Dellenportalen samlar uppgifter om festplatser och dansbanor som funnits i och omkring Dellenbygden.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Dansbanor och festplatser i Bjuråker
HP den 22 juni 1905
Midsommarfest vid festplatsen i Sjöbodhagen i Moviken
Strömbacka
Från början var det Logen 1250 i Strömbacka som svarade för skyttepaviljong och arrangemang inom område. Logen bildades 1886. Vid fester såldes vykort som stämplades med logens stämpel.
Godtemplarna
Godtemplarna runt om i socknarna bjöd in varandra till fester. Den 10 juni 1896 inbjöd Forsa godtemplare till sammankomst och den 1 juli samma år var det Delsbo godtemplares tur.
Den 8 juli 1896 var det godtemplarna i Strömbacka som bjöd på fest.
I tidningen stod följande att läsa:
Lustresa till Moviken över Dellarna med Ångbåten Dellen och två pråmar. Biljettpris från Näsviken 75 öre, övriga ställen 50 öre. Avgång sker från Näsviken 07.30 och anlöper hamnar Klubbo, Sunnansjö och Friggesund.
Vid ankomsten till Moviken är antalet passagerare över 300 personer varav ett 20-tal från Hudiksvall. Vid Moviken hade godtemplare från Strömbacka mött upp med svajande fanor och klingande spel. Därifrån marscherade allesammans med horn – och fiolmusik i täten till Strömbacka bruk, där en trevlig godtemplarfest var anordnad.
Återresan från Moviken anträddes först vid 9-tiden på aftonen. Den gick långsamt, så att klockan var över 12 innan man kom till Sunnansjö. Härunder sattes ångaren på grund utanför Friggesund, men kom lyckligtvis snart loss. I Sunnansjö lämnades pråmarna, och ångbåten med ett 40-tal personer ombord fortsatte till Näsviken.
På vägen dit grundstötte ångaren under full gång i närheten i Näsviken, och blev stående på grundet.
Stor förskräckelse uppstod ombord, mest bland fruntimren. Till lycka låg båten endast några famnar från land, och en provisorisk landgång utsattes från båten, på vilka passagerarna gingo iland.
Då alla kommit på fast mark var klockan 3 på morgonen, var och en gick då hem till sitt, de som var från Hudiksvall måste även de ta sig hem gående.
Annons i Hudiksvalls Tidningen den 26 juli 1911
Dansbanan vid festplatsen i Strömbacka. Bilden utlånad av Vivi Östberg
Festplatsen 1927 med hissade flaggor. Bilden utlånad av Vivi Östberg
Nedanför järnvägen i den södra ändan av Masbosjön, kallad ”kalvhagen” , låg festplatsen berättade Sveriges siste vallonsmed Erik Kallberg. Där fanns dansbana, tombola, servering och annat som hörde festplatser till. En annons från 1930 visar att midsommardansen pågick i dagarna två till dans med Fribergs kapell. 1945 fanns dansbanan ännu kvar berättar Maj –Britt Bergsman som firade sin 10-årsdag där med vevgrammofon och kompisar.
Annons från 1945 berättar om dans i tre kvällar med sedvanliga serveringar
Det var den stora logen till höger som var danslogen. Ingången var på gaveln mot landsvägen.
På den här filmen från 1968 får vi se en liten snutt från danslogen på Strömbacka.
Hedvigsfors
Det unika med dansbanan i Hedvigsfors var att den var byggd runt en grov tall med yvig krona. Från början hade man dansbanan runt en stor tall. Kåda från tallen gjorde golvet kladdigt och bräderna murknade snabbt av fukten. En ny dansbana måste därför byggas 1955.
1962 var den sista säsongen. Toppåret var kanske 1956 med 11 danskvällar under sommaren med Hedvigsfors IF som arrangör.
Än (okt. 2016) finns det rester kvar efter festplatsen i Hedvigsfors. I byggnaden t v var det servering där man kunde köpa kaffe, läsk och annat, i byggnaden till höger fanns tombola, fiskdamm och pilkastning.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 2/5 1907
Ett fegt dåd.
I söndags kväll var dans på skjutpaviljongen i Hedvigsfors. Ett 20:tal Bjuråkerspojkar voro där och svängde om med flickerna. Under dansen somnade en af pojkarne, bondesonen Per Molin från Sörlia, som tvifvelsutan tagit sig för mycket till bästa, på en bänk i paviljongen, och där satt han kvar och sof när de andra vid halv 12 tiden slutade dansen och gingo sina färde.
I skarorna, som tågade bort från dansen, voro äfven arbetaresönerna Olof Leonard Hedlund från Österbo och Leonard Bergqvist från Våtmor. Sedan dessa kommit ett stycke på vägen mot Hedvigsfors bruk vände de om till danspaviljongen, där Molin fortfarande, ensam och öfvergifven, satt och sof. Bergqvist hade på återvägen till paviljongen försett sig med en stör och Hedlund var beväpnad med en blypiska. Med dessa tillhyggen öfverföllo de den sofvande Molin, Bergqvist slog först.
Molin hördes skrika till ett tag och sjönk så till golfvet blödande ur flera sår i hufvudet. Efter fullbordandet af det fega dådet gingo de båda hjältarna sina färde och Molin blef liggande i sitt blod i paviljongen till vid 3-tiden på morgonen, då han kom till sans och lyckades släpa sig hem.
Bergqvist och Hedlund afbida nu på kronohäktet i Hudiksvall rannsakning och dom.
Molin har 5 à 6 sår i hufvudet, däraf ett 9 cm långt. Ena ögat är starkt inflammeradt; det har ännu ej kunnat afgöras om synen å det samma är skadad.
Bergqvist och Hedlund, som erkänt, ha ej kunnat ge någon annan förklaring öfver hur de kunnat bete sig så lumpet, än den att de förut under kvällen hade varit i ordväxling med Molin. Den antagligaste förklaringen till uppträdet torde emellertid vara att söka i det permanenta krigstillstånd som lär råda mellan Liapojkarne å ena sidan och dem som bo längre upp efter Svågan å den andra.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 18/5 1907
Det fega dådet som arbetaresönerna Olof Leonard Hedlund från Österbo och Leonard Bergqvist från Våtmor i Bjuråker på natten sista söndagen i april begingo, då de efter dansen på skjutpaviljongen i Hedvigsfors öfverföllo och misshandlade den därstädes kvarsittande och sofvande bondesonen Per Molin från Sörlia, var i torsdags föremål för rannsakning å kronohäktet i Hudiksvall. Hedlund och Bergqvist båda om endast 20 år, erkände öppet det skamliga tilltaget, utan att söka försvara det. De hade öfverfallit och slagit den sofvande Molin, Hedlund med en blypiska och Bergqvist med en velocipedkedja samt en stör. Någon orsak till gärningen fanns ej. De hade varit fulla och blifvit retade af något som Molin sagt förut under dansen, ehuru de nu ej kunde påstå att Molin hade menat något illa. Hur fegt och illa de än burit sig åt talar dock denna deras öppna och ärliga bekännelse för att det i själfva verket är godt gry i pojkarna samt ger hopp om att de, sedan de utstått sitt välförtjänta straff, skola dädanefter vandra sin väg ostraffeliga fram. Så lofvade de ock domaren att göra.
Hvad Molin beträffar vårdas han fortfarande på lasarettet i Hudiksvall och har det ännu ej kunnat afgöras om han nu undgår framtida men af våldet.
För utrönande häraf uppsköts målet till tisdagen den 4 juni. Hedlund och Bergqvist återfördes därpå till sina celler.
HUDIKSVALLPOSTEN 6/6 1907
Den misshandel, som arbetaresönerna Olof Leonard Hedlund från Österbo och Leonard Bergqvist från Våtmor i Bjuråker söndagen den 28 april på natten utöfvade i skjutpaviljongen i Hedvigsfors mot där sofvande bondsonen Per Molin från Sörlia, var i tisdags föremålför slutrannsakning å kronohäktet i Hudiksvall, därvid Hedlund och Bergqvist vidhöllo sina förut meddelade erkännanden. Af läkareintyget inhämtades att Molins synförmåga å högra ögat på grund af misshandeln var i hög grad nedsatt samt att föga utsikt fanns att densamma skulle undergå någon nämnvärd förbättring.
Efter öfverläggning dömde rätten Hedlund och Bergqvist hvardera för misshandeln till straffarbete i 6 månader och för fylleri och oljud till sammanlagdt 20 kronor böter hvar, hvilka böter eventuellt skulle förvandlas till 2 dagars straffarbete. Af strafftiden skulle 17 dagar anses aftjänade genom den tid Hedlund och Bergqvist redan varit häktade.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Bricka Folkets Hus
Det här danspalatset från 1939 har besökts av de flesta av landets större artister och dansband
Här kan du läsa mer om Bricka Folkets Hus.
Storåsen
Bild från dansbanan.
På gitarr, Alf Erik Nord, bas Knut Björk, vokalist Irene Jonsson och på dragspel Eric Christiansson.
Bilden utlånad av Göta Eriksson i Stråsjö
Den stora dansbanan mätte omkring 8 x 12 meter
Här ser vi rester efter Helge Perssons korvkiosk. Den som sålde korven var sonen Åke Persson. Kvar ligger tre rostiga korvburkar som han glömde att ta med sig hem.
Läs mer om Ytterhavravallen.
Västansjö 223 f. d. Godtemplarhuset
Festplatsen låg på berget ovanför Godtemplarhuset
1903 bildades IOGT – logen 3137 Dellens Borg
Festplatsen i kolugnshagen i Friggesund
Skytteföreningens damklubb ”Lekstugan” har utfärd till Friggesund den 17 juli 1906
Bild ur häftet, Förr och Nu i Dellenbygden, häfte 5, sid 34
Uppgifter ur Friggesundsboken, av Roland Norin
Bjuråkers skytteförening drev festplatsen med dansbana och olika stånd i Kolugnshagen.
Festplatsen upphörde efter en olyckshändelse på 20-talet, då flickan (46A27) Karin Jonsson född 1908 från Sylkvarn i Skärås, träffades av en pil från ett luftgevär, så illa att ögat ej kunde räddas. Karin gifte sig 1927 med Karl Kring i Gammelsträng. Ett utslag i Häradsrätten utdömde ett skadestånd på 4.000 kronor.
Kolugnshagen användes dock fram till 1940-talet för sång-och musikaliska arrangemang, bl.a. Frälsningsarmén
Vill du veta vem hon var, läs sidan om Friggesund.
Uppgifter ur Hudiksvallsposten 1924
Friggesunds Folkpark
Bakom milstolpen i Friggesund, fanns på 1930-talet, Friggesunds Folkpark.
Dansbanor och festplatser i Delsbo
Läs om mordet vid Österbo dansbana 1902.
På 1920 talet fanns det en dansbana i Norrvena
Berättelse ur Dellenmagasinet 1993
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 9 augusti 1923
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 23 juni 1921
En inramad affisch från 1921. Affischen ägs av Stefan Andersson
Läs mer om dragkamper i Dellenbygden.
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 9 augusti 1923
Uppgifter ur Hudiksvallsposten 1924
Svenssons Park i Fredriksfors 15 juli 1937
Förnämligt sångarbesök
Under ”Frisksportarfästen” i Svenssons park i Fredriksfors har arrangörerna som främsta attraktion lyckats erhålla den från filmen och otaliga sånguppträdanden välkända filmskådespelaren Bengt Djurberg från Stockholm.
Annons i Hudiksvalls Nyheter fredagen den 18 juli 1941
Svenssons Park i Fredriksfors. Okänt vilket år och vad de gör.
Till vänster står Aina Sahlin, till höger Astrid Sahlin och i mitten Verner Sving.
Läs mer om verksamheten utefter Klubboån.
Åbo danspaviljong
Åbo danspaviljong återfick sitt ursprung 1996
Bejublad invigningsfest 1996. Den i stort sett nyuppförda dansbanan är en mäktig skapelse. Precis som det var en gång i slutet av 1800-talet. Det kraftiga förfallet fick Bolanna byaförening att agera och rädda byns mötesplats åt eftervärlden att agera och rädda byns mötesplats åt eftervärlden. Foto: Mats Norin, text Jan Olsson.
Film från 2014 från Åbo Danspaviljong
Brunnen dansbana.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 3 MAJ 1904
Avskrift: Viveca Sundberg
En i Isbo i Delsbo belägen dansbana, som länge utgjort kringboendes plågoris genom det lif som där förts nästan hvarje helgdagsnatt, gick i torsdags morse upp i lågor.
Som banan var belägen tämligen långt från några gårdar, är tydligt att mordbrand föreligger. Tiden därför synes också väl vald, enär banan, som låg på en hög skogsbacke, var torr, då däremot marken omkring var snötäckt och sålunda förhindrade skogsbrand.
Uppgifter ur Hudiksvallsposten juli 1924
Isbo-parken Högsommar-fest 1945
Så här illa åtgången var gamla dansbanan i Isbo innan den restaurerades. Ni som varit i Åbo dansbana på senare tid, kan se vad mycket och bar frivillig arbetsinsats kan åstadkomma.
Källa: Så minns vi Dellenbygden, häfte 1, sid 59.
Läs om mordet här på Johan Glans 1925.
Åbo dansbana inringad på Tore Dahlins karta
Åbo dansbana 2019. Foto: Tore Dahlin
Åbo dansbana 2019. Foto: Tore Dahlin
Åbo dansbana 2019. Foto: Tore Dahlin
Åbo dansbana 2019. Foto: Tore Dahlin
Åbo dansbana 2019. Foto: Tore Dahlin
Dansbanor och festplatser i Norrbo
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 9 augusti 1923
Dans vid Ol-Persgårdens festplats 1948
På den här bilden som är utlånad av Christina Andersson kan man se dansbanan
Dansbanor och festplatser i Forsa
Läs om dödsskjutningen vi Kilbanan 1912.
Sommarfesten i Kalvhaga 1932
Nedanför Bergkvists hus och strax bakom Lindbergs ladan på bilden, låg troligen Panths festplats. Enl. Axel Persson från Långvik f. 1926, har ladan tillhört ett hus som funnits i närheten.
Höstfesten i Långby 1936
Rolfstaparken
Rolfstaparken med Fribergs tivoli
Läs mer om den här platsen i Rolfsta.
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 16 september 1929
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 14 juli 1934
Folkets Hus i Näsviken togs i bruk den 1 augusti 1920
Logen God Vilja byggde egen dansbana vid Folkets hus 1948. Ledare var Karl Schmidt
Annons i HT den 11 augusti 1938. Augusti-festen i Folkets Hus-Parken i Näsviken
Bl. a. uppträdde kuplettsångaren Harry Persson, (lyssna), det finns inspelningar med honom till 2016. då 92 år.
Är det här möjligen en samling vid Kaffegruset? Vykortet avsänd från Näsviken den 17/8 1907.
Knektstugan vid Gammel-Lingses i Sunnanbäck. Numera riven. Foto: HÅP
Källa:
SKÅLLA MED OMNEJD I FORSA SOCKEN sidor 192-197
Läs om flickan som blev ihjälskjuten vid Kilbanan i Frägsta.
Annans i HT den 16 juli 1925. Här ligger ÖN i Långsjön.
Dansbanor och Festplatser i Hög
Bild ur Högs Fåret år 1998
Glimsta gård är nu i privat ägo, men ägdes av Bondeförbundet/Centerpartiet tidigare. Där anordnades i augusti sommarfester varje år, i två dagar. Där förekom dragkamp, tivoli och karusell samt en gång, en livs levande björn.
Ingemar Johansson, Ingo, (senare världsmästare) i boxning) hade en uppvisningsmatch mot Ansel Adam 1955. Troligen den förste svarte man som besökt Hög. På affischen till festen benämndes han som ”Negern Ansel Adams”. Musik på två banor samt flera lotterier och skjutbana.
Högs Fåret år 2015, av Björn Jonsson
Liaparken
På somrarna var det stora fester i Liaparken, Man samlades på gården i Holm och tågade sedan med hornmusikkår från Hudiksvall i täten. Av olika talare minns man redaktör Böhmer och resetalare L.O. Larsson, båda goda folktalare.
Dansbanor och festplatser i …
Text och bild från Högs/sockenbilder
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 10 September 1929.
Dansbanan Idyllen på Hallstaåsen i Hälsingtuna
”Dansbanan Idyllen på Hallstaåsen byggdes. Förmodligen våren 1927. Hudiksvallsposten 18 dec 1932; Danspaveiljongen ”idyllen” som bekant belägen på Hallstaåsen inom Hälsingtuna nedbrann natten till söndagen. Troligen har någon handskats vårdslöst med eld, cigarett som sedan legat och pyrt. Einar Björn från Narsta såg eldslågor slå upp, skyndade till Per Eriksson i Sanna som larmade. Man räddade en närbelägen kiosk. värdet av det nerbrunna 15000kr inventarier 5000 i Nye Danske banke. Polisutredning pågår.
Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 2 Juli 1918
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter !
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062
Underligt för mej som inte visste om något av allt som pågick på dansbanor bara ett par decennier innan jag föddes att läsa om denna vilda västern liknande ståhejfrontstid
men på grund av det jag läst förstår jag en del av de skevheter som fanns när jag växte upp
att barn på 80 talet kunde slå ned varandra så att man hamnade på sjukhus i veckor utan att någon anmäldes, fortfarande då sköt folk lite som dom ville på egen mark, och ungarna lånade bössorna i smyg när föräldrarna var borta, sprit dracks första gången i 9 10 årsåldern, även den ”lånad” i smyg
jag förstår bättre varför pistoler och gevär är så hårt kontrollerade i dag,
varför spriten blev hårt beskattad
och varför dansbanor drevs av så loja föreningar med våfflor och ostkaka som enda säljföremål, aldrig sprit vin eller ens starköl (minns jag fel här?)!!!
jag gillar den gamla tiden bättre dock, det var skönt med vilda västern atmosfären
det gick vilt till, men det var ändå säkert, hedern stod på hög nivå man tränades i att hålla stilen under press, bra tradition att träna folk på det
verkar som att en del drev dansbanor ganska exploaterande ,för att tjäna grova pengar, och inte brydde sej så mycket om folk i nejden led av stöket
det verkar som att man kunde tjäna mycket för, annars skulle det inte finnas SÅ många dansbanor och fester,
verkar delvis vara att man tog det vilda ur dansbanefesterna som gjorde dem töntiga och gav dem dåligt rykte som töntunderhållning
det måste ha varit coolt att gå på fest för att det gick vilt till