunnl., Gullbacks- och Nippsrödningarna;


Eko. karta 1950-talet

Åbyggnaden wid Moviken samt en trädgård och ansenlig kultiverad jord derstädes, som nu brukas af betjenter och arbetare;

Hemmanen:
Strömbacka n:o 1—27 öres 13 penningland;
Rökullen n:o 1—8: —;
Westansjö n:o 6—5: 4;
Afholm n:o 2—2: 4½;
Näppängen n:o 5—2: 9;
Wedmyra n:o 1—10: 6;
Furuberg n:o 2—4: 9½;
Öfwer Frisbo 14: 19½;
Ytterhafra 6: 12½;
Fönebo n:o 1—8: 9½;
Gammelsträng n:o 7—3: 6;
Norrbyn n:o 1—11; n:o 3—5: 12; n:o 5—3: 22½; n:o 8—4: 2½;
Gisslarbo n:o 1—2: 12;
Elgered n:o 5—1: 21;
Blixbo 1: 12; tillsammans 124 öres 12 pgld.

Widare hälften af 9 hemman om tillsammans 61 öres 16 pgld, den andra hälften lydande under Hedwigsfors bruk eller 30 öres 21½ pgld., samt hälften af 6 till skatte köpta finntorp om 18 öres 4 pgld eller 9 öres 2 pgld; således tillsammans 163 öres ½ pgld.

4 lastageplatser, nämligen:
Hallbo wid Norra Dellen, Norrbo och Öfwernäset wid Södra Dellen samt Håsta udde wid hafwet.

Inropet werkstäldes genom advokatfiskalen Per Staaf för friherre Casper Wredes räkning och war köpesumman 42,300 riksd. Banko.

Wid samma tillfälle försåldes en lott eller 1/25 del i Utö grufwor med tillhöriga skatte och säteriegendomar i Stockholms län samt ⅓ del uti Wiggelsbo och Carls grufwor i Roslagen af samma personer till frih. Wrede för en summa af 5,250 riksd. Banko.

Genom köpebref den 28 september 1827 blef friherre Per Adolf Tamm egare till Strömbacka, som nu blifwit tillökadt genom inköp. Bland annat af Friggesunds egendom och salusåg. Köpekillingen war 190,000 riksd. Banko.

Tamm afled 1856 och egendomarne innehades derefter af arfwingarne till år 1876, då aktiebolagets Iggesunds bruk bildades och i hwilket Strömbackawerken ingingo.

Den äldsta räkenskapsbok, som förwaras wid bruket är sedan 1757. Denn är särdeles omsorgsfullt och specifikt förd. Så förekommer bland andra ”Ullstrumpors konto”. Inspektor war då Jakob Norelius. Denne hade en informator, med namnet Jonas Estman för sina barn och synes Estman sysselsatt sig icke allenast med barnuppfostran, utan äfwen med kroppsarbete. I bruksboken står han nämligen godtgjord med 21 daler för hyfling af bräder, stensprängning och diwerse arbeten. Samtidigt med Norelius war Hans Gewalin inspektor wid Håsta udde.

I kontorets förstuga hänger en gammal barometer inne i ett skåp.

— Denna barometer är rent af förwånadswäckande, att kunna wisa rätt sade oss bokhållaren 1) Schwarz.

Under inspektoren 2) Johan Niklas Bergs tid fördes också i en särskild bok noggrann anteckning öfwer barometerståndet kwäll och morgon för hwarje dag. Men boken innehöll dessutom en massa andra anteckningar — öfwer främmande, den mat som serwerades m.m. Den bokhållare, som hade förandet af denna bok om händer, synes dock ej warit fullt belåten med uppdraget, ty samma dag Berg afled har han skrifwit de sista raderna: ”Nu är Johan Niklas Berg död — slut med anteckningarne!”

Låt oss nu företaga en wandring genom bruket.

Först göra ett besök in i kyrkan. Denna byggdes 1864, men inwigdes först 1890, så att nattwardsgång numera sker i densamma.

Hon är rätt prydlig och blir det ännu mer, sedan wäggarne inwändigt blifwa botserade och målade. Orgeln har god, fyllig och mjuk ton.

Skolhuset deruppe på höjden har wackert, fritt och sundt läge. De 33 barnen sågo glada och en del ganska intelligenta ut. Wi följde en god stund fröken Olga Sandahls goda underwisning med stort intresse.

Wi gjorde äfwen en titt in ett par af smedernas bostäder. Fint och putsadt. I en af dessa stod en kopparkittel på jernspisen och deri kokades wassla till missmör. Hwarje smedsmästare har nämligen af bruket föda till twänne kor och hwar och en har också sin särskilda ladugård och gödselgrop. Till aflöningen hör också potatis- och trädgårdsland.

Smidet bedrifwes wid 4 wallon — och 1 Franche Comtéhärd i 3 smedjor. Tillwerkningen för 1890 war 905,705 kilogram wallonjern och 161,135 kg Franche Comtéjern.

Tackjernet blåses wid Mowikens masugn, som har ett särdeles wackert läge nära stranden af Norra Dellen. Utsigten öfwer denna sjö med dess många holmar och leende stränder samt de i fjärran förtonande höga bergssträckorna är obeskrifligt tilltalande. Masugnsdriften skötes af fingeniören 3) Tycko Bowallius, som bebor den trefliga herrgården med dessa wackra trädgård, blom- busk- och trädgrupper på gårdsplanen. Hr Bowallius har äfwenledes öfwerinseende öfwer smidet med Strömbacka och Hedwigsfors.

Wid Mowiken tillwerkades 3,208,355 kg tackjern under förra året. Wallonjernet blåses af uteslutande Dannemoramalm, till Franche Comtéjernet blandas malm från Dannemora, Wigelsbo, Stenring, Ramhäll och Kallmora. Kalk tages från Oaxen. En del af tackjernet exporteras till utlandet.

Kolningar försiggår i ugnar, hwilka lemna fasta och klingande kol och ett godt utbyte från wedmassan. För närwarande finnas 4 sådana ugnar, men under sommaren skall ytterligare 1 uppföras. Dessutom spel för kolweden och en lyftkran för gröfre gods under arbete. Spelen och kranen skola drifwas med ångkraft.

En hästbana byggdes åren 1883 och 1884 mellan Mowiken och Strömbacka. Den har en lutning af 385 fot från Strömbacka till Mowiken, så de lastade wagnarne gå denna wäg utan kraft, men i motsatt riktning dragas de af hästar eller oxar. Sedan 1885 hafwa omkring 170,000 timmer fraktats å denna bana. Likaledes forslas all malm, tackjern, stångjern, spannmål m.m. å densamma.

Banan samt det utmärkta timmeruppfordringswerket wid Strömbacka äro werk af den skicklige byggmästaren Per Erik Särnström wid Iggesund.

Ångbåten P. A. Tamm med 6 pråmar för brukets effekter widare öfwer sjöarne Dellen till Näswikens station.

Flere hemman under Strömbacka äro utarrenderade, men wid hufwudgården brukas emellertid 341 tunnland, sålunda ett efter wåra förhållanden betydande jordbruk. Medaljer och belöningar hafwa också kommit bruket till del wid landtbruksmöten. Den brosch 4) fru Graffström bär, utgör ett wittne om hennes kunnighet i trädgårdens skötsel.

Sedan wi tagit sågen, kwarnen och tröskwerket i betraktande samt gjort en titt in i handelsboden, återwända wi till herrgården för att säga tack och farwäl till wårt wänliga wärdfolk. Wälkommen åter! Ljuder det ännu en gång.

KÄLLA: Kungliga Biblioteket
AVSKRIFT: Viveca Sundberg


—29A11— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

(X10) 1) HERMAN OLOF FREDRIK SWARTZ, * 29/11 1855 i Gnarp, Gävleb. G. 27/10 1893. Bokhåll. Bos. i Strömbacka, Bjuråker. † 4/3 1927.
10 EVA ULRICA MALMGREN, * 24/12 1856, d. t. skrädd. A. F. Malmgren i Strömbacka, Bjuråker. † 26/5 1941.


—49B4— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

1 2) JOHAN NICLAS BERG, * 13/5 1795, s. t. bruksförvalt. L. Berg i Hedvigsfors, Bjuråker. G. 24/7 1828. Bruksinspek. i Strömbacka, Bjuråker. † 30/11 1843 (bröstlidande)
(X6)23N1 EVA CHRISTINA HÄRDELIN, * 26/8 1809, d. t. grosshandl. A. Härdelin i Gävle. Änka o. utfl. t. Norrbo, där hon drivit en färgfabrik vid Åbron. † 18/4 1871 (luninflammation)
EVA MARIA CHRISTINA * 4/11 1831                     10
CHARLOTTA NICOLINA * 12/12 1833                    11
MATHILDA AUGUSTA * 4/6 1836. Utfl. t. Hudiksvall 1870
LARS * 27/1 1838. Löjtnant v. Kungl. Väg o. vattenfallstyr. Utfl. t. Sundsvall 1863
ANNA DOROTHEA * 2/1 1840. Bos. i Delsbo (prästgården) † 20/12 1919
NILS THEODOR * 6/4 1843. Utfl. t. Sth. 1873


—77S1— Uppgifter ur Njutångers släktregister.

3) TYCKO VILHELM AUGUST BOVALLIUS, * 24/12 1858. G. 9/5 1886. Förvalt. bos. i Strömbacka, Bjuråker. Fl. t. Hudiksvall 1923.
(E59) SIGRID ESTHER HOLMBERG, * 7/5 1863 i Linköping, Ög.
BERTIL, * 18/10 1887. † 21/10 1888
IRMA, * 24/3 1889                                               2
ELISABETH, * 1/11 1890. Fl. t. Hudiksvall
ERIK RAGNAR, * 5/9 1900. Fl. t. Hudiksvall


—55E1—Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

(C17) 4) NILS GUSTAF GRAFSTRÖM, * 4/2 1831 i Film, Upps. Infl. fr. Västland 1851. G. 7/8 1862. Inspektor vid Strömbacka bruk, Bjuråker. † 1/1 1893 (lunginflammation).
(Y4) HILDA GUSTAVA BERG, * 4/1 1839 i Attmar. Infl. fr. Hudiksvall 1862. Utfl. t. Sth. 1894.
GUSTAF HJALMAR * 30/5 1865. Utfl. t. Sth. 1892
SIGNE HILDA MARIA * 19/12 1868                      2
HILDUR ANNA SOFIA * 7/8 1869. Utfl. t. Sth. 1894
ESTER MARIA CHARLOTTA FREDRIKA * 6/5 1873. Utfl. t. Sala 1893
OSKAR ADOLF * 25/12 1882. Utfl. t. Sth. 1894

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra. 

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Till toppenStrömbacka bruk

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *