Minnesvärda årtal om hälsovården i Hudiksvall
Läs om Svenska och Finska medicinverkets historia 1663 – 1812 .
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Hälsovården i Hudiksvall
1600-talet började med att små hospital finns i alla städer. Fattigförsörjningsinrättningar och förvaringsanstalter för DÅRAR och USLINGAR.
1632 Gustav II Adolf föreslår slopande av stadshospital och vill inrätta provinshospital i vissa städer och därvid nämnes Hudiksvall.
1669 Kringresande läkare i Norrland
1698 Stadens hospital i Hudiksvall, nordöstra hörnet av V. Tullgatan och Bergmansesplanaden.
1700 Ingen läkare i Hälsingland, endast en fältskärsgesell vid Hälsinge regemente i Segersta. Man sökte bot hos ”visfinnar, spåkvinnor, trollappar, signerskor och löfjerskor. De spådde i salt, malt och brännvin”.
1710 Pest i Hudiksvall, 14 döda. 1720 (Akademiska Sjukhuset, 10 sängar).
1725 Fältskärstjänst med krogrättigheter. Fältskären slutade 1726. Prosten Broman behandlade sjuka.
1751 Nya stadens hospital efter ryssbranden 1721, sydvästra hörnet av Salutorget, mitt emot gamla brandstationen. (1752 Serafimerlasarettet 8 sängar, Med. dr Bäck, Kir. dr Acrel).
1766 Apotek i Hudiksvall. 1767 Gävle lasarett, 12 bäddar.
1768 Apotekare Djurman startar Hälsobrunn.
Stadsfältskär 1) Wilkensson, han slutade 1775 som bataljonkirurg vid Hälsinge regemente, tidigare underfältskär vid Serafimerlasarettet.
1775 Stadsfältskär 2) Adde, slutade efter ett år på grund av spritmissbruk.
1776 Staden begärde provinsläkare för norra Hälsingland, nu finns en provincialmedicus i Söderhamn för Hälsingland. Regeringen avslog.
1778 Stadsfältskär 3) Abraham Andberg, blev kvar till sin död 1804.
1805 Med. Dr och Chir. Mag. 4) Samuel Wallner tillträdde sin tjänst den 20 maj. Under mellantiden hade sjuka behandlats av en läkare.
1840 Lazarett i Hudiksvall. Wallner lasarettsläkare. 1841 Extra provinsläkare, samtidigt bataljonsläkare. Nu två i norra Hälsingland.
1848 Kolerakarantän vid Agö, Kråkö, Hölick och Jättendalsfjärden.
1850 Röktes alla främmande, som kom till staden, kolera gick i Sverige.
1851 Tjänst som biträdande stadsläkare inrättas. Söderbaum den förste. Tre läkare i Hudiksvall.
1852 Provinsialläkare tjänsten skiljs från bataljonsläkarbefattningen.
1854 Kolera i staden den 22 september, 56 sjuka varav 32 dog. Tobaksrökningen tilläts i staden då detta ansågs skydda mot kolera. Även handflatestora kopparplattor på magen ansågs ge skydd.
1865 Dr Samuel Wallner dör.
1895 Nytt sjukhus på ny tomt den 20 april
1909 WC på hela sjukhuset
1912 Röntgenavdelning
1916 Den första lyckade blodtransfusionen.
1927 Ombyggt sjukhus, som utgör kärnan till dagens.
1939 Ljusdals lasarett öppnas odelat.
1941 BB-avdelningen moderniseras, 2 förlossningsrum. (1966 omgjort till intensivvård).
1943 Förslag till delning av lasarettets medicinska funktion.
1944 Landstingsbeslut att Hudiksvall skall erhålla kirurgisk och medicinsk klinik samt en ny röntgenavdelning
1946 Som röntgenöverläkare tillsattes dr. Stig Eriksson
1947 Lasarettet delas. Tillbyggnad för ny röntgen- och medicinklinik. Nya klinikchefer/överläkare: kirurgkliniken, Knut Hallberg, tidigare styresman, medicinkliniken, Helge Lublin, ögonkliniken, Olle Carlberg, öronkliniken, Gunnar Ahlbom.
1948 Gamla ekonomibyggnaden ändras till öronklinik.
1951 Överläkare i pediatrik, Torsten Torstensson.
1951-2 Nya personalbostäder vid Jakobsbergsvägen. Den gamla, vid huvudingången rivs.
1954 Landstinget beslutar om nytt block för barn, gyn och ögon.
1960 Gyn-BB-Barn-Ögon-blocket öppnas, Överläkare gynekologi, Sven Rökaeus.
1962 Ny matsal öppnas.
1963 Epidemisjukhuset stängs, infektionsfall till Gävle. Utvecklingsstörda barn vårdas här till 1970. Huset rivs sedan.
1965 Långvården öppnas, överläkare Lennart Müller.
1966 Anestesiklinik, överläkare Stellan Hagman. I den nya ekonomibyggnaden inrättas C-labb och blodgivarcentral.
1970 Administrationen in i nya ekonomibyggnaden.
1975 Röntgen, kirurg- och akutmottagningen öppnar i behandlingsbyggnaden. Huvudentré och kafeteria restaureras.
1976 Centraloperation, intensivvård, uppvakningsavdelning och centralsterilisering öppnas i nya behandlingsbyggnaden. Distriktsläkare in i gamla kirurgmottagningen. Apotek och centralarkiv i behandlingsbyggnaden.
Operationsbild. Den 24 januari 1897 fotograferade Axel Lehman, sedermera disponent för Holma Helsinglands linspinneri, denna operation av ett benbrott. Läkare är t f lasarettsläkaren Gustaf Wennerström och patienten var 11 år och hette Ingrid Larsson från Ljusdal.
1 Provisoriska sjukhuset (= epidemisjukhuset), 1881 – 1927.
2 Epidemisjukhuset 1927 – 1971, nytt sjukhem sedan 1972
3 Staden fick apotek 1766 och apotekare 5) Djurman öppnade en hälsobrunn 1768. Här byggdes teatern 1882.
4 Hudiksvalls lasarett (sjukhus) från 1895.
5 Lazarett och Curhus 1840 – 1895, Hudiksvalls museum 1903 – 1936, numera Odd Fellows lokaler.
6 Stadens hospital 158? – 1721. Det brändes ner vid ryssbranden 1721.
7 Hospital 1723? – 1763?. Det låg mittemot f.d. brandstationen och vette även mot Salutorget.
8 Med. Dr. och Chir. mag., stads-, brunns-, curhus- och lasarettsläkaren Samuel Wallners bostad. Den övertogs av hans svärson apotekare Julius Brun. I dag hantverksgården.
9 Curhuset 1828 – 1840, lasarett och curhus 1840 (endast 6 månader).
1) Daniel Wilkeson. Född omkr. 1729. Han fick undervisning i kirurgi av stadskirurgen Nathorst i Stockholm sam blev därefter underläkare en tid vid kriget i Pommern. 1764 underkirurg vid Serafimerordens lasarett i Stockholm, fältskär vid Hargs bruk i Roslagen. Stadskirurg i Hudiksvall 1769, omkring år 1774 bataljonskirurg i Helsinge regemente i Hedesunda, Gästrikland. Död 1807.
2) Fredrik Adde. Född 1733 i Mouhijärvi sn i Finland. Studier i kirurgi i Stockholm, därefter bataljonskirurg vid Östra infanteriet, som han 1758 följde till Pommern. Efter återkomsten till Sverige 1763 biträdde han sin fader, regementsfältskären Addeus Adde i Sundsvall. 1766 dog fadern och Fredric Adde blev stadskirurg i Sundsvall, tills han 1775 blev stadskirurg i Hudiksvall, från 1775 dessutom bataljonskirurg vid Hälsinge regemente. Död 1782.
3) Johan Abraham Andberg. Född 1741 i Stockholm. 1757 satt i lära hos stadskirurgen Norell och därefter hos stadskirurgen Nathorst Kompanikirurg vis Kungl. Svea artilleriregemente. 1762 gjorde han 4 månaders underkirurgtjänst vid Serafimerordens lasarett och förordnades därefter till underkirurg vid K. Livdrabantkåren. 1765 undergick han kirurgi mästerförhören och utnämndes 1768 till provinskirurg i Stockholms län. 1781 tog han avsked därifrån och bosatte sig i Hudiksvall, där han praktiserade som stadskirurg till sin död 1804.
Doktor Samuel Wallner, foto B.C.F. Sandberg, Hudiksvall
4) Samuel Wallner. Född 4/7 1778 i Wiksta sn i Uppland. Studier vid Gävle gymnasium och, från 1797 vid Uppsala universitet. Han avlade 1799 medico-fil-examen och försvarade 1800 en avhandling. 1801-1804 avlade han övriga examina för doktorsgraden och promoverades 1804 till medicine doktor. Han praktiserade under 6 månader från oktober 1804 på Serafimer lasarettet i Stockholm och blev 1805 kirurge magister och kort därefter stadsläkare och brunnsläkare i Hudiksvall. 1828 blev han också kurhusläkare och 1840 lasarettsläkare. Vid 84 års ålder, 1862, erhöll han pension. Änkling 1858, död 12/2 1865 i Hudiksvall
Källa:
Sjukhusvård och sjukhus i Hudiksvall 1994
Avskrift, Åke Nätterö
5) ERIC DJURMAN, * 14/6 1747 i Karbenning. Apotekare † 12/4 1805 i kolik. Bouppt. visar ett överskott på 2.144 kr. Gift 14/6 1778 med CHRISTINA DAHLBOM, * 6/4 1751 † 5/12 1797
Omgift 1798 med MAGDALENA DJURMAN, * 17/4 1771
ERIC, * 4/5 1780
BRITA CHRISTINA, * 18/4 1784
ANNA MARIA, * 20/4 1790
GUSTAWA CHRISTINA, * 5/5 1799
ERIKA AMALIA, * 28/2 1804
En viktig sak inom hälsovården som inte nämndes ovan var stadens avloppsvatten
Fram till det att staden fick reningsverk släpptes lasarettets avloppsvatten orenat ut i Lillfjärden, och stadens avlopp gick orenat ut i Hudiksvallsfjärden.
Läroverkspojke drunknade vid Köpmanbergsbadet
HUDIKSVALLS TIDNING DEN 7/9 1951
En drunkningsolycka inträffade på torsdagsförmiddagen vid Köpmanbergsbadet i Hudiksvall varvid 12-årige läroverksynglingen Tore Erik Olof Hugg, son till verkstadsarbetare Hj. Hugg, Högen, Bergsjö omkom.
Olyckan inträffade strax före kl. 10.30 då den omkomne tillsammans med kamraterna i klass 1:4:a fullgjorde den kontroll av simkunnigheten som numera är obligatorisk i skolorna. Hugg ämnade simma 75 meter — i tre sträckor — och hade hunnit halvvägs på sista sträckan då en av kamraterna, som följde den simmande från bryggan — skrek att Hugg sjönk.
Gymnastikdirektör Stig Gunnarby och dennes maka dök omedelbart i vattnet och gjorde allt som stod i deras makt att försöka få upp ynglingen men förgäves. Samtidigt alarmerades ambulans och polis vilka tillsammans med skolläkaren doktor Bertil Erwald anlände till platsen omgående. Draggningar sattes genast igång men resultatet blev negativt beroende på att den omkomne saknade kläder samt på det relativt stora djupet ca 5 meter. Strax före kl. 12 hittades dock den omkomne omedelbart innanför länsen, ca 10 meter från det ställe där han sjönk.
Ren olyckshändelse får anses föreligga men själva dödsorsaken har ännu ej kunnat fastställas. Möjligt är dock att ynglingen överskattat sig själv med hjärtkramp som följd trots att direktör Gunnarby hade gjort klart för eleverna att de som kände sig osäkra icke skulle ge sig iväg på simningen.
Olyckshändelsen har väckt stark förstämning både inom läroverket och i hembygden då den omkomne gjort sig känd som en mycket trevlig och glad pojke.
Närmast sörjande är föräldrar och två syskon.
KÄLLA: Hudiksvalls Bibliotek
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
—1L39— Uppgifter ur Hassela – Bergsjö släktregister
30 HJALMAR ERIK OLOF HUGG, * 16/10 1896, s. t. korpral Lars Hugg i Högen, Bergsjö. G. 12/6 1932. Verkst.-arb., bos. i Högen 4:29.
5L10 SARA LINNEA OLSSON, * 20/4 1907, d. t. torp. N. O. Olofsson i Slätterne, Bergsjö.
LARS AXEL HARRY, * 31/3 1933, trafikbitr. Fl. t. Harmånger 1952
TORE ERIK OLOF, * 21/12 1938. † 6/9 1951 Drunknade vid simprov.
INGVAR RUNE ANTON, * 10/3 1945
Läs tidningsartikel när reningsverket byggdes
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062