Gustav Berg i Gärdsänge Forsa, berättar om sitt liv som soldat.
Här finns information och bilder, om svenska slag
Läs om soldat Säll i Hillsta.
Hälsinglands historia.
Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Text och bild ur HT den 3 oktober 1951, av sign. P. H.
Soldat nr 74, Gustav Berg i Forsa kompani
Som 20-årig ståtlig soldat 76-årige soldaten Gustav Berg i Vålsta
Bilden utlånad av barnbarnet Elsie Berg
Indelta forsasoldater få pampig minnessten
Forsa kommunalstämmas önskemål att låta resa en minnessten över Forsa kompani har givit oss anledning till en stunds samtal med indelte soldaten 76-årige Gustav Berg, Vålsta, för att höra något om indelningsverket och forna tiders krigarliv.
Berg har många gånger fått sina militära order vid den plats där minnesstenen skall resas. Varje gård skulle förr i tiden sätta upp en soldat, och var det en liten gård, så gick flera gårdar samman för att komma upp till de stipulerade 20 öreslanden, som svarade mot en soldatrote. Soldaterna voro lejda av dessa rotar, och skulle enligt lagen stanna i kronans kläder så länge liv, hälsa och krafter det tillåt. Alltså ingen viss tid. Med doktorsintyg och genom att missköta sig kunde de dock få lämna tjänsten.
Forsa kompani bestod inte som kanske många tror av bara forsakarlar. Det var hela sex socknar som rekryterade detta kompani som vid fulltalig styrka räknade 150 man. Av dessa skulle Forsa sätta upp 59 man, Bergsjö 37, Norrbo 17, Ilsbo 10 och delar av Bjuråker skulle svara för 17 man och likaså skulle en del av Hassela stå för 10 man. Till en början var Forsa livkompani, men sedan blev det Bollnäs som övertog denna herdestitel.
Soldaterna hade egen kyrkbänk
På tal om den planerade minnesstenen som skall resas framför sockenmagasinet, där det en gång i tiden stått en stor lönn, som fick skatta åt förgängelsen, då nya landsvägen drog fram, omtalar Berg, att han många gånger samlats vid denna lönn för att få order till inryckning o. s. v.
– Soldaterna fick kallelse att den eller den söndagen samlas i kyrkan, där de första bänkarna voro reserverade för krigarna. Det ingick nämligen i soldatuppfostran att höra Guds ord. Efter kyrkobesöket blev det ofta samling vid den omtalade lönnen där avdelningschefen läste upp de order som kommit. Vissa tider skulle också gevären visas för inspektion.
Vid 20 år gevär jag tog …
Vid 20 års ålder blev Berg antagen som indelt stamsoldat. Det var Schönborgs och Ystegård i Vålsta samt Västegårn i Glimsta, Hög, som gick samman och anställde honom. Denna gård i Hög – som redan då hade samarbete med Forsa – fick därmed namnet Forsa-Glimsta.
Då Berg ryckte in till sin första tjänstgöring blev han utrustad i Rolfsta, och Mohed var naturligtvis exercisplatsen. Under den tid som han var hemma från tjänstgöringen i civilt arbete förvarades hans utrustning i en rotekista, som på tur vandrade mellan de bönder som anställt Berg.
Rekryten omfattade på den tiden 7 månader och sedan gjorde före 1903, 22 dygn och efter detta år 30 dygns regementsmöte varje år.
Av roten erhöll Berg 3 tunnland jord och åker och dessutom varje år 2 tunnor spannmål och 2 pund smör. Då han lämnade tjänsten skulle han avträda torpet. På dessa villkor insatte Berg, men så småningom inköpte han gården, och erhöll därvid en årlig lön av 140 kronor.
Vid tjänstgöring i regementet fick soldaten 6 öre om dagen – tobaksskillingen – mat och kläder. Men underkläder, skor och strumpor fick knektarna själva hålla, och för detta gav kronan 17 öre om dagen, varför hela avlöningen utgjorde 23 öre om dagen. De var allt bra att ha mycket skoskydd om man skulle klara upp de villkoren, säger Berg.
Kassorna en räddning vid krig och dåliga tider
Vid krigstider kunde också roten få utrusta soldaten med kläder och gevär, och råkade då roten i verkligt trångmål, så kunde hjälp erhållas ur lego- och uddemantalskassorna. Dessa kassor blev under årens lopp ganska stora, och på senare tid har man som bekant försökt att tulla dem och använda pengarna till allmännyttiga ändamål och då i första hand skogsvägar.
Medel till dessa kassor inflöto från de uddemantalshemman, som vid roteringens införande blevo befriade från skyldigheten att hålla knekt, men i stället ålagda att med en viss avgift understödja de effektiva rotarna vid rekryteringen. Kassornas kontanta tillgångar utlånades i stor utsträckning, vilket gjorde att kassorna växte med åren.
Men det var inte bara vid krigstider som medel från dessa kassor kunde tagas, utan även då enskilda rotehållare genom olyckshändelse eller förluster blev oförmögen att fullgöra sina rekryteringsskyldigheter, och likaså då soldat genom sjukdom eller annat blev i behov av hjälp.
Svärdsmedaljen för lång och trogen tjänst
Efter 32 års tjänst slutade Berg 1927 sin anställning i kronans kläder. Året förut hade han då erhållit Svärdsmedaljen för lång och trogen tjänst. Det fodras minst 30 tjänsteår för att få denna i sin ägo. Av de knektar som tjänat Forsa kompani till uppnådd pensionsålder finns i dag boende i Forsa förutom 74 Berg, 15 Säll i Hillsta och 68 Fast i Lumnäs. Dessutom finns 32 Ros i Stockholm och 55 Trygg i Gävle. Några knektar som deltagit kortare tid i kompaniet lever också.
Utlånad av Elsie Berg
Se Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj i Guld.
Pampig text på minnessten
De som har arbetat med förberedelserna till den blivande minnesstenen har kontaktat korpral 55 Trygg, som f.n. vistas i Gävle och av honom fått utkast till en minnestext, vilken senare underställts överste Berggren vid Hälsinge regemente och han har delvis omarbetat detta förslag. Kassaföreståndarna som kommunalstämman tillsatte för att föra frågan vidare har vid sitt senaste sammanträde beslutat att infordra anbud på kostnaderna för stenen. Textförslaget lyder:
FORSA KOMPANI Till år 1901
Tjänade dessa bygdens söner under Hälsinge regementets fanor, som bära segernamnen: Novgorod 1611, Warschau 1656, Fredriksodde 1657, Tåget över Bält 1658, Lund 1676, Landskrona 1677, Narva 1700, Düna 1701, Jakobstadt 1704, Gemäurthof 1705, Gadebusch 1712.
Forsa sockens män reste stenen.
Det kan tilläggas att Gustav Berg föddes i Sundsvall och kom flyttande till Gärdsänget i Forsa där det fanns ett garveri och där Gustav och hans far fick anställning. Hans far Ludvig Pålman var garvare det var därför de fick arbete vid Lindgrens garveri i Gärdsänget.
På den tiden kallades de för Pålman, men 1895 när det blev aktuellt att han skulle bli knekt bytte han namn till Berg. Rotebönderna inköpte torpet 2) Wahlunds i Gärdsänget för sin knekts räkning. Efter tillköp kom det att omfatta 8 tunnland. Två kor och en gris hörde till.
En vit sävlig oxe vid namn Gorgo, hjälpte till som dragare. Hans svåger 1) Wikberg vid Dånsjön hade också en oxe som dragdjur, så de kunde körde med oxarna i par. Men livet bakom en oxe gav inte tillräcklig försörjning till familjen. Skogsarbete på vintrarna och flottning på somrarna blev naturliga inkomstkällor. 1909 tog han anställning vid Forsså Bruk, med rätt till en månads ledighet varje år.
Oxen Gorgo utanför logen, med sönerna Otto och Viktor på vagnen.
Bilden utlånad av Elsie Berg
Närbild, utlånad av Elsie Berg
Här har Gustav parkerat sin Gorgo utanför Forsbergs affär i Hamre.
Bilden är utlånad av Elsie Berg
Uppgifter ur Forsa släktbok
—19 D 1—
(G17) PER LUDVIG PÅLMAN, * 1/11 1830 i Ekeberga, Kronob. län. G. 2/10 1870. Garvare i Vålsta. † 3/8 1914.
(X19) BRITA ENMAN, * 16/2 1845 i Hälsingtuna. † 22/10 1923.
INGEBORG OLIVIA, * 2/5 1870. Fl. t. Hudiksvall 1897.
GUSTAF REINHOLD, * 26/9 1875 2.
KARL ALBIN, * 16/12 1878 6Ä2.
—2—
1 GUSTAF REINHOLD BERG, * 26/9 1875, s. t. garvare Per Ludvig Pålman i Vålsta. G. 13/3 1898. Soldat i Vålsta. † 3/2 1954.
(X23) BRITA JOHANSDOTTER, * 3/3 1873 i Ilsbo sn. † 30/7 1945
PER JOHAN, * 3/1 1896 3.
ERIK ALBIN, * 26/5 1898. † 20/6 1921.
NILS GUSTAF, * 12/2 1901 4.
MARTA KRISTINA, * 16/1 1903 8C9.
SVEN LUDVIG, * 14/1 1905 5.
ANNA INGEBORG, * 12/12 1906 17R3.
KLAS VIKTOR, * 21/10 1908. † 9/2 1909.
BRITA HELENA, * 5/4 1910 18R10.
KARL OTTO, * 26/5 1913 8.
ANDERS VIKTOR, * 27/9 1915.
—5—
2 SVEN LUDVlG BERG, * 14/1 1905, s. t. soldat G. R. Berg i Vålsta. G. 1/7 1944. Byggn.arb. i Vålsta. † 23/8 1978
3 SIRI BERG, * 4/9 1920. d. t. fabriksarb. Per Johan Berg ?, i Hamre. † 4/5 2006.
GUNBORG IRENE, * 24/11 1939.
ELSIE MARIANNE, * 7/7 1946
—46 Ö 1—
(BD20) 1 ) JOHAN EDVARD WIKBERG, * 3/11 1878 i Piteå. G. 3/12 1911. Torpare i Överby, (Dånsjön), Forsa. Flyttade 1946 till Långby 25, 1:5. † 22/3 1963.
(X23) MARGARETA JOHANSSON, * 28/1 1877 i Ilsbo sn. † 23/1 1955.
—12 W 6—
(X14) 2) JOHAN WAHLUND, * 17/8 1802, infl. fr. Harmånger. G. 1825. Bonde i Vålsta 1. 7 ö.l. 6 p.l. † 2/4 1891.
5 ANNA KRISTINA DAHLIN, * 20/8 1797, d. t. länsman Olof Dahlin i Vålsta 1. † 25/8 1874.
BRITA KRISTINA, * 11/7 1824 10.
KATRINA, * 26/5 1826 7.
OLOF, * 11/9 1828. † 25/4 1831.
ANNA, * 22/12 1830. † 30/4 1831.
ANNA, * 25/5 1832 2H8 o. 96C1.
MARGRETA, * 29/8 1834. † 28/10 1835.
MARGRETA, * 3/10 1836 3H8 o. 3H9.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Tillbaka till toppen till Forsa Kompani
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62