På 1560-talet bodde i Delsbo 19 smeder, i Vena (1), Edsäng (2), Sättjära (1), Glombo (1),
Vi (2), Linfläck (1), Stömne (2), Tomta (2), Bondebo (1), Sunnansjö (2), Hagen (1),
Vitterarv (1), Duvnäs (1) samt Jon Smed som det inte framgår var han bodde.
Läs om Hälsinglands historia.
Läs om kopparslagaryrket och kopparslagare i Dellenbygden
Skogbonaden från 1200-talet
Hälsingemålningar – Wikipedia.
Fornminnen i Sundede – en Facebookgrupp med ett stort historiskt kunnande
Läs om Delsbo socken 1500-talet.
Läs om Sven Elofsson från Delsbo som var Gustaf Vasas sekreterare
Sveriges befolkning. 1570 – 2020
Mynt under medeltiden och Vasatiden.
Prisomräknare från medeltiden till nutid.
Medeltiden – Wikipedia
1500-talet – Wikipedia
Vasatiden – Wikipedia
1600-talet – Wikipedia
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
KOPPARSLAGARE
Hur länge hälsingarna har bedrivet kopparsmide är ovisst. Redan i kung Kristoffers brev från år 1446 bekräftas deras rätt att handla med ”kopekar”. När kopparslagarna började redovisas i Kronans räkenskaper ca hundra år senare varierar den årliga produktionen av koppa mellan tre och sju ton.
En förutsättning för hälsingarnas kopparsmide var att de hade möjligheter att skaffa råkoppar. Detta gjordes vid Kopparberget eller det som vi nu kallar Falun. Framför allt var det delsbobönderna reste till Kopparberget och bytte till sig koppar. Som bytesvara hade de fisk.
De flesta registrerade kopparslagarna bodde i Delsbo där det fanns ca 20 smeder. På 1560-talet bodde två smeder i Lenninge och Voxsätter i Bollnäs; tre i Trogsta, Skarmyra och Ölsund i Forsa; samt en i Iggesund i Njutånger.
I Delsbo bodde 19 smeder i Vena (1), Edsäng (2), Sättjära (1), Glombo (1), Vi (2), Linfläck (1),
Stömne (2), Tomta (2), Bondebo (1), Sunnansjö (2), Hagen (1), Vitterarv (1), Duvnäs (1) samt Jon Smed som det inte framgår var han bodde.
—17KI— Uppgifter ur Delsbo släktbok
(X6) Lasse »Smed», * 155.. Enl. 1593—1600 års Jdbk nämnd som bonde i ’Fjärdsätter, Delsbo.
(X6) Marit ……. * 155. . Nämnd som äg. av hem. enl. 1618 års Jdbk.
—11MI— Uppgifter ur Delsbo släktbok
Mårten Jonsson, * 160. . Härst. okänd. Smed o. bonde i Loka 3, Delsbo, enl. 1629 års Jdbk. Han var äg. av 1 häst o. 4 kor enl. 1629 års boskapslista.
Sigrid ………, * 16. .. Nämnes som änka o. äg. av hem. enl. 1641 års Jdbk.
Jonas * 163 . II
Karin * 164
Smeden i Njutånger försvinner på 1560-talet. På 1570-talet antecknas nya kopparslagare i Ljusdal och Jättendal.
Kronan såg mellan fingrarna på den synnerligen förbjudna verksamhet som bedrevs av de hälsinska kopparslagarna. Så länge de betalade 5 % av sin produktion i skatt tilläts dock produktionen. Under åre 1570-83 hade en kopparslagare i Bollnäs frihet på sitt hemman för det han arbetade i en kopparsmedja på Kopparberget. Troligen var det samma smed som Johan III i ett annat sammanhang tog i sin tjänst och som uppgavs vara från Voxsätter. Hans arbete bestod i att smida stora pannor, små kittlar, takkoppar, plåtkoppar och annat. Förutom lönen fick han skattefrihet på sitt hemman och gick fri från alla utskylder med undantag av gärder och viss persedlar.
På 1570-talet blir det märkligt tyst omkring kopparslagarna. År 1572 kritiserades fogden för att han ”ingen flitig tilseendhe” hade haft över smederna och därför hade ingen tull uppburits. Möjligen hade kronans restriktioner satt stopp för deras uppköp av råkoppar. År 1581 uppger fogden att kopparslagarna inte hade betalat någon tull under de två senaste åren därför att de ”bygge på then Nye begynte Staden Hudwichzwall” och att de dessutom var förbjudna att köpa koppar på Kopparberget.
Hälsingland har länge varit känt för sina skickliga smeder. Hantverkarna har tidigt specialiserat sig och med tiden har vissa socknar dragit till sig specialister med samma inriktning. Kartan visar vapensmeder år 1592 och kopparslagare år 1560. De flesta rörsmederna, som gjorde eldvapen, bodde år 1592 i Järvsö och Ljusdal. Vid samma tid fanns de flesta hillebardsmederna i det som då var Norrbo. Kopparsmederna var år 1560 nästan uteslutande verksamma i Delsbo.
KOPPARKITTLAR OCH PLÅTAR
Eftersom kronan inte köpte kopparkittlar, utan tog var 20 kittel eller 5% av produktionen i tull är det svårt att veta priset. År 1562 betalades dock ca 6 mark per lispund (6,8 kg). År 1585 köptes fyra kopparkittlar som vägde ca 20 kg och priset var 5 mark per lispund (6,8 kg). Om dessa priser gällde under hela tiden skulle det betyda att de ca 20 smederna tog in över 800 mark eller ca 30 mark per man enbart av försäljning till kronan.
Förutom tull hände det att kronan tog koppar som böter. Vid ett tillfälle lade kronan beslag på 19 kopparkittlar som en dellbo försökte smuggla till Norge. År 1565 beslagtogs 9 368 kg klockmalm, vari ingick 71,4 kg ”Staka koppar”, ca 53 kg ”Kanne koppar” och ca 88 kg ”Grythe koppar”. Härtill kom också ca 54 kg gammalt tenn från kyrkorna.
Kopparsmederna försvinner ur räkenskaperna strax innan staden Hudiksvall grundades. Dessförinnan tycks den huvudsakliga produkten ha varit kittlar. Vid början av 1570-talet övergår man till plåtkoppar, men tveklöst har smederna fortsatt att smida kittlar som de sålde till bönderna. Troligen fortsatte denna verksamhet även efter att staden Hudiksvall hade kommit till.
Kopparproduktion
| Period | Kopparkittlar per år | Total vikt per år (kg) |
| 1548-52 | 1 676 | 5 906 |
| 1553-57 | 836 | 3 170 |
| 1558-62 | 1 568 | 5 657 |
| 1563-67 | 696 | 3 563 |
| 1568-72 | 700 | 3 325 |
| 1573-77 | Plåtkoppar | 3 179 |
| 1578-79 | Plåtkoppar | 7 707 |
Kopparhantering har åtminstone sedan senmedeltiden varit en viktig näring för hälsingarna. Råkoppar hämtades i Dalarna och förädlades framförallt i Delsbo. På golvet till höger ligger en råkoppargöt och bakom den syns några kopparkittlar.
En grytgjutare som år 1585 av 27 kg koppar hade gjutit en hop ”Kopp. terning och skiffuor” till det nya skeppet som byggdes i Hälsingland fick i arbetslön 28 mark. Glasmästaren Jöns Nilsson i Smälsk, Hälsingtuna, fick 13 mark för fyra par fönster och fem (enkla?) fönster år 1585. År 1570 fick en kopparslagare 20 mark och två tunnor korn i arbetslön för att han slog ihop en salpeterpanna.
År 1570 anställde Johan III en kopparslagare som på Kopparberget skulle smida stora pannor, små kittlar, takkoppar, plåtkoppar och annat. I betalning för vart skeppund utöver huvudpenningen fick han sex mark. Av lönen skulle han hålla två drängar. Kost skulle de få på kungens gårdar uppe i Bergslagen, där de tycks ha gått runt och utfört arbeten för kronans räkning. Förutom lönen fick smeden skattefrihet på sitt hemman och slapp alla utskylder med undantag av gärder och ovissa persedlar.
Källa:
Det mesta är hämtat ur Jan Lundells skrifter om, Köpmän och Hantverkare i 1500-talets Hälsingland och Hälsingevaror under 1500-talet, Hälsinglands museum 1997.
Jan Lundell skriver:
De uppgifter om varor och priser som här har sammanställts och kommenterats ingår i en större undersökning av hälsingeböndernas ekonomi i slutet av 1500-talet. Tanken är att detta material skall kunna belysa och förklara bakgrunden till Hälsinglands rika folkkonst i anslutning till det pågående arbetet med Hälsinglands väggmålningar. Den viktigaste källan har varit kronans räkenskaper som förvaras i Kammararkivet i Riksarkivet, Stockholm.
Dessa av Jan Lundell framforskade uppgifter har vi av antikvarie Jan Olov Nyström fått rätt att skriva av och digitalisera för att många fler ska få möjlighet att lära mer om Hälsinglands näringar under vasatiden.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen – till 1500-talets vapensmeder i Hälsingland.
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062