En av Forsas mest färgstarka soldater var ”Lång-Lasse” Larsson från Smedsgården
Se bilder på karoliner och bataljmålningar.
Här finns information och bilder, om svenska slag
Läs om soldat Säll i Hillsta.
Hälsinglands historia.
Läs om den svenska karolinervärjan.
Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Om du har möjlighet, kontrollera de angivna källorna och använd dem istället!
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
HT Lördagen den 30 november 1969, av Olof Trolin
”Lång–Lasse” från Forsa
”Lång-Lasses” värja hänger i sakristian till Forsa kyrka, ett minne från det trettioåriga krigets dagar. Det är löjtnant Lars Larssons från Smedsgården värja, märkt med årtalet 1647.
Hälsingesoldaterna voro inte alltid Guds bästa barn.
I regementets historia skriver Erik Severin mycket vackert om hälsingarna, om deras öppna och ärliga sinnelag, om humor och gästfrihet. Men det finns också i regementets personregister bevarat berättelser om knektar som inte lugnat ner sitt krigiska sinne, när det åter kommit till den fredliga hembygden.
I Forsa kyrka förvaras en värja daterad med årtalet 1647.
Vapnet uppges ha tillhört officeren, vid Hälsinge regementet Lars Larsson, i sockentraditionen mera bekant under smeknamnet ”Lång-Lasse” i Smedsgården.
1)Lasse Larsson började sin bana som gemen soldat men tjänade upp sig under 30-åriga kriget. Han tog avsked 1647, då med löjtnants grad.
Särskilt norrhälsingarna har ju sedan gammalt rykte om sig att besitta ett häftigt humör och den etiketten passade Lars Larsson förträffligt, skriver Erik Wikberg som berätta Lång Lasses historia.
Det var kanske rent av denna egenskap, som i kombination med hans tydligen osedvanliga längd gjorde honom till en av socknens färgstarkaste 1600-tals gestalter och hans namn en så fast förankring i traditionen, att hans minne alltjämt lever kvar i bygden. Icke minst i domböckerna har i det sammanhanget åtskilligt dramatiska saker att förtälja.
Sedan Lars Larsson 1644 av Peder Jonsson köpt en del jord från Smedsgårdshemmanet och den 21 februari påföljande år fått fasta på köpet, processade han vid ett flertal ting om mark, som tidigare tillhört samma hemman. Han tillerkändes också sedan tidigare rätten att tillträda Hästås fäbodar, men ännu 1670 var han invecklad i rättstvister angående fäbodjord m.m. och två år senare kom han tillsammans med bl.a. länsman Peder Eriksson i delo med själva kyrkoherden om ålfisket i Böleströmmen.
Slogs med länsman
Men för ”Lång-Lasse” vidkommande inskränkte det sig inte bara till tingstvister. Ibland tog han också lagen i egna händer, fastän det naturligtvis även vid sådana tillfällen oftast avslutades inför tinget. 1642 ådömdes han sålunda till böter för hemgång m.m. sedan han under ett gräl med länsman 2) Jöns Andersson i Tomta slagit denne ”ett blodvite och en blånad”, vilket länsmannen kvitterade med att dra kniv och hugga sin antagonist ”två blodsår i armen. Sedan lopp fänriken av gården och kom igen med sitt svärd och ville göra skada”.
Tillfället att ”göra skada” gick visserligen ”Lång-Lasse”” förbi den gången men vid hösttingen 1650 stod han anklagad av änkan Kerstin i Lund för att ha dräpt hennes man 3) Olof Nilsson på ”Lingare-vägen”. Olof Nilsson soldat hade varit skyldig fänrik Larsson en riksdaler och då fänriken krävde rotebonden på beloppet, råkade de i gräl. Inför rätta uppgav Larsson att han därvid hade stött Olof i ryggen med sitt spanskrör, varpå Olof slagit efter Larsson med sin piska. De hade därefter skiljts åt, men några dagar senare hade Olof börjat spotta blod, blivit sängliggande och slutligen avlidit. Mot sitt nekande kunde Larsson emellertid icke fällas för dråp den gången.
Däremot fick ”Lång-Lasse” punga ut med ett kraftigt bötesbelopp vid hösttinget 1662 för slagsmål med sexmannen 4) Olof Jonsson i Åkre, ”som kommit för att få vetskap om tionden av kaptenens åker”. Efter ordväxlingen ryckte Lars Larsson den gången åt sig en yxa och då sexmannen sprang undan och ”tog efter en stör, slog kaptenen honom på den vänstra armen och den något bräckte, och ett slag i sidan med yxhammaren”.
Mätt efter vår tids måttstock var ”Lång-Lasse” i Smedsgården utan tvekan en första klassens bråkstake, skriver författaren Erik Wickberg. Men han var en duktig jordbrukare också, omtalar författaren. Han hade fått landshövdingens tillstånd att bruka det stora Rolfsta-hemmanet som en tid legat för fäfot. Detta hemman blev sedan regementets majorsboställe.
Uppgifter ur Forsa släktbok
—12 S IV—
1) LARS LARSSON, * (1620). G. 2 ggr. Kapten vid Häls.reg. Bonde i Smedsgården 2 1651-1673. † 1676.
URSILLA, *
BRITA, *
—1 T VII—
2) JÖNS ANDERSSON, * (1620). Bonde i Tomta 1 1651-1673.
—7 L IV—
3) III OLOF NILSSON, * (1610), trol. s. t. bonden Nils Olofsson i Lund 2. Bonde i Lund 2 enl. 1631-1642 års jdbk. 6 öresl. 4 p.l.
NILS, * (1640) V.
—1 Å IV—
4) OLOF JONSSON, * (1625). Bonde i Åkre 1 1651-1662. † omkr. 1670.
ANNA, * (1630). Hemmansbrukare 1673.
ERIK, * (1660) V.
”Lång-Lasses” värja hänger i sakristian till Forsa kyrka, ett minne från det trettioåriga krigets dagar. Här visar kyrkvärden Anton Nilsson upp löjtnant Lars Larssons från Smedsgården sabel, märkt med årtalet 1647.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62