En trefaldighetskälla kan säkert många gånger ha varit detsamma som offerkälla. En sådan källa skulle kunna rinna mot norr, vilket också de flesta av trefaldighetskällorna i Forsa gör.
Läs om Trefaldighetskällor – Wikipedia
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
NÄR FORSAUNGDOMEN DRACK KÄLLA
Det lilla källflödet var nästan täckt av höstens färgprakt. Små drivor av guldförgyllda löv. Under den stora, mossprydda stenen smyger sig det järnhaltiga vattnet fram, mer än vanligt brunt efter höstens torka. En liten stig skvallrar om täta besök under gångna tider vid denna trefaldighetskälla, kring vilken så mycken tro och sed har spunnits.
Numera hörs sällan människorop i dess omedelbara närhet. Det är bara Springbäcken, som sjunger sin vårglada sång, när den porlar eller störtar ned mot Storsjön.
(Lyssna på Allan Edvalls sång om lilla bäcken).
Jag stod där en sen höstdag med åldermannen i Mickje by, *) Anders Olsson.
Riksantikvarieämbetets karta visar trefaldighetskällan i Sunnanbäck .
Käringskårberget bildade en mäktig grådisig fond, och över Storsjön vältrade dimman. Vattendropparna hängde på utblommade stänglar, som kantade den lilla slingrande stigen. En och annan snöfläck lyste upp den mörka jorden.
Man behöver inte gå långt tillbaka i tiden för att finna denna källas stora betydelse i folktron. Sedvänjan att besöka trefaldighetskällan i Sunnanbäck och där dricka ”hälsa i sig” var traditionsbunden. Eller som nygift lägga en slant på källans botten för att bringa lycka eller finna bot för något speciellt!
Se film och berättelse om trefaldighetskällan i Sunnanbäck.
Själva denna kult började utvattnas, och trefaldighetskvällen blev en stor träffkväll för ungdomen. Lekar och dans hörde till. Man behövde bara gå 20-talet meter från trefaldighetskällan vid ”Sarasrönningen” i Sunnanbäck, för att träffa på den lekplan, där flickor och pojkar i första hand från ”Utivattna”, virvlade om i dans, glada lekar och upptåg. Men dessförinnan hade de styrkt sig med det hälsobringande vattnet ur trefaldighetskällan.
Nu tävlar, björk, arder och asp på denna lekplan om de livgivande solstrålarna och det torde inte dröja länge, förrän storskogen erövrat området. Trefaldighetskällan glöms av den stora allmänheten och blir ett litet okänt vattenflöde till Springbäcken!
—6M28—*) Uppgifter ur Forsa – Hög släktbok.
37A5 ANDERS OLSSON, * 5/9 1881, s. t. Karin Andersson i Sunnanbäck. Bonde i Mickje s3. † 26/2 1965.
28L1 IDA KRISTINA KURMAN, * 18/7 1892, d. t. bonden A. O. Kurman i Långby s6. Hush:a. † 6/12 1973.
65G1 – ANNA ÄDEL, * 1/11 1914 8T13.
65G1 – MATILDA ÄDEL, * 27/1 1916 65G2.
Källkvällen
Annat var det på 1800-talet, när det var ”källkvällar” – så kallades trefaldighetsaftonen av många forsabor på den tiden. Anders Olsson i Mickje, bodde under uppväxtåren efter ”källvägen” i den lilla Dolkstugan, som hans mors morfar byggde till en knektgård. Förbi den gården drog ungdomen och även äldre i stora skaror på trefaldighetskvällen. Denna källa invid Springbäcken räknas som en av de bästa hälsokällorna i trakten.
Många tog hem av det järnhaltiga vattnet och drack för att bota bl.a. reumatism. Trots att det hälsosamma vattnet även kunde hjälpa mot snedgångna skor, får nog mera tagas som ett skämt.
Några, som bodde nära källan, förberedde den stora vårkvällens händelser. Källan grävdes upp och pyntades med granris. En näverskopa iordningsställdes. Ur denna drack alla av trefaldighetskällans vatten. En trebent kaffepanna togs med och den puttrade nästan natten lång. Bröd hade var och en med sig.
Fru Märta Jonsson, Sunnanbäck, var bara 10 år gammal, när hon jämte sin broder Erik följde sin far till sin första källkväll. De drack under andakt av vattnet, men det smakade rostigt, har hon berättat.
Vi var för unga för att få stanna kvar länge på kvällen, men jag minns, att ungdomen dansade och svängde om på lekplatsen och att musiken kom från ett dragspel. En liten eld brann på lekplatsen. Det var en riktig ”storkväll» för alla, som besökte källan. Men så fanns det heller inte så många tillställningar att gå till på den tiden.
– När hon blev äldre, stannade hon givetvis kvar längre på natten, men fram till 4 – 5 tiden, som en del kunde vara kvar vid trefaldighetskällan, stannade hon aldrig.
– Jag var väl omkring 17 år, när jag sista gången var med om en stor källkväll i Forsabygden. Det skulle betyda, att seden började försvinna omkring sekelskiftet. Men även på 1900-talet har folk sökt sig till trefaldighetskällan i Sunnanbäck. Så sent som 1921 var ungdomar där och lekte. Äldre har senare sökt gräva upp källan och hålla den traditionsrika platsen vid liv.
Fru Jonsson berättade också om den gamla seden, att nygifta skulle lägga en slant i källan. Det var ingen, som vågade plocka upp dessa pengar, då det skulle betyda olycka!
Sålde karameller vid trefaldighetskällan
Riksantikvarieämbetets karta visar trefaldighetskällan i Hamre, intill Näsviksv. 56
Riksantikvarieämbetet skriver: Trefaldighetskälla, numera omgjord till brunn. Enligt herr 1) Björk 90 år (1982) har ett flertal ortsbor sett kulblixt komma ”rullande” efter bergssidan för att försvinna vid källan.
I Hamre ligger också en trefaldighetskälla, eller möjligen två. Om den s.k. Knallkällan, som ligger på 2) Helge Danielssons marker, kunde den bortgångne 3) Otto Englund berätta.
– Jag var själv för ung för att få vara med på de tillställningar, som följde efter besöket vid källan. Men jag minns att det kom ungdomar från Hamre, Hillen och Dalen, ja från hela övre delen av Forsa för att dricka vattnet i den s.k. trefaldighetskällan. Det liksom hörde till ungdomen att först träffas vid denna källa, innan de denna kväll gav sig ut på dans eller vad de nu hade för sig.
Otto Englund, som föddes i den största kasernen på Hillen, passade på att göra affärer vid dessa folksamlingar på trefaldighetsafton. Som liten pojke sålde han karameller, som ”Kron-mor” kokade. Han gjorde karamellstrutar, som han sålde för 5 eller 10 öre stycket.
”Kron-mor” bodde vid Sågtäkten. Hennes make smidde järnpipor, som pryddes med svarta ringar på pipspetsarna och inlagda stjärnor på piplocken. 4) ”Kron-mors” karameller hade en strykande åtgång. En sådan festlig högtidlig kväll ville pojkarna gärna bjuda flickorna på något gott.
Järnpipa ur egen samling, inköpt av Gösta Hällström, vars far Ivan Hellström bodde i Hamre.
—88D1— Forsa – Hög släktbok.
(X33)21U16 ERIK IVAN HELLSTRÖM, * 6/3 1893, s. t. skogsarb. A. F. Hällström i Fönebo, Norrbo. G. 25/10 1919. Elmontör i Hamre, Forsa. † 2/11 1965.
(X4)42A5 ANNA AQVELINA BRODIN, * 22/8 1891, d. t. skogvaktare Per Brodin i Bjuråker.
ERIK GÖSTA, * 1/6 1922. Byggn.ingenjör i Luleå.
Det var en kraftig källa, som inte sinade, berättade Englund. Han mindes även, att det runt källan pyntades med både löv och blommor på trefaldighetsaftonen.
—15T7— 1) Forsa – Hög släktbok
5 JOHAN MARTIN BJÖRK, * 28/5 1892, s. t. Mårten Olsson i Hamre. G. 27/2 1926. Fabr.arb. omgift 1/9 1957 bos. i Hamre Norrbov.1. † 24/7 1991
10R10 BRITA INGEBORG SAHLIN, * 28/8 1880, d. t. bonden Erik Sahlin i Rumsta 1. † 20/5 1955.
HANNA INGEBORG, * 4/1 1903. Styvdr. † 2/1 1905.
HANNA INGEBORG, * 3/9 1906. Styvdr. 19W7.
—63Å3— 2) Forsa -Hög släktbok
2 HELGE EMANUEL DANIELSSON, * 13/5 1903, s. t. arb. Daniel Persson i Forssån. G. 4/7 1926. Fabr.arb. i Hamre. † 20/9 1974.
103C8 HELFRIDA LINNEA SVED, * 8/6 1908, d. t. målare Erik Sved i Hamre.
MAJ VALBORG HILDEGARD, * 19/8 1925.
ROLF EMANUEL, * 5/12 1930.
—58Å4—3) Forsa – Hög släktbok
1 OTTO JULIUS EMANUEL ENGLUND, * 20/12 1879, s. t. arb. Sven Englund i Hillen. G. 3/4 1904. Bonde i Hamre sss4. † 27/6 1959.
59Å1 OTTILIA LOVISA MYRGREN, * 7/4 1882, d. t. arb. Erik Myrgren, Ångsågen. † 11/12 1938.
ASTRID LOVISA, * 19/4 1908. † 9/10 1908.
GÖTA OTTILIA, * 23/9 1921.
Uppgifter ur pipsmed Anders Krons bouppteckning
—57D1—Uppgifter ur Forsa – Hög släktbok
(Z37) ANDERS HENRIKSSON KRON, * 10/1 1830, i Näs, Jämtl. G. 29/9 1852. Handlande i Hamre, Forsa. † 26/10 1898.
(Z37) 4) AGNES MARGRETA ANDERSDOTTER, * 9/2 1820, i Näs, Jämtl. Fl. t. Vårfrukyrka 1908.
ANDERS, * 7/10 1853.
KARL HENRIK, * 2/7 1863.
ANNA ELISABET, * 22/12 1866 2.
Silverkällan
Målarmästare *) Hjalmar Rundgren, Hamre berättar om Silverkällan i Tussmora, som han tror var den gamla trefaldighetskällan, innan Knallkällan togs i bruk. Silverkällans vatten är ovanligt rent och klart. Därav källans vackra och klingande namn.*) Soldat Krut hade en gång i tiden en gård invid denna källa. Gården brann senare ned.
Vid tiden för pilgrimernas vandring uppför Svågadalen förbi Pilgrimstad i Norge, (se leden) stannade pilgrimerna vid Silverkällan och drack, berättar Rundgren. Han har även hört talas om en trefaldighetskälla eller offerkälla vid Vallavallen och från den källan rinner en bäck ut. Den ligger strax nedanför vallen och rinner liksom Silverkällan mot norr. På Vallavallkällans botten har Rundgren funnit ett gammalt mynt från Karl XV:s tid. Detta fynd tar han som bevis för, att folk där offrat mynt för något ändamål.
—64D1— *) Forsa – Hög släktbok
(X4) FREDRIK HJALMAR RUNDGREN, * 25/2 1886. G. 2 ggr. Målare i Hamre. Fl. t. Harmånger 20/11 1972.
(X18) ELIDA MARIA STARK, * 24/4 1885, i Hudiksvall. G. 16/10 1910. † 21/10 1918.
(Y10) FRIDA SOFIA OLIVIA FRÖBERG, * 14/4 1894, i Dal, V.norrl. G. 27/3 1921. † 24/6 1972.
SARA AINA MARIA, * 13/4 1911. Fl. t. Bjärtrå 1928.
KARL ERIK HJALMAR, * 2/5 1912 (X20)3A22.
SVEN FREDRIK JONAS, * 11/9 1914 3.
BRITA TERESIA AMALIA, * 6/10 1917.
ELSA, * 30/9 1924 2 o. 4.
TORSTEN GÖTE, * 29/6 1934. † 7/5 1944.
—82C1— *) Forsa – Hög släktbok
S54 PETTER JOHAN KRUTH, * 23/12 1856 i Nyed, Värmland. G. 8/12 1878. Soldat i Hamre. † 10/2 1919
KAROLINA NILSDOTTER, * 16/11 1854 i Råda, Värml. † 4/3 1947
JOHAN OSKAR, * 19/1 1879 2.
MATILDA JOHANNA BEATA, * 12/4 1880. † 12/11 1880.
NILS HERMAN, * 12/7 1881 3.
HANNA KAJSA, * 7/11 1884. † 10/8 1889.
HULDA MARIA, * 21/7 1888. † 17/7 1889.
OLOF EDVARD, * 3/6 1891 4.
FRIDA KAROLINA, * 2/2 1893 72G4.
KARL EINAR, * 26/10 1896. † 29/8 1899.
Utefter vägen mot Ofärne, nedanför Joseberg ligger, Silverkällan, Lilla Helveteskällan och en Dopsten
I Nanstaområdet lär också trefaldighetskällor ha funnits. Det berättas om två, men troligast är det endast en, som varit den ursprungliga och rätta. Den ligger på Joseberg där också rester efter en gammal dommarplats har påträffats. Den andra källan finner man efter vägen till Ofärne. Än i dag kallar folk dem för trefaldighetskällor. Samma är förhållandet med en källa på Lekarvallen på den s.k. Tryggs täkten.
Vid Lekarvallen 33, ligger källan
”Dricka källa”
Många föreställningar och legender är knutna till dessa källor. Seden att kvällen före trefaldighetssöndagen ”dricka källa” och få del av källans undergörande krafter för att vinna hälsa och lycka, är säkert gammal.
Källkulten kan spåras genom flera tidsepoker. Heliga källor är mycket vanliga. När man hör talas om Odens brunnar och Tors källor, går tankarna ända till förkristen tid. Många av dessa källor i vårt land har blivit vigda åt helgon, andra har blivit dopkällor.
En trefaldighetskälla kan säkert många gånger ha varit detsamma som offerkälla. En sådan källa skulle kunna rinna mot norr, vilket också de flesta av trefaldighetskällorna i Forsa gör. Att dra en gräns mellan källor och folkliga hälsokällor är inte lätt. Tidens tand och kristen kultur har format om innebörd och synsätt. Källkulten har förlorat sin makt. Det är bara källans högtidliga namn, som lever vidare. Endast de äldsta i socknen bär på en eller annan minnesbild från den tiden, då traditionens band förde ungdomen och även äldre i samlande skaror med glädje till trefaldighetskällorna.
Källla:
Hälsingerunor 1975
Av Hilding Lindh
Avskrift: Åke Nätterö
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö