Frisk & Co snusfabrik i Hudiksvall mellan 1818 – 1915
Läs om Hudiksvall och Hudiksvalls stad på Wikipedia
Se reklam för Friskens snus.
Läs om Luktsnus
Se Tobaks och Tändsticksmuseet.
Om Edvard Frisk, Wikipedia
Läs om Edvard Frisk engagemang i Hudiksvall – Forsa Järnväg 1860.
Läs om Sjöfarten i Hudiksvall.
Läs om Kust- och Insjöbåtar.
Läs om Hoppbackarna i Hudiksvall.
Se facebookgruppens HUDIKSVALLS-KOMMUN NYA & GAMLA BILDER.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Frisk snusfabrik med fasaden mot Trädgårdsgatan. Den fyrkantiga skorstenen var gul och rödfärgad men den revs förhållandevis tidigt sedan snusfabriken lagts ned.
Fint som snus…
Tobaken bortglömd epok i Hudiksvalls industrihistoria
När staten införde tobaksmonopolet år 1915 resulterade det i att mängder av mindre fabriken med tillverkning av tobaksprodukter av olika slag lades ned.
För Hudiksvall innebar etableringen av tobaksmonopolet, och koncentrationen till några få stora tillverkningsenheter, en katastrof när den viktiga lokala arbetsplatsen Frisk & Co gick i graven.
Det var redan ytterst svåra tider i första världskrigets skugga med ransoneringar och stor arbetslöshet
Litet märkligt kan det tyckas att Friskens i Hudiksvall fick slå igen eftersom företaget hade en mycket stark marknadsposition med en rad ledande snusmärken. Friskens blå var det mest sålda snuset i Norrland och man hade vidare Norrlandsnus, Ögonsnus och Stjärnsnus som andra storsäljare. Stjärnsnus levde kvar som varumärke ända fram till 1998, men tillverkades då givetvis på annat håll än i Hudiksvall.
Men det borde rimligen ha varit fullt möjligt att en av Tobaksmonopolets snusfabriker lokaliserats till Hudiksvall med tanke på den gamla traditionen med snusfabrikation i staden och det genuina lokala kunnandet på området.
Omkring 1890. Bild ur boken, Farfars Hälsingland, av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström
Frisk och Co snusfabrik vid Östra Tullgatan. Lokalerna efter snusfabriken revs 1962
I Hudiksvall hade Snusfriskens byggt upp ett helt industrikvarter i hjärtat av staden och företaget hade dessutom alltid varit något av en spjutspets i industriutvecklingen i Hudiksvall. När snustillverkningen drog igång 1818 var det faktiskt den första industriverksamheten överhuvudtaget i Hudiksvall och när man 1851 installerade ångmaskin för att driva tobakskvarnen var det den första ångmaskinen i industriell drift i Hudiksvall.
Men av olika orsaker var det aldrig aktuellt att Tobaksmonopolet skulle etablera någon tillverkningsenhet i Hudiksvall och Snusfriskens fick en stilla hädanfärd. Det var dessutom aldrig några livligare lokala protester mot nedläggningen. Hudiksvall hade tydligen inte någon stark politiker som kunde lobba för orten. En annan sak som spelade in var säkert att Snusfriskens vid sekelskiftet kommit i ekonomiskt trångmål och i det sammanhanget hamnat i ägo hos den stora Stockholmsfirman Hellgren & Co. 1913 uppgick företaget dessutom i Förenade Svenska Tobaksfabriken.
Det fanns därför inte längre någon lokal ägare i Hudiksvall som drev företagets talan. Styrelsen fanns i Stockholm och hade knappast någon varmare känsla för snustillverkning och arbetstillfällen i Hudiksvall.
Däremot öppnade tobaksmonopolet i samma veva ett kontor i Hudiksvall som fanns på plats i många år framöver. Syftet med kontoret var helt enkelt att se till att man kunde driva in tobaksskatterna.
Del av arbetsstyrkan hos Snusfriskens samlad på fabriksområdets innegård. Fotot taget runt förra sekelskftet. I bakgrunden huslängan mot Trädgårdsgatan.
Tobakspengar till staten
Det var nämligen det saken handlade om när tobaksmonopolet infördes. Det var officiellt för att staten skulle få in pengar för att kunna ordna ett pensionssystem, men också för att kunna bekosta militära utgifter. Världen stod i brand. Första världskriget var ett faktum och Sverige behövde rusta.
Vid förra sekelskiftet fanns flera hundra små tobaksindustrier runt om i landet. Inte minst hade Hudiksvall genom åren varit centrum för tobaksfabriker. Det fanns genom åren sju, åtta tobaksfabriker av olika slag och dessutom en tändsticksfabrik i staden.
Dominanten var givetvis Frisk & Co. Som startade 1818 av en 1) Salomon Drake och det anses vara Hudiksvalls första fabrik. Snus var den stora produkten, men Drake hade dessutom tillstånd för tillverkning av tuggtobak och röktobak. 1822 kom familjen Frisk in som ägare genom 2) Jonas Frisk och redan vid den tidpunkten var 14 personer anställda i rörelsen.
1841 tog 3) Edvard Frisk över efter sin far och under hans tid utvecklades rörelsen till att bli en av landets ledande snusfabriker.
Från början importerades all tobak från Kentucky och Virginia, men omkring 1900 kom också en del inhemsk tobak odlad i Skåne till användning. Statsmakterna satsade hårt på att Sverige skulle bli självförsörjande på tobak.
Tobaken som maldes till snus importerades mestadels från Nordamerika och den levererades i stora träfat.
Snuskvarn viktig
Tobaken anlände till Hudiksvalls hamn förpackad i träfat som vägde över tusen kilo. På fabriksgolvet höggs faten upp och man skar ut skivor med tobaksblad. Efter en torkningsprocedur maldes olika tobakskvaliteteter för sig i en särskild tobakskvarn på fabrikens övervåning. På det sättet fick man ett tobaksmjöl som sedan kunde användas till olika blandningar.
Hjärtat i snustillverkningen var den stora kvarnen som malde tobaken. Från början drogs tobakskvarnen helt enkelt med handkraft av karlar som vandrade runt och drog kvarnen. Handkraften ersattes så småningom med hästkraft och år 1851 med en ångmaskin på åtta hästkrafter.
Viktigt i produktionen var givetvis också tillsatserna av olika smakämnen och konsistensgivare. Recepten var ytterst hemliga och vid själva tillverkningen fick bara fabrikör Frisk själv vara närvarande.
Efter den stora branden år 1792 planerades området efter en strikt rutnätsplan. Medan gårdarna i Fiskarstan genast byggdes upp, dröjde det innan tomterna innanför tullen bebyggdes. Här låg en av stadens tullstugor vid östra tullporten, där besökare från nordöst måste passera när de reste in till staden.
Under stadens äldsta tid låg borgarnas kålgårdar inom tullstaketet. Här låg också Kotorget, där under senare år stadens höstmarknad hölls. En stor förändring skedde när Ostkustbanan drogs i utkanten av området år1927.
Här fanns dock en viss bebyggelse sedan tidigare, bl.a. mamsell Winges stuga, där grunden fortfarande står kvar på ursprunglig plats.
Omkring 1890. Den Östra Tullstugan uppförd på 1700-talet och riven 1963. Staden hade tre tullstugor, alla byggda som korskyrkor.
Bild ur boken, Farfars Hälsingland, av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström
I mitten av 1800-talet hade familjen Frisk förvärvat ett kvarter strax innanför den östra stadstullen. Där byggde man upp ett stort industriområde mellan Östra Tullgatan, Långgatan, Trädgårdsgatan och ner mot Skolparken. Snusfriskens industriområde var koncentrerat som en kringbyggd gård med själva fabrikörbostaden längs Långgatan. Inne på gården låg kuskbostad samt brygghus.
Fasaden mot Trädgårdsgatan bildade fronten med en fyrkantig gul och röd skorsten formad som en tubkikare. Den var med som illustration på burkar och olika emballage från fabriken. Det var ritade och färgglada illustrationer som framställde fabriksområdet betydligt pampigare än det i själva verket var.
Marknadsföringen var viktig för Frisk & Co i Hudiksvall som hade några av de populäraste snusmärkena
Driven marknadsföring
Marknadsföringen var något oerhört viktigt. Edvard Frisk reste kors och tvärs över landet och sålde in snus från Hudiksvall. Man måste ha varit mycket framgångsrika på marknadsföringen för Frisk & Co blev dominerande på snusmarknaden i Norrland.
På en av de klassiska snusdosorna kunde burkarna läsa följande slagfärdiga ramsa på locket:
”Öppna mig på vanligt vis
Var så god och ta en pris
Sällan bjuds utan krus
Bättre sort än Friskens snus”
Se Friskens reklamsnusdosa, på Snusmuseet
Vid Långgatan låg fabrikörsbostaden. Även den byggnaden revs i början av sextiotalet i samband med att man byggde bostäder i kvarteret
Tobaksindustrin blomstrade
Men det var långt ifrån bara Snusfriskens i tobaksbranschen i Hudiksvall. Det blev en rad olika etableringar under årens lopp. J.G. Kaiser, som var föreståndare hos Frisk, bröt sig loss och startade eget med tillverkning av snus. Han hade under några år ett mindre antal anställda.
År 1877. Molin och Co Snusfabrik.
Bild ur boken, Farfars Hälsingland, av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström
1873 startade Molin och Co snus- och tobaksfabrik som låg vid Västra Tullgatan. Det var en stor fabrik inrymd i en träbyggnad på två och en halv våning. Som mest hade man 15 arbetare anställda, men verksamheten blev offer för den stora stadsbranden 1878. Fabriken återuppbyggdes efter branden, men verksamheten tog sig aldrig riktigt igen och företaget gick i graven.
Gävleposten den 15 november 1890
Efter Storgatan fanns under senare delen av 1800-talet en större cigarrfabrik vid namn Minerva och kvarteret i området har alltså fått sitt namn efter fabriken.
Fabriken tillverkade handrullade kvalitetscigarrer bland annat av märket Capelia och Dandy och hade tidvis över 50 anställda i produktionen. Det var Nils Frisk, son till Edvard Frisk, som startade cigarrfabrikationen år 1887. Verksamheten avvecklades 1898.
1892 grundades ett annat företag i snusbranschen, nämligen L. P. Broqvist, som i källarvåningen i ett hus i korsningen mellan Stengatan och Kungsgatan installerade en ångmaskin. Ett av rummen värmdes med järnkamin och där torkades tobaksbladen på ställningar. I övervåningen i huset hade man kvarnhuset där tobaken maldes.
I Östanbäck låg Helenedals Snuskvarn, som år 1905 kunde räkna till 10 anställda.
En av många färgglada reklamskyltar som gjorde snuset från Friskens i Hudiksvall berömt i hela landet.
Tändsticksfabriken
Men störst av alla i tobaksbranschen i Hudiksvall var Frisk & Co som var något av Hudiksvalls stolthet och vid förra sekelskiftet säkert också det mest välkända Hudiksvallsföretaget på riksnivå. Runt 1900 tillverkades där hela 270 årston snus och Friskens var därmed en av landets största snusfabriker.
Företaget startade dessutom en förhållandevis stor tändsticksfabrik. Som mest hade man där 29 anställda.
Tändsticksepoken i Hudiksvall är minst sagt intressant och närmast värd ett eget kapitel i Hudiksvalls industrihistoria. Fabriken drogs igång år 1851 med produktion i Frisk industriområde vid Trädgårdsgatan. Förpackning och annat gjordes i 4) Mamsell Winges stuga vid Östra Tullgatan 28. De är ett litet trähus som överlevde den senare stadsbranden i området och fortfarande står kvar.
Starten av tändsticksfabriken hyllades översvallande av de styrande i staden eftersom det inte minst gav arbete och inkomster för kvinnor och barn. Arbetet ansågs som lättsamt och fritt från tunga lyft.
Och det stämde säkert. Det visade sig att det fanns en annan hake med arbetsmiljön, nämligen att man hanterade giftiga ämnen som gjorde folk sjuka. Tändsatsen bestod av svavel och en viktig ingrediens var fosfor som var mycket giftig. Därför höll stadsläkaren uppsikt över arbetet.
Alla som handskades med stickorna vid tillverkningen skadades av fosforångorna som angrep slemhinnorna i underkäken. Det gav upphov till ett slags benröta som i värsta fall ledde till att käkbenet föll sönder.
Folk upptäckte snart att arbetet med tändstickorna var förödande för hälsan och det resulterade i att fabriksledningen helt enkelt hade svårt att rekrytera arbetskraft till tändsticksfabriken. Det hjälpte inte att man i annonser i Hudiksvalls Veckoblad lockade med dagsförtjänster på upp till 40 skilling banko för flitiga kvinnor och barn. Efter bara sex års verksamhet tvingades man lägga ner tändsticksfabriken, officiellt med hänvisning till bristande lönsamhet.
1915 kom alltså slutet för tobaksepoken i Hudiksvall. Snusfriskens fabriksområde i centrala Hudiksvall stod emellertid kvar mer eller mindre intakt under många decennier efteråt. En viss verksamhet förekom i lokalerna under åren, men det blev aldrig någon större industrietablering där. Det gamla området stod kvar som ett monument över en svunnen industriepok i staden. I början av sextiotalet revs gamla Snusfriskens för att lämna plats åt moderna bostadsrätter.
Av Lennart Ersson
Källor:
Hudiksvalls Nyheter
Hudiksvalls Posten
Hudiksvalls Tidning
Uppsats av Magni Krantz ”Tändsticksfabrik i Hudiksvall blomstrade för 100 år sedan”.
Historik om Snusfriskens i Hudiksvallsportalen, författare Anders Karlsson ”Bland snusmalare och fabrikanter” av Tobaks och Tändsticksmuseet
Tobaksarkivet
Avskrift ur Hälsingerunor 2011, med artikelförfattarens tillstånd.
Åke Nätterö
Brev stämplat Hudiksvall 26 juli 1878
Personuppgifter
Edvard Frisk gravsten vid Hudiksvalls kyrka
Foto: Viveca Sundberg
Personuppgifter
Olof Frisk Jonsson * 1753 Handelsman i Hudiksvall † 7/10 1813 i Stockholm
Hustru Dorothea Elisabet Regnander * 1759 † 26/2 1837, Götgatan 7, Sthlm.
Barn:
Catharina Elisabet * 18/4 1782
1) Anna Christina * 31/12 1785 Gift med Salomon Drake * 1782
2) Jonas Frisk * 16/3 1787, Handlande och Tobaksfabrikör † 18/9 1849
Eric * 21/12 1788
Olof * 8/7 1795 Spegelfabrikör G. 1823 † 18/12 1870 i Stockholm
1) Anna Christina * 31/12 1785 Änka och omgift Segerbom † 24/12 1871
Gift med Salomon Drake * 1782 på Alnön, Sundsvall Handlare Fabrikör. † 28/3 1822
Dorothea Elisabeth * 5/1 1805
Olof * 10/4 1807 Bokhållare † 8/10 1831
Erika Elisabeth * 29/6 1812 † 20/2 1900
Jonas Frisk
2) Jonas Frisk * 16/3 1787, son till Olof Frisk och hans hustru Dorotha Elisabet Regnander. Inft. till Hudiksvall 22/6 1824. Handlande och Tobaksfabrikör † 18/9 1849
Gift 1814 med Sara Helena Nordenvall * 16/8 1798 i Njutånger † 22/4 1869
Fem barn:
Herrman * 13/9 1815 G. 6/5 1845 † 23/4 1867 i Hudiksvall
Mathilda 10/9 1816 i Stockholm Gift Nordendahl † 9/4 1882 i Hudiksvall
3) Edvard * 13/7 1819
Euphrosina * 11/2 1821
Richard * 3/12 1825 Brukspatron och Riddare vid Stocka såg. † 27/4 1892 Gift 1857 med
Clementine Augusta Schärström * 10/5 1833 † 25/1 1908 i Stockholm
Barn: Anna Carmen * 22/6 1858, Gerda * 18/6 1860, Gunnar * 26/6 1862, Karl * 21/11 1865
3) Edvard Frisk * 13/7 1819 i Stockholm. Tobaksfabrikör † 9/7 1893
Gift 25/9 1872 med Hilma Elisabeth Palmberg * 4/8 1832
Sju barn:
John Edvin Wilhelm * 18/7 1856 i Hudiksvall † 9/6 1941 i Råsunda
Nils Edvard * 19/3 1859 i Hudiksvall, Konsul G. 1900 † 15/6 1936 i Stockholm
Ida Elisabeth * 25/8 1873
Ingeborg Maria * 17/2 1876
Thora Mathilda * 14/3 1879
Blenda Viktoria * 10/3 1882
Edvard * 4/11 1886
Helenedal, Agövägen 18, Lägg märke till den vackert terrasserade trädgården. Idag ger Friskens sommarnöje Helenedal namn åt en hel stadsdel och en mängd stora kvarter. Villan hade en gång en stor trädgård, vackra terrasser och ett litet lusthus. Tidigare hette villan Johannesdal, Frisken köpte den nämligen av handlaren Johannes Hassel på 1880-talet. Den är den enda bevarade gamla lantegendomen i Hudiksvall.
Källa:
Boken, GAMMAL SOM GATAN, av Jan Olov Nyström 1997
Nytomta, Kabelvägen 11, apotekare Carl Bruns sommarvilla i Djuped. Foto från 1898.
I en tidningsartikel från Hudiksvalls Posten 1926 sägs ägaren en gång ha varit snusfabrikören Richard Frisk.
Källa: Boken, GAMMAL SOM GATAN, av Jan Olov Nyström 1997
Den vackert byggda fastigheten Nytomta, Kabelvägen11, mars 2024
Foto: Viveca Sundberg
Friskens kallbadhus vid Djuped, foto från 1898.
Källa:
Boken, GAMMAL SOM GATAN, av Jan Olov Nyström 1997
4) Familjen Winge
Skylten är uppsatt framför mamsell Winges stuga på Östra Tullgatan 28.
Det här är mamsell Winges stuga på Östra Tullgatan 28 i oktober 2023
Johan Petter Winge * 1758 Spegelmakare † 21/12 1827
Hustru Sofia Lindberg * 1774 Barnmorska † 24/12 1843
Barn:
Anna Lovisa * 10/1 1800 Ogift † 20/3 1889 4:e Kv 35
Fredrika Wilhelmina * 3/11 1810 Ogift † 27/8 1881 4:e Kv 35
Hudiksvallsposten den 23 december 1867
Syföreningens Styrelse
Hudiksvallsposten den 15 oktober 1881
Lowisa Winge annons om försäljning av bröd
Källa: Sockenbilder. Hudikbor framför snus- och tobakshuset
Källa: Sockenbilder. Cigarraffär. Storgatan 71, hörnan Fiskargatan
Hudiksvallspsten 10 maj 1902
Edvard Pettersons cigarraffär, Hudiksvall tel. 137. Vykort poststämplat 1902. Edvard Pettersson var då avliden och makan skötte affären.
Lars Edvard Pettersson född 18/3 1858 i Ånga, Sverta, Södermanland. Cigarrhandlare. Död 13/3 1899. Gift 15/10 1892 med Emma Matilda Sofia Forsberg född 11/10 1860 i Nyköping. Den 19/10 1926 avflyttade hon till Stockholm.
Sjökvist S Cigarr- o. tobakshandet tel. 261
Sven Johan Sjökvist Johansson född 26/ 1858 i Gällstad. Cigarrhandlare. Död 5/7 1920. Gift 3/12 1883 med Anna Sofia Gillström född 7/5 1856 i Alster, Värmland. Caféidkerska. Död 10/5 1928
Fem barn
Fogelin & Co Hudiksvall tel. 181
Johan Alfred Fogelin född 14/4 1855 Tobakshandlare. Död 12/71900. Gift 10/4 1877 med
Maria Landberg född 18/12 1843 i Karlstad. Cigarrhandlare. Död 21/6 1910
Sex barn
CENTINA Cigarraffär, Hudiksvall tel. 288.
Innehavare Anna Vincentia Sellstedt född 22/11888 i Hälsingtuna, dotter till Slöjdlärare, Småskolelärare Lars Fredrik Sellstedt och hans hustru Anna Petronella Frelin.
Anna Vincentia flyttade till uppland och avled den 24/7 1979 i Kungsängen.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha den gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62