Kårböle skans

Kårböle skans, vårt värn i väster


Bild ur Bocken 1969/70


Karta, här ligger Kårböle skans.


Läs om Hälsinge Regementes alla krig man deltagit i och mycket mer.


Vill du läsa om fler slag? Här finns en lista över svenska slag.


Här finns mer information och fler bilder.


Hälsinglands historia.


Här finns mer läsning om Kårböle skans.


Sveriges skanser.


Läs om Länsmuseets rapport från 2015.


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan och vill stödja vår verksamhet är en gåva mycket välkommen. Tack!


Om du har möjlighet, kontrollera de angivna källorna och använd dem istället!


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Kårböle skans

 


Minnessten vid Kårböle skans. Bild från Wikipedia.

Ända tills Jämtlands län definitivt blev svenskt genom Brömsebrofreden 1645 markerade råskillnaden mellan Hälsingland och Härjedalen mestadels gränsen mellan de svenska och danska väldena

Där gick också en av de gamla pilgrimsvägarna (Helgonleden) mot Trondheim fram, och vad var då naturligare än att hälsingarna blev de närmast ansvariga för detta gränsavsnitt, där på svensk sida Kårböle skans utgjorde en av försvarets stödpunkter. Kårböle skans framträder i historiens ljus först framemot 1600-talets mitt, men det synes sannolikt att den tillkommit långt tidigare, även om det icke direkt kunnat dokumenteras.

Till följd av de svenska vapnens motgångar i Jämtland under försommaren 1644 beordrades emellertid den 29 juli majoren vid Hälsingarna Mattias Francke (född 1598 och adlad 1651 under namnet Drakenstjärna) till Kårböle för att organisera försvaret på detta frontavsnitt, och under hans ledning fick skansen sannolikt sin slutgiltiga planstakning. Befälet på skansen uppges vid denna tidpunkt ha förts av en sjuklig f.d. kapten vid Hälsingeregemente vid namn Bengt Bengtsson, medan besättningen bestod av uppbådade bönder, ”ett vrångt och ont folk”. Själva försvarsverket lär ha utgjorts av ”två jämsides uppbyggda timmerväggar med jord emellan, en aln i tjocklek”, därinnanför ”en grav, knappt 3 alnar bred och 1½ aln djup” samt på sidorna ”palissader av dåligt nedslagna stolpar”.

Under Franckes ledning förstärktes nu befästningsanordningarna avsevärt. En författare (L. L. Lundh) berättar, att ”graven vid skansen gjordes 9½ alnar djup och 14½ alnar bred och beräknades vid normalt vatten i Ljusnan hava 5 alnar djupt vatten. Därjämte försågs graven med starka palisander. Till förekommande av överrumplingar lät Francke överst på Skansberget bygga en redutt av48 man och anlägga en krutkällare – – -. Längre ner i sluttningen anlades ytterligare en redutt för 24 man och slutligen mitt för skansen en redutt med palisander samt en grav mellan skansen och berget för en besättning på 50 man.

Vintern 1644-1645 fick svenskarna helt inrikta sig på att förhindra fientliga strövparties försök att tränga in över gränsen, och i mars 1645 övertogs kommendantskapet på Kårböle skans av kaptenen vid Västerbottens regemente, Johan Månsköld. I skansen inlades en stark besättning av 43 befäl och 242 knektar ur Västerbottens regemente samt 200 man hälsingar under kapten Lars Burman. Den 23 augusti slöts så freden i Brömsebro, och den 18 oktober hemförlovades besättningen.

Nya inbrytningsförsök på svenska området gjordes under Karl X Gustavs krig mot Danmark och vintern 1657-1658 låg kapten Nils Finke med en avdelning hälsingar som besättning på Kårböle skans, dock utan att närmare ingripa i krigshändelserna. Den svenska försvarslinjen flyttades i stället längre västerut till Långå skans i Härjedalen, där kapten Finke kommenderade till sin död den 3 maj 1659.

I samband med truppsammandragningar hösten 1675 för ett planerat svenskt anfall mot Norge från Jämtland beordrades chefen för Hälsinge regemente överste Peter Örneclou att åter sätta bl.a. Kårböle skans i stånd och liknande order utgick i november 1677 men icke vid något av dessa tillfällen tycks krigshändelserna ha nått fram till skansen. Ännu vid 1600-talets slut fanns den dock upptagen bland de över 100 befästningar i Sverige, vilka alltjämt underhölls, men förlorade därefter alltmer sin betydelse och lämnades att förfalla. Efter 1726 – 1727 års riksdag besiktigades de norrländska skanserna visserligen av generalmajor Otto Wilhelm Staël von Hollstein och en fortifikationsofficer, som emellertid fann dem vara mera till skada än nytta, och sekreta utskottet 1731 fann heller ingen orsak att äska anslag för deras underhåll.

Kårböleskansernas grundplan var nära nog en kvadrats med omkring 80 meters sida, i hörnen utbyggd med bastioner. Framför vallarna mot landsidan löpte en grav, som helt enkelt uppstått genom att jorden uppkastats till ett skyddsvärn för skansens besättning eller möjligen grävts för att efter holländskt mönster kunna få skansen helt vattenomfluten. Ett 60-tal fördjupningar, 6 – 8 meter långa och 3 – 4 meter djupa samt med spår efter eldstäder, har ansetts utgöra lämningar efter besättningens bostäder.

Den uppdämning av Ljusnan, som skedde i samband med Laforsens utbyggnad på 1950-talet, medförde att större delen av skansen lades under vatten. Men en minnessten, som den 1 Auguste 1932 avtäcktes på skansvallen närmast landsvägen av dåvarande chefen för Hälsinge regemente överste H. Stålhahne, erinrar alltjämt om skansens forna roll i vår krigshistoria genom sin inskrift: ”Kårböle skans. Till minne av fädrens kamp för bygdens värn.”

Någon minnessten anger däremot icke platsen för en annan liknande skansbyggnad vid Skyte närmare Färila efter samma väg. Denna försvarsanläggning är icke historiskt dokumenterad men dess läge har bevarats genom en envis tradition. Måhända var den rentav föregångare till Kårböle skans och övergiven vid dennes tillkomst, men ännu kan man i terrängen skönja svaga spår efter dess säkerligen mycket gamla försvarsverk.

Källa:
Bocken 1969/70, av Erik Wickberg
Avskrift, Åke Nätterö

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *