Hudiksvall under 400 år. Studiematerial utarbetat av HUDIKSVALLS MUSEUM 1982
Se Facebook gruppen Fornminnen i Sundede.
Se film från Hantverksindustri – Utställningen i Hudiksvall 1913, med seglar regatta. Se bilder.
Se Facebook gruppen HUDIKSVALLS-KOMMUN GAMLA & NYA BILDER.
Läs om i Hudiksvall – Forsa Järnväg 1860.
Se Hudiksvall 1927, 12 min.
Läs om Sjöfarten i Hudiksvall.
Läs om Kust- och Insjöbåtar.
Läs om Hoppbackarna i Hudiksvall.
Läs om Hälsingestämman på köpmanberget 1910.
Se film Hudiksvall 400 år.
Se bilder Hudiksvall/sockenbilder.
Läs om HÄLSINGLANDS MUSEUM.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Hudiksvall under 400 år
Kronologisk översikt ämnesvis
Handel och sjöfart
Hantverk
Fiske
Industrialisering
Kyrkan
Skolväsen
Sociala omsorger
Folkrörelser
Sällskaps- och nöjesliv
Fornminnesförening och museum
1500-talet
1560. Som svar på hälsingeallmogens klagomål över förbud mot landsköp, uppmanar Gustav Vasa dem som vill driva handel att flytta till Hudiksvall i Hälsingland.
1582. Hudiksvall grundas; Johan III:s privilegiebrev; vid inre fjärden på byarna Hudik och vallens marker.
1582. En ”barnaskola” uppfördes redan detta år i gamla staden. Skolhuset skall ha stått tillsammans med prästgården nordost om nuvarande nya kyrkogården i sluttningen mot företagshälsovården.
1590. Den första kyrkan byggs (på nuvarande nya kyrkogården). Kyrkan, en enkel timmerbyggnad utan torn. 47½ alnar lång, 17 alnar bred och 34 alnar hög. Dess grund, med några gravstenar invid synes fortfarande på den s.k. Nya kyrkogården, som alltså tvärtom är den äldsta begravningsplatsen.
1590. Exempel på utrikeshandel: 7 skepp seglade ut till Tyskland och de baltiska länderna. Man sålde plåtkoppar, kittelkoppar, stångjärn, osmundjärn, hästskor, älghudar, kalvskinn, smör, späck, tran, tjära, lax m. m, man köpte salt, kläde, krut, bly, hampa, mjöd, m. m.
Under början av 1600-talet förekom ständiga kontroverser med framförallt Stockholm om de mindre städernas rätt att bedriva utrikeshandel.
1590. På 1590-talet bestod stadens borgerskap mest av köpmän. Hantverkarna var få; 1592 fanns 3 vapensmeder, 4 guldsmeder, 3 skinnare, 3 skräddare, 2 målare, 1 glasmästare, 1 hampspinnare och 1 sämskare. Antalet fiskare var omkring 30.
1598 – 1599. I staden fanns 106 borgare och 97 gårdar. Borgarna hade 33 hästar och 81 kor samt några getter och svin.
1599. bodde 91 hushåll i den inre staden 19 i den yttre vid sundet.
1600-talet
1602. Karl IX beslöt att uppföra en kungsgård i staden. Kungsgården blev aldrig färdig men den började uppföras på plats där nu kyrkan är belägen. Till kungsgården donerades Gackerön, byarna Lingarö, Smälsk och Tunbyn samt 2 gårdar i Risberg i Tuna sn. Samt Tuna prästgård. Östanbäcks by togs till ladugård och allmogen befalldes föra fram byggmaterial och göra dagsverken. Konungen hade bestämt att den nya staden skulle förläggas till platsen kring Hornåns utlopp i Hudviken. Emellertid hade redan vid denna tid landhöjningen fortskridit så långt att uppgrundningen i Lillfjärden börjat bli märkbar för de större fartygen. En del av de nya borgarna ville därför att staden skulle byggas vid sundet mellan fjärdarna, där vattendjupet var tillräckligt för de större fartygen. Av den anledningen byggdes också tullhus och vågbod här nere. Många föredrog stränderna kring sundet, över vars smalaste del (vid nuv. skvallertorget) en vindbrygga lades.
1602. Karl IX donerade Bålsön, Agön, Drakön och Kråkön till Staden.
1603. Uppfördes Bålsö kapell.
Hudiksvall var stapelstad (rätt till fri utrikeshandel) och skulle styras av 2 borgmästare och 12 rådmän vilka skulle väljas av borgerskapet den 1 maj. Borgmästarna valdes bland de duktigaste köpmännen, även rådmännen valdes bland köpmännen.
1604. Fiskade stadsborna med 16 båtar vid Bålsön och med 30 båtar vid Agön. Saltströmmingen försåldes huvudsakligen i Uppland.
1609. Den första stora branden ödelade 26 gårdar i staden. Detta var en av orsakerna till allt fler bosatte sig vid sundet (nuvarande staden). Här var vattnet djupare och här fanns tull och våghus för handelsgods.
1613. Fanns i staden 1 präst, 1 kaplan, 1 tullnär, 135 hjoneslag (gifta), 6 änkor, 10 drängar, 44 pigor.
1615. I fogderäkenskaper finns kolmästarlönen upptagen till 20 tunnor spannmål.
1622. Befalls att Hudiksvall ”skall tillhopa byggas” på näset mellan fjärdarna.
1634. Hudiksvall blev residensstad i ett län som omfattade hela Norrland, med undantag av Gästrikland, som tillhörde änkedrottningen Maria Eleonora. Hudiksvall var en gång residensstad i Sveriges största län. Enligt regeringsformen 1634 indelades landet i län, styrda av landshövdingar.
Den första landshövdingen hette Stellan Otto Mörner och hans hushåll uppgick 1636 till 30 personer; landsbokhållare, landsskrivare, landsprofoss, vaktmästare och 6 vaktknektar med familjer.
1635. ”Den som hindrar sotfällaren (sotaren) skall böta 3 mark och sitta ett dygn i kistan”.
Dåliga spisar, ofta byggda direkt i trävägg, var direkta brandfaror. Soteld och gnistregn tände lätt de eldfängda trätaken. Sotaren kunde påtala sådant och var därför inte en populär person.
1636. Handelsordinatan av detta år förbjöd handelsskepp att handla med utrikes orter. Under årens lopp kom att beviljas fler undantag men huvudprincipen kom att kvarstå fram till 1800-talets början. (Bottniska Handelstvånget).
1637. Hela staden en befolkning av 366 personer över 12 år.
1637. Hudiksvalls län delades i 2 län; det södra länet kom hädanefter att innefatta Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Christer Posse blev landshövding.
1639. Skyldighet att gå brandvakt har funnits från stadens äldsta tider. Men detta år heter det i rådstuguprotokoll: ”Blev avtalat att två karlar skall gå vakt var natt, ingen undantagen, varken borgmästare eller råd och den som felar vakt när han blir tillsagd så skall han böta 3 daler”.
1640. På 1640-talet var nästan hela staden flyttad till nuvarande plats.
1640. På 1640-talet kan vi räkna med att medelvattenståndet var omkring 3 m högre än nu. Således var stora delar av det som nu är bebyggt sjö eller sankmark.
1642. Stadsförvaltningens inkomster bestämdes till 1/3 av accisen av det som slaktades till husbehov och som såldes av köttprånglare, av det som bryggdes till husbehov och krögeri, av bakugnspenningar, tomtören, ståndpenningar, inkomster av stadens mulbete, våg och täppor m.m. Pengarna räckte dåligt och man hade stora svårigheter att driva in medel.
1646. Stadens hela hantverkarkår bestod av 1 guldsmed, 1 kopparslagare, 1 glasmästare, 6 skräddare, 1 skomakare, 2 smeder, 1 krukmakare.
1650. Stadens staket, som omgärdade staden, blev färdigt. Tillförsel av varor till staden kunde inte ske annat än genom tullgrinden och de varor som kom sjövägen förtullades vid sjötull.
1650. Flyttades till Hudiksvall (nya staden) Enköpings trivialskola. Den första skolan i nya staden byggdes vid Torget (rådhustorget).
1651. Länsresidenset flyttades till Gävle.
Rådhuset
1652. Rådhuset revs i den gamla staden och flyttades till den plats norr om torget där det sedan i olika skepnader kom att stå till 1879, alltså i nuvarande rådhusparken.
1664. Skedde en reglering av antalet krögare i staden till 14 st. Dessutom fanns en gästgivare. 1655 hade bestämts att öl och brännvin inte fick säljas ”sedan klockan 7 är slagen”, senare utsträcktes tiden till 9.
Borgarna tillhörde vid 1600-talets mitt 12 rotar. Som borgligt tunga poster räknades att underhålla stadens gator, vägar och broar, att bortköra snö från stadens torg före den stora frimarknaden vid årets början, att gå brandvakt, att ingå i gatloppsledet då någon skulle straffas samt skyldighet att delta i anskaffandet och utrustandet av båtsmän. Staden av skyldig att hålla 20 båtsmän, i krigstider även fördubblingsbåtmän.
1670. Uppgjordes stat för Hudiksvall. Borgmästarens kontanta lön bestämdes till 100 daler s. m., stadsskrivarens till 80, de 6 rådmännen 15 var, organisten 40, stadens utridare 13 och stadstjänaren 10. Dessutom hade de flesta fria ämbetsjordar att bruka. 100 daler anslogs till underhåll av stadens byggn. 12 daler till papper, bläck, ljus och vax m.m.
1670. Lades praktiskt taget hela staden i aska. Genom bränder och kungl. Förordningar från denna tid kunde stadens oregelbundna bebyggelse sakta regleras.
1672. Nya kyrkan invigs.
1686. Ytterligare en förödande brand.
1689. Finns i staden 21 mästare (hantverkare). Folkmängden var samma år 511 vuxna.
1690. Hudiksvall betalade enligt riksdagsbeslut 900 daler s. m. i kontributioner, den högsta siffran av Norrlandsstäderna.
Hudiksvalls handelsmän låg i ständig fejd med grannstädernas handelsmän rörande handelsrätten i socknarna runt städerna. All handel skulle gå över städerna. Man låg även i fejd med bönderna som ville handla olagligt själva på landsbygden. Även om nya bruken på 1600-talet konkurrerade med stadens handlare om handeln på landsbygden.
Handelsmännen i staden bedrev sedan gammalt också handel på marknader i Uppsala, Sala, Hedemora, Falun, Siljansdalarna, Färila, Trondheim, Östersund, Härnösand m.fl. platser.
1691. Brand i kyrkan.
1698 – 1699. Stadsplanekartor, upprättade av Johan Warwingh, visar stadens utbredning.
1700-talet
1704. Inkvarterades 20 ryska krigsfångar i staden, övervakade av borgargardet.
1706. Kom ytterligare fångar (saxare) som inhystes två och två i borgarnas hem.
1710. Härjades staden av pesten, 14 döda.
1710. Fanns i staden 432 mantalsskrivna personer.
1712. Krigen under 1700-talets början drabbade staden hårt i form av skatter och utskrivningar. Detta år fanns inte längre lämpliga båtsmänsämnen utan 4 borgare fick gå ut i kriget i stället för lejda karlar.
1714. Utbröt eldsvåda i stadens östra delar som ödelade 40 gårdar samt uthus och sjöbodar.
1715 Nyinvigs kyrkan efter branden 1691
1717. Fanns i staden 115 finska flyktingar efter svenska nederlaget i Finland.
1719. Uppfördes det nya Trivialskolehuset på Skvallertorget. Byggnadsmaterialet kom från gamla kyrkan. Skolan brann ner i rysshärjningarna två år senare. Före denna byggnad låg skolhuset strax norr om kyrkan, färdigställt 1675. 1719 hade skolan 106 ”skolepiltar”.
1721. Anfalls staden av ryssarna, staden plundras och bränns.
1724. En ny trivialskola stod klar. Inrättades ”hospital”.
1724. Infördes ”stadens 12 äldste” som skulle förenkla samarbetet mellan stadens magistrat (borgmästare och rådmän) och borgerskap. De äldsta tog över den beslutanderätt som tillkom borgerskapet. Denna institution levde kvar till 1863 då de nya kommunallagarna införde stadsfullmäktige.
1725. Stadens första fältskär anställdes officiellt detta år.
1725. Började man bygga den nya kyrkoherdebostaden vid stor Kyrkogatan (nedanför kyrkan).
1726. Nya rådhuset stod klart och det hade ”högt torn, Timklocka och 4 st Säjare”
1727. Får staden privilegium på buldansväveri.
1828. Bildas väveribolag.
1738. Fick staden sin första brandanordning då man nu skaffat sig en brandspruta.
1738 Föreslog magistraten att staden skulle snyggas upp. Det ojämna och gropiga torget skulle stensättas. Under följande år stensattes också stadens mera trafikerade gator och kring torget planterades 29 lövträd.
1743. Härjades staden av ”blodsjuka och fläckfeber”.
1750. Prosten, rektorn, ”läkaren”, forskaren m. m. Olof Johan Broman avlider. Broman var egentligen stadens förste läkare och kirurg. Han utförde många operationer och amputationer på den Armfeltska armen efter det olycksaliga fälttåget till Norge 1718-19.
1752. Konung Adolf Fredrik gör ett kort besök i staden. Inför besöket hade alla stadens gårdar rödfärgats.
1752 Den förste riktige skötbåtsbyggaren bosatte sig i staden. Tidigare hade fiskarna hämtat sina båtar i Ångermanland.
1753. Började man för första gången organisera en mera ordnad undervisning för fattiga barn. Undervisning hade sporadiskt förekommit även tidigare.
1754. Bildas skomakarskrået.
1754. Klagas över att ”drängar och pigor har den oseden att alla sön- och högtidseftermiddagar, utan sina matmödrars och husbönders tillåtelse, att vanka av och an på gatorna och annorstädes till långt in på aftnar och nätter…”
1754. Överflödsförordningarna gjorde att man tillsatte borgare att bevaka så att folk bar de rätta, passande kläderna efter sitt stånd. Flärd och lyx var förbjudet, böter och konfiskation blev straffet.
1756. Hantverkssocieteten bildades.
1757. Kommer de första reglerna om arbetskarlar och deras avlöning och naturaförmåner. Arbetskarlar fick tillstånd att bosätta sig i staden, utan att vara borgare, med magistratens tillstånd.
1757. Bildas handelssocieteten.
1760. På 1760-talet förbjöds gärdesgårdar som stängsel kring tomter eller kryddgårdar vid de större gatorna då det ansågs missprydande.
1764. Fanns i staden 44 mästare i olika hantverk.
1764. Från detta år finns uppgifter på vad som vanligen importerades och exporterades. Den vanligaste importvaran var spannmål, vidare, salt, linfrö, kalk, tobak och kramvaror. Exporten var vävnad, lin, saltströmming, smör och fåglar.
1765. Får staden halv stapelrätt.
1766. Får staden apotekare.
1766. Utgjordes stadens folkmängd av 1021 personer.
1768. Söks privilegium för anläggande av oljeindustri i staden.
1774. Portalen i till kyrkogården från Stora Kyrkogatan uppmurades av murarmästare Erik Svedberg.
1782. Från detta år kan man räkna med en självständig rederinäring och skeppsbyggeri i staden; på Varvet uppfördes ett skeppsvarv.
1784. Byggdes det stora skeppet ”Hudiksvall”.
1784. Utfärdades ett reglemente för brand- och stadsvakters åligganden.
1784. Fanns i staden 22 krogar; före slutet av 1700-talet då krono brännerier infördes gick det dåligt för krogägare, som alla brände hemma.
1789. Inrättades ett batteri om 12 kanoner i olika storlekar på Batteriudden i Saltvik för stadens försvar.
1790. Fiskarsocieteten bildas.
1790. Övertar staden försvaret för den lägre undervisningen.
1791. Flyttades kanonerna till Kastellholmen; några av kanonerna finns idag på Köpmanberget.
Kanonerna på Köpmanberget
1800-talet
”Kanalens fortgående uppgrundning beredde stadsborna många besvärligheter. Den trafik, särskilt med vedbåtar, som där brukade äga rum, omöjliggjordes vid lågvatten, och efter nederbördsrika vintrar översvämmades stränderna som varken var pålade eller stensatta.
För att i någon mån motverka dessa olägenheter påbörjades under vintern 1817 arbeten med kanalens fördjupande och med pålning utefter stränderna. Dessa förbättringsarbeten fortsatte till 1834.
År 1837 byggdes en bro över kanalen i Lilla Kyrkogatans förlängning, och samma år påbörjades arbeten med uppförande av stenmur utefter kanalen från denna bro till lilla fjärden.
År 1842 ombyggdes en gammal träbro över kanalen, en anspråkslös föregångare till nuvarande Storgatsbron. Året därpå byggdes den valvade stenbron vid Stora Kyrkogatan, som var kvar till denna del av kanalen ombyggdes för ett tiotal år sedan. I samband med Trädgårdsgatans förlängning från Marknadsgatan västerut byggdes under sommaren 1861 en fjärde bro över kanalen”.
Se intressant bild från Sundskanalen.
Lillfjärden den 21 juni 2024 med Galgberget i bakgrunden. Här kan vi se att den gamla pålningen fortfarande fungerar. Foto: Viveca Sundberg
Parti av sundskanalen med stenbron vid stora kyrkogatan på 1800-talet.
KÄLLA: Efter tips från Jan Olov Nyström. Hudiksvalls Historia 1932, av Sven Brun del II, sid 13
1838. Anläggs en segelduksfabrik i staden.
1839. Härjas staden av smittkoppor och ”feber”.
1840. Anläggs ett sockerbruk i staden. Inrättas lasarett i staden.
Anställs en stadsbyggmästare.
1843. Anläggs fabrik för tillverkning av såpa och ättika.
1846. Nya fabriks-, hantverks- och handelsförordningar förorsakar begynnande upplösning av societeterna. Bildas Nya norrländska bolaget, senare kallat Gävle ångfartygsbolag.
1847. Det första badhuset togs i bruk på Varvet
1847. Den första gatubelysningen, 10 lyktor, införs.
1848. Bildades Hudiksvalls stads sparbank vilken räknades som välgörande stiftelse.
1848. Fanns i staden 72 hantverkare vilka till hjälp hade 43 gesäller och 16 lärlingar. Vidare fanns 19 st som bedrev hantverk utan att vara mästare; skråväsendet hade avskaffats 1846.
1850. 1691 personer. Genom den ekonomiska tillväxten skedde befolkningstillväxten i ett hastigt tempo för att avmattas mot sekelskiftet; 1870 fanns det 3241 personer, 1880 4331personer, 1890 4804 personer, 1890 4804 personer, år 1900 fanns 4902 personer.
1850. Exporterade från Hudiksvall 698 bjälkar och 910 tolfter bräder.
1850. Den Brunska gårdens terassanläggning blir den första av denna typ i staden.
1851. Anlägger en tändsticksfabrik i staden. Skaffar Frisks snusfabrik stadens första ångmaskin.
1852. Hudikswalls Weckoblad 12 juni 1852
Brunns-drickning
1854. Härjas staden av koleraepidemi.
1854. Arrenderade skeppsbyggmästare J H Fougt skeppsvarvet och ett par decenniers livlig verksamhet följde. Tidigare hade funnits två varv, det yttre och det inre och det var det inre som Fougt arrenderade.
1855. Bildades Hudiksvalls ångfartygsaktiebolag med turer Sthlm – Hudik samt nästkommande år mellan Finland och Hudiksvall.
1855. Öppnas Filialbanken, stadens första affärsbank.
1856. Hudiksvalls bryggeribolag började sin tillverkning. Bryggeriet ansågs främja nykterhetsrörelsens sak då ölkonsumtionen var att föredra framför brännvinskonsumtionen.
1856. Tillsattes stadsingenjör och stadsbyggmästare för Hudiksvalls stad.
Invigdes telegraflinjen Gävle-Härnösand.
1856. Staden var inkopplad på teletrafiken Gävle-Härnösand.
1856. Förvärvar C O Regnander från Hudiksvall 400. 000 tunnland skogsmark tillhörig Lillhärdals socken.
1857. Öppnades en fullständig undervisningsanstalt för flickor. Redan något år tidigare hade det funnits undervisningsmöjlighet i läsämnen.
1857. Öppnades en mekanisk verkstad som 1873 utvidgades av ett nybildat bolag, Hudiksvalls mekaniska verkstadsbolag, specialiserat på byggandet av ångslupar. Verkstaden lades ner på 1880-talet.
Bland smärre företag med några års livslängd märks spegelfabrik, anlagd 1821, kakelugns- och lerkärlsfabrik 1830, sockerbruk 1840, segelduksfabrik 1838, såp- och ättiksfabrik 1843, tändsticksfabrik 1851 och snickerifabrik 1877.
1857. Hudiksvalls Ångsågsaktiebolag bildas.
1858. Gamla folkskolan, på torget, f d Statt annex, uppförs.
1859. Stadens första järnvägsstation kommer till.
1859. Utvidgas läroverket med realgymnasium. Anläggs ”Engelska brädgården”.
1850-talet uppförs de röda bodarna på södra sidan sundet.
1860. Vattenleden och järnvägen Dellensjöarna-Hudiksvall klar. (Järnvägen Hudiksvall-Forsa). Förvärvar staden Håstasveden.
1860, Den första utbetalningen ur Hantverkssocietetens pensionskassa, grundad 1837.
1860. På 1860-talet hade skarpskytterörelsen sina glansdagar.
1861. Bildas Vestra Helsinglands Trävaru Aktiebolag.
1862. Timmertransporten från Lillhärdal, där ångsågsaktiebolaget hade förvärvat 400. 000 tunnland skog, fram till Forsa var färdig.
1863. Införs nya kommunallagar, de äldsta försvinner, stadsfullmäktige införs.
1864. Får staden ordnat polisväsende. Förvärvar ”Engelska bolaget” Vestra Helsinglands Trävaru Aktiebolagets skogar.
1865. Insattes postdiligenser sträckan Sundsvall-Gävle. Hudiksvall fick nu post 4 ggr i veckan, tidigare hade man postturer endast 2 ggr i veckan och postbefordran sköttes av postbönder.
1866. Utvidgas läroverket med latingymnasium.
1867 – 1868. Ekonomisk kris, missväxt.
1867. Tillsattes en nödhjälpskommitté. Bildades Hudiksvalls varvsbolag. Bildas en s k arbetareförening. (konsumtionsförening).
1867. Bildas en s k skyddsförening (för arbete åt behövande kvinnor och barn). Läggs det ”Engelska bolaget” ner. Bildas Hudiksvalls Trävaru Aktiebolag som köper ”Engelska bolagets” skogar och tillhörigheter.
Togs gymnastikbyggnaden, f d Wallners lager, i bruk bakom trivialskolan (nuvarande stadsbiblioteket).
1869. Upplopp riktat mot ”ordningsmakt” och ”styrande”, 1 dödad, flera skadade, 8 personer dömda till straffarbete.
1869. Exporterades 21 705 bjälkar och 82 848 tolfter bräder
1869. Byggdes fängelse
1872. Ägde stadens första kappsegling rum. 1877 bildades segelsällskapet.
1872. Öppnar Sundsvalls enskilda bank ett avdelningskontor i Hudiksvall.
Blir postgången Stockholm-Härnösand daglig.
1873. Byggdes sista stora fartyget. Som mest sysselsatte varvet ca 100 arbetare, mest fiskare under vinterhalvåret.
Exempel på sedel utgiven i Hudiksvall
1873. Ombildades den år 1855 inrättade filialbanken till en sedel-utgivande privatbank, Hälsinglands enskilda bank.
1873. Utsträcktes telegraflinjen från Hudiksvall till Ljusdal.
1873. En av sågarna på Håstaholmen var detta år färdig att tas i bruk. Trävaruaktiebolagets verksamhet hade utvidgats kraftigt efter köpet. Flera andra sågar byggdes också, t ex Hybo, Ravik i Bergsjö m fl.
1874. Byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd inrättades detta år.
1875. Utsträcktes järnvägen Hudiksvall – Forsa till Näsviken och Sveg.
Utbryter strejk på Hudiksvalls trävaruaktieaktiebolags brädgård som ett resultat av sänkta löner.
1877. Anläggs Hudiksvalls snickerifabrik.
1878. Uppförs Stadshotellet. Brinner större delen av västra stadsdelen ned, 34 gårdar i aska.
1878. Det första offentliga valmötet ägde rum före stadsfullmäktigevalet detta år.
1878. Upphörde de s k djäknegången, d v s att elever vid läroverket under julhelgen skulle vandra från hus till hus och avsjunga julpsalmer och samla in understöd för sina fortsatta studier. Djäknegången var förstås avsedd för skötsamma men fattiga elever.
1879. Härjas mellersta stadsdelen av en eldsvåda, 21 gårdar ödeläggs.
1879. Demonstrerar arbetare i Hudiksvall mot sänkta löner.
1879. Efter en enorm hausse under 70-talet gick virkespriserna oavbrutet ned från 1877 till 1879 vilket inverkade på avverkningar och arbetslöner, vilket ledde till strejken detta år.
1882. Ett stycke utom tullen ner mot Lillfjärden låg stadsträdgården med sina järnhaltiga hälsokällor och sitt brunnshus, en under sommarmånaderna omtyckt samlingsplats för brunnsdrickande både stads- och landsbor. Sedan tron på vattnets undergörande kraft så småningom avtagit och brunnshuset blivit allt skröpligare, byggdes på denna platsstadens stadens teater.
Den anrika brunnen vid Teatern. Foto: Viveca Sundberg
1882. Telefonförening bildas, första ledningen mellan Stadshotellet och Fredens kulle.
1885. Utbryter strejk på Hudiksvalls Trävaru Aktiebolag i protest mot sänkta löner, 40 personer avskedas eller ”slutar frivilligt”.
Bildas fackförening som ett resultat av strejken. Fackföreningen upplöstes emellertid samma år.
1886. Besöker August Palm staden och får böta för nedsättande uttalanden om riksdagen och regeringen.
1887. Ansluts Hudiksvall till norra stambanan i Ljusdal via Näsviken–Delsbo.
1890. Stiftas Hudiksvalls folkbank.
1890. Var fiskarnas antal i staden 61. Under det första halvseklet hade de varit 140 st. En tunna ”klabbströmming”, stor fet strömming, betalas med 30-40 kr medan en tunna ”lekströmming” betalades med 10-15 kr. Ett dagsverke för en fiskare om vintern på ett skeppsvarv som timmerman gav 50-75 öre vid 1800-talets mitt. Primitiva fiskemetoder och till en början ovillighet att lära nytt gav fiskarna små inkomster. Vid 1890-talet tillkom Kuggörens salteri för strömming. Fisken förpackades i plåtburkar. Vidare kom kryddströmming och böckling som gjorde produkterna populärare. På lördagarna såldes färsk strömming vid strömmingssundet.
1890. På 1890-talet övertogs telefonledningarna av televerket som ombyggde och knöt samman olika linjer så att interurbana samtal blev möjliga.
1895. Länslasarettet uppförs.
1895. Inkorporeras Tunbacka med staden.
1896. Invigs järnvägen Hudiksvall-Bergsjö.
1897. Bildar sågverksarbetare i staden en fackförening
1900-talet
1902. Bildar arbetare på Hudiksvalls Trävaru Aktiebolag en avdelning som ansluts till Svenska Sågverksindustriarbetareförbundet.
1903. Tages vattenverket i bruk. Inköper Hudiksvalls Trävaru Aktiebolag Iggesunds bruk. Anlägges vattenledning i staden
1904. Invigs nytt stort skolhus på Bränslet. Tages Folkets park i bruk.
1906. Brinner i Trävaru Aktiebolagets brädgårdar och arbetarbostäder i Håsta, 1600 personer blir hemlösa.
1909. Upplöses Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets lokalavdelning I Hudiksvall.
1911. Uppförs läroverket på Håstasveden. Inkorporeras Fridhem och Åvik med staden. Återupplivas Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets lokalavdelning I Hudiksvall.
1927. Börjar Sundins Fabriker AB med skidtillverkning.
Invigs ostkustbanan.
1932. Brinner sågverksanläggningen på Håsta ned.
1937. Inköper Sundins Fabriker AB fabrikslokal på Varvet och börjar med storskalig tillverkning.
1939. Invigs Glysisvallen.
1944. Bildas HIAB. Invigs pensionärshem
1952. Hudiksvalls stad inkorporerar Idenors kommun.
1953. Byggs västra skolan.
1954. Invigs kommunalt badhus och tvättstuga.
1956. Avslutas första etappen på oljehamnen.
1959. Byggs Domusvaruhuset.
1963. Hudiksvalls stad inkorporerar Hälsingtuna kommun.
1969.Uppförs ålderdomshem och barndaghem på Fredens kulle.
1971. Slås Iggesund, Forsa, Bjuråkers och Delsbo kommuner samman med Hudiksvalls stad och bildar Hudiksvalls kommun.
Handel och sjöfart
1446. Kristoffer bekräftar hälsingarnas rätt till fri handel.
1524. Gustav Vasa förbjuder hälsingarna att bedriva landsköp. De får ej heller segla till Tyskland, endast till Stockholm, för att bedriva handel.
1531. Hälsingarnas begäran om att återfå handelsprivilegier avslås.
1556. Kungl. brev till präster och allmoge i Hälsingland med påminnelse om att landsköp är förbjudet.
1560. Som svar på allmogens klagomål över förbud mot landsköp uppmanas de som vill driva handel att flytta till Hoffvidvicksvaldh i Hälsingland.
1573. Johan III håller räfst och rättarting med Hälsinglands landskapsmän i Västerås.
1580. Kungl. Brev till fogden i Hälsingland med befallning om flyttning till Hudiksvall och hot om åtgärder om befallningen inte efterlevs.
1582. Privilegiebrev för Hudiksvalls stad, daterat i Stockholm den 6 februari 1582.
1588. Slut på de sex frihetsåren.
1590. Hudiksvalls borgare får vissa lättnader i det några år tidigare utfärdade förbudet för de bottniska städerna att segla utrikes.
1602. Hudiksvallsborgarnas handelsrätt bekräftas på nytt.
1604. Hudiksvall får vissa rättigheter i fråga om utrikeshandel.
1614. Handels- och seglationsordonantia som inskränker de norrländska städernas handelsrätt.
1615. Tillåtelse för Hudiksvalls borgare att segla med vissa tillåtna varor.
1617. Handelsordonantia enligt vilken alla städer norr om Gävle och Björneborg förbjuds att idka någon som helst utrikeshandel. Dock vissa viktiga undantag för Hudiksvallsbornas del, som får viss rätt att segla utrikes.
1620. Stadens privilegier förnyade av Gustav II Adolf.
1636. ”Bottniska handelstvånget”. Seglationsordonantia som förbjuder alla utländska fartyg att segla norr om Stockholm och Åbo och alla bottniska städer att segla utrikes.
1636. Åläggande för borgerskapet att bygga tullstaket kring staden.
1637. Åläggande om sjötull.
1642. Avslag på anhållan om att få segla till Tyskland och Östersjöprovinserna. Dock rätt till en frimarknad i Stockholm vid Mikaeli tiden.
1646. Beslut mellan länets hövding och Hudiksvalls borgerskap om vissa åtgärder för stadens förbättring och uppkomst.
1650. Tullstaketet färdigt. Rätt att förtulla vid passerandet av Vaxholm.
1652. Avslag på begäran att få ha ett skepp i Västersjön och nyttja främmande handel. Dock tillåtelse att om delägare i något av stapelstädernas skepp driva handel på utrikes orter.
1654. Ny begäran om rätt till utrikes seglation. Följande år gör Hudiksvalls köpmän handelsresor till tyska hamnar.
1660. Vissa lättnader i handelstvånget för de norrländska städerna.
1663. Hudiksvallsborna får viss rätt att segla till Reval.
1668. Hudiksvallsborna får viss rätt att segla till Riga.
1670. Västernorrländska kommissionen besöker Hudiksvall. Inga lättnader beviljas Hudiksvalls borna ifråga om seglation.
1676. Carl IX stadfäster stadens privilegier. Återgång till bestämmelserna i 1617 års handelsordonantia.
1719. Hudiksvall, Sundsvall och Härnösand får privilegium på handeln med skogsfågel för kungliga hovets behov.
1724. Skepp byggt av två handelsmän i Hudiksvall för handelsresor till Stockholm.
1726. Hudiksvalls handlande får rätt att hålla vissa marknader med allmogen.
1741. Kompani bildat för reglering av priserna på skogsfågel.
1742. Endast fem skepp ägda av handelsmän i staden.
1747. Överenskommelse beträffande begränsning av antalet borgare i staden.
1757. Hudiksvalls handelssocietet bildas.
1762. Riksdagen beslutar att bevilja tre städer i Österbotten och en stad svenska norrlandskusten stapelrättigheter. Härnösand väljs.
1765. Genom kunglig resolution får Hudiksvall betydande lättnader beträffande exportvaror, s k halv stapelrätt.
1765. Begränsning av antalet borgare i staden till 20.
1782. Självständig rederinäring i Hudiksvall. Skeppsbyggeri vid östra Tulludden, nuvarande Varvet.
1798. Ännu ett skeppsvarv anlagt. Begäran från handelssocieteten att få tullkammaren flyttad från Härnösand till Hudiksvall.
1809. Begäran från de norrländska städerna att få full stapelrätt. Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall anhåller dessutom att få förtulla vid Kullboda tullstation i stället för Härnösand.
1811. Landtull och sjötull avskaffade.
1812. Full stapelrätt beviljad för de norrländska städerna. Tullkammare inrättas i Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall.
1813. Hudiksvalls Handelskompani bildat för att driva den utrikes sjöfarten och svara för saltimporten.
1830. Handelssocietetens pensionskassa bildad.
1835. Handelskompaniet upplöst.
1837. Första ångbåten angör Hudiksvall.
1840. Handelskompaniet rekonstruerat men åter upplöst 1845.
1847. Handelssocieteten upplöst och ersatt av en handelsförening som ägde bistånd till mitten av 1860-talet.
1854. J H Fougt arrenderar handelsbolagets skeppsvarv.
1855. Hudiksvalls ångfartygsaktiebolag bildat.
1856. Hudiksvall får direkt ångbåtsförbindelse med Finland.
1857. Ångbåten Hudiksvall börjar regelbunden trafik mellan Hudiksvall och Stockholm. Hudiksvalls ångsågsaktiebolag (”Engelska bolaget”) bildat.
1867. Stadens marknader avskaffade. Endast likvidationsmöte i september kvar. Hudiksvalls varvsbolag bildat.
1870. Varvsbolagets verksamhet upphör.
Hantverk
1754. Hudiksvall får sitt första skrå. Skråbrev för skomakarämbetet utfärdas.
1756. Hudiksvalls handelssocietet bildas.
1761. Hudiksvall stads gesäll Brödraskap instiftas (avsett för skomakargesäller).
1763. Skräddarna i Hudiksvall bildar skrå.
1771. En hantverkare väljs för första gången till medlem av stadens magistrat.
1789. Kopparslagarna i Hudiksvall bildar skrå.
1793. Snickarna i Hudiksvall bildar skrå.
1818. Hudiksvalls första tobaks- och snusfabrik anlagd.
1821. Segelfabrik anlagd.
1830. Kakelugns– och lerkälsfabrik.
1838. Segelduksfabrik.
1840. Sockerbruk.
1843. Såp– och ättiksfabrik.
1851. Bröderna Edvard, Herman och Richard Frisk startar en kortlivad tändsticksfabrik. Ångmaskin anskaffad till tobaksfabriken.
1855. Startar Hudiksvalls bryggeribolag, 1955 sammanslaget med landskapets större bryggerier under namnet Bockens bryggerier.
1857. Mekanisk verkstad.
1871. Hantverkssocieteten byter namn till Hudiksvalls hantverksförening.
1877. Snickerifabrik.
1895. Hudiksvalls velocipedfabrik.
Fiske
1603.Bålsöns kapell.
1604.Hamnfogde tillsatt för Kråkön och Innerstön.
1660. Agö kapell.
1710. Hamnfogdar för Hölick och Olmarna.
1712. Första skärboningarna på Drakön.
1726. Hamnordning.
1736. Kråkö kapell.
1771. Kuggöarnas kapell.
1791. Fiskarsocieteten stadsfäst.
1852. Ny fiskeristadga. Hamnrätterna på Bålsön och Agön ersätts av ordningsmän, valda av fiskarna.
1877. Hudiksvalls fiskarförening ersätter Hudiksvalls fiskarsocietet.
1890. Första försöket till prisreglering genom minipris på strömming.
1907. Norrlands fiskareförbund bildas vi möte i Sundsvall.
1910. Norrlands fiskareförbund upplöses.
1924. Gävleborgs läns Fiskareförbund bildas.
Industrialisering
På varvet har diverse fabrikationer avlöst varandra. Hudiksvall Mek. Verkstad efterträddes av en textilfabrik och denna av tvålfabriken Savona, som köptes av Edgrens Tekniska Fabrik, vilken i sin tur efterträddes av Barnängens Kemiska Fabrik. Dessa byggnader inköptes 1936 av Sundins Fabriker AB, som från grundandet 1927 bedrivit sin skidtillverkning i tämligen blygsam skala, men nu fick möjlighet att utöka tillverkningen och även uppta produktion av en del andra sportartiklar. Skidtillverkning är dock fortfarande huvudsaken och fabriken är en av de största och modernaste i världen med en årsproduktion av cirka 100.000 par skidor. Den omfattande maskinella utrustningen har till stor del konstruerats av ägaren själv, fabrikören Eric Sundin. En annan fabrik, som också till stor del grundar sig på fabrikör Sundins många geniala uppfinningar är Hydrauliska Industri Aktiebolaget (HIAB), vilket grundades 1944. Tillverkningen var först inriktad på hydrauliska pressar, men har sedan allt mer kommit att gälla lastapparater för montering på huvudsakligen lastbilar. Flera olika modeller framställes. Ungefär halva produktionen går på export. – De två Sundinska fabrikerna är näst Håstaholmen Hudiksvalls mest betydande.
På industriområdet vid Köpmanberget finns förutom HIAB en trälistfabrik, grundad 1944, för tillverkning av trävita ramlister, som säljes till guldlistfabriker över hela landet, vidare Konfektions AB Norrlandia, 1946 och Konfektions AB Nora, 1950, inrymda i gemensam byggnad. Tillverkningen är i det ena fallet klänningar, i det andra korsetter och bysthållare. På något avstånd från den senare byggnaden fanns till för kort tid sedan en år 1930 grundad lådfabrik.
Invid Köpmanberget ligger också Hanssons blommors stora växthusanläggningar. Firman, som har egna odlingar i Holland, har sin största försäljning på Norrland.
Gävlefisk, som omfattar länets alla fiskare, har på Varvet invid skidfabriken ett rökeri (1935) och ett salteri (1941).
Med den allt starkare övergång till flytande bränsle, som karaktäriserar vår tid. Har staden ansett det vara lämpligt att bygga en oljehamn. Det har förlagts till Köpmanberget, där vattendjupet uppgår till drygt 10 meter. Varför mycket stora tankbåtar har möjlighet att gå in. I sin första utbyggnadsetapp stod oljehamnen färdig 1956. Den inre hamnen har åren 1958-59 muddrats till ett djup av 7,5 meter. Kajlängden är c:a 600 meter.
1727. Får staden privilegium på buldansväveri.
1728. Bildas väveribolag.
1768. Söks privilegium för anläggande av oljeslageri i staden.
1782. Påbörjas en utveckling av stadens skeppbyggnadsindustri.
1798. Anläggs skeppsvarv ”inre varvet”.
1818. Anläggs snus- och tobaksfabrik i staden.
1821. Anläggs spegelfabrik.
1837. Gästas första gången av ångbåt.
1838. Anläggs en segelduksfabrik i staden.
1843. Anläggs fabrik för tillverkning av såpa och ättika.
1846. Nya fabriks-, hantverks- och handelsförordningen förorsakar begynnande upplösning av societeterna. Bildas Nya norrländska bolaget (Gefle ångfartygsbolag).
1851. Anläggs tändsticksfabrik i staden. Får staden sin första ångmaskin (Frisks snusfabrik).
1855. Bildas Hudiksvalls ångfartygsaktiebolag. Öppnas Filialbanken i Hudiksvall. Bildas Hudiksvalls bryggeriaktiebolag.
1856. Invigs telegraflinjen Gävle – Härnösand
1856. Förvärvar C O Regnander från Hudiksvall 400 000 tunnland skogsmark tillhörig Lillhärdal socken.
1857. Bildas Hudiksvalls Ångsågsaktiebolag (”Engelska bolaget”).
Anläggs mekanisk verkstad på ”varvet”.
1860. Vattenleden och järnvägen Dellensjöarna – Hudiksvall klar.
(järnväg Hudiksvall-Forsa).
1861. Bildas Vestra Helsinglands Trävaru Aktiebolag.
1864. Förvärvar ”Engelska bolaget” Vestra Helsinglands Trävaru Aktiebolagets skogar.
1865. Får staden väsentligt förbättrad postgång.
1867 – 1868. Ekonomisk kris, missväxt
1867. Bildas Hudiksvalls varvsbolag. Läggs det ”Engelska bolaget” ner.
Bildas Hudiksvalls Trävaru Aktiebolag som köper ”Engelska bolagets” skogar och tillhörigheter.
1872. Öppnar Sundsvalls enskilda bank ett avdelningskontor i Hudiksvall.
Blir postgången Stockholm – Härnösand daglig.
1873. Ombildas Filialbanken till Hälsinglands enskilda bank.
Utsträcks telegraftrafiken från Hudiksvall till Ljusdal.
1875. Utsträcks järnvägen Hudiksvall – Forsa till Näsviken.
Avkortad räkning från snickerifabriken i Hudiksvall den 12 aug. 1887.
1877. Anläggs Hudiksvalls snickerifabrik.
1882. Bildas telefonförening i Hudiksvall.
1887. Ansluts Hudiksvall till stambanan i Ljusdal via Näsviken – Delsbo
1890. Stiftas Hudiksvalls folkbank.
1895. Anläggs Hudiksvalls velocipedfabrik.
1896. Invigs järnvägen Hudiksvall – Bergsjö.
1903. Inköper Hudiksvalls Trävaru Aktiebolag Iggesunds bruk.
1906. Brinner Trävaruaktiebolagets brädgårdar.
1927. Börjar Sundins Fabriker AB med skidtillverkning.
Invigs Ostkustbanan.
1936. Brinner sågverksanläggningen på Håsta ned.
1937. Köper Sundins Fabriker AB fabrikslokal på varvet och börjar med storskalig skidtillverkning.
1944. Bildas Hydrauliska Industri Aktiebolaget HIAB.
1956. Avslutas första etappen på oljehamnen.
Eric Sundin visar sin lastbilskran
Kyrkan
1582. Nils Martini stadens förste kyrkoherde
1583. Johan IIIs befallning om kyrkbygge av tegel och sten.
1590. Träkyrka byggd och invigd.
1643. Grunden läggs till kyrkobygget i den nya staden.
1651. Idenor blir annexförsamling till Hudiksvall.
1671. Gamla kyrkans predikstol såld till Agö.
1672. Nya kyrkan invigd midsommarafton. Tornet ännu ej färdigt.
1691. Åsknedslag och brand i kyrkan. Föga mer än murarna återstår.
1696. Gåvor till kyrkans återställande, bl. a. altartavla utförd av D. Monchhaven.
1710. Kyrktornet avslutat.
1715. Kyrkan kan åter tas i bruk.
1718. Gamla kyrkan rivs. Timret används till skolhus.
1721. Allt silver m. m. av värde taget av ryssarna vid plundringen av staden.
1729. Olof Broman blir kyrkoherde.
1754 – 1755. Stora reparationer i kyrkans inre. Ny predikstol.
1774. Bogårdsmuren kring kyrkan får ny portal mot Stora Kyrkogatan.
1803. Invändiga reparationer inklusive höjning av innertaket.
1810. Kopparklot med kors ersätter kyrktuppen.
1834 – 1835. Stor reparation av kyrkan.
1882. Tornur uppsatt på kyrkan.
1888. Stor reparation av kyrkan.
Skolväsen
1582. Pædagogie eller Barna – Schola är inrättad.
1650. Enköpings trivialskola flyttas till Hudiksvall. Skolhuset beläget intill rådhuset.
1670. Skolhuset ödelagt vid brand.
1672. Nytt skolhus färdigt, beläget nedanför kyrkobacken.
1709. Skolhuset synat och befunnet irreparabelt.
1719. Nytt skolhus byggt av timret från gamla kyrkan, beläget i närheten av det tidigare skolhuset.
1721. Skolhuset lagt i aska vid rysshärjningarna.
1724. Nytt skolhus tas i bruk på den gamla tomten. Klagomål över husets beskaffenhet börjar redan efter några år.
1753. Två studenter vidtalas att taga hand om fattiga barns undervisning.
1765. Tomt invid rådhuset skänkt till lokal för stadens fattigskola.
1815. Nytt läroverkshus på Storgatan tas i bruk.
1823. Folkskolan hyr lokal i trivialskolans bottenvåning.
1850 – talet. Flickor får undervisning i de vanliga skolämnena.
1855. En andra skollärare anställs vid folkskolan.
1857. Flickskola öppnas i staden.
1858. Lancasterskolan flyttar till nytt skolhus invid rådhuset.
1859. Läroverket utvidgat med realgymnasium.
1860. Stadens första lärarinna anställs.
1866. Läroverket utvidgat med latingymnasium.
1868. Ny byggnad med lokaler för gymnastik samt bibliotek tas i bruk vid läroverket.
1881. Flickskolan får egna lokaler.
1897. Slöjd- och Hushållsskola.
1904. Folkskolehus invigs i östra stadsdelen.
1911. Nya läroverksbyggnaden på Håstasveden tas i bruk.
1913. Flickskolan beviljas examensrätt för realexamen.
1953. Västra skolan tas i bruk.
1967. Flickskolan läggs ner.
1970. Nya gymnasieskolan tas i bruk. Gamla läroverket blir högstadieskola. Lärare Hans Rosling.
Sociala omsorger
1600-tal. Förordningar bl. a. om badstugornas placering. Kringresande ”doktorer”, t. ex. 1669.
1710. Pest med skutor från Stockholm. 14 dödsfall.
1711. Visitation av alla tillresande. Sundhetspass krävs.
1724. Staden får fattigstuga, kallad ”hospital”.
1725. Staden får sin första fältskär, som dock flyttar snart. Ingen lön bestås honom.
1742. Ännu en fältskär lämnar staden.
1752. Avlönad fältskär som också får arrendera stadskällaren och gästgiveriet.
1766. Tillstånd till apotek i staden.
1804. Samuel Wallner stadsfältskär.
1821. Fattigbaracken vid Trädgårdsgatan uppförd.
1828. Kurhus inrättat i Östra Tullstugan.
1840. Lasarett inrättat. Wallner stads- och lasarettsläkare.
1847. Badhus
1848. Biträdande stadsläkartjänst inrättad.
1854. Koleraepidemi i staden, 32 dödsfall.
1862. Isidor Ekman efterträder Samuel Wallner.
1889. Nytt badhus.
1895. Nytt lasarett tas i bruk.
1903. Staden får vattenledning.
1927. Lasarettets tillbyggnader klara.
1944. Pensionärshem invigt.
1969. Ålderdomshem och barndaghem vid Fredens kulle.
197 . Tunbacka servicecentrum tas i bruk.
Folkrörelser
1867. Bildas s k arbetarförening (konsumtionsförening).
1869. Upplopp mot ”ordningsmakt” och ”styrande”. 1 dödad, flera skadade. 8 personer dömda till straffarbete.
1875. Utbryter strejk på Hudiksvalls Trävaruaktiebolags brädgård som en följd av sänkta löner.
1879. Demonstrerar arbetare i Hudiksvall mot sänkta löner.
1885. Utbryter strejk på Hudiksvalls Trävaruaktiebolag som en följd av sänkta löner. 40 avskedas eller slutar ”frivilligt”. Bildas fackförening som upplöses senare samma år.
1886. Besöker August Palm staden och får böta för nedsättande uttalanden om riksdagen.
1887. Bildar sågverksarbetare i staden fackförening.
1902. Bildar arbetare på Håstaholmens Trävaruaktiebolag en avdelning som ansluts till Svenska Sågverksindustriarbetarförbundet.
1904. Tages Folkets park i bruk.
1909. Upplöses Svenska Sågverksindustriarbetarförbundets lokalavdelning i Hudiksvall.
1911. Återupplivas Svenska Sågverksindustriarbetarförbundets lokalavdelning i Hudiksvall.
1939. Invigs Glysisvallen.
Sällskaps- och nöjesliv
1813. Musikaliska gillet bildas och några år därefter Harmoniska sällskapet.
1832. Harmoniska sällskapet och Musikaliska gillet slås samman till Hudiksvalls musikaliska sällskap.
1879. Hudiksvall får stadshotell.
1882. Hudiksvalls teater invigs den 2 mars.
1900. Hudiksvalls Sångarförbund bildas.
1901. Parkföreningen Köpmanberget konstituerad.
1904. Folkets Park (vid Fredens Kulle).
1939. Glysisvallen invigs.
Fornminnesförening och museum
1859. Lars Landgren tar initiativ till bildandet av ett fornminnessällskap.
1860. Hälsinglands Fornminnessällskap håller sitt första ordinarie sammanträde.
1861. Fornminnessällskapets fornminnessaker ställs ut i läroverkets lokal.
1903. Fornminnessällskapet hyr egna lokaler i gamla lasarettshuset.
1910. Fornminnessällskapet köper gamla lasaretthuset.
1913. Hantverksutställning i Hudiksvall. Särskild avdelning för äldre kyrklig konst.
1933. Fornminnessällskapet köper Svenska Handelsbankens fastighet vid Storgatan.
1937. Det om- och tillbyggda bankhuset invigs till museum.
1948. Museibyggnaden och samlingarna överlämnas till Hudiksvalls stad.
1980. Hälsinglands museum omvandlas till Stiftelsen Hälsinglands museum med kommunen och landstinget som stiftelsebildare.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen – till Hälsinglands museum –
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62